Regionalt övervakningsprogram 2015-2020 Västerbotten

Regionalt miljööver-

vakningsprogram

Västerbottens län 2015-2020

Regionalt

Miljöövervakningsprogram

Västerbottens län 2015-2020

2

Ansvarig enhet: Miljöanalys

Texter: Fredrik Sjunnesson, Johan Ahlström, Tommy Vennman, Erik Owusu-Ansah, Lajla Lindgren, Anneli Sedin, Christina Strömberg, Susanne Liinanki, Linda Backlund, Mats Johansson, Hans Erik Johansson, Jonas Grahn.

Kartor: Susanne Liinanki ISSN 0348-0291

3

Förord

Denna rapport utgör en beskrivning av Länsstyrelsen Västerbottens regionala miljöövervakningsprogram under perioden 2015-2020. I det regionala

miljöövervakningsprogrammet ingår ett fyrtiotal delprogram som berör alla tio

programområden som finns inom miljöövervakningen. Dessa har tagits fram med hänsyn till länets karaktär, miljöproblematik och andra krav som verksamheten har att uppfylla. Länets miljöövervakningsprogram utgör grunden för länsstyrelsens årliga ansökan om medel hos Naturvårdsverket för de statligt finansierade delarna av den regionala miljöövervakningen. Sedan förra revisionen av det regionala miljöövervakningsprogrammet (2008) har Havs- och Vattenmyndigheten (HaV) tillkommit. Detta innebär att länsstyrelsernas regionala

miljöövervakning kommer att regleras och följas upp från två olika myndigheter.

Konsekvensen av detta är att de delprogram som berör sötvatten och kust- och hav finansieras och godkänns av HaV, och de övriga delprogrammen av Naturvårdsverket som tidigare. Framtagandet av denna rapport har gjorts vid miljöanalysenheten på Länsstyrelsen Västerbotten i samråd med naturvårdsenheten. Programförslaget har sedan granskats och kommenterats av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten. Baserat på dessa synpunkter har justeringar gjorts innan den slutliga skrivningen, vilket varit kravet för godkännande. Författare av rapporten har varit de ansvariga för olika programområdena och delprogrammen; Johan Ahlström, Anneli Sedin, Tommy Vennman, Erik Owusu-Ansah, Christina Strömberg, Jonas Grahn, Linda Backlund, Susanne Liinanki och Fredrik Sjunnesson. Fredrik Sjunnesson har varit redaktör för rapporten.

4

Innehåll

Jämställdhet och barnperspektiv ... 23

Programområde Luft ... 25

Delprogram: Nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet i skog ... 26

Delprogram: Regional bakgrund - luft ... 29

Delprogram: Snökemi ... 30

Programområde Skog ... 33

Delprogram: Miljötillståndet i skogen - RIS ... 34

Programområde Jordbruksmark ... 36

Delprogram: Utlakning från jordbruksmark (JRK-Flarkbäcken) ... 37

Delprogram: Gräsmarkernas gröna infrastruktur ... 40

Programområde Våtmark ... 44

Delprogram: Miljötillstånd i våtmarker ... 45

Delprogram: Uppföljning av skogsskador på kalkade våtmarker... 47

Programområde Fjäll ... 50

Delprogram: Fjällvegetation ... 51

Delprogram: Häckande fåglar i fjällen ... 54

Delprogram: LUVRE ... 57

Delprogram: Nyckelarter ... 61

Delprogram: Artövervakning - Fjällräv ... 64

Delprogram: Artövervakning - Dalripa ... 65

Delprogram: Smågnagarövervakning ... 67

5

Delprogram: Häckande fåglar... 74

Delprogram: Fenologi ... 80

Delprogram: Exploatering av havsstränder ... 84

Delprogram: Exploatering av stränder vid sjöar och vattendrag ... 87

Delprogram: Rovdjursinventering inkl. kungsörn ... 90

Programområde Sötvatten ... 94

Delprogram: Trendsjöar ... 97

Delprogram: Trendvattendrag ... 101

Delprogram: Omdrevssjöar ... 105

Delprogram: Artövervakning flodpärlmussla ... 107

Delprogram: Kalkeffektuppföljning ... 110

Delprogram: Flodmynningar ... 114

Delprogram: Metaller och miljögifter i fisk ... 116

Delprogram: Artövervakning – lax och havsöring ... 118

Delprogram: Grundvattenkemi i Norrland ... 120

Delprogram: Grundvattennivåer i Norrland ... 122

Delprogram: Samordnad recipientkontroll för Ume- och Vindelälven ... 125

Delprogram: Samordnad recipientkontroll för Skellefteälven inom Skellefteå kommun ... 130

Delprogram: Utter ... 132

Programområde Kust och hav ... 134

Delprogram: Makrofauna på mjukbotten ... 138

Delprogram: Kustfiskbestånd ... 141

Delprogram: Kustlekande harr ... 146

Delprogram: Miljögifter i kustfisk ... 148

Delprogram: Provbankning och analys av miljögifter i fisk ... 152

Delprogram: Häckande kustfågel ... 157

Programområde Miljögiftssamordning ... 162

Delprogram: Förtätning av nationell Screening ... 162

Hälsorelaterad miljöövervakning ... 165

Delprogram: Förtätning av nationell miljöhälsoenkät ... 168

Referenser ... 171

Luft ... 171

6 Jordbruksmark ... 171 Våtmark ... 171 Fjäll ... 171 Landskap ... 171 Sötvatten ... 172

Kust och hav ... 173

7

Sammanfattning

Länsstyrelsen har i uppdrag att bedriva regional miljöövervakning med särskilda anslag som fördelas av Regeringen via Naturvårdsverket samt Havs- och vattenmyndigheten. Det

huvudsakliga syftet med miljöövervakningen är att beskriva miljötillståndet i länet och bevaka de förändringar som sker i tid och rum. Miljöövervakningen ska också bevaka eventuella nya hotbilder och initiera ny övervakning när så behövs. Miljöövervakningen består av tio

programområden som berör allt från hälsorelaterade frågor till biologisk mångfald och bevarande frågor.

Det regionala miljöövervakningsprogrammet anpassas kontinuerligt efter de behov som finns inom miljöövervakningen (vart sjätte år). EU-direktiv, svensk lagstiftning och nationella miljömål ställer krav på den regionala miljöövervakningen som ska kunna leverera

information som tillgodoser olika samhällsintressen. Det handlar bland annat om underlag för uppföljning av åtgärder, uppfyllande av miljökvalitetsnormer, statusbedömningar inom bl.a. vattenförvaltning samt rapportering av miljödata till datavärdar och till EU.

Den regionala miljöövervakningen samordnas idag med många aktörer i första hand andra länsstyrelser, Naturvårdsverket samt Havs och vattenmyndigheten. Andra statliga

myndigheter med sektorsintresse inom miljöövervakning (universitet och högskolor m.fl.) är också viktiga samarbetsparter. Denna samordning borgar för ökad kvalitet och relevant

inriktning på miljöövervakningen. Länsstyrelsen i Västerbotten deltar i drygt 20 gemensamma delprogram där metoder och utvärderingar är samordnade med andra län för bästa möjliga kvalitet och jämförbarhet. Inom några delprogram finns också samarbete med den nationella miljöövervakningen (NMÖ).

Arbetet med att ta fram det nya RMÖ-programmet har följt den ordning och det arbetssätt som angivits i Naturvårdsverkets och Havs-och vattenmyndighetens riktlinjer.

Utvärdering och bristanalys av befintligt RMÖ-program (2009-2014) har genomförts och baserat på dessa har ett nytt program tagits fram. Främst handlar det om anpassning till EU-direktiv, men kopplingen till miljömålen har också förbättras.

Programförslag

I det nya regionala miljöövervakningsprogrammet föreslås ett antal förändringar jämfört med förra programperioden. De nytillkomna delprogrammen är bl.a. inriktade på att följa

förändringar i landskapet genom övervakning av gräsmarker samt övervakning av exploatering (byggande) vid sjöar och vattendrag. Dessa justeringar förbättrar bl.a.

möjligheten att följa upp miljömålen. Ett delprogram med inriktning mot artövervakning har också tillkommit (Utter). Inom programområde kust och hav har ett nytt delprogram med inriktning på miljögifter tillkommit (Provbankning och analys på fisk från kusten). Detta program verkar både för bättre uppföljning av miljömål och för anpassning till EU-direktiv. Utöver tillkomsten av helt nya delprogram så har anpassningar gjorts i vissa av de befintliga delprogrammen. Exempelvis så har det skett ett ökat deltagande i gemensamma delprogram samt ett ökat fokus mot miljömålen. Delprogrammet som handlar om screening av miljögifter inriktas under programperioden huvudsakligen på vattendirektivets prioriterade ämnen. Ovanstående förändringar syftar till att uppfylla de nya krav som ställs på den regionala miljöövervakningen. Det långsiktiga perspektivet som behövs för att bedriva relevant miljöövervakning innebär att många program måste pågå under lång tid. Förändringar i

8

miljötillståndet kan i många fall endast konstateras med statistisk säkerhet om mätningar görs över flera programperioder.

Samarbete

Miljöövervakningen på Länsstyrelsen Västerbotten bedrivs i de flesta fall samordnat med externa aktörer. Vid provtagning anlitas ibland konsulter och kommuner som har nära till provtagningsstationer. Data som produceras inom miljöövervakningen skickas till nationella datavärdar som ofta utgörs av statliga myndigheter. Tillämpningen av gemensamma

delprogram har ökat inom den regionala miljöövervakningen och ambitionen är att delta i sådana i så hög grad som möjligt när det går. Länsstyrelsen Västerbotten är samordnare av ett par av dessa gemensamma delprogram (Kustfågel, Grundvatten).

Jämställdhetsperspektiv

Miljöövervakningen som bedrivs i länet ska vara jämställd. Detta innebär att den inte ensidigt bör gynna eller vara inriktad på miljöövervakning som är relaterade till en viss samhällsgrupp eller ett visst kön. Det är också viktigt hur informationen om miljötillståndet görs tillgängligt så att så många som möjligt kan ta del av resultaten. Ambitionen under kommande

programperiod är att anpassa miljöövervakningen så att den bedrivs på ett jämställt sätt och att så många som möjligt ska kunna ta del av resultat och information om verksamheten.

9

Inledning

Mål och syfte

Miljöövervakning är långsiktigt återkommande, systematiskt upplagda, undersökningar. Syftet är att beskriva tillståndet i miljön och följa förändringar i miljötillståndet med utgångspunkt från de miljöproblem som kan förutses och de framtida hot som bedöms vara relevanta för länet. Miljöövervakningen ska tidigt kunna upptäcka eventuella förändringar och slå larm vid oväntade händelser. Syftet är också att ge underlag för uppföljning av de nationella och regionala miljömålen samt utgöra underlag för miljöförbättrande åtgärder. RMÖ-programmet ska också vara anpassat till lagstiftningen, vilket exempelvis inkluderar miljökvalitetsnormer för vatten och luft.

Viktiga förändringar inför denna revidering jämfört med tidigare är att större fokus ska läggas på uppföljning av miljömål samt att det bör ske en ökad samordning mellan

miljöövervakningen och vattenförvaltningens arbete. Vidare ställs det högre krav på kvalitetssäkring, datalagring och utvärderingar i det nya programmet. Detta uppnås delvis genom gemensamma delprogram där flera länsstyrelser samordnar sig och utför

delprogrammen tillsammans.

I de miljöpolitiska propositionerna (Prop. 1990/91:90 & 1997/98:145) framgår att regeringens krav på en effektiv miljöövervakning är att den ska:

 Beskriva tillståndet i miljön  Bedöma hotbilder

 Lämna underlag för åtgärder  Följa upp beslutade åtgärder

 Ge underlag för analys av olika utsläppskällors nationella och internationella miljöpåverkan

Dessutom gäller att miljöövervakningen ska:

 Vara anpassad till lagstiftningen om miljökvalitetsnormer  Inriktas mot uppföljning av de nationella miljökvalitetsmålen  Fungera som regionala referenser för recipientkontrollprogram

 Utgöra underlag vid tillståndsprövningar och vid tillsyn av pågående miljöfarliga verksamheter

 Ge underlag för regional och kommunal planering

Den samordnade regionala miljöövervakningen i Västerbottens län omfattar:

 Statligt finansierad miljöövervakning (rambelopp för regional miljöövervakning)  Övrig statligt finansierad övervakning – Kalkeffektuppföljning och uppföljning enligt

EU-direktiv (ex. uppföljning av skyddade områden)

 Samordnad recipientkontroll finansierad av verksamhetsutövare/förbund

 Samfinansierad miljöövervakning med andra verk, landsting, kommuner och ideella organisationer.

10

Programstruktur

Tabell 1. Fördelning av delprogram under respektive programområde. (GDP= Gemensamt delprogram)

Programområde Delprogram i Regionala Miljöövervakningen 2015-2020

LUFT Nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet i skog (GDP) Regional bakgrund – luft

Snökemi

KUST & HAV Makrofauna på mjukbotten (GDP) Kustfiskbestånd (GDP)

Kustlekande harr

Miljögifter i kustfisk (GDP)

Provbankning och analys av miljögifter i fisk (GDP) Kustfåglar i Bottniska viken (GDP)

SÖTVATTEN Trendsjöar

Trendvattendrag Kalkeffektuppföljning Flodmynningar

Metaller och miljögifter i fisk, trendövervakning Stormusslor i vattendrag (GDP) Artövervakning – lax Utter (GDP) Grundvattenkemi i Norrland (GDP) Grundvattennivåer i Norrland (GDP) Fiskvattendirektivet

Samordnad recipientkontroll för Skellefteälven Samordnad recipientkontroll för Ume- och Vindelälven

VÅTMARK Miljötillstånd i våtmarker (GDP)

Uppföljning av skogsskador på kalkade våtmarker

SKOG Miljötillstånd i skogslandskapet – RIS (GDP)

FJÄLL Smågnagare i fjällen (GDP)

Fjällvegetation (GDP)

Häckande fåglar i fjällen (GDP) LUVRE

Artövervakning - fjällräv Artövervakning - dalripa Nyckelarter i fjällen (GDP)

JORDBRUKSMARK Utlakning från jordbruksmark, JRK-Flarkbäcken (GDP) Gräsmarkernas gröna infrastruktur, via NILS (GDP) HÄLSORELATERAD

ÖVERVAKNING

Förtätning av nationell miljöhälsoenkät (GDP)

MILJÖGIFTSAMORDNING Screening (GDP)

LANDSKAP Häckande fåglar (GDP)

Exploatering av havsstränder (GDP)

Exploatering av stränder vid sjöar och vattendrag (GDP) Rovdjursinventering, inkl. Kungsörn

11

Prioriterad miljöövervakning

Länsstyrelsen har ambitionen att ständigt anpassa RMÖ-programmet efter regionala

förutsättningar och aktuell kunskap om miljöproblem i Västerbottens län. Vid revisioner tas ett större helhetsgrepp och genom de riktlinjer som ges av NV och HaV kan programmet anpassas för att så bra som möjligt tillgodose alla krav som ställs. Den finansiella ramen som den regionala miljöövervakningen har att hålla sig inom är relativt begränsad, varför mycket av miljötillståndet i länet förblir outforskat. Behovet av att behålla långa tidsserier kan ibland stå i konflikt med behovet av förnyelse och upprättande av nya delprogram. Vi har i det nya programmet försök balansera dessa behov så att så många intressen som möjligt tillgodoses. Merparten av delprogrammen i befintligt RMÖ-program bedöms vara fortsatt relevanta och svara mot behov inom miljömålsuppföljningen och uppföljningen av miljökvalitetsnormer. Därför planeras de flesta drivas vidare under kommande programperiod. I riktlinjerna från NV och HaV finns flera nyheter och förändringar sedan förra revisionen. Där nämns bland annat flera EU-direktiv som införlivats i Svensk lagstiftning som kan kräva anpassning i RMÖ-programmet. Det har också gjorts nationella utvärderingar för olika programområden, vilka lyfter fram brister på såväl nationell som regional nivå. Några nationella utvärderingar och programskrivningar är även på gång men hinner inte bli färdiga innan RMÖ-programmet beslutas (bl.a. kustfisk, fria vattenmassan - hav, hela sötvattensprogrammet, akvatisk miljögiftsövervakning).

För att få en samlad bild av de prioriteringar som är viktigast inför denna programperiod har NV och HaV under 2013 ordnat workshops för respektive programområde. Vid dessa tillfällen har deltagande län kunnat komma med synpunkter och diskutera vad som bör prioriteras. Till viss del har detta varit användbart för prioriteringsarbetet.

Redan vid förra revisionen gjordes anpassningar till aktuella riktlinjer i RMÖ-programmet. Flera av de ändringar som gjordes den gången finns kvar och drivs som delprogram i det befintliga programmet. Dessa är:

 Grundvattenkemi i Norrland  Häckande fåglar i fjällen  Fjällvegetation

 Kustlekande harr  Miljögifter i kustfisk

 Kustfåglar i bottniska viken

Följande prioriteringar har legat till grund för anpassningar i länsprogrammet inför 2015-2020:

 Deltagande i gemensamma delprogram

 Anpassningar av miljöövervakningen mot krav genom EU-direktiv (främst vattendirektivet samt art- och habitatdirektivet)

 Förbättrat underlag för den nationella och regionala miljömålsuppföljningen  Miljögifter som regional hotbild

12

Gemensamma program

Ambitionen är att delta i gemensamma delprogram där så är möjligt. Det som vägs in är om det är ändamålsenligt ur ett regionalt perspektiv och resultaten kommer kunna användas för att bedöma tillståndet i länet. Andra faktorer av betydelse är samordningsvinster som jämförbarhet, gemensamma utvärderingar och ekonomiska besparingar. Några förändringar som görs för att åstadkomma detta är följande:

 Övervakning av gräsmarker inom ramen för NILS drivs av flera län. Inför denna programperiod sker en viss utveckling av delprogrammet och Västerbotten väljer att gå med i det gemensamma programmet ”Gräsmarkernas gröna infrastruktur”.  Metaller och miljögifter i fisk har drivits en längre tid i Västerbotten. Nu finns ett

initiativ från Stockholms län om att göra detta till ett gemensamt delprogram och förhoppningen är att vi ska kunna gå med i ett sådant. Ännu återstår några pusselbitar innan programmet kan sjösättas.

 Provbankning och analys av miljögifter i fisk drivs som nytt gemensamt delprogram,

med Stockholms län som projektägare. I Västerbotten kommer fisk från påverkade områden längs kusten att samlas in och analyseras.

 Förtätning av miljöhälsoenkäten finns sedan tidigare i RMÖ-programmet. Ett

gemensamt delprogram är under utvecklade och Västerbotten planerar att delta i detta.  Utter blir ett nytt delprogram för länet. Vi går med i befintligt gemensamt delprogram.  Exploatering av stränder vid sjöar och vattendrag blir nytt delprogram. Vi går med i

gemensamt delprogram.

Anpassning mot EU-direktiv och miljökvalitetsnormer

Kraven på anpassning till EU-direktiven är omfattande och det är inte möjligt att fullt ut tillmötesgå kraven med befintlig budget. Genom att göra justeringar i befintliga program med en gradvis omställning av parametrar för att tillgodose direktiven kan ändå en viss anpassning ske. Några förändringar som görs för att åstadkomma detta är följande:

 Förtätningen av den nationella screeningen av miljögifter drivs som delprogram i länet. Under åren har många olika ämnesgrupper screenats bl.a. prioriterade ämnen enligt vattendirektivet. Under programperioden kommer i möjligaste mån sådana ämnen prioriteras vid urvalet av screenade ämnen regionalt.

 Provbankning och analys av miljögifter i fisk drivs som nytt gemensamt delprogram, med Stockholms län som projektägare. I Västerbotten kommer fisk från påverkade områden längs kusten att samlas in och analyseras.

 Regional förtätning av den nationella övervakningen av omdrevssjöar genomförs med inriktning på att verifiera miljöproblem inom vattenförvaltningen. I länet bedrivs ett omfattande arbete med att förbättra vattenmiljöerna. Uppföljningen i kalkade vatten är sedan länge omfattande. Uppföljning av andra åtgärder, exempelvis

biotoprestaurering och åtgärder mot sura sulfatjordar kommer att prioriteras inom ramen för respektive projektanslag.

13

Underlag för miljömålsuppföljning

Miljömålsuppföljning förbättras i befintligt RMÖ-program genom att införa två nya delprogram.

 Exploatering av stränder vid sjöar och vattendrag är ett gemensamt delprogram. Programmet ger underlag för uppföljning av indikator inom miljömålet levande sjöar och vattendrag.

 Övervakning av gräsmarker inom ramen för NILS drivs av flera län. (Grön infrastruktur, är precisering inom miljömål Rikt växt och djurliv).

Övervakning av miljögifter

 Provbankning och analys av miljögifter i fisk drivs som nytt gemensamt delprogram, med Stockholms län som projektägare. I Västerbotten kommer fisk från påverkade områden längs kusten att samlas in och analyseras.

 Metaller och annan miljöpåverkan i sulfidjordspåverkade vattendrag är ett miljöproblem som följs allt mer i länet. Inom delprogrammet utlakning av

jordbruksmark har vi noterat mycket låga pH-värden som sannolikt kan hänföras till sulfidhaltig jord. Ur ett regionalt perspektiv är detta ett stort problem och planer finns på att göra om delprogrammet för att passa detta behov. Detta sker efter att befintligt program utvärderats (2015).

Övervakning av biologisk mångfald

 Utterövervakning är en nyhet i länets RMÖ-program. Syftet är att förstärka

övervakningen av de biologiska värdena i landskapet. En livskraftig utterpopulation med fungerande reproduktion är ett tecken på ett i många avseenden väl fungerande ekosystem.

 Övervakning av gräsmarker inom ramen för NILS.

Utvecklingsbehov/bristanalys

Länsstyrelsen har genomfört en behovsanalys eller bristanalys för att bedöma hur nuvarande program uppfyller de krav som ställs på ett regionalt miljöövervakningsprogram. Som utgångspunkt har den av NV föreslagna matris med kopplingar till miljömål, lagstiftning och annan miljöövervakning använts.

Följande brister ser vi i nuvarande RMÖ-program:

Anpassning till EU-direktiv Övervakning mot vattendirektivet

Dagens miljöövervakningsprogram uppfyller inte de krav som ställs i ramdirektivet för vatten för övervakningen av ytvatten. I den kontrollerande övervakningen ska distrikten ge en representativ bild utifrån vattentyper, kvalitetsfaktorer och statusklasser. Det finns luckor i den geografiska täckningen, särskilt med avseende på de biologiska kvalitetsfaktorerna och underlag för bedömning av hydromorfologisk status samt i påverkade områden. Eftersom alla vattenförekomster inte kan mätas kan övervakning i en vattenförekomst behöva representera en grupp av vattenförekomster och modeller kan användas som ett komplement till de faktiska provtagningarna.

14

Den operativa övervakningen ska göras för att följa upp effekter av åtgärder. Den ska utföras i de vatten där det har bedömts att det finns risk för att god status inte kommer att nås till 2015 eller där tillståndet kan försämras. Även här finns det stora brister i den geografiska

täckningen. I vissa fall finns verksamhetsutövare som utför egenkontroll, i dessa fall blir Länsstyrelsens roll att med hjälp av Miljöbalken anpassa recipientkontrollen så att kraven enligt direktivet och bedömningsgrunder uppfylls. Många områden saknar dock

recipientkontroll, som exempelvis områden som belastas diffust av förorenad mark, jord- och skogsbruk och enskilda avlopp. Effekten av fysisk påverkan vid vattendrag övervakas inte heller i dagsläget men översyn pågår av vattenkraftens egenkontroll.

Utvecklingsbehovet omfattar även övervakning av vattendirektivets prioriterade och särskilt förorenande ämnen som ingår i både den operativa och kontrollerande övervakningen. Det pågår för närvarande ett arbete med att ta fram vägledningsdokument för övervakningen av dessa ämnen. Val av matriser, arter och metoder behöver tydliggöras. För att uppfylla kraven i direktivet behöver den geografiska täckningen och frekvensen för provtagning öka, samt tillägg av vissa parametrar. Fortfarande kvarstår frågetecken kring finansiering av denna övervakning som inte kommer att täckas in av den nationella övervakningen och

recipientkontrollen.

Inte heller grundvattenövervakningen uppfyller idag alla krav som ställs i ramdirektivet för vatten. Under 2009-2012 har ett 20-tal grundvattenförekomster i länet undersökts med avseende på kemi. Från 2012 ingår de i regional övervakning med omdrevsstationer för kontrollerande övervakning. Det gäller främst övervakning av metaller och miljögifter, och stationerna representerar grupper av förekomster i potentiella riskområden samt naturligt mineraliserade områden. Övervakningen ingår i ett gemensamt delprogram för

norrlandslänen. Delprogrammet utvärderas nu, tillsammans med motsvarande delprogram i södra Sverige, av SGU. Utifrån detta kommer delprogrammen att revideras och det är troligt att det på sikt utvecklas till ett gemensamt regionalt delprogram för hela Sverige.

Utveckling av den kvantitativa övervakningen är en del av det gemensamma arbetet med övervakningsprogram i Norrland.

I länets regionala vattenförsörjningsplan pekas ett antal grundvattenmagasin ut som viktiga för framtida behov. För de viktiga magasin som idag inte nyttjas för större dricksvattenuttag är kunskapen om vattenkvalitén låg och de behöver undersökas och även de ingå i det regionala övervakningsprogrammet.

Något som kommer att behöva utvecklas på sikt, enligt krav i Vattendirektivet, är övervakning av grundvatten som påverkar grundvattenberoende akvatiska och terrestra ekosystem.

Den regionala miljöövervakningen saknar finansiella förutsättningar för att åtgärda dessa brister. Vi anser att utvecklingen av miljöövervakningen mot kraven i vattendirektivet bör ske samordnat mellan den nationella och den regionala nivån. Vi avser att följa det nationella arbetet och löpande utveckla det regionala programmet mot en anpassning till kraven i vattendirektivet i takt med att nationella strategier tas fram och finansieringen säkras.

15

Övervakning mot Art-och habitatdirektivet

De naturtyper och arter som ingår i EU:s Art- och habitatdirektiv ska övervakas på

biogeografisk nivå (boreal, alpin och baltisk marin region) inom ramen för rapportering vart 6:e år enligt artikel 17 i Art- och habitatdirektivet. Länets regionala miljöövervakning bidrar i viss mån, tillsammans med nationell miljöövervakning och uppföljning i skyddade områden, till utvärderingarna. Ansvaret för planering, finansiering och utförande av den biogeografiska uppföljningen ligger dock på Naturvårdsverket och ingen särskild anpassning gentemot Art- och habitatdirektivets krav har gjorts av RMÖ-programmet

Övervakning mot luftdirektivet

I det reviderade regionala miljöövervakningsprogrammet ligger fokus inom luftövervakningen på deposition av luftföroreningar samt haltmätningar i regional

bakgrundsmiljö. Länsstyrelsernas roll som samordnare av luftövervakningen i länen har länge diskuterats (MIKSA- Miljökvalitetsnormer i samverkan) men inga särskilda medel har avsatts för detta. Vi bedömer att ändå att det finns behov av att påbörja framtagandet av en strategi för ett sammahållet luftövervakningsprogram i länet. Detta krävs sannolikt för att alla kommunerna ska kunna uppfylla de krav som ställs i luftdirektivet och den svenska

lagstiftningen (2010:477). I Västerbottens län finns för närvarande varken ett luftvårdsförbund eller något annat samordningsprogram med specifik inriktning på övervakning av luftkvalitet i urban miljö. Visst informationsutbyte sker mellan kommuner i Umeåregionen. Det sker dock inga gemensamma mätningar eller bedömningar av luftkvalitet mellan kommunerna. De ämnen som främst är aktuella för denna typ av övervakning är kvävedioxid samt partiklar PM10 och PM2,5.

Övervakning mot Havsmiljödirektivet

Förutom de behov som Vattenförvaltningen och Havmiljödirektivet har gemensamt kvarstår ytterligare behov kopplat till havsmiljödirektivet.

Delprogrammet för kustfiskbestånden ingår i deskriptorerna för biologisk mångfald,

kommersiellt nyttjade fiskarter och marina näringsvävar. Programförslaget täcker ganska väl in behoven kopplat till varmvattensarter, även om den geografiska täckningen skulle behöva förbättras. Däremot saknas övervakning av kallvattensarter i stor utsträckning.

Delprogrammet för häckande kustfåglar ingår i deskriptorerna för biologisk mångfald och marina näringsvävar. Programförslaget täcker väl in behovet av övervakning av de vanligaste häckande kustfåglarna i Bottniska viken. Nuvarande programstrategi gör det svårt att följa förändringarna i kustfågelbestånden inom en rimlig tidsram. Orsaken är att omdreven sker med för många års mellanrum. Delprogrammets upplägg håller därför på att utvärderas. Effektstudier av metaller och miljögifter har inte rymts inom budgetramarna. Detta kopplar till deskriptorn kring koncentrationer av föroreningar och deras effekter. Övervakning av fiskars hälsa skulle behövas i kustområdet, för att kunna fungera som referenser för studier i påverkade områden. Miljögiftet TBT:s effekt på snäcka är ett annat exempel på effektstudie som skulle behöva utvecklas i länet, eftersom förhöjda halter har påträffats i sedimenten. Vissa deskriptorer saknar delprogram och kommer inte heller att rymmas inom de

ekonomiska ramarna för revisionen. Vi kommer exempelvis inte kunna övervaka påverkan på havsbotten per substrattyp kopplat till deskriptorn om havsbottens integritet. Detta kunde möjligen kunna övervakas nationellt via GIS-analyser av exempelvis trålningspåverkan. Inte

16

heller kan vi bedöma de hydrografiska villkoren kopplat till broar och vindkraftsetableringar till havs. Övervakning av marint avfall har inte heller kunnat prioriteras. Slutligen saknas även övervakning av buller, t.ex. kopplat till vindkraftsetableringar samt från båttrafik, i

programförslaget. När det gäller vindkraftsetableringar borde det dock ingå i deras egenkontroll.

Anpassning till miljömålen

Regering och riksdag beslutade 2009/2010 om nya miljökvalitetsmål med tillhörande preciseringar och Västerbottens regionala miljökvalitetsmål följer de nationella förutom Begränsad klimatpåverkan som har regionaliserats. Förändringarna i systemet är inte så stora men det finns behov av mer underlag för att klara uppföljningen. För närvarande pågår arbete med målmanualer som ska vara stöd för behovet av uppföljningen. Dessa kommer att ange behov av nya underlag för att kunna bedöma miljötillståndet. Programmet har delvis anpassats till miljömålen. Kontinuerligt arbete med att ta fram underlag och förslag till nya indikatorer från miljöövervakningen pågår. Framförallt i de gemensamma delprogrammen som, ex ”lill-Nils”. Utrymmet och resurserna är begränsat inom vilket innebär att kommande krav på möjlig uppföljning och underlag till miljömålen innebär behov av resursförstärkning.

Behov av mer uppföljning finns framförallt inom Giftfri miljö, Begränsad klimatpåverkan och biologisk mångfald framförallt inom åtgärds och påverkansuppföljning. Vissa program som använder stora datamängder kan säkert bidra till nya indikatorer och underlag. Ett sådant program är RIS, där man eventuellt kan få fram hänsynsindikatorer och där utveckling har gjorts av Jönköpings länsstyrelse och RUS.

17

Samordning

Aktörer och samarbeten

Naturvårdsverket driver den nationella miljöövervakningen och ger bidrag till länsstyrelserna för att driva den regionala miljöövervakningen. Naturvårdsverket ansvarar även för

samordningen mellan nationell och regional nivå. Andra centrala myndigheter har mer sektorsanknuten miljöövervakning. Utöver ovanstående aktörer bedrivs miljöövervakning av universitet, högskolor, kommuner och ideella organisationer.

Det regionala miljöövervakningsprogrammet i Västerbotten är samordnat med flera av de nationella miljöövervakningsprogrammen, som bedrivs i länet. Samordningen omfattar förtätningar i tid och rum för att öka möjligheten att följa och utvärdera förändringar i miljötillstånd på regional nivå.

Övervakningsstrategier bedrivs och utvecklas i samarbete mellan länen, Naturvårdsverket, Hav- och vattenmyndigheten och andra centrala myndigheter. Dessa program ingår i dag i begreppet ”gemensamma delprogram”.

Andra län

I länets RMÖ-program ingår 23 st gemensamma delprogram där flera län samarbetar kring metoder, strategier och genomför utvärdering tillsammans. För alla gemensamma delprogram finns projektledare utsedda. Dessa utgörs av län eller någon central myndighet (eller annan utsedd organisation). Samråd med andra län, framförallt grannlän, förekommer ofta i verksamheten.

Centrala myndigheter

Samråd och samarbete med sektorsmyndigheter sker inom merparten av länets delprogram. Främst är det Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten som är aktuella. Andra centrala myndigheter som är involverade i länets miljöövervakning är: Skogsstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, SGU och SMHI.

Universitet och högskolor

Universitet och högskolor är ofta utförare av nationella och regionala

miljöövervakningsprogram och deltar även i utvecklingen av programmen. Länsstyrelsen samarbetar i hög grad med institutioner eller enstaka forskare inom flera olika områden. Länsstyrelsen har inte alltid den spetskompetens som krävs då delprogram ska utvärderas och därför är samarbete ofta önskvärt.

Kommuner och näringsliv

Kommuner har ofta god lokalkännedom vad gäller miljöproblematik. Detta tillsammans med den geografiska närheten till platser där miljöövervakning bedrivs gör dem till lämpliga samarbetsparter. Exempelvis så kan viss provtagning utföras av kommunens

miljöhandläggare där så är möjligt. Länsstyrelsen har goda kontakter med kommunernas miljökontor och informerar dem om den regionala miljöövervakningen minst vart 2-3:e år. Kommunerna ges även tillfälle att delge länsstyrelsen information om tillståndet i länet ur ett lokalt perspektiv. Kontakter med näringsliv är mindre frekventa men förekommer ibland. Framförallt är det inom ramen för recipientkontroll.

18

Internationell samverkan

Samordning av miljöövervakning över landsgränsen sker inte på regelbunden basis. Detta sker främst inom tidsavgränsade projekt.

Gemensamma delprogram

I Västerbottens läns regionala miljöövervakningsprogram finns flera delprogram som ingår i s.k. ”gemensamma delprogram”. Vår ambition är att i möjligaste mån delta i gemensamma delprogram då det ger stora samordningsvinster när det gäller kvalitet, metodik, datahantering och utvärdering. Dessutom kan gemensamma delprogram bidra till nationella

miljömålsindikatorer med regional upplösning som ex Föryngring av flodpärlmussla.

Vattendirektivet

Huvudsyftet med vattendirektivet är att säkerställa en god vattenstatus i EU: s alla länder till 2015. Vattnets nuvarande kvalitet får inte heller försämras. Direktivet ställer krav på innehåll och omfattning av kontrollerande, operativ och undersökande övervakning. Förutom att övervaka det storskaliga miljötillståndet i distriktens vatten (kontrollerande övervakning) ska vi övervaka åtgärdernas effekter (operativ övervakning). Undersökande övervakning utförs när orsaken till en sänkt status inte är känd och vid olyckor.

Den övervakning som sker inom programområdena Sötvatten och Kust och hav är till viss del samordnad med vattenförvaltningens krav på framförallt kontrollerande övervakning. Flera av länets delprogram bidrar med information som gör det möjligt att bedöma vattnens ekologiska och kemiska status, även om den geografiska täckningen är otillräcklig. För programområde

Kust och hav handlar det exempelvis om övervakning av miljögifter i kustfisk och

bottenfauna på mjuka bottnar. För programområde Sötvatten handlar det exempelvis om övervakning av biologi och kemi i sjöar och vattendrag, artövervakning av mussla och lax, miljögifter i insjöfisk, kemi i flodmynningar samt övervakning av grundvattnets kemi och nivåer. Vissa delprogram bidrar till den operativa övervakningen som t.ex. kalkningens effektuppföljning och provbankning och analys av miljögifter i kustfisk.

Distriktsvisa övervakningsstrategier ska tas fram för framförallt sötvatten och grundvatten i samarbete mellan Vattenmyndigheterna, Naturvårdsverket, Fiskeriverket, SGU och

Länsstyrelserna. Utvecklingsbehovet omfattar även övervakning av vattendirektivets prioriterade och särskilt förorenande ämnen.

Havs- och vattenmyndigheten kommer att ta fram en strategi för arbetet med att anpassa dagens övervakning till kraven som ställs i vattendirektivet. Det kan finnas behov av att anpassa den regionala övervakningen under programperioden, beroende på vad HaV föreslår i strategin.

Luftdirektivet

Det nu gällande ramdirektivet för luft trädde i kraft den 11 juni 2008. Det består av det

ursprungliga luftdirektivet och tre dotterdirektiv som integrerats efter hand. Dessa direktiv har implementerats i den svenska lagstiftningen och återfinns under förordningen (2010:477) om

miljökvalitetsnormer för utomhusluft samt i ändringsförordningar. Förordningen har inneburit

högre krav på kontroll av luftkvalitet och en skärpning av haltnivåer på de luftföroreningar som är aktuella enligt direktivet.

19

Den så kallade MIKSA-utredningen, som innebär att Länsstyrelsen skulle få ett större inflytande över luftövervakningen genomfördes inte av regeringen, vilket innebar att länsstyrelsernas ansvar när det gäller samordning av luftövervakningen i kommunerna är fortsatt svag. Tillsynsmyndigheten är förnärvarande naturvårdsverket och kommunerna ansvarar för mätning och rapportering av luftkvalitet i urban miljö. Avsaknaden av ekonomiska medel för att driva regional samverkan inom luftområdet kommer fördröja arbetet med att etablera ett regionalt samverkansorgan och utvecklandet av ett regionalt luftövervakningsprogram för länets kommuner. Vår ambition är dock att fortsatt verka för att ett sådant kommer till stånd.

Havsmiljödirektivet

Direktivet kallas också för det marina direktivet och omfattar alla marina vatten inom EU. Direktivet införlivades i svensk lagstiftning 2010 och Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för samordningen. Även andra myndigheter har delansvar för att målet om god miljöstatus ska nås. Länsstyrelsen bedriver miljöövervakning i den del som betecknas kustvatten och det är också denna del som berör vattendirektivsarbetet. Flera av länets delprogram bidrar med information som gör det möjligt att bedöma miljöstatusen i delar av den marina miljön. Framförallt handlar det om övervakning av miljögifter i kustfisk, kustfiskbestånd samt bottenfauna i kustområden. Havs- och vattenmyndigheten kommer att ta fram en strategi för arbetet med att anpassa dagens övervakning till kraven som ställs i det marina direktivet. Det kan finnas behov av att anpassa den regionala övervakningen under programperioden, beroende på vad HaV föreslår i strategin.

Inspire-direktivet

Direktivet träde i kraft 2007 och införlivades i svensk lagstiftning genom lagen (SFS 2010:1767) och förordningen (SFS 2010:1770). Syftet är att tillgängliggöra miljödata (metadata) för allmänheten och att möjliggöra uttag av geodata. Direktivet innebär att länsstyrelsen ska leverera miljöövervakningsdata innehållande geografisk information till utsedd samordnare för geodata (Lantmäteriet). Relevant information som länsstyrelsens miljöövervakning ska ta fram och rapportera är: platser där det bedrivs olika typer av miljöövervakning samt information om livsmiljöer och naturtyper. Länsstyrelsen i Västerbotten har redan idag tagit fram Geodata-data (GIS-data) som beskriver befintlig miljöövervakning och naturtyper m.m. Detta arbete fortsätter kontinuerligt efterhand son nya program upprättas och data samlas in.

Uppföljning i skyddade områden Naturreservat m.m.

I Västerbotten finns idag nästan 400 formellt skyddade områden – nationalparker,

naturreservat, naturminnen och Natura 2000-områden – som tillsammans täcker mer än 11500 km2, en åttondel av länets yta. Uppföljningen av dessa har som främsta syfte att se om

bevarandemålen för naturtyper och arter i det enskilda skyddade området är uppnådda, att få underlag inför åtgärder och prioriteringar, samt öka kunskapen om effekten av olika

skötselåtgärder. Skötselkrävande naturtyper och arter prioriteras i uppföljningssystemet, medan andra naturtyper följs upp mer sällan och med översiktligare metoder. Resultatet kan till stor del också användas som underlag för internationell rapportering (framför allt Art- och habitatdirektivet) och inom miljöövervakning/miljömålsuppföljning. Uppföljningen i

skyddade områden följer en plan fastställd 2012 (Länsstyrelsen 2012) och administreras via naturvårdsförvaltningens handläggarstöd SkötselDOS.

20

Art- och habitatdirektivet/ Biogeografisk uppföljning

EU:s art- och habitatdirektiv (direktiv 92/43/EEG) tillkom 1992 med syfte att värna och bevara Europas skyddsvärda arter och naturtyper. I direktivets bilaga 1 och 2 listas de arter och naturtyper som ur ett europeiskt perspektiv är skyddsvärda. Direktivet ställer krav på medlemsländerna att övervaka bevarandestatusen hos dessa naturtyper och arter. Kraven på övervakning framgår av artikeln, och ska ske både inom och utanför skyddade områden. Utvärderingen ska ske på biogeografisk nivå. Den biogeografiska uppföljningen har en nära koppling till miljöövervakningen, som kommer att bidra med en stor del av informationen. Befintlig miljöövervakning kommer också att behöva kompletteras där det finns luckor. Det finns också en överlappning mot uppföljningen i skyddade områden, särskilt när det gäller sällsynta naturtyper och arter som huvudsakligen finns i skyddade områden. För närvarande (2014) är inte den biogeografiska uppföljningen fastställd.

Figur 1. Schematisk bild av hur den biogeografiska uppföljningen tills stor del utgörs av annan övervakning, men som även kommer att kompletteras framöver (Naturvårdsverket 2010). Uppföljning av skyddade områden i Sverige. Riktlinjer för uppföljning av friluftsliv, naturtyper och arter på områdesnivå. Rapport 6379).

Åtgärder för hotade arter

Åtgärdsprogram för hotade arter (ÅGP) har tagits fram av Naturvårdsverket i samarbete med Länsstyrelserna med syfte att bevara arterna och deras livsmiljöer. Västerbottens län berörs av ett fyrtiotal åtgärdsprogram för hotade arter. I merparten av dessa föreslås ingen löpande beståndsövervakning av de ingående arterna. Undantag är fjällräv. För övriga arter kommer huvudsakligen inventeringsinsatser göras för att få kunskap om var i länet arterna finns, samt uppföljning av genomförda åtgärder på specifika lokaler.

Inom ramen för arbetet med Åtgärder för hotade arter kommer fokus att ligga på att genomföra de konkreta åtgärdsinsatser som planeras.

Samordning pågår idag mellan ÅGP och länsstyrelsens miljöövervakning och

miljömålsarbetet. Samarbetet bidrar med underlag till åtgärdsprogrammens direktiv och bevarandemål och svarar bl.a. upp mot art- och habitatdirektivet. Det ger även underlag till miljömålsuppföljningen då vissa ÅGP arter är lämpliga som indikatorer.

Miljömål

Miljöövervakningen är en del av den totala miljömålsuppföljningen. Övervakningen ska bidra till uppföljning av miljömålen, bland annat genom att vara dataförsörjare till indikatorer för

21

främst tillståndet och effekterna i miljön. Behovet av bättre underlag för uppföljning av miljömålen är en viktig utgångspunkt för det nya övervakningsprogrammet. Sedan förra revisionen av RMÖ-programmet har s.k. preciseringar införts i miljömålssystemet. Dessa preciseringar har till syfte att förtydliga målet för en viss miljökvalitet. Dessa är inte delmål i tidigare mening utan mer en riktlinje för vilket tillstånd som är önskvärt och som innebär en långsiktigt hållbar situation. Preciseringarna underlättar utformningen och strategin av delprogrammen eftersom fokus kan läggas på rätt parametrar. Indikatorer för de olika miljömålen bygger på faktiska data som är mätbara. Regionala miljöövervakningen utgör i vissa fall datakälla till dessa.

Samordningen mellan delprogrammen i RMÖ-programmet och uppföljningen av miljömålen förbättras kontinuerligt. Långsiktigheten i miljöövervakningen innebär att det finns tidsserier som behållits sedan tiden innan miljömålssystemet. Efterhand som nya delprogram utvecklas används resultaten i högre grad för uppföljning av miljömål.

Tabell 2. Koppling mellan miljöövervakningens delprogram samt miljömålen.

Regionala delprogram (2015-2020)

Miljökvalitetsmål

Häckande fåglar (indikator) Häckande fåglar i fjällen (indikator) Smågnagare i fjällen Fjällvegetation LUVRE Artövervakning – fjällräv (indikator) Artövervakning - dalripa Nyckelarter Fenologi BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN

Regional bakgrund – luft

Förtätning av nationell miljöhälsoenkät FRISK LUFT

Trendsjöar (indikator) Trendvattendrag (indikator) Kalkeffektuppföljning

Nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet i skog (indikator) Snökemi

Flodmynningar

BARA NATURLIG FÖRSURNING

Screening

Förtätning av nationell miljöhälsoenkät Grundvattenkemi i Norrland

Miljögifter i kustfisk Makrofauna på mjukbotten Samordnad recipientkontroll Metaller och miljögifter i fisk Flodmynningar

GIFTFRI MILJÖ

Förtätning av nationell miljöhälsoenkät _{SKYDDANDE OZONSKIKT}

22

Utlakning från jordbruksmark

Nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet i skog Makrofauna på mjukbotten Trendsjöar Trendvattendrag Flodmynningar INGEN ÖVERGÖDNING Trendsjöar Trendvattendrag Artövervakning - lax Stormusslor i vattendrag Metaller och miljögifter i fisk Kalkeffektuppföljning Flodmynningar

Grundvattenkemi i Norrland Grundvattennivåer i Norrland

Exploatering av stränder vid sjöar och vattendrag

Nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet i skog (indikator)

LEVANDE SJÖAR OCH VATTENDRAG

Grundvattenkemi i Norrland Grundvattennivåer i Norrland Förtätning av nationell miljöhälsoenkät

Nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet i skog (indikator)

GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET

Makrofauna på mjukbotten Kustfiskbestånd

Kustlekande harr

Exploatering av havsstränder (indikator) Miljögifter i kustfisk

Provbankning och analys av miljögifter i fisk Kustfåglar i Bottniska viken

Flodmynningar (indikator)

HAV I BALANS OCH LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRD

Miljötillstånd i våtmarker (indikator) Häckande fåglar (indikator)

Kalkning av våtmarker – uppföljning av växtekologiska effekter Uppföljning av skogsskador på kalkade våtmarker

MYLLRANDE VÅTMARKER

Häckande fåglar (indikator) Miljötillstånd i skogslandskapet - RIS Rovdjursinventering, inkl. kungsörn

Nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet i skog (indikator)

LEVANDE SKOGAR

Utlakning från jordbruksmark

Gräsmarkernas gröna infrastruktur (via NILS) ETT RIKT ODLINGSLANDSKAP

Rovdjursinventering, inkl. kungsörn (indikator) Smågnagare i fjällen

Artövervakning – fjällräv (indikator) Artövervakning - Dalripa

Nyckelarter Fjällvegetation

Häckande fåglar i fjällen (indikator) LUVRE

Nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet i skog (indikator)

STORSLAGEN FJÄLLMILJÖ

Förtätning av nationell miljöhälsoenkät (indikator) Screening

Exploatering av havsstränder

Exploatering av stränder vid sjöar och vattendrag

23

Rovdjursinventering, inkl. kungsörn Smågnagare i fjällen Artövervakning - fjällräv Artövervakning - dalripa Nyckelarter Fjällvegetation Artövervakning - lax

Stormusslor i vattendrag (indikator) Makrofauna på mjukbotten Kustfiskbestånd

Kustlekande harr

Kustfåglar i Bottniska viken (indikator) Trendsjöar

Trendvattendrag Kalkeffektuppföljning

Miljötillstånd i våtmarker (indikator) Häckande fåglar (indikator) Häckande fåglar i fjällen (indikator) Miljötillstånd i skogslandskapet - RIS LUVRE

Utlakning från jordbruksmark

Gräsmarkernas gröna infrastruktur (via NILS) Fenologi

Exploatering av havsstränder (indikator)

Exploatering av stränder vid sjöar och vattendrag (indikator)

ETT RIKT VÄXT-OCH DJURLIV

Jämställdhet och barnperspektiv

Länsstyrelsen Västerbotten arbetar aktivt för att jämställdhetsintegrera verksamheter som bedrivs inom myndigheten. Detta är ett nationellt uppdrag som förmedlas i regleringsbrevet från Regeringen. Uppdraget berör även den regionala miljöövervakningen som bedrivs på länsstyrelsen. Arbetet med revisionen innebär därför ett ökat fokus på aktiviteter med bäring på jämställdhet i miljöövervakningsprogrammet. Målet är att arbetet med den regionala miljöövervakning och de rapporter m.m. som produceras ska genomsyras av jämställdhet. Detta innebär bl.a. att miljöövervakning ska bedrivas på ett jämställt sätt, beröra alla grupper i samhället och göras tillgänglig för alla.

Till övervägande del så är den regionala miljöövervakningen relativt könsneutral till sitt innehåll. Inom vissa programområden finns det ändå frågor och inriktningar som kan vara av olika intresse beroende på kön eller ålder. Det handlar dels om hur intressanta resultaten från miljöövervakningen är i sig, för en viss målgrupp, och dels om hur resultaten sprids och förmedlas. Det operativa arbetet med miljöövervakningen ska givetvis också präglas av ett jämställdhetsperspektiv. Personalen som administrerar, utför provtagning och analyserar resultat ska så långt det är möjligt var jämnt könsfördelad.

Till de områden som främst kan medföra skillnader i intresse hör miljögiftsövervakning och hälsorelaterad miljöövervakning. Potentiella miljöhot varierar beroende på livssituation och omgivningsmiljö, vilket varierar med kön och ålder hos individen. Kemiska ämnen påverkar människor olika. Kvinnor, mäns och barns kroppar kan reagera olika på samma ämne. Oron kan därför skilja sig åt i olika grupper. Även risker kan variera mellan grupper och kön beroende på exempelvis val av fritidsintressen, arbetsplatser, resemönster och boende. Erfarenhet och kunskap hos individen om miljöhot varierar också, speciellt mellan olika åldersgrupper.

När det gäller spridning av information om miljöövervakningens resultat och verksamhet finns det skillnader i hur målgrupper nås. Kvinnor, män och barn nås på olika sätt och i olika

24

forum. Länsstyrelsens webbplats är för närvarande den enklaste och mest använda sättet att kommunicera den regionala miljöövervakningsinformationen. Detta ställer krav på att texter och bilder är uppdaterade och tilltalande för alla målgrupper i samhället. Andra

informationskanaler utgörs av rapporter, presentationer, träffar och nationella datavärdar. Alla dessa bör vara anpassade för olika samhällsgrupper så att kunskap om miljötillståndet blir lättillgängligt.

Barnperspektivet innebär att barnens rättigheter och intressen i samhället ska tillgodoses. Till grund för detta ligger konventionen om barns rättigheter – Barnkonventionen. För regeringen är det viktigt att det finns en effektiv och samordnad statlig tillsyn med ett tydligt

barnperspektiv som ser till att lagar, föreskrifter och intentioner följs. Miljöövervakningen utgör en verksamhet som till vissa delar styrs och påverkas av detta. Barn är ofta mer känsliga för negativ miljöpåverkan, t.ex. i form av dålig luftkvalitet, miljögifter och andra

hälsorelaterade faktorer. Därför är det viktigt att deras intressen inte förbises. I regionala miljöövervakningsprogrammet finns det delprogram med tydlig koppling till detta. Bland annat så genomförs regelbundet en miljöhälsoenkät för barn i olika åldrar. Syftet är att kunna följa förändringar i hälsa över tid.

25

Programområde Luft

Bakgrund och övervakningsstrategi

Depositionen av kväve och svavel har länge orsakat försurning i mark och vatten i länet. Mängden nedfall av försurande ämnen har minskat kraftigt under de senaste decennierna men ligger fortfarande på en nivå som ger påvisbar negativ påverkan. Det är främst på platser längs kusten och en bit inåt land som återhämtningen försvåras av tillkommande nedfall av försurande ämnen.

Omfattningen av länets depositionsmätningar på öppet fält och krondropp har under senare 10 år minskats. Depositionsmätningar bedrivs idag vid tre stationer inom ramen för

delprogrammet nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet i skog (Krondroppsnätet). En depositionsstation finansieras och drivs av Boliden AB. Nuvarande stationer har tidsserier som sträcker sig från början av 90-talet fram till idag och de är planerade att behållas

åtminstone under inledande delen av kommande programperiod.

Länsstyrelsens mätningar av luftkvalitet i regional bakgrund som pågått sedan 2001 och det finns därmed en relativt lång tidsserie. Halterna av NO2, SO2 och ozon har inte förändrats nämnvärt under perioden. Värdet av att ha information om de långväga transporterade föroreningarna bedömer vi vara stort. Luftkvalitetsmätningar i regional bakgrund har skett vid två stationer: Holmön i Umeå kommun och Surmyrdalsbäcken i Nordmalings kommun. Dessa täcker in kustregionen och är lokaliserade så att de huvudsakligen fångar upp de långväga transporterade föroreningarna. Mätningarna fokuserar på parametrarna NO2, SO2 och ozon. Tidsupplösningen på ozonprovtagningen har varit på månadsbasis vilket delvis försvårat uppföljning av miljömål och miljökvalitetsnormer där timmeshalter ligger som grund.

Västerbotten präglas av lokalt mycket höga halter av luftföroreningar särskilt vintertid. Detta beror dels på att inversion lätt uppstår och dels på omfattande vedeldning och koncentrerad biltrafik i tätorter. Ansvaret för att övervaka luftkvalitet i tätorter för att följa upp

miljökvalitetsnormer finns hos kommunerna. Länsstyrelsen har ett ansvar att följa tillståndet och bedöma om miljömålet ”frisk luft” nås. En stor del av den information som används för att följa upp miljömålet kommer från de kommuner som mäter. I Västerbottens län är det emellertid få mätningar vilket gör att det råder en stor osäkerhet om hur situationen är i de mindre kommunerna. Diskussioner om att upprätta ett samverkande organ för luftövervakning har pågått under en längre tid.

Under programperioden har två utvecklingsprojekt genomförts inom ramen för programområde luft. Båda bygger på modellen Land Use Regression och innebär

utvecklandet av en spridningsmodell för luftföroreningar. Modellen har tillämpats på NO2 och VOC. Utöver dessa har ett miljömålsprojekt genomförts med fokus på intervjuer av hushåll som frekvent använder eldstäder för uppvärmning eller trivseleldning.

Prioriteringar inom programområdet

Problematiken kring försurning av mark och vatten är fortsatt stor. Återhämtningen hos försurade sjöar och vattendrag är långsam och det är angeläget att följa depositionen av försurande ämnen i länet, även framöver. Inom miljömålsarbetet används data från depositionsmätningarna för att följa upp miljömålet ”Bara naturlig försurning”. Flera indikatorer är beroende av indata från depositionsmätningarna.

26

De delprogram som länsstyrelsen drivit inom programområde luft de senaste åren är

fortfarande relevanta och viktiga att följa fortsättningsvis. Det handlar dels om mätningar av nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet i skog som är viktiga för

försurningsproblematiken och dels mätningar av luftkvalitet i regional bakgrundsmiljö. Länsstyrelsen planerar att driva dessa delprogram vidare i befintlig eller anpassad form. Valet av parametrar är kontinuerligt något som måste ses över så att de mest relevanta parametrarna övervakas.

Påverkan av luftföroreningar på byggnader och minnesmärken är ett område som

länsstyrelsen inte valt att prioritera inom ramen för miljöövervakningen. Orsaken är först och främst att det rör sig om få objekt men också på att belastningen av framförallt försurande ämnen är relativt liten i detta sammanhang. Kulturhistoriskt värdefulla objekt som med tiden behöver restaureras och skyddas kan hanteras inom kulturmiljövården.

Övrig uppföljning

Utöver länsstyrelsens luftmiljöövervakning bedrivs övervakning av flera andra aktörer. Främst handlar det om nationella utförare men till viss del också lokala såsom kommuner. Nedan redogörs för några.

Luft- och nederbördskemiska nätet

Mätprogrammet är ett nationellt miljöövervakningsprogram som finansieras av

Naturvårdsverket. Det som mäts är bland annat svavel- och kväveföreningar och baskatjoner i nederbörd samt svaveldioxid, kvävedioxid och marknära ozon i luft på månadsbasis. Syftet med programmet är att studera storskaliga förändringar över tid samt geografiska gradienter. I länet finns två stationer där mätningar gjorts inom ramen för detta program: Ammarnäs och Rickleå.

Nationell station med provtagning av ozon

I länet finns en nationell mätplats för marknära ozon (Vindeln). Där mäts ozonhalter med timmesupplösning.

Kommuners mätningar i tätorter

I de femton kommunerna som finns i länet bedrivs kontinuerliga mätningar av luftkvalitet endast i två kommuner, Umeå och Skellefteå. Dessa kommuner har sedan en längre tid mätt luftföroreningar i gaturum och i viss mån urban bakgrund. Bakomliggande orsak är problem med höga luftföroreningshalter vintertid, som följd av återkommande inversion. I båda dessa kommuner har åtgärdsprogram upprättats som följd av överskridande av miljökvalitetsnorm för kvävedioxid.

Delprogram: Nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet i skog

Syfte

Syftet är att kartlägga belastningen av försurande och gödande ämnen i länet med avseende på geografiska skillnader och förändringar över tid. Data från mätningarna ska kunna användas för att i första hand följa upp miljökvalitetsmålen Bara naturlig försurning och Ingen

övergödning. Kunskap om belastningen via deposition ska ligga till grund för fördjupade

27

Förväntade resultat

Krondroppsmätningarna i länet ska ge svar på hur stor belastningen är av försurande och gödande ämnen i regionen. Eventuella geografiska gradienter från kust till fjäll ska också kunna upptäckas liksom förändringar över tid.

Bakgrund och strategi

Nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet i skog är ett gemensamt delprogram, som samordnas av IVL. Länsstyrelsen har tidigare haft fem provtagningsstationer för

depositionsmätning. I nuvarande avtal med IVL har antalet reducerats till tre (fyra med Boliden AB:s station vid Holmsvattnet). Tanken med de återstående stationernas lokalisering är att få en så god spridning som möjligt från kust till fjäll. Två stationer (Bäcksjö och

Holmsvattnet) representerar kustregionen medan de övriga två representerar inlandet (Högbränna) och fjäll (Ammarnäs). Ambitionen är att behålla nuvarande stationer under programperioden. Stationerna är relativt dyra i drift och nedskärningar i delprogrammet kan komma att genomföras under programperioden.

Objekturval

Tabell 3. Depositionssationer (krondroppsytor).

Station Parametrar Provtagningsfrekvens Datavärd

Bäcksjön Deposition: H+, SO4, Cl,

NO3, NH4 Deposition: 12 ggr/år Markvatten 3gg/år IVL (lagrar originaldata) Högbränna

(Intensivyta) Deposition: H+, SO4, Cl, NO3, NH4, Ca, Mg, Na, K, Mn Halter i luft: SO2, NO2, NH4, ozon.

Deposition: 12 ggr/år Lufthalter: 12 ggr/år Markvatten 3ggr/år

IVL (lagrar originaldata)

Ammarnäs Deposition: H+, SO4, Cl,

NO3, NH4, Ca, Mg, Na, K, Mn Deposition: 12 ggr/år Markvatten 3ggr/år IVL (lagrar originaldata)

Figur 2 Aktiva depositionsstationer som drivs av länsstyrelsen (röda) samt nedlagda stationer (blå). Undantaget Holmsvattnet som är aktiv men drivs av Boliden AB.

28

Provtagare (Skogsstyrelsen och en länsstyrelseanställd) har utbildats av IVL och har därmed behövlig kompetens för att minimera felkällor vid provtagningsskedet. IVL ansvarar för kvalitetssäkringen under analysskedet och vid utvärdering av resultat.

Undersökning och undersökningstyper

Nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet i skog är ett gemensamt delprogram. Se SNV:s undersökningstyp: ”Deposition till skog”.

Datahantering/datalagring

IVL lagrar originaldata. Prover levereras till och analyseras av IVL som också är datavärd.

Utvärdering och rapportering

Rapportering sker årligen av IVL. Avtalet mellan länsstyrelsen och utförare förnyas vart tredje år.

Nuvarande utförare, IVL, gör vart tredje år en fördjupad utvärdering och föreslår eventuellt nya program och strategier. Utvärderingen görs tillgänglig i form av rapporter som publiceras på IVL:s webbsidor. Länsstyrelsen redovisar samtidigt resultaten på länsstyrelsens webbsidor.

Tidplan

Tabell 4. Aktiviteter under programperioden.

2015 2016 2017 2018 2019 2020 Mätningar enligt program Mätningar enligt program Mätningar enligt program Mätningar enligt program, Upphandling av analyslabb Mätningar enligt program Mätningar enligt program

Kostnader

Årlig kostnad för delprogrammet är 240 000 kr. Ca 37 % utgörs av provtagningskostnad och resten utgörs av kostnader för analys, modellberäkningar och rapportering.

Tabell 5. Kostnader under programperioden.

2015 2016 2017 2018 2019 2020

240 000 kr 240 000 kr 240 000 kr 240 000 kr 240 000 kr 240 000 kr

Samordning och samarbetspartners/finansiärer

Krondroppsnätet är sedan lång tid styrt av de metoder och lokaler som valts ut av IVL i samarbete med Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket. Omförhandling av avtal med IVL har tidigare skett vart tredje år. Numera upphandlas tjänsten och utföraren kan komma att ändras under programperioden. För närvarande är det IVL som står för: mätutrustning, utbildning av provtagare, analys av prover, datavärdskap samt utvärdering och rapportering av resultat. Vissa krondroppsytor har fram till 2006 varit berättigade till EU-bidrag. I Västerbotten har detta gällt två ytor, Högbränna och Brattfors. Länsstyrelsen lade inför förra revisionen (2009) ned stationen vid Brattfors då det inte var möjligt att finansiera den dåvarande omfattningen av programmet. I länet finns inget luftvårdsförbund som kan bidra med medel för

29

miljöövervakning. Boliden AB driver dock en nedfallsstation med samma typ av provtagare och metod som vid länsstyrelsens ytor.

Utveckling av metoder och hantering av utvärdering drivs av IVL, som har en central roll och ovärderlig kompetens på området. Länsstyrelsen i Västerbotten anser att detta samarbete har stor betydelse för att delprogrammet ska fungera.

Delprogram: Regional bakgrund - luft

Syfte

Att kartlägga halter av luft av svavel- och kväveföreningar i regional bakgrundsmiljö. Mätningarna på månadsbasis ska ge en indikation på hur stora de långväga transporterade luftföroreningarna är i regionen. Underlaget kan användas för att jämföra med halter i tätorter och därmed kan det lokala tillskottet bedömas och beräknas. Storskaliga förändringar av flödet av luftföroreningar mellan länder och regioner kan också bedömas i de tidserier som byggs upp.

Förväntade resultat

Att regelbundet inhämta kvalitetssäkra data från mätstationer och att tillgängliggöra dessa via länsstyrelsens webbsidor så att kommunerna har tillgång till aktuella luftkvalitetsdata från bakgrundsmiljö.

Bakgrund och strategi

Mätningar med diffusionsprovtagare har pågått sedan 2001 vid två platser i länet. En station ligger vid Holmön (Umeå kommun), d.v.s. i nära anslutning till Bottenhavet. Den andra ligger i Nordmalings kommun en bit in i landet i skogsmiljö. Utöver dessa två mätplatser finns även mätningar av luftkvalitet i bakgrundsmiljö vid krondroppsytan Högbränna (Sorsele kommun), nederbördskemiska stationen Rickleå (nationell) samt Vindeln (nationell). Inför kommande programperiod kommer viss neddragning av mätningar ske. Ozonprovtagningen vid

länsstyrelsens båda stationer (Holmön och Surmyrdalsbäcken) upphör. Motivet är främst att ozonmätningar (marknära) redan görs på flera ställen och att vi anser att dessa ger tillräcklig information om de regionala förändringarna i halter. Ett annat motiv är kostnadsbesparing. Mätningen på Holmön syftar främst till att kartlägga halterna av svavel- och kvävedioxid i regional bakgrund. Denna information kan bl.a. användas för att bedöma det regionala

bidraget av luftföroreningar till tätorter. I Västerbottens län är det främst Umeå och Skellefteå som kan dra nytta av dessa data vid uppföljning av miljömål och bedömning av om

miljökvalitetsnormer klaras. Stationen som ligger i Nordmalings kommun

(Surmyrdalsbäcken) har främst syftat till att ge indikation på hur höga halter av marknära ozon är i skoglig miljö och bedöma påverkan på vegetation. Mätningar kommer inte genomföras vid denna station under kommande programperiod.

Objekturval

Tabell 6. Luftmätningsstation.

Station Parametrar Provtagningsfrekvens Datavärd

Holmön SO2, NO2 (månadsmedel,

30

Kvalitetssäkring

Provtagningen av luftkvalitet sker av miljökonsult vid Holmön. Provtagare har fått instruktioner från IVL om metodiken och skickar också proverna direkt till IVLs

analyslaboratorium. Eventuella observerade avvikelser vid provtagningen noteras i protokoll så att resultatet tolkas på ett riktigt sätt. Stationernas placering och relevans som

bakgrundsmiljö kan inte helt garanteras. Vid stationen på Holmön passerar ibland större fartyg med utsläpp av svavel- och kvävedioxid, vilket eventuellt kan påverka resultatet något.

Undersökning och undersökningstyper

Undersökningstypen benämns: Föroreningar i luft, månadsmedelvärden med

diffusionsprovtagare. Metoden bygger på användning av passiva provtagare (diffusionstyp) vilket ej kräver strömförsörjning eller frostfri miljö. Nackdelen är upplösningen blir på månadsnivå. För mer information se Naturvårdsverkets beskrivning av undersökningstypen.

Datahantering/datalagring

IVL lagrar originaldata. Prover levereras till och analyseras av IVL som också är datavärd.

Utvärdering och rapportering

Rapportering sker via länsstyrelsens webbsidor samt av IVL (i den mån IVL väljer att använda data för utvärdering). Bland annat Umeå kommun har använt data från Holmön i samband med framtagande av åtgärdsprogram samt lokala luftrapporter.

Tidplan

Tabell 7. Aktiviteter under programperioden.

2015 2016 2017 2018 2019 2020 Mätningar enligt program Mätningar enligt program Utvärdering av program, Mätningar enligt program Mätningar enligt program Mätningar enligt program Mätningar enligt program

Kostnader

Tabell 8. Kostnader under programperioden.

2015 2016 2017 2018 2019 2020

20 000 kr 20 000 kr 20 000 kr 20 000 kr 20 000 kr 20 000 kr

Samordning och samarbetspartners/finansiärer

Finansieringen av delprogrammet sker helt med RMÖ medel. En viktig samarbetspartner är IVL som är datavärd och leverantör av provtagningsutrustning. De står också för en stor del av kompetensen på området vilket länsstyrelsen delvis är beroende av. Provtagning utförs av konsulter och kommuner. Periodvis har samarbete skett med kommunerna i mätprojekt men det är sällan förekommande. Förhoppningen är att få kommunerna som samarbetspartners i ett framtida RMÖ-program.

Delprogram: Snökemi

Syfte

Syftet är att undersöka snöns innehåll av försurande ämnen strax innan att snösmältningen inleds.