1
Grönstrukturens funktion och
betydelse för studenternas
återhämtning
(under covid-19 restriktioner)
Green structure's function and
importance for students' recovery
(during Covid-19 restrictions)
Doaa Ahmad
Kurs: MV109C 15hp
Datum: 17/8–2020
2
Abstrakt
Tidigare forskning har visat att exponering för grön miljö tillhandahåller hälsofördelar. Dessa fördelar indikerar bland annat återhämtningseffekt av stress, trötthet och
uppmärksamhetsutmattning, vilket är särskilt viktigt för universitetsstudenter. Därför syftade denna studie att undersöka om det finns en koppling mellan universitetsstudenters kontakt med grönstruktur i/nära studiemiljö och studenternas upplevelse av sin studiemiljö under covid-19 restriktionerna. Detta med hjälp av en dagbokundersökning som förstudie och telefonintervjuer. Analysverktyget bestod av teoretiska ramverk, Attention Restoration Theory (ART) och Stress Reduktion Theory (SRT). Resultat och analys har bekräftat Attention Restoration Theory (ART), där det uppges att gröna naturliga miljöer ger
återhämtningseffekt och väcker uppmärksamhet efter en mental trötthet. Därtill bekräftade den även Stress Recovery Theory (SRT), där det uppges att gröna naturliga miljöer ger positiva effekt på stressminskning, -bearbetning och -återhämtning. Slutsatsen till denna undersökning är att grönstruktur har en stor betydelse för universitetsstudenterna, detta då alla väljer att vistas eller komma i kontakt med gröna naturen på ett eller annat sätt, till exempel gå en promenad i naturen eller åka till en stuga i skogen. Att naturen är en del av studenternas vardag verkar vara framför allt en omedveten upplevelse för de flesta och sker utan erkännande eller bearbetning av miljön. Dock framkommer det att processen kan vara medveten för vissa studenter.
3
Abstract
Previous research has shown that exposure to the green environment provides health benefits. These benefits indicate among other things, recovery effect of stress, fatigue and attention-exhaustion, which is especially important for university students. Therefore, this study aimed to investigate whether there is a connection between university students' contact with the green structure in / near the study-environment and the students' experience of their study environment during the covid-19 restrictions. This with the help of a diary-survey as a pilot-study and telephone interviews. The analysis tool consisted of theoretical frameworks, Attention Restoration Theory (ART) and Stress Reduction Theory (SRT). Results and analysis have confirmed Attention Restoration Theory (ART), where it states that green natural environments have a recovery effect and attracts attention after a mental fatigue. In addition, it also confirmed the Stress Recovery Theory (SRT), which states that green natural environments have a positive effect on stress reduction, processing and recovery. The
conclusion of this study is that green structure is of great importance to university students, as everyone chooses to reside or get in touch with green nature in one way or another, for
example going for a walk in a green environment or staying in a cottage in the forest. That nature is a part of the students' everyday life seems to be above all an unconscious experience for most and takes place without recognition or processing of the environment. However, it appears that the process may be conscious for some students.
4
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 5
1.1. Problemformulering ... 7
1.2. Syfte & frågeställning ... 8
2. Teoretiskt ramverk ... 9
2.1. Stress Reduction Theory ... 9
2.2. Attention Restoration Theory ... 10
3. Tidigare forskning ... 12
3.1. Gröna naturens effekt på människan ... 12
3.2. Grönstruktur och studiemiljö ... 13
4. Metod ... 15
4.1. Kvalitativ metod & deduktiv ansats ... 15
4.2. Urval ... 15
4.3. Utförande ... 16
4.4. Analys ... 17
4.5. Validitet & reliabilitet ... 17
4.6. Forskningsetik ... 18
5. Resultat och analys ... 19
5.1. Betydelsen av grönstruktur ... 19
5.2. Grönstruktur som återhämtningsmiljö ... 22
5.3. Återhämtning från uppmärksamhetsutmattning ... 23
5.4. Återhämtning av studiestress ... 25
5.5. Med eller utan medvetet erkännande ... 28
6. Diskussion ... 32 7. Referenser ... 35 Bilaga 1 ... 40 Bilaga 2 ... 41 Bilaga 3 ... 42
5
1. Inledning
Urbanisering inträffar när allt fler människor flyttar från landsbygden till stadsområden under en stadsutveckling. I dag bor mer än hälften av världens befolkning i städer, siffran kommer att stiga till två tredjedelar år 2050. Prognostiserad urban tillväxt leder sannolikt till betydande förlust av grönområden, vilket leder till förlust av biologisk mångfald när naturliga livsmiljöer blir fragmenterade eller byts ut genom konstruktion av infrastruktur och stadsförlängningar (Sida, 2016). Brist på grönska påverkar människor och djurliv negativt ur många aspekter, eftersom grön infrastruktur bevarar ekosystemtjänster och biologiska mångfalden. Grön infrastruktur innebär i detta sammanhang ett
sammankopplat nätverk av naturområden och andra öppna utrymmen som bevarar naturliga ekosystemvärden och tjänster, upprätthåller ren luft och vatten samt ger ett brett utbud av fördelar för människor och djurliv (Benedict och McMahon, 2006). Grön infrastruktur gör det möjligt för samhället att identifiera och prioritera
bevarande-möjligheter samt planera utveckling på ett sätt som optimerar användningen av mark för att tillgodose människors och naturens behov. Gröna infrastrukturnätverk säkerställer också att kritiska livsmiljöer och förbindelserna mellan dem skyddas, vilket bevarar den rikliga mångfalden som finns på jorden idag. Den biologiska mångfalden innebär den variation bland levande organismer på jorden som upprätthåller mänskligt liv, den inkluderar mångfalden inom och mellan arter och ekosystem (Benedict och McMahon, 2006).
Biodiversitet och ekosystemtjänster är viktiga för stadsbefolkningen eftersom de bidrar med mat och dricksvatten, reglerar temperaturen, absorberar föroreningar, minskar sårbarheter och katastrofrisker samt ger livliga platser och rekreationsmöjligheter som bidrar till mänskligt välbefinnande, ekonomisk stabilitet och fysisk säkerhet. Det vill säga biodiversitet och ekosystemtjänster är en avgörande del av en hållbar stadsutveckling (Sida,2016). Grön infrastruktur är inte endast nödvändig för att upprätthålla miljömässiga fördelar utan ger också människor mentala och fysiska hälsofördelar när de vistas i och nära naturen (Benedict och McMahon, 2006), således kan brist på grönskan påverka människors optimala mentala och fysiska hälsa.
Flera studier (Hipp, Gulwadi, Alves & Sequeira, 2016; De Vries, Verheij, Groenewegen, & Spreeuwenberg, 2003; Maas, Verheij, Groenewegen, De Vries, & Spreeuwenberg,
6
2006; Mitchell & Popham, 2007; Hartig, Evans, Jamner, Davis & Gärlings, 2003) har kommit fram till att exponering för grönstruktur är en effektiv metod för att återupprätta uppmärksamhet och återhämtning från stress. Stressorer och dagliga krav kan orsaka utarmning av mentala och emotionella resurser (Kaplan & Kaplan, 1989). Det kan bland annat leda till påfrestningar, trötthet och sömnstörningar, dessvärre kan en långvarig stress leda till depression, utbrändhet och stressjukdomar (Theorell, 2012; Gorter et al., 2008; Stansfeld & Candy, 2006; Wadsworth, Chaplin & Smith, 2010).
Stress är en integrerad del av universitetsstudenternas vardag och på senaste tiden har studenters psykiska ohälsa ökat (Chao, 2012; Smith, 1993). Rostain (Hibbs & Rostain, 2019) hävdar i sin bok att det nuvarande universitetslivet kan vara mer stressande än någonsin tidigare, eftersom det kräver stor ansträngning och uppmärksamhet. Rapporter om universitet och högskolor över hela världen visar på en explosion av psykiska hälsoproblem bland studenter (Macaskill, 2010; Storrie, Ahern, Tuckett, 2010; Statista percentage, 2018). Det kan bero på studiefaktorer, såsom tidspress, långa studietimmar och behovet av att prestera bra i tentamen och examinationer. Andra skäl till varför stress kan uppstå är även rädslan för akademiskt misslyckande, för många uppgifter, höga krav eller interna tävlingar med andra studenter (Dascalu & Grecu, 2018). Fysisk struktur och miljöskäl är även andra stressfaktorer (Ardic, 2009; Brougham, Zail, Mendoza, & Miller, 2009; Chao, 2012; Staats, Cosmar, & Kaffenberger, 2007; Beiter et al., 2015). Det är avgörande för studenternas prestation att minska stresseffekterna och mentala trötthet genom att upprätthålla psykiskt välbefinnande under studietiden. Återhämtning från stressupplevelser är en viktig skyddsmekanism mot de skadliga hälsoeffekterna, som leder till att studenten återfår normal pigghet, energi, och fräschhet. Stressåterhämtning är även viktig för kroppens fysiska aktivering till normala nivåer i form av nedvarvning av t.ex. syreförbrukning, hjärtfrekvens och blodtryck till basnivåer (Theorell, 2012; Garcia, Castillo, & Queralt, 2011).
Studenternas studiesituation behöver idag beaktas i förhållande till den pågående pandemin, så kallad covid-19, detta då det innebär en unik situation som påverkar hela studentlivet. Pandemi innebär en omfattande spridning av en ny typ av virus. Den är en avgörande global hälsokris idag samt den största utmaningen sedan andra världskriget. Sedan uppkomsten i Asien i slutet av 2019 har viruset spridit sig till alla kontinenter utom Antarktis (UNDP, 2020; Folkhälsomyndigheten, 2019). En pandemi är inte enbart en hälsokris, den är också en enastående socioekonomisk kris. Den har potential att skapa
7
förödande sociala, ekonomiska och politiska effekter som kommer att lämna djupa och långvariga spår. Pandemier förekommer oregelbundet och kan orsaka avsevärd sjuklighet och dödlighet globalt. Därför är det viktigt att ha goda beredskap och åtgärder i form av stränga restriktioner, detta för att försöka begränsa smittspridningen och minska de negativa konsekvenserna. De icke-medicinska åtgärder som kan vidtas för att minska en pandemis påverkan är bland annat frivillig isolering/karantän i hemmet, undvika allmänna sammankomster och offentliga tillställningar samt stängning av skolor. Detta även för att fördröja tills ett vaccin finns tillgängligt (UNDP, 2020; Folkhälsomyndigheten, 2019). I nuläget tvingas universitetsstudenter att ha digital distansundervisning för att undvika virussmittning. Dessa särskilda omständigheter som covid-19 restriktioner underkastar påverkar studenternas studiemiljö, därmed kan studiesituationen upplevas mer stressande och behovet av grönskans återhämtningseffekter kan öka.
1.1. Problemformulering
Denna studie ämnar undersöka om det finns en koppling mellan universitetsstudenters kontakt med grönstruktur i/nära studiemiljön och studenternas upplevelse av sin studiemiljö. Det vill säga hur pauser ute, fönster-utsikter, generella omvärlden och studiemiljön hemma upplevs i förhållande till grönstruktur. Detta ska undersökas under covid-19 restriktionerna.
Grönstrukturens effekter på universitetsstudenterna i samband med en pandemi är ett nytt ämne och har troligen inte forskats än. Studien kommer att byggas på och utgås ifrån två teoretiska modeller som är Attention Restoration Theory (ART) (Kaplan & Kaplan, 1989) och Stress Reduction Theory (SRT) (Ulrich, 1981; Ulrich et al., 1991) (Steg, van den Berg och de Groot, 2012). Med utgångspunkt i SRT och ART som handlar om att vistelse i/ nära naturen är en återhämtningsmiljö och tillhandahåller återhämtningseffekter ifrån stress och uppmärksamhetsutmattning, blir det relevant att rikta fokus på
8
1.2. Syfte & frågeställning
Syftet med denna studie är att undersöka om det finns en koppling mellan
universitetsstudenters kontakt med grönstruktur i/nära studiemiljön och studenternas upplevelse av sin studiemiljö, detta under covid-19 restriktioner.
För att besvara studiens syfte ställs följande frågeställning:
Vilken betydelse och funktion har grönstruktur för universitetsstudenter som tvingas studera hemifrån på grund av covid-19 restriktionerna?
9
2. Teoretiskt ramverk
Studien bygger på ett deduktivt angreppssätt. De två miljöpsykologiska teorierna nedan används som teoretiskt ramverk och för att utforma studien samt analysera svaren. Dessa teorier är Attention Restoration Theory (ART) (Kaplan & Kaplan, 1989) och Stress Reduction Theory (SRT) (Ulrich, 1981; Ulrich et al., 1991) som beskriver hur gröna miljöer ger återhämtningseffekter från mental trötthet, stress och negativa stämningar. ART och SRT har gemensamma särdrag, men de skiljer sig i påståenden om naturrespons och betonar olika återhämtningsresultat. Båda teorierna erbjuder genomtänkta och rimliga förklaringar om varför forskning visar positiva effekter för människan i närvaron av gröna naturen (Jiang, He, Chen, Larsen & Wang; 2020; Steg et al., 2012).
2.1. Stress Reduction Theory
SRT beskriver människors interaktion med miljön och ger initiala respons och är en generaliserad påverkan, som sker utan medvetet erkännande eller bearbetning av miljön. Initiala, positiva och affektiva respons uppstår när specifika miljöegenskaper finns i miljön (Steg et al., 2012). Dessa egenskaper inkluderar närvaron av naturmiljö, såsom vegetation. Snabba, positiva och affektiva respons på naturmiljön med specifika
miljöegenskaper initierar återhämtningsprocessen eftersom de ger en andning från stress, åtföljd av sympati, minskade nivåer av upphetsning och negativa känslor. Om scenen lockar tillräckligt med intresse kan en mer medveten kognitiv bearbetning av naturmiljön äga rum, vilket kan leda till en mer medveten återhämtningsupplevelse (Jiang et al., 2020; Steg et al., 2012).
Allt som är med i beskrivningen av SRT används i analysen. Grunden i teorin är att människans initiala respons på en miljö sker utan medvetet erkännande eller bearbetning av miljön. Detta används exempelvis för att få information om huruvida informanterna medvetet känner sig i behov av att vistas i grönskan och är medvetna om positiva effekterna eller inte. För att veta om studenternas initiala positiva affektiva respons
10
initieras genom att ge en andning från stress, åtföljd av sympati och minskade nivåer av upphetsning och negativa känslor. Det är även viktigt att veta hur studenterna hanterar studiesituationen när den uppfattas som krävande eller hotar välbefinnandet, detta eftersom stressåterhämtningen sker enligt teorin i sådan situation (Steg et al., 2012).
2.2. Attention Restoration Theory
Medan SRT betraktar återhämtningen som en snabb, påverkad driven process, framhäver ART vikten av långsammare och kognitiva mekanismer vid återhämtning. Grunden för ART är att människor enbart har en begränsad förmåga att rikta uppmärksamheten för något som inte i sig är intressant (Steg et al., 2012). Den kognitiva mekanismen som är nödvändig för att hämma eller blockera konkurrerande stimuli, kallad den centrala verkställande, tappas ut vid långvarig eller intensiv användning. Uttömning av denna centrala verkställande mekanism kan resultera i Directed Attentional Fatigue (DAF), det vill säga riktad uppmärksamutmattning. ART förutsäger att en miljö kan motverka DAF när relationen mellan människa och miljö kännetecknas av fyra egenskaper: fascination eller en miljö-förmåga att automatiskt dra uppmärksamhet utan kognitiv ansträngning, en känsla av omfattning eller anknytning, vara borta från dagliga krångel och skyldigheter samt en kompatibilitet mellan individens personliga syften och miljöns egenskaper. Eftersom kombinationen av dessa fyra egenskaper är mest typisk för mänskliga
interaktioner med naturliga miljöer, tenderar dessa miljöer att vara mycket effektivare för att motverka DAF (Jiang et al., 2020; Steg et al., 2012).
Allt som är med i beskrivningen av ART används i analysen. De viktiga delarna används som en grund för teorin som är att människan har en begränsad förmåga att rikta
uppmärksamhet för något som inte i sig är intressant. Detta för att koppla till hur studenterna återhämtar sin uppmärksamhet efter ett långvarigt engagemang i studier. Därtill hur DAF (riktad uppmärksam utmattning) som resulteras av uttömning av denna centrala verkställande mekanism, kan kopplas till studenternas studieupplevelser. För att motverka DAF (riktad uppmärksam utmattning) behöver relationen mellan människa och naturliga miljön kännetecknas av fyra egenskaper, dessa egenskaper används för att identifiera vad studenternas naturupplevelse kännetecknas av.
11
Sammanfattningsvis har forskning i återhämtningsmiljöer i första hand styrts av två teoretiska förklaringar, både har egen tolkning av återhämtningskonstruktionen. Den ena är Stress Recovery Theory (SRT: Ulrich, 1983; Ulrich et al., 1991) innebär en
återhämtning i naturmiljö från denna stress som uppstår när en individ konfronteras med en situation som uppfattas som krävande eller hotar välbefinnandet. Den andra är
Attention Restoration Theory (ART: Kaplan, 1995; Kaplan & Kaplan, 1989) och handlar om återhämtningen i naturmiljö från uppmärksamhetsutmattning som uppstår efter ett långvarigt engagemang i aktiviteter eller uppgifter som är mentalt tråkiga. Trots att det har diskuterats om kompatibiliteten mellan SRT och ART anses de generellt som komplementära perspektiv som fokuserar på olika aspekter av den
återhämtningsprocessen (Hartig, Evans, Jamner, Davis, & Gärling, 2003).
12
3. Tidigare forskning
Detta kapitel redogör för tidigare forskning, som anses vara väsentligt för studien syfte, kring grönstrukturens effekter på människan i allmänhet och specifikt för studenter.
3.1. Gröna naturens effekt på människan
Tidigare studier visar att stadsliv kan påverka människors neutrala och sociala
stressbearbetning samt är förknippade med högre frekvenser av psykos, ångestbesvär och depression (Dong & Qin, 2017; Tan & Jin, 2009; Tost, Champagne & Meyer-Lindenberg, 2015; Van Os, 2004; Peen, Schoevers, Beekman & Dekker, 2010). van den Berg,
Maas,Verheij och Groenewegens (2010) och Beyer et als. (2014) studier har kommit fram till att kontakt med grönområden förknippas med fördelar för mental hälsa, särskilt
stressnivåer. Detta påvisar flera andra studier och beskriver att kontakt med grön natur kan ha positiva hälsoeffekter (De Vries, Verheij, Groenewegen, & Spreeuwenberg, 2003; Maas, Verheij, Groenewegen, De Vries, & Spreeuwenberg, 2006; Mitchell & Popham, 2007). Det förekommer starka bevis i Hartig, Evans, Jamner, Davis och Gärlings (2003) experimentella forskning för ett positivt samband mellan exponering för naturen och återhämtning från stress och uppmärksamhetsutmattning. Detta bekräftas av Hartig et al. (2003) och Kaplan och Kaplan (1989) som hävdar att gröna naturliga miljöer
effektiviserar psykologisk återhämtning relaterad till uppmärksamhetsprocesser och dämpning av stress och trötthet. Kaplan och Kaplan (1989) påpekar att individer som bor i områden som saknar grönt utrymme är mer sårbara för de negativa effekterna av
stressande livshändelser, än individer som bor i områden med gott om grönytor. Yin et al., (2020) har också kommit fram till att i allmänhet har biofiliska miljöer större
återhämtningseffekter än miljöer med mindre biofili när det gäller att minska fysiologisk stress och psykologisk ångestnivå. Därmed att ha ett fönster med dagsljus och en utsikt till naturliga miljöer underlättar återhämtningen av ångest.
Ulrich et al., (1991) studie visar även att kontakt med naturen har positiva effekter på blodtrycket, hjärtfrekvensen, hudledningen och muskelspänningen. Hartig et als., (1989) studie bekräftar att kontakt med naturen har positiva effekter endast på blodtrycket. Roe et als., 2013 studie lyfter fram att högre nivåer av grönytor i grannskapet är kopplade till
13
lägre upplevd stress och en brantare daglig nedgång i kortisolutlösning vilket bekräftar deras gamla studie (Ward Thompson et al., 2012). Därtill förekommer flera
forskningsartiklar som upplyser att besök i skog har visat ha stora fördelar för stressnivåer, minskar kortisolkoncentrationen, och lägre risk för fetma jämfört med stadsmiljöer (Nielsen & Hansen, 2007; Park et al., 2007; Lee et al., 2011). Takayama, Morikawa och Bielinis (2019) uppnådde resultatet om att skogsmiljön är en
återhämtningsmiljö med en högre återhämtningseffekt än i stadsmiljön. De viktiga indikatorer som är relaterade till de återhämtningseffekter i skogsmiljön är distansering (Stress coping), psykologisk hälsa, tillfredsställelse med livsmiljön samt att ha en möjlighet att uppfatta livet ur ett annat perspektiv (Ottosson & Grahn, 2008).
3.2. Grönstruktur och studiemiljö
Flera studier har kommit fram till att exponering för grön miljö är en effektiv metod för återupprättande av uppmärksamhet och återhämtning från stress (Hipp, Gulwadi, Alves & Sequeira, 2016; De Vries, Verheij, Groenewegen, & Spreeuwenberg, 2003; Maas,
Verheij, Groenewegen, De Vries, & Spreeuwenberg, 2006; Mitchell & Popham, 2007; Hartig, Evans, Jamner, Davis & Gärlings, 2003). Det hävdas att det finns gynnsamma effekter av grönska i studiemiljön (Hurst, Baranik & Daniel, 2013; Robotham, 2008; Liu et als., 2018; Wang, Rodiek, Wu, Chen och Lis, 2016; Akpinar, 2016). Studiemiljö med olika grönområden gör att vistelsen i grönskan positivt kopplas med studenternas upplevda livskvalitet (McFarland, Waliczek, Zajicek, 2008). Essentiellt är att studenter ofta behöver en avkoppling från studiepress, exempelvis studiepauser, därför är det viktigt med en studiemiljö som främjar hälsan (Speake, Edmondson & Nawaz, 2013; Abu-Gazzeh, 1999).
Liprini och Coetzee (2017) framhäver i sin studie att grönområden i studiemiljö bör uppmuntras eftersom psykologiskt välbefinnande och uppmärksamhets återställning av studenter påverkas av den. Wang et als. (2016) studie beskriver också att naturbaserade komponenter är benägna att minska studenternas stress och återställer
uppmärksamhetsnivåer. I van den Bogerd, Dijkstra, Seidell och Maas (2018) studie påpekas att studenter uppfattar att återhämtningssannolikhet för utomhusområden som inkluderar grönska är högre än andra. Därmed hävdar de att studenterna skulle uppskatta integrationen av grönska i studiemiljön eller precis utanför. Detta bekräftas av Speake et
14
al. (2013) och Liprini och Coetzee (2017) som påstår att majoriteten av universitetsstudenter väljer att spendera sin fritid utomhus i grönområden. Det
framkommer också i flera andra studier som uppger att studenter är lockade av de gröna och "parkliknande" funktionerna och att de särskilt gillar närvaron av träd och gräs (AbuGhazzeh, 1999; Maas, Van Dillen, Verheij & Groenewegen, 2009). Liu et als. (2018) studieresultat tyder på att studiemiljöns naturupplevelser bidrar positivt till studenternas återhämtning och hälsa. En studie visar även att återupprätta
uppmärksamheten genom exponeringen för grön miljö är en effektiv metod och att besök på grönområden av universitetsstudenter kan förbättra deras totala humör och minska upplevd stress (Holt, Lombard, Best, Smiley-Smith och Quinn, 2019). Akpinar (2016) bekräftar att grönskan kan vara en effektiv resurs för att bidra till studenternas
återhämtning. Sammanfattningsvis visar studier att grönområden har positiva effekter på studenternas stress och mental hälsa samt att studiemiljö behöver flera former av
grönområden för att tillgodose behoven hos studenten (Yang, Barnett, Fan och Li, 2019; Speake, Edmondson & Nawaz 2013).
3.3. Pandemiers negativa effekter
Det förekommer få eller ingen tidigare forskning gällande Covid-19 i förhållande till studiens syfte eftersom ämnet är relativt nytt. Det finns exempelvis en rapport som har visat att negativa psykologiska effekter av karantän/isolering kan leda till känslomässig utmattning, irritabilitet, ångest, ökad ilska, förvirring, depression och posttraumatisk stressjukdom (PTSD) (Brooks et al, 2020). Tre andra studier visar även att längre varaktighet av karantän var förknippat med sämre psykisk hälsa, posttraumatiska stressymptom, undvikande beteenden, och ilska (HawryLuck et al. 2004; Marjanovic, Greenglass & Cofffey; 2007; Reynolds et al. 2008).
15
4. Metod
Detta kapitel redovisar vilken vetenskaplig metod som valts för undersökningen, beskriver urvalsprocessen och även valda datainsamlingsmetod samt analysverktyg.
4.1. Kvalitativ metod & deduktiv ansats
För att fånga studenternas upplevelse om vilken betydelse och funktion grönskan har för deras studiemiljö under covid-19 restriktioner var det lämpligt att anta en kvalitativ ansats. Detta genom att föra ett samtal kring ämnet med intervjupersonerna för att fånga deras subjektiva upplevelse i form av tankar, känslor och åsikter. Genom att ställa frågor kan forskaren få en beskrivning av intervjupersonens upplevelse som i detta fall ämnade generera hur studenterna uppfattar grönskan i förhållande till deras studiemiljö hemma. Intervjuer är främst verktyget som ger en djupgående förståelse för intervjupersonens upplevelse. Detta till följd av en öppen interaktion där intervjupersonen kan utveckla sin mening och förklara sin utgångspunkt. På så sätt blir det enklare att förstå vilken
betydelse och funktion studenterna upplever att grönskan har för deras studiemiljö. Dessutom får intervjupersonen möjlighet att klargöra missförstånd och forskaren kan ställa följdfrågor. Med detta som utgångspunkt samlades empirin för denna studie genom telefonintervjuer. Detta för att ge tillräcklig empiri för att förstå och beskriva studenternas upplevelse. Värt att nämna är att intervjuerna skedde via telefon på grund av pågående pandemi och virusspridning.
Studien hade sin utgångspunkt i ett deduktivt angreppssätt, vilket betyder att det utgick ifrån ART och SRT (Steg et al, 2012) som referensram för problemet (Bryman, 2018). Utifrån teorierna deducerades teman som utgjorde grunden för frågorna som ställdes på telefonintervjuerna. Teorin har därmed styrt datainsamlingsprocessen samtidigt som insamlat data har analyserades i förhållande till de deducerade teman från teorierna.
4.2. Urval
Sex universitetsstudenter valdes ut, varav tre tillhörde min bekantkrets och övriga tre valdes genom egenanmälan efter en förfrågan till studenter på miljövetarprogrammet.
16
Alla informanter studerar på kandidatnivå, tre av informanterna går på
miljövetarprogrammet, en går på lärarprogrammet, en går på tandläkarprogrammet och en går på psykologprogrammet. De kontaktades via sociala medier, de som var villiga att delta fick information och gav samtycke om att empiri endast skulle användas i undersökningssyfte, i efterhand skulle det tas bort. Samtyckesblanketten som skrevs under av informanterna för att delta i undersökningen indikerade följande:
“Jag har informerats om studien och tagit del av bifogad skriftlig information. Jag är medveten om att mitt deltagande är frivilligt och att jag när som helst och utan närmare förklaring kan avbryta mitt deltagande. Personen som genomför studien kommer att sträva efter konfidentialitet genom att ingen obehörig får ta del av materialet som samlas in. Materialet kommer att förvaras på en säker plats och bara användas i denna studie.”
4.3. Utförande
En förstudie i form av en dagboksundersökning genomfördes för att få en uppfattning om vad informanterna upplever och för att få en tanke huruvida teoretiskt ramverk går att tillämpa på denna typ av empiri. I analysen används endast dagböckernas fotografier på informanternas miljöer som illustrationer.
Struktur för telefonintervjun utformades i enlighet med Bryman (2018) där
intervjufrågorna var kvalitativt semi-strukturerade, det vill säga förutbestämda, men samtidigt var det öppet för följdfrågor. Intervjuerna genomfördes via telefonsamtal på grund av covid-19 restriktionerna och spelades in för att öka studiens validitet.
Informanterna befann sig i/nära deras studiemiljö under intervjuerna för att kunna tolka sina upplevelser enklare. Intervjuerna varade i 15–20 minuter beroende på hur mycket tankar informanterna hade kring ämnet. Vid början av varje intervju förklarades det att de skulle vara anonyma samt att samtalet skulle spelas in.
De 7 intervjufrågorna grundades i åtanke av huvudfrågeställningen och bildades specifika och baserade på teorierna SRT och ART (Steg et al., 2012) för att få en mer detaljerad empiri som kan kopplas till teorierna i analysen. Eftersom informanterna ska vara
anonyma, kommer de att kallas för informant 1,2,3,4,5 och 6. Intervjuguiden behandlade fem teman som är betydelsen av grönstruktur, grönstruktur som återhämtningsmiljö, och återhämtning av studiestress och återhämtning av uppmärksamhetsutmattning samt med
17
eller utan medvetet erkännande. I början ställdes intervjufrågor för att få grunden av informanternas upplevelser av grönstruktur och hur deras återhämtningsmiljö ser ut. Vidare ställdes intervjufrågor utgående ifrån återhämtningsprocessen av studiestress och uppmärksamhetsutmattning. Ett exempel på dessa frågor är: “Hur bearbetar du
studiestress under covid-19 restriktionerna i förhållande till grönska? Hur hade grönskan integrerat i din återhämtning av stress när dina studier upplevs som krävande eller hotar ditt välbefinnande?” (Se bilaga 3).
4.4. Analys
För att kunna strukturera insamlade empirin till sammanhängande spelades intervjusvaren in och sedan transkriberades. Därefter lästes hela materialet igenom. Alla meningsbärande stycken tjockmarkerades för att framhäva relevanta empirin i förhållande till syftet.
Utifrån dessa markerades relevanta ord med olika färger. Materialet tolkades och kodningsschema upprättades av den relevanta empirin. Kodningsprocessen utgjordes alltså av koder och kategorier från ART och SRT. Dessa koder placerades i kategorier med utgångspunkt i likheter mellan intervjusvaren. Efter kodning och kategorisering granskades intervjusvaren för att utreda hur koderna av ART och SRT kunde kopplas. Slutligen filtrerades och sammanfördes alla relaterade koder med samma färg till teman. Materialet lästes därefter igenom flera gånger i sin helhet för att underlätta observation av mönster och teman som bevara studiens syfte (Steg et al., 2012).
4.5. Validitet & reliabilitet
Enligt Bryman (2018) är det viktigt att beakta studiens validitet (giltighet) och reliabilitet (tillförlitlighet), det vill säga hur pålitlig empirin är och vilken relevans den har för undersökningssyftet. Metoden bestod av kvalitativ telefonintervju, vilket gör att reliabiliteten kan ifrågasättas då ett urval av helt andra universitetsstudenter skulle möjligen generera annorlunda svar på intervjuerna. Universitetsstudenternas intervjusvar berörde endast deras upplevelser och åsikter, därmed är inte studiens resultat
generaliserbar. För att förstärka validiteten i kvalitativa intervjuerna fick informanterna besvara intervjufrågorna fritt samtidigt som det fanns utrymme för följdfrågor.
18
4.6. Forskningsetik
Under studiens gång beaktades flera etiska aspekter. Den första handlade om informationskravet, intervjupersonerna informerades om studien, dess innehåll och empirin endast används i undersökningssyfte. Den andra handlade om frivilligheten att delta i studien, intervjupersonerna fick en samtyckesblankett som skrevs under för att delta i undersökning. Det tydliggjordes för intervjupersonerna att samtycket kunde dras tillbaka när som helst och att empirin behandlas med konfidentialitet. Intervjupersonerna fick även information om att de förblir anonyma och deras namn avslöjas inte, istället användes siffror så som informant 1, 2, 3 och så vidare. Utöver detta var det viktigt att påpeka att intervjuerna tas bort när studien avslutas.
Frågorna i intervjuguiden formulerades med noggrannhet för att inte överskrida ämnen som kan uppfattas känsliga för intervjupersonerna. Det var viktigt att intervjupersonerna känner sig tillräckligt trygga och säkra för att ge så specifika och träffsäkra svar som möjligt. En etikprövning genomfördes även i etikrådet innan studien påbörjades för att säkerställa att etiska aspekterna beaktas. Det genom att ha exempelvis prövning av utomstående, samtyckesblanketter och informationsbrev.
19
5. Resultat och analys
Följande kapitel presenterar resultat och analys av insamlade materialet, vilket utfördes genom telefonintervjuerna. Kapitlet delas in i fem olika delar i enlighet med teoriernas utplockade teman. Den första delen handlar om grönstrukturens betydelse för
informanterna, den andra om grönstrukturen som betraktas som en återhämtningsmiljö. De tre sista redogör för återhämtning av uppmärksamhetsutmattning och återhämtning av studiestress samt med eller utan medvetet erkännande.
5.1. Betydelsen av grönstruktur
Informant 1,2,3,5 och 6 tyckte att grönskan gör skillnad för dem under covid-19
restriktionerna. Alla informanter var positivt inställda till att vistas i grönskan. Detta då informant 3 och 6 betonade att det uppskattas mer under restriktionerna och får stress av att inte komma i kontakt med grönskan:
“Grönskan påverkar mig väldigt positivt, jag har börjat uppskatta grönska och vara ute i naturen nu än vad jag gjort tidigare, för att det känns liksom att det blir ett av få avbrott i alla tankar man hör om hur samhället ser ut nu”
“Jag är stressad över att jag sitter inne så mycket, att man inte kan förflytta sig. Så jag blir stressad av att jag inte kommer till grönskan men när man väl kommer i kontakt med grönska så tycker jag att det påverkar min stressnivå i att jag känner mig lugnare”
Detta kopplas till båda teorierna ART och SRT som framställer att naturliga miljön kan ge en återhämtningsupplevelse, såsom stressminskning (Steg et al., 2012). Detta eftersom informanterna lägger vikt på att vistas i grönskan och tycker att det gör skillnad för dem genom upplevelsen av positiva effekter i grönska. Informanternas svar kan även relateras till van den Berg et als., (2010) och Beyer et als., (2014) studier som framhäver att kontakt med grönområden förknippas med fördelar för mental hälsa, särskilt stressnivåer. Därmed kan det relateras till Akpinars studie (2016) som bekräftar att grönskan kan vara en effektiv resurs för att bidra till studenternas återhämtning.
Dock motsäger delvis informant 4 dessa studieresultat, eftersom hen inte tyckte att grönska gör en långsiktig skillnad för hen. Alla förutom informant 4 tyckte att grönskan känns skönt och lugnande, speciellt i våren när träd växer ut och blommor blommas ut. De hävdade också att grönskan påverkar deras stressnivå och studiestress positivt.
20
Informant 6 berättade hur skönt det känns att komma i kontakt med grönskan, hen förklarade: “Det är skönt att vara runt grönska. Det är liksom skillnad att vara ute i stan
där det är massa byggnader runt och inte finnas någon grönska än att vara där det liksom finns mer träd, gräs och buskar och så”. Detta anknyter till SRT teorin att positiva
respons som initierar återhämtningsprocessen ger en andning från stress (Steg et al., 2012), vilket informanter påstod. Informanternas svar relateras även tillTakayama, Morikawa och Bielinis (2019) resultat som påvisar att skogsmiljön är en
återhämtningsmiljö med en högre återhämtningseffekt än i stadsmiljön. Flera andra forskningsartiklar lyfter också fram att högre nivåer av grönytor i grannskapet är
kopplade till lägre upplevd stress och en brantare daglig nedgång i kortisolutlösning (Roe et al., 2013; Ward Thompson et al., 2012; Nielsen & Hansen, 2007; Park et al., 2007; Lee et al., 2011). Detta till skillnad ifrån Informant 4 och 2 som tycker att det inte påverkar studiestress direkt, men att vistats i naturen eller ha en grön utsikt ger ändå en andning och ett lugn. Informant 4 och 2 svar motsäger SRT teorin till en del, eftersom påverkan på studiestress är kortsiktig och inte har en längre effekt för att initiera
återhämtningsprocessen.
För att komma i kontakt med grönska brukar informanterna ta promenad till skog, parker eller överhuvudtaget vistas i grönområden, medan informant 4 tittar ut genom ett öppet fönster. Alla informanter påstod att de känner sig i behov av att vistas i grönskan eller av friluftsliv för att komma bort från vardagliga rutin och att det är viktigare i nuläget när man behöver stanna hemma under virusspridning, eftersom det ger positiva effekter och nya intryck. Dessa effekter är att må bättre, skillnad på energinivån, avslappning, skön och balanskänsla, glad, pigg, andning av negativa känslor och stress. Alla höll med om att det kan ge en känsla av att komma bort från dagliga krångel och skyldigheter.
Informanternas svar framhäver ART, genom deras naturupplevelser som kan motverka Directed Attentional Fatigue (DAF) när relationen mellan människa och miljö
kännetecknas av fyra egenskaper. Två av dessa egenskaper är att vara borta från dagliga krångel och skyldigheter och en kompatibilitet mellan individens personliga syften och miljöns egenskaper (Steg et al., 2012), vilket informanterna bekräftade genom att nämna grönskans positiva effekter.
21 Bild: utsikt genom informantens (4) fönster.
Informant 2 berättade hur viktig grönskan är för hen: “Naturen är väldigt viktig för mig,
för återhämtning, för allt. Jag tycker väldigt mycket om att vistas i naturen, den fyller viktig funktion att vara i grönska, alltså naturen. Det får mig att slappna av”. Då ställdes
en följdfråga: “Även inomhus?”. Hen svarade att det beror på hur det ser ut inomhus, vilka typer och hur många man har. Hen sa: “Jag är en person som tycker om växter och
har det, men det är begränsat i min lägenhet”.
22
5.2. Grönstruktur som återhämtningsmiljö
Alla informanter berättade att deras återhämtningsmiljö relateras till grönska och fysisk aktivitet, det vill säga att springa, ta en promenad eller vistas i naturen, parker, skog och trädgårdar i samband med friska luften. Detta kan kopplas till de två teorierna SRT och ART som beskriver effektiviteten av mänsklig interaktion med naturliga miljöer (Steg et al., 2012). Därmed visas bekräftelse av van den Bogerd et al., (2018) studie att studenter uppfattar att återhämtningssannolikhet för utomhusområden som inkluderar grönska är högre än andra. Informant 4 framhävde: “...att vistas ute i naturen nära grönska eller
växter överlag inomhus lugnar generellt på något sätt men när belastningen är för stor i skolan funkar återhämtningen ändå inte i längre sikt, eftersom man stressar i
bakhuvudet” Informantens (4) svar relateras till hur SRT betraktar återhämtningen som
en snabb, påverkad driven process och hur ART betraktar långsammare och kognitiva mekanismer vid återhämtningsprocessen i närvaron av naturliga miljöer (Steg et al., 2012). Detta instämmer även med flera studier som har kommit fram till att exponering för grön miljö är en effektiv metod för återupprättande av uppmärksamhet och
återhämtning från stress (Hipp, Gulwadi, Alves & Sequeira, 2016; De Vries, Verheij, Groenewegen, & Spreeuwenberg, 2003; Maas, Verheij, Groenewegen, De Vries, & Spreeuwenberg, 2006; Mitchell & Popham, 2007; Hartig, Evans, Jamner, Davis & Gärlings, 2003).
Vidare berättade informant 1, 3 och 4 att när de pluggar utomhus ger det positiva effekter och känns lugnare samt skönt med friskluft, men man känner sig distraherad. Då ställdes frågan “varför känner du dig distraherad?”, de svarade att man blir mer intresserad av den omgivningen man är i och vill istället ta paus ifrån studierna. Det påvisar att utemiljön ger snarare en känsla av att komma bort från allt som kräver uppmärksamhet och stress, vilket beskrivs i ART, att en naturlig miljö kan motverka människans
uppmärksamhetsutmattning genom fascination, och enligt SRT, att naturen ger andning av stress (Steg et al., 2012). Detta kan i enlighet med ART bero på att den centrala verkställande mekanism töms ut vid långvarig eller intensiv användning på grund av att det finns en begränsad förmåga att rikta uppmärksamheten för något som är ointressant (Steg et al., 2012). Därför blir informanterna distraherade av omgivningen och behöver paus i utemiljön istället. Informanternas svar kan även återigen kopplas till van den
23
Bogerd, Dijkstra, Seidell och Maas (2018) studie som påpekar att studenter uppfattar att återhämtningssannolikhet för utomhusområden som inkluderar grönska är högre än andra.
Däremot tycker informant 2 om att studera ute i naturen och att friska luften gör att uppmärksamheten blir bättre samt att distraktioner för hen är hemmet istället, men inte långsiktigt. Informantens (2) upplevelser kan bero på att hen inte har uppnått DAF, det vill säga riktad uppmärksamhetsutmattning, som resulteras av uttömning av den centrala verkställande mekanism, vilket skulle kunna leda till att hen istället ska vilja återhämta sin uppmärksamhet i utemiljön. Detta till skillnad från Informant 5 som brukade plugga i sin trädgård innan hen flyttade till en lägenhet, hen berättade om skillnaden mellan att plugga inomhus och utomhus. “Jag brukade sitta i min trädgård när det är soligt och
blommigt, det kändes mycket lugnare, en lugn miljö, man avslappnar, man fokuserar bättre helt enkelt på plugget”
Informant 6 brukar också vara ute och läsa, vilket ger hen en skön känsla för att inte behöva känna sig stressad över att gå ut under covid-19 restriktionerna. Informanternas (5 och 6) svar kopplas till att naturliga miljön är en funktion som ger positiva effekter, men till skillnad från andra informanter upplevs utemiljön som distraktion. Det initierar återhämtningsprocessen eftersom den ger andning av stress enligt SRT oavsett om de fortfarande studerar ute.
5.3. Återhämtning från uppmärksamhetsutmattning
Alla informanter påstod att grönskan integrerar i deras återhämtningsprocess från uppmärksamhetsutmattning och för att återfå sina stimuli. De går ut för att de upplever positiva effekter, såsom t.ex. att ta ut all negativitet, återfå uppmärksamhet, känna sig piggare och avslappnade, få balans och ett lugn inombords speciellt under covid-19 restriktionerna. Informant 4 förklarade:
“.att gå ut får mig att känna mig friad från känslan att känna mig strupen, för att vi sitter fast hemma, man får ut allt negativt man har inom sig, man blir även piggare. Att gå ut spelar roll 100%, jag behöver gå ut varje dag”
För att motverka uppmärksamhetsutmattning brukar informanterna (2, 4 ,5 och 6) att komma bort ifrån studieplatsen och ta pauser. Detta uppvisar tecken av ART att
24
ointressant (Steg et al., 2012). Detta kopplas till två av ART:s egenskaper, den första som är att fascination eller en miljö-förmåga automatiskt drar uppmärksamhet utan kognitiv ansträngning och den andra är en känsla av omfattning eller anknytning. ART förutsäger att en miljö kan motverka DAF i relation mellan människa och miljö. Detta påvisas i informanternas svar, eftersom de föredrar att komma i kontakt med grönskan för att återfå uppmärksamhet (Steg et al., 2012).
Enligt informant 1 och 2 har covid-19 restriktioner gjort stor skillnad och begränsat dem, eftersom de känner att de behöver ett miljöombyte. Att sitta hemma har bidragit till att de inte känner sig lika stimulerade och peppade för plugget med lika bra fokus. Därtill påpekade informant 1,2 och 5 att utgångar och miljöombyte är en bra metod för att återupprätta sin uppmärksamhet för studier som upplevs tråkiga. Detta kan kopplas till ART, vilket framhäver återhämtningen från uppmärksamhetsutmattning i naturlig miljö som uppstår efter långvarigt engagemang i aktiviteter eller uppgifter som är mentalt tråkiga (Steg et al., 2012).
Informant 1 och 2 tog upp liknande exempel om att gå ut och sitta på ett café där det finns grönska omkring, vilket hade bidragit till att återfå uppmärksamhet. Informant 2 beskrev följande:
“Skulle jag t.ex. sitta på något café som har massa växter och eller har grönområden så hade jag kunnat se det som en form av avslappning, vilket ger en trevligare känsla inomhus, men inte om det är några få krukväxter, det gör ingen skillnad för då måste jag gå ut för att kunna få formen av avslappning”
Informant 1 framhävde också om att sittning på ett café med grönska känns mycket bättre än när det inte finns. Informanternas (1 och 2) svar kan relateras till Hartig et als (2003) experimentella forskning för ett positivt samband mellan exponering för naturen och återhämtning från stress och uppmärksamhetsutmattning. Detta bekräftas även av SRT och ART som hävdar att gröna naturliga miljöer effektiviserar psykologisk återhämtning relaterad till uppmärksamhetsprocesser och dämpning av stress och trötthet. Vidare berättade informant 1:
“Jag har ganska mycket krukväxter i vardagsrummet, de bidrar ganska mycket. Anledningen till att jag köpte dem är för att de är luftrenande så det var därför. Det är nice att ha de där i vardagsrummet, att titta på de, eller när det kommer in ljus vilket gör det trevligt”
Detta eftersom enligt SRT beskrivs det att närvaron av naturligt innehåll, så som
25
positiva effekter. För resterande informanter (3,4 och 6) var paus och att gå ut en metod för att slippa hålla på med något de tycker är tråkigt.
Bild 2: Informantens (1) krukväxter.
5.4. Återhämtning av studiestress
Alla informanter nämnde att återhämtning av studiestress sker med hjälp av att ta paus, därefter började några nämna miljöombyte. Detta kan inte direkt relateras till teorierna, men några nämnde även grön utsikt (öppet fönster) samt fysisk aktivitet och att vistas eller promenera ute i naturen, vilket gör de piggare och att de återhämtar sig ifrån trötthet och negativa känslor orsakat av studier. Dessa svar kan direkt relateras till SRT som initierar återhämtningsprocessen genom att ge en andning från stress, åtföljd av sympati och minskade nivåer av upphetsning och negativa känslor (Steg et al., 2012). Informant 2 tycker att grönska påverkar mycket, eftersom det blir fysiskt byte av det hen ser och är runt i, det är då hen får en paus på riktigt och det får hen inte på samma sätt hemma. Informant 5 förklarade hur ett öppet fönster med grön utsikt för hen att känna: “då känner
jag lust och motivation; t.ex. biblioteket brukar ha jättestora fönster med utsikt”.
Informant 6 berättade också:
“Det hjälper att jag går ifrån min studieplats, alltså min lägenhet. Jag vill vara där jag känner att det finns någon slags natur för närvarande, och det är under studierna. Efter att jag har studerat då jag vill varva ner så tycker jag att det kan vara skönt att gå ut i parkerna.”
26
Informant 1, 2 och 3 bearbetade studiestress genom att känna sig i balans, lugnare och mer skärpta i naturliga miljön. Informant 1 berättade exempel på hur grönskan integrerar i sin återhämtning:
”Jag jobbar som Nanny och familjen jag jobbar hos har trädgård, de brukar plantera grejer, blommor, tomater. Jag har fått hjälpa till lite i trädgården, man känner sig verkligen lugnare genom att göra det. jag tror att grönskan gör skillnad för mig”
Det förklarar hur återhämtning från stress uppstår i kontakt med naturen när en individ konfronteras med en situation som uppfattas som krävande eller hotar välbefinnandet i enlighet med SRT (Steg et al., 2012). Informant 1 befinner sig i en situation där det finns arbetskrav, vilket innebär att den krävande situationen minskar vid vistelsen i trädgården. En studie visar även att återupprätta uppmärksamheten genom exponeringen för grön miljö är en effektiv metod och att besök på grönområden av universitetsstudenter kan förbättra deras totala humör och minska upplevd stress (Holt et al., 2019).
Nämnvärt är att informant 4 påstod att hen inte vet hur studiestress bearbetas, vilket gjorde att hen inte kopplade till grönskan direkt, utan syftade på vanlig stress. Till skillnad från informant 2 som brukar sitta på gröna platser och läsa en bok för att
återhämta sig från studiestress, då ställdes en följdfråga: “vad är skillnaden på att plugga inomhus eller utomhus?” Hen svarade:
“Jag har inte tänkt så mycket på det men jag är en person som pluggar väldigt bra med friskare luft utomhus. Jag känner mig mer skärpt och sen har jag inte lite mycket distraktioner som jag har i mitt hem. Jag trivs mycket bättre när jag pluggar utomhus, där det kommer dofter, olika träd och så”
Därtill framhävde informant 5 hur hen återhämtar sig från studiestress, hen berättade att grönskan kan hjälpa genom att bli gladare och mer hoppfull människa, även när man allmänt känner sig nere, deppig och inte har energi kan grönskan pigga upp och få en att försöka på nytt. Informant 4 berättade också att grönskan kan få hen att glömma bort stressen. Informanternas 2,4 och 5 beskriver det ART och SRT framhäver som är att naturliga miljön ger positiva respons, vilket initierar återhämtningsprocessen från stress och uppmärksamhetsutmattning (Steg et al., 2012).
Vidare berättade informant 6 att hen i såna fall försöker komma iväg till grönska eftersom hen upplever det som tryggt och tillför ett lugn i sig, som till exempel att åka upp till sin stuga med grönska omkring eller till någon skog som känns bekant. Då ställdes en följdfråga: “Hur påverkar grönskan dig inomhus då?”. Hen svarade:
27
”det påverkar mig ändå väldigt mycket, jag har mycket växter hemma för att jag tycker att det är väldigt fint och trevligt, det gör mig glad. Men när jag har suttit och pluggat hemma en hel dag så dras liksom helhetsintrycket ner”... “Jag tror att grönskan inomhus inte ger samma effekt eftersom jag är kvar på samma plats så stress finns kvar”
Detta kan bero på mängden grönska, såsom det beskrivs i SRT. Det vill säga att om scenen lockar tillräckligt med intresse kan en mer medveten kognitiv bearbetning av naturmiljön äga rum, vilket kan leda till en mer medveten återhämtningsupplevelse. Detta appliceras på informantens (6) upplevelser eftersom hen är medveten om positiva
effekterna och bearbetar sin naturmiljö.
Bild 4: informantens (6) krukväxter
Informant 6 utnyttjar grönskans positiva effekter eftersom hen är medveten om grönskans positiva hälsoeffekter på människan. Därför ställde jag frågan “Hur hade du upplevt din
omvärld om den inte integrerat grönska?”. Hen tyckte:
“... det skulle påverka mig ganska mycket för att om man tänker på platser som inte har någon grönska upplever jag som ganska tråkiga, inte negativt laddade men lite åt det hållet, att det inte är någonting som ger en glädje”...”Om jag befinner mig i en miljö med mycket grönska så gör det mig mycket mer glad, positiv och energifull. Det behöver inte vara en skog utan det räcker för mig där det bara när jag tittar ut så är det bara massa kastanjeträd”.
Informant 6 upplever en medveten kognitiv bearbetning av sin miljö enligt SRT, vilket leder till en medveten återhämtningsupplevelse. Därmed kopplas hens svar till ART:s tre egenskaper som är en känsla av omfattning eller anknytning, vara borta från dagliga krångel och skyldigheter och en kompatibilitet mellan individens lutning och miljöns egenskaper (Steg et al., 2012).
28
5.5. Med eller utan medvetet erkännande
Informant 5 insåg under intervjutiden att grönskans återhämtnings- och positiva effekter är inget man tänker på och vill visats i medvetet, utan enbart att det gynnar en, vilket visar tecken på SRT teorin. Dessa tecken handlar om människans respons på en naturlig miljö som har en generaliserad påverkan, men sker utan medvetenhet eller bearbetning av gröna miljön (Steg et al., 2012). Därtill påpekade informant 4: “jag har faktiskt aldrig tänkt på
grönska förut, jag bara gick ut. Det är omedvetet att man väljer det för att slappna av, men då pratar vi såklart om våren och sommaren. Därför känns vintern tråkig”
Det har visat sig att informanterna (4 & 5) känner sig i behov av att vistas i grönskan men reflekterar inte över det alls. Detta eftersom enligt teorin SRT sker människors initiala respons på en miljö utan medvetet erkännande eller bearbetning av miljön. Om scenen lockar tillräckligt med intresse kan en mer medveten kognitiv bearbetning av miljön äga rum, vilket kan leda till en mer medveten återhämtningsupplevelse, detta kan instämma helt på informanter som är medvetna om återhämtningsuppleven i naturen. ART
framhäver också vikten av långsammare och kognitiva mekanismer vid återhämtning som kännetecknas av fyra egenskaper och två av dem är förmågan att automatiskt dra
uppmärksamhet utan kognitiv ansträngning och en känsla av omfattning eller anknytning (Steg et al., 2012).
De två informanterna (4 & 5) reflekterade och betonade att det är något man inte tänker på och sker utan medvetet erkännande. Informant 5 berättade: “Allt detta är omedvetet,
man tänker inte att man vill göra det för att det gynnar en men det gynnar omedvetet… man märker att vistelse utomhus påverkar och gynnar, men man tänker inte på vad och hur”
När informant 4 funderade på hur hens återhämtningsmiljö ser ut, då sa hen: “jag tar en
promenad till vattentornet och tillbaka, där är det lugnt och fint” utan att koppla det till
grönskan. En följdfråga ställdes: “varför väljer du vägen till vattentornet, vad finns
där?”. Då reflekterade informant 4 över frågan och svarade: “det finns faktiskt massor med träd, buskar och sånt hela vägen” Efter några sekunder gav hen respons att det sker
utan en medveten återhämtningsupplevelse:
“jag tror att man väljer eller föredrar hellre den vägen till vattentornet med mycket grönska än att gå i gatorna utan att reflektera över det, det är något man inte tänker på utan det händer och man väljer grönska omedvetet”
29
Detta fick mig undra om hen fortfarande hade valt promenera den vägen ifall det inte fanns grönska, då svarade informant 4 att hen inte tror det. Informant 4 och 5 visar stora tecken på SRT och ART som påpekar att återhämtning sker utan medvetet erkännande, bearbetning av miljön eller en kognitiv ansträngning (Steg et al., 2012). Informant 6 förklarade hur hen medvetet kommer bort från stan för att vistas i en lugnare grön miljö:
“Det är flera gånger den här terminen jag åkt iväg till min stuga som ligger i skogen, bara för att släppa allting och ha grönska runt om mig för att jag känner mig avslappnad och trygg, t.ex. då sommarstugan att jag liksom inte behöver vara uppmärksam på allting och det ger nya intryck”
Informant 6 svar kopplas till SRT teorin som framställer att om scenen lockar tillräckligt med intresse kan en mer medveten kognitiv bearbetning av miljön äga rum, vilket kan leda till en mer medveten återhämtningsupplevelse (Steg et al., 2012). Till motsats av informant 5 som får initiala respons på en miljö och en generaliserad påverkan men sker utan medvetet erkännande eller bearbetning av miljön (Steg et al., 2012). Informant 3 befinner sig i första hand i sin trädgård för att komma bort från stress och få positiva effekter, hen berättade: “jag känner liksom att om jag har många tankar, känner mig
stressad eller har mycket i huvudet så klarnar det mycket när jag går ut i trädgården, annars att gå ut i skogen”
Bild 1: Informantens (3) trädgård
Informant 3 är medveten och bearbetar gröna miljö hen befinner sig i:
“jag hamnar i balans när jag befinner mig i grön miljö, trädgård eller skogen. Jag tror att för mig hamnar jag i balans på något sätt och om jag känner mig stressad, mår dåligt av någonting så hamnar jag väldigt snabbt i ett lugn och i balans”
30
Informant 3 och 6 väljer medvetet grönskan och vet dess positiva effekter. Enligt SRT kan det bero på att informanternas naturscener lockar tillräckligt med intresse, vilket gör att de återhämtar sig medvetet och bearbetar miljön. (Steg et al., 2012). Informant 1,2 och 5 påpekade att det är omedvetet och att de inser det enbart när de funderar på frågan jag ställer. Frågorna har fått de börja reflektera över något de inte tänkt på innan. Informant 2 indikerade: “Det är mycket mer omedvetet än vad jag tror, annars hade man ju inte gått
ut för att sätta sig ifall det inte hade funkat” Informant 5 pratade om hur krukväxter
inomhus och utsikt från fönstret kan påverka omedvetet, hen framställde:
“Innan jag skrev i dagboken hade jag aldrig tänkt på det innan, men det kan”...”När jag sitter där har jag annan sorts fokus, man känner sig mer lugn, det är kanske bekvämlighet, växter brukar rena ju luften. Jag antar att krukväxter och utsikt har stor påverkan som man inte tänker på eller märker”
Bilder: informantens (5) krukväxter
Informanternas upplevelser relateras igen till vad SRT och ART betonar. En av ART:s egenskap är att grön miljö återställer vår förmåga för uppmärksamhet och återhämtning ifrån mental trötthet utan kognitiv ansträngning. Därmed enligt betonar SRT att
exponering för naturen främjar återhämtning av stress som sker utan medvetet
erkännande eller bearbetning av miljön. Till skillnad ifrån informant 6 som betonade att hen tänker på det men förklarade även:
31
“Det är säkert undermedvetet att man dras liksom till grönska men jag aktivt tänker på att nu vill gå ut där det är grönt omkring mig eller måste åka till en plats där jag kan slappna av där det är grönska runt omkring. Jag tar aktivt de besluten, det är för att jag vet att det har positiva effekter och jag känner mig i behov av det”
Detta relateras återigen till föregående analys, det vill säga att hen upplever en medveten kognitiv bearbetning av sin miljö enligt SRT, vilket leder till en medveten
återhämtningsupplevelse. Därtill relateras hens svar också till ART teorins två egenskaper som är en känsla av omfattning eller anknytning och en kompatibilitet mellan individens lutning och miljöns egenskaper (Steg et al., 2012).
32
6. Diskussion
Syftet med denna studie var att undersöka om det finns en koppling mellan
universitetsstudenters kontakt med grönstruktur i/nära studiemiljö och deras upplevelse av studiemiljön i förhållande till grönstruktur. Till detta formulerades en frågeställning om vilken betydelse och funktion grönskan har för universitetsstudenter som studerar hemifrån på grund av covid-19 restriktioner. För att samla empirin som besvarar syftet genomfördes en förstudie med dagboksundersökning och därefter telefonintervjuer med sex informanter. Dessa informanter var universitetsstudenter inom olika program som studerade hemma under covid-19 pandemin.
Resultatet från analysen visade att det finns en koppling mellan universitetsstudenternas kontakt med grönstruktur och upplevelsen av deras studiemiljö. Till största del är
grönstruktur viktig och gör skillnad för informanterna. Detta då de känner sig i behov av att vistas i naturen och anser att deras återhämtningsmiljö relateras till grönska eller är integrerad i en längre återhämtningsprocess. Särskilt under covid-19 restriktionerna upplever informanterna att behovet ökar för ett miljöombyte, eftersom de känner sig stressade och mentalt trötta. Informanterna upplever att gröna naturliga miljöer ger återhämtningseffekt och väcker uppmärksamhet efter en mental trötthet eller
uppmärksamhetsutmattning. Således framkommer att gröna naturliga miljöer ger också effekt på stressminskning, -bearbetning och -återhämtning. Detta i enlighet med Attention Restoration Theory (ART) och Stress Reduction Theory (SRT).
Resultatet visar även konsensus i förhållande till tidigare forskning där flera studier uppgav att exponering för grön miljö är en effektiv metod för återupprättande av uppmärksamhet och återhämtning från stress (Hipp, Gulwadi, Alves & Sequeira, 2016; De Vries, Verheij, Groenewegen, & Spreeuwenberg, 2003; Maas, Verheij, Groenewegen, De Vries, & Spreeuwenberg, 2006; Mitchell & Popham, 2007; Hartig, Evans, Jamner, Davis & Gärlings, 2003). Det påvisade också att det finns gynnsamma effekter av grönska särskilt i studiemiljön (Hurst, Baranik & Daniel, 2013; Robotham, 2008; Liu et als., 2018; Wang et al., 2016; Akpinar, 2016). Universitetsstudenterna väljer att vistas i gröna naturen antingen med eller utan medvetet erkännande. De flesta studenter väljer aktivt vistelsen i naturen då de upplever positiva effekter för hälsan men gör det omedvetet. Tidigare forskning visade även hur en pandemi kan påverka människan psykiskt, vilket bland annat kan leda till depression och posttraumatisk stressjukdom
33
(PTSD) (Brooks et al, 2020). Karantänen/isoleringen under covid-19 restriktioner har gjort situationen mer stressande för universitetsstudenterna och ökat behovet av grönskan.
Metoden bestod av telefonintervjuer, därför kan reliabiliteten ifrågasättas med tanke på att svaren hade kunnat vara annorlunda beroende på om helt andra universitetsstudenter intervjuades. Telefonintervjuer innebär att universitetsstudenternas svar berör endast deras upplevelser och åsikter, inte generellt. Informanterna besvarade intervjufrågorna fritt och följdfrågor ställdes, vilket stärkte validiteten i kvalitativa intervjun. När en undersökning genomförs under en pandemi, vilket skapar restriktioner som sätter gränser, blir det svårt att välja en annan metod än telefonintervju, detta för att undvika
virussmittningen. Ett bättre metodval som kunde ha valts är videointervju, på så sätt hade det funnits bättre möjligheter för att se ansiktsuttryck och avläsa kroppsspråk. Detta hade tillfört tydligare intryck för intervjuaren samt medfört högre validitet. Urvalet gällde universitetsstudenter oavsett utbildning, eftersom studien syftade på studenters
upplevelser, tankar och åsikter. Därför kunde urvalet inte förbättras på något annat sätt.
Utifrån insamlat empiri kan det dras en slutsats om att grönstruktur har en stor betydelse för universitetsstudenterna, detta då alla väljer att vistas eller komma i kontakt med gröna naturen på ett eller annat sätt, till exempel gå en promenad i naturen eller åka till en stuga i skogen. Att naturen är en del av studenternas vardag verkar vara framför allt en
omedveten upplevelse för de flesta och sker utan erkännande eller bearbetning av miljön. Dock framkommer det att processen kan vara medveten för vissa studenter.
Studien bygger på ett begränsat empiriskt material på grund av den nya situation som råder under Covid-19 pandemin. När en längre period har passerat efter den globala pandemin kan det vara intressant att studera ämnet vidare. Detta då det antagligen kommer finnas möjlighet att samla in omfattande material. Exempelvis kan man undersöka närmare hur covid-19 restriktioner påverkar vår fysiska och psykiska hälsa. Därav om vegetation hemma kan vara en del av vår återhämtningsprocess samt vilken betydelse och funktion vegetation inomhus och gröna utsikter tillhandahåller för vår hälsa. Detta efter en långvarig tid i isolering/karantän under en pandemi.
Urban tillväxt och befolkningstillväxt kommer att fortsätta ställa krav på
bostadsbebyggandet och exploatera grönområden. Men vid bostadsbrist behöver mark utnyttjas för att möta behovet utan att ta hänsyn till medföljande konsekvenser av exploatering av grönområden. Dock kan bebyggelse av grönområden accepteras trots de
34
väl medvetna skadliga effekterna, eftersom ekonomiska och sociala drivkraft anses vara viktigare. Det brukar talas om att lösningen för bättre livskvalité och minskning av miljöpåverkan finns i den bevarande naturen. Därför bör grönstruktur och dess
naturvärden vara en av prioriteringar vid en bebyggelse för att minska effekterna av den växande urbanisering och klimatförändringar, vilket påverkar människor och miljö. Detta genom bland annat förlust av ekosystemstjänster, biologisk mångfald, varmare
temperaturer, sämre luftkvalité och högre översvämningsrisk samt påverkar människors optimala mentala och fysiska hälsa. Resultatet från denna studie som visar på vikten av grönskan för universitetsstundeter och kopplingen som finns för deras upplevelse av studiemiljön kan också vara ett exempel. Därmed bör även gröna inslag anläggas på rätta platser i stadsområden för att bidra med de positiva effekterna för människan och
stadsmiljön. Ekologiska perspektivet är en av tre dimensionerna för hållbar utveckling, det bör ses som nödvändigt istället för ett underlag för det sociala och ekonomiska perspektivet.
35
7. Referenser
Abu-Gazzeh, T. M., (1999). Communicating Behavioral Research to Campus Design: Factors Affecting the Perception and Use of Outdoor Spaces the University of Jordan. Environment and Behavior. 31(6), 764–804.
https://doi-org.proxy.mau.se/10.1177/00139169921972344
Akpinar, A. (2016). How is high school greenness related to students’ restoration and health?. Urban Forestry & Urban Greening, 16, 1–8.
https://doi-org.proxy.mau.se/10.1016/j.ufug.2016.01.007
Ardic, A., (2009). Stress factors and coping behaviors in students. Ankara: T.C. Ministry of National Education, Education Research and Development Department.
Beiter, R., Nash, R., McCrady, M., Rhoades, D., Linscomb, M., Clarahan, M., & Sammut, S. (2015). The prevalence and correlates of depression, anxiety, and stress in a sample of college students. Journal of Affective Disorders, 173, 90–96. https://doi-org.proxy.mau.se/10.1016/j.jad.2014.10.054
Benedict, M. A., McMahon, E., & Conservation Fund, A. V.(2006). Green Infrastructure : Linking Landscapes and Communities. Island Press.
Brooks, S. K., Webster, R. K., Smith, L. E., Woodland, L., Wessely, S., Greenberg, N., & Rubin, G. J. (2020). The psychological impact of quarantine and how to reduce it: rapid review of the evidence. The Lancet.
Brougham, R. R., Zail, C. M., Mendoza, C. M., & Miller, J. R. (2009). Stress, sex differences, and coping strategies among college students. Current Psychology, 28(2), 85-97 https://doi-org.proxy.mau.se/10.1007/s12144-009-9047-0
Bryman. A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (upplaga 3). Malmö: Liber.
Chao, R. (2012). Managing perceived stress among college students: The roles of social support and dysfunctional coping. Journal of College Counseling. 15(1), 5-21. https://doi-org.proxy.mau.se/10.1002/j.2161-1882.2012.00002.x
Dascalu, L. C., Grecu, I. (2018). Stress in the Academic Environment. FAIMA Business & Management Journal, 6(4), 35-41.
file:///home/chronos/u-8798c41171085973d10e553bab51c0df1d191cd3/MyFiles/Downloads/out%20(4).pdf
de Vries, S., Verheij, R. A., Groenewegen, P. P. & Spreeuwenberg, P. (2003). Natural environments— healthy environments? An exploratory analysis of the relationship between greenspace and health. Environmental and Planning, 35, 1717–1731.
Dong, H., & Qin, B. (2017). Exploring the link between neighborhood environment and mental wellbeing: A case study in Beijing, China. Landscape and Urban Planning, 164, 71–80. https://doi-org.proxy.mau.se/10.1016/j.landurbplan.2017.04.005
Folkhälsomyndigheten. (2019). Pandemiberedskap (Hur vi förbereder oss – ett kunskapsunderlag). Hämtad 2020-08-06 från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/b6cce03c4d0e4e7ca3c9841bd96e6b3a/pandemiberedskap-hur-vi-forbereder-oss-19074-1.pdf
