Sida 1 av 42
Självständigt arbete (15 hp)
Författare Program/Kurs
Oliver Olsson OP SA 17-20
Handledare Antal ord: 11959
Kristin Ljungkvist Beteckning Kurskod
1OP415
EN TILLBACKABLICK FÖR MORGONDAGENS HOT - EN TEORIUTVECKLANDE FALLSTUDIE PÅ FINSKA FÄLTARBETEN UNDER VINTERKRIGET
ABSTRACT:
In asymmetric warfare the focus is often about irregular warfare and little about regular warfare. This study focuses on asymmetric regular warfare and Arreguín-Tofts theory about how the weak win wars. His theory has a hypothesis that in asymmetric wars, with direct methods, the strong ac-tor would win directly and decisive over the weak acac-tor. The purpose of this study is to examine if combat engineering can provide the weak defensive actor with time. The study uses case study of the Swedish definition of combat engineering, to examine if it did occur during the Winter War. And if combat engineering did, had it any effect on the results of the Winter War. The overwhelm-ing purpose of this study is to contribute to a discourse about combat support. Also illustrate that combat engineering is not always an established determinant, despite its effect in the results of war. The findings of the study are that combat engineering did occur during the Winter War. Com-bat engineering did provide the Finnish soldier with protection against artillery fire and delayed the attack of the Soviets tanks during the winter war.
Nyckelord:
Sida 2 av 42
Innehållsförteckning
1. INLEDNING ... 4
1.1 PROBLEMFORMULERING ... 4
1.2FORSKNINGSÖVERSIKT ... 6
1.2.1 Tidigare forskning kring fältarbeten och asymmetrisk krigföring ... 6
1.2.2 Förklaringsfaktorer för Vinterkriget ... 8 1.2.3 Sammanfattning av forskningsöversikt ... 9 1.3SYFTE ... 10 1.4FRÅGESTÄLLNING ... 10 1.5AVGRÄNSNINGAR ... 10 1.6DISPOSITION ... 10 2. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER ... 12
2.1ARREGUÍN-TOFTS -HOW THE WEAK WIN WARS ... 12
2.2HYPOTES –FÄLTARBETEN SKAPADE TID ... 14
2.3DEFINITION AV FÄLTARBETEN ... 14 2.4TEORIDISKUSSION ... 15 3. METOD ... 17 3.1FORSKNINGSDESIGN ... 17 3.1.1 Val av fall ... 17 3.2OPERATIONALISERING AV FÄLTARBETEN ... 18 3.2.1 Fältarbeten för rörlighet... 18 3.2.2 Fördröjande fältarbeten ... 18 3.2.3 Fältarbeten för överlevnad ... 19 3.2.4 Övriga fältarbeten ... 20 3.2.5 Analysverktyg ... 20 3.3METODDISKUSSION ... 21 3.3.1 Validitet ... 22
3.3.2 Reliabilitet och forskaretik ... 24
3.3MATERIALDISKUSSION ... 24
4. ANALYS AV FÄLTARBETEN VID KARELSKA NÄSET ... 26
4.1FÄLTARBETEN FÖR RÖRLIGHET ... 26 4.2FÖRDRÖJANDE FÄLTARBETEN ... 26 4.2.1 Isacsson ... 26 4.2.2 Edwards ... 27 4.2.3 Appel m.fl ... 28 4.2.4 Sammanfattning ... 29 4.3FÄLTARBETEN FÖR ÖVERLEVNAD ... 29 4.3.1 Isacsson ... 29 4.3.2 Edwards ... 30 4.3.3 Appel m.fl ... 31 4.3.4 Sammanfattning ... 32
4.4SAMMANFATTNING AV ANALYS OCH RESULTATDISKUSSION ... 33
4.4.1 Fältarbeten för rörlighet... 33
4.4.2 Fördröjande fältarbeten ... 34
4.4.3 Fältarbeten för överlevnad ... 35
5. AVSLUTNING ... 38
5.1ÅTERKOPPLING... 38
5.2SLUTSATSER OCH DISKUSSION ... 38
5.3VIDARE FORSKNING ... 39
Sida 3 av 42 6. LITTERATUR- OCH REFERENSFÖRTECKNING ... 41
6.1LITTERATUR ... 41 6.2VETENSKAPLIGA ARTIKLAR ... 42
Sida 4 av 42
1. Inledning
En höstdag den 26 november 1939 avled sovjetiska soldater i finländska Mainila efter artille-ribeskjutning, de första dagarna av Vinterkriget hade inletts. Detta har i efterhand visat sig vara en provokation från Sovjetunionen som den 30 november inledde en offensiv mot Fin-land.1 Sovjetunionen hade förutsatt att slaget snabbt skulle vara över men det finländska för-svaret stod upp mot de sovjetiska anfallen längre än förväntat, det som skulle ta 12 dagar tog istället 105 dagar.2 Finlands försvarsförberedelser påbörjades 1930 och fortskred under kri-gets utbrott till 1940, med flertal mobiliseringsövningar. Sovjetunionen hade, efter påtryck-ningar på Finland, velat ta en större del av Finland för att kunna kontrollera större del av den finländska viken och skapa ett större avstånd till Leningrad från den finländska gränsen.
1.1 Problemformulering
Asymmetrisk krigföring kan överskådligt förklaras som när David möter Goliat, när den mindre aktören möter den större aktören.3 Asymmetrisk krigföring består av metoder eller till-vägagångssätt för att undvika att möta motståndarens starka trupper och bör ses som föränder-lig, istället för statisk krigföring.4 Samtliga krig tenderar till att vara asymmetriska, då mot-parterna sällan är jämnstarka, men vid reguljära krig är mot-parterna skyldiga till att förhålla sig till krigets lagar.5 Om parterna förhåller sig till krigets lagar och agerar utefter lagarna, så på-verkas stridens resultat av andra faktorer. Dessa faktorer kan exempelvis vara taktisk skicklig-het, teknologiskt övertag och storlek på trupper. Med största sannolikhet sker styrkejämförel-ser mellan parter för att på förhand bedöma och värdera vad stridernas utfall blir och jämfört med vilken insats som parterna för in i striden.
Den asymmetriska kontexten är rimlig för ett svenskt försvar eftersom Sverige är en småstat som är beroende av allianser med andra nationer vid en väpnad konflikt samt dess militärstra-tegiska läge kopplat till Östersjön. Försvarsstrid kommer vara den troligaste situationen Sve-rige kommer att hamna i vid ett nationellt väpnat angrepp. Enligt den svenska
militärstrate-1 Backström, Börje & Ekberg, Henrik (red.). Finland i krig D. 1 1939-1940, 2. rev. uppl., Schildt, Helsingfors,
2001, 104 – 105.
2 Edwards, Robert. Finska vinterkriget. Stockholm: Forum, 2007, 278.
3 Olsen, John Andreas (red.). Asymmetric warfare, Royal Norwegian Air Force Academy, Oslo, 2002, 23. 4 Lambakis, Steven, Kiras, James & Kolet, Kristin. Understanding ”Asymmetric” Threats to the Unites States,
Comparative Strategy, Vol.21(4), nr.01, 2002: 241-277, 242.
Sida 5 av 42 giska doktrinen så är Sveriges strategi att initialt möta ett angrepp, för att skapa tid så hand-lingsutrymme uppstår så att förstärkning kan tillföras.6 Således blir tid centralt för ett
fram-gångsrikt försvar för en småstat som behöver försvara sig mot en starkare motståndare tills förstärkning från allianser kommer och styrkeskillnaderna jämnas ut.
Finland, som var en betydligt mindre aktör än vad Sovjetunionen var, lyckades med sitt för-svar hålla emot de sovjetiska anfallen under en längre period än förväntat under Vinterkriget.7 Finska Vinterkriget var en asymmetrisk konflikt där de sovjetiska trupperna var storleksmäss-igt större än vad de finländska trupperna var och således fick Finland agera på ett annat sätt än att möta det sovjetiska övertaget av mantal. Användandet av fältarbeten var en av flera troliga faktorer som påverkade det finländska försvaret mot Sovjetunionen.
Fältarbeten syftar till att förändra terräng till vår egen fördel eller motståndarens nackdel och kan vara tids- eller motståndarfokuserad.8 Tidsfokuserade fältarbeten syftar till att skapa tid för verksamheter för egna förband, vilket skulle kunna vara förflyttningar eller tid för för-svarsåtgärder. Fältarbetsförband kan användas för att möjliggöra detta.9 Clausewitz sätt att se på försvar är att det är en starkare form än den anfallande formen, där det kan krävas ett tre till ett-övertag för att den anfallande part skall slå den försvarande. Friktioner som kan uppstå i de även simplaste sakerna, uppstår även på stridsfältet och kan sänka anfallets framryckning.10
Genom att utföra uppgifter som skapar tid för förbandet, kan fältarbeten vara en bidragande faktor för att skapa friktioner för motståndaren. Utöver de friktioner som är självskapade, kan fältarbeten lägga till ytterligare friktioner för motståndaren som kan minska deras anfallskraft och bidra med mer tid till den försvarande parten.
En undersökning av finländska fältarbeten under Vinterkriget skulle kunna belysa vad fältar-beten har för påverkan för att skapa tid i en asymmetrisk konflikt. De strider som utspelade sig 1939 mellan Finland och Sovjetunionen var i en asymmetrisk form, på grund av den
bety-6 Försvarsmakten. Militärstrategisk doktrin: MSD 16, Stockholm: Försvarsmakten, 2016, 6. 7 Edwards, Finska vinterkriget, 278.
8 Försvarsmakten. Arméreglemente Taktik: AR Taktik : 2013, Stockholm: Försvarsmakten, 2013, 121. 9 Försvarsmakten. Arméreglemente Taktik: AR Taktik : 2013, 2013, 83.
10Dupuy, Trevor Nevitt. Understanding war: history and a theory of combat, Paragon House, New York, 1987,
Sida 6 av 42 dande storleksskillnaden mellan nationernas trupper. Striderna pågick under tre månader vil-ket idag får ses som en ansenlig tid för allianser skall kunna förstärka, vilvil-ket gör det relevant att undersöka faktorer som skapade tiden för striderna.
1.2 Forskningsöversikt
1.2.1 Tidigare forskning kring fältarbeten och asymmetrisk krigföring
Shevchuk, Kolesnichenko och Slyusarev har identifierat utvecklingsbehov inom fältarbeten. Enligt författarna är de områden som behöver utvecklas och introduceras på taktisk nivå en fältarbetsteori som skall stödja striden på lokal nivå, väpnade konflikter och operationer mot terrorism. De ger förslag på att studera fältarbeten och tekniskt fältarbetsunderstöd i ett tidigt skede i striden för att se dess påverkan.11 Shevchuk, Kolesnichenko och Slyusarev anser att med en fältarbetsteori, så kan det effektivisera beslutsfattandet med ingenjörförband. Besluts-fattarna behövde få underrättelser från hela operationsområdet om hur terrängen såg ut, före-komst av minor och fortifikationers möjlighet till skydd. Fortifikationer som var ingenjörers huvudämne under 200 år, ändrades utefter hur tekniken på stridsfältet förändrades.12
Shevchuk, Kolesnichenko och Slyusarev slutsats var att en negativ påverkan uppstod genom att sätta samman ingenjörtrupper inom kombinerade vapen och inte behålla rena ingenjörför-band, då fältarbetsförmågan tenderar att minska med antalet mantal i ingenjörförbanden. Un-der andra världskriget upprättades flera sovjetiska ingenjörförband för att genomföra försvars-förberedelser vid Moskva.13 Shevchuk, Kolesnichenko och Slyusarev anser att dagens strider
kräver nya taktiker och utformningar för att det fortifikatoriska skyddet skall vara tillräckligt bra för trupp.14
Benbow diskuterar hur Sun Zis beskrivning av ortodoxa och oortodoxa metoder inom krigfö-ring skulle kunna vara asymmetrisk krigfökrigfö-ring. Benbow understryker den stora skillnaden mellan de två aktörerna som en central del för att definiera striden som asymmetrisk. En stor skillnad mellan de olika aktörerna kan vara exempelvis luft- eller sjöövertag över den andra aktören. I Irak uppstod enligt Benbow denna skillnad mellan USA och Irak, där USA med
11 Shevchuk, A. B, Kolesnichenko, A. P & Slyusarev, A. M. Urgent Problems in Military Engineering Art,
Mili-tary Thought, Vol.14(1), 2005: 181-190, 189 – 190.
12 Sheychuk, Kolesnichenko & Slyusarev, Urgent Problems in Military Engineering Art, 187 – 189. 13 Ibid, 183 – 184.
Sida 7 av 42 lätthet kunde besegra de irakiska trupperna på ett konventionellt sätt. Detta genom en kollaps av Iraks militär som ansågs vara en av världens största militära makter.15
Meigs anser att USA:s kampanjer i Afghanistan var ett bra exempel på hur en större stat nytt-jar sig av asymmetri med ett överlägset övertag. Med precisionsstyrda granater, sensorer och möjlighet till kommunikation med flyget så var det sammansatt ett asymmetrisk hot mot tali-banerna. Det var också ett hot mot talibanernas möjlighet till att kunna ta och försvara nyckel-terräng.16 Likväl som större aktörer kan nyttja denna form av krigföring så är det oftast mindre aktörer som gör det, vanligen på grund av att de inte har möjlighet till att strida på ett konventionellt sätt utan får använda sig av okonventionella metoder.17 Potirniche menar att om storleken på truppen varit avgörande för striden i all krigföring, så skulle inte små aktörer initierat strid mot stora aktörer för resultatet hade då varit förutbestämt.18
Vorobyov anser att principen för understöd har ändrats mest under de senaste 100 åren. Innan första världskriget så var principerna för understöd till striden underrättelse, säkerhet, kamou-flage, vilseledning och logistik. Dagens stridsfält har gjort det mer invecklat och istället delar han in understöd i fyra områden som påverkar striden; strid, psykologi, teknologi och bakre understöd. Inom det bakre understödet för striden inkluderas exempelvis skydd för trupper, taktiskt kamouflage, vilseledning och ingenjörsstöd. Vorobvov anser att efter andra världskri-get i takt med den tekniska utvecklingen med precisionsstyrd ammunition så förändras kravet på skydd. Därför bör de olika supporterna inom dagens stridsfält inte att utvecklas enskilt, Vorybvov anses att de fyra områdena bör sträva efter att utvecklas tillsammans för ett bättre helhetsskydd mot hoten på stridsfältet.19
Skyddet för truppen skall vara utformat så det kan vara ett fullgott skydd under hela operat-ionens insats och skydda mot samtliga vapenhot. Det gör att det skall täcka olika sorter av
15 Benbow, Tim. Irresistible Force or Immoveable Object? The “Revolution in Military Affairs” and Asymmetric
Warfare. Defense & Security Analysis. Vol.25:1, 2009: 21-36, 24 – 27.
16 Meigs, Montgomery C. Unorthodox thoughts about asymmetric warfare. Parameters, Vol.33(2), 2003: 4-18,
7.
17 Breen, Michael & Joshua Geltzer. Asymmetric Strategies as Strategies of the Strong. Parameters. Vol.41.1,
2011: 41–55, 43 – 44.
18 Potîrniche, Marius. WAR TERMINOLOGY - CLARIFICATION, CONFUSION, USEFULNESS. Strategic
Impact. Vol.62, 2017: 54–60, 56.
19 Anonymous. Tactics: The Art of Full Combat Support. Military Thought. Vol.12, Iss 4, 2003: 36 – 51, 36 –
Sida 8 av 42 hot, från den ammunition som användes under andra världskriget till dagens nyare ammunit-ion. För att motverka att bli bekämpad av motståndaren, anser Vorobyov att det kan göras ge-nom taktiska aktiviteter. Exempel på detta anses vara att leta efter optimala metoder för att disponera trupper i anfalls- och försvarsställningar eller använda naturligt skydd. Genom att inte bli upptäckt av motståndarens lokaliseringsmetoder minskar risken av att bli bekämpad. Denna princip gäller inte bara för förband som är aktivt rörliga, det gäller även för fasta in-stallationer som skyttevärn. Han kommer fram till att det viktigaste skyddet av trupp i strid är att undvika ett överraskningsanfall med massutslag och att neutralisera skadorna som är orsa-kade av motståndaren.20
1.2.2 Förklaringsfaktorer för Vinterkriget
Hur Vinterkrigets utfall förklaras skiljer sig beroende på vilken del av kriget som undersökts. Förklaringsfaktorerna som är relevanta för denna undersökning gäller striderna vid Karelska näset och bedöms inte vara allmängiltiga för Vinterkrigets samtliga strider. Valet att fokusera på Finlands åtgärder gjordes då denna studie syftar till att undersöka Finlands aktiva fältar-betsåtgärder och inte slumpvisa händelser vid Karelska näset. Två viktiga faktorer som inte rör aktiva åtgärder är den kanaliserande terrängen och sträng kyla. Dessa faktorer är alltså inte aktiva åtgärder som Finland vidtagit men bedöms ha haft sådan stor påverkan på striderna vid Karelska näset att de inte kan bortses från.
Järvinen har analyserat doktriner och reglementen för att skapa en helhetsbild av hur nationer-nas taktik användes före, under och efter Vinterkriget. Han beskriver faktorer som påverkade utfallet av striderna kring Karelska näset. Han lyfter finländska försvarets flankanfall mot Sovjetunionens svagare vapentunga delar och anfall i ryggen på deras styrkor.21 Om ett sovje-tiskt genombrott uppstod nyttjade sig det finländska försvaret av reserver för att kunna ge-nomföra motanfall bakom huvudförsvarslinjen.22 Järvinen menar att den finländska terrängen som innehåller rikligt med sjöar, träsk och tät skog skapade smala passager, vilket gjorde att det finländska försvaret kunde nyttja sig av starka fortifikationer och försvar längs de större vägarna. Sovjetunionen blev tvungna till att kraftsamla till dessa vägar på grund av terrängen,
20 Anonymous, Tactics: The Art of Full Combat Support., 45 – 47.
21 Järvinen, Y. A. Finsk och rysk taktik under vinterkriget. 1. uppl. Stockholm: Försvarshögskolan., 2005, 262. 22 Järvinen, Finsk och rysk taktik under vinterkriget, 264.
Sida 9 av 42 trots att deras vanliga taktik utgick från att på större slätter kunna bredgruppera. Detta skap-ade anfallshastighet i öppen terräng och sovjetiska kunde nyttja sitt artilleri, stridsvagnar samt flyganfall för anfall.23
Reese anser att den stränga kylan under Vinterkriget påverkade de sovjetiska trupperna mer än de finländska trupperna. De finländska trupperna hade bättre förutsättningar för att klara kylan och utgjorde en försvarsstark motståndare mot Sovjetunionen.24 Det finländska försva-ret var tränade för försvarsstrid, motiverade för att försvara landet mot ett anfall och förbe-redda genom att ha gjort försvarsföreberedelser under en längre tid innan.25
Sammanfattningsvis är de vanligaste förklaringsfaktorer för striderna vid Karelska näset finländska manövrer som flankanfall eller rygganfall på sovjetiska trupper, starkt finländskt försvar längs de större vägarna, den kanaliserande terrängen och den stränga kylan. Dessa faktorer kan kan ha funnits vid i andra strider som utspelade sig i Vinterkriget, än enbart de strider vid Karelska näset.
1.2.3 Sammanfattning av forskningsöversikt
Huvuddelen av den tidigare forskningen som berör asymmetrisk krigföring är på en strategisk nivå, kan vara rimligt med tanke på hur den asymmetriska krigföringen kan syfta till att skapa organisatoriskt kaos genom framgång, oftast med okonventionella metoder. Detta skapar en diskurs som inriktar sig mot terrorism, counterinsurgency och motaktioner för nationer att skydda sig mot dessa hot.
Det finns en avsaknad inom den vetenskapliga forskningen av fältarbetsteorier, men det finns forskning som innefattar delar av fältarbeten men då är inte fältarbeten i fokus för undersök-ningarna. Ryska studier om fältarbeten finns men har inte kunnat vara tillgängliga på grund av att tidsuttaget för att översätta undersökningarna inte ryms under denna studie. Implicita tolk-ningar har genomförts för att identifiera beskrivtolk-ningar kring tidigare forskning av fältarbeten, som exempelvis befästningsarbeten och byggnation av broar, vilket ställt visst krav på förför-ståelse inför denna undersökning. Fältarbeten hamnar troligtvis inte i centrum vid empiriska
23 Järvinen, Finsk och rysk taktik under vinterkriget, 263.
24 Reese, Roger R. Lessons of the Winter War: A Study in the Military Effectiveness of the Red Army, 1939–
1940. The Journal of Military History. Vol.72.3, 2008: 825–852, 826.
Sida 10 av 42 beskrivningar av fall, vilket skulle kunna vara en faktor till forskningsläget som råder kring internationella studier gällande fältarbeten.
Forskningsläget kring Vinterkriget bedöms som väl utforskat med flera studier och mycket litteratur på olika språk, med delar som ej är tillgängliga under denna undersökning. Delvis finns forskning kring det valda fallet vid Karelska näset men fältarbeten förekommer inte som fokus för forskningen. Det har intresserat till svensk forskning, vilket troligtvis beror på att svenska trupper stred i Finland men också för att det territorialt ligger nära Sverige. Det finns flertalet ryska studier kring Vinterkriget men många är inte översatt till svenska eller engelska vilket gör att de inte är tillgängliga för analys under denna studie.
1.3 Syfte
Den här studien har gjorts i syfte att belysa fältarbeten samt att undersöka huruvida fältarbeten kan vara en effektiv åtgärd vid ett angrepp där anfallande part är starkare. Detta genom att un-dersöka om fältarbeten förekom i det finländska försvaret under striderna vid Karelska näset under Vinterkriget.
1.4 Frågeställning
Förekom fältarbeten vid striderna vid Karelska näset under finska Vinterkriget 1939 – 1940 mellan Finland och Sovjetunionen? Om fältarbeten förekom, hur påverkade det krigets utfall?
1.5 Avgränsningar
Studien kommer undersöka asymmetrisk krigföring i en reguljär kontext, således inte irregul-jär krigföring med asymmetriska hot. Fallet som har undersökts är finska Vinterkriget och sla-get vid Karelska näset mellan Finland och Sovjetunionen under perioden 1939 – 1940. Stu-dien har undersökt vilka fältarbeten, som enligt den svenska definitionen genomfördes av de finländska trupperna vid försvar mot den anfallande nationen Sovjetunionen.
1.6 Disposition
Andra kapitlet berör teoretiska utgångspunkter md Arreguín-Tofts teori och hans hypoteser som direkt metoder inom asymmetrisk krigföring. Hypotesen som ligger till grund för studien presenteras och definition av fältarbeten som ett centralt begrepp. Tredje kapitlet är metodka-pitel som innefattar forskningsdesign, operationalisering, metod- och materialdiskussion. Fjärde kapitlet utgör analyskapitlet med analys samt kortare sammanfattning av analysen.
Sida 11 av 42 Femte kapitlet berör resultatdiskussion, slutsatser vidare forskning samt relevans för yrkesut-övningen. Avslutningsvis återfinns litteratur- och källförteckning i det sjätte kapitlet.
Sida 12 av 42
2. Teoretiska utgångspunkter
2.1 Arreguín-Tofts - How the weak win wars
Arreguín-Toft anser att när två militära makter möter varandra uppstår en kraftmätning mellan dem och vanligtvis är det den starkare aktören som oftast går segrande ur striden. Flertalet krig som brutit ut har dock visat ett annat resultat, att den svaga går segrande ur striden. Arre-guín-Tofts teori försöker att förklara hur svaga aktörer vinner mot starka aktörer, där en av hans slutsatser är att utgången av striden beror på den strategiska interaktionen. Han anser att teorin är en vidareutveckling från den enda skolan inom asymmetrisk krigföring, som de svaga går vinnande ur striden och dess grundare är Andrew Mack. Mack anser att en konflikts resultat kan förutses i ett tidigt skede genom att analysera strukturens förhållande i konflikten. Om det är en skillnad mellan de militära aktörerna så återspeglar det sig i hur starka eller svaga aktörernas politiska intresse är för striden. Därför förlorar stora nationer i små krig, för att det politiska intresset kan tvinga till ett tillbakadragande utan militär seger, men detta anser Toft enbart stämmer i vissa krig.26 Macks resonemang skulle till viss del kunna förklara
var-för Finland hade en sådan stark var-försvarsvilja och bidrog till att Vinterkriget inte slutade tidi-gare. Finland hade sannolikt en stor vilja att försvara sitt eget land mot en invasion från Sov-jetunionen, men detta resonemang anses inte enbart vara tillräckligt för att förklara utfallet av Vinterkriget.
Arreguín-Toft anser att det finns en tidsaspekt mellan direkta och indirekta metoder i hans te-ori. De direkta metoderna syftar till att anfalla motståndarens trupper och de indirekta meto-derna syftar mot att attackera motståndarens vilja att strida. När två direkta metoder möts så anser han att det är sådan stor styrkeskillnad mellan trupperna, att striderna snabbt når ett av-slut och det gäller även för de indirekta metoderna. Om det byts mellan metoderna, att mot-ståndare av indirekta och direkta metoder möter varandra, så kommer striden att bli tidskrä-vande vilket han anser är till fördel för den svaga aktören.27 De metoder som är relevanta för denna studie är direkta metoderna då de indirekta metoderna innefattar irreguljär krigföring, tidsaspekten som gäller för reguljär krigföring är också relevant.
26 Arreguin-Toft, Ivan. How the Weak Win Wars. International Security. Vol.26.1, 2001: 93–128, 93 – 96. 27 Arreguin-Toft, How the Weak Win Wars, 105.
Sida 13 av 42 Arreguín-Toft använder sig i sin studie av fem hypoteser men enbart hans första och sista hy-potes är relevanta för reguljär krigföring då de andra hyhy-poteserna innefattar irreguljära meto-der som gerillakrigföring och barbariska metometo-der. Hypotes ett innebär att direkt anfall strimeto-der mot direkt försvar, där utgången borde bli ett snabbt avgörande för den starka aktören. Detta skulle bero på att båda parterna gör liknande bedömningar för vad de strider för. Båda par-terna är medvetna om vilka risker som krig medför och följer krigets lagar, vilket gör att den militära kraftmätningen avgör kriget. Hypotes fem innefattar att starka aktörer har högre san-nolikhet att vinna strider med liknande metoder och förlora strider med olika metoder, således när direkta metoder möter varandra kommer sannolikt den starka aktören gå segrande ur stri-den.28 Sovjetunionen vann Vinterkriget mot Finland men det tog betydligt längre tid än vad som var planerat, vilket gör Arreguín-Tofts första hypotes om att ett snabbt avgörande blir in-tressant att undersöka.
Metoden för direkt anfall innebär att använda militära makter för att eliminera eller fånga motståndarens styrkor. Huvudsyftet med strategin är att vinna kriget genom att förstöra mot-ståndarens förmåga att kunna försvara sig med militär makt. Både utnötnings- och blixtkrigs-strategi är två typer av direkta anfall men blixtkrigsblixtkrigs-strategin kan utgöras av indirekta anfall som taktik, men eftersom syftet är att slå motståndarens militära makt med egna militära me-del ingår det i kategorin för direkt anfall. Historiskt sett har den vanligaste taktiken, inom stra-tegin för direkta anfall, varit att kontrollera nyckelterräng som kan vara värdefulla broar eller terräng för motståndaren.29
Metoden för direkt försvar syftar till att oskadliggöra motståndarens militära trupper vid deras direkta anfall för att kontrollera terräng, population och strategiska resurser. Denna strategi syftar till att slå motståndarens militära makt genom att med olika strategier nedkämpa mot-ståndarens anfall. De fem strategierna är begränsade mål, statiskt försvar, framflyttat försvar, försvarsdjup och mobilt försvar. Syftet med strategin för begränsade mål kan vara att kontrol-lera strategiska nyckelpunkter som broar eller hamnar, vilket försvårar motståndarens anfall.30
Sammanfattningsvis tolkas Arreguín-Tofts teori som att asymmetriska krig med reguljära, di-rekta metoder, snabbt kommer att vara över på grund av den stora styrkeskillnadens inverkan
28 Arreguin-Toft, How the Weak Win Wars, 107 - 110. 29 Ibid, 100 – 101.
Sida 14 av 42 på kriget. Tidsaspekten är relevant ur Arreguín-Tofts teori för att bedriva försvarsstrid, då det i hans teori är mer gynnsamt att den svaga parten ökar sina chanser för att lyckas vinna kriget om det blir en lång konflikt. De två metoderna direkt anfall och direkt försvar är de två meto-derna som är relevanta för undersökningen, då det i denna studie tolkas som att Sovjetunionen använder sig av direkt anfall för att komma till definitivt avslut. Finland tolkas som att var den mindre aktören och nyttjade sig av direkt försvar enligt Arreguín-Tofts teori.
2.2 Hypotes – Fältarbeten skapade tid
I Arreguín-Tofts teori är tid en central del, där olika metoder som ställs mot varandra har olika tidsaspekter. Han beskriver inte vad som skapar tiden utan enbart konstaterar att tidsa-spekterna gäller. Han konstaterar att indirekta metoder gynnar den svagare parten men Fin-land bedrev direkta metoder i sin försvarsstrid vid Karelska näset. Arreguín-Toft bedöms inte i tillräcklig uträckning förklara vad som skapar tid, utan att tidsaspekten är förankrad med me-toderna inom asymmetrisk krigföring. För att striden ska bli mer symmetrisk behöver styrke-skillnader jämnas ut. Detta innebär att mindre nationers försvarsstrid behöver skapa tid för att få understöd av andra nationer för att jämna ut styrkeskillnaderna. Således blir tid relevant och vilka åtgärder som skapar det.
Den hypotes som kommer att undersökas är om fältarbeten var en åtgärd att skapa tid i Fin-lands försvarsstrid mot Sovjetunionen i Vinterkriget.
2.3 Definition av Fältarbeten
I denna studie kommer den svenska definitionen av begreppet fältarbeten att användas då det saknas en fastställd internationell definition. Definitionen av fältarbeten är inte vetenskapligt förankrad, utan nationer anpassar sina respektive fältarbetsförband utefter nationens storlek, taktik och hot. Detta gör begreppet svårt att praktiskt definiera, men den svenska definitionen är lämpligast att använda för att kunna applicera det på Försvarsmakten. Definitionen är från svenska reglementen som är framtagna av och för Försvarsmakten, således har innehållet i lit-teraturen valts ut av Försvarsmakten för att anpassas till den egna verksamheten. Under av-snittet operationalisering kommer indikatorer att tas fram för tre av de fyra fältarbetenas in-riktningar. Valet att endast analysera tre av fyra inriktningar motiveras under avsnittet operat-ionalisering.
Sida 15 av 42 Fältarbeten syftar till att förändra terrängen till vår fördel eller motståndarens nackdel och skall skapa förutsättningar för att få motståndaren inom egna vapensystems räckvidd. Fältar-beten kan vilseleda motståndaren samt genom rörlighet skapa förutsättningar för överraskning och påverka motståndarens kritiska punkter. Vid försvar används fältarbeten för att hindra motståndaren att ta eller utnyttja viss terräng och omfattas främst av maskering, skenmål, be-fästningar, byggnation av vägar för motanfall, vägförstöring, hinder samt mineringar. Fältar-beten kan ske på olika sätt och se olika ut beroende på syftet, men indelas i fyra inriktningar:31
• Fältarbeten för rörlighet • Fördröjande fältarbeten • Fältarbeten för överlevnad • Övriga fältarbeten
2.4 Teoridiskussion
Arreguin-Toft har ett intressant perspektiv angående tidsaspekter inom asymmetrisk krigfö-ring. Det som ska belysas är främst att han använder ett perspektiv av reguljära strider, vilket har hög relevans för samtida konflikter. I början av 2000-talet var det mest aktuella hotet tali-baner i Afghanistan, idag är det en öppnare inbladning av parter på ett eller annat sätt i krig. Arreguín-Toft beskriver sig själv vara etablerad inom området asymmetrisk krigföring, vilket framgår ovan vid beskrivningen av hans teori. Eftersom undersökningen har en teoriutveck-lande och inte teoriprövande ansats så är inte undersökningens syfte att pröva hans teori, utan att utveckla den. Ett centralt teoretiskt perspektiv för denna undersökning är inte det som Ar-reguín-Toft beskriver i sin teori, utan det han utelämnar från teorin. En tydligare definition av vad som skapar tid utelämnas ur hans teori, vilket hypotesen om fältarbeten avser att fylla el-ler bidra med nytt perspektiv till asymmetrisk krigföring.
Valet av att utveckla och inte pröva teorin är att Arreguín-Tofts teori bedöms vara framtagen mot en strategisk nivå. Detta på grund av att den innehåller argument om politisk integrering och strategiska målsättningar. Att fastställa en teori på strategisk nivå, utan att ta i beaktande att det påverkar eller påverkas av det som sker på taktisk nivå, kan vara en svaghet i teorin som har missats gällande aspekter såsom tidsperspektiv. Om en parts försvar på taktisk nivå kan påverka eller rentav stoppa motpartens anfall, så kan det komma att påverka på en opera-tiv och strategisk nivå. Således bedöms det som sker på en taktisk nivå, kunna påverka på en
Sida 16 av 42 strategisk nivå. Utifrån detta perspektiv är Arreguín-Tofts teori på en strategisk nivå, och det som han utelämnar, intressant att undersöka på en taktisk nivå vilket dock även innebär en viss problematik. Då syftet är att undersöka det som skapar tid, vilket teorin utelämnar, är det svårt att basera analysen på en operationalisering av endast hans teori. Syftet med att använda en hypotesprövande teoriutvecklande studie blir i och med detta tydligare och genom att en sådan undersökning kan nya perspektiv tillföras. Den teoriutvecklande komponenten i denna undersökning är således att fältarbeten kan vara en del i generella förklaringar till varför svaga parter ibland är framgångsrika mot starkare parter i reguljära strider i asymmetrisk krigföring.
Valet att operationalisera definitionen av fältarbeten gjordes av flera anledningar. Fältarbeten kan förklaras som att det är åtgärder för att förbättra sina förutsättningar eller skapa friktioner för motståndaren genom att försätta dem i svårare situationer. En styrka med fältarbeten är att det med relativt små insatser kan påverka stridsfältet. Fältarbeten kan ha olika syften, exempel tidsfokuserade fältarbeten där syftet är att skapa tid för egen verksamhet. Sammantaget blir resultatet av fältarbeten den uteffekt som påverkar och skapar friktioner för motståndaren, vil-ket skapar tidsfriktioner för motståndaren. Ju mer omfattande fältarbeten som är genomförda, och som en motståndare behöver forcera, desto mer tid skapas för den försvarande parten. Detta skulle kunna göra att även en liten part kan påverka en stor part med fältarbeten. Om mindre parter kan genomföra fältarbeten som resulterar i stor tidsförlust motståndaren, så blir det intressant i asymmetrisk kontext. En nackdel med att, för analysen, operationalisera defi-nitionen av fältarbeten är att det finns en bristande vetenskaplig grund. Som tidigare beskrivet finns det en avsaknad av etablerade fältarbetsteorier inom krigsvetenskapliga forskningen, trots att fältarbeten är en vital del i striden. Detta innebär att det ändå är motiverat att använda definitionen som utgångspunkt för analysen.
Alternativa teorier som hade kunnat nyttjats för denna undersökning är manöverteorier eller teorier inom kombinerade vapen. Enligt Shevchuk, Kolesnichenko och Slyusarevs slutsatser tidigare, påverkar teorier om kombinerade vapen fältarbetsförband negativt, vilket gör det olämpligt att använda sådana teorier i denna undersökning. En teori kan vara användbar inom flera områden än det den bildades för men det går att diskutera i vilken omfattning den kan anpassas utan att slutresultatet kan ifrågasättas. Att ändra en teori i grunden för att den ska fungera i en undersökning kan liknas som att med en skruvmejsel försöka slå in en spik, det är säkerligen genomförbart men det är inte effektivt och slutresultatet kan ifrågasättas.
Sida 17 av 42
3. Metod
3.1 Forskningsdesign
Denna undersökning har genomförts som teoriutvecklande hypotesprövande enfallstudie om de finländska fältarbetena vid Karelska näset under Vinterkriget. Inledningsvis analyserades Arreguín-Tofts teori och identifierade hans mest centrala argument för utfallet av strider i asymmetrisk krigföring samt bedömt att sammantaget kan inte teorin förklara varför utfallet blev som det blev vid striderna på Karelska näset. Därefter togs en hypotes fram om att fältar-beten kan vara en förklarande faktor för skapandet av tid vid Karelska näset. Därnäst med en operationalisering av den svenska definitionen av fältarbeten, genomfördes en textanalys av det empiriska materialet. Slutligen fördes en diskussion om resultatet från analysen med slut-satser, hypotes och relevansen för yrkesutövningen.
3.1.1 Val av fall
Att undersöka ett fall där två reguljära aktörer strider mot varandra i asymmetrisk krigföring genom försvar- och anfallsstrid, men med en storleksskillnad mellan de militära makterna, finns det möjlighet till att isolerat undersöka faktorer som påverkade resultatet av striden. Stu-diens syfte är inte att påvisa att det enskilt var en faktor som var avgörande för stridens utfall, utan anser att fältarbeten är en funktion i striden som oftast hamnar i skuggan av andra förkla-ringsfaktorer. Genom att belysa fältarbeten vid Karelska näset så kan det bidra till ytterligare faktorer som förklarar stridens utfall och undvika att vara en faktor som försvinner i historie-böckerna.
Tidsaspekten som återfinns i Arreguín-Tofts teori är intressant för undersökning av detta fall eftersom det tog längre tid än vad Sovjetunionen hade räknat med att vinna mot Finland, in-vasionen skulle ta tolv dagar men tog istället tre och en halv månad. Med tidsaspekten i fokus och med en koppling till Sveriges försvar med det militärstrategiska konceptet, att kunna för-svara sig mot en anfallande motståndare tills understöd kommer, så är fallet intressant. Ef-tersom Sovjetunionen var betydligt större och mer teknologisk utvecklad med exempelvis stridsvagnar, än vad Finland var, så är det rimligt ur en storleksaspekt då Sverige troligtvis initialt kommer vara en mindre militär aktör än den anfallande aktören.
Sida 18 av 42 Vinterkriget utspelade sig i en miljö som är lik den svenska miljön vi har, både kopplat till terräng och vädrets inverkan. Det skiljer sig från hur miljön och terrängen ser ut i Mella-nöstern där Sexdagarskriget utbröt eller Falklandskriget runt Argentina, där båda krigen anses tillhöra asymmetrisk krigföring. Finland hade under flera år förberett sina försvarslinjer vid Karelska näset, krigsplaner var förberedda och förövning med trupp hade genomförts. Platsen för striderna är avgränsade till ett bestämt territorialt område vilket förenklat att isolera en-skilda faktorer som undersökts. Området kring nationsgränsen vid Karelska näset hade varit ett område som Finland förväntade sig att Sovjetunionen skulle anfalla över, området blev så-ledes intressant för försvarsplanering och försvarsförberedelser för Finland.
3.2 Operationalisering av fältarbeten 3.2.1 Fältarbeten för rörlighet
Fältarbeten för rörlighet syftar till att skapa rörlighet för det egna förbandet och innefattar minspaning, minbrytning, ammunitions – och minröjning samt förbindelsearbeten. Genom att upptäcka, identifiera och röja ammunition samt minor finns förutsättning för att skapa rörlig-het till förbandet. Förbindelser kan vara att ersätta eller förstärka broar samt vägar för att öka bärigheten och skapa nya vägar i vägfattiga områden som röjning av skogsbilväg.32
För att undersöka om finländska försvaret genomförde fältarbeten för rörlighet:
Byggde försvaret vägar? Förstärkte försvaret broar? Röjde försvaret minor?
3.2.2 Fördröjande fältarbeten
Fördröjande fältarbeten innefattar spärrning, blockering eller förstöring av anläggningar som vägar, broar, järnvägar, hamnar, flygfält. Fördröjande fältarbeten innefattar också hinder och mineringar. Fältarbetena syftar till att minska motståndarens rörlighet, handlingsfrihet och ge-nom mineringar även orsaka förluster för motståndaren. Spärrning, blockering eller förstöring är olika ambitionsnivåer som är kopplade mot hur lång tid det skall ta för att hindra motstån-daren. Spärrning syftar till att tillfälligt hindra motståndaren genom exempelvis flyttbara mi-neringar eller bilvrak. Blockering syftar till att hindra motståndaren under en begränsad tid
Sida 19 av 42 och kan göras genom kontrollerbara eller icke-kontrollerbara mineringar samt svårröjda hin-der som kräver mer kvalificerade resurser än vad spärrning kräver. Förstöring syftar till att under lång tid begränsa motståndaren att använda sig av anläggningar genom exempelvis sprängning av broar, vägar eller viadukter. Hinder syftar till att försvåra mycket eller omöjlig-göra rörlighet och kräver kvalificerade resurser för att röja hindren som oftast är minerade. Mineringar har olika ambitionsnivåer beroende på hur stridsplanen ser ut, tid till förfogande och hur mycket personal samt materiel som finns att tillgå.33 Fördröjande fältarbeten kan både vara i operativt och taktiskt syfte, exempelvis som att hindra motståndarens styrketillförsel via infallsportar, vinna tid för förberedelser eller kanalisera motståndaren. Fördröjande fältarbeten kan genomföras i både anfall- och försvarsstrid.34
För att undersöka om finländska försvaret genomförde fördröjande fältarbeten kommer föl-jande indikatorer att undersökas:
Genomfördes arbeten för att förhindra framkomligheten för fordon? Faktorer som räknas in är sprängning av vägar och broar samt upprättande av hinder eller mineringar.
Genomfördes arbeten för att förhindra framkomligheten för tåg? Genomfördes arbeten för att förhindra nyttjandet av flygplatser? Genomfördes arbeten för att förhindra nyttjandet av hamnar? 3.2.3 Fältarbeten för överlevnad
Fältarbeten för överlevnad syftar till att undvika upptäckt, identifiering och bekämpning ge-nom skenmåls-, maskerings- och befästningsarbeten. Syftet med maskering är att undvika be-kämpning genom att undgå att bli upptäckt, identifierad och positionerad, vilket underlättar om förbandet grupperar i terräng. Genom att utnyttja terrängen och naturens mönster är risken för upptäckt mindre. Skenmål och skenåtgärder syftar till att vilseleda motståndaren om var förbandet befinner sig samt vad förbandet genomför för verksamhet, exempelvis kan flera skenbroar byggas över ett vattendrag för att motståndaren skall slösa med ammunition. Be-fästningsarbeten möjliggör skydd för egna förband och bör byggas i ett förberedelseläge.35 Befästningsarbeten innebär byggnation för att öka skyddet för trupp och fordon, exempelvis genom skyttevärn och stridsfordonsvärn samt truppskyddsrum med stormhinder av taggtråd.36
33 Försvarsmakten, Handbok Markstrid - taktiska fältmässiga grunder, 182 – 184.
34 Försvarsmakten. Fältarbetsreglemente för Försvarsmakten: fördröjande fältarbeten. 1998 års utgåva.
Stock-holm: Försvarsmakten, 1999, 9, 19.
35 Försvarsmakten, Handbok Markstrid - taktiska fältmässiga grunder. 192 – 194.
36 Försvarsmakten. Fältarbetsreglemente för Försvarsmakten Truppbefästningar: FältarbR F
Sida 20 av 42 För att undersöka om finländska försvaret genomförde fältarbeten för överlevnad kommer föl-jande indikatorer att undersökas:
Genomfördes arbeten för skenmål eller maskeringsåtgärder? Nyttjade försvaret den befintliga terrängen?
Byggdes skyttevärn eller stridsfordonsvärn? Byggdes truppskyddsrum?
Byggdes stormhinder för trupp? 3.2.4 Övriga fältarbeten
Övriga fältarbeten är mark- byggnads- och reparationsarbeten som inte definieras i de andra kategorierna, exempel på detta skulle kunna vara undervattensverksamhet med dykning.37 Denna definition kommer inte att utgöra en indikator på grund av problematiken att operat-ionalisera och undersöka vid analys när begreppet är svårdefinierat.
3.2.5 Analysverktyg
Analysverktyg med den svenska definitionen av fältarbeten:
Tabell 1 - Analysverktyg
Oberoende variabel – Fältarbeten Operationella indikatorer
Fältarbeten för rörlighet
Byggde försvaret vägar? Förstärkte försvaret broar? Röjde försvaret minor?
Fördröjande fältarbeten
Genomfördes arbeten för att förhindra framkom-ligheten för fordon? Faktorer som räknas in är sprängning av vägar och broar samt upprättande av hinder eller mineringar.
Genomfördes arbeten för att förhindra framkom-ligheten för tåg?
Genomfördes arbeten för att förhindra nyttjandet av flygplatser?
Sida 21 av 42 Genomfördes arbeten för att förhindra nyttjandet av hamnar?
Fältarbeten för överlevnad
Genomfördes arbeten för skenmål eller maske-ringsåtgärder?
Nyttjade försvaret den befintliga terrängen? Byggdes skyttevärn eller stridsfordonsvärn? Byggdes truppskyddsrum?
Byggdes stormhinder för trupp?
Indikatorerna kommer att besvaras utefter hur frekvent författaren beskriver att det förekom under Vinterkriget, inte hur ofta indikatorerna står i empirin. Om indikatorn inte skulle före-komma i empirin så finns ett svarsalternativ för det.
Indikatorerna kommer att besvaras med följande alternativ: - Förekommer: aldrig – sällan – ofta – mycket ofta
- Förekommer inte i empiri. – innebär att det inte beskrivs i empirin, jämfört med att författarna beskriver att det aldrig förekom i empirin.
3.3 Metoddiskussion
Denna studie valdes att göra som teoriutvecklande hypotesprövande enfallsstudie för att un-dersöka om fältarbeten kan vara en förklaringsfaktor som skulle bidra till bättre förståelse för utfallet av Vinterkriget. Genom att undersöka ett fall med tydligt definierade variabler, finns möjlighet att undersöka vilken påverkan som variablerna skapar.38
Alternativt hade studien kunnat gjorts som en teorikonsumerande fallstudie av Arreguín-Tofts teori. Vid teorikonsumerande studie så är fall och generaliserbara resultat i fokus.39 Då denna studie syftar till att undersöka påverkan av fältarbeten vid ett fall, lämpar sig en
teoriutveck-38 Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Towns, Ann E. & Wängnerud, Lena. Metodpraktikan:
konsten att studera samhälle, individ och marknad. Femte upplagan. Stockholm: Wolters Kluwer, 2017, 51 – 52.
39 Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Towns & Wängnerud, Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ
Sida 22 av 42 lande metod för att samla mycket material om ett fall. Genom att identifiera de vanligaste för-klaringsfaktorerna för utfallet på det finländska försvaret under Vinterkriget och analysera vad de finländska fältarbetena hade för påverkan för utfallet, så kan slutsatser dras om fältar-betens påverkan vid försvarsstrid.
Kvalitativ textanalys avser att undersöka helheten i en text, där forskaren är intresserad av centrala delar snarare än att summan i texten framstår som viktigt. Det kan innebära att vissa delar i empiriska texter är mer intressanta än andra. Generellt intresse finns kring mening och processer för meningsskapande vid kvalitativa textanalyser.40 I denna undersökning används kvalitativ textanalys för att undersöka förekomsten av fältarbeten, vilket är fördelaktigt att an-vända för om begreppet fältarbeten inte vanligtvis förekommer. Med största sannolikhet kan fältarbeten återfinnas vid alla krig på ett eller annat sätt, men om begreppet inte är vida känt så finns risk att det inte uppmärksammas. Genom operationalisering av den svenska definit-ionen av fältarbeten, förankras begreppet närmre till det svenska språket.41
En hypotes är ett antagande om att det finns ett samband mellan fenomen, vilket prövas empi-riskt.42 Denna studie är en hypotesprövande studie och avser att pröva om hypotesen
fältarbe-ten bidrog till skapandet av tid, genom att initialt undersöka om fältarbefältarbe-ten förekom och hur det påverkade Vinterkrigets utfall. För att kunna belysa fältarbeten i vetenskaplig forskning, är det rimligt att använda hypotesprövning för att empiriskt pröva samband mellan fenomen.
3.3.1 Validitet
Genom att enbart undersöka fältarbetens påverkan på Finlands försvar så ökar studiens inre validitet eftersom variablerna isolerats från övriga variabler.43 Det kan finnas en risk med att den valda empirin inte är representativ för det undersökta fallet. För att minimera risken för att påverka resultatet har tre källor nyttjats för källtriangulering, för att förklara fältarbeten vid Vinterkriget.
40 Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Towns & Wängnerud, Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ
och marknad, 211.
41 Ibid, 212.
42 Johannessen, Asbjørn & Tufte, Per Arne. Introduktion till samhällsvetenskaplig metod. 1. Uppl. Malmö:
Li-ber, 2003, 34 – 35.
Sida 23 av 42 Med hög yttre eller extern validitet kan slutsatser överföras till annan population eller förklara andra fenomen. Om slutsatser har en hög yttre validitet kan de användas för att förklara lik-nande fenomen.44 Att noga undersöka ett fall ökar möjligheten att skapa en generaliserbarhet vid teoriutvecklande fallstudier. Dock skall de slutsatser som är dragna från teoriutvecklande studier ses med viss försiktighet innan slutsatserna har prövats på fler fall.45 Detta innebär att resultatet och slutsatserna behöver prövas på flera liknande fall, innan det går att utsäga mer om slutsatsernas överförbarhet. Det valda fallets överförbarhet till svenska fall motiveras med att fallet har liknande förutsättningar som Sverige med liknande terräng. Utöver terrängen så är det troligast att Sverige alltid kommer vara den mindre parten vid ett angrepp mot landet.
Under avsnittet för val av fall sker en löpande motivering till fallets relevans att undersöka i perspektiv till reguljär asymmetrisk krigföring. Vinterkriget representerar inte urvalet från andra världskrigets strider men det är inte heller syftet med studien. Överförbarheten i resultat av analysen kan säga något som generaliserbarheten gällande tid och rum. För att öka genera-liserbarheten behöver slutsatserna av resultatet prövas i andra fall, som är olikt i både tid och rum.46
Vid användandet av en teori eller ett begrepp vid analys av material finns det en risk att be-greppsvaliditeten blir låg om indikatorerna inte motsvarar det som undersöks.47 Då den
svenska definitionen av fältarbeten har fyra inriktningar som i sin tur har konkreta delar på vad som tolkas som fältarbeten har dessa analyserats och sedan nyttjats i så hög utsträckning som möjligt för att skapa analyserbara enheter.
Med metoden textanalys kan ett problem vara att författaren inte nyttjar de begrepp som ana-lyseras, men det gäller även för beskrivningar och påståenden.48 I detta fallet finns risken att fältarbeten inte nämns av författaren. För att kunna bedöma om fältarbeten har utförts i fallet så har operationalisering gjorts så att indikatorer kan identifiera det som Försvarsmakten defi-nierar som fältarbeten.
44 Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Towns & Wängnerud, Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ
och marknad, 59.
45 Ibid, 112, 114.
46 Johannessen & Tufte, Introduktion till samhällsvetenskaplig metod, 240 – 241. 47 Ibid., 47.
48 Boréus, Kristina & Bergström, Göran (red.). Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text-
Sida 24 av 42
3.3.2 Reliabilitet och forskaretik
Teoriutvecklande kvalitativa studier kan få låg reliabilitet på grund av de tolkningar som görs under undersökningens process. För att öka undersökningens reliabilitet så behöver intersub-jektiviteten vara hög.49 Eftersom denna undersökning har en kvalitativ ansats så görs tolk-ningar i analysen vilket påverkar resultatet. I syfte att öka intersubjektiviteten har en operat-ionalisering med tydliga indikatorer genomförts för att skapa ett analysverktyg. Analysverkty-gets preciserade indikatorer minskar även risken för låg intersubjektivitet. Av samma anled-ning som intersubjektiviteten, har intrasubjektiviteten risk att vara låg minskat för analysverk-tygets preciserade indikatorer.
För att öka reliabiliteten är det viktigt med transparens genom hela undersökningen och ge-nom att undvika implicita tolkningar från undersökningen så ökar transparensen.50 Det har därför varit viktigt med spårbarhet genom operationaliseringen såväl som i analysen.
Denna undersökning innefattar ingen persondata eller annan känsliga data vilket gör att de forskningsetiska övervägandena är obefintliga i undersökningsprocessen.51 Det är viktigt att
särskilja mellan vad en källa säger och den egna tolkningen.52 Därför har källhänvisningar
an-vänts frekvent genom hela arbetet.
3.3 Materialdiskussion
Urvalet av litteratur har skett med de fyra källkritiska kriterierna äkthet, oberoende, samtidig-het och tendens i beaktande, eftersom framställningen av fältarbeten är relevant.53 Det inne-bär för denna studie att det är mer intressant om fältarbeten som framställs, än vad som fram-ställs.
49 Boréus, & Bergström, Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys, 40. 50 Ibid, 41.
51 Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Towns & Wängnerud. Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ
och marknad, 354.
52 Johannessen & Tufte, Introduktion till samhällsvetenskaplig, 108 – 109.
53 Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Towns & Wängnerud, Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ
Sida 25 av 42 Litteraturens urval för denna studie var att den skulle vara tillgänglig på svenska eller eng-elska, samt att litteraturen som analyserades skulle handla om Vinterkriget och slaget vid Ka-relska näset. Utrymmet fanns inte under denna studie för att analysera litteratur som krävde översättning från finländska eller ryska. Materialet som analyserats är avgränsat och precise-rat vilket ökar reproducerbarheten i undersökningen. Genom att ha litet analysmaterial finns risken att vissa delar uteblir, men ett omfattande analysmaterial innebär en stor omfattning av tid. Därför analyserades inte hela litteraturen, utan endast de kapitel som beskriver striderna vid Karelska näset under Vinterkriget, för att på så sätt minska analysmaterialet.
Följande källor och kapitel är vald:
- Ärans vinter - Striderna vid Mannerheimlinjen, Kriget vid Ladoga och Striderna vid
kustområdena och skärgården.54
- Finska vinterkriget – Angreppet på Näset.55
- Finland i krig 1939 – 1940 – 1. Landstridskrafterna 1.A Finland går mot kriget, 1.B
Operationerna, 1.C Vinterkrigets facit.56
Ärans vinter beskriver helheten av Vinterkriget och inte delar i kriget, den är utgiven 2007. Finska vinterkriget som gavs ut 2007, beskriver Sovjetunionens försök att genom invasion
an-nektera Finland, de relationer som efterföljde och hur finländska trupper med sin försvarsvilja stod upp för sitt land. Finland i krig 1939 – 1940 är den första av tre delar om Finland under åren 1939 – 1945, som först gavs ut 1986 och sedan en reviderad version 2001 med främst nya kartor och nytt bildmaterial.
54 Isacson, Claes-Göran. Ärans vinter: Finska vinterkriget 1939–40, Norstedt, Stockholm, 2007, 75 – 103. 55 Edwards, Finska vinterkriget, 110 – 130.
Sida 26 av 42
4. Analys av fältarbeten vid Karelska näset
4.1 Fältarbeten för rörlighet
På grund av att indikatorerna för fältarbeten för rörlighet inte förekom i empirin så samman-fattas empirin gemensamt. Vid analys av empirin med indikatorer för fältarbeten för överlev-nad så förekom inte indikatorerna i empirin, det förekom heller inte några förklaringar som kunde likna indikatorerna. Fältarbeten för rörlighet sammanställs således som att det inte före-kommer i empirin.
Tabell 2 – Sammanfattning Fältarbeten för rörlighet
Indikatorer Isacsson Edwards Appel m.fl
Byggde försvaret vägar?
Förekommer inte i em-pirin.
Förekommer inte i em-pirin.
Förekommer inte i em-pirin.
Förstärkte försvaret broar?
Förekommer inte i em-pirin.
Förekommer inte i em-pirin.
Förekommer inte i em-pirin.
Röjde försvaret minor? Förekommer inte i
em-pirin.
Förekommer inte i em-pirin.
Förekommer inte i em-pirin.
4.2 Fördröjande fältarbeten 4.2.1 Isacsson
Stridsvagnsgravar grävdes vid Hatjalahalti tillsammans med minfält och lades ut i samma om-råde, vilket slog ut flera stridsvagnar.57 I Summa hade pansarvärnshinder och mineringar upp-rättats, dock utan framgång mot de sovjetiska stridsvagnarna.58 Kring området vid Tervola hade finländska försvaret nyttjat minor för inringning av stridsvagnar vid Tervola.59 I Taipale var minfält utlagda på många ställen och var kopplat till öppen terräng som skapade möjlighet att kunna skjuta från fasta skyttevärn.60 Även i Taipale fick de sovjetiska ingenjörerna spränga stridsvagnshinder för att sovjetiska trupper skulle kunna anfalla och för att slå ut de sovjetiska stridsvagnarna nyttjade det finländska försvaret Molotovcocktails och buntladdningar.61
57 Isacson, Ärans vinter: Finska vinterkriget 1939–40, 75. 58 Ibid, 79.
59 Ibid, 81. 60 Ibid, 92. 61 Ibid, 94.
Sida 27 av 42 Bedömningen till att fältarbeten gjordes för att minska framkomligheten för fordon ofta före-kom är för att det beskrivs på flera olika områden kring den finländska försvarslinjen och att metoderna för att hindra framkomligheten varierar. Stridsvagnshinder och mineringar nyttja-des på olika sätt för att hindra motståndaren, samt att molotovcocktails och buntladdningar också nyttjades vilket bedöms som hindrande för framkomligheten av fordon. Att det inte fö-rekom några arbeten för att förhindra tåg, flygplatser och hamnar är för att ingen beskrivning av detta förekom.
Genomfördes arbeten för att förhindra framkomligheten för fordon? Förekom ofta.
Genomfördes arbeten för att förhindra framkomligheten för tåg? Förekommer inte i empirin. Genomfördes arbeten för att förhindra nyttjandet av flygplatser? Förekommer inte i empirin. Genomfördes arbeten för att förhindra nyttjandet av hamnar? Förekommer inte i empirin.
4.2.2 Edwards
I området kring Summa hade Finland placerat sina största hinder och området nyttjades med omfattande mineringar samt stridsvagnshinder.62 Vid samhället Lipola mötte de sovjetiska styrkorna motstånd från finländska trupper som hade tagit skydd bakom förstärkta minfält och stridsvagnshinder. Orten Terijoki hade Finland minerat och försåtminerat för att försvåra Sov-jetunionens tagande av byn, området norr Terijoki var också minerat. Även när sovjetiska trupper hade tagit byn så fortsatte finländska minor skörda offer och vid tillbakaryckningen sprängde finländska trpper järnvägsbron som gick mellan Viborg och Leningrad. Det spreds en rädsla för Finlands frekventa användande av minor vilket påverkade de sovjetiska soldater-nas stridsvilja. Området kring Taipale var minerat och tillsammans med prickskyttar föll många sovjetiska soldater vid anfallen mot orten.63 Buntladdningar och molotovcocktailar an-vändes för att slå ut de sovjetiska stridsvagnarna på närmre avstånd, då de kunde fästas på stridsvagnarna för att stridsvagnarna saknade skydd från infanteri.64
Nyttjandet av minor för att hindra stridsvagnar på flera olika områden och att det upprättades stridsvagnshinder för att hindra framkomligheten för fordon bedöms som vanligt förekom-mande bland de finländska trupperna. Beskrivningarna hur de finländska trupperna använde
62 Edwards, Finska vinterkriget, 110, 115. 63 Ibid, 118 - 120.
Sida 28 av 42 buntladdningar och molotovcocktails har använts vid bedömning för framkomligheten av for-don. Arbeten för att förhindra framkomligheten för tåg bedöms som att det sällan förekom, eftersom det enbart är beskrivet att det genomfördes på ett ställe. Ingen beskrivning av arbe-ten som förhindrade nyttjandet av flygplatser eller hamnar förekom och bedöms som att det inte förekommer i empirin.
Genomfördes arbeten för att förhindra framkomligheten för fordon? Förekommer ofta. Genomfördes arbeten för att förhindra framkomligheten för tåg? Förekommer sällan.
Genomfördes arbeten för att förhindra nyttjandet av flygplatser? Förekommer inte i empirin. Genomfördes arbeten för att förhindra nyttjandet av hamnar? Förekommer inte i empirin.
4.2.3 Appel m.fl
På Näset hade det finländska försvaret fokuserat mot pansarvagnshinder, dock visade de sig alldeles för klena mot de sovjetiska stridsvagnarna och blev krossade under banden.65 För att kunna slå ut stridsvagnarna nyttjade finländska trupper molotovcocktails och buntladdningar, vissa stridsvagnar föll även för de minor som låg placerade vid Summa.66 Ett pansarhinder som upprättades vid Summaområdet blev uppfört under tidspress vilket gjorde att det inte blev tillräckligt bra utbyggt, överlag var pansarhindren för klent byggda vilket inte hade den önskvärda effekten.67
Arbeten för att förhindra framkomligheten för fordon bedöms som att det sällan förekom för att beskrivningen av förekomsten av pansarvagnshinder var vag och att minor enbart förekom kring ett område längs försvarslinjen. Beskrivningar förekommer mer över hur molotovcock-tails nyttjades för att slå ut stridsvagnar. Arbeten för att förhindra framkomlighet för tåg och förhindra nyttjandet av flygplatser samt hamnar bedöms som att det inte förekommer i empi-rin.
Genomfördes arbeten för att förhindra framkomligheten för fordon? Förekommer sällan. Genomfördes arbeten för att förhindra framkomligheten för tåg? Förekommer inte i empirin. Genomfördes arbeten för att förhindra nyttjandet av flygplatser? Förekommer inte i empirin. Genomfördes arbeten för att förhindra nyttjandet av hamnar? Förekommer inte i empirin.
65 Backström & Ekberg, Finland i krig D. 1 1939-1940, 99, 120. 66 Ibid, 107, 120.
Sida 29 av 42
4.2.4 Sammanfattning
Tabell 3 - Sammanfattning Fördröjande fältarbeten
Indikatorer Isacsson Edwards Appel m.fl
Genomfördes arbeten för att förhindra fram-komligheten för for-don?
Förekommer ofta. Förekommer ofta. Förekommer sällan.
Genomfördes arbeten för att förhindra fram-komligheten för tåg?
Förekommer inte i em-pirin.
Förekommer sällan. Förekommer inte i em-pirin.
Genomfördes arbeten för att förhindra nytt-jandet av flygplatser?
Förekommer inte i em-pirin.
Förekommer inte i em-pirin.
Förekommer inte i em-pirin.
Genomfördes arbeten för att förhindra nytt-jandet av hamnar?
Förekommer inte i em-pirin.
Förekommer inte i em-pirin.
Förekommer inte i em-pirin.
4.3 Fältarbeten för överlevnad 4.3.1 Isacsson
I området kring Hatjalahti byggde finländska trupper skyttevärn, taggtrådshinder och korsur som var nedgrävda hyddor som gav skydd för splitter och vädret. Taggtrådshindren syftade till att inte infanteriet skulle kunna anfalla fram till skyttevärnen och de blev ofta uppsnärjda i taggtråden på grund av trådens utformning i olika riktningar.68 Taggtrådshindren förekom även kring området Summa för att förstärka försvaret.69 På grund av Sovjetuinonens utökade artilleri och flyganfall efter juloffensiven 1939 blev det nästan omöjligt för finsk trupp att vis-tas på öppen yta eller vägar, vilket uppgav ett ändrat uppträdande av finländska trupperna.70 I Taipaleområdet hade det sedan 1920 uppförts försvarsanläggningar som nyttjades under Vin-terkriget, här nyttjades dessutom taggtrådshinder för skydd mot anfallande infanteri och skyd-det från artilleriet utgjordes av grävda skyttegravar eller korsur.71 Mängden artilleri som
Sov-jetunionen nyttjade jämfört med finländarna, gjorde med största sannolikhet att de vanligaste
68 Isacson, Ärans vinter: Finska vinterkriget 1939–40, 75 – 76. 69 Ibid, 79.
70 Ibid, 89. 71 Ibid, 92, 94.
Sida 30 av 42 fältarbetena handlade om att gräva ned sig. Sovjetunionen avlossade ca 230 000 granater varje dag medan Finland avlossade under hela Vinterkriget över 500 000 granater.72
Arbeten för skenmål och maskering bedöms som att det inte förekom i empirin, det beskrevs heller inte på liknande sätt. Finländska försvaret nyttjade den befintliga terrängen men det be-dömdes som att det sällan förekom, eftersom beskrivning av detta inte framställs som det var avgörande för att exempelvis uppnå överraskning på motståndaren. Det som ofta förekom var byggnation av truppskyddsrum genom korsur, vilket bedöms till att det ofta förekom. Skytte-värn, stridsfordonsvärn och stormhinder bedöms som att det förekom mycket ofta, beskriv-ningar av dessa arbeten uppfattas som avgörande för det finländska försvaret.
Genomfördes arbeten för skenmål eller maskeringsåtgärder? Förekommer inte i empirin. Nyttjade försvaret den befintliga terrängen? Förekommer sällan.
Byggdes skyttevärn eller stridsfordonsvärn? Förekommer mycket ofta. Byggdes truppskyddsrum? Förekommer ofta.
Byggdes stormhinder för trupp? Förekommer mycket ofta.
4.3.2 Edwards
I norra delen av Karelsk näset hade finländska trupper frekvent byggt bunkrar och skyttevärn bakom vattensamlingar, medan på den västra delen av sydvästra delen av Karelska näset inte erbjöd mycket till naturliga hinder, vilket gjorde att finländska trupper fick bygga skyttevärn utan naturliga hinder. Mannerheimlinjen hade konstruerats av en låg kostnad, vilket medgav att det fördröjde motståndaren men var inte tillräckligt utbyggt för att det skulle hindra mot-ståndaren.73 Befästningarna var som oftast enkla skyttevärn som mestadels var byggda av trä och vissa var byggda av betong. Kostnadsfrågan var förklaringen till de enkla byggda vär-nen.74
I litteraturen förekom inte beskrivningar av skenmål eller maskeringsåtgärder och bedöms som att det inte förekommer i empirin. Det finländska försvarets nyttjande av terrängen besk-rivs inte som att det förekom på flera ställen vilket bedöms till att det sällan förekom. Skytte-värn och stridsfordonsSkytte-värn beskrevs som centralt för finländska försvaret att skapa skydd
72 Isacson, Ärans vinter: Finska vinterkriget 1939–40, 77. 73 Edwards, Finska vinterkriget, 110 – 111.
Sida 31 av 42 samt övertag på motståndaren, vilket bedöms som att det förekom mycket ofta. Byggnation av truppskyddsrum och stormhinder beskrivs att det fanns på vissa områden men inte överallt och inte vid samtliga försvarspunkter, vilket ger bedömningen att det ofta förekom.
Genomfördes arbeten för skenmål eller maskeringsåtgärder? Förekommer inte i empirin. Nyttjade försvaret den befintliga terrängen? Förekommer sällan.
Byggdes skyttevärn eller stridsfordonsvärn? Förekommer mycket ofta. Byggdes truppskyddsrum? Förkommer ofta.
Byggdes stormhinder för trupp? Förekommer ofta.
4.3.3 Appel m.fl
I huvudstaden byggdes splitterskydd ner i parker, de viktigaste offentliga byggnaderna täcktes med sandsäckar och samma åtgärder skedde i andra större städer, för att minska risken för splitter. Befästningsarbeten byggdes på Näset sommaren 1939, med främst fokus på pansar-vagnshinder och därefter manskapsskydd/korsur. På grund av att det saknades tält var korsur vanligt förkommande för att kunna skydda trupp mot vädret. Befästningsarbetena utgick från de gamla befästningarna och med förbindelsegrevar vävdes de ihop med skyttevärn och ma-skingevärsnästen, dock var det på flera platser längs Mannerheimlinjen inte utbyggt eller på-börjat vid krigets utbrott.75 Finländska trupper nyttjade nedgrävda äldre pansarvagnar i deras
försvar vid Lähde, Summa och Taipale. I området kring Lähde utgjorde försvarsställningarna i främsta hand av grävda skyttevärn och korsur som var gjorda av jord och trä.76
Kring Summa-området bestod Mannerheimlinjen enbart utav skyttegravar som var 1m djupa, men beskrevs ibland som en ogenomtränglig försvarslinje. Vid Lähde-området nyttjades fält-befästningar som stödjepunkter i försvarslinjen, bunkrarna kunde ibland vara betongbyggda.77 Stödjepunkterna kring Lähde placerades vid kärr eller sjöar och vid vägar där de sovjetiska styrkorna förväntades att framrycka.78 Efter Sovjetunionens nyttjande av artilleri så kunde taggtråd enbart vara det enda som Mannerheimlinjen bestod av.79 Befästningsarbeten
genom-75 Backström & Ekberg, Finland i krig D. 1 1939-1940, 98 – 99. 76 Ibid, 130, 132.
77 Ibid, 120 – 121. 78 Ibid, 132. 79 Ibid, 135.
Sida 32 av 42 fördes söder om Viborg och i slutet av december hade armékårerna fått order att bygga en för-svarsställning och en mellanställning bakom Mannerheimlinjen, samt planera för en bakre försvarsställning.80
Genom att föröva i terrängen skapade finländarna en god terrängkännedom.81 Underskattning från Sovjetunionen skapade förutsättningar för Finland att nyttja terrängen till försvarsförbe-redelser som bidrog till Finlands försvar.82
Beskrivningar av arbeten för skenmål och maskeringsåtgärder återfanns inte i empirin och be-döms som att det inte förekommer i empirin. Beskrivningar om att det finländska försvaret nyttjade befintlig terräng, byggde truppskyddsrum eller byggde stormhinder för trupp bedöms som att det förekom ofta. Bedömningen sker för att förövning i terrängen genomfördes av de finländska trupperna och hur frekvent korsur byggdes på de olika områden kring försvarslin-jen samt hur stormhinder användes vid försvarspunkterna. Beskrivningen av byggnationen av skyttevärn, stridsfordonsvärn och stormhinder bedöms till att det förekom mycket ofta, ef-tersom försvarslinjen dels enbart bestod av skyttevärn samt att det beskrivs som att skyttevärn och stormhinder ofta förekom.
Genomfördes arbeten för skenmål eller maskeringsåtgärder? Förekommer inte i empirin. Nyttjade försvaret den befintliga terrängen? Förekommer ofta.
Byggdes skyttevärn eller stridsfordonsvärn? Förekommer mycket ofta. Byggdes truppskyddsrum? Förekommer ofta.
Byggdes stormhinder för trupp? Förekommer ofta.
4.3.4 Sammanfattning
Tabell 4 - Sammanfattning av Fältarbeten för överlevnad
Indikatorer Isacsson Edwards Appel m.fl
Genomfördes arbeten för skenmål och ma-skering?
Förekommer inte i em-pirin.
Förekommer inte i em-pirin.
Förekommer inte i em-pirin.
80 Backström & Ekberg, Finland i krig D. 1 1939-1940, 124. 81 Ibid, 99.
