Ålderspensionärers upplevelse av
förändringar i vardagsaktiviteter utifrån rekommendationer och restriktioner införda
under Covid-19 pandemin
Niklas Eriksson och Mikael Forss
Arbetsterapeut 2021
Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsa, lärande och teknik
Forss, M., & Eriksson, N.
Ålderspensionärers upplevelse av förändringar i vardagsaktiviteter utifrån
restriktioner införda under Covid-19. Senior Citizens experiences of changes in daily activities during Covid-19 restrictions. Examensarbete i arbetsterapi 15hp, Luleå tekniska universitet, Institutionen för Hälsa, lärande och teknik, Avdelningen för hälsa och
rehabilitering, 2021.
Sammanfattning
Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur äldre personer upplever att deras
vardagsaktiviteter påverkats av Folkhälsomyndighetens rekommendationer och restriktioner som infördes i samband med Coronapandemin.
Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ design. Författarna genomförde åtta semistrukturerade intervjuer via telefon med pensionärer som var medlemmar i PRO Gävleborg eller SPF Hälsingedistriktet i Södra Norrland och var 70 år och äldre. Vid analysen användes en kvalitativ innehållsanalys.
Resultat: Det insamlade materialet resulterade i sex kategorier: Affärens betydelse, Minskad risk för att bli smittad och smitta andra, Tjänster i samhället som underlättar en fungerande vardag, Fysisk kontakt, social samvaro och inställda evenemang, Anpassningar i det egna hemmet, Boendets fördelar och utomhusaktiviteter för hälsan. Resultatet visade att många äldre hade anpassat sin vardag utifrån Folkhälsomyndighetens rekommendationer och restriktioner. Förändringen av vardagen har lett till flera negativa aspekter som minskad fysisk kontakt och social samvaro men också positiva aspekter som ökad vistelse i naturen.
Med hjälp av digital teknik, förändrade vardagsrutiner, ett säkerhetstänk och ett större fokus på utomhusmiljön hade tiden under Coronapandemin underlättats.
Slutsats: I studien framkom att deltagarna funnit strategier och aktiviteter för att främja fysisk aktivitet för att få en fungerande vardag med meningsfulla aktiviteter. Anpassningarna i vardagen ledde till en förbättring av individens mående.
Nyckelord: Coronapandemi, Covid-19, aktivitet, pensionärer, anpassning, arbetsterapi, upplevelse
Forss, M., & Eriksson, N.
Ålderspensionärers upplevelse av förändringar i vardagsaktiviteter utifrån
restriktioner införda under Covid-19. Senior Citizens experiences of changes in daily activities during Covid-19 restrictions. Examensarbete i arbetsterapi 15hp, Luleå tekniska universitet, Institutionen för Hälsa, lärande och teknik, Avdelningen för hälsa och
rehabilitering, 2021.
Abstract
Purpose: The purpose of the study was to investigate how older people feel that their everyday activities have been affected by the Swedish Public Health Agency's
recommendations and restrictions that were introduced in connection with the Corona pandemic.
Methods: The study was conducted with a qualitative design. The authors conducted eight semi-structured interviews by telephone with pensioners who were members of PRO Gävleborg or SPF Hälsinge district in Southern Norrland and were 70 years and older. A qualitative content analysis was used in the analysis.
Result: The collected material resulted in six categories: The importance of the store, Reduced risk of becoming infected and infecting others, Services in society that facilitate a functioning everyday life, Physical contact, social interaction and canceled events,
Adaptations in one's own home and Accommodation benefits and outdoor activities for
health. The results showed that many older people have adapted their everyday lives based on the public health authority's recommendations and restrictions. The change in everyday life has led to several negative aspects such as reduced physical contact and social interaction, but also positive aspects such as increased stays outdoors. With the help of digital technology, changed everyday routines, a safety mindset and a greater focus on the outdoor environment, the time during the Corona pandemic has been made easier.
Conclusion: The study shows that the participants have found strategies and activities to promote physical activity and to have a functioning everyday life with meaningful activities.
The adjustments and adaptations of everyday life have led to an improvement of the individual's well-being.
Keywords: Corona pandemic, Covid-19, activity, senior citizen, adaptation, occupational therapy, experience
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING 1
2. BAKGRUND 2
2.1 Coronapandemin och dess påverkan i samhället 2
2.2 Aktivitetsbalans 3
2.3 Aktivitet - En central del av arbetsterapi 4
2.4 Model of human occupation (MOHO) 4
2.5 Problemformulering 5
2.6 Syfte 5
3. METOD 6
3.1 Design: 6
3.2 Urval och procedur: 6
3.3 Datainsamling 7
3.4 Analys av data 8
4. FORSKNINGSETISKA ASPEKTER 9
5. RESULTAT 10
5.1 Affärens betydelse 10
5.2 Minskad risk för att bli smittad och smitta andra 11
5.3 Tjänster i samhället som underlättar 12
5.4 Fysisk kontakt, social samvaro och inställda evenemang 13
5.5 Anpassningar i det egna hemmet 14
5.6 Boendets fördelar och utomhusaktiviteter för hälsan 15
6. DISKUSSION 16
6.1 Resultatdiskussion 16
6.2 Metoddiskussion 20
7. SLUTSATS 22
8. TILLKÄNNAGIVELSE 22
9. REFERENSLISTA 23
BILAGA 1 27
BILAGA 2 29
BILAGA 3 30
1.INLEDNING
Påfrestningarna på samhället under Coronapandemin som bröt ut i början av år 2020 var stora och har påverkat samhällets alla individer. Restriktioner och rekommendationer har införts till alla individer för att hindra smittspridning och åldersgruppen äldre har fått hårdare
rekommendationer än andra. Den grupp som under år 2020 främst fått erfara restriktioner är den stora riskgruppen äldre som enligt Folkhälsomyndigheten (2020b) bestämts till 70 år eller äldre. Risken att drabbas svårt av Covid-19 stiger med åldern (Folkhälsomyndigheten, 2020d;
Regeringen, 2021). Att följa de restriktioner som anges och fysiskt distansera sig kan ge följder som att det sociala samspelet och interaktionerna med vänner, familj och bekanta blir lidande. Individens vanor påverkas och innehåll i nuvarande roller blir förändrade. Detta kan innebära att individens vadagsrutiner förändras vilket kan påverka aktivitetsbalansen negativt.
Författarna har under den verksamhetsförlagda utbildningen hösten år 2020 mött äldre personer som berättat att deras vardag förändrats i och med att de följt
Folkhälsomyndighetens rekommendationer om fysisk distansering. Personerna berättade även om en upplevd rädsla för att bli smittade och därför undviker att träffa andra människor, åka till affären själva eller ta en fika på stan. För riskgruppen äldre i vårt samhälle är det av vikt att följa rekommendationerna för att undvika smitta. Att följa restriktionerna kan bidra till att vardagens aktiviteter påverkats under pågående pandemi.
2.BAKGRUND
2.1 Coronapandemin och dess påverkan i samhället
Historiskt har världen upplevt mer än ett dussin pandemier som bland annat spanska sjukan, asiatiska influensan samt Hongkong-influensan (Turner, 2020). Pandemi beskrivs av
Folkhälsomyndigheten (2020a) som en spridning världen över av en ny typ av influensavirus som smittar en stor andel människor och ger stora konsekvenser för samhället . Genom historien har pandemier drabbat världen i olika omfattning, där den tidigaste kända pandemin utbröt så tidigt som 430 f.Kr. (Turner, 2020) . Utvecklingen till en pandemi sker i tre steg:
lokalt utbrott, spridning över ett större geografiskt område (epidemi) och till sist global spridning (pandemi) (Turner, 2020) .
I början av år 2020 och med ett ursprung från Kina spreds ett nytt virus världen över som i folkmun kallas Corona. Virusets beteckning är Covid-19, eller SARS-CoV-2 som smittar via luftvägarna genom droppsmitta där sjukdomens grad av allvar varierar kraftigt mellan olika individer. Symtomen varierar från lätta symtom som feber och torrhosta till svårare symtom som myalgi, fatigue, andnöd och kan även orsaka dödsfall på grund av exempelvis organsvikt (Simadibrata et al., 2020; Hagberg, 2020) . För att minska smittspridningen används
begreppet fysisk distansering (World Health Organization [WHO], 2021) . Smittorisken är som störst inom 1-2 meters avstånd mellan individer vilket är anledningen till att fysisk distansering påbjudits för att minska risken för smitta (Jones et al., 2020). Tidigare har begreppet social distansering används där Wasserman et al. (2020) betonar att det inte är en social distans som minskar spridningen av Covid-19 utan ett fysiskt avstånd på minst en till två meter (Jones et al., 2020) , vilket uppmuntrar till att möta andra personer utomhus där det rekommenderade avståndet är lättare att hålla.
Folkhälsomyndigheten införde våren 2020 rekommendationer om att personer över 70 år ska undvika platser där många personer samlas samt begränsa sina sociala kontakter för minskad smittorisk (Folkhälsomyndigheten, 2020c) . Att undvika platser där många personer samlas innebär att riskgruppen rekommenderas att undvika bland annat matvaruaffärer och att behovet därför ökat av hjälp med inköp av exempelvis dagligvaror och mediciner (eHälsomyndigheten, 2020)
Rekommendationerna gäller hela befolkningen men är extra viktiga för riskgruppen 70 år och äldre då högre ålder korrelerar med högre dödlighet (Tehrani et al., 2020; Ho et al., 2020) . Fysisk distansering är en restriktion som införts på grund av coronapandemin och kan ge
negativ påverkan genom att det viktiga vardagliga mötet ”ansikte mot ansikte” blir lidande (Williams et al., 2020; Folkhälsomyndigheten, 2020c). Den svenska regeringen
rekommenderar kommuner och regioner att stänga icke nödvändiga verksamheter som allmänheten normalt sett har tillträde till exempelvis badhus, bibliotek och mötesplatser (Regeringen, 2021).
Folkhälsomyndigheten (2020c) pekar på betydelsen av den digitala tekniken för att kunna ha en tillfredsställande kontakt med familj och vänner. Digitala plattformar för videosamtal ger möjlighet att se och höra personen vilket ger alternativet till att umgås på distans. Äldre personer som nyttjar den digitala tekniken betonar Baxter et al. (2021) ger en ökad möjlighet att socialisera sig och motverka ensamhet och då påverka det allmänna måendet.
Folkhälsomyndigheten (2020c) pekar på att det behövs mer kunskap om hur äldre kan tillägna sig tekniken på bästa sätt. Folkhälsomyndigheten (2018) betonar att det finns flera delar i samhället som omöjliggör för äldre personer att använda och nyttja den digitala tekniken där förmåga, motivation, internet och hårdvara påverkar användandet.
Folkhälsomyndigheten (2018) påpekar att var tredje person 76 år och äldre inte har internet hemma och att åldersgruppen 65-85 år saknar en dator eller telefon för att nyttja internet.
2.2 Aktivitetsbalans
Wagman och Håkansson (2014) definierar aktivitetsbalans i det vardagliga livet som en subjektiv upplevelse av att ha rätt variation och rätt mängd aktiviteter. Vidare beskrivs
aktiviteterna i det vardagliga livet bestå av produktiva och rekreativa aktiviteter och en balans mellan dessa är en viktig faktor för en god hälsa (Matuska & Christiansen, 2008; Eklund &
Erlandsson, 2011; Erlandsson & Persson, 2014). Wilcock et al. (1997) betonar även att aktivitetsbalans innefattar fysiska, mentala, sociala och viloaktiviteter. Vidare förklarar Eklund et al. (2010) att för en god aktivitetsbalans så bör personen tillbringa tid inom samtliga aktivitetskategorier under ett dygn.
Aktivitetsbalans är den egna upplevelsen av balans av aktiviteter som produktiva aktiviteter och rekreativa aktiviteter samt är en viktig faktor för en god hälsa och individens subjektiva upplevelse (Matuska & Christiansen, 2008; Eklund & Erlandsson, 2011; Erlandsson &
Persson, 2014). Erlandsson och Persson (2014) menar även att det föreligger ohälsa i en vardag som är mindre komplex där människor antingen själv valt eller blivit tvingade till en vardag utan aktivitet eller utmaningar. Att ha personer i den närmaste kretsen och ha en bra
kontakt med vänner betonar Wagman och Håkansson (2014) vara av vikt genom att goda relationer är viktiga delar för att uppnå ett välmående och en balans i aktivitet.
Att ha en mening i aktivitet är en grundsten i arbetsterapi som bidrar till en bättre hälsa (Erlandsson & Persson, 2014). Betydelsen av meningsfull aktivitet menar Erlandsson och Persson (2014) kan variera beroende på livssituationen och vilken fas personen är i livet. En aktivitet som därmed är betydelsefull kan i en annan livsfas kännas meningslös.
2.3 Aktivitet - En central del av arbetsterapi
Fisher (2009) menar att aktivitet innefattar utförande, görande och engagemang i det som görs eller utförs. Inom arbetsterapi ses människan som en individ som kan uppleva och påverka sin hälsa genom meningsfull aktivitet (Taylor, 2017; Fisher, 2009). Inom arbetsterapi ses delaktighet som en viktig komponent för att uppnå god hälsa. Individens upplevelse ses som unik och utvecklingsbar och sätts i centrum genom personcentrering (Sveriges
arbetsterapeuter, 2016) .
Aktivitetsvetenskap är en viktig del inom arbetsterapi. Aktivitetsvetenskap innefattar att människan i aktivitet studeras och gör den därför till en viktig bas för arbetsterapi (Eklund et al., 2010). Ämnet arbetsterapi kan anses ha blivit alltför medicinskt orienterad och fokus återtas genom aktivitetsvetenskap till aktiviteter och dess påverkan på individens hälsa (Eklund et al., 2010; Duncan, 2011).
Arbetsterapeuten gör bedömningar av personers utförande i det vardagliga livet och utreder miljön för att den ska vara optimal för varje individ. Detta leder till att varje individ i sina vardagliga aktiviteter har olika roller samt vanor att uppfylla (Kinn & Aas, 2009) .
2.4 Model of human occupation (MOHO)
Arbetsterapimodellen MOHO har med sin holistiska syn på människan inkluderat begreppen vilja, vanor, utförandekapacitet och miljö som delar av en helhet men också deras samspel med varandra, som viktiga beståndsdelar i mänsklig aktivitet (Taylor, 2017).
Begreppet vilja (volition) inkluderar enligt MOHO vad individen finner viktigt i livet, dess personliga kapacitet och effektivitet. Begreppet inkluderar även vad individen finner intressant, kul och viktigt (Taylor, 2017). Begreppet vanebildning (habituation) inkluderar
personens vanor, roller samt rutiner och ger i samspel en person struktur i vardagen. Roller är sammankopplat med det för stunden aktuella sociala sammanhanget. Exempelvis i
pensionärsföreningen är jag ordförande men i hemmet är jag make/maka (Taylor, 2017) . Utförandekapacitet (performance capacity) är ett begrepp som innefattar individens upplevda förmåga att kunna utföra aktiviteter. Begreppet är kopplat till både subjektiva och objektiva delar såsom fysiska samt mentala aspekter (Taylor, 2017). Miljö (environment) förklaras som ett begrepp som kan såväl stödja som hindra deltagande i aktiviteter och inkluderar både fysisk-, social- och aktivitetsmiljö (Taylor, 2017) .
2.5 Problemformulering
Covid-19 är ett smittsamt virus vars allvarlighetsgrad varierar mellan olika individer och risken för dödlig utgång ökar med åldern. Folkhälsomyndigheten har infört
rekommendationer och restriktioner för befolkningen att förhålla sig till med ett stort egenansvar (Folkhälsomyndigheten, 2021a).Befintlig forskning om hur äldre upplever att deras vardagsaktiviteter påverkats av rekommendationer och restriktioner är liten. Flera internationella studier finns som betonar äldres upplevelse av hur vardagen har påverkats. Ett problem med den internationella forskningen är att resultaten inte är jämförbara med hur det har varit för äldre personer i Sverige då det är skillnader i rekommendationer och framför allt restriktioner mellan olika länder. I många länder världen över betonas en isolering medan Sverige mer betonat en fysisk distansering. Detta innebär att internationellt upplevs mer ett fråntagande av social samvaro och vardagsaktiviteter i form av isolering (Williams et al., 2020; Evans et al., 2018). I Sverige har det mer handlat om en anpassning av mötet med andra personer och aktiviteter. Att ha en balans mellan aktiviteter är av vikt för personens mående och hälsa och kan variera beroende på hur individens liv ser ut. En aktivitet som tidigare verkade meningsfull kan vid en förändrad livssituation se annorlunda ut och kännas meningslös (Erlandsson & Persson, 2014). Författarna vill med denna studie öka kunskapen om hur äldre personer upplever att deras vardagsaktiviteter påverkats av de
rekommendationer och restriktioner som införts.
2.6 Syfte
Syftet med studien är att undersöka hur äldre personer upplever att deras vardagsaktiviteter påverkats av Folkhälsomyndighetens rekommendationer och restriktioner som införts i
samband med Coronapandemin.
3.METOD 3.1 Design:
Författarna valde en kvalitativ design på studien då syftet är att ta del av äldre personers upplevelse gällande aktivitetsförändringar utifrån Folkhälsomyndighetens rekommendationer och restriktioner. Backman (2008) förklarar att den kvalitativa metoden inriktar sig på att förstå människans egna perspektiv, hur hen ser på omgivningen och tolkar verkligheten.
3.2 Urval och procedur:
I undersökningsgruppen ingick män och kvinnor som är medlemmar i
pensionärsorganisationer. Inklusionskriterierna för studien var pensionärer som tillhör riskgruppen 70 år och äldre, bor i ordinärt boende och skulle kunna delta i en telefonintervju på cirka 60 minuter. Potentiella deltagare söktes via pensionärsorganisationerna SPF
Hälsingedistriktet och PRO Gävleborg i södra Norrland. Urvalet skedde genom ett ändamålsenligt urval. Polit och Beck (2010) menar att då deltagarna är experterna på det ämne vi vill belysa kan ett ändamålsenligt urval användas.
Som ett första steg kontaktades pensionärsorganisationen PRO Gävleborgs ordförande via mejl med ett informationsbrev som förklarade syftet med studien. Mejlet innehöll också det informationsbrev som var riktat till organisationens medlemmar och potentiella deltagare (se bilaga 1 & 2). Ordförande inom PRO Gävleborg svarade att kring rådande GDPR behövde frågan behandlas vid ett styrelsemöte för att ta ställning till eventuellt deltagande i studien och hur en eventuell tillgång till medlemmar skulle ordnas. Efter styrelsemötet fick
författarna ett godkännande och tillgång till mejladresser till ordförande i lokala föreningar inom södra Norrland. De lokala avdelningarnas ordförande vidarebefordrade sedan
informationen till sina medlemmar.
Informationsbrevet beskrev studiens syfte, intervjuns genomförande samt viktig information kring forskningsetiska aspekter. I informationen framgick möjligheten att avbryta deltagandet utan att delge anledning och att materialet kommer att avidentifieras och ej gå att spåras till enskild deltagare. Författarna har ingen vetskap om hur många medlemmar informationen
skickades ut till. De som ville delta svarade författarna antingen via mejl eller via telefon för att boka dag och tid för intervju.
Författarna kontaktade ordförande för SPF Hälsingedistriktet i södra Norrland som fick muntlig information motsvarande bilaga 1 och 2 som sedan gav ett godkännande att kontakta de lokala ordförandena. Informationsbrevet gällande studiens syfte, att det var frivilligt att delta i studien och att anonymitet utlovades för att ta ställning om det var av värde för deras medlemmar och organisation att delta (se bilaga 1 & 2). Ordförande skickade sedan ut informationen till sina medlemmar. Författarna har ingen vetskap om hur många medlemmar informationen skickades ut till.
Författarna fick i ett första skede svar från sammanlagt fem personer som valde att delta i studien. När deltagarna hade bekräftat sitt deltagande i studien bestämdes dag och tid för intervju och det gavs möjlighet att ställa frågor inför intervjun.
Vid ett första urval var underlaget tunt och ett nytt försök till rekrytering planerades. Innan rekryteringen startade meddelade en av deltagarna att en bekant inom PRO Gävleborg var intresserad att delta. Även en lokal ordförande inom PRO Gävleborg kontaktade författarna via telefon för att meddela att ytterligare två personer tagit del av informationsbrevet och var intresserad av att delta. Sammanlagt resulterade det i åtta intervjuer.
Studiens åtta deltagare hade åldersspannet 70–93 år vilket gav en medelålder på 77 år.
Könsfördelningen mellan deltagarna var övervägande kvinnor och ett fåtal män. Merparten bodde tillsammans med en annan vuxen person och endast ett fåtal bodde ensamma.
Majoriteten av deltagarna bodde i hus medan färre bodde i lägenhet. Av deltagarna bodde merparten i tätort jämfört med landsbygd. Det framkom att en deltagare hade trygghetslarm.
Ingen deltagare hade vid intervjutillfället pågående insatser från hemtjänst. En av deltagarna som bor i lägenhet hade ett sommarhus.
3.3 Datainsamling
Datainsamling skedde genom intervjuer där Olsson och Sörensen (2011) menar att intervju som metod är lämplig för att få kunskap om deltagarnas upplevelser. Intervjuerna i studien genomfördes med stöd av en semistrukturerad intervjuguide.
Intervjuguiden (bilaga 3) utformades med stöd av Bryman (2008) som uppmanar till att använda öppna frågor för att deltagaren inte ska hindras att bidra med alternativa synsätt och idéer utan uppmuntras till att berätta om sin upplevelse. Demografiska frågor inkluderades för att få en uppfattning om individens sammanhang gentemot studiens syfte (Bryman, 2008).
Öppna frågor gav möjligheten att ställa följdfrågor för en fördjupad förståelse kring deltagarens upplevelse (Olsson & Sörensen, 2011). Frågeguiden utformades med stöd av Folkhälsomyndighetens då aktuella rekommendationer och restriktioner för riskgruppen (Folkhälsomyndigheten, 2020b).
Intervjuguiden testades av bägge författarna i varsin pilotintervju. Författarna kom
gemensamt fram till att en fråga om att vid behov få kontakta deltagaren igen behövde läggas till. Inga ytterligare ändringar gjordes. Författarna genomförde totalt åtta intervjuer fördelat på fyra personer vardera under mars månads andra hälft. Intervjuerna genomfördes via
högtalartelefon och spelades in via inspelningsprogram på dator där telefonen låg i anslutning till datorns mikrofon. Detta medförde att författarna lättare kunde ta anteckningar under intervjun. Författarna strävade efter en mättnad i datainsamlingen där ytterligare intervjuer inte tillförde något nytt. Thorén-Jönsson (2017) menar att mättnad kan vara svår att uppnå genom att ny datainsamling alltid kan bringa ny information till materialet. Alla deltagare gav sitt godkännande för att bli kontaktade igen ifall författarna behövde samla in ytterligare information.
3.4 Analys av data
Analys av data skedde genom en kvalitativ innehållsanalys enligt Lundman och Hällgren Graneheim (2017). Inledningen av analysen genomfördes med att ordagrant transkribera intervjuerna som sedan förvarades på författarnas lösenordsskyddade datorer. Intervjuerna lästes av bägge författarna flera gånger i sin helhet för att få en förståelse för materialet.
Meningsbärande enheter togs ut individuellt av författarna från fyra intervjuer var. Fokus låg på att se innehållet som fanns före och efter de meningsbärande enheterna för att inte tappa viktiga delar och förstå helheten (Lundman & Hällgren Graneheim, 2008). Båda författarna var väl införstådda av innehållet i samtliga intervjuer och diskuterade de meningsbärande enheterna tillsammans för att stämma av om de var relevanta för syftet. I de fortsatta stegen kondensering, kod samt kategorisering utfördes stegen gemensamt för att hela tiden ha en aktiv diskussion för att inte tappa mot studiens syfte. Författarnas åsikter kring kodning och
kategorisering var stundtals delade och diskuterades tills båda författarna var överens. Enligt Lundman och Hällgren Graneheim (2008) är fokus vid en kvalitativ innehållsanalys att identifiera skillnader och likheter som sedan uttrycks i kategorier. Exempel på utförandet visas i tabell 1.
Tabell 1. Exempel på meningsbärande enheter i studiens sex kategorier
Meningsbärande enhet Kondenserad
meningsenhet Kod kategori
Man går ju inte ut och spontan handlar eller.
Spontan besöker affärer eller vänner, det har förändrats
Jag går inte ut och spontanhandlar i affärer
Går inte i affärer Affärens betydelse
Jag använder alltid munskydd när jag handlar eller om jag.. ja, far och köper nå take away
Jag använder alltid munskydd när jag handlar
Använder skyddsutrustning
Minskad risk för att bli smittad och smitta andra
De är många som har drive in som man kan komma förbi och hämta vid dörren
Många som har drive in för att hämta mat vid dörren
Nya tjänster i samhället Tjänster i samhället som underlättar en
fungerande vardag
Det upplever jag som väldigt tråkigt. Att inte kunna umgås fysiskt.
Tråkigt att inte kunna
umgås Längtan att umgås
fysiskt Fysisk kontakt, social
samvaro och inställda evenemang
För i början med teams var det krångligare tycker jag. Nä men just att man lär sig nånting nytt.
Det var krångligt i början men man lär sig något nytt.
Lära sig något nytt Anpassningar i det egna hemmet
Ja.. vi går ju ee jag och frun går ju en promenad varje dag på en timme ungefär
Det blir mycket
promenader Mer promenader Boendets fördelar och
utomhusaktiviteter för hälsan
4. FORSKNINGSETISKA ASPEKTER
Deltagarna fick skriftlig och muntlig information kring syftet med studien, hur det insamlade materialet förvarats utan åtkomst för obehöriga samt möjligheten att när som helst avbryta intervjun utan att behöva meddela orsak. Detta överensstämmer enligt Olsson och Sörensen (2011) om att värna om deltagarnas integritet och handlingsfrihet. Deltagarna informerades att materialet anonymiseras och att inga personnamn eller andra personbundna faktorer som bostadsort förekommer. Deltagarna informerades om att allt insamlat material kommer förstöras efter sluförandet av studien. Intervjuerna genomfördes med en semistrukturerad
intervju utefter en frågeguide med öppna frågor vilket gav deltagarna en möjlighet att med egna ord beskriva deras upplevelse. Enligt Olsson och Sörensen (2011) är dialogen i en intervju viktig för att deltagaren ska känna sig viktig och få tala till punkt.
Författarna identifierade en potentiell risk att ha intervjuerna över telefon ifall deltagaren hade nedsatt hörsel vilket kunde försvåra förfarandet och leda till att frågorna misstolkas. En annan eventuell risk var att möta en deltagare som blir nedstämd när de pratar om sin
förändrade vardag. Att hålla intervjuer via telefon istället för vid ett fysiskt möte bedömdes vara en vinst på grund av obefintlig risk för smittspridning.
Författarna ansåg att vinsten med studien överväger riskerna. Enligt Olsson och Sörensen (2011) ska vinsten övervägas gentemot eventuella risker och obehag för deltagarna och att vinsten behöver vara större än riskerna. Då studien bidrog till en ökad kunskap om hur äldre personer upplever att deras vardagsaktiviteter har påverkats av de rekommendationer och restriktioner som utfärdats av Folkhälsomyndigheten så ansågs nyttan överväga riskerna.
5. RESULTAT
Analysen av hur äldres personers vardag påverkats av Folkhälsomyndighetens rekommendationer och restriktioner resulterade i sex kategorier
Affärens betydelse, Minskad risk för att bli smittad och smitta andra, Tjänster i samhället som underlättar en fungerande vardag, Fysisk kontakt, social samvaro och inställda
evenemang, Anpassningar i det egna hemmet, Boendets fördelar och utomhusaktiviteter för hälsan. Innehållet i respektive kategori beskrivs nedan.
5.1 Affärens betydelse
Analysen visade att mataffären innan pandemin var en viktig plats för deltagarna och
fungerade som en plats för att handla och en mötesplats. Att besöka en affär upplevdes betyda flera olika saker men det primära målet var att handla mat. Det beskrevs att vissa dagar hade affärerna pensionärsrabatter. Flera deltagare förklarade att andra människor från deras umgängeskrets också handlade dessa dagar vilket gjorde affären till en mötesplats. Att spontant träffa vänner och bekanta i affären beskrevs av flera vara viktigt.
Analysen visade att flera deltagare innan pandemin brukade spontanhandla vilket inneburit att utan någon speciell anledning åka iväg till affären för att handla. En intervjuperson uttryckte sig så här:
“Man går ju inte ut och spontanhandlar eller spontanbesöker affärer eller vänner. Det har förändrats.”
Att deltagarna till stor del valde att avstå besök i affärerna gjorde att förändringen hade upplevts som negativ. Vissa deltagare undvek att besöka affären med anledning av
rekommendationerna. De få deltagare som besökt affären upplevde att de känt sig uttittade och att obehagskänslor uppstått. Dessa deltagare beskrev att de ytterst sällan besökte en affär och helst undvek det momentet.
Deltagarna beskrev att de i större utsträckning använt matvaror de haft hemma som en effekt av att de inte kunnat handla lika ofta. Deltagarna beskrev att det tidigare var enklare att besöka en affär och handla det som fattades. Analysen visade att flera deltagare i högre grad blivit bättre på att använda det som fanns hemma jämfört med tidigare. En intervjuperson uttryckte sig så här:
“Man kan behöva köpa nånting och tänker nä vi tar det vi har och finner oss i det.”
Deltagarna beskrev att en negativ effekt av pandemin var att det inte var lika enkelt att besöka en affär.
5.2 Minskad risk för att bli smittad och smitta andra
Flera deltagare berättade om åtgärder de själva följt för att undvika att smitta sig själv eller andra. Den mest genomgående åtgärden var användande av handsprit. Majoriteten av alla deltagare hade egna flaskor handsprit i hemmet, bar med sig i mindre flaskor eller hade i sina bilar. De som inte hade egna flaskor med sig eller tillgängligt använde handsprit som fanns i offentliga miljöer såsom affärer, sjukhus eller restauranger. Där var det mer regel än undantag att handsprit fanns tillgängligt för besökarna.
“Men jag har velat ha plasthandskar för man vet ju att folk går och tar i saker och ting. Men nu finns det ju uppsatt fontäner med sprit så det funkar ju det också.”
Analysen visade att det var få deltagare som använt engångshandskar som skyddsåtgärd.
Flera av deltagarna använde munskydd då de av olika anledningar behövde vara på platser inomhus där det kan ha varit svårt att hålla en fysisk distans. Flera deltagare upplevde att det gått bra att använda munskydd men att det ibland var svårt att göra sig förstådd om personen de talat med haft nedsatt hörsel. Visir hade använts av någon enstaka deltagare då det varit föreningsaktiviteter utomhus men ändå svårt att hålla den fysiska distansen.
Deltagarna betonade att hålla den fysiska distansen till andra människor både inom- och utomhus gått bra. Flera av deltagarna förklarade att de skyddsåtgärder de använt inte bara var för att skydda sig själva utan också för att skydda sin partner och andra medmänniskor.
Analysen visade att umgänge med andra utanför den absolut närmsta kretsen skett nästan uteslutande utomhus. Det var få deltagare som på grund av sjukdomsbild valt att hålla sig ifrån allt umgänge med andra såväl inom- som utomhus för att minimera smittrisken.
Alla deltagare hade körkort och bil. Alternativa transportsätt som cykel och promenad användes också för att ta sig själv dit det behövdes. Kollektivtrafik användes inte av deltagarna i någon större utsträckning före pandemin. Ingen av deltagarna använde kollektivtrafik regelbundet utan det gjordes av få deltagare vid enstaka tillfällen då
smittspridningen var låg. Flera deltagare beskrev att få resor gjorts till andra delar av Sverige vilket var klart färre än under normala omständigheter.
Flera av deltagarna förklarade att de blivit begränsade i sina aktiviteter då gym och simhallar stängts. Några deltagare beskrev att de gått på organiserade gympapass för äldre och att de ställts in för att undvika att samlas inomhus och minska risk för smittspridning.
5.3 Tjänster i samhället som underlättar
Deltagarna beskrev hur samhället hade underlättat deras vardag genom anpassade tjänster.
Flera deltagare berättade om hur inköp underlättats genom att till exempel beställa matvaror via internet för att sedan hämta färdigpackade matkassar vid affären.
Att ta hjälp av andra som ej tillhör riskgrupp för att handla och få hem varor beskrevs av flera deltagare som en nyttjad möjlighet. Ett fåtal av deltagarna hade själva besökt affärer på specifika tider som affärer upplåtit för riskgrupper. En av deltagarna uttryckte sig såhär:
“Och då ställde min son upp och handlade åt mig på veckobasis. Och de, de var ju väldigt snällt. Men jag tror det var tre veckor som jag stod ut med de. Sen kom dom med på den
affärn jag handla att dom hade de här specialöppet då. Normalt öppna dom 8 men nu öppnade dom klockan 7.. Mellan 7 och 8 så är det specifikt för 70+.”
Några av deltagarna berättade om en saknad att äta mat ute på restaurang. En deltagare upplevde att fler restauranger än tidigare nu ordnat möjlighet för take-away utanför sina lokaler och uttryckte sig så här:
“Jag vill ju väldigt gärna gå ut och äta nånting gott bort emellan, men de, de är ju kört nu.
Jag köper ju hem mat då och då.. De är många som har drive in som man kan komma förbi och hämta vid dörren.. Jag vill unna mig god mat.”
Ett fåtal deltagare beskrev hur apoteket utvecklat sina tjänster för personer i riskgrupp.
Möjlighet fanns att ringa in sin beställning till apoteket och personalen kom sedan ut med varor och mediciner till bilen.
5.4 Fysisk kontakt, social samvaro och inställda evenmang
Deltagarna beskrev att den fysiska kontakten minskat och påverkat deras sociala liv.
Analysen visade att det hade varit en stor omställning från att träffa vänner, bekanta och familj regelbundet till att ses i mindre omfattning eller inte träffas alls. Merparten av deltagarna beskrev genomgående att det hade varit en påfrestande tid. Samtliga deltagare uttryckte en längtan att kunna åka och hälsa på andra människor vare sig det var i den närmaste familjekretsen eller bekanta. Att inte umgås fysiskt med vänner och familj innebar en stor saknad där tomhet var ett återkommande ord i upplevelsen av vardagen.
Analysen visade att avsaknad av det fysiska mötet med närmaste kretsen varit svårast.
Speciellt svårt var att inte vara nära barnbarn. En av deltagarna uttryckte sig så här:
“De vill jag så gärna ha fysisk kontakt med barnbarnen, framför allt.”
En annan deltagare uppfattade avsaknad av kontakt som något mindre problematiskt:
“Jag ser det inte som att det är några större problem ändå, förutom det där att man inte kan vara nära och låta barnen sitta i knät eller vara nära. Det kan jag tycka är negativt, det är
inge kul”
Flera deltagare uppgav att de hade en stor del av sitt sociala umgänge via olika föreningar.
Verksamheten i många föreningar hade i stor utsträckning ställts in. Flera deltagare beskrev att deras lokala förening anordnat utomhusträffar för att ge möjlighet att kunna umgås och upprätthålla en social samvaro. Föreningslivet beskrev deltagarna hade påverkats negativt med inställda utbildningar, resor, sammankomster och festligheter. De deltagare som satt med uppdrag i föreningar beskrev att det inte hade gått att genomföra det som planerats för året som exempelvis jubileumsfest för den lokala föreningen. Ett fåtal deltagare förklarade att åtaganden som matchvärdar vid sportevenemang ställts in och att de upplevde detta som en förlust av något roligt.
Deltagarna beskrev även att evenemang hade ställts in eller blivit framflyttat på obestämd tid på grund av Folkhälsomyndighetens rekommendationer och restriktioner. En deltagare uttryckte sig så här:
“Så att en 74-åring som varit van att dansa ett par gånger i veckan. Så har det ju varit fruktansvärt.”
Nöjen och sociala aktiviteter som att gå på dans, bio, teater och musikevenemang beskrevs av många deltagare som något de saknar och hade under senaste året inte varit tillgängligt.
5.5 Anpassningar i det egna hemmet
Deltagarna beskrev att pandemin gjort att flera aktiviteter i vardagen påverkats. Deltagarna förklarade att det hittat alternativa lösningar för att aktiviteter skulle kunna fortsätta. I
analysen framkom att vissa deltagare hade erfarenhet av videosamtal medan det för andra var helt nytt. Även om det hade varit nytt så beskrev flera av deltagarna en glädje och en vilja att faktiskt vilja lära sig. En deltagare uttryckte sig så här:
“För i början med teams var det krångligt tycker jag. Men just att man lär sig nånting nytt.”
Att möten och träffar hade gått från att hållas fysiskt och ersatts till att bli digitalt var något som deltagarna beskrev som positivt. Ett exempel var begravningar där deltagarna var med via datorn vilket beskrevs som positivt att faktiskt kunna delta från sitt eget hem. De
deltagare som använt denna typ av digitala lösningar upplevde att det fungerat bra och varit ett bra substitut till fysiska möten.
Födelsedagar var en aktivitet flera deltagare nämnde som anpassats efter rådande omständigheter. Deltagarna berättade om hur födelsedagar firats utomhus nära sitt eller andras hem med färre deltagare än normalt. Ett fåtal av studiens deltagare beskrev att
födelsedagsfirande andra gånger ställts in helt eller senarelagts. Detta gällde både deras egna och andras födelsedagar.
Flera deltagare beskrev att mer tid spenderades i hemmet där exempel på aktiviteter som ökat är att se på tv, använda dator, lösa korsord, skriva och lägga pussel. Majoriteten av deltagarna uttryckte att de inte blivit deprimerade av att anpassa sig till en ny vardag. Analysen visade att deltagarna hade en stor acceptans att anpassa sin vardag kring rådande pandemi.
5.6 Boendets fördelar och utomhusaktiviteter för hälsan
I analysen framkom att det alltid fanns något att göra utomhus. Majoriteten av deltagarna beskrev att de bor i eget hus och uttryckt att det varit en underlättande faktor för måendet då de enkelt kan gå utomhus. En deltagare som bor i lägenhet men bor i sommarhus halvårsvis beskrev sommarhuset som en räddning för sitt eget välmående. Flera deltagare uttryckte också att de mår bra av att ha närhet till naturen. Analysen visade att flera aktiviteter som tidigare skedde inomhus ställts om för att fungera lika bra utomhus. En intervjuperson uttryckte det så här:
“Att folk gör som nu. Att dom fortsätter med de sen de kommit in i det här för det är väldigt nyttigt alltså. Det enda som läker, de upplever jag själv. Skulle inte jag få gå ut så vet jag
inte. Skulle nog någonstans bli deprimerad, det tror jag”
Deltagarna beskrev att promenader och att få komma ut från husets väggar var viktigt för både det psykiska och fysiska välmåendet. Flera av deltagarna beskrev att de var på promenader en eller flera gånger varje dag vilket hade ökat jämfört med hur det var innan pandemin. Majoriteten av deltagarna förklarade att de varit i så pass fysiskt bra skick att det underlättat för att kunna spendera mer tid utomhus. Flera deltagare framhävde promenaderna som positivt för sig själv och andra.
Flera deltagare beskrev att planerade promenader tillsammans i grupp varit en återkommande och uppskattad aktivitet. Detta hade skett både via en pensionärsförening och på eget initiativ med familj och bekanta. Att mötas utomhus vid promenader beskrevs av några få deltagare
som en möjlighet att diskutera frågor inom organisationen.
6. DISKUSSION 6.1Resultatdiskussion
Syftet med studien var att undersöka hur äldre personers vardag påverkats av
Folkhälsomyndighetens rekommendationer och restriktioner som införts i samband med Coronapandemin. Resultatet visade att deltagarna i studien hade fått en förändrad vardag där det sociala mötet och fysiska distanseringen till närmaste familjekretsen hade varit en stor negativ faktor. Deltagarna upplevde att restriktionerna hade gett en tomhet och saknad och inneburit en omställning i vardagen. Resultatet visade att deltagarna hade anpassat sig till en ny vardag och hittat gemensamma och individuella lösningar för att få vardagens aktiviteter att fortsätta vara meningsfulla. Anpassningar som att nyttja mer digitala lösningar för att hålla en fortsatt kontakt och använda promenader för möten inom organisationer var exempel som framkom. En majoritet av deltagarna upplevde att de varit mer utomhus och haft fler
utomhusaktiviteter än tidigare och att detta innebar en stor positiv effekt för deras hälsa och välmående.
I resultatet framkom att en för deltagarna viktig aspekt varit att få gå i en affär för sin egen autonomi samt för att socialisera sig. Många matvaruaffärer hade en särskild dag då
pensionärer får rabatt på deras köp. Detta ledde till att många äldre besökte affären denna dag för att spara pengar samtidigt som det blev en naturlig samlingspunkt för att träffa på vänner och bekanta. Många affärer hade också särskilda öppettider just för riskgrupper. En potentiell nackdel med detta var att medlemmar ur riskgruppen samlades i samma lokal vilket ökade risken för eventuell smittspridning inom en redan utsatt grupp. De flesta av deltagarna undvek affären helt och hållet. Det framkom att en viktig aspekt för ett fåtal deltagare var att styra över sin egen autonomi och fysiskt se vad som fanns i affären som exempelvis
extrapriser eller speciella varor. Detta visades även i Machielse och Duyndam (2020) som beskrev att det fanns variation mellan individer i hur de följer rekommendationer. Resultatet visade att det ändå tar emot att besöka affären fysiskt då deltagarna vet att de inte borde vara där. Folkhälsomyndighetens restriktioner och rekommendationer innebar en förändring för deltagarna vilket även visas i Agnani et al. (2021) som beskrev att dessa typer av
begränsningar kan påverka hur äldre lever sina liv. Även om rekommendationer följs så fanns
det en ökad risk för att insjukna vilket visade vikten av affärens betydelse för vissa av deltagarna.
Resultatet visade att deltagarna hade använt skyddsåtgärder som engångshandskar, munskydd, visir, handsprit och en god handhygien. Det framkom att kunskapen kring hantering av munskydd varierade och kunde innebära en ökad risk för smittspridning. Att pensionärsorganisationerna inte hade en utbildning om hur munskydd användes på ett säkert sätt var överraskande. Vid fysisk distansering berättade flera deltagare om hur de förhållit sig till det. En strategi var att stå stilla, backa undan eller gå runt personen för att underlätta passage för sig själv eller andra. På detta sätt undveks att komma andra för nära i trängre inomhusmiljöer som trapphus eller i affärer. Samma strategi hade fungerat väl för deltagarna utomhus på trottoarer och gångbanor. Denna strategi bygger på ett samspel mellan två individer för att bibehålla ett säkert avstånd. Deltagarna hade i stor utsträckning anpassat sig efter rekommendationer om hur de skulle skydda sig själv och andra genom god handhygien, skyddsutrustning och fysisk distansering. Jones et al. (2020) beskrev att en kombination av rätt skyddsåtgärder är viktigt för ett fullgott skydd. Deltagarna upplevde att det krävdes mer planering kring rekommendationer där fysisk distansering var en återkommande och stundtals energikrävande rutin. Att följa rekommendationer och restriktioner innebar att deltagarnas vanor förändrades vilket också påverkade deras vardagsrutiner. I MOHO beskrivs att när miljön ändras innebär det att vardagsrutiner inte längre sker via automatik och kräver mer koncentration (Duncan, 2011).
Resultatet visade att fysisk distansering och utmaningen i att hålla avstånd till andra var något som hade två sidor. Den positiva aspekten var en ökad chans till fortsatt god hälsa medan det negativa pekade på en saknad av fysisk kontakt med familj och vänner. Alla deltagare var noga med att hålla avstånd för att minska risken att bli smittad vilket Agnani et al. (2021) menar är av vikt för riskgruppen äldre personer. Flera deltagare betonade att så fort de är vaccinerade så kommer deras vardag att bli annorlunda. Att efter vaccination återgå till gamla vardagsrutiner kan medföra en ökad risk för smitta. Folkhälsomyndigheten påpekar att
befolkningen fortsatt behöver följa de rekommendationer och restriktioner som finns för att minska smittspridningen (Folkhälsomyndigheten, 2021b). En viktig aspekt att belysa är att deltagarna betonade att de mått bra och hade accepterat att det blivit en förändrad vardag under pandemin. I MOHO beskrivs att en förlust i roller kan leda till en förlust av individens identitet och meningsfulla aktiviteter vilket kan skapa en ohälsa (Duncan, 2011; Taylor,
2017). Deltagarna beskrev att betydelsefulla aktiviteter i deras roller i vardagen blivit påverkade men att det skapats andra meningsfulla aktiviteter som lett till en fungerande vardag utan en större förlust av dennes identitet. Då deltagarna skapade meningsfulla aktiviteter så kan det ha lett till att deras mående varit bra trots en förändring av roller i samband med införda rekommendationer och restriktioner.
Resultatet visade att flera deltagare var bekant med digital teknik för att hålla kontakten med familj och vänner. Tekniska lösningar som nämndes av deltagarna var videosamtal, sociala medier och fristående meddelandefunktioner. Flera av deltagarna var positiva till att använda digitala kommunikationsmedel vilket Baxter et al. (2021) menar är en förutsättning för att äldre ska ta till sig ny teknik. Vissa deltagare kunde hantera tekniken och hade tidigare vana av den. Andra deltagare i studien hade fått en instruktion att följa vilket blev svårtolkat om det var användarvänligt. Baxter et al. (2021) betonade att teknik ska vara användarvänlig för att äldre personer ska lära sig och fortsätta använda ny teknik. Ett fåtal deltagare kände sig inte helt bekväm i att använda exempelvis videosamtal men var positivt inställd till att lära sig för att kunna hålla kontakt och samtidigt se varandra. Att kunna ha fortsatt kontakt och se familjemedlemmar i den närmaste kretsen ansågs av flera deltagare vara av värde och tillföra något meningsfullt. Baxter et al. (2021) beskriver att äldre personer är positiva till ny teknik om den tillför något. Vanliga telefonsamtal var ändå det som deltagarna nyttjat allra mest och fungerade som ett substitut för uteblivna möten och resor till släkt och vänner. Detta substitut och andra tekniska lösningar kan enligt Williams et al. (2020) medföra att deltagarna ändå upplevt ett gott socialt samliv med människor utanför sin närmsta krets. Mer tid spenderades i hemmet vilket Williams et al. (2020) visar kan medföra brist på motivationen och viljan att utföra vardagsaktiviteter. Majoriteten av deltagarna uttryckte ändå att motivationen till att utföra vardagsaktiviteter inte drabbats negativt.
Flertalet av deltagarna ansåg att digital teknik varit ett bra substitut till fysiska möten. Detta kan kopplas till MOHO´s begrepp miljö genom att den digitala miljön till viss del ersatt var möten och samlingar ägt rum. Bland annat kan ses att individens roller och vanor influerat förändringen till den digitala miljön för att exempelvis kunna handla matvaror, delta vid begravningar, samtala med familj och vänner och delta i möten inom olika organisationer.
Genom att lära sig och använda tillgängliga tekniska lösningar hade deltagarna kunnat uppfylla sina olika roller tillfredsställande i flera olika sammanhang. Utförandekapaciteten
hade också ökat hos deltagarna då flera av dem under året lärt sig hur den digitala tekniken kunde användas för att delta utan att fysiskt vara på plats.
Resultatet visade på en negativ känsla kring upplevelsen av att inte kunna ha samma fysiska kontakt som tidigare. Flera deltagare beskrev att något saknades i deras liv och hade svårt att förklara den exakta känslan. Williams et al. (2020) menar att distansering kan ha en negativ effekt på individen och skapa en känsla av att något saknas i deras liv. Flera av deltagarna beskrev hur deras pensionärsförening skapat en samlingspunkt byggd kring utomhusaktivitet.
Detta underlättade fysisk distansering och medlemmarna kunde hålla den sociala kontakten på ett säkert sätt. Det pensionärsföreningen hjälpte till att skapa kan kopplas till MOHO´s begrepp vanebildning genom att tillföra rutin till vardagen utifrån individens personliga kapacitetet. Aktiviteter som hjälpte medlemmarna att bibehålla en vardag med rutiner som de själva fann viktiga, intressanta eller roliga kan i sin tur kopplas till MOHO´s begrepp vilja.
Resultatet visade att det varit viktigt för deltagarna att hitta individuella lösningar och anpassningar för att bibehålla en fungerande vardag och ett gott mående. Alla deltagare betonade vikten av att ha haft möjlighet till regelbundna promenader och att röra sig
utomhus. Större delen av deltagarna hade haft den fysiska kapaciteten för att kunna fylla sina dagar med meningsfulla aktiviteter utomhus på egen hand eller tillsammans med andra samtidigt som de kunnat hålla ett fysiskt avstånd.
Sammanfattningsvis hade studiens deltagare anpassat sin vardag efter de rekommendationer och restriktioner som införts. Anpassningen kan kopplas till MOHOS vilja, vanebildning, utförandekapacitet och miljö. Det framkom att viljan fanns hos deltagarna att förändra sina vanor utifrån Folkhälsomyndighetens rekommendationer och restriktioner för att få en fungerande vardag som de mådde bra i. Deltagarna hade en stark vilja att fylla vardagen med aktivitet då vissa etablerade aktiviteter begränsats. De deltagare som hade engagemang i föreningar hade till stor del behövt förändra sina roller då förutsättningarna ändrats för vad som kunde utföras. En stor påverkan hade skett på deltagarnas sociala miljö där nya sätt att umgås börjat användas. Den fysiska miljön hade till stor del ändrats från inomhusmiljöer till digitala miljöer såväl som utomhusmiljöer. Deltagarnas utförandekapacitet hade bidragit till mer utomhusaktiviteter och att ny kunskap om digital teknik införskaffades. Viljan att följa rekommendationer och restriktioner hade genomgående varit hög bland deltagarna även om några få deltagare stundtals tagit beräknade risker om något de ansett vara särskilt viktigt behövt göras.
6.2 Metoddiskussion
Författarna använde en kvalitativ metod med intervjuer för att få fram deltagarnas subjektiva upplevelse om hur deras vardagsaktiviteter hade ändrats. Metoden menar Olsson och
Sörensen (2011) används för att få en helhetsförståelse och en bild av situationen. Författarna ansåg metoden vara lämplig för att besvara studiens syfte. Författarna använde ett
ändamålsenligt urval. Författarna ansåg att denna metod gav en god kvalité då en stor del av organisationernas medlemmar svarade mot syftet vilket Polit och Beck (2010) menar är av vikt då det är deltagarna som har expertisen. Författarna hade gärna sett en större variation bland deltagarna för att få en större bredd av upplevelser vilket Bryman (2008) menar är viktig vid en kvalitativ metod. De som ville delta kontaktade författarna antingen via mejl eller telefon för att boka en dag och tid för intervju. Författarna ansåg sig inte ha möjlighet att tacka nej till deltagare inom urvalsgruppen för att öka den demografiska spridningen då det medförde en risk för alltför få deltagare. Båda författarna ansåg att det varit en fördel om studien haft fler deltagare med en större demografisk variation.
Datainsamlingen skedde via semistrukturerade intervjuer. En frågeguide konstruerades med öppna frågor och användes med syfte att få deltagaren att redogöra för sin historia, sina erfarenheter och upplevelser. Intervjuer skapade en plattform där deltagaren enligt Olsson och Sörensen (2011) får en möjlighet att fritt tolka frågorna utefter just hens situation och
erfarenheter. Under några av intervjuerna behövde författarna återta samtalets fokus på individens upplevelse då det ibland betonades hur deltagaren trodde andra påverkats.
Författarna reflekterade löpande över frågorna i intervjuguiden och om de kunnat förbättras gentemot syftet för att få mer information om deras upplevelser i vardagen. Författarna diskuterade efter pilotintervjuerna att lägga till en fråga i frågeguiden för att få tillåtelse att eventuellt göra en kompletterande intervju om ytterligare insamling av material behövdes.
Frågan las till och inga ytterligare ändringar av intervjuguiden gjordes.
Intervjuerna genomfördes via telefon där formen för intervjuerna planerades noggrant för att avväga riskerna med vinsterna. Deltagarna erbjöds att genomföra intervjuerna som
videosamtal genom exempelvis Skype. Alla deltagare valde genomgående ett vanligt telefonsamtal. Alla intervjuer genomfördes under mars månads andra hälft. Samtliga deltagare hade vid intervjutillfället haft liknande förutsättningar utifrån
Folkhälsomyndighetens då aktuella rekommendationer och restriktioner. Genom att utföra intervjuer via telefon eliminerades risken för eventuell spridning av smitta. Även
miljömässiga vinster kunde ses då författarna inte behövde färdas till deltagaren för att utföra intervjun. Författarna diskuterade nackdelen att inte kunna tolka deltagarnas kroppsspråk och ställde det i relation till att utföra intervjuer på plats. Författarna kom gemensamt fram till att vinsten av ett fysiskt möte inte övervägde riskerna. Författarna upplevde inte att intervjuerna försvårades av att utföras via telefon. Deltagarna var öppna inför de frågor författarna ställde och delade med sig av sina upplevelser. Författarna resonerade att distansen som
telefonintervjuer innebar kunde medföra att deltagarna kände sig trygga i att dela med sig.
Under genomförandet av intervjuerna identifierades inga risker angående deltagarnas mående så ingen återkoppling gjordes. Författarna ansåg att mättnad uppnåddes i underlaget då de sista intervjuerna gav likriktad information och inte tillförde studien något nytt. Inga nya deltagare tillkom efter den åttonde intervjun. Ingen ny kontakt med deltagarna togs för att få mer material till studien.
Analysen genomfördes med en kvalitativ innehållsanalys för att få en bred beskrivning av det undersökta fenomenet. Enligt Lundman och Hällgren Graneheim (2008) är det en lämplig metod för att se likheter och skillnader i en text vilket författarna ansåg vara av värde för studien. Författarna ansåg att en fördel med att ta ut meningsbärande enheter enskilt för att sedan diskutera dessa och utföra resterande steg gemensamt gav en gemensam syn på innehållet. Den eventuella nackdelen var att det var tidskrävande att utföra samtliga steg gemensamt. Författarna ansåg att kvalitén av att utföra allting tillsammans överväger nyttan av att spara tid. Enligt Lundman och Hällgren Graneheim (2008) är en reflektion och
diskussion mellan författarna vanlig vid en kvalitativ metod för tolkning av texter. Författarna hade en aktiv diskussion där åsikter kring kodning och kategorisering var delade vilket Lundman och Hällgren Graneheim (2008) menar är vanligt för att nå en samstämmighet vid tolkning av text. Lundman och Hällgren Graneheim (2008) menar att gemensamma
diskussioner leder till konsensus vilket författarna ansåg ledde till att stärka studiens trovärdighet. Ytterligare aspekter som bidrar till studiens tillförlitlighet som helhet är beskrivningen av hur metod, urval, analys och resultat genomförts.
Författarna ansåg att studiens överförbarhet kan ses som god i svensk kontext då andra länder haft andra former av restriktioner. Författarna var av uppfattningen att studiens trovärdighet är god.
7. SLUTSATS
Studien visade att de rekommendationer och restriktioner som utfärdats av
Folkhälsomyndigheten till stor del följts av äldre personer i samhället. För att skydda sig själva och andra hade skyddsutrustning och individuella strategier till stor del använts.
Deltagarna betonade att bristen på social samvaro och fysisk kontakt varit en negativ
förändring i vardagen. För att kompensera bristen på social kontakt medförde detta att digital teknik användes i större omfattning. Flera deltagare hade ökat sitt användande av digital teknik för att hålla kontakt med familj och vänner. Flera av deltagarna betonade
föreningslivet som viktigt och upplevde en tomhet i deras liv genom att aktiviteter blivit inställda. Vissa föreningar visade på en kreativitet för att fortsätta hålla igång verksamheten.
Det erbjöds aktiviteter utomhus vilket skapade en möjlighet att träffas med betoning på säkerhet och distansering. Deltagarna upplevde att förändringen i vardagen varit påfrestande men att de accepterat omständigheterna och anpassat sin vardag för ett bättre mående.
Deltagarna upplevde en förhoppning om att det kommer bli bättre och visade på en glädje i att få träffa familjemedlemmar och vänner som det varit tidigare.
Författarna ansåg att syftet med studien är uppnått.
Författarna ansåg att mer forskning behövs kring hur äldre upplever att deras
vardagsaktiviteter förändrats under pandemin. Förslagsvis hos äldre inom andra demografiska områden såsom de med hemtjänst, andra boendeformer eller boende i olika
befolkningsområden inom Sverige. Internationellt finns det flera studier inom området äldre och deras upplevelse av hur vardagen fungerat under pandemin. Detta är till stor del inte överförbart till svensk kontext och författarna ansåg att fler och större studier inom området krävs i Sverige.
8.TILLKÄNNAGIVELSE
Författarna vill rikta ett stort tack till handledaren Cecilia Björklund för vägledning och goda råd genom arbetets alla delar. Författarna vill även rikta ett stort tack till deltagarna i intervjun för deras tid och personliga reflektion. Även ett stort tack till ordförande i PRO Gävleborg och SPF Hälsingedistriktet för möjligheten att få intervjua deltagare inom respektive organisation. Författarna vill även rikta ett stort tack till familjemedlemmar som har stöttat och uppmuntrat detta arbete.
9. REFERENSER
Agnani, P., Bhise, A., & Mehta, Z. (2021). Physical Activity, Mental Health, and Frailty among Older Adults in Covid-19 Pandemic. Indian Journal of Gerontology, 35(2), 177–187.
Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. (2., uppdaterade [och utök.]. uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Baxter, R., Jemberie, W. B., Li, X., Naseer, M., Pauelsen, M., Shebehe, J., Viklund, E. W. E., Xia, X., Zulka, L. E. 1992, & Badache, A. (2021). COVID-19: Opportunities for
interdisciplinary research to improve care for older people in Sweden. Scandinavian Journal of Public Health, 49(1), 29–32. https://doi.org/10.1177/1403494820969544
Bryman, A. (2008). Social research methods. Oxford: Oxford University Press.
Duncan, E.A.S. (red.) (2011). Foundations for practice in occupational therapy. (5. ed.) Edinburgh: Elsevier.
Ehälsomyndigheten (2020). Årsrapport 2020 - Pandemi och e-hälsa (Dnr. 2020/04446).
https://www.ehalsomyndigheten.se/globalassets/dokument/arsrapporter/arsrapport-2020---pan demi-och-e-halsa.pdf
Eklund, M., Gunnarsson, B., & Leufstadius, C. (red.) (2010). Aktivitet & relation: mål och medel inom psykosocial rehabilitering. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Eklund, M., & Erlandsson, L. K. (2011). Ny struktur på vardagen – en hjälp vid stressrelaterad ohälsa. Läkartidningen, (108) 36, 1688-1690
Erlandsson, L., & Persson, D. (2014). ValMo-modellen: ett redskap för aktivitetsbaserad arbetsterapi. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Evans, I. E. M., Llewellyn, D. J., Matthews, F. E., Woods, R. T., Brayne, C., Clare, L., & null, null. (2018). Social isolation, cognitive reserve, and cognition in healthy older people. PLoS ONE, 13(8), 1–14. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0201008
Fisher, A.G. (2009). Occupational therapy intervention process model: a model for planning and implementing top-down, client-centered, and occupation-based interventions. Fort Collins, Colorado: Three Star Press.
Folkhälsomyndigheten (2018). Digital teknik för social delaktighet bland äldre personer (Artikelnummer 18063).
https://www.Folkhälsomyndigheten.se/contentassets/77f20aba933e42978c44fea69689a7e2/di gital-teknik-for-social-delaktighet-bland-aldre-personer.pdf
Folkhälsomyndigheten (2020a). Pandemisk influensa.
https://www.Folkhälsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/krisberedskap/pandemiberedska p/pandemisk-influensa/
Folkhälsomyndigheten (2020b). Vad gäller för mig som fyllt 70 år?.
https://www.Folkhälsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-1 9/skydda-dig-och-andra/rad-och-information-till-riskgrupper/information-till-aldre/
Folkhälsomyndigheten (2020c). Konsekvenser för personer 70 år och äldre av smittskyddsåtgärder mot covid-19 (Artikelnummer 20168).
https://www.Folkhälsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/k/konsekvenser- for-personer-70-ar-och-aldre-av-smittskyddsatgarder-mot-covid-19/?pub=81272
Folkhälsomyndigheten. (6 januari 2020d). Information till riskgrupper om covid-19.
https://www.Folkhälsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-1 9/skydda-dig-och-andra/rad-och-information-till-riskgrupper/
Folkhälsomyndigheten. (15 mars 2021a). Nationella allmänna råd och rekommendationer för att minska spridningen av covid-19.
https://www.Folkhälsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-1 9/skydda-dig-och-andra/rekommendationer-for-att-minska-spridningen-av-covid-19/
Folkhälsomyndigheten. (19 april 2021b). Anpassade rekommendationer för dig som är vaccinerad.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19 /vaccination-mot-covid-19/information-for-dig-om-vaccinationen/efter-vaccinationen--fortsat t-folja-de-allmanna-raden/
Hagberg, L. (21 januari 2020). Covid-19.
https://www.internetmedicin.se/behandlingsoversikter/infektion/covid-19/
Ho, F. K., Petermann-Rocha, F., Gray, S. R., Jani, B. D., Katikireddi, S. V., Niedzwiedz, C.
L., Foster, H., Hastie, C. E., Mackay, D. F., Gill, J. M. R., O’Donnell, C., Welsh, P., Mair, F., Sattar, N., Celis-Morales, C. A., & Pell, J. P. (2020). Is older age associated with COVID-19 mortality in the absence of other risk factors? General population cohort study of 470,034 participants. PLoS ONE, 15(11), 1–11. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0241824
Jones, N. R., Qureshi, Z. U., Temple, R. J., Larwood, J. P. J., Greenhalgh, T., & Bourouiba, L.
(2020). Two metres or one: what is the evidence for physical distancing in covid-19? BMJ ; Page M3223 ; ISSN 1756-1833. https://doi.org/10.1136/bmj.m3223
Kinn, L.G., & Aas, R.W. (2009). Occupational therapists’ perception of their practice: A phenomenological study. Australian Occupational Therapy Journal, 56: 112-121.
https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1111/j.1440-1630.2007.00714.x
Lundman, B., & Hällgren Graneheim, U. (2008). I Kvalitativ innehållsanalys. I B. Höglund Nielsen, & M. Granskär (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (s.
159-172). Lund: Studentlitteratur AB.
Lundman, B., & Hällgren Graneheim, U. (2017). I Kvalitativ innehållsanalys. I B. Höglund Nielsen, & M. Granskär (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (s.
219-233). Lund: Studentlitteratur AB.
Machielse, A., & Duyndam, J. (2020). Strategies of socially isolated older adults:
Mechanisms of emergence and persistence. Journal of Aging Studies, 53.
https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1016/j.jaging.2020.100852
Matuska, M. K., & Christiansen, H. C. (2008). A Proposed Model of Lifestyle Balance.
Journal of occupational science, 15 , 9–19. doi: 10.1080/14427591.2008.9686602 Olsson, H., & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa perspektiv . (3. uppl.) Stockholm: Liber.
Polit, D.F., & Beck, C.T. (2010). Essentials of nursing research. Philadelphia PA: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins.
Regeringen. (6 januari 2021). Ytterligare nationella restriktioner för att hejda smittspridning.
https://www.regeringen.se/artiklar/2020/12/ytterligare-nationella-restriktioner-for-att-hejda-s mittspridning/
Simadibrata, D. M., Rumende, C. M., Mulyadi, R., & Simadibrata, M. (2020). A Case of COVID-19 Patient Presenting with Gastrointestinal-Specific Symptoms in Indonesia.
Indonesian Journal of Gastroenterology, Hepatology & Digestive Endoscopy, 21(2), 153–157. https://doi.org/10.24871/2122020153-157
Sveriges arbetsterapeuter (2016) . Personcentrering inom arbetsterapi.
https://www.arbetsterapeuterna.se/media/1590/personcentrering-a4-webb.pdf
Taylor, R.R. (2017). Kielhofner's model of human occupation: theory and application. (Fifth edition.) Philadelphia: Wolters Kluwer.
Tehrani, S., Killander, A., AAstrand, P., Jakobsson, J., & Gille-Johnson, P. (2020). Risk factors for death in adult COVID-19 patients: Frailty predicts fatal outcome in older patients.
International Journal of Infectious Diseases : IJID : Official Publication of the International Society for Infectious Diseases, 102, 415–421. https://doi.org/10.1016/j.ijid.2020.10.071 Thorén-Jönsson, A.L. (2017). Grounded theory. I B. Höglund-Nielsen & M. Granskär (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (s.153–178). Lund: Studentlitteratur.
Turner, J.A. (2020) Pandemics and Epidemics Through History: This Too Shall Pass, Journal of Hospital Librarianship, 20:3, 280-287, DOI: 10.1080/15323269.2020.1779540
Wagman, P., & Håkansson, C. (2014). Introducing the Occupational Balance Questionnaire (OBQ). Scandinavian journal of Occupational Therapy, 21 , 227-231.
https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.3109/11038128.2014.900571
Wasserman, D., van der Gaag, R., & Wise, J. (2020). The term “physical distancing” is recommended rather than “social distancing” during the COVID-19 pandemic for reducing feelings of rejection among people with mental health problems. European Psychiatry, 63(1), e52, 1–2 https://doi.org/10.1192/j.eurpsy.2020.60
Wilcock, A., Chelin, M., Hall, M., Hamley, N., Morrison, B., Scrivener, L., Townsend, M.
and Treen, K. (1997), The relationship between occupational balance and health: a pilot study. Occup. Ther. Int., 4: 17-30. https://doi.org/10.1002/oti.45
Williams, S. N., Armitage, C. J., Tampe, T., & Dienes, K. (2020). Public perceptions and experiences of social distancing and social isolation during the COVID-19 pandemic: a UK-based focus group study. BM J Open 2020;10:e039334. doi:
10.1136/bmjopen-2020-039334
World health Organization (27 januari 2021). Covid-19: Physical distancing.
https://www.who.int/westernpacific/emergencies/covid-19/information/physical-distancing
Bilaga 1
Till ordförande för gällande förfrågan om att söka deltagare till intervjustudie bland era medlemmar
Hej,
Vi är två studenter vid Luleå tekniska universitet [LTU] som läser till arbetsterapeut. Just nu genomför vi vårt examensarbete och har valt att studera Coronapandemins effekter på äldres vardag.
Påfrestningarna på samhället under Coronapandemin som bröt ut i början av år 2020 är stora och har påverkat samhällets alla individer. För riskgruppen 70 år och äldre i vårt samhälle är det av vikt att följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer för att undvika smitta då risken för allvarlig sjukdom är åldersrelaterad. Att följa de restriktioner som anges och fysiskt distansera sig kan ge följder som att det sociala samspelet och interaktionerna med vänner, familj, bekanta och samhället i stort blir lidande. Personens vanor kan ha påverkats och förändrats vilket kan gett inverkan på personens vardagsaktiviteter.
Syftet med studien är att undersöka hur äldre personers vardag har påverkats av
Folkhälsomyndighetens rekommendationer och restriktioner som införts i samband med Coronapandemin.
Studien genomförs i södra Norrland med deltagare som är 70 år och äldre.
För att kunna genomföra studien söker vi kontakt med 15 personer som vill delta i en intervju för att berätta om hur deras vardag påverkas under Coronapandemin. Genom detta
informationsbrev ber vi om tillåtelse och hjälp att vidarebefordra information till medlemmar som är 70 år eller äldre. Vi vill be er delge informationen om vår studie till era medlemmar.
De som vill delta ber vi kontakta Niklas eller Mikaels via angiven mobiltelefon eller mejl nedan. Personer som väljer att delta kommer att få ytterligare information om studien innan intervjun
Studien kommer att genomföras med telefonintervjuer alternativt videosamtal och ta ca 60 minuter. Intervjun sker på en tidpunkt enligt överenskommelse med deltagaren och kommer att spelas in samt skrivas ut i text. Den information som deltagaren lämnar kommer att behandlas säkert och förvaras oåtkomligt för obehöriga. Materialet kommer att avidentifieras så ingen del går att spåra till en enskild person. Efter att studien är genomförd och godkänd kommer allt insamlat material att förstöras. Deltagandet är frivilligt och kan när som helst avbrytas av deltagarna utan att meddela orsak eller motivering.
När examensarbetet är godkänt kommer studien att finnas tillgänglig via
Universitetsbiblioteket hemsida http://ltu.diva-portal.org/smash/search.jsf?dswid=-2526 under länken ”Universitetets publikationer”.
