Samhälle, kultur och identitet
Självständigt arbete i fördjupningsämne
Religion och lärande
15 högskolepoäng, grundnivå
Att bemöta främlingsfientlighet i klassrummet som lärare
Responding to xenophobia in the classroom as a teacherEmira Kabilovic Madlin Hamza
Ämneslärarutbildning: Gymnasieskolan, förstaämne Religion, 330hp Examinator: Martin Lund Ämneslärarutbildning: Grundskolans årskurs 7-9, förstaämne Religion Handledare: Bodil Liljefors Persson
Självständigt arbete i fördjupningsämnet, 15 hp
Förord
Detta arbete har skrivits av Emira Kabilovic och Madlin Hamza och vi studerar båda till ämneslärare med inriktning på ämnet religion. Arbetets syfte har varit att fördjupa oss i vårt första ämne vilket vi har gjort under avhandlingen. Vi är väldigt tacksamma för möjligheten att få fördjupa oss i detta arbete, då vi valt ett samhällsaktuellt ämne som även kommer att hjälpa oss när vi är examinerade lärare ute på våra arbetsplatser. Arbetsmetoden som vi använts oss av har varit främst i digital form på grund av den rådande situationen i omvärlden idag. Vi tycker att det har fungerat bra trots att vi studerat på distans. Vi vill tacka vår handledare Bodil Liljefors Persson som har varit till stor hjälp och som har tillfört oss med med mycket motivation, goda råd, tålamod och tillgänglighet för diverse frågor dygnet runt, vilket vi varit mycket tacksamma för. Vi är även tacksamma för hela handledargruppen som Bodil har drivit ihop där vi haft ett flertal möten var vi diskuterat frågor samt opponerat varandras texter och fått konstruktiv kritik från flera perspektiv tidigt i vårt arbete. Arbetet har gett oss insikt i hur viktigt yrke som lärare är, och att det är ett större samhällsansvar än vad man förväntar sig och att läraryrket är en viktig del av samhället.
Abstract
Detta är en kunskapsöversikt där syftet är att ta reda på hur man som lärare kan förebygga extrema åsikter i klassrummet och vilka strategier man kan använda. Frågorna vi valt att analysera forskningen i relation till är följande: På vilket sätt kan man identifiera islamofobi i klassrummet? Vilka strategier använder lärare för att förebygga extrema åsikter i klassrummet? Empirin utgörs främst av vetenskapliga artiklar som har blivit framtagna med hjälp av databaserna ERIC via EBSCO samt SwePub via Libris. Arbetet börjar med en bakgrundsöversikt av hur islamofobi utvecklats med tiden, för att sedan presentera hur situationen om hur extrema åsikter ser ut idag och hur vi kan skapa förståelse som lärare för extrema åsikter i klassrummet. Tillsammans med de sammanställda vetenskapliga artiklarna har vi kunnat besvara våra frågeställningar. Islamofobi kan identifieras i klassrummen på flera olika sätt som presenteras detaljerat under arbetet, samt att det finns diverse strategier för lärare och pedagoger att gå till väga för att förebygga dessa åsikter. Det är viktigt att komma ihåg är att vi har våra grundlagar som skyddar oss från att bli kränkt, men som även ger oss möjlighet att få uttrycka oss. Arbetet jämför även Sverige med hur det kan se ut i USA:s skolor med främlingsfientlighet och islamofobi och hur det bemöts där. Det vi slutligen kom fram till är att man som lärare har ett stort samhällsansvar i ett
mångkulturellt Sverige och att det är relevant att sätta ramar för vad som är ansenligt att uttrycka i ens klassrum.
Innehållsförteckning
Förord 2
Abstract 3
1. Inledning 5
1.1 Centrala begrepp 6
1.2 Ämnets relevans för skola och religionsundervisning 6
2. Bakgrund 7
3. Syfte och frågeställning 7
4. Metod 8
5. Resultat 10
5.1 Har Sverige alltid varit ett homogent land? 10
5.2 Islamofobins tillväxt och diskriminering av muslimer 11
5.3 Främlingsfientligheten i klassrummet 12
5.4 Metoder att använda för att motverka främlingsfientlighet i skolorna 13
5.5 Förebygga och förhindra kränkningar 14
5.6 ‘’The Concept of Diversity of Islam’’ 17
6. Diskussion 20
1. Inledning
’’Lär känna Mohammed. Mohammed är en vanlig kille som är född i Sverige och är uppväxt i vårt svenska samhälle. Mohammeds föräldrar råkar vara från ett land i Mellanöstern, där de var tvungna att överge sina hem, jobb och släkt, allt för ett bättre liv för deras barn. Tidigt under föräldrarnas flykt råkade pappan trampa på en mina som resulterade i att han förlorade sitt högra ben i explosionen. Trots detta fortsatte pappan flykten utan någon vård alls, allt för ett bättre liv för sina barn. Idag kan inte Mohammeds pappa arbeta på grund av de fysiska skadorna som har satt käppar i hjulet för honom, men även de psykiska besvären som förföljer honom i livet. Mohammeds pappa lever på bidrag, en sådan där ‘’bidragstagare’’. Tack föräldrarnas flykt till Sverige kunde Mohammed födas på ett svenskt sjukhus och få en svensk uppväxt. Däremot får Mohammed höra hur han aldrig kommer lyckas i skolan, höra skämt om hur han en dag kommer bli en självmordsbombare, aldrig få ett anständigt jobb för han ser ut som terroristerna på TV-n, och att han kommer bli som sin pappa, en
bidragstagare. Helt absurt, eller hur? Mohammed är enpåhittad figur med ett dramatiserat livsöde, men det som beskrivs är verkligheten för många invandare och muslimer i Sverige.
Om man tidigare inte tyckte om ‘’invandrare’’ i Sverige så har attityderna förändrats till att det är ‘’muslimer’’ man inte tycker om.1 Under senaste åren har Sverige haft två stora händelser där rasistiska, islamofobiska tankar och generaliseringar börjat bildats i Sverige. Dessa tankar blev som störst när krigen i forna Jugoslavien började ta form under 1991-talet, och
flyktingmottagandet var stort, ökade antalet attentat mot flyktingförläggningar och moskéer.2 Även runt 2010-talet började människor fly från krigen i Afghanistan, Irak och Syrien. År 2015 var flyktingvågen som störst där cirka 160 000 människor sökte asyl i Sverige, under samma period ökade Sverigedemokraterna från 4,9% i januari 2010 till 21,6% december 2015.3 Som framtida lärare i ett samhälle som präglas av främlingsfientlighet, är det angeläget att försöka förstå denna typ av generalisering och varför den uppstått. Varför det är relevant att förstå varför generaliseringen uppstått är så man förstår hur extrema åsikter kan uppstå i ens egna klassrum, och hur veta hur man ska besvara det.
1 Sorgenfrei Simon. Islam i Sverige. 2a uppl. Stockholm: Myndigheten för stöd till trossamfund, 2018,
s. 215
2 Sorgenfrei, Ibid 3 Sorgenfrei. Ibid s.216
1.1 Begreppen islamofobi och främlingsfientlighet
Islamofobi kan definieras som ” urskillningslösa negativa attityder” och känslor riktade mot islam och muslimer4. Islamofobiska attityder är negativa och generaliserar islam som religion samt muslimer som grupp. Ur ett islamofobisk synsätt så framstår islam som ett entydigt fenomen som bestämmer hur muslimer tänker och handlar.5
Främlingsfientlighet kan definieras som ett bredare begrepp än rasism då det har en mer ‘’empirisk ingång’’. Skillnaden är att rasism associeras ofta som ett biologiskt rasbegrepp, medan
främlingsfientlighet är mer baserat på erfarenheter. Främlingsfientlighet kan enligt Emma Arneback förstås som en fientlighet riktad mot individer, eller grupper av individer, utifrån kulturella faktorer.6
1.2 Ämnets relevans för skola och religionsundervisning
Vi har valt att skriva om islamofobi och främlingsfientlighet i klassrummen på grund av att ämnet är aktuellt i omvärlden idag. Enligt styrdokumenten för religionsundervisning på gymnasial nivå så ska utbildningen enligt Skolverket framgå med bland annat:“förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på” … Kunskaper om människors identitet i relation till religioner och livsåskådningar … De ska ges möjlighet att reflektera över och analysera människors värderingar och trosföreställningar och därigenom utveckla respekt och förståelse för olika sätt att tänka och leva’’. 7
Religionskunskapsundervisningen blir ett utrymme för eleverna att kunna diskutera diverse frågor om bland annat religion, islam och extremism. Då religionskunskapsämnet har en viktig roll i arbetet mot olika typer av extremism, främlingsfientlighet och islamofobi så skapar
undervisningen möjligheten för eleverna att få en förståelse av att diverse dåd som rapporteras i media i religioners namn, inte alltid stämmer. Religionskunskap i klassrummet blir ett utrymme för diskussioner att ta rum för att skapa förståelse för varandra. Elevernas förståelse av andra människors sätt att leva, får eleverna att förstå att alla invandrare eller muslimer inte är
‘’bidragstagare’’ frivilligt, och att klasskamraten Mohammed är precis likadan som en själv. Det är bland annat därför ämnet religionskunskap är relevant för både skola och samhället.
4 Sorgenfrei Simon. Islam i Sverige. 2a uppl. Stockholm: Myndigheten för stöd till trossamfund, 2018,
s. 206
5 Sorgenfrei. Ibid
6 Emma Arneback. Bemötanden av främlingsfientlighet i gymnasieskolan, 2013, s. 7 7 Skolverket, ‘’Religionskunskap’’, s. 1
2. Bakgrund
I detta arbete har vi valt att fokusera på hur svenska skolor arbetar med att hantera extrema åsikter i ett klassrum. Vi fördjupar oss i möjliga bakomliggande faktorer som kan påverka en elevs bildande av en opinion, och även presentera möjliga faktorer till hur dessa extrema åsikter kan få uttryck i klassrummet. I och med att vi studerar till ämneslärare så avgränsade vi ämnet till att fokusera på hur extrema åsikter påverkar elever och vilka metoder man kan ta hjälp av för att kunna motverka kränkningar. Arbetet börjar med en bakgrund om självaste islamofobin utveckling och hur främlingsfientligheten sett ut i Sverige förr, men även hur situationen ser ut idag. Sedan går arbetet till att presentera generell diskrimination som muslimer upplever i det svenska samhället på grund av främlingsfientlighet. Vidare presenterar och problematiserar vi hur samhället och främlingsfientligheten reflekteras i våra klassrum bland de som ska vara Sveriges framtid, eleverna. Vi tar även grund i Skolverkets värdegrund för vad som är okej och inte att uttrycka i skolmiljön. Frågeställningarna besvaras långsamt under avhandlingen där vi tar upp diverse faktorer till hur man kan identifiera islamofobin, men även vilka strategier man som lärare kan använda sig av för att försöka förebygga extrema åsikter i sitt klassrum.
3. Syfte och frågeställningar
Syftet med arbetet är att vi ska analysera hur man som religionslärare kan bemöta och motverka problematiska och extrema åsikter om islam i klassrummen. Vi använder oss av följande
frågeställningar för att besvara syftet:
• Vilka sätt kan man identifiera islamofobi i klassrummet?
4. Metod
Under sökprocessen för arbetet har det varit mycket fokus på att diskutera och jämföra vad som är mest relevant för att kunna besvara vår frågeställning. I arbetet har vi främst använt oss utav ERIC via EBSCO samt SwePub via Libris som sökbaser för att samla in relevanta vetenskapliga artiklar. Vi började med att söka efter endast begreppet ‘’extremism’’ hos SwePub där vi fick upp 238 träffar, och vid samma sökning hos ERIC så fick vi upp 199 träffar, vilket gjorde det ganska svårt att avgränsa till våra frågeställningar då sökningen var så bred och vi ville ha artiklar som vi kunde koppla till skolmiljöer. Därefter sökte vi på ‘’extremism’’ tillsammans med ‘’klassrum’’ i SwePub där vi fick upp en enda träff. Artikelnär skriven av Christer Mattsson som kunde passa vår undersökning. Artikeln i sig är skriven på norska, vilket fick oss lite tveksamma till att använda, då översättningar inte alltid blir korrekta och valde därför att inte använda denna källa och sökte därför vidare.
Vi började med att söka efter endast begreppet ”islamofobi”, vilket gav oss 66 träffar i SwePub och ‘’islamophobia’’ gav oss 68 träffar i ERIC. Den första träffen som dök upp i SwePub var artikeln med titeln ‘’Islamofobi’’ skriven av Mattias Gardell. Vi kände att det kunde ge oss mycket bakgrund om begreppet och dess utveckling, samt att Gardell beskriver utvecklingen av islamofobin och analyserar fördomsfulla påståenden om muslimer, ända från medeltiden till idag i dagens Europa. Vidare vid sökning av ‘’Islam i Sverige’’ sökt i SwePub fick vi 89 träffar totalt. Träff 4 av 89 totalt var artikeln ‘’Islam i Sverige - de 1300 åren’’ av Simon Sorgenfrei. Efter att studerat källan kunde vi konstatera att den skulle komplettera Mattias Gardells bok väldigt bra, genom att ha två
infallsvinklar på ungefär likadana områden.
‘’Främlingsfientlighet i skolan’’ gav oss 4 träffar påSwePub där vi hittade en artikel om främlingsfientlighet i gymnasieskolan, vilket är relevant för oss då vi studerar ämneslärare på gymnasie- och grundskolenivå. I artikeln som är skriven av Emma Arneback, undersöker hon lagar, styrdokument och likabehandlingsplaner för gymnasieskolan för att granska hur uppdraget om att bemöta främlingsfientlighet i skolan har förändrats under de senaste 20 åren. Arneback analyserar hur yttrandefrihetens gränser i skolan ser ut samt vem eller vad som kan ses som främlingsfientligt. Detta gör att denna källa blir en bra utgångspunkt för våra egna
Vidare när vi sökte på engelska inne på ERIC så sökte vi efter begreppen “teacher” och
“islamophobia” vilket gav oss 24 sökträffar där vi fann en internationell artikel skriven av Hossain Kazi, där han skriver om vad en lärare kan göra för att motarbeta islamofobi i ett klassrum. Kazi skriver om hur hela världen skakades om sedan 9/11 och om hur ord som terrorism, terrorist actions och islamofobi spreds över hela världen. I denna vetenskapliga artikel skriver han även om hur islamofobi har påverkat elever och vilka metoder man kan använda för att motverka främlingsfientliga kränkningar. Vi tyckte att denna källan skulle bli bra övergång till att vidareutveckla boken skriven av Gardell, men även att artikeln skulle ta upp problemet i
klassrumsmiljö. Vi valde Hossain Kazis artikel eftersom han beskriver hur kunskap om Islam och muslimska forskare hjälper studenter få en bredare bild av muslimer. Kazi talar om att lära ut koncepter som härstammar från muslimer över hela världen och att Islam ser olika ut beroende på vilket land man bor i.
Vidare när vi sökte efter internationella vetenskapliga artiklarså ville vi att det skulle ge oss någonting att jämföra med, skolor utanför Sverige. Vi sökte på “teacher-student relationships and Islamophobia” inne på ERIC via EBSCO och då kom det upp 6 sökträffar därav en artikel hade titeln “Muslim student’s experiences and perspectives on current teaching practices in Canadian schools”. Under denna undersökning som är skriven av Amjad Afshan var hans resultat att det inte finns specifika tecken av islamofobi i de 6 skolor som han valde att göra sin undersökning på. Vi beslutade att denna artikel inte skulle bidra med mycket till vårt arbete eftersom den inte gav oss ett
5. Resultat
5.1 Har Sverige alltid varit ett homogent land?
Sverige är ett av världens mest sekulära länder, men har inte alltid varit det, menar Mattias
Gardell.8 När man har talat om Sverige förr så har man sett Sverige som ett etniskt, kulturellt och homogent land, det man menar med det är att Sverige alltid setts som ett mångkulturellt samhälle som inte skiljer på sina invånare. Däremot, har synen har ändrats sen en våg av invandring skett och det som en gång varit Sverige är inte sig likt längre idag.9 Kan man peka ut något startskott för hur Sverige har formats till det mångkulturella och sekulariserade samhället idag, och hur islamofobin uppkommit? Historien präglas av många händelser och det är svårt att peka ut något konkret startskott. År 1774 godkände Sverige Aron Isaks ansökan om att få bosätta sig i landet, vilket gjorde honom till Sveriges första judiska medborgare.10 År 1782 var det inte längre obligatoriskt för judar att behöva konvertera till den evangeliska läran för att bosätta sig, dock fanns det fortfarande begränsningar för dem så som att de fick bosätta sig på endast tre specifika orter, inte utföra sin tro, inte gifta sig med icke-judar och de behövde pass för att ta sig emellan de godkända städerna.11 Sverige pekade ut judar som kriminella, bedragare och lögnare samt att i dåtidens media och press publicerade skämt om judar och antijudiska karikatyrer. Efter att det moderna judereglementet år 1838 uppdaterats, så fick judar allt fler rättigheter successivt med tiden. Religionsfrihet var ett begrepp som inte talades om i Sverige under bland annat denna period. I takt med att judarnas rättigheter vidgades så var det samtidigt inte tillåtet för svenska medborgare att avvika från den rena evangelisk-lutherska läran.12
Det var likadant för de första muslimerna som kom till Sverige, de skulle lära sig om Sveriges ‘’rätta lära’’, samt att de var tvungna till att antingen avsäga sig från islam eller konvertera, samt att redan vid 1600-talet hade flera osmanska muslimer behövt konvertera till kristendomen när de kommit till Sverige.13 Att ansluta sig till en icke-kristen församling sågs som kriminellt, och att konvertera till islam var inte ens på tal. Det var inte förrän år 1951 som religionsfriheten infördes i Sverige första gången,14 och år 1974 blev religionsfriheten en grundlag för alla svenska
medborgare. Detta innebar dock inte att kungafamiljen och staten skulle få bli religionsneutrala,
8 Mattias Gardell. Islamofobi. s.23 9 Gardell. Ibid s. 23
10 Gardell. Ibid, s. 29 11 Gardell. Ibid, s. 29 12 Gardell.Ibid, s.30
13 Sorgenfrei. Islam i Sverige. s. 36 14 Gardell. Islamofobi. s. 31
15men för samhället var det nu lagligt att utöva vilken religion man ville. Redan vid 1950-talet hade Sverige bland sina första konvertiter, och en som utmärkte sig mer var Björn Ismail Ericsson.16 Under denna tid hade muslimer i Sverige ingen gemensam mötesplats eller förening. Det skulle Ismail Ericsson ändra på. År 1959 öppnade han Sveriges första källarmoske i
Stockholm.17Det Ismail Ericsson även upptäckte och skrev ner i sin memoar var hans underfund med att muslimer kunde ha många olika uppfattningar om sin religion, allt beroende på var de kom ifrån.18 Den etniska uppdelningen mellan de kristna och de nya religionerna för Sverige, blev även mycket tydlig under 1900-talet och fortsatt in på nutiden. Så Sverige, som man idag ser som ett enhetligt och homogent land, har alltså inte alltid varit just det.
5.2 Islamofobins tillväxt och diskriminering av muslimer
Långt innan att den första muslimen bosatte sig i Sverige, så fanns det faktiskt förutfattade uppfattningar om islam och muslimer, och antimuslimska attityder kan jämföras medantisemitiska mönster.19 Gardell menar att ideer till islamofobins framkomst sträcker sig långt tillbaka i tiden, ända tillbaks till medeltiden men att den ändrats med tidens gång. Fram till nyligen har man talat om ras och rasism, men idag uttrycker man skillnader genom begrepp som kultur, religion och värde, som Gardell även benämner som ‘’rasism utan raser’’.20 Dessa begrepp ska användas istället då de är mer användbara genom att vara mångtydiga och uppfattas som mer naturliga för att påpeka skillnader mellan kulturer, religioner och värden.
Det är det svårt att sätta ett startdatum för när islamofobi börjat eller kan ha uppkommit. Det är inte heller det som är intressant, utan det som är intressant är frågan om varför den fått så stor spridning i Sverige och hur det kan speglas i samhället och i klassrum. Hets mot folkgrupp är olagligt och ses som ett brott, men självaste islamofobi är inte ett brott. Hatet mot islam och muslimer är i sig inte olagligt, men att agera utifrån den rädsla och hat man känner kan vara det, menar Sorgenfrei. Under de senaste 20 åren har det har endast rapporterats om våld som utförs i islams namn, vilket skapar förståelse för denna rädsla.21 Detta i sig leder till att man som individ blir rädd för den utvecklade onda bilden av islam, händelserna känns obegripliga och man känner sig liten och även maktlös i världen. Denna oro speglas vidare i individers nya åsikter skapade ur
15 Gardell. Ibid, s. 32
16 Sorgenfrei, Islam i Sverige. s. 77 17 Sorgenfrei.Ibid. s. 78
18 Sorgenfrei.Ibid. s. 79 19 Gardell. Ibid, s. 45 20 Gardell. Ibid, s. 78
rädsla, men även i handlingar som man kan föra över till sina barn, eller om någonting händer ens barn så är det enkelt att skylla på rädslan för det okända. Sorgenfrei presenterar en analys av svenskars attityder till världsreligionerna där man generellt kan se att svenskar haft mest negativ attityd till just islam över tiden. När man kategoriserat analysen så har det framkommit att olika målgrupper som stöter på islam och muslimer mer i sin vardag, till exempel ungdomar, är mer positivt inställda än de som har mindre med islam att göra i sin vardag, till exempel äldre som bor på landsbygden. Sorgenfrei menar att analysens resultat kan ha många olika orsaker, men att en tänkbar orsak kan vara att ungdomar som rör sig i storstadsområden får mer möjligheter att skapa en egen uppfattning, medan äldre på landsbygden som inte har samma möjligheter till att knyta relationer med muslimer baserar sin uppfattning på vad media presenterar istället. Om uppfattning och kunskap skapas ur det media presenterar, så kan det ändå inte vara konstigt att en negativ bild av islam skapas. Sorgenfrei menar att mycket som rapporteras i media är negativa representationer av islam och muslimer då det nästan alltid är relaterat till våld, hot, eller
spänningar i samhället, där förövarna kopplas till islam.22
Vidare presenterar Sorgenfrei en kunskapsöversikt över forskning sammanställd av
Diskrimineringsombudsmannen (DO) som visar att diskriminering av muslimer har ett oroande mönster. Rapporten presenterar att muslimer är utsatta för en negativ generalisering och
diskriminerande behandling i till exempel möten med socialtjänsten eller svenska rättsprocesser. Sorgenfrei presenterar vidare att rapportens resultat där individer med arabiskklingande namn har mindre sannolikhet att bli tillkallade till en arbetsintervju, jämfört med svenskklingande namn.23 Sorgenfrei vill dock klargöra att denna undersökning inte konkret kan påvisa att dessa fall handlar om diskriminering på en islamofobisk grund, men man kan ju undra varför det ser ut som det faktiskt gör.
5.3 Främlingsfientligheten i klassrummet
Termen främlingsfientlighet används allt mer i vardagen och i allt större utsträckning. Det finns olika former av främlingsfientlighet i skolor men det finns två som är utmärker sig mer än andra. Arneback talar om “förlorarnas rasism” och “vinnarnas rasism” som ligger parallellt till varandra. “Förlorarnas rasism” är en tankeströmning som manipulerar till en propaganda som leder till extrema högerextremist åsikter. Medan “vinnarnas rasism” ligger mer i bakgrunden och bidrar till
22 Sorgenfrei. Ibid. s. 210 23 Sorgenfrei. Ibid. s. 213
kulturellt förtryck och baserar värderingar på sina egna nack-fördelar i samhället.24
Främlingsfientlighet existerar i skolor, vilket gör att både pedagoger och lärare måste ta ställning inför svåra beslut av hur de kan hantera och förhindra främlingsfientligheten.
Problematiken med främlingsfientlighet är att det skapat olika metoder för att minska
fientligheten mot människor med diverse bakgrunder.25 Arneback presenterar i en undersökning av Skolverket som institution där båda formerna av främlingsfientlighet bekräftas existera i vart tionde skolklass.26 Arneback skriver vidare om en rapport från Barnombudsmannen där elever uttrycker att det är viktigt att lyfta upp frågor om invandring, integration och rasism eftersom det är frågor som eleverna finner både intressant och aktuellt. Däremot skiljer åsikterna sig åt om vad grundproblemet egentligen är som utgör främlingsfientligheten. Hälften av eleverna i denna undersökningen menar att grundproblemet är rasismen, och har en positivt perspektiv på invandring, samtidigt uttrycker andra halvan att invandringen är självaste problemet.27 Här finns en tydlig klyfta av hur man tolkar invandring och vad konsekvenserna kan bli av den. Enligt Skolverket själva ska inte rasistiska eller främlingsfientliga uttryck finnas i klassrummet samtidigt som det är viktigt att personalen markerar tydligt att det är inte är tillåtet.28
Bemötande av främlingsfientlighet bearbetas genom tre metoder som används i skolan, enligt Arneback.Dessa metoder har använts sedan 1994 och fram till 2006 där det etiska ansvaret började växa allt mer för lärarna och pedagogerna på skolorna.29 Sedan dess har man stiftat lagar som förebygger och motarbeta kränkningar mot elevernas bakgrund. Syftet med detta är att man ska skapa riktlinjer som skolor kan följa för att motarbeta främlingsfientligheten.
Främlingsfientlighet var ingen fråga som diskuterades tidigare förrän först på 1990-talet, men därefter menar Arneback att man ska bemöta det med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser i skolorna. Bakgrunden till varför det finns främlingsfientlighet är för att elever kommer från olika håll och påverkas av sitt umgänge, samhället, familjer och normer, vilket skapar en oenighet bland eleverna om hur man inte får uttrycka sig.30 Därför blir det extra relevant för skolorna att ge utrymmet för olika frågor och tankar, samtidigt som man istället skapar förståelse hos eleverna och på så sätt förhoppningsvis kan förebygga fientliga tankar.
24 Emma Arneback. Bemötanden av främlingsfientlighet, s.143-144
25Emma Arneback. Bemötanden av främlingsfientlighet i gymnasieskolan, 2013, s. 3 26 Emma Arneback, Ibid. s 144-145
27 Emma Arnback, Ibid. s. 145
28Skolverket. Främlingsfientlighet och rasism i vardagen. 2019 29Emma Arneback. Ibid. 146
5.4 Metoder att använda för att motverka
främlingsfientlighet i skolorna
Sedan mitten av 1990-talet har Skolverket skapat möjligheter för skolorna att bemöta främlingsfientliga uttryck. Det i sig leder vidare till frågan om vad som anses vara
främlingsfientligt eller inte, vilket ger lärare och pedagogerna ett tolkningsutrymme. Här menar man att “bollen” ligger på lärarnas fotbollsplan och det är personalen som avgör vad som anses vara främlingsfientlig. . Läraren bär på det etiska ansvaret och de ansvarar för hur det ska hanteras. Metoder man kan använda sig av är riktlinjer från Skolverkets och Sveriges lagar.31 Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn eller elever stiftades 2006, vilket skapade en tydligare bild av vad som räknas som främlingsfientligt uttryck eller inte. Detta genom att det bland annat utformades listor där ord konstaterades vara
främlingsfientliga. Här säkerställer man att främlingsfientliga uttryck kan vara andra ord för kön, etnisk tillhörighet, religion eller sexuell läggning.32 För att kunna bearbeta situationer där
främlingsfientliga uttryck används av elever, så är det svårt som lärare att säga “Sådär får du inte tycka!” eftersom vi samtidigt har yttrandefrihetslagen som gäller alla. Däremot kan man skapa ett demokratiskt klassrum där man kan diskutera känsliga frågor och låta eleverna få uttrycka sig fritt, utan att bryta mot någon av våra grundlagar. På så sätt kan eleverna lära sig mer om att alla är lika värda oavsett bakgrund, kön, sexuella läggningar eller religion, vilket är precis det
religionskunskapsämnet vill bidra med. Att skapa ett demokratiskt klassrum är ett av de vanligaste förhållningssätten man kan använda sig av för att kunna bemöta främlingsfientligheten som kan uppstå.
För att kunna tillåta en demokrati att bildas i ett klassrum är det fundamentalt att ständigt
förebygga problematik och hejda kränkningar. Läraren definierar det som inte är tillåtet och sätter en gräns för att sedan informera om det som anses vara tillåtet och från det låta elever utforma sina åsikter kring det för att sedan göra sina röster hörda. Därefter kan man skapa scenarion för eleverna där de får möjligheten att föreställa sig olika fall där elever blir utsatta på grund av deras etnicitet, religion eller kön. Med denna metod kan eleverna leva sig in i olika situationer där exempelvis en elev blir utsatt på grund av hudfärg och religion eller sexuell läggning. Detta skapar även en ökad förståelse för andra människor och empati bland elever.33
31 Arneback, Ibid,s.147-148 32Arneback, Ibid, s. 147 33Arneback, Ibid, 147-148
5.5 Förebygga och förhindra kränkningar
Lärare och skolledning arbetar allt mer för att förhindra och förebygga kränkningar i skolorna och därför finns det fem steg att följa kontinuerligt för att kunna kartlägga och observera
situationer där främlingsfientlighet uppstår, menar Arneback. Arneback presenterar fem metoder som kan motverka och förhindra kränkningar. Första metoden är att upptäcka kränkningar, andra är prövande kommunikation, där elever kommunicerar med varandra och en pedagog angående deras värderingar. Den tredje metoden handlar om kunskapsgenerering vilket går ut på att elever samt lärare ständigt utbildas. Fjärde talar om samhörighetsbildande, vilket innebär att samhörighet ska skapas genom exempelvis gemensamma aktiviteter. Den femte och sista metoden berör information, det vill säga hur information distribueras. Det kan handla om information om
exempelvis vart en elev kan vända sig till vid mobbning. Dessa metoder används för att enligt lag 2006:67 “om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling är det förbjudet att särbehandla eller kränka någon elev inom gymnasiet eller vuxenutbildningen på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder”. 34
Lärare kan ha individuella samtal med elever, klassråd, elevskyddsombud och planeringsdagar. Man skapar social utveckling också genom att skapa gemenskap i matsalen och att man samtalar med eleverna under rasterna också.35 Därefter i klassrummet ska man alltid ta upp diskussioner och reflektionsfrågor om demokratiska grunder och reflektera kring värderingar tillsammans. Det kan vara allt från etik, moral, människans värde, bakgrund och jämställdhet mellan könen.
36Problematiken som diskuteras ska förebyggas och man ska kunna återkomma till dem och låta eleverna själva skapa diskussioner mellan varandra med respekt. Det är viktigt här som lärare att låta eleverna själva reflektera och ta del av diskussionerna genom att ge dem följdfrågor eller ifrågasätta deras åsikter om de exempelvis påstår att det är fel med invandring. Dessa
diskussioner dyker upp oftast i religionskunskaps- och samhällskunskap lektioner, man ser inte likadana frågor uppstå exempelvis under matematikundervisning. Därför är det viktigt att rikta mer fokus på de samhällsvetenskapliga än de naturvetenskapliga inriktningarna. 37
34Arneback, Ibid, s.149-151 35Arneback, Ibid s.150 36Arneback, Ibid, s.150 37Arneback, Ibid, s.152
Arneback presenterar vidare en annan handlingsinriktning som skolledningen och lärare kan ta till användning, att hålla regelbundna klassråd där det förs diskussioner kring frågor som elever kan uppleva kränkande och bli drabbade av. Dessa frågor kan handla om mobbning, diskriminering, särbehandling och rasism. Det är även är av stor vikt för skolan att framföra de framsteg som de har uppnått gemensamt. Sociala aktiviteter och pedagogiska strategier är två aspekter som bör användas av skolor. En pedagogisk strategi kan vara att en pedagog ingriper och begränsar utrymme till att en elev fortsätter med ett kränkande beteende gentemot andra. Det kan vara strategier där eleverna själva får presentera ett etiskt dilemma om vilka tillvägagångssätt de kan använda sig av när de själva eller en annan elev blir utsatt. När en lärare delar upp elever i
grupper, så ska läraren se till att placeringen inte bidrar till att någon känner sig utanför genom att skapa en variation i gruppindelningen så att elever lär känna fler än dem de är bekväma med.38 Många skolor har “temavecka” som sociala aktiviteter där olika årskurser från 7-9 gör en gemensam aktivitet som till exempel att laga mat. På så sätt lyfter man fram behovet av
skolgemensamma aktiviteter som förebygger och förhindrar kränkningar. Dessutom bildas det respekt mellan elever från olika klasser och program genom att de får samarbeta tillsammans i dessa aktiviteter som tidigare nämnts.39
Sist men inte minst är det viktigt att förespråka och se till att information om skolans riktlinjer och kontakter som elever samt föräldrar kan vända sig till vid tillexempel mobbning. Denna information ska finnas tillgänglig på skolorna. Information ska tilldelas både skriftligt och
muntligt till samtliga föräldrar, personal och elever på skolan. Det ska finnas tydliga riktlinjer och förklaras till vem man kan vända sig till om det inträffar situationer där kränkning uppstår. Eleverna ska vara medvetna om att det finns kuratorer på plats om man behöver prata om något som kränker en eller om man bara behöver prata ut.40
Enligt läroplanen är det viktigt att upplysa och reagera. En lärare ska försöka läsa mellan raderna och kunna skilja när saker och ting inte stämmer med en elev genom att försöka lägga märke till när eleven känner sig utanför eller får påhopp av andra elever framför personalen. Detta kan läraren göra genom att vara mer lyhörd. “Som anställd ska du vara lyhörd för vad som händer på skolan. Att vara lyhörd innebär att Du reagerar även på små signaler. Om det förekommer kränkningar behöver det inte innebära att en elev berättar vad som hänt och hur man upplevt en viss situation “(Lbp41). 41
38Arneback, Ibid, s.153 39Arneback, Ibid, s.151-154 40Arneback, Ibid, s.154
Det är viktigt att skolledningen är tydlig med att de tar främlingsfientlighet, kränkningar och mobbning på allvar genom att det alltid ska rapporteras, förebyggas, åtgärdas och följas upp.42 Skolpersonalen ska vara tydlig med att rasistiska uttryck inte är förenliga med skolans värdegrund. Ord som “blatte” och “finnjävel” ska inte förekomma i skolorna och det är nödvändigt att skolledningen reagerar ifall det sker i klassrummet eller under rasterna.43 I läroplanen står det följande:
Om någon på skolan bär rasistiska, främlingsfientliga eller andra diskriminerande symboler eller spelar musik med samma budskap är det personalens skyldighet att säga till personen att detta inte är tillåtet och rapportera till skolledningen som beslutar om eventuella fortsatta åtgärder som t ex polisanmälan. Personalen på skolan ska ingripa om någon använder skällsord med rasistiska, främlingsfientliga eller diskriminerande innebörd. 44
När dessa situationer uppstår är det nödvändigt att ta det på allvar och gå vidare med det till skolledningen eller eventuellt polisen om det är något som inte går att lösas mellan eleven och skolledningen. 45
5.6 ‘’The Concept of Diversity of Islam’’
11 september 2001, “9/11” som det ofta också benämns, är ett datum som har lämnat ett avtryck i historian. Innan händelsen använde man inte uttryck som terrorism, islamofobi och terrorattack. Hossain Kazi menar att detta specifika datumet var början på en tragedi som förändrade
människans syn på folkmassa eftersom människor började förknippa folkmassor med terrorattacker. Terrorismen blev ett vardagligt ord, både på TV och på sociala medier.
Konsekvenserna av detta är att man har bidragit med att normalisera begreppen islamofobi och terrorism som ofta förknippas med varandra.46
Hur påverkar detta i skolorna då? Jo, det finns omfattande faktorer som bevisar att USA:s befolkning är mer varierande än någonsin. I USA bor människor med olika etniciteter, livsstilar, religioner, bakgrunder och kön. Såsom det har kämpats för kvinnliga, afroamerikanernas och latinamerikanernas rättigheter, börjar folk även kämpa mot islamofobin som växer.47 Efter
42Arneback, Ibid, s. 155 43Arneback, Ibid, s. 156
44 Arneback, Ibid, s.156
45Arneback, Ibid. s. 157
46Kazi, Islamophobia: What teachers can do to reduce it in the classroom, s. 35 47Kazi. Ibid, s. 36
terrorattacken den 9/11 har muslimska studenter upplevt kränkningar från sina klasskamrater, lärare och skolledningar. Detta har skett främst i grundskolor och ju yngre man är, desto mer påverkas man av vad som skrivs i sociala medier. De yngre påverkas även av vad som sägs av föräldrar gentemot muslimer. Skolledningen påstår att skolor ska vara en trygg miljö, däremot uppkommer det fortfarande kränkande handlingar.48 Ett exempel som nämns av Kazi är när en elev i Dallas, Texas, tillverkade en klocka hemma och ville visa upp det för sina lärare. Det som hände var att lärarna misstänkte att det var en bomb i klockan och anmälde honom till polisen på grund av hans religion, trots att lärarna inte visste om han var muslim eller inte.49
Kazi påstår att fokus ska riktas mot högstadieelever. Lärare kan exempelvis visa en positiv sida av muslimer genom att informera eleverna om gynnsamma uppfinningar i historien som är
framkallade av muslimer. Dessa historiska uppfinningar är bland annat matte och vetenskapliga koncept som har kommit från muslimska vetenskapsmän och här menar Kazi att genom kunskap skapas det mångfald i ett klassrum;
This approach is most suitable for upper elementary grade levels where students are learning the basic concepts of mathematics and science. In addition to teaching the traditional curriculum of math and science, teachers can also address the background history of where these concepts were developed and who did the developing.50
Redan i lågstadiet lär man sig matematiska uträkningar och värdet av siffran 0. Kazi förespråkar att vissa människor tror att forskningen kring siffran “0” har kommit från västvärlden, när det egentligen presenterades av en muslimsk matematiker , “Ali abduallah Al-dafffa” (1977), i en bok som heter “The Muslim contribution to Mathematics’’.51
Genom att använda sig av kunskap som härstammar från muslimska forskare får elever en bredare bild av muslimer. Eftersom media oftast målar upp okunskap kring muslimer, ges en skev bild av muslimer som sedan påverkar eleverna i skolan. Endast 20% av alla muslimer i världen härstammar från mellanöstern, vilket betyder att resterande 80% kommer från andra delar i världen. Landet med mest muslimska invånare är Indonesien och de talar inte arabiska. Detta kan lära eleverna mångfalden som finns inom islam och hur annorlunda det kan se ut i världen beroende på vart man härstammar ifrån.52
48Kazi. Ibid, s. 36 49Kazi. Ibid, s. 36 50Kazi, Ibid, s. 37 51Kazi. Ibid, s. 37 52Kazi. Ibid, s. 38
Avslutningsvis påstår Kazi att elever ska få lära sig vid tidig ålder om islams historia och hur olika livsstilar kan se ut, beroende på vilket land man tillhör, exempelvis Irak och Indonesien. Även om man kallar sig muslim i både länderna, praktiseras religionen på olika sätt. Därav är det väsentligt att muslimska eleverna ska kunna vara öppna om deras bakgrund och religion. En lärare ska påvisa för de icke muslimska eleverna att muslimer inte är en homogen grupp, utan det skiljer sig från land till land. De två största inriktningarna inom islam; Shia och Sunni kan diskuteras och därefter kan detta jämföras med kristendomens inriktningar. Det som kan diskuteras är exempelvis vilka likheter samt olikheter som kan uppstå mellan de två religionerna.53
6. Diskussion
I Sverige existerar det yttrandefrihet i både skolor och samhälle. Trots detta har det skrivits juridiska ramar som människor ska förhålla sig till för att en trygg miljö ska erhållas. Detta gäller alla oavsett bakgrund, etnicitet, kön eller religion. Som presenterat, så har Sverige inte alltid varit det som vi idag kallar för ett homogent land. Främlingsfientligheten började tidigt mot andra religioner, men fokus övergick så småningom till att handla om invandring och generalisering av islam. Detta har väckt ett intresse för ämnet främlingsfientlighet hos skribenterna till denna studie, och därav fördjupas denna studie inom frågor som kan motverka främlingsfientlighet i klassrummet. I denna studie presenteras fem vanliga metoder som läroplanen och Skolverket har som underlag. Fientligheten är en känsla och det är svårt för elever att bara “borsta av” det när de blir kallade för olika skällsord. Då detta kan uppstå väldigt ofta, kan lärare och pedagoger ställas mot ett beslut där de inte själva kan bedöma situationen och välja vad som är rätt eller fel. Det ska finnas en regelbok som alla i skolledningen ska använda sig av. Detta för att det är
grundläggande att all personal har samma ställning och står gemensamt emot främlingsfientlighet. Detta resulterar i att de metoder som presenteras är givande och något som bör arbetas med redan i lågstadiet för att, som Kazi uttrycker, det är viktigt att lyfta upp mångfalden inom islam och att det är inte endast svart och vitt i en religion. På grund av sociala medier, föräldrar och vänner kan främlingsfientliga uttryck uppstå då det normaliseras av media. Här är det viktigt att ifrågasätta nyheter, tv-kanaler och artiklar om terrorismen och terrorattacker. Gör man detta kontinuerligt i ett klassrum börjar eleverna lära sig att vara mer källkritiska kring vad som stämmer och inte stämmer samt vad ord som islamofobi, terrorismen, extremismen innebär. Både elever och lärare ska ta ställning när främlingsfientliga uttryck används, dock kan främlingsfientliga ord förekomma i en diskussion mellan eleverna och lärarna i syfte för att förklara vad dessa ord innebär och varför det är fel och kränkande dessa uttryck används. Sverige och USA är väldigt olika eftersom i Sverige är man mer ömsesidig och förespråkar om “alla människor är lika värda” i skolorna och i läroplan. I Sverige upplevs det att skolledningen arbetar hårdare mot främlingsfientligheten genom att frågor kring det området oftare uppstår. I USA kan det även påstås att alla människor är lika värda dock upplevs det inte lika mycket i praktiken som det görs i Sverige. Detta fenomen kan bero på att i USA är främlingsfientligheten bredare och mer normaliserad på grund av händelser som förknippas med terrorattacker och mer specifikt attacken som tog plats den 11 september 2001. Terrordådet skrevs ner i historien och
skakade omvärlden. Detta ledde till att människor blev känslomässigt berörda och hat mot en folkgrupp, i det här fallet muslimer, skapades. Detta skapade en segregation genom att bland annat elever i skolor diskriminerade, mobbade samt kränker varandra beroende på den etniska bakgrunden de tillhörde. Syftet med arbetet var att analysera hur man som religionslärare kan bemöta och motverka problematiska och extrema åsikter om islam i klassrummen, där vi
presenterat hur man på bästa kan sätt arbeta med extrema åsikter. Utvecklingen av islamofobi har analyserats och hur den kan speglas i klassrumsmiljö har diskuterats.
Referenser
Arneback, Emma.”Bemötanden av främlingsfientlighet i gymnasieskolan”. Lund: Arkiv förlag & tidskrift, 2013.
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:649530/FULLTEXT01.pdf (Hämtad
2020-12-10)
Gardell,Mattias. Islamofobi. 1a uppl. Stockholm: Leopard förlag, 2010
Sorgenfrei, Simon. Islam i Sverige. 2a uppl. Stockholm: Myndigheten för stöd till trossamfund, 2018
Skolverket. Främlingsfientlighet och rasism i vardagen, 2019.
https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/framlingsfientlighet-och-rasism-i-vardagen (Hämtad 2020-12-23) Skolverket, Religionskunskap, 2010. https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2Fsubjec t.htm%3FsubjectCode%3DREL%26lang%3Dsv%26tos%3Dgy%26p%3Dp&sv.url=12.5dfee447 15d35a5cdfa92a3 (Hämtad 2021-01-04)
Kazi, Hossein. Islamophobia: What teachers can do to reduce it in the classroom, ERIC, 2017. https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1170615.pdf (Hämtad 2020-12-23
