Hur patienter med långvarig smärta upplever sjuksköterskors omvårdnad

- En litteraturöversikt

Hur patienter med

långvarig smärta

upplever

sjuksköterskors

omvårdnad

HUVUDOMRÅDE: Omvårdnad

FÖRFATTARE: Jennifer Östlings & Jimmy Haraldsson HANDLEDARE:Lotta Wikström

Sammanfattning

Bakgrund: I svenska samhället lever en stor del av befolkning med långvarig smärta. Definitionen innebär att smärtan har pågått i minst tre månader. Smärta leder vanligt-vis till ett komplex lidande, som involverar människans fysiska-, psykiska-, existenti-ella- och sociala hälsa med risk för försämrad livskvalité. Sjuksköterskan har en viktig roll i patienternas omvårdnad och behandling, därför är det av vikt att studera patien-ternas upplevelser av sjuksköterskans omvårdnad. Syfte: Beskriva hur patienter med långvarig smärta upplever sjuksköterskors omvårdnad. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats. För att kunna svara på syftet valdes 13 artiklar från databaserna CINAHL och MedLine, som har analyserats enligt Fribergs analysmodell. Resultat: I resultatet framkom att patienterna hade delade erfarenheter i mötet med sjuksköters-kor. De beskrivs i teman: Känslan av att bli bekräftad och Känslan av att bli nonchale-rad. Slutsats: Personer med långvarig smärta ansåg att bekräftelsen var en betydande faktor i omvårdnaden. Det upplevdes positivt när sjuksköterskorna engagerade sig för att förstå patientens situation och synsätt, medan att bli misstrodd och ignorerad upp-levdes negativt.

Abstract

Titel: How patients with long-term pain experience nurse's care. Background: A great part of the population in the Swedish community lives with chronic pain. The definition is described as pain endured longer than three months. Pain commonly re-sults in a complex suffering, involving the human beings physical-, psychological-, ex-istential- and social health, with risk of decreased wellbeing. Nurses have an important role in the care and treatment of these patients, thus the relevens to explore how pa-tients with chronic pain experience nurse's care. Aim: Describe how papa-tients with chronic pain experience nurses' care. Method: A literature review with a qualitative method with an inductive approach. To be able to answer the aim, thirteen articles were selected from the databases CINAHL and MedLine, which have been analyzed according to Friberg's analysis model. Result: The results showed that the patients had shared experiences in the meeting with nurses. Which are described in the main theme: The feeling of being acknowledge and The feeling of being ignored. Conclu-sion: People with chronic pain considered that acknowledge was a significant factor in nursing. It was experiences positively when healthcare made an effort to understand patients situation and perspectives, while being distrusted and ignored was experi-enced negatively.

Innehållsförteckning

Inledning

1

Bakgrund

1

Definition av Smärta... 1

Smärtans fysiologi ... 1

Olika typer av smärta ... 2

Upplevelsen av att leva med långvarig smärta ... 3

Sjuksköterskans profession och kompetensansvar ... 3

Smärtbedömning av patienter med långvarig smärta ... 4

Smärtbehandling ... 5

Omvårdnad av patienter med långvarig smärta ... 5

Den lidande människan ... 6

Sjukdomslidande 6 Vårdlidande 6 Livslidande 6

Syfte

7

Material och metod

7

Urval och datainsamling ... 7

Dataanalys ... 8

Forskningsetiska övervägande ... 8

Resultat

9

Att bli hörd 9 Att bli trodd 10 Att uppleva empati 10 Att bli delaktig 11 Känslan av att bli nonchalerad ... 12

Att inte bli bekräftad 12 Att inte få stöd 12

Diskussion

13

Slutsatser

17

Klinisk implikation

17

Förslag till fortsatt forskning

18

Referenser

19

1

Inledning

Forskning från 2011 beskriver att globalt lider cirka 20% av den vuxna befolkningen av smärta, och ytterligare 10% blir diagnostiserade med långvarig smärta varje år (Gold-berg & McGee, 2011). I Sverige lever en stor del av befolkning med långvarig smärta, varav en hög andel har stora svårigheter att leva med smärtan. De människor som lever med så mycket smärta innebär det ofta ökade svårigheter i det vardagliga livet. Många av dessa personer söker någon form av vård eller är sjukskrivna vilket leder till höga kostnader för samhället (Statens beredskap för medicinsk utvärdering [SBU], 2006). De samhällsekonomiska kostnaderna för långvarig smärta i Sverige är omfattande. Kostnaderna står för besök hos vårdgivare, läkemedel och frånvaro från arbetet. Inom långvarig smärta finns dock en stor begränsning av hälsoekonomiska studier vilket gör att tillgången till aktuella siffror inte finns att redovisa (Statens beredskap för medi-cinsk utvärdering [SBU], 2010). Att kunna lindra en patients lidande innebär framför-allt att inte kränka hens värdighet eller i detta fall förminska smärtproblematiken. För-utsättningarna för att kunna lindra är att skapa en vårdkultur där patienten känner sig betrodd och hörd (Eriksson, 2015). Det är därmed viktigt att undersöka hur patienter med långvarig smärta upplever sjuksköterskors omvårdnad.

Bakgrund

Definition av Smärta

Smärta kan beskrivas som en obehaglig emotionell och sensorisk upplevelse vid poten-tiell eller aktuell vävnadsskada. Upplevelsen av och responsen på smärta är subjektiv och härstammar från individens erfarenheter av smärta under livets gång. Smärtan för inte endast med sig ett svar på faktisk eller potentiell vävnadsskada utan också en emotionell respons genom att alltid vara en obehaglig upplevelse vilken speglas av vad smärtan representerar samt vilka associationer individen gör (International Associat-ion for the Study of Pain [IASP], 2017). Smärta kan uppenbara sig trots frånvaro av vävnadsskada och patologiska orsaker, dock är smärtan lika verkligen för individen och ofta finns psykologiskt ursprung till upplevelsen av smärtan. Därför är det viktigt att sjuksköterskor tar smärtan på allvar (Steeds, 2016).

Smärtans fysiologi

Kroppens smärtsystem har till uppgift att uppmärksamma och varna kroppen om ho-tande skada. Nociceptiv smärta uppkommer vid vävnadsskada vilket genererar elekt-riska signaler från periferin vidare in i centrala nervsystemet. Nociceptorer är recepto-rer i vävnad med specifikt syfte att reagera på smärtstimuli, de flesta kan reagera på kemiskt, mekaniskt och termiskt stimuli som potentiellt kan leda till skada (Steeds, 2016). Nociceptorerna är speciella nervändsslut på nervfibrer och finns i två huvudva-rianter, myeliniserade nervfiber (A-delta fibrer) och omyeliniserade nervfibrer (C-fib-rer). A-delta fibrer genererar snabba, vällokaliserade och distinkta smärtsignaler till

2

hjärnan, C-fibrer däremot genererar långsamma, mer diffusa, brännande och svårlo-kaliserade signaler. Smärtsignaler från aktiverade nociceptorer förs vidare genom smärtfibrer till neuron i ryggmärgens bakhorn där omkoppling sker, vidare skickas signalen upp genom ryggmärgen till Talamus för omkoppling till rätt struktur i hjärnan där analys och registrering sker (Karlsten, 2014; Steeds, 2016). Några av strukturerna som aktiveras finns i limbiska systemet och är orsaken till smärtans affektiva upplevel-ser (Lundeberg & Norrbrink, 2014d), vilket är emotionella reaktioner som stress, rädsla och ångest (Fredenberg, Vinge, & Mats, 2015).

Olika typer av smärta

Smärta klassificeras utifrån tidsaspekt, akut eller långvarig, samt utifrån dess etiologi, vanligtvis neuropatisk, nociceptiv eller idiopatisk (Lundeberg & Norrbrink, 2014a). Neuropatisk smärta orsakas av sjukdom eller skada i det centrala- eller perifera nerv-systemet (Lundeberg & Norrbrink 2014b; Steeds, 2016). Skada eller dysfunktion i nervsystemet kan även skapa överkänslighet och smärtrespons för normalt icke-smärt-framkallande stimulus. Neuropatisk smärta beskrivs ofta stickande, strålande, hug-gande, brännande eller som domningar och kan vara kontinuerlig eller komma och gå (Steeds, 2016). Nociceptiv smärta uppkommer genom aktivering av nociceptorer från faktisk eller potentiell vävnadsskada som ej involverar nervvävnad, smärtan uppkom-mer bland annat i samband med ischemiska- och inflammatoriska tillstånd. Idiopatisk smärta benämns också som oklar smärta och innebär att orsaken är okänd (Lundeberg & Norrbrink 2014b). I många fall hittas ingen bakomliggande orsak till långvarig smärta, smärtan kan då även definieras som nociplastisk (Kosek et al, 2016). Vilket betyder att smärtan härstammar från förändrad nociception. Förändringen uppkom-mer utan bevis på faktisk eller hotande vävnadsskada med aktivering av perifera noci-ceptorer, och även utan fynd av sjukdom eller skada på sensoriska nervsystemet (IASP, 2017). Alla människor upplever någon form av akut smärta under livet. Akut smärta definieras som smärta i samband med skada som sedan upphör efter läkning då orsa-ken till smärta inte längre finns kvar (SBU, 2006; Karlsten, 2014). Akut smärta är en försvarsmekanism som skyddar kroppen när fara uppstår till exempel när människan trampar på en spik eller vid njurstensfall. När den akuta smärtan inte går över och varar längre än tre månader kallas tillståndet långvarig smärta. Smärtan är då konti-nuerlig och går från att vara ett symtom till att bli ett syndrom (Lundeberg & Norr-brink, 2014a). Några av de vanligaste tillstånd och orsak till långvarig smärta i Europa är rygg- och nacksmärta, huvudvärk, Rematoid Atrit och traumatiska skador (Breivik, Collett, Ventafridda, Cohen, & Gallacher, 2006). Fibromyalgi, muskulosketal smärta samt neuropati är även vanliga långvariga smärttillstånd (Robinson, 2016). Långvarig smärta påverkar ett flertal av kroppens system och kan innebära försämrad sömn, minne, koncentration och leda till social isolering samt försämrad livskvalité. Smärta som övergår till att vara långvarig har tappat sin funktionella betydelse och övergår till ett lidande för den drabbade människan (Lundeberg & Norrbrink, 2014a).

3

Upplevelsen av att leva med långvarig smärta

Smärtupplevelsen är inte enbart beroende av vävnadsskada, det är ett komplext feno-men beroende av flera faktorer så som tidigare erfarenheter och kulturella- samt soci-ala förhållanden. För att smärtan ska ges mening behöver den sättas i ett sammanhang. Upplevelsen av skada kan sägas bestå av sensation och perception (Hægerstam, 2008). Sensationen består av information, retning stimuli, som inte ännu blivit kategoriserat och därmed saknar mening, den är ej symboliserad. Perception är mer information som kopplas till sensationen för att göra den meningsfull, bland annat förväntningar, tidigare upplevelser och kunskap (Hægerstam, 2008, Hægerstam, 2010). Smärta leder vanligtvis till lidande dock är bilden mer komplex, smärta behöver inte orsaka lidande och likaväl orsakas inte alltid lidande av smärta. Smärtupplevelsen påverkas även av emotionella reaktioner och kognitiva förmågor, till exempel bemästringsmetoder och smärtans inverkan på individens upplevelse av sig själv (Hægerstam, 2008). Långvarig smärta kan utvecklas från att endast ge fysisk påverkan hos personen till något som upptar hela medvetandet och det dagliga livet (Crowe, Whitehead, Seaton, Jordan, Mccall, Maskill, & Trip, 2016). Personer med långvarig smärta kan uppleva sänkt fy-sisk-, psykisk-, existentiell- och social hälsa vilket leder till försämrad livskvalité (Dueñas, Ojeda, Salazar, Mico, & Failde, 2016). Ofta får personerna med långvarig smärta nedsatt arbets- och aktivitetsförmåga, de fungerar inte längre som förut vilket både närstående och personen själv kan ha svårt att acceptera. Roller i familjen för-ändras, personen med långvarig smärta kan känna sig som en börda då dennes funkt-ionalitet påverkats och upplever att de är ett hinder i familjens fortsatta liv, familjen kan uppleva sig hjälplöst passiva för personens lidande vilket skapar en distans dem emellan (Berntzen, Danielsen, & Almås, 2011). Personens kommunikation och sam-varo med omgivningen kompliceras särskilt om orsaken till den långvariga smärtan icke är fysiskt synbar då det blir en kamp att bevisa smärtan (Crowe et al., 2016). Smärtupplevelsen är svår att förmedla och samtidigt komplext för andra att för-stå därför känner personerna ofta en svår ensamhet i sin smärta. När det saknas tydliga objektiva fynd, som så ofta vid långvariga smärttillstånd, blir personen beroende av att blir betrodd, annars riskerar känslorna av ensamhet och hjälplöshet förstärkas (Bernt-zen et al., 2011). Synen på sig själv och den egna identiteten kan bli hotad av långvarig smärta, det har visat sig vara komplicerat att finna acceptans, att utvecklas och leva vidare utan att samtidigt förlora känslan av sig själv (Crowe et al., 2016). Personer med långvarig sjukdom behöver finna möjligheter till en hanterbar vardag samt uppehålla en balans i dess fysiska och psykiska mående (Nilsson, Lindberg, Skär, & Söderberg, 2016).

Sjuksköterskans profession och kompetensansvar

Den legitimerade sjuksköterskan har i sin profession eget ansvar för kunskapsutveckl-ing, att uppdatera sin yrkeskompetens med den senaste vetenskapliga evidensen och att använda evidensbaserade åtgärder med utgångspunkt i patientens unika behov (Svensk sjuksköterskeförening [SSF], 2017). Det är viktigt att förstå att upplevelsen av

4

Ingen smärta Värsta tänkbara

smärtan

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

smärta är subjektiv och endast patienten själv kan skatta sin smärta. För att få en upp-fattning om patientens smärtupplevelse behöver sjuksköterskan ha kunskaper om be-mötande och hur hen ska agera i omvårdnaden med patienten som lider av smärta (Berntzen et al., 2011). Sjuksköterskan har huvudansvaret för patienters omvårdnad, i ICN:s etiska kod för sjuksköterskor beskrivs sjuksköterskans fyra grundläggande an-svarsområden vilka är att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande (Svensk sjuksköterskeförening [SSF], 2014). Sjuksköterskans arbete grundas i en humanistisk människosyn och ska utföras med ett helhetsperspektiv på patientens situation och i samförstånd med denne. Kommunikation med patienter ska i enlighet med sjuksköterskans kompetens ske med lyhördhet, respekt och empati vilket skapar förutsättningar för god vårdrelation (SSF, 2017).

Smärtbedömning av patienter med långvarig smärta

För att få en uppfattning om patientens smärtupplevelse är det nödvändigt att använda sig av smärtskattningsinstrument (Breivik et al., 2008). För att instrumenten ska kunna skapa förståelse behövs medvetenhet om att det inte är den egentliga smärtan som mäts utan det lidande smärtan orsakar och dess yttring hos personen (Hægerstam, 2008). Det finns olika sorters skalor att använda sig av, valet anpassas utifrån vilken typ av specifik situation och behov patienten som vårdas har. För pati-enter som är kognitivt stabila kan en numerisk mätningsskala användas (NRS). Det vill säga en skala med nummer 0–10, där 0 är ingen smärta och 10 är värsta tänkbara smärtan (Figur I) (Aziato, Dedey, Marfo, Avoka Asmani, & Clegg-Lampety, 2015). Vid långvarig smärta behövs också bedömningsverktyg som ger bredare inblick i smärtans påverkan på funktion samt livskvalité, The Brief Pain Inventory (BPI) är exempel på sådant verktyg vilket anses ha hög reliabilitet och validitet. Långvarig smärta skiljer sig ofta under dygnets alla timmar, därför får patienterna bedöma sin smärta flera gånger per dygn. Bedömning med BPI består av olika delar. För att bedöma smärtans intensi-tet och påverkan på funktioner används NRS. Bedömning av smärtlokalisation och ka-raktär sker genom att patienterna fyller i en schematisk bild av kroppen. Patienterna bedömer smärtans påverkan i livet från sju olika aspekter; aktivitet, gång, arbete, soci-ala relationer, humör, sömn och glädje i livet. Slutligen bedöms verkan av aktuell smärtbehandling (Breivik et al., 2008). Flertalet patienter med långvarig smärta lider också av nedstämdhet eller depression vilket är viktigt att förstå och ta hänsyn till vid bedömningen (Linton, 2013). I anamnesen identifieras, utöver de fysiska symtomen, kognitiva (koncentrations- och minnesproblematik), emotionella (nedstämdhet, sömn, oro) samt beteendemässiga konsekvenser (medicinering, aktivitetsgrad) (An-dersson, 2010a).

5

Smärtbehandling

Oavsett om behandlingen mot smärta strävar efter smärtfrihet, lindring eller acceptans krävs oftast en kombination behandlingsmetoder. Valet av behandlingsmetod baseras på bakomliggande vetenskap men även på patientens önskemål (Lundeberg & Norr-brink, 2014c). Smärthämmande läkemedel (analgetika) är den farmakologiska be-handlingen av smärta. Analgetika delas in i grupper där några av dem är, Paracetamol, COX-hämmare/NSAID, opioidanalgetika och antidepressiva (Hylands-white, Duarte, & Raphael, 2016). Vid långvariga neuropatiska smärttillstånd finns antiepileptiska lä-kemedel som visat sig vara effektiva. Kontinuerlig analgetisk behandling bör dock und-vikas, då lång behandling av en del läkemedel är beroendeframkallande och kan istället ge negativ effekt (Fredenberg, Vinge, & Karling, 2015). Om läkemedel inte uppnår en önskad effekt eller det finns någon annan anledning till att patienten inte kan behand-las med läkemedel finns andra metoder som exempelvis fysisk aktivitet, värme/kyla, TENS och kognitiv beteendeterapi (Hylands-white et al., 2016). För patienter med stora och mer komplexa behov finns rehabiliteringsmetoden Multimodal Rehabilite-ring (MMR). Metoden utgår från ett team bestående av minst tre olika professioner (sjuksköterska, läkare, arbetsterapeut, psykolog och fysioterapeut) som på ett struktu-rerat sätt samverkar, planerar och skapar åtgärder tillsammans med patienten. För-hållningssättet är att rehabiliteringen ska vara personcentrerat och deltagarorienterat, vilket menas att vården ska stödja patienten att hitta strategier att ha makt över sitt eget liv. Målet med rehabiliteringen är att under begränsad tid bryta patientens möns-ter för att få ett mer välfungerande liv (SBU, 2006; Sveriges Kommuner och Landsting, 2013).

Omvårdnad av patienter med långvarig smärta

Behandling av långvarig smärta är oftast komplex därför krävs teamsamarbete från flera olika kompetensområden för att patienten ska få adekvata omvårdnadsåtgärder. Behandling vid långvarig smärta bör omfatta både psykologiska och emotionella fak-torer i smärtupplevelsen (Andersson, 2010b). Sjuksköterskan har en viktig roll när det gäller att lyssna och skapa tillit för den drabbade patienten. En förutsättning för att uppnå en god smärtlindring är att smärtan upptäcks, bedöms och åtgärdas (Elovsson & Boström, 2011). Några arbetsuppgifter sjuksköterskan ansvarar för är uppföljningar, kontroll av medicinering, undervisning och informera patient och anhörig, ge smärt-behandling som exempelvis akupunktur och erbjuda stödsamtal (Andersson, 2010b). God kommunikation ökar förståelsen mellan patienten och sjuksköterskan. Vården av patienter med smärta kan förbättras genom metoden effektiv kommunikation vilket innebär innehållsrik, klar och ärlig information som för patienten är förståelig och skapar en tillitsfull vårdrelation. Kommunikationsstilen är patientfokuserad vilket in-nebär att patienten ges fullt fokus och uppmärksamhet. Effektiv kommunikation främ-jar patientens upplevelse av sin vård, samt förbättrar resultatet av smärtbehandlingen då patienten är införstådd, engagerad och delaktig samt känner tillit till vården (Lin-ton, 2013).

6

Den lidande människan

Eriksson (2015) menar att lidandet är en del av hälsan, något som ingår i livet och är självklart. Däremot ses vårdlidandet som ett onödigt lidande och bör undvikas. I ett historiskt perspektiv har det mänskliga lidandet försökts lindras men istället har ut-vecklingen lett till att sjukvården skapat onödigt lidande för patienten. Vården står därmed idag inför utmaningen att minska lidandet i vården. Eriksson (2015) definierar lidandet i tre olika faser:

Sjukdomslidande

Sjukdomslidande är det lidande som patienten upplever i relation till sjukdom och be-handling, då ofta kroppslig smärta i samband med sjukdom som orsakat lidandet. Det finns en relation mellan smärta och lidande. Genom att reducera smärtan kan lidandet lindras. Kroppslig smärta innefattar oftast en bestämd del av kroppen och tar männi-skans hela uppmärksamhet, detta gör det svårare att övervinna lidandet. Ett outhärd-ligt lidande kan driva patienten till en själslig död och därför bör kroppslig smärta all-tid försöka lindras (Eriksson, 2015).

Vårdlidande

Vårdlidande är det lidande som upplevs i relation till själva vårdsituationen och besk-rivs som själsligt lidande. Vårdlidande innebär en kränkning av patientens värdighet vilket innebär att frånta hens möjlighet att fullt ut vara människa. Kränkning kan ske genom direkt och konkreta handlingar som till exempel respektlöshet mot patienten vid tilltal eller slarv med att skydda patienten vid intima situationer. Kränkning kan också vara mer abstrakt och då ske genom bristande etisk hållning, till exempel att inte besvara eller att inte ”se” patienten. Människans värdighet är att få bli betrodd och bli tagen på allvar och därmed bekräfta patientens upplevelser som sanna (Eriksson, 2015).

Livslidande

Livslidande är lidande relaterat till det egna livet och innefattar allt vad det innebär att leva. Livet kan förändras på många olika sätt och om en plötslig påtvingad förändring uppstår kan människan behöva finna ett nytt meningssammanhang. Livslidande kan handla om stora förluster som leder till ensamhet, samt förlusten av sin identitet, som så ofta sker vid långvarig smärta. Vid dessa situationer kan patienten mista livslust och hoppet på grund av detta outhärdliga lidande (Eriksson, 2015).

7

Syfte

Beskriva hur patienter med långvarig smärta upplever sjuksköterskors omvårdnad.

Material och metod

Design 

En kvalitativ litteraturöversikt genomfördes för att få översikt och skapa en samman-ställning över kunskapsläget inom det valda området (Friberg, 2017a). Syftet med lit-teraturöversikten var att beskriva hur patienter med långvarig smärta upplever sjuk-sköterskans omvårdnad, därför granskades kvalitativa artiklar (Billhult & Henricson, 2017). Dessa gav en fördjupad förståelse av individers upplevelser och erfarenheter (Segesten, 2017). Studien utfördes med induktivt förhållningssätt där en vald teori dis-kuterades mot resultaten i studien. Induktion handlar om att studera upplevelser av fenomen (Billhult & Henricson, 2017).

Urval och datainsamling

En övergripande litteratursökning utfördes för bredare förståelse av området och vad som fanns skrivet. Denna process genomfördes för att utforma vidare sökningar, till exempel relevanta sökord, och forma ett syfte. Genom denna orientering skapades för-ståelse för om problemet/syftet i åtanke var relevant och aktuellt (Friberg, 2017b). Sök-ningar sparades, analyserades och omvandlades kontinuerligt under sökprocessen, ge-nom detta utvecklades de sökord som användes för den egentliga datainsamlingen (Östlundh, 2017). Den egentliga informationssökningen gjordes systematiskt och styr-des av syftet, vilket utgjorstyr-des av vetenskapliga forskningsartiklar (Friberg, 2017b). I samband med datainsamlingen skedde en avgränsning av litteraturen med hjälp av in-klusions- och exklusionskriterier, vilka bestämdes utefter syftet. Detta gjordes för att kvalitetsgranskaartiklarna och se till att de tjänar syftet (Friberg, 2017a). Syftet i stu-dien handlar om att beskriva hur patienter med långvarig smärta upplever sjukskö-terskors omvårdnad, sökorden har utformats med relevans för dessa begrepp. De sökord som användes är: (MH ”Chronic pain”), patient (experience or atti-tude), nurs*, patient perspective, caring, (attitude of health professionals) AND Pa-tient experience. Sökningar gjordes från CINAHL, som är en databas inriktat till om-vårdnadsvetenskap och MedLine där huvudfokuset är medicinskt. För att begränsa ur-valet användes databasernas avgränsningsfunktioner, sökord och sökvägar utvärdera-des och dokumenterautvärdera-des noggrant. Inklusionskriterier var artiklar som var publice-rade från tidigast 2009 och framåt, inriktade på vuxna människor ≥18 år, skrivna på engelska, vara peer-reviewed och etisk godkända. Artiklar som fokuserade på cancer-smärta, akut smärta samt postoperativ smärta exkluderades. Artiklarna var skrivna med kvalitativ metod samt följde den vetenskapliga strukturen. Vid sökningarna utför-des titelgranskning, de artiklarna med relevanta titlar lästes abstrakt. De abstrakt som stämde överens med syftet sparades och skrevs ut. Därefter gjordes granskning av de

8

valda artiklarna, 23 stycken, med stöd av en granskningsmall från Hälsohögskolan Jönköping University som visade artiklarnas kvalitet och att syftet är relevant till detta examensarbete. Kriterierna för att artiklarna skulle godkännas och anses vara av hög kvalitet var att i del 1 skulle 4/4 frågor uppfyllas samt att i del 2 minst 7/8 frågor upp-fyllas. Tretton artiklar gick vidare för analys samt resultat.

Dataanalys

Artiklarna analyserades enligt Fribergs femstegsmodell, modellen förklarar hur stu-dien ska genomföras med hjälp av olika analyssteg (Friberg, 2017c). Steg 1: Valda ar-tiklar skrevs ut och lästes upprepade gånger för ökad uppfattning och förståelse. Sam-tidigt gjordes kvalitetsgranskning av artiklarna, artiklar som inte uppfyllde kraven ex-kluderades. Steg 2: Här gjordes en sammanfattning av varje enskild studie med det mest relevanta och väsentliga kopplat till syftet, detta skrevs ned på separata papper. En god översikt och struktur skapades på materialet genom att föra in data i en arti-kelmatris (bilaga 2), vilket gav en god grund för den fortsatta analysen. Steg 3: För att skapa en överblick och fånga upp relevanta fynd och meningar i studierna användes understrykningspenna. Fynden från respektive artikel skrevs sedan ner på post-it lap-par. Steg 4: Lapparna lades ut på ett stort bord för att lättare identifiera likheter och skillnader. En sammanställning över likheterna och skillnaderna skrevs ned på whiteboardtavla och genom detta skapades underteman och teman för resultatet. Steg 5: I sista steget skapades en tydlig text utifrån de fynd som framkommit vid analysen av artiklarnas resultat.

Forskningsetiska övervägande

Examensarbete från studenter på högskolenivå klassas inte som forskning och behöver därför inte gå igenom etisk prövning, dock har studenterna själva ansvar att ständigt göra etiska överväganden under arbetets gång, vilket kontrolleras av handledaren (Kjellström, 2017). För att en studie ska få kallas etisk behöver den ha god vetenskaplig grund och kvalitet, den ska handla om relevanta frågor och studierna som används ska ha genomförts på ett etiskt sätt och fått godkännande av etisk kommitté (Kjellström, 2017). För öka medvetenhet om förförståelsen fördes en diskussion författarna emel-lan. Tidigare kunskaper och uppfattningar av fenomenet, så kallat förförståelse kan in-direkt påverka resultatet av studien (Billhult & Henricson, 2017). Tidigare erfarenheter från kliniskt arbete och familjerelaterade situationer var sådant som kunde påverka resultatet. De studier som inkluderas ska ha tagit hänsyn och varit till nytta för indivi-den, professionen och samhället, likaså ska detta examensarbete följa dessa kriterier. Forskning ska öka kunskap och vara till nytta för någon av de tre aktörerna (Kjellström, 2017).

9

Resultat

I studierna deltog sammanlagt 241 patienter, varav 120 kvinnor, 51 män och 70 pati-enter som ej var köns identifierade. Studiernas kriterier för att få delta i intervjuerna vara att smärtan hade pågått >3 månader. Gemensamt för resultatet är att allt grundar sig i huvudtemat Upplevelser av kommunikation, som delas in i teman Känslan av att bli bekräftad och Känslan av att bli nonchalerad, som delas in i tillhörande subteman (figur II).

Figur II. Huvudtema, teman och subteman.

Känslan av att bli bekräftad

I resultatet framkommer vad patienterna upplever vara positivt i sjuksköterskornas bemötande samt vilka effekterna blir. Patienterna beskriver vilka faktorer som främjar positiva erfarenheter samt förklarar vilka förväntningar de har hos sjuksköterskorna.

Att bli hörd

Patienterna önskade att sjuksköterskorna skulle vara villiga att lyssna (Skuladottir & Halldorsdottir, 2010; Clark et al., 2014; Howarth, Warne, & Haigh, 2014; Koskinen, Aho, & Nyholm, 2016; Sternke, Abrahamson, & Bair, 2016), vara öppensinnade (Clark et al., 2014; Koskinen et al., 2016; Sternke et al., 2016) samt att de pratar och visar omsorg och omtanke (Skuladottir & Halldorsdottir, 2010). När sjuksköterskorna lyss-nade kände patienterna sig välkomna och accepterade (Sternke et al., 2016). Genom att sjuksköterskorna lyssnade förstod de patienternas smärta och hur de kände sig samt kunde uppfatta deras emotioner och humör (Howarth et al., 2014). Patienterna uppfattade sjuksköterskorna stödjande och vänliga när de fick möjligheten till att få förklara sin oro, hjälp att sätta mål, få uttrycka sina framsteg och förhoppningar samt

10

att få sjuksköterskornas respons (Matthias, Bair, Nyland, Huffman, Stubbs, Damush, & Kroenke, 2010; Tveiten & Knutsen, 2011; Howarth et al., 2014). Patienterna ut-tryckte en önskan om att bli bekräftade (Hansson, Fridlund, Brunt, Hansson, & Rask, 2011; Hållstam, Stålnacke, Svensen, & Löfgren, 2015). De såg fram emot att få samtala med sjuksköterskorna, att själva få möjligheten att berätta om deras smärta, situation och hur de mådde (Matthias et al., 2010; Hansson et al., 2011). Patienterna

uppskat-tade öppenheten att kunna diskutera allt de tänkte och ville prata om (Matthias et al., 2010). Patienterna beskrev att sjuksköterskorna lyssnade samt att de var engagerade i konversationen, vilket gjorde att de kände stöd och uppmuntran till att fortsätta sin smärtbehandlingsplan (Matthias et al., 2010; Tveiten & Knutsen, 2011).

Att bli trodd

Känslan av att bli trodd var av stor betydelse för patienterna (Tveiten & Knutsen, 2011; Howarth et al., 2014; Koskinen et al., 2016), att bli trodd stärkte patienterna och gav dem mer energi, att smärtan blev accepterad som äkta samt gav dem stöd till att tro på sig själva (Tveiten & Knutsen, 2011; Hållstam et al., 2015). Känslan av att bli trodd var av betydelse för patienterna både på psykologisk och emotionell nivå och uppfattades som en lättnad (Tveiten & Knutsen, 2011). Patienterna med smärtproblematik ut-tryckte behovet av att ha sjuksköterskorna som såg dem som unika samt hade förstå-else för att smärtan är individuell och ter sig olika för alla (Tveiten & Knutsen, 2011; Koskinen, et al., 2016), när vården var individanpassad upplevde patienterna det lät-tare att hantera smärtan (Fu et al., 2016). Patienterna kände sig trodda när de blev respekterade genom att sjuksköterskorna hade ögonkontakt, lyssnade och besvarade (Koskinen et al., 2016). Genom att sjuksköterskorna litade på patienternas egna upp-levelser av smärtan skapades empati och förståelse, detta bidrog till minskat lidande och kontroll över patienternas egna situationer (Tveiten & Knutsen, 2011). När sjuk-sköterskorna visade förståelse gav det patienterna trygghet och de vågade dela med sig om sina problem (Fu, McNichol, Marczewski, & Closs, 2016), samt att de upplevde sig bli tagna på allvar (Oosterhof, Dekker, Sloots, Bartels, & Dekker, 2014).

Att uppleva empati

Sjuksköterskorna visade empati och engagemang för att kunna förstå patienternas si-tuation (Oosterhof et al., 2014). Genom att sjuksköterskorna var vänliga, hjälpsamma och öppna skapades ett välkomnande bemötande (Matthias et al., 2010; Koskinen et al., 2016) och patienterna kände sig förstådda samt värdefulla (Sternke et al., 2016). Flera patienter uppskattade att möta sjuksköterskor som verkligen brydde sig och såg dem som jämlika (Hållstam et al., 2015). Patienterna beskrev att de kände sig mer be-kväma när sjuksköterskorna tilltalade dem vid förnamn och var öppna för att lära känna personen, istället för endast patient och som ett nummer (Howarth., et al, 2014). Att göra det lilla extra som att vara trevlig och glad kunde ge patienterna ny mening och i vissa fall göra smärtan mer hanterbar (Koskinen et al., 2016). Patienterna beskrev att sjuksköterskorna var hjälpsamma och förstående, att deras emotionella stöd var till

11

stor fördel för deras fortsatta medverkan (Matthias et al., 2010). Det framkom ett tyd-ligt behov av god kommunikation mellan patienterna och sjuksköterskorna. Kommu-nikationen var en viktig del av smärtterapin och en del av patienterna uttryckte att en god dialog lindrade smärtan bättre än ett läkemedel (Tveiten & Knutsen, 2011). Pati-enterna förväntade sig att sjuksköterskorna ska ha en god attityd och ge ett bemötande av trovärdighet (Tveiten & Knutsen, 2011). Sjuksköterskornas kroppsspråk, beröring och sättet de kommunicerade påverkade hur patienterna upplevde mötet. Mjuk berö-ring och lugn ton gav ett positivt intryck (Oosterhof et al., 2014; Koskinen et al., 2016). Patienterna uttryckte behov av professionell omvårdnad och stöd (Matthias et al., 2010; Oosterhof et al., 2014; Sternke et al., 2016) och att positiv feedback och upp-muntran fick dem att fortsätta kämpa (Matthias et al., 2010; Oosterhof et al., 2014).

Att bli delaktig

En del av de intervjuade patienterna upplevde behov av att känna delaktighet i sin vård (Skuladottir & Halldorsdottir, 2010; Tveiten & Knutsen, 2011; Oosterhof et al., 2014; Fu et al., 2016) då patienterna är experter på sina kroppar (Skuladottir & Halldorsdot-tir, 2010; Tveiten & Knutsen, 2011). När sjuksköterskorna och patienterna satte upp gemensamma planer och mål upplevde de sig uppmärksammade och delaktiga (Oosterhof et al., 2014; Fu et al., 2016). Vissa av patienterna beskrev behovet och vikten av att sjuksköterskorna gav hjälpfulla råd samt information (Skuladottir & Halldors-dottir, 2010). Positiva möten med sjuksköterskor förbättrade patienters självförtro-ende samt underlättade deras förändringsprocess. Flera patienter uppskattade att möta sjuksköterskor som ansåg dem jämlika samt gjorde dem delaktiga i besluten, vil-ket gjorde att de återfick hopp och kände sig trygga (Hållstam et al., 2015). En del av de intervjuade patienterna uttryckte hur viktig relationen med sjuksköterskorna var för att kunna få ett bra stöd. Patienterna uttryckte att en god relation ledde till mer avslappnade samtal och de vågade fråga efter hjälp. Genom en emotionell relation kände patienterna en trygghet samt avslappnad miljö (Fu et al., 2016).

12 Känslan av att bli nonchalerad

Patienterna beskrev sina upplevelser av att inte bli tagen på allvar samt vilka konse-kvenserna blir. I resultatet framkom det rädslor hos patienterna för att bli ignorerade och inte få rätt hjälp.

Att inte bli bekräftad

De intervjuade patienterna upplevde vården negativ när sjuksköterskorna inte bekräf-tade deras smärtupplevelser (Howarth et al., 2014). Patienterna uttryckte vikten av att inte bli nonchalerade (Koskinen et al., 2016). Att bli bemött med en negativ inställning gav känslor som att inte bli förstådd eller att smärtan skulle vara påhittad och då bli ignorerad. Detta ledde till fortsatt ökad smärta (Skuladottir & Halldorsdottir, 2010; Hansson et al., 2011), ökat lidande och minskat välbefinnande (Koskinen et al., 2016). Tidigare erfarenheter av sjukvård hade en avgörande roll för patienternas aktuella uppfattning och förtroende av vården. Somliga patienter beskrev exempelvis erfaren-heter av att möta sjuksköterskor som misstrodde smärtans existens vilket fick dem att känna sin egenmakt fråntagen, vilket förvärrade patienternas oro och sänkte deras självkänsla (Howarth et al., 2014). De patienter som var besvikna på sin vård upplevde att sjuksköterskorna inte lyssnade eller var engagerade i deras situation (Howarth et al., 2014; Oosterhof, 2014). Patienterna beskrev vikten av att bli trodd samt att frånta-gen efrånta-genmakt resulterade i att många av patienterna tvivlade på sin smärtupplevelse och kände sig drabbade av mental ohälsa (Howarth et al., 2014). En del patienter ut-tryckte att de ofta blev stereotypiserade, att de fejkade sin smärta för att de söker till exempel efter droger. Patienterna ber om att sjuksköterskorna ska lyssna på deras pro-blem och inte endast fokusera på läkemedel (Sternke et al., 2016). Om sjuksköters-korna inte frågade om smärtan eller följde upp riskerade patienterna uppleva sig som misstrodda eller ej prioriterade (Hansson et al., 2011).

Att inte få stöd

När sjuksköterskorna inte gav information och stöd som förväntades utan istället var nedlåtande och avvisande upplevde patienterna sig bekymrade och förvirrade. Patien-terna upplevde då att behandlingen var baserad på antaganden, inte med hänsyn till deras tidigare erfarenheter och kunskaper om sina egna kroppar (Clark et al., 2014). En del patienter kände att de inte fick tillräckligt med stöd i sin hantering av smärtan från sjuksköterskorna (Howarth et al., 2014). En del sjuksköterskor hade ingen förstå-else eller förmåga att kommunicera vilket ökade smärtan och lidandet (Koskinen et al., 2016). Patienterna uttryckte oro över de sjuksköterskor som inte visade intresse, att de inte lyssnade på deras problem. Sjuksköterskornas bristande intresse för att finna or-saken till smärtan upplevde patienterna bero på att kronisk smärta inte är en dödlig sjukdom. Ointresset från sjuksköterskorna fick patienterna att känna sig besvikna (Hadi, Alldred, Briggs, Marczewski, & Closs, 2017).

13

Diskussion

Metoddiskussion

Utifrån begreppen trovärdighet, pålitlighet, bekräftelsebarhet och överförbarhet dis-kuteras metoden (Mårtensson & Fridlund, 2017).

Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskors omvårdnad upplevs av pati-enter med långvarig smärta, varpå kvalitativ metod användes. Metoden studerar män-niskans upplevda erfarenhet vilket ger läsaren möjlighet till förståelse för patienterna. Induktiv ansats valdes för att kunna jämföra resultatet med en teori i resultatdiskuss-ionen. Deduktiv ansats med vald teori hade begränsat antalet artiklar och därmed ökat risken att gå miste om relevant information (Henricson & Billhult, 2017).

För att få fram relevanta sökord utfördes den inledande sökningen med hjälp av en bibliotekarie på Högskolebiblioteket i Jönköping. Under informationssökningen iden-tifierades relevanta sökord som svarade på syftet. Vid den inledande sökningen använ-des tre benämningar för smärttillståndet (chronic pain, long term pain, persistent pain) då översättningar av begreppet långvarig smärta varierade. Inför den slutliga in-formationssökningen konsulterades återigen bibliotekarie för sökhjälp samt utvärde-ring av valda sökord, här identifierades ämnesordet chronic pain vilket täckte upp för tidigare benämningar vid de fortsatta sökningarna. Sökningarna kompletterades med användning av booleska termerna OR och AND för att göra sökningen mer specifik samt öka sensitivitet (Karlsson, 2017). Artikelsökning gjordes i databaserna CINAHL som är inriktad på omvårdnadsvetenskap och MedLine som är inriktad på medicin. Genom användning av olika databaser resulterade det i ett större antal resultatartiklar vilket stärker arbetets trovärdighet. För att begränsa urvalet användes databasernas avgränsning funktioner och sökord. I den slutliga informationssökningen upptäcktes återkommande studier under vissa sökkombinationer, detta ökar uppsatsens sensiti-vitet. I samband med datainsamlingen skedde en avgränsning av litteraturen med hjälp av inklusions- och exklusionskriterier, vilka bestämdes utefter syftet. En inklus-ionskriterie var att enbart välja artiklar som är peer-reviewed, detta menas att studi-erna är bedömda som vetenskapliga vilket stärker litteraturöversiktens trovärdighet (Henricson, 2017). Inga specifika diagnoser valdes som inklusionskriterier då detta begränsade artikelsökningen.

Kvalitetsgranskningen utfördes genom att artiklarna delades lika mellan författarna vilka sedan utförde granskningen var för sig, dock med stöd och assistans av varandra. När kvalitetsgranskningen delas mellan författarna finns risk att trovärdigheten påver-kas (Henricson, 2017). Artiklarna som godkändes uppfyllde de förbestämda kraven för hög kvalitet, att 4/4 frågor i del 1 samt 7/8 frågor i del 2 skulle vara uppfyllda. Då för-fattarna hade begränsad erfarenhet av systematisk litteraturöversikt skulle det kunnat sänka trovärdigheten i arbetet (Mårtensson & Fridlund, 2017). Antalet inkluderade

ar-14

tiklar var tillräckligt för examensarbetets trovärdighet, minst tio artiklar ska inklude-ras för att litteraturöversikten ska anses meningsfull och trovärdig (Willman & Stoltz, 2017). Analysen utfördes både individuellt och gemensamt av författarna, var för sig noterades meningsenheter och möjliga subteman i vardera artikel vilka sedan jämför-des gemensamt. Därefter fann författarna tillsammans de slutliga subteman, teman och skapade en ny helhet, resultatet. Genom att författarna gemensamt utförde dataa-nalysen kvalitetssäkrades den (Henricson, 2017). Resultatet granskades kritiskt av handledare samt deltagare i handledningsgruppen, genom denna kontroll av att resul-tatbeskrivningarna var rimliga samt att resultatet svarade på syftet stärktes trovärdig-heten (Henricson, 2017) och bekräftelsebartrovärdig-heten i översikten (Mårtensson & Fridlund, 2017). I två av artiklarna var det ≤ 5 personer som deltog i intervjuerna vilket kan anses som ett litet urval, dock kan ett begränsat urval ge rikare data (Danielson, 2017). I kva-litativ forskning jämfört med kvantitativ är det viktigare att finna ett mindre antal del-tagare med liknande erfarenheter av fenomenet som kan ge en djupare beskrivning (Henricson & Billhult, 2017). Henricsson (2017) skriver att artiklar med samma design ökar studiens trovärdighet. Vilket inte har gjorts i detta arbete då författarna kom över-ens om att data från intervjustudier av oberoende design var av värde. Under etiska förhållningssätt reflekterades tidigare erfarenheter från arbete och familjerelaterade situationer, då detta var sådant som kunde påverka resultatet. Medvetenhet kring för-förståelse har funnits med under hela uppsatsens gång, vilket har begränsat dess på-verkan av resultatet samt stärkt pålitligheten (Henricsson, 2017). Artiklarna var gjorda i Sverige, Norge, Finland, Island, Storbritannien och USA. Då majoriteten av resultat-artiklarna är gjorda utanför Sverige kan det vara tveksamt om examensarbetets resul-tatet är överförbart till Sverige, då det finns skillnader i sjukvårdssystemen mellan län-derna. Däremot har resultatet från respektive artikel haft likheter med varandra, vilket styrker att resultatet skulle kunna vara aktuellt i Sverige (Henricsson, 2017). I artik-larna som använts till resultatet benämns sjukvårdspersonal och inte alltid enbart sjuksköterska, vilket kan försvaga arbetets överförbarhet. Författarna i detta arbete valde därför att exkludera styckena där det är tydligt inriktat på andra professioner vilket styrker resultatet.

Resultatdiskussion

Syftet var att beskriva hur patienter med långvarig smärta upplever sjuksköterskors omvårdnad, vilket i resultatet beskrivs under teman Känslan av att bli bekräftad och Känslan av att bli nonchalerad.

I resultatet beskrev patienterna sina upplevelser av sjuksköterskornas kommunikation och bemötande genom positiva och negativa aspekter och vad respektive innebär samt effekterna av dessa. Resultatet visade att patienternas erfarenheter av kommunikation innefattade både positiva samt negativa upplevelser från mötet med sjuksköterskorna. Positiva erfarenheter beskrevs som att sjuksköterskorna med vänlig och öppen attityd visade intresse för dem, att de lyssnade och visade förståelse samt gjorde dem delaktiga i sin vård. Bekräftelse innebar för patienterna att någon lyssnade, visade förståelse, hade ett genuint intresse samt förtroende för dem. Om patienterna istället bemöttes

15

med en dålig attityd riskerade patienterna att varken känna sig sedda eller betrodda. Vilket ledde till ökad smärta, förvirring och kunde orsaka vårdlidande. Att känna be-kräftelse samt respekt från sjuksköterskorna ledde till en bättre relation och följsam-het.

Patienterna uttryckte vikten av en god relation med sjuksköterskorna samt att bli del-aktiga i vården. Det visar sig viktigt att sjuksköterskorna inkluderar patienterna i be-sluten av vården samt att relationen påverkas negativt om brister i vänlighet och ned-värderande kommentarer används (Ferguson, Ward, Card, Sheppard, & McMurtry, 2013). Sjuksköterskor kan stötta och vägleda patienter mot förbättrat mående men för-utsätter en god vårdrelation. Genom att bemöta med engagemang och respekt samt ta hänsyn till individuella behov stärks relationen (Nilsson, Lindberg, Skär, & Söderberg, 2016). Eriksson (2015) beskriver att kränkning kan ske genom bristande etisk håll-ning, det vill säga att sjuksköterskor nonchalerar eller använder ett respektlöst språk. För att minska bristerna i den kliniska verksamheten kan det behövas mer kunskap om hur man gör patienter delaktig. Patientlagen säger att sjukvården ska i största mån göra patienterna delaktiga samt att behandlingsåtgärderna ska utgå från patienternas individuella förutsättningar (Patientlag 2014:821).

Patienterna uppskattade när sjuksköterskorna litade på deras berättelser. Patienterna beskrev negativa upplevelser genom att känna sig ignorerade. Liknande resultat syns i Skuladottir & Halldorsdottir (2013) vilka förklarar att när sjuksköterskor uppfattas ha bristande omtanke och intresse för patienter upplevs det som ett hinder i mötet, vilket resulterar i låg tillit och bristande gemensam förståelse. Ett bristande etiskt förhåll-ningssätt likt patienterna uttrycker kan bidra till det Eriksson (2015) beskriver som vårdlidande. Enligt Svensk sjuksköterskeförening (2017) ingår det i sjuksköterskans profession att arbetet ska präglas av ett etiskt förhållningssätt med hänsyn till ICN’s etiska kod.

Patienterna uppskattade att möta sjuksköterskor som verkligen brydde sig och såg dem som jämlika. Vilket stöds i annan forskning där patienterna vill ha en relation som är stöttande och omsorgsfull samt att sjuksköterskor har en attityd att genuint vilja hjälpa dem (Ferguson et al., 2013). Patienterna uppskattar när sjuksköterskor visar förståelse. Skuladottir & Halldorsdottir (2008) beskriver att när sjuksköterskorna i mötet uppfattas visa omtanke upplever patienterna gemensam tillit och förståelse, vil-ket anses som förutsättning för en öppen kommunikation med god dialog. Det finns ett tydligt samband mellan sjuksköterskors agerande och patienters uppfattning samt förväntningar på vården, vilket i det kliniska arbetet är viktigt att ha förståelse och in-sikt för. Individen ska stärkas av mötet med vården samt uppleva att behandlingen är individuellt utformad med respekt för unika behov.

16

När patienterna i resultatet blev bekräftade som verkliga, unika och inte enbart som patienter med smärta kände de sig sedda och accepterade. När sjuksköterskor tror samt bekräftar patienters smärta känner de sig sedda som lidande människor (Arman & Hök 2016), upplevelser av en positiv relation till sjuksköterskor grundar sig i att bli respekterade genom att bli sedda som unika människor (Fergusen et al., 2013). Om sjuksköterskor inte vårdar patienter med värdighet och som unika människor kan mö-tet orsaka vårdlidande men även förstärka sjukdomslidandet (Eriksson, 2015). Hos patienter med tidigare negativa erfarenheter av sjukvården fanns kritiskt inställ-ning till vården, som att ingen kommer lyssna eller tro på det som sägs. Negativa för-väntningar gör det problematiskt för patienterna (Holmer, Stålnacke, Enthoven, & Stenberg, 2018), smärtsamma erfarenheter från att bli misstrodd kan leda till att pati-enterna håller situationen för sig själva i stället för att förklara situationen (Crowe, Whitehead, Seaton, Jordan, McCall, Maskill, & Trip, 2013). Det är viktigt att sjukskö-terskor i mötet synliggör och bemöter patienters upplevelse (Kasén, Nordman, Lind-holm, & Eriksson, 2008). Om patienternas smärtupplevelser inte tas på allvar eller ig-noreras finns risk att smärtan ökar och därmed bidra till ett ökat sjukdomslidande. Patienterna som var besvikna på deras vård hade inte upplevt att någon lyssnade eller varit tillräckligt engagerade. Forskning bekräftar samt beskriver frustrationen som uppstår efter misslyckat försök att få förklara smärtan (Dow, Roche, & Ziebland, 2012). Genom att inte bli mottagen seriöst och på allvar sviker sjuksköterskor människans värdighet vilket bidrar till vårdlidande (Eriksson, 2015). När sjuksköterskor utför nog-grann bedömning av patienters upplevelse, med hjälp av instrument och god kommu-nikation, kan det resultera i att patienter oftare känner sig bekräftade. Att de då fått en god upplevelse av vårdmötet som stärker patienternas förtroende för vården men också till deras egna förmågor att hantera situationen.

Patienterna uppskattade när sjuksköterskorna lyssnade, brydde sig, gav tid, var öp-pensinnade och bekräftade deras känslor. Ferguson et al., (2013) menar att sjukskö-terskor som visar intresse samt lyssnar på patienters behov bidrar till att de känner sig respekterade. Att någon lyssnar och ger möjlighet att berätta samt förklara sin situat-ion är en önskan och något värdefullt för patienter, annars riskerar de att känna sig besvikna. Resultatet visade att bekräftelse av att smärtan var på riktigt kunde leda till att patienterna hanterade och förstod smärtan bättre. Dow et al., (2012) menar när patienter inte får någon bakomliggande orsak till smärtan känner de sig orättvist stämplade, att smärtan istället förklaras med psykisk ohälsa. Crowe et al., (2013) för-klarar orsaken till att inte bli betrodd dels är på grund av att smärtan inte objektivt kan mätas vilket gör smärtan osynlig, trots att smärtan är verklig för patienterna. För att förhindra ytterligare livslidande behöver patienterna bli bekräftade samt stärkta av sjuksköterskornas agerande och handlingar, därmed skapas möjligheter för att de åter ska finna mening och hanterbarhet i livet att åter se möjligheter och nya sammanhang

17

(Eriksson, 2015). Då en stor del av befolkningen i Sverige lever med långvarig smärta finns ett tydligt behov från sjukvården att ha kunskap, förståelse och empati för den drabbade människan. En del av resultatet visar det motsatta, vilket styrker att det finns brister i hur sjukvården ska förhålla sig till dessa patienter. Hälso- och sjukvårdslagen säger att hälso- och sjukvården har ett ansvar att erbjuda en god sjukvård och att målet med vården är en god hälsa på lika vård för hela befolkningen (Hälso- och sjukvårdslag 2017:30).

Slutsatser

I resultatet framkom att personer med långvarig smärta i mötet med sjuksköterskor hade dels positiva samt negativa erfarenheter av omvårdnaden. Hur patienterna upp-levde kommunikationen låg i sjuksköterskornas förmåga att bemöta med respekt, för-ståelse och öppenhet, därmed ett värdigt omhändertagande. Bekräftelse och empati ansågs vara en betydande faktor i omvårdnaden. Sjuksköterskornas förmågor att en-gagera sig för att förstå patienternas situationer och synsätt upplevdes positivt, medan att bli nonchalerad, misstrodd och ej hörd upplevdes negativt. Positiva upplevelser av kommunikationen samt att bli bekräftad var förutsättningar för patienternas delaktig av deras vård.

Klinisk

implikation

Resultatet av litteraturöversikten ger bredare förståelse och inblick i hur patienterna uppfattar sjuksköterskors omvårdnad. Sjuksköterskan är troligen den första som pati-enten möter i vården och därför är det viktigt att sjuksköterskan gör en noggrann da-tainsamling och bedömning. Vilket kan göras genom intervju och ordentlig anamnes på patienten, att använda smärtskattningsverktyg och göra kontinuerliga uppfölj-ningar. I sjuksköterskors omvårdnad av patienter med långvarig smärta ligger ofta hu-vudfokus på interaktion och kommunikation. Genom att bli uppmärksammad om vad patienterna värdesätter hos sjuksköterskan samt vilka behov patienten har kan de bris-tande faktorerna i vårdmötet minskas, vilket kan resultera i ett minskat vårdlidande. Resultatet kan uppmärksamma sjuksköterskor att se över om de har tillräckliga kun-skaper av området långvarig smärta, bemötande samt kommunikation. Om sjukskö-terskor kan bli bättre på att möta patienter med långvarig smärta skulle det kunna leda till att de från början blir nöjda med vården. Kan patienterna i ett tidigare skede få den hjälp och stöd de behöver blir förhoppningsvis följderna att deras upplevelse av ohälsa blir mindre omfattande samt att deras negativa syn på vården minskar. Resultat blir möjligtvis då färre antal vårdbesök per patient samt att sjukdomsprocessen inte i lika stor utsträckning leder till förlorad självkänsla och förlorad social samhörighet samt sjukskrivning. Vilket gör att resultatet också kan lyfta behovet i ett samhällsperspektiv, då kostnaderna i Sverige är omfattande.

18

Förslag till fortsatt forskning

Det behövs fortsatt forskning kring området långvarig smärta och hur på bästa sätt kunna ge patienten god omvårdnad. I resultatet framkommer patienternas erfaren-heter av brister i bemötandet mellan sjuksköterskor och vårdsökande. Därför skulle förslag på fortsatta studier vara att undersöka sjuksköterskors kunskaper och attityder mot patienter med långvarig smärta, detta för att se om det finns brister i kunskap och i utbildning.

19

Referenser

Resultatartiklar markeras med *

Andersson, I., (2010a). Långvarig smärta - en introduktion. I M, Werner., & I, Leden (Red.), Smärta och Smärtbehandling. (s. 387-400). Stockholm, Sverige: Liber AB.

Andersson, I. (2010b). Rehabilitering vid långvarig smärta. I M, Werner., & I, Leden (Red.), Smärta och Smärtbehandling. (s. 401-409). Stockholm, Sverige: Liber AB.

Arman, M., & Hök, J. (2016). Self-care follows from compassionate care – chronic pain patients’ experience of integrative rehabilitation. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 30(2), 374-381. doi: 10.1111/scs.12258

Aziato, L., Dedey, F., Marfo, K,. Avoka Asamani, J., & Clegg-Lampety, J. (2015). Vali-dation of three pain scales among adult postoperative patients in Ghana. BMC Nursing, volym 14(1), 1-9. doi: 10.1186/s12912-015-0094-6

Berntzen, H., Danielsen, A., & Almås, H. (2011). Omvårdnad vid smärta. I H, Almås, & D-G, Stubberud., & R, Grønseth (Red.), Klinisk omvårdnad 1. (s. 351–393). Stockholm, Sverige: Liber AB.

Billhult, A., & Henricson, M. (2017). Kvalitativ metod. I M, Henricson (Red.), Veten-skaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 111-119). Lund, Sverige: Studentlitteratur AB. 

Breivik, H., Borchgrevink, PC., Allen, SM., Rosseland, LA., Romundstad, L., Breivik Hals, EK., . . . Stubhaug, A. (2008). Assessment of pain. British Journal of Anasthesia, 101(1), 17-24. doi: 10.1093/bja/aen103

Breivik, H., Collett, B., Ventafridda, V., Cohen, R., & Gallacher, D. (2006). Survey of chronic pain in Europe: Prevalence, impact on daily life, and treatment. Euro-pean Journal of Pain, 10(4), 287-333. doi:10.1016/j.ejpain.2005.06.009

20

*Clarke, A., Martin, D., Jones, D., Schofiel, P., Anthony, G., McNamee, P., . . . Smith, B. (2014). “I Try and Smile, I Try and Be Cherry, I Try Not to Be Pushy. I Try to Say ‘I’m Here for Help’ but I Leave Feeling... Worried”: A Qualitative Study of Perceptions of Interactions with Health Professionals by Community-Based Older Adult with Chronic Pain. Public Library of science, 9(9), E105450. doi: 10.1371/journal.pone.0105450

Crowe, M., Whitehead, L., Seaton, P., Jordan, J., Mccall, C., Maskill, V., & Trip, H. (2016). Qualitative meta-synthesis: the experience of chronic pain across con-ditions. Journal of Advanced Nursing, 73(5), 1004-1016. doi: 10.1111/jan.13174

Danielson, E. (2017). Kvalitativ forskningsintervju. I M, Henricson (Red.), Vetenskap-lig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 143-154). Lund, Sverige: Studentlitteratur AB. 

Dow, C. M., Roche, P. A., & Ziebland, S. (2012). Talk of frustration in the narratives of people with chronic pain. Chronic Illness, 8(3), 176-191. doi: 10.1177/1742395312443692

Dueñas, M., Ojeda, B., Salazar, A., Mico, J., & Failde, I. (2016). A review of chronic pain impact on patients, their social environment and the health care system. Jour-nal of Pain Research, 9(1), 457-467. doi: 10.2147/JPR.S105892

Elovsson, M., & Boström, B. (2011). Sjuksköterskors upplevelse av smärtbehandling av äldre personer i kommunal hälso- och sjukvård. Vard I Norden, 31(4), 10-15. doi: 10.1177/010740831103100403

Eriksson, K. (2015). Den lidande människan, Upplaga 2. Stockholm, Sverige: Liber AB.

Ferguson, M., Ward, H., Card, S., Sheppard, S., & McMurtry, J. (2013). Putting the “patient” back into patient-centred care: An educational perspective. Nurse Education in Practice, 13(4) 283-287. doi: 10.1016/j.nepr.2013.03.016

Fredenberg, S., Vinge, E., & Karling M. (2015). Smärta och smärtbehandling. Hämtad 5 december 2019 från: https://lakemedelsboken.se/kapi-tel/smarta/smarta_och_smartbehandling.html

21

Friberg, F. (2017a). Att göra en litteraturöversikt. I F, Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 141-152). Lund, Sve-rige: Studentlitteratur AB.

Friberg, F. (2017b). Tankeprocessen under examensarbetet. I F, Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 37-48). Lund, Sverige: Studentlitteratur AB.

Friberg, F. (2017c). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I F, Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för lit-teraturbaserade examensarbeten (s.129 -139). Lund, Sverige: Studentlittera-tur AB.

*Fu, Y., McNichol, E., Marczewski, K., & Closs, S. J. (2016). Exploring the Influence of Patient-Professional Partnerships on the Self-Management of Chronic Back Pain: A Qualitative Study. Pain Management Nursing, 17(5), 339–349. doi: 0.1016/j.pmn.2016.05.004

Goldberg, D.S., & McGee, S.J. (2011). Pain as a global public health priority. BMC Pub-lic Health, 11(1), 770. doi: 10.1186/1471-2458-11-770

*Gordon, K., Rice, H., Allcock, N., Bell, P., Dunbar, M., Gilbert, S., & Wallace, H. (2017). Barriers to self-management of chronic pain in primary care: a quali-tative focus group study. The British Journal Of General Practice: The Journal Of The Royal College Of General Practitioners, 67(656), e209–e217. doi: 10.3399/bjgp17X688825

*Hansson, K. S., Fridlund, B., Brunt, D., Hansson, B., & Rask, M. (2011). The meaning of the experiences of persons with chronic pain in their encounters with the health service. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 25(3), 444–450. doi: 10.1111/j.1471-6712.2010.00847.x

*Hadi, M. A., Alldred, D. P., Briggs, M., Marczewski, K., & Closs, S. J. (2017). “Treated as a number, not treated as a person”: a qualitative exploration of the perceived barriers to effective pain management of patients with chronic pain. BMJ Open, 7(6), e016454. doi: 10.1136/bmjopen-2017-016454

22

Henricson, M. (2017). Diskussion. I M, Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och me-tod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 411-420). Lund, Sverige: Studentlitteratur AB.

Holmner, E., Stålnacke, B-M., Enthoven, P., & Stenberg, G. (2018). ”The acceptance” of living with chronic pain – an ongoing process: A qualitative study of patient experiences of multimodal rehabilitation in primary care. Journal of Rehabil-itation Medicine, 50(1), 73-79. doi: 10.2340/16501977-2286

*Howarth, M., Warne, T., & Haigh, C. (2014). Pain from the inside: understanding the theoretical underpinning of person-centered care delivered by pain teams. Pain Management Nursing: Official Journal Of The American Society Of Pain Management Nurses, 15(1), 340–348. doi: 10.1016/j.pmn.2012.12.008 Hylands-white, N., Duarte, R., & Raphael, J. (2017). An overview if treatment

ap-proaches for chronic pain management. Rheumatology International, 37(1), 29-42. doi:10.1007/s00296-016-3481-8

Hægerstam, G. (2008). Smärta - Ett mångfacetterat problem. Lund, Sverige: Stu-dentlitteratur AB.

Hægerstam, G. (2010). Smärta och lidande. I M, Werner., & I, Leden (Red.), Smärta och Smärtbehandling. (s. 77-81). Stockholm, Sverige: Liber AB.

*Hållstam, A., Stålnacke, B. M., Svensen, C., & Löfgren, M. (2015). “Change is possi-ble”: Patients’ experience of a multimodal chronic pain rehabilitation pro-gramme. Journal Of Rehabilitation Medicine, 47(3), 242–248. doi: 10.2340/16501977-1926

International Association for the Study of Pain. (2017). IASP Terminology. Hämtad 19 augusti 2019 från https://www.iasp-pain.org/Education/Con-tent.aspx?ItemNumber=1698&navItemNumber=576

Karlsson, E. (2017). Informationssökning. I M, Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 81-97). Lund,

23

Karlsten, R. (2014). Smärtfysiologi. I A, Rhodin (Red.), Smärta i klinisk praxis (s. 25-36). Lund, Sverige: Studentlitteratur AB.

Kasén, A., Nordman, T., Lindholm, T., & Eriksson, K. (2008). Då patienten lider av vården — vårdares gestaltning av patientens vårdlidande. Nordic Jour-nal of Nursing Research, 28(2), 4-8. doi: 10.1177%2F010740830802800202

Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M, Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 57-80). Lund, Sverige: Studentlitteratur AB.

Kosek, E., Cohen, M., Baron, R., Gebhart, G. F., Mico, J.-A., Rice, A. S. C., . . . Sluka, A. K. (2016). Do we need a third mechanistic descriptor for chronic pain states? PAIN - The Journal of the International Association for the Study of Pain, 157(7), 1382-1382. doi: 10.1097/j.pain.0000000000000507

*Koskinen, C., Aho, S., & Nyholm, L. (2016). Life with an unwelcome guest - caring in a context of protracted bodily pain. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 30(4), 774–781. doi: 10.1111/scs.12304

Linton, S. (2013). Att förstå patienter med smärta. Lund, Sverige: Studentlitteratur AB.

Lundeberg, T., & Norrbrink, C. (2014a). Om smärta. I C. Norrbrink., & T, Lundeberg (Red.), Om Smärta - ett fysiologiskt perspektiv (s. 11-14). Lund, Sverige: Stu-dentlitteratur AB.

Lundeberg, T., & Norrbrink, C. (2014b). Klassifikation av smärta. I C. Norrbrink., & T, Lundeberg (Red.), Om Smärta - ett fysiologiskt perspektiv (s. 51-78). Lund, Sverige: Studentlitteratur AB.

Lundeberg, T., & Norrbrink, C. (2014c). Farmakologisk behandling av smärta. I C. Norrbrink., & T, Lundeberg (Red.), Om Smärta - ett fysiologiskt perspek-tiv (s. 1029-148). Lund, Sverige: Studentlitteratur AB.

Lundeberg, T., & Norrbrink, C. (2014d). Smärtans väg från periferin till hjärnan. I C. Norrbrink., & T, Lundeberg (Red.), Om Smärta - ett fysiologiskt perspek-tiv (s. 21-29). Lund, Sverige: Studentlitteratur AB.

24

*Matthias, M.S., Bair, M.J., Nyland, K.A., Huffman, M.A., Stubbs, D.L., Damush, T.M., & Kroenke, K. (2010). Self-management support and communication from nurse care managers compared with primary care physicians: a focus group study of patients with chronic musculoskeletal pain. Pain Management Nursing, 11(1), 26–34. doi: 10.1016/j.pmn.2008.12.003

Mårtensson, J., & Fridlund, B. (2017) Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I M, Hen-ricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 421-438). Lund, Sverige: Studentlitteratur AB.

Nilsson, C., Lindberg, B., Skär, L., & Söderberg, S. (2016). Meanings of balance for peo-ple with long-term illnesses. British Journal of Community Nursing, 21(11), 563-567. doi: 10.12968/bjcn.2016.21.11.563

*Oosterhof, B., Dekker, J. H. M., Sloots, M., Bartels, E. A. C., & Dekker, J. (2014). Suc-cess or failure of chronic pain rehabilitation: the importance of good interac-tion - a qualitative study under patients and professionals. Disability And Re-habilitation, 36(22), 1903–1910. doi: 10.3109/09638288.2014.881566

Robinson, A. (2016). Causes and management of chronic pain. The journal of Prescrib-ing and Medicines Management. 27(7), 39-43. doi: 10.1002/psb.1482

Segesten, K. (2017). Att välja ämne och modell för sitt examensarbete. I F, Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 105-108). Lund, Sverige: Studentlitteratur AB. 

Svensk sjuksköterskeförening. (2014). ICN: Etiska kod för sjuksköterskor. Hämtad 3 september 2019 från: https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf

Svensk sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuk-sköterska. Hämtad 3 september 2019 från: https://www.swenurse.se/global- assets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterske- forening/kompetensbeskrivningar-publikationer/kompetensbeskrivning-le-gitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf

25

Statens beredskap för medicinsk utvärdering. (2006). Metoder för behandling av långvarig smärta. En systematisk litteraturöversikt. SBU-rapport nr 177/1. Hämtad 23 augusti 2019, från http://www.sbu.se/sv/

Statens beredskap för medicinsk utvärdering. (2010). Rehabilitering vid långvarig smärta. En systematisk litteraturöversikt. Partiell uppdatering och fördjup-ning av SBU-rapport nr 177/1+2. Hämtad 21 november 2019 från: http://www.sbu.se/sv/

SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslagen. Hämtad 4 december från: https://www.riks- dagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag-201730_sfs-2017-30

SFS 2014:821. Patientlagen. Hämtad 4 december 2019 från: https://www.riksda- gen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patient-lag-2014821_sfs-2014-821

Skuladottir, H., & Halldorsdottir, S. (2008). Women in chronic pain: sense of control and encounters with health professionals. Qualitative Health Research, 18(7), 891-901. doi: 10.1177/1049732308318036

*Skuladottir, H., & Halldorsdottir, S. (2011). The quest for well-being: self-identified needs of women in chronic pain. Scandinavian Journal Of Caring Sciences, 25(1), 81–91. doi: 10.1111/j.1471-6712.2010.00793.x

Steeds, C. (2016). The anatomy and physiology of pain. Surgery (Oxford), 34(2), 55-59. doi: 10.1016/j.mpsur.2015.11.005

*Sternke, E. A., Abrahamson, K., & Bair, M. J. (2016). Comorbid Chronic Pain and De-pression: Patient Perspectives on Empathy. Pain Management Nursing: Offi-cial Journal Of The American Society Of Pain Management Nurses, 17(6), 363–371. doi: 10.1016/j.pmn.2016.07.003

Sveriges Kommuner och Landsting. (2013). Multimodal rehabilitering vid långvarig smärta. Hämtad 26 november från: https://plus.rjl.se/info_files/info-sida37674/multimodal_rehabilitering_uppgifter_kompetens_2013.pdf

26

*Tveiten S., & Knutsen IR. (2011). Empowering dialogues - the patients’ perspective. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 25(2) 333-340. doi:10.1111/j.1471-6712.2010.00831.x.

Willman, A., & Stoltz, P. (2017). Metasyntes. I M, Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 399-419). Lund, Sverige: Studentlitteratur AB. 

Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I F, Friberg (Red.), Dags för uppsats: Väg-ledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 59-82). Lund, Sverige: Studentlitteratur AB. 

27

Bilagor

Sökord/äm-nesord Träffar Lästa titlar Lästa ab-strakt Granskning Dubb-letter Vald för analys S1 (MH "Chronic pain") AND (patient (expe-rience or atti-tude) AND nurs* 115 115 28 6 1:

Self-management support and com-munication from nurse care manag-ers compared with primary care physicians: a focus group study of patients with chronic musculo-skeletal pain. S2 (MH "Chronic pain") AND (patient (expe-rience or atti-tude) AND caring 24 24 7 3 4 2 2:

The meaning of the experi-ences of

per-sons with chronic pain in their en-counters with the health service.

Empowering dialogues - the pa-tients' perspective.

S3

20191012 (MH "Chronic pain") AND (patient perspec-tive) AND car-ing

6 6 2 1 2 1:

Life with an unwelcome guest car-ing in a context of protracted bodily pain.