I hope I die before I get old

Hälsa och samhälle

I HOPE I DIE BEFORE I

GET OLD

EN KVANTITATIV STUDIE AV

GYMNASIEELEVERS ATTITYDER GENTEMOT

ÄLDRE

MARIA ANDERSSON

HELENE ANDREASSON

I HOPE I DIE BEFORE I

GET OLD

A QUANTITATIVE STUDY OF SECONDARY

SCHOOL STUDENTS ATTITUDES TOWARDS

OLDER PEOPLE

MARIA ANDERSSON

HELENE ANDREASSON

Andersson, M & Andreasson, H. I hope I die before I get old. En kvantitativ studie av gymnasielevers attityder gentemot äldre. Examensarbete i socialt arbete

10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, enheten för socialt arbete, 2007. Syftet med studien var att ta reda på gymnasieelevers attityder gentemot äldre gällande ensamhet och socialt nätverk samt undersöka om elevernas erfarenheter påverkade deras attityder i någon riktning. Metoden för genomförandet var enkäter. Studien visar att eleverna i undersökningen inte har negativa attityder gentemot äldre överlag, utan de tenderar att vara mer positiva än negativa samt visar resultatet på att de uppfattar äldre som olika individer med olika egenskaper, inte som en enda homogen grupp. Gällande elevernas erfarenheter kunde vi inte finna ett uppenbart samband mellan dessa och attityderna.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1.INLEDNING 4

1.1 Bakgrund 4 1.2 Problemformulering 4 1.3 Syfte och frågeställningar 5 1.4 Avgränsningar 5 1.4.1 Empiriska avgränsningar 5 1.4.2 Teoretiska avgränsningar 5 1.5 Disposition 5 1.6 Teoretiska nyckelbegrepp 6 1.6.1 Attityder 6 1.6.2 Äldre 6 1.6.3 Ensamhet 6 1.6.4 Socialt nätverk 6 1.7 Tidigare forskning 7 2.TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER 10 2.1 Attitydbildning 10 2.2 Ålderism 11 2.3 Erfarenheter 12 3. METOD 13 3.1 Undersökningsmetod 13 3.2 Val av datainsamlingsmetod 13 3.3 Urval 14 3.4 Enkätens utformning 15 3.5 Genomförande 16 3.6 Bearbetning och analys 16 3.7 Validitet och reliabilitet 18 3.8 Etiska överväganden 19 4. RESULTATREDOVISNING 20 4.1. Presentation av informanterna 20 4.2 Enkätsvaren 20 4.2.1 Positiva attitydpåståenden 21 4.2.2 Negativa attitydpåståenden 23 4.3 Sammanfattning attitydpåståendena 26 4.4 Erfarenheter 27 4.5 Erfarenheter och dess samband med attityder 28

5. ANALYS 30

5.1 Positiva attitydpåståenden 30 5.2 Negativa attitydpåståenden 31 5.3 Sammanfattning attitydpåståenden 33 5.4 Erfarenheter och dess samband med attityder 34 6. SAMMANFATTNING 35 7. SLUTDISKUSSION 37 8. REFERENSLITTERATUR 40

1. INLEDNING

I detta kapitel presenterar vi bakgrunden till vårt undersökningsämne samt dess syfte och frågeställningar. Vi anger även vilka avgränsningar vi gjort och vilka begrepp vi använder oss av samt tidigare forskning.

1.1 Bakgrund

Flertalet utredningar visar att det behövs insatser för att öka äldres livskvalitet och minska deras ensamhet. Frågan är dock om den kunskap som kommit ur detta verkligen är korrekt. Upplever de äldre ensamhet i negativ bemärkelse eller är det byggt på lösa antaganden? Myter och föreställningar byggda på falska grunder kan leda till effekter där de äldre betraktas på ett speciellt sätt varav kunskapen kring dem kan bli snedvriden. Detta fenomen kan skönjas framförallt bland den yngre befolkningen som enligt flera forskningsresultat tenderar att ha negativa attityder gentemot de äldre. Framförallt när det gäller ämnen som ensamhet och socialt nätverk. Den kunskapen som de yngre har kan även till viss del vara beroende av personens tidigare erfarenheter av äldre människor. Studier gjorda inom detta visar på resultat som både förkastar eller bekräftar detta påstående. Varför människan tenderar att skapa och bibehålla negativa föreställningar kring äldre kan grunda sig i flera orsaker. Bland annat tenderar vi att kategorisera människor i olika fack varav vi sedan tillskriver dessa individer likartade

egenskaper och uppfattningar. Även den positiva och negativa särbehandlingen, den så kallade ålderismen, vi på så många sätt aktualiserar och ser i samhället, skulle kunna vara en trolig förklaring till attityderna. Oavsett attitydernas orsaker anser vi att det är viktigt att diskutera detta ämne då det dels inte finns mycket skrivet om det och dels för att felaktiga föreställningar kan ha en negativ inverkan på de äldre och deras möjligheter till utveckling.

1.2 Problemformulering

Många gånger tenderar ålderdom att förklaras i negativa termer varav en del inte verkar ha någon vetenskaplig grund, utan är byggda på lösa antaganden. Många tror att ålderdomen innebär sjuklighet, ensamhet och isolering, något som inte behöver stämma överens med rådande verklighet, det vill säga hur de äldre känner och upplever det. Givetvis kan det finnas äldre individer som spenderar sin

ålderdom i ensamhet, men detta behöver inte betyda att majoriteten äldre gör det. När det gäller kategorin äldre vill vi påstå, utifrån våra livs och –

arbetserfarenheter samt genom studier, att bilden av de äldre inte behöver

innebära negativa aspekter, snarare positiva. Flera forskningsresultat påvisar att så ofta är fallet. Att ha negativa attityder om andra grupper är något som vi alla i viss mån har. Äldre individer kan ha negativa attityder till hur det är att vara och leva som ung i dagens samhälle liksom unga människor kan å sin sida ha negativa attityder om ålderdomen och äldre. En faktor som vi tror påverkar bilden av andra grupper är huruvida omfattande erfarenheterna är av dessa. Blir bilden mer

verklighetstrogen beroende på erfarenheten? Vi vill i denna uppsats ta reda på om gymnasieelevers attityder karaktäriseras av negativ attitydbildning och åldersim samt vilken betydelse elevernas erfarenheter av äldre har.

1.3 Syfte och frågeställningar

Syftet med denna uppsats är att få en ökad kunskapom gymnasieelevers attityder gentemot äldre. Vi har valt att avgränsa oss till områden som ensamhet och socialt nätverk som ofta anses vara vanliga föreställningar kring gruppen äldre. Vi vill med denna uppsats ta reda på hur gymnasieelevers attityder ser ut, varför de är som de är och om attityderna kan ha något samband med elevernas tidigare erfarenheter av äldre. För att kunna besvara syftet med uppsatsen kommer vi att använda oss av följande frågeställningar:

• Karaktäriseras gymnasieelevers attityder gentemot äldre av positiva eller negativa bilder och hur överensstämmer dessa med tidigare forskning på området?

• Vad kan attityderna ha för orsaker?

• Finns det några samband mellan gymnasieelevernas tidigare erfarenheter kontra deras attityder gentemot äldre?

1.4 Avgränsningar

1.4.1 Empiriska avgränsningar

Vi har valt att använda oss av en gymnasieskola och därur gjort ett urval om fem klasser. Vi har inte ansett oss ha en möjlighet att utföra undersökningen på flera skolor eller flera klasser på grund av den begränsade tiden för undersökningen. Vi har begränsat oss till årskurs tre av den anledningen att vi tror att dessa elever haft större möjligheter till erfarenheter av äldre genom exempelvis arbete. Ur årskurs tre har vi sedan valt fem olika inriktningar. Vi ansåg att det kunde vara intressant att se om det fanns några skillnader/likheter gällande de olika inriktningarna och attityderna.

1.4.2 Teoretiska avgränsningar

Begreppet attityder består av kunskap, känslo och - handlingskomponenter. Även om vi anser det vore intressant att ta reda på gymnasieelevers känslor kring äldre människor och i huruvida deras tankar och känslor genererar vissa handlingar, har vi valt att bortse från detta i denna undersökning. Vi fokuserar enbart på

gymnasieelevernas kunskaper och tankar kring äldre. Som analysredskap till att besvara frågeställningarna har vi främst använt oss av attitydbildning,

kategorisering samt ålderism.

Det hade varit intressant att ta reda på gymnasieelevers attityder kring äldre rent allmänt, men materialet hade då blivit alltför omfattande, varav vi avgränsade oss till att låta attityderna omfatta två huvudområden; ensamhet och socialt nätverk för vilka frågorna i enkäten på ett eller annat sätt är kopplade till dessa områden. Något som hade varit intressant är etnicitet och genus och dess påverkan till attityderna. Vi har dock valt att bortse från detta i denna undersökning.

1.5 Disposition

För att uppsatsen skall vara lätt att följa har vi strukturerat upp den i olika kapitel med tillhörande underrubriker. Kapitlen är, inledning, teoretiska utgångspunkter,

metod, resultatredovisning, analys, sammanfattning, slutdiskussion och referenslitteratur.

I det första kapitlet presenteras bakgrunden, undersökningens syfte och

frågeställningar. Här anger vi även de avgränsningar och begrepp som vi använder oss av i uppsatsen liksom den tidigare forskningen. I kapitel 2 finns den

vetenskapliga förankringen. I metodavsnittet presenteras hur vi gått tillväga i val av olika metoder. Kapitel 4 innehåller en presentation av informanterna samt en redovisning av resultatet i både diagramform och i text. Nästföljande kapitel innehåller en analys där vi diskuterar våra resultat utifrån tidigare forskning samt teoretiska utgångspunkter. Kapitel 6 är en sammanfattning av undersökningen och de resultat vi kommit fram till. I slutdiskussionen för vi en diskussion till huruvida tillförlitligt resultatet är samt vår undersöknings eventuella brister.

1.6 Teoretiska nyckelbegrepp

1.6.1 Attityder

Begreppet attityder kan betyda flera olika saker beroende på från vilken källa kunskapen hämtas från. När vi skriver om attityder i denna undersökning menar vi de tankar, föreställningar och den kunskap som gymnasieelever besitter kring äldre som grupp, oavsett om de är positiva eller negativa. I denna undersökning kommer vi att använda oss av ovanstående definition som utgångspunkt för begreppet attityder och därigenom urskilja vilka attityder gymnasieelever har kring äldre.

1.6.2 Äldre

Äldre som begrepp är även det mångdimensionerat. Vi som undersökare kan själva minnas vilka vi ansåg tillhörde kategorin äldre under gymnasietiden. De äldre var då de kring 30 och 40 år, en uppfattning som vi förändrat sedan dess. När vi använder begreppet äldre i denna undersökning använder vi oss av det kronologiska åldrandet. Vi menar då de som är över 65 år. Detta är en vanlig gräns då pensioneringen oftast inträffar vid denna tid.

1.6.3 Ensamhet

Den definition vi menar när vi skriver om ensamhet är den subjektiva upplevelsen av ensamhet i negativ bemärkelse. En del definitioner menar på att ensamhet inte alltid behöver betyda något negativt, ett påstående som vi kan hålla med om, men som vi inte använder oss av i denna uppsats. Anledningen till vår definition är den förförståelse vi har, utifrån studerad litteratur, som pekar på att många människors kunskap kring äldre tenderar att vara negativ. Vår definition är till stor del lik Anderssons (2002) för vilket han beskriver ensamhet som en brist på

tillfredsställande relationer med omgivningen.

1.6.4 Socialt nätverk

Socialt nätverk kan vara de antal individer som en person omges och på olika sätt får stöd av. Dessa kan vara den närmaste familjen, övrig släkt, vänner, grannar eller andra som på ett eller annat sätt har betydelse för människan. Socialt nätverk

kan definieras som ”… den uppsättning personer genom vilken individen upprätthåller sin sociala identitet, får emotionellt stöd eller materiell hjälp…” (Samuelsson, 2000. s 266), en definition som vi använder oss av i denna undersökning.

1.7 Tidigare forskning

Utifrån många skrivna dokument finns det ingen synlig rätlinjig utveckling vad gäller inställningar till åldrandet eller ålderdomen under vår historia. Äldre människor tillhörde under en lång tid kategorin vuxna, och utgjorde inte en egen kategori på samma sätt som de gör idag. Detta på grund av omgivningens ointresseför den faktiska åldern. Samhället valde då att se de äldre utifrån den mängd kunskap som de besatt (Andersson, 1997:14). Gaunt (1979) hävdar att det är svårt att tolka de skrivna historiska dokument som finns gällande attityder till äldre då studierna av attityder inte har tillhört den traditionella forskningen. De dokument som finns beskriver främst människors handlande gentemot äldre och inte den kunskap som skulle kunna ligga bakom dessa gärningar.

Enligt Jönsson (2001) förknippas den kunskap som äldre besatt med status. Detta i sin tur resulterade i vördnad för den äldre generationen. Vid mitten av 1800-talet märktes en ökande negativ uppfattning av ålderdomen där de äldre beskrivs som svaga och hjälpbehövande. Dessa tankar kombinerades med ett ökande intresse för ungdomligheten, framtiden och dess utveckling. I början av 1900-talet betraktades äldre människor som ett samhällsproblem, varav staten expanderade välfärden för dem. Som en följd av detta behövde de äldre inte längre ålderdom kopplas samman med fattigdom. Allteftersom började ålderdomen betraktas som både något positivt och negativt då samhället inte längre likställde äldre med misär (a a). Synen på äldre har svängt markant genom åren och forskningar om äldre har präglats av en balansgång mellan positiva samt negativa sidor

(Andersson, 1997:14, Jönson, 2001). Andra forskare anser dock att en långvarig negativ attityd gentemot åldrandet har genomsyrat svensk kulturhistoria. Denna syn har i första hand speglat de äldres funktion (Gaunt, 1979).

Flera forskare har länge varit överens om att det finns starka spänningar mellan den äldre och den yngre generationen. Under 1950-talet studerade två

amerikanska forskare yngres attityder gentemot äldre. De använde sig av

attitydpåståenden och fann att fördomar och myter gällande äldre och ålderdomen var vanligt förkommande. Enligt studien var det många av de tillfrågade med högre kunskaper som lierade äldre med dålig hälsa, ensamhet och fysiskt och psykiskt förfall. De med mer erfarenhet av äldre var mindre benägna att ha negativa attityder gentemot äldre (Simovici, 1979).

Redaktören Ivar Ivre (1979) har genom en undersökning försökt få klarhet i huruvida massmedia är med och skapar attityderna kring de äldre.

Undersökningens slutsatser var att de två massmedierna, tv och radio, utgjorde en grundläggande föreställning om just massmedia som attitydskapare. Ytterliggare studier är gjorda för att klargöra mediabilden av äldre som grupp. Studierna är gjorda på både fakta, underhållning och annonser i TV, radio och tidningar. Resultatet har varit tvetydigt. Undersökningar har dels kommit fram till att det finns negativa stereotyper av äldre dels till att det inte finns det. Något som dock har kunnat skönjas är att i medieutbudet förekommer en underrepresentation av äldre i förhållande till de antal som äldre utgör i samhället. Under 1997 och 1998

gjordes studier i flera länder varav resultatet visade att under bästa sändningstid utgjorde de över 65 år endast 2 % av de samtliga medverkande. När det gäller tidningar och artiklar visade det sig att ytterst få hade någon anknytning till äldre. Dessa artiklar var då ofta skrivna av andra än de äldre själva (Andersson, 2002). Vid en genomgång av 4000 sagor visade resultatet att 98 % av sagorna handlade om yngre människor. När äldre fanns representerade utgjordes de antingen av ren godhet eller ren elakhet. Denna bild av äldre som antingen offer eller parasit sägs ha genomsyrat västerländsk litteratur i mer än 2000 år (Andersson, 1997:14). Tornstam (2005) å sin sida anser dock att när det gäller bilden av de äldre som förmedlas av media endast visar den bild som redan existerar i samhället. Magnússon (2007) menar att medievärlden ofta framhåller de missförhållanden och övergrepp som gäller äldre och samhället i stort. Detta leder till en bild av äldre som inte alltid stämmer. Han menar att vissa rapporter på grund av detta har fått bekräftelse, men att det flesta rapporter kommit fram till att de äldres

levnadsvillkor blivit bättre än de tidigare varit. På detta sätt menar han att media ofta visar en snedvriden bild av äldre och inte det som faktiskt existerar i

samhället.

Flera undersökningar har gjorts där forskare velat mäta ensamheten och det sociala nätverket bland den äldre befolkningen. Tornstam (2005) anser att många av våra föreställningar och attityder inte alltid stämmer överens med hur det ser ut i verkligheten. Han menar att forskning och flera undersökningar visar att

ensamhet samt avskildhet från social samvaro endast existerar bland en väldigt liten del av de äldre och att de egentligen inte ser det som ett större

vardagsproblem än vad andra åldersgrupper kan göra. Många forskningsresultat, bland annat Tornstams (2005) empiriska studier från 1981, 1984 samt 1985, visar på en okunskap bland informanterna om äldre. Den undersökning som

genomfördes 1988, gällande ensamhet, visade att skillnaderna mellan känslan av ensamhet vad gäller ålder var mycket liten. Det har enligt flera studier visat sig att yngre människor tillskriver äldre flera allvariga problem som de själva inte anser sig ha, något som till viss del styrker undersökningen från 1950-talet, där två amerikanska forskare kom fram till att fördomar och myter kring äldre och ålderdomen var vanligt (Simovici, 1979). Det visade även på att de problem som de äldre själva sade sig uppleva, inte stämde överens med vilka problem de yngre trodde att de äldre hade. De yngre antog att ensamhet var det vanligaste upplevda problemet hos äldre, medan de äldre själva deklarerade att rädsla för brott var det vanligaste.Orsaken till att de äldre inte upplevde sig ha de problem som andra ansåg att de hade kan dock ha en grund i att de äldre själva underskattade sina egna problem. Odén (1993) tror å sin sida att många forskningsresultat kan bero på samhällets sätt att agera genom lagar och bestämmelser, snarare än på attityder. Hon menar till exempel att pensioneringen kan vara en anledning till att äldre har färre vänner och därigenom förlorandet av arbetskamrater. Enligt Samuelsson (2000) kan dock pensioneringen innebära en ökad möjlighet att umgås mer tillsammans med sin familj. Pensioneringen behöver därmed inte betyda att relationerna förändras till det negativa.

Flera undersökningar har kommit fram till liknande resultat som Tornstam. En undersökning utförd i Bergen, Norge gällande de äldres upplevelser av ensamhet och sociala kontakter resulterade i att majoriteten av de tillfrågade äldre var nöjda med sin tillvaro vad gäller sociala kontakter. Ensamheten beskrivs däremot i studien som ett multidimensionellt fenomen, där hälften av de tillfrågade någon gång eller ofta kände sig ensamma. Detta kan ha berott på hur frågorna

formulerats och på det faktum att många av de äldre i studien hade förlorat många relationer samt möjlighet till aktiviteter (Bondevik, 1997).

När det gäller de äldres sociala nätverk har intresset under senare tid ökat. Under 60 och 70 –talen fanns det en uppfattning om att kärnfamiljen var på väg att upplösas för vilket resulterade i att de äldre blev isolerade från familjen. Studier sedan dess visar dock att så ej var fallet. Det har även visat sig att det inte finns någon större skillnad i nätverkets storlek mellan medelålders och äldre. Det visade sig snarare att de som upplevde minskat nätverk med ensamhet som följd var de med försämrad hälsa och dålig ekonomi. Förmågan att kunna utföra aktiviteter har således en inverkan på den äldres upplevda ensamhet och sociala nätverk. Många av de äldre är inaktiva vilket ökar med åldern. En anledning till detta kan vara hälsoproblem. Det anses att cirka 50 % i gruppen äldre har aktivitetsbegränsningar till följd av kroniska hälsoproblem (Samuelsson, 2000).

Undersökningar gjorda av Socialdepartementet i Sverige, visar på att äldre människor i dagens samhälle har fler vänner än tidigare och att familjenätverket runt dem har stärkts. Genom att medellivslängden har ökat, har även fler äldre barn och syskon som fortfarande lever. Studierna visar även på att färre äldre idag är socialt isolerade och att de har omfattande gemenskaper med vänner, är aktiva i föreningsliv med mera (Socialdepartementet, 1997/98:113). Enligt

Europabarometern som genomfördes 1992/93 uppger 32 % av de äldre att de träffar familjen varje dag och nästan 70 % uppger att de träffar minst en gång i veckan. När det gällde kontakter med vänner gav studien likartat svarsmönster. I Sverige uppger 17 % att de träffar sina vänner varje dag och 69 % att de gör det åtminstone en dag i veckan (Samuelsson, 2000). Statistiska centralbyrån

(nr.122372, 2005) har gjort undersökningar om individers levnadsförhållanden, ULF, avseende på sociala relationer. ULF bygger på intervjuer i ett rikstäckande slumpmässigt sannolikhetsurval där de redovisade procenttalen är skattningar och kan därmed vara osäkra, vilket läsaren måste ta i beaktande innan slutsatser dras. Genom samstämmighet med tidigare undersökningar (Socialdepartementet, 1997/98:113, Samuelsson, 2000) anser vi dock att undersökningens slutsatser stöds. Undersökningen visar att runt 60 % av äldre mellan 65-84 år umgås med nära anhöriga varje vecka. För äldre än 85 år är motsvarande procenttal 71 %. Detta är betydligt fler än de som har uppgivit att de inte har något umgänge alls med nära anhöriga. I åldern 65 år och uppåt uppger ungefär 50 % att de varje vecka umgås med andra än nära anhöriga. Ungefär 5 % i åldrarna 65 år och uppåt anser sig själva ha ett litet umgänge (a a).

Sammanfattningsvis kan följande sägas. Det har enligt många forskare alltid funnits en viss tvetydighet till äldre och på grund av detta har attityderna gentemot dem präglats av en balansgång mellan positiva och negativa inställningar. Senare forskning visar på att fördomar och myter om äldre är vanligt förekommande. Flertalet undersökningar tyder dock på att vanliga föreställningar som ensamhet och begränsat socialt nätverk inte stämmer överens med den rådande verkligheten, det vill säga hur de äldre själva upplever sin situation. I de undersökningar där de kommit fram till motsatsen har orsaksbeskrivningar redovisats i from av sämre hälsa och dålig ekonomi. De forskningar som är gjorda inom medias påverkan på attityder är överens om att media är en attitydskapare, men inte vilka attityder som förmedlas. Det vill säga om det är den bild av verklighet som existerar i samhället eller om det är en snedvriden bild. Undersökningar har även visat att de med

högre kunskap tenderar att ha negativa attityder gentemot äldre, medan de med mer erfarenhet är mindre benägna till detta.

2. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER

Begreppet attityder kan betyda flera saker beroende på från vilken källa

kunskapen hämtas från. Enligt Tornstam (2005) består begreppet attityder av tre olika komponenter, kunskapsmomentet, känsloaspekten samt

handlingskomponenten. Kunskapsmomentet anger vilka tankar och

föreställningar som en individ eller en grupp har gentemot en annan individ eller grupp. Känsloaspekten menas med att attityderna även har antingen negativa eller positiva känslor gentemot det som attityderna riktas emot. Begreppet attityder omfattar även en handlingskomponent vilket menas med att en attityd kan leda till att en individ handlar på ett visst sätt gentemot exempelvis en viss grupp. Jönson (2002) definierar begreppet attityder lite annorlunda. Han menar på att attityder är en del av begreppet fördomar. Stereotyper har en kognitiv karaktär emedan attityder består av en affektiv. Dessa komponenter samarbetar sedan genom att negativa stereotypa uppfattningar resulterar i negativa attityder och känslor.

2.1 Attitydbildning

Det är svårt att finna allmänna förklaringar som på ett enkelt sätt kan förklara varför människor tenderar att ha vissa attityder och föreställningar gentemot andra människor. Det är kanske egentligen inte konstigt med tanke på att samhället ständigt genomgår förändringar. Att ha specifika attityder och antaganden om andra grupper av människor är något som kan sägas vara generellt, alltså gälla alla människor, inte enbart gruppen äldre. Attitydbildning är således något generellt. Många av de attityder och föreställningar yngre har gentemot äldre grundar sig ofta i myter och stereotyper snarare än den sanna verkligheten. Med stereotypi menar vi här ”… en uppfattning som är sakligt felaktig, uppkommen ur ologiskt tänkande… Stereotyper kan vara både positiva och negativa och har funktionen att strukturera tillvaron för individen” (Andersson, 2002. s 24). En av de

vanligaste stereotypa uppfattningar som cirkulerar kring de äldre är att de ofta anses vara mer ensamma och ha mindre socialt nätverk än övriga grupper i samhället. Detta är en uppfattning som enligt tidigare nämnda studier inte har någon verklighetsförankring utan är felaktig för de flesta inom gruppen äldre. När det gäller denna stereotypa uppfattning låter människan, vad som kan gälla en liten del, spegla alla (Odén, 1993, Tornstam, 2005).

Orsaken till detta beteende kan ha flera förklaringar varav kategorisering är en. Människor tenderar att dela in människor i olika grupper. Människan utför denna kategorisering för att hon inte klarar av att hantera den enorma mångfald som finns i vår omgivning. Det är omöjligt för människan att kunna se några sammanhang om vi inte hade möjlighet att sammanföra mängden i olika

kategorier. Denna kategorisering sker ständigt, vare sig den är medveten eller inte. Människan delar upp män och kvinnor, invandrare med svenska medborgare och yngre med äldre etcetera. Den variation av egenskaper, beteenden och känslor som finns inom de olika kategorierna döljs och många blir därmed benämnda som

något som de inte är, ser ut, anser eller upplever sig vara. Genom de utredningar och kunskaper som existerar kring gruppen äldre, kring ensamhet och socialt nätverk, övergår denna kunskap till att gälla alla äldre inom den gruppen. Detta i stället för att representera verkligheten och därmed endast gälla endast en del (Odén, 1993, Tornstam, 2005).

En del forskare menar på att attitydbildningens orsaker kan skönjas i de samhälleliga strukturerna, snarare än i individernas kategorisering. Att åldras anses här inte innebära ett problem, utan snarare de villkoren som bestämmer de äldres livsvillkor och påverkar deras möjligheter. Den politik som förs reflekterar de värden som redan finns i samhället. När det finns ont om pengar och resurser tenderar de äldre skiljas ut som en problemgrupp som behöver särskild hjälp, vilket resulterar i en negativ bild av ålderdomen som sedan den övriga befolkningen anammar (Berg, 1996). Tornstam (2005) menar även han

på att det är värdemönstren som finns i samhället som bestämmer hur vi uppfattar både andra och oss själva. Att kunna producera och bidra med något till samhället anses vara viktigt och de som inte kan producera ser vi ner på, vilket kan resultera i negativa attityder. Man tycker synd om de äldre för att de inte kan bidra till samhällets fortlevnad vilket leder till att vi uppfattar dem på ett speciellt sätt och som därmed bekräftar att vi har alla anledning till att tycka synd om dem. ”Vi uppfattar verkligheten så som vi har behov av att uppfatta den, snarare än som den verkligen är”(Odén, 1993, s. 155). Myterna har här en funktion (Odén, 1993 Tornstam, 2005).

Den stereotypa uppfattningen kring de äldre och deras utbredda ensamhet och minskande sociala nätverk anses ibland höra samman med moderniseringsteorins effekter. En del forskare menar på att det västerländska välfärdssamhället frigjort individen. Denna frihet har sedan bekostats med en ökad grad av ensamhet. Även många andra teorier så som rollteorin talar för att de äldre är mer ensamma genom flertal rollförluster. Både rollteorin och moderniseringsteorin anser att de äldres ensamhet kommer utav att de äldre överges av de yngre och att de ha få vänner (Odén, 1993). Tornstam (2005) menar på att denna kunskap inte stämmer och verifierar detta med olika studier.

2.2 Ålderism (Ageism)

Åldersim är en vidareutveckling av den generella attitydbildningen och gäller specifikt attitydbildning gentemot gruppen äldre. Begreppet ålderism infördes först på engelska, ageism, av en amerikansk psykiater och gerontolog, Robert Butler. Det var 1967 som denne man började använda begreppet i föreläsningar, men det var först två år senare som han skrev om begreppet. Han beskrev ageism som ”… en systematisk stereotypisering och diskriminering av människor därför att de är gamla, precis som rasism och sexism åstadkommer detta med hudfärg och kön” (Andersson, 1997:14 s.21). Det finns det två karakteristiska oenigheter gällande begreppsdefinitionen. Avser ålderism endast diskriminering av äldre och betyder det endast negativ diskriminering? Detta är frågor som ofta har

diskuterats, och som har resulterat i flera nya definitioner. Butler har fått stå ut med en hel del kritik, bland annat för att han blandar ihop attityder till ens eget åldrande med attityder till äldre människor (Andersson, 1997:14). Jönsson (2001) hävdar att ålderismen kan innebära både positiv och negativ särbehandling, men i allmänhet syftar begreppet ofta till den negativa särbehandlingen och stereotypt tänkande baserat på ålder. Även om det sker en positiv särbehandling av äldre

individer kan dessa behandlingar leda till nedvärderande attityder, vilka har sin grund i låga förväntningar och en syn om att äldre är inkompetenta. Ålderismen delas ofta upp i fördomar och diskriminering, där fördomarna i sin tur kan delas upp i stereotyp kunskap och attityder/känslor. Diskrimineringen kan antingen vara av institutionell läggning eller personlig.

Ålderdomen kan ses som ett egenhändigt upplevt fenomen som vi tolkar på olika sätt och även omvärderar ett flertal gånger under vårt livslopp. Det går samtidigt att se ålderdomen som något av socialt slag där den skiljer sig mellan olika kulturer och samhällen, men ändå har vissa gemensamma drag. I och med att ålderdomen ses som både något personligt, men även som något socialt kan det i specifika fall vara svårt att definiera vem som tillhör kategorin äldre. Ofta är det beroende på olika sammanhang och relationer. Tidigt i livet lär vi oss att äldre hör ihop med sjukdom och död, vilket har lett till att vi skapat distans till ålderdomens besvär och därigenom skapat attityder och stereotypt tänkande om äldre (Jönsson, 2002).

Ålderismen beskrivs ofta som en schablonmässig åldersuppdelning som leder till en avhumanisering av äldre individer. Avhumaniseringen leder ofta till en

minskad position i samhället samt i familjen och vid detta fenomen låter man alla äldre människor representera de mest vårdbehövande och glömmer allt vad klass, kön och etnicitet är. Det finns tre imageproblem som har stark koppling till ålderismen. Det eftersläpande imageproblemet betyder att bilden av de äldre individerna inte återger de stora förändringar som faktiskt ägt rum vad gäller hälsa och livsstil bland de äldre. Det samstämmiga imageproblemet grundar sig i

ålderismens etablerade betydelse. Särbehandling och negativa attityder kan härledas till ungdomars ansträngning att distansera sig från ålderdomen. Imageproblemet grundar sig även i samhällets organisering med dess

maktförhållanden. Det tredje och sista, motsägelsefulla imageproblemet, betyder att samhällets försök med att försöka uppvärdera äldres status egentligen visar på ett dolt förakt mot svaghet (Jönson, 2001).

Samhället kan motverka ålderismen genom att tydliggöra rollförväntningarna för äldre. Många äldre är osäkra på vilka rollförväntningar som kommer att krävas av dem. Det talas om att en socialisation sker hos den äldre individen som en

förberedelse inför åldrandet. Detta betyder att de beter sig på det sätt som de anser är förenligt med rollen som en äldre individ (Tornstam, 2005).

Att dela in olika grupper i olika kategorier är något som människan gör för att kunna hantera den mångfald som finns runt omkring oss. Detta kan bli problem om den kunskap som en person besitter kring äldre människor gäller alla i denna grupp. Denna stereotypa kunskap kan utvecklas till fördomar och diskriminering, ålderism, vilket kan resultera till att personen går miste om den mångfald som faktiskt finns inom varje grupp. Individerna blir på detta sätt orättvist tilldelade olika egenskaper och känslor. I motsatts till detta perspektiv finns de som vill lägga skulden på de samhälleliga processerna. I brist på resurser liknas äldre med en problemgrupp vilket kan leda till en negativ bild av ålderdomen.

2.3 Erfarenheter

De ramar som hjälper till att skapa vår syn på omgivningen, och därmed de attityder människan har mot olika grupper i samhället, kommer till stor del ur den

sociala interaktionen med andra människor. De människor som finns runt omkring oss har en stor påverkan på våra attityder, framförallt familjen och vännerna. Genom personliga erfarenheter skapar man olika synsätt gentemot olika grupper i samhället. Många av de värderingarna barn får lära sig finns ofta kvar oförändrade genom hela livet i form av attityder till olika företeelser. Med andra ord är det de yngre och medelålders i samhället som på många sätt avgör de äldres roll i samhället (Berg, 1996). De olika kunskaperna som människan erhåller kan dock förändras och påverkas av andra perspektiv. ”Ibland byter vi hela perspektiv… beroende på att vi själva hamnat i en ny position…”(Jönson, 2006, s. 27). Enligt Jönson kan personer som har likartade livserfarenheter göra helt olika tolkningar gällande frågor om diskriminering. Attityder behöver därför inte bottna i på tidigare erfarenheter. Däremot är attityder som bottnar i beteenden som funnits tidigare hos en individ mer väsentliga för att kunna förutspå framtida beteende (Persson, 2003). När det handlar om huruvida kunskap genererar specifika attityder tyder olika forskningsresultat att så är fallet. Forskning visar på att de med högre utbildning hade lägre kunskaper om äldre. Detta gällde även utbildningens längd; ju längre utbildnings nivå desto lägre kunskapsnivå. Att högutbildade hade mindre kunskap om äldre kan förklaras genom att den kunskap eleverna har erhållit genom studierna är en spegling av rådande myter som redan existerar i samhället (Tornstam 2005).

3. METOD

I följande kapitel går vi igenom de metoder vi använt oss av i denna undersökning för inhämtandet av empirin, vilka fördelar respektive nackdelar de har, samt hur vi sedan bearbetat och analyserat materialet.

3.1 Undersökningsmetod

Det finns i huvudsak två sätt att gå tillväga för att uppnå kunskap. Dessa är induktion och deduktion. När det gäller induktion har undersökaren inga djupa förkunskaper kring det ämne som skall undersökas. Undersökaren drar i detta fall generella slutsatser baserade på empiri för vilket kan leda till en ny teori. Gällande deduktion gör undersökaren tvärtom, teorin prövas mot empirin. Undersökaren har genom kunskap om ämnet en viss förförståelse som bygger på tidigare teoretiska och empiriska undersökningar (Wiedersheim & Eriksson, 1991). I denna uppsats har vi använt oss av en deduktiv metod. Anledningen till detta är att vi genom studierna har en relativt stor kunskap om teorier och empiriska

undersökningar kring äldre. Vi valde därför att pröva om de teoretiska

utgångspunkterna samt den tidigare forskningen som finns på området stämmer överens med verkligheten.

3. 2 Val av datainsamlingsmetod

De alternativ som finns gällande datainsamlingsmetod är frågemetoden samt

observationsmetoden. I frågemetoden görs oftast åtskillnad mellan de två vanligaste frågeundersökningarna, enkät och intervju (Rosengren & Arvidson, 2002) Frågemetoden kan antingen vara kvantitativ eller kvalitativ. När det gäller vilken metod som bäst lämpar sig för att samla in primärdata är syftet avgörande. Vid användning av siffror och frekvenser är undersökaren inne på kvantitativt

tänkande. ”Om frågeställningen gäller hur ofta, hur många eller hur vanligt skall man göra en kvantitativ studie. Om frågeställningen däremot gäller att förstå eller hitta mönster så skall man göra en kvalitativ studie.”(Trost, 2001. s 22). Nackdel med kvantitativ metod är att frågor och svar standardiseras och eventuella nyanser kan gå förlorade. En fördel med kvantitativa undersökningar är att de tar upp en större mängd data. Detta kan dock även innebära en nackdel då det kan leda till svårigheter att få tillgång till vad informanten egentligen vill tala om med sitt svar (Svensson & Starrin, 1996). En annan fördel med den kvantitativa metoden är enligt Trost (2001) att de kan vara mer tillförlitliga än kvalitativa. Metoden kan även generera resultat som kan omfatta många individer varav generaliseringar kan göras, förutsatt att urvalet är representativt.

Valet blev den kvantitativa undersökningsformen i formav enkäter som

mätinstrument. Utifrån Trost (2001) beskrivning av undersökningsformerna var valet inte självklart, då intresset för resultatet både låg i urskiljandet av frekvenser samt mönster utifrån informanternas attityder. Det slutliga avgörandet grundar sig i att kvalitativa intervjuer inte var förenligt med det större antal informanter vårt urval baserar sig på. Detta skulle ta för lång tid att genomföra och var därför inte förenligt med tidsramen för denna uppsats. En idé vi hade var att genomföra en uppföljning av enkäterna i form av några kvalitativa intervjuer, men då detta rent tidsmässigt inte var genomförbart på ett tillfredställande sätt, förkastade vi det. Då vi genom denna uppsats ämnade ta reda på ett större antal elevers attityder

gentemot äldre, för att på det sättet hitta likheter och skillnader i attityderna, ansåg vi den kvantitativa metoden i form av enkäter bäst lämpad vår undersökning. Vi tror att vårt val av datainsamlingsmetod i form av kvantitativa enkäter, har minimerat risken för påverkan på validiteten samt reliabiliteten, vilket den i stor utsträckning kan göra vid en kvalitativ intervju. Detta är något vi kommer att återkomma till i avsnittet om validitet och reliabilitet (se sid. 19).

3.3 Urval

Vi har gjort ett urval ur den population vi ämnar undersöka då vi rent praktiskt inte har en möjlighet att genomföra en totalundersökning på alla skolor och gymnasieelever i årskurs tre. Vi har i vår undersökning använt oss av strategiskt urval, vilket betyder att vi inte utfört ett slumpmässigt urval, utan själva valt vilken skola och vilka klasser som skall ingå i undersökningen. Vi valde en skola som låg relativt nära våra hemstäder vilket underlättade då vi ämnade att själva medverka under enkätinsamlingen. På den skola som vi valt ut gav respektive rektor oss sitt tillstånd varvid vi kunde utföra undersökningen. Valen av vilka klasser som skulle ingå i undersökningen utfördes även de genom strategiska urval. Anledningen till detta var att vi ville få med elever från flera olika gymnasielinjer, vilket viansåg skulle få en bra spridning gällande olika kunskaper, erfarenheter samt en mer rättvisande fördelning av kön. En

gymnasieskola består av olika gymnasielinjer genom de olika inriktningarna. Vi tror därmed att det kan finnas ett visst överskott/underskott gällande kön beroende på vilken inriktning en klass har. Om vi hade utfört ett slumpmässigt urval kunde resultatet ha blivit att vi fått många klasser med ett överskott på det ena könet och ett underskott på det andra. Vi önskade även få med flera olika inriktningar på grund av att vi ville se om olika inriktningar har betydelse för attityderna. Vi valde att ta med fem klasser i vår undersökning. Det råder olika syn på om huruvida urvalet skall vara stort för att resultanten skall bli tillförlitliga. Enligt (Trost 2001) betyder ett stort urval ökad sannolikhet för att urvalet blir

representativt för hela populationen som skall undersökas, men Rosengren & Arvidson (2002) menar dock på att det inte förefaller sig så, utan snarare på att ett större urval medför ökad risk för slumpens inverkan. Storleken på urvalet har vi gjort med utgångspunkt i den tid vi förfogat över samt storleken på

undersökningen som vi haft. De klasser som vi har med i undersökningen består av fem olika inriktningar. Dessa inriktningar var; Bygg, Barn – och fritid, Estetiska linjen, Samhällslinjen samt Naturlinjen. Antalet tyckte vi räckte för att få ett signifikant resultat.

En undersöknings representativitet är beroende på hur urvalet görs. Representativitet innebär att resultatet vi fått fram genom vår datainsamling i hög grad gäller för dem vi vill uttala oss om (Rosengren & Arvidson, 2002). Då vi inte använt oss av slumpmässigt urval anser vi inte att de resultat som vi kommit fram till representerar alla gymnasieelever i årskurs tre gällande deras attityder till äldre. Resultatet kan därför inte generaliseras (Ejlertsson, 2005). (Trost (2001) hävdar att det är det slumpmässiga urvalet som i statistisk mening ger ett representativt urval, men menar samtidigt att dessa principer oftast inte stämmer med verkligheten. Vi har tolkat detta som att det går att få representativitet även utan användning av det slumpmässiga urvalet, men att det i statistisk mening är det enda rätta. Representativiteten betyder även att bortfallet skall bli så litet som möjligt i undersökningen (Rosengren & Arvidson, 2002). För att försöka minska bortfallet i vår undersökning valde vi att närvara vid datainsamlingen. Detta gav informanterna en möjlighet till att ställa frågor och på det sättet tror vi att vi minskade det interna bortfallet. Det externa bortfallet har i vissa klasser varit ganska stort, vilket kan påverka representativiteten negativt, då vi inte fått tillgång till alla de elever vi från början trodde. Vi anser ändå att vårt empiriska resultat, vilket vi fått fram genom vår datainsamlingsmetod, gäller för dem vi vill uttala oss om i vår uppsats.

3.4 Enkätens utformning

Enkäten är det mätinstrument vi använt oss av för insamlandet av primärdata, för att mäta gymnasieelevers attityder gentemot äldre. Vi har använt oss av

gruppenkät vilket är vanligt förekommande i undersökningar där skolor är inblandade. Vi konstruerade enkätfrågorna med utgångspunkt från vårt syfte för att därigenom i största möjliga mån mäta det vi avser att mäta. Enkäten består sammanlagt av 25 frågor med fasta svarsalternativ (se bilaga 2). Enkäten inleddes med sakfrågor för att sedan följas av attitydpåståenden. I attitydpåståendena fick informanten ta ställning till påstående som är standardiserade och strukturerade. Vi har använt oss av en hög grad av standardisering med vilket menas att alla frågorna var likadana för alla informanter som skulle svara på enkäten. Detta är en vanlig metod vid kvantitativa undersökningar för vilket fördelen är att

undersökaren skall kunna uttala sig om sig hur stor andel av urvalet som svarat på ett visst sätt. Låg standardisering kan medföra svårigheter i att kunna göra

jämförelser (Trost, 2001). När det gäller svarsalternativen har vi använt oss av fasta svarsalternativ. Fördelen med fasta svarsalternativ är att de är lätta för informanten att besvara samt lätta att koda och analysera. Nackdelen är att vi inte får något djup i svaren. Vi har försökt göra svarsalternativen uttömmande för att täcka alla aspekter (Dahmström, 2005).

Vi använde även en del följdfrågor. Vi har bedömt det som nödvändigt i vår enkät trots att det enligt Trost (2001) har en del nackdelar. Han menar på att det kan

leda till att informanten avger ett svar på huvudfrågan som inte innebär ett svar på en följdfråga. Vi har dock efter insamlingen av empirin inte uppfattat att detta skulle ha skett. Överlag har vi haft som mål att skapa en enkät som är

lättförståelig, tydlig och strukturerad i utformningen. Ett vanligt problem är ”vet ej” svaren. En del menar att dessa inte skall användas då informanten svarar ”vet ej” för att slippa ta ställning. Vi har dock valt att ta med ”vet ej” på grund av att alla inte kan svara på alla frågor. Om en informant tvingas till att svara trots att han eller hon egentligen inte vet, kan det leda till att svaret blir inkorrekt, vilket inverkar negativt på undersökningen (Trost, 2001, Dahmström, 2005).

Vår förförståelse och kunskaper kring ämnet kan medföra att vi använder ord och fraser som för oss är självklara, men för andra kan vara otydliga och svåra att förstå. För att undvika missförstånd och andra oklarheter, samt för att

informanterna ska tolka frågorna på det sättet som vi tänkt oss, utförde vi en pilotstudie. Pilotstudien genomfördes på fem gymnasieelever. De som

genomförde pilotstudien hade inget att anmärka på förutom att fråga 18 och 26 var identiska varav vi tog bort fråga 26.

3.5 Genomförande

Undersökningen har genomförts på en gymnasieskola i en mellanstor stad i södra Sverige. För att få tillgång till eleverna tog vi först kontakt med varje klass

respektive rektor. Dessa rektorer gav sedan muntligt och skriftligt medgivande till att vi kunde utföra undersökningen på skolan. Rektorerna gav oss namn och nummer till lärare som har de utvalda klasserna i olika ämnen. Genom dessa lärare bestämdes sedan tid och plats för inhämtandet av empirin, vilket skedde under två dagar. Tanken var att vi båda skulle vara med vid varje

undersökningstillfälle, men på grund av personliga skäl blev det att vi var två på två av klasserna och endast en på de resterande. När detta skedde fick eleverna muntlig och skriftlig information om undersökningen. De fick även information om hur vi definierade gruppen äldre, alltså de över 65 år. Eleverna fick sedan enkäten varav de själva fick välja om de ville fylla i den eller inte. Eleverna fick den tid på sig som de behövde. Det var ingen elev som var närvarande som inte besvarade enkäten.

Det bortfall som vi fick i samhällsklassen var de ursprungligen 34 stycken varav 7 ej var närvarande och två enkäter tog vi bort på grund av att de var ofullständiga. I Bygg var de 21 totalt och 4 var inte närvarande. Naturklassen var 24 stycken och i denna klass var 4 stycken borta. I Estetklassen var de totalt 29 varav 10 stycken inte var närvarande. I Barn och Fritid var de även här 24 och 4 stycken var ej närvarande. Det totala antalet elever som ingick i undersökningen var 132 stycken. Det totala externa bortfallet blev 31.

3.6 Bearbetning och analys

I en enkätstudie bör en bortfallsanalys göras innan materialet bearbetas om inte svarsfrekvensen är mycket hög. Vi gick därmed igenom alla enkäterna och undersökte om det fanns ett externt bortfall. Vi använde oss av alla besvarade enkäter i vår bearbetning utom två, vilka vi inte ansåg var tillförlitliga gällande de svar som hade gjorts av representanterna. Vi noterade därefter om en del frågor i

vissa enkäter hade ett internt bortfall. Det var flera som inte hade fyllt i frågorna på sista sidan vilket vi antar hör samman med att de helt enkelt missade den.Den metoden för bearbetning vi valde i vår studie är statistisk bearbetning för

kvantitativa data. Till hjälp hade vi SPSS (version 14 för Windows), vilket är ett datorprogram för behandlande och analys av insamlad statistik. Stukát (1993) skriver att statistik betyder speciella metoder för att samla in, beskriva och dra slutsatser från statistiska material. Han menar även att statistik anses vara ett av forskningens viktigaste verktyg. Denna metod valdes på grund av att vi ansåg att den bäst lämpade sig i vårt val av metod för undersökningen och som på det sättet bäst kunde hjälpa oss att besvara vårt syfte med undersökningen.

Det viktiga vid den statistiska bearbetningen i ett dataprogram som SPSS, är att noga fördjupa sig i vad datorn gör med materialet (Rosengren & Arvidson, 2002). På grund av detta har vi noggrant läst Statistikens grunder (1993) av Staffan Stukát för att få en god bild av elementär statistik samt metoder, SPSS steg för

steg (2005) av Lars Wahlgren samt Jan Trost ”Enkätboken” (2001).

Efter bortfallsanalysen och därmed borttagandet av två enkäter numrerade vi enkäterna, 1-101, något som underlättade bearbetningen och analysen. Det hjälper även till att hålla det utlovade anonymitetsskyddet. Enkäterna var förkodade i den bemärkelsen att vi på förhand gjort upp vilka siffror som skulle representera vilka frågor samt attitydpåståenden i enkäten.Dessa siffror förde vi sedan över i ett så kallat kodschema, för att få det så översiktligt som möjligt. Svaren i form av siffror förde vi sedan över i datasystemet SPSS. Vår kodning av det insamlade materialet resulterade i en datamatris i SPSS. Denna matris innehöll all

information enbart i siffror. Med andra ord skall vilken som helst vald informants svar på en fråga motsvaras av en siffra på en förbestämd plats i datamatrisen. Vi väntade med eventuella klassindelningar, en så kallad hopslagning av information, av de besvarade påståendena då vi ansåg att svaren skulle behållas orörda till en början. En klassindelning gjord i tidigt skeende skulle kunna påverka

tillfredställelsen i analysen negativt (Rosengren & Arvidson, 2002).

Den statistiska bearbetningen genomfördes genom datamatrisen i SPSS. För att underlätta analysen och för att få det så lätthanterligt och bearbetat som möjligt valde vi att koda om våra attitydpåstående. Vi delade först upp attitydpåståendena i ”positiva” kontra ”negativa” påstående. Detta resulterade att vi tog bort

påstående 23 och 25, då dessa inte gick att dela upp på detta vis och för att resultatet av dessa påstående var övervägande ”vet ej” svar. Vi kodade om ”vet ej” svaren i attitydpåståenden till 0, för att de inte skulle räknas med då vi slog ihop alla attitydpåståendena. Vi såg ingen relevans i att dessa svar skulle vara med i hopslagningen, då vårt intresse vid detta stadium låg i att ta reda på om

gymnasieelevernas attityder är positiva eller negativa. Bland de positiva attitydpåståendena gav ”instämmer helt” högsta poäng (3), medan samma svar bland de negativa attitydpåståendena gav lägsta poäng (1). Efter detta gjorde vi en ny indelning med positiva, negativa och positiva samt enbart negativa attityder. Definieringen grundar sig i desto högre slutliga poäng desto positivare attityder och vice versa. Vi gjorde sedan även en klassindelning av de erfarenhetsfrågor vi hade i enkäten. Detta var 3 frågor med 2 följdfrågor. Även här fick vi koda om för att underlätta det fortsatta arbetet. Vid svar ”ja” gav detta 2 poäng och vid svar ”nej” gav det 1 poäng. De 2 följdfrågorna handlade om hur ofta varvid vi definierade hög erfarenhet som ”varje dag” (4 poäng) och ”några gånger i

poäng) och aldrig (1 poäng). Detta resulterade i desto högre siffra, desto högre erfarenhet och ju lägre, desto mindre erfarenhet av äldre. Efter de olika

klassindelningar och jämförelser resulterade detta i korstabeller.Utifrån dessa tabeller kunde sedan en analys göras.

Fråga 12 i enkäten, vilken var en kvalitativ fråga, fick vi ta bort då resultatet av denna inte påvisade det vi tänkt. Anledningen till detta var troligtvis ett

missförstånd. Vi hade informerat gymnasieeleverna vad vi menade med ”äldre” då vi nämnde detta begrepp i enkäten, nämligen individer över 65 år. Trots detta missuppfattades frågan om vad det första var de kom att tänka på då de hörde ordet ”äldre”. Några skrev att de är människor i åldern 40 år och över, andra att de är de som är över 70 år. Detta är en intressant fråga i sig som kan tas upp i

diskussion, men då resultatet inte visar det vi tänkt ansåg vi att den bör tas bort. För att analysera våra mätresultat i undersökningen valde vi att göra

frekvenstabeller av alla frågor samt attitydpåståenden för att på det sättet se fördelningen av likheter och skillnader. Därefter kunde vi få en bild av vad som var användbart i resultatdelen och inte. Sedan lade vi upp resultatet av

attitydpåståendena och erfarenheterna i form av stapeldiagram, vilka vi sedan kunde jämföra i tabeller och diagram. Vi använde även statistisk analys med chi-2 där vi gjorde en hypotesprövning eller med andra ord, ett signifikanstest (Stukát, 1993). Detta för att kunna hypotespröva och se om det faktiskt fanns en statistisk skillnad i attitydpåståendena beroende på om gymnasieeleverna har hög eller låg erfarenhet. Vi valde denna metod för att på bästa sätt kunna analysera vårt resultat samt för att eventuellt kunna dra slutsatser. En del av materialet är på

nominalskalenivå, vilket enligt Stukát (1993) gör denna metod enkel samt användbar.Vi beskrev först vårt insamlade material genom tabeller och diagram utformade med hjälp av SPSS. Detta gjordes för att underlätta beskrivningen av olika statistiska mått. Genom att beskriva datainsamlingen utifrån bland annat tabeller kunde vi urskilja om det såg ut att finnas några skillnader eller likheter. Då vi genomfördehypotesprövningen bestämde vi vilken signifikansnivå, ”felrisk”, vi var beredda att ta. Detta då vi aldrig kan uttala oss om något till 100 % utan endast utifrån sannolikheter (a a). I vår hypotesprövning antog vi en signifikansnivå på 5 %, vilket är en av de vanligaste nivåerna. På grund av detta val kunde vi med 95 % sannolikhet dra slutsatser av det insamlade materialet. Utifrån de frågeställningar vi ställt och resultatet vi fått fram genom empirin och SPSS kunde vi sedan analysera samt göra tolkningar med hjälp av våra teoretiska utgångspunkter. Vi ställde oss då frågor som: Vad visar resultatet? Finns det likheter och skillnader mellan vårt resultat och tidigare forskning samt övrig litteratur? Vad kan vårt resultat bero på?

3.7 Validitet och reliabilitet

En god validitet och reliabilitet är två viktiga utgångspunkter för ett fullvärdigt resultat och därigenom en bra uppsats. Om det förekommer en hög grad av dessa anses studien vara trovärdig och tillförlitlig. Validitet betyder giltighet och handlar om att undersökaren mäter det som skall mätas och inget annat (Trost, 2001). Reliabiliteten talar om för oss om våra data är tillförlitlig eller inte och skall omfatta vissa faktorer. För att uppnå reliabla data är det viktigt att försöka undvika slumpmässiga mätfel (Rosengren & Arvidson, 2002). Trost (2001) menar att datainsamlingssituationen skall vara standardiserad, situationen skall vara likadan för alla informanter som svarar på frågorna samt skall mätningen ge

samma resultat om den genomförs på nytt vid ett annat tillfälle. Slumpen får ej heller avgöra undersökningen. Svåra och krångliga ord som kan leda till missuppfattningar samt en dålig layout kan ge en låg grad av reliabilitet. Trost påpekar även, precis som Rosengren & Arvidson (2002) att validitet och reliabilitet är beroende av varandra och att en låg reliabilitet resulterar i en låg validitet. Däremot är en hög reliabilitet inte likställt med en hög validitet. Vi skulle med andra ord kunna mäta något med god tillförlitlighet, men som vi inte från början ämnade mäta (a a).

För att bedöma huruvida validiteten i vår uppsats är god eller inte, har vi

genomfört en så kallad ytvaliditet. Rosengren & Arvidson (2002) beskriver denna validitetsbedömning som den vanligaste och enklaste formen av

validitetsbedömning. Vi har redogjort för motsvarigheten till våra valda teoretiska begrepp i form av resultat samt analys i uppsatsen för att på det sättet kontrollera att vi mätt det vi från början avsett att mäta. På detta sätt har vår

datainsamlingsmetod hjälpt oss överföra dessa begrepp till överensstämmelsen med realiteten.

Vi har försökt följa de faktorer som genererar till en hög reliabilitet i vår undersökning. Vi har gjort enkätens layout så tydlig och enkel som möjligt och anpassat språket efter målgruppen. Genom att vi har utfört en pilotstudie samt varit närvarande vid undersökningstillfället tror vi att vi har minskat risken för missuppfattningar markant. Vi kan dock inte säkerställa att alla eleverna förstått våra frågor. Gällande att situationen skall vara likadan för alla har vi inte kunnat påverka detta något nämnvärt. I vissa klasser har vi fått genomföra

undersökningen sent på dagen. Eleverna kan då ha varit trötta eller stressade vilket kan ha medfört att de missuppfattat en del frågor eller slarvat med att besvara dem. För att öka reliabiliteten har vi försökt undgå oklara formuleringar av frågorna, haft till största del bundna svarsalternativ samt gett eleverna tydlig information om enkäten innan den lämnades ut. Som ytterligare ett led i att uppnå reliabla data närvarade minst en av oss då datainsamlingen skedde. Vi tror att detta till viss del har reducerat slumpens inverkan genom att informanterna då hade möjligheten att ställa frågor. En del frågor har gett ett internt bortfall. De som inte svarat hade kunnat ha en annorlunda åsikt vilket hade kunnat påverka resultatet. Vi anser att vår undersökning håller en hög grad av reliabilitet.

3.8 Etiska överväganden

När vi utfört vår undersökning har vi utgått från Vetenskapsrådets (2002)

Forskningsetiska principer. Dessa principer består av fyra huvudkrav som alla på var sitt sätt skall säkerställa att en undersökning gått tillväga på rätt sätt för att därigenom skydda individen. Dessa fyra huvudkrav är informationskravet,

samtyckekravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet. I samband med att enkäten delades ut informerade vi muntligt och skriftligt undersökningens syfte. (se bilaga 1)Vi informerade även att deltagandet var frivilligt och att de kunde avbryta sin medverkan när de ville samt om var och hur resultaten skulle

offentliggöras. Vi tror att det kan vara problematiskt att utföra en undersökning i ett klassrum då eleverna till viss del är i beroendesituation av läraren. Detta kan leda till att de genomför enkäten trots att de kanske egentligen inte vill i rädsla för att en vägran till medverkan kan medföra negativa konsekvenser för dem. För att undvika påtryckning från både läraren och oss undersökare så mycket som möjligt försökte vi vara mycket tydliga om frivilligheten och att ett icke deltagande inte

skulle medföra negativa konsekvenser. Innan vi inhämtade empirin fick vi samtycke från de berörda rektorerna samt muntligt samtycke från eleverna. När det gäller konfidentialiteten kommer vi inte att lämna ut vilken skola eller vilka klasser för vilka empirin är hämtad från. Vi bad även informanterna att inte skriva namn på formuläret. Ingen fråga i enkäten kan härledas till informanten och då vi inte vet vilka eleverna är, varken till namnet eller till annan information, anser vi att vi har säkerställt informanternas anonymitet. Gällande nyttjandekravet

kommer inte denna undersökning att användas i annat än till forskningsändamål vilket både rektorer och elever fick information om.

4. RESULTATREDOVISNING

Nedan följer en presentation av den skola och de elever som har ingått i denna undersökning. Vi presenterar även enkätsvaren i diagramform. Vi har i vår undersökning valt att använda oss av stapeldiagram då vi har flera variabler samt för att få en bra sammanfattning av innehållet (Trost, 2001). Resultatet kommer att redovisas under olika teman. Dessa teman är: Positiva attitydpåstående,

negativa attitydpåstående, sammantagning av attitydmätningen, erfarenhet,

samband erfarenhet och attityder.

4.1 Presentation av informanterna

Den skola vi utfört undersökningen på är en gymnasieskola i syvästra Sverige. Skolan omfattar cirka 2000 elever. Den är indelad i tre sektorer med 15 nationella program, ett antal specialutformade program, individuella programmet samt gymnasiesärskolan. De informanter som medverkat i undersökningen kommer från fem olika inriktningar. Barn och fritid är ett yrkesförberedande program och som arbetar med teorier om människor i alla åldrar vilket står i centrum av utbildningen. De arbetar mycket med grupprocesser vilket skall ge en ökad förståelse om sig själv och andra samt har de värderingsövningar i flera kurser. Efter utbildningen kan eleverna söka arbete inom bland annat förskola, särskola och gruppboende. I programmet Bygg är det centrala kunskaper inom den teknik som krävs för arbete med nybyggnad, underhåll och reparation. Utbildningen är både praktisk och teoretisk och de arbeten som eleven kan söka är bland annat träarbetare, murare, betongarbetare, målare, plåtslagare eller plattsättare. Det Estetiska programmet innefattar ämnen som bild och form, musik, dans, mode och design eller teater. Den Naturvetenskapliga inriktningen är enbart ett teoretiskt program med främst naturvetenskapliga och tekniska ämnen. Matematik är huvudämnet, men även samhällsorienterade ämnen ingår så som

samhällskunskap, historia och religionskunskap. Samhällskunskap skall ge kunskaper i hur olika samhällen fungerar, hur olika värderingar påverkar vår syn på samhället samt skall eleverna lära sig att reflektera samt analysera.

4.2 Enkätsvaren

Vi redovisar resultatet utifrån attitydpåståendena i form av positiva och negativa attityder. Stapeldiagrammen, som visar attitydpåståendena, beskriver hur många gymnasieelever som av en eller annan anledning inte vet, hur många som till viss del håller med påståendet och antalen som är positivt samt negativt inställda. I de

positiva attitydpåståendena står ”instämmer helt” för de positiva tankegångarna hos informanterna och i de negativa attitydpåståendena är ”instämmer inte alls” svaret för de positiva attityderna gentemot äldre. Under varje stapeldiagram kommer vi att beskriva resultatet i form av procenttal och bortfall.

4.2.1 Positiva attitydpåståenden

Instämmer helt Instämmer delvis

Instämmer inte alls Vet ej

Äldre är väldigt aktiva

100 80 60 40 20 0 Fr eq ue nc y 3 4 84 10 Äldre är väldigt aktiva

I detta påstående har alla elever besvarat påståendet kring äldres aktivitet. Det mest frekventa svaret är att eleverna instämmer delvis till detta påstående med 83,2 %. 9,9 % är positivt inställda, det vill säga har svarat ”Instämmer helt”, samt 4 % är mer negativa och har svarat att de inte alls instämmer till påståendet.

Instämmer helt Instämmer delvis

Instämmer inte alls Vet ej

Äldre är ofta med i föreningar 60 50 40 30 20 10 0 Fr eq ue nc y 14 18 56 13 Äldre är ofta med i föreningar

Resultatet för detta påstående har inget internt bortfall. Det vanligaste är att gymnasieeleverna instämmer delvis med 56 %. I detta påstående är det några fler

som är negativt inställda, 18 %, och som har valt ”instämmer inte alls”. 13 % instämmer helt till påståendet att äldre ofta är med i föreningar. 14 % vet ej.

Instämmer helt Instämmer delvis

Instämmer inte alls Vet ej

Äldre har många vänner 60 40 20 0 Fr eq ue nc y 11 13 66 11 Äldre har många vänner

I påståendet att äldre har många vänner är fortfarande många som instämmer delvis 66 %. I detta påstående är det relativt jämnt fördelat mellan mer negativa och mer positiva attityder. 13 % instämmer inte alls till påståendet och 11 % instämmer helt till att äldre har många vänner. 11 % vet ej. Detta påstående har inget internt bortfall.

Instämmer helt Instämmer delvis

Instämmer inte alls Vet ej

Äldre trivs med sina liv 60 50 40 30 20 10 0 Fr eq ue nc y 22 13 58 8 Äldre trivs med sina liv

I detta påstående finns det inget internt bortfall. Att gymnasieeleverna instämmer delvis är även här det mest frekventa svaret med 58 %. Endast 8 % är positivt

inställda till att äldre trivs med sina liv och har valt ”instämmer helt”. 13 % instämmer inte alls till detta påstående. 22 % vet ej.

Instämmer helt Instämmer delvis

Instämmer inte alls Vet ej

Äldre har lätt att få nya vänner 40 30 20 10 0 Fr eq ue nc y 27 4 35 33 Äldre har lätt att få nya vänner

I detta påstående har vi fått ett internt bortfall på 2 stycken, vilket är 2 % av informanterna. Resultatet visar att endast 4 % är negativt inställda och har svarat att de inte instämmer alls till detta påstående. Istället är de många som anser att äldre har lätt att få nya vänner, 33 %, och är därmed positivt inställda. Även i detta påstående är det många som delvis instämmer, 35 %, och här är det också många som har valt ”vet ej”, 27 %.

4.2.2 Negativa attitydpåståenden

Instämmer inte alls Instämmer delvis

Instämmer helt Vet ej

Ålderdomen medför oftast begränsad rörelseförmåga

60 40 20 0 Fr eq ue nc y 3 35 61 2

Ålderdomen medför oftast begränsad rörelseförmåga

I detta påstående finns inget internt bortfall. 61 % instämmer delvis till att

påstående och har därmed en mer negativ inställning. Det är få som inte alls instämmer till påståendet: 2 %. 3 % vet ej.

Instämmer inte alls Instämmer delvis

Instämmer helt Vet ej

Äldre är ofta sjuka 80 60 40 20 0 Fr eq ue nc y 4 12 75 10 Äldre är ofta sjuka

I detta påstående är det mest frekventa att gymnasieeleverna instämmer delvis till påståendet, 75 %. Det är relativt jämt fördelat mellan de som är mer negativt och de som är mer positivt inställda till påståendet att äldre ofta är sjuka. 12 % instämmer helt till påståendet och 10 % instämmer inte alls. 4 % vet ej. Det finns inget internt bortfall.

Instämmer inte alls Instämmer delvis

Instämmer helt Vet ej

Äldre har ofta dålig ekonomi 50 40 30 20 10 0 Fr eq ue nc y 10 4 37 50 Äldre har ofta dålig ekonomi

I detta påstående finns inget internt bortfall. Flertalet är positivt inställda till påståendet då hela 50 % inte alls instämmer till att äldre ofta har dålig ekonomi.

4 % instämmer däremot helt till detta påstående. 37 % instämmer delvis och 10 % vet ej.

Instämmer inte alls Instämmer delvis

Instämmer helt Vet ej

Äldre umgås sällan med sin familj 60 40 20 0 Fr eq ue nc y 8 3 27 62 Äldre umgås sällan med sin familj

Det interna bortfallet för detta påstående är 1 gymnasieelev, det vill säga 1 % av dem som skulle ha tagit ställning till påståendet. Även i detta påstående är flertalet gymnasieelever positivt inställda, då 62 % inte alls instämmer till att äldre sällan umgås med sin familj. Endast 3 % instämmer helt och har en mer negativ

inställning till detta påstående. 8 % vet ej.

Instämmer inte alls Instämmer delvis

Instämmer helt Vet ej

Äldre är ofta ensamma 60 40 20 0 Fr eq ue nc y 8 9 64 20 Äldre är ofta ensamma

Detta påstående har alla gymnasielever tagit ställning till och det finns därför inget internt bortfall. 64 % instämmer delvis till påståendet att äldre ofta är ensamma. Något fler är positivt inställda, 20 %, och har svarat att de inte alls

instämmer till påståendet. Endast 9 % är mer negativt inställda och har svarat att de instämmer helt till påståendet. 8 % vet ej.

Instämmer inte alls Instämmer delvis

Instämmer helt Vet ej

Äldres sociala kontakter minskar med åren 60 50 40 30 20 10 0 Fr eq ue nc y 13 25 52 9 Äldres sociala kontakter minskar med åren

Detta påstående har ett internt bortfall på 2 stycken, det vill säga 2 % av dem som skulle ha tagit ställning till påståendet. Det mest frekventa är att gymnasieeleverna instämmer delvis till att äldres sociala kontakter minskar med åren, hela 52 %. Det är fler som är negativt inställda till detta påstående än positiva då 25 % instämmer helt, medan endast 9 % inte alls instämmer med påståendet. 13 % vet ej.

4.3 Sammanfattning attitydpåståendena

Diagrammet nedan är en sammanställning i hur attityderna ser ut gällande om de är positiva kontra negativa. Utifrån vår kodning som är uppdelad i poäng 1-3, har vi delat upp attityderna i tre kategorier, vilka är positiva, både positiva och negativa (de som svarat instämmer delvis) samt negativa attityder. Om gymnasieeleven till exempel svarat ”instämmer helt” vid ett positivt

attitydpåstående har denna individ fått 3 poäng för det påståendet. Om eleven svarat instämmer helt till ett positivt attitydpåstående har detta gett 1 poäng. ”Instämmer delvis” svar gav 2 poäng. Desto lägre siffra varje gymnasieelev fått sammantaget för de positiva samt negativa attitydpåståendena, desto mer negativa attityder har gymnasieeleven i fråga gentemot äldre. ”Vet ej” svaren är inte medräknade här då vi inte anser det relevant till attityd mätningen.

Positiva attityder Negativa och positiva

attityder Negativa attityder Attityder 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% P er ce nt 5,1% 37,8% 57,1%

Diagrammet visar att det mest frekventa är att attityderna är både positiva och negativa med 57,1%. Det är utifrån diagrammet fler som har positiva attityder gentemot äldre med 37,8 % jämfört med 5,1 % vilka är uttalat negativa. Det sammantagna bortfallet är 3 %. Med andra ord är det vanligast att

gymnasieeleverna har blandade positiva och negativa attityder utifrån vår definition. Däremot är det fler elever, av dem vi gjorde undersökningen på, som har positiva attityder gentemot de som har negativa.

4.4 Erfarenheter

Nedan följer en redovisning av de erfarenheter gymnasieeleverna har av äldre. Erfarenheterna är relaterade till frågorna om erfarenheter i enkäten, vilka bestod av 3 frågor med 2 följdfrågor. Frågorna handlar om mor - eller farföräldrar, andra äldre personer i ens omgivning samt andra erfarenheter så som sommarjobb, föreningsliv eller annan aktivitet. Dessa frågor slog vi ihop för att kunna se om eleverna sammantaget har hög eller låg erfarenhet. Den höga respektive låga erfarenheter definieras efter vår kodning vilken gav olika poäng. Desto högre poäng eleverna fick, desto högre erfarenhet och ju lägre poäng, desto lägre erfarenhet.