J U R I D I C U M
”Den som är försatt i skuld är icke fri”
Gäldenärens möjlighet till ekonomisk rehabilitering genom en nyanserad
skuldsaneringslag
Linnéa Eriksson Carnrot
VT 2020JU600G, Självständigt juridiskt arbete, 15 hp Handledare: Ylva Larsson
Sammanfattning
I år firar det svenska skuldsaneringsinstitutet 25-årsjubileum. Institutet introduceras som en reaktion på lättvindiga krediter med överskuldsättning bland de svenska hushållen som följd. Skuldsanering syftade till att svårt skuldsatta individer skulle få möjlighet till ekonomisk rehabilitering och en chans att börja om på nytt utan betungande skuldbörda.
Sedan skuldsaneringslagen introducerades 1994 har den flertalet gånger reviderats och genomgått ändringar. 2016 antogs den nu gällande lagen. En gemensam nämnare som kan urskönjas bakom lagändringarna tycks vara lagstiftarens intention att åstadkomma en
nyanserad bedömning över gäldenärens insolvens för att överhuvudtaget kunna bevilja
skuldsanering. Inte sällan har en nyanserad bedömning inneburit en kompromiss mellan gäldenärens behov av ekonomisk rehabilitering och borgenärens intresse av att få betalt sina fordringar.
Trots att vissa lagändringar skett i gäldenärsvänlig riktning har det inte vidtagits tillräckliga åtgärder i syfte att stärka gäldenärens position inom ramen för rättstillämpningen. Gäldenären har att uppfylla de förhållandevis stränga materiella kraven kvalificerad insolvens och allmän
skälighet för att erhålla skuldsanering. Tillämpningen av dessa rekvisit har många gånger inte
skett genom en nyanserad totalbedömning och således inneburit ett åsidosättande av det gäldenärsrehabiliterande syftet.
Att lagen syftar till att erhålla ekonomisk rehabilitering för gäldenären framgår inte
uttryckligen av lagtexten men bör rimligen genomsyra tillämpningen i större utsträckning än vad som idag är rådande rättsläge. I synnerhet med tanke på att skuldbördan många gånger medför sociala problem för gäldenären. Syftet är självfallet att befria någon från en
betungande skuldbörda och de sociala problem som skuldbördan många gånger medför. Det ska i sin tur leda till att gäldenären kan återvända till ett drägligt och samhällsnyttigt liv.
Innehållsförteckning
1.
Inledning ... 6
1.1 Bakgrund ... 6
1.2 Syfte och frågeställning ... 7
1.3 Avgränsning ... 7
1.4 Metod och material ... 7
1.5 Disposition ... 8
2.
Skuldsanering ... 10
2.1 Skuldsanering i siffror ... 10
2.2 Skuldsaneringsförfarandet och verkningar av ett skuldsaneringsbeslut ... 11
2.3 Syftet med skuldsaneringslagen ... 12
2.3.1 Ekonomisk rehabilitering för gäldenären ... 12
2.3.2 Ett gagnande av borgenärskollektivet ... 12
2.3.3 Prevention ... 13
2.3.4 Övriga hänsynstaganden ... 13
2.4 Beskrivning av skuldsanering enligt skuldsaneringslag (1994:334) ... 13
2.5 Skuldsaneringslag (2006:548) ... 14
2.5.1 2011 års reform ... 14
2.6 Skuldsaneringslag (2016:675) – nu gällande rätt ... 15
2.6.1 Upplysningsskyldighet för Kronofogdemyndigheten ... 15
2.6.2 Begränsat utredningsansvar för gäldenären ... 15
3.
Den materiella prövningen ... 17
3.1 Villkor för skuldsanering – en överblick ... 17
3.2 Rekvisitet kvalificerad insolvens enligt skuldsaneringslag (1994:334) ... 17
3.2.1 Skuldbördans storlek ... 18
3.3 Rättsfallsöversikt 1994- 2005 om rekvisitet kvalificerad insolvens ... 18
3.4 NJA 2010 s. 496 ... 20
3.5 NJA 2013 s. 128 ... 20
3.6 Kvalificerad insolvens enligt skuldsaneringslag (2016:675) ... 21
3.6.1 En nyanserad totalbedömning ... 21
3.7 Allmänna skälighetsrekvisitet enligt skuldsaneringslag (1994:334) ... 22
3.7.1 Ett positivt skälighetsrekvisit ... 23
3.7.2 Skuldernas ålder och karaktär ... 23
3.8 Rättsfallsöversikt 1994-2005 – olika parametrar gällande det allmänna skälighetsrekvisitet ... 25
3.8.1 Skuldernas ålder ... 25
3.8.2 Skuldernas tillkomst ... 25
3.8.3 Gäldenärens egna ansträngningar ... 26
3.9 Allmänna skälighetsrekvisitet enligt skuldsaneringslag (2016:675) ... 26
3.9.1 Avskaffandet av egenförsöket ... 26
3.9.2 Skuldernas ålder ... 27
3.9.3 Fortsatt positivt formulerat skälighetsrekvisit ... 27
4.
Analys ... 29
4.1 Kvalificerad insolvens ... 29
4.1.1 Skuldbördans storlek ... 29
4.1.2 En framtida prognos över gäldenärens inkomstmöjligheter ... 30
4.1.3 Överskådlig tid ... 31
4.1.4 Efterverkningar av NJA 2010 s. 496 ... 31
4.1.5 Rekvisitet kvalificerad insolvens får en legaldefinition ... 32
4.2 Allmänna skälighetsrekvisitet ... 33
4.2.1 Betydelsen av skuldernas ålder tonas ned ... 33
4.2.2 Egenförsöket slopas ... 34
4.2.3 Positivt eller negativt formulerat skälighetsrekvisit? ... 34
5.
Avslutande synpunkter och slutsats ... 36
5.1 Gäldenärsvänliga reformer men fortsatt strikta materiella villkor för skuldsanering ... 36
5.2 Legaldefinitionen som en reaktion mot NJA 2010 s. 496 ... 36
5.3 Det gäldenärsrehabiliterande syftet har innefattat ett avskaffande av egenförsöket ... 37
5.4 Ett positivt skälighetsrekvisit i enlighet med det gäldenärsrehabiliterande syftet ... 37
5.5 Slutsats ... 38
Förkortningar
CSN HD KFM KonkL NJA Prop. RiR RH SksanL SOU SvJT UB Centrala Studienämnden Högsta domstolen Kronofogdemyndigheten KonkurslagenNytt juridiskt arkiv Proposition
Riksrevisionen
Rättsfall från hovrätterna Skuldsaneringslagen
Statens offentliga utredningar Svensk Juristtidning
1. Inledning
1.1 Bakgrund
Introduktionen av skuldsaneringsinstitutet i Sverige hade föregåtts av en ökad
överskuldsättning bland svenska hushåll.1 Genom kreditmarknadens avreglering under
1980-talet sänktes kraven för nya kreditinstitut att tillträda marknaden. Konsumenter fick således fler valmöjligheter att låna pengar. Samtidigt effektiviserades kreditförfarandet genom
schablonartade eller uteblivna kreditprövningar. Detta i kombination med en alltmer aggressiv marknadsföring av varor och tjänster, utvecklade i vissa fall ett beteende präglat av
överkonsumtion bland konsumenter.2 Som en följd härav ökade nettoupplåningen hos banker
och finansbolag bland svenska hushåll.3
Situationen förvärrades ytterligare genom fastighetsmarknadens värdenedgång och den ökade arbetslösheten, vilket medförde åtstramningar av krediter. Den ökade belåningen förorsakade skuldsättning som i många fall innebar bestående problem för kredittagare. Överskuldsatta hushåll saknade en egentlig möjlighet att ta sig ut ur skuldfällan.4
Ytterligare effekter av överskuldsättning skedde inom borgenärskollektivet där borgenärerna ådrog sig omotiverade kostnader genom lönlösa indrivningsförsök som dessutom skedde på bekostnad av Kronofogdens resurser. Samhällsekonomiska konsekvenser kunde även urskönjas genom att överskuldsatta gäldenärer tenderade att skaffa sig inkomster som inte deklarerades.5
Lagstiftarens konklusion blev således att ett skuldsaneringsinstitut var nödvändigt för att komma tillrätta med överskuldsättningen bland de svenska hushållen.6 En första
skuldsaneringslag (1994:334) (SksanL) kom att antas av Riksdagen 1 juli 1994. Lagen har reviderats och reformerats flertalet gånger fram tills nu gällande SksanL (2016:675) som trädde i kraft 1 november 2016. Utformningen och tillämpningen av SksanL har i samband med dessa kommit att förändras avseende de grundläggande kraven kvalificerad insolvens och
allmän skälighet som måste vara uppfyllda för att gäldenären ska erhålla skuldsanering.7
En gemensam nämnare som kan urskönjas bakom reformerna tycks vara lagstiftarens
intention av att åstadkomma en nyanserad insolvensbedömning för att överhuvudtaget kunna
1 SOU 1990:74, Skuldsaneringslag. Delbetänkande av insolvensutredningen, s. 59. 2 Mellqvist, Mikael, 20 år med skuldsanering, Ny Juridik 2014 nr 2, s. 23–61, på s. 31. 3 SOU 1990:74 s. 59.
4 Hellners, Trygve & Mellqvist, Mikael, Skuldsaneringslagen. En kommentar till 2006 års lag, 2 uppl., Norstedts Juridik, Stockholm, 2011, s. 17 f.
5 Hellners & Mellqvist, s. 18. 6 Ibid, s. 18.
7 Mellqvist, Mikael, Nya skuldsaneringslagar – Några fromma framtidsförhoppningar, Insolvensrättslig Tidskrift 2017 nr 1, s. 68-84, på s. 69.
bevilja gäldenären skuldsanering.8 Detta för att uppnå ändamålet med skuldsanering,
nämligen en möjlighet till ekonomisk rehabilitering för överskuldsatta gäldenärer.9
1.2 Syfte och frågeställning
Utgångspunkt för denna uppsats är att utreda huruvida skuldsaneringslagen har utvecklats mot att uppfylla det huvudsakliga syftet med skuldsaneringsinstitutet, nämligen möjligheten för gäldenären till ekonomisk rehabilitering. Sker tillämpningen av rekvisiten avseende
kvalificerad insolvens och allmän skälighet genom nyanserande totalbedömningar med beaktande av gäldenärens behov av ekonomisk rehabilitering? Har utformningen av lagen utvecklats mot att ge förbättrade förutsättningar för gäldenären att erhålla skuldsanering med hänsyn till lagens rehabiliterande syfte?
Genomförandet kommer särskilt att fokusera på att analysera dessa aspekter i ljuset av de grundläggande kraven kvalificerad insolvens och allmän skälighet som måste vara uppfyllda för att skuldsanering ska aktualiseras.
1.3 Avgränsning
F-skuldsanering kommer inte behandlas utan uppsatsen avgränsas till att enbart utreda och analysera utformningen och tillämpningen av SksanL för privatpersoner. En djupare analys genomförs avseende rekvisiten kvalificerad insolvens och allmän skälighet. De
frågeställningar som uppsatsen ämnar besvara ställer dock inte krav på en fördjupning av skuldsaneringsförfarandet. Vidare kommer inte skuldsaneringsinstitutet att jämföras med andra insolvensrättsliga förfaranden varken på nationell eller internationell nivå. Det kommer därmed inte göras en komparativ utblick. Framställningen gör heller inga anspråk på
resonemang kring de lege ferenda.
1.4 Metod och material
Den rättsdogmatiska metoden har använts där utgångspunkten har varit att utreda allmänt vedertagna rättskällor i form av lagstiftning, praxis, förarbeten och doktrin.10 En central del av
materialet har bestått av förarbeten till den äldre och den nu gällande SksanL. Lagstiftningen på området är allmänt formulerad, varför det varit av väsentlighet med en fördjupning i lagmotiv och förarbeten.
8 SOU 1990:74 s. 262; prop. 1993/94:123 Skuldsaneringslag, s. 93. Jfr SOU 2008:82 Vägen tillbaka för
överskuldsatta, s. 125, SOU 2013:72 Överskuldsättning och evighetsgäldenärer, s. 16, s. 182 och s. 283. Jfr
prop. 2005/06:124 Ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande, s. 40 f. samt prop. 2015/16:125
Skuldsanering – förbättrade möjligheter för överskuldsatta att börja om på nytt, s. 71 f.
9 SOU 1990:74 s. 223; prop. 1993/94:123 s. 97.
Enligt Sandgren utgör doktrinen information till de tre förstnämnda källorna, men är samtidigt en rättskälla i sig.11 Skuldsaneringsinstitutet har i doktrinen dominerande behandlats av
Mikael Mellqvist, lagman vid Gotlands tingsrätt, som även författat lagkommentarer till SksanL. För att balansera Mellqvists åsikter har andra författares verk undersökts i möjligaste mån.
Den rättsdogmatiska metoden accepterar även andra än de vedertagna rättskällorna med avsikt att utröna kritik och föra argumentation de lege ferenda.12 Det är dessutom av betydelse
att använda andra källor än den traditionella rättskälleläran i syfte att åtskilja akademisk juridisk kunskap och praktisk juridisk kunskap.13 Studier som denna förutsätter således en
undersökning av andra källor än enbart den traditionella rättskälleläran. Mycket av det som finns skrivet angående skuldsaneringsinstitutets effekter på individ- och samhällsnivå återfinns i rapporter från KFM, vilka också har utretts i syfte att belysa ämnet utifrån olika infallsvinklar och ge läsaren en helhetsbild över ämnet.
Den närmare betydelsen av det kvalificerade insolvensrekvisitet och det allmänna skälighetsrekvisitet har överlämnats till domstolarna att klargöra inom ramen för
rättstillämpningen.14 Därigenom har det varit väsentligt att utforska praxis på området som
särskilt belyser de frågeställningar som uppsatsen syftar till att utreda. Den rättspraxisstudie som förs innehåller ett urval av rättsfall från Högsta domstolen samt hovrätterna.
Ifrågavarande domar har valts för att illustrera den utveckling som skett vad avser de krav som gäldenären behöver uppfylla för att erhålla skuldsanering. Av begränsat tid- och skrivutrymme har dock ett urval från tingsrätterna valts bort.
Två av de redovisade fallen, NJA 2010 s. 496 och NJA 2013 s. 128, innehåller principiellt viktiga utlåtanden. Rättsfallen har fått avsevärd betydelse för rättsutvecklingen. Att de även hänvisats till i förarbeten15 skvallrar också om deras vikt. En särskild fördjupad analys
redovisas därför vad gäller NJA 2010 s. 496 och NJA 2013 s. 128 i syfte att frambringa en djupare förståelse för rättstillämpningen av det kvalificerade insolvensrekvisitet och det allmänna skälighetsrekvisitet.
1.5 Disposition
Utöver det inledande avsnittet redogörs det för bakgrunden till och syften bakom SksanL i avsnitt 2. Under samma avsnitt återfinns även en överblick över skuldsaneringsinstitutets historiska utveckling, dess förfarande samt verkningar av ett skuldsaneringsbeslut. Det redovisas också för statistik över antalet skuldsaneringsansökningar och beslut om
11 Sandgren, Claes. Rättsvetenskap för uppsatsförfattare – Ämne, material, metod och argumentation, 3 uppl., Norstedts Juridik, Stockholm, 2015, s. 43 ff.
12 Nääv & Zamboni, s. 24.
13 Svensson, Eva-Maria, De lege inteprata- om behovet av metodologisk reflektion, Juridisk publikation, s. 211-226, på s. 211.
14 Persson, Annina H., Ett nytt skuldsaneringsförfarande, JT 2006-07 nr 1 s. 86 – 105, på s. 90. 15 SOU 2013:72 s. 15; prop. 2015/2016:125 s. 70.
skuldsanering. I avsnitt 3 framställs en fördjupning om de materiella villkoren i SksanL. Där behandlsr nästan uteslutande en genomgång av rekvisiten kvalificerad insolvens och allmän skälighet. Avsnittet innehåller därutöver en rättsfallsöversikt i syfte att redogöra för
tillämpningen av rekvisiten. Det efterföljande avsnittet innehåller en analys över vad som hittills presenterats i uppsatsen i syfte att utreda de frågeställningar som framställs. Avslutningsvis presenteras avslutande synpunkter och slutsats av de frågeställningar som uppsatsen ämnar besvara.
2. Skuldsanering
2.1 Skuldsanering i siffror
Sedan införandet av skuldsaneringsinstitutet i Sverige har antalet skuldsaneringsansökningar i princip ökat för varje år.16 I början av 2000-talet var antalet ansökningar mellan 3500-4000
per år. Den siffran hade fördubblats till år 2007 efter att SksanL kommit att reformerats för första gången.17
En toppnotering med 20 513 ansökningar gjordes år 2019.18 Att antalet ansökningar ökat kan
sägas vara en effekt av 2006 års reform av SksanL, vars primära syfte var att förenkla och effektivisera ansökningsförfarandet. Lagstiftningen fick mycket medial uppmärksamhet och gäldenärer hade avvaktat att inkomma med ansökningar i väntan på reformen.19 En ökad
kunskap och medvetenhet om skuldsanering samt lågkonjunktur och ett förstärkt välfärdssystem ses som andra bidragande faktorer till ökningen.20
Antalet beviljade skuldsaneringar har också ökat.21 Samtidigt kan det konstateras att andelen
beviljade skuldsaneringar i förhållande till antalet ansökningar har minskat. År 2009 beviljades skuldsanering i 64 procent av fallen. Tio år senare hade andelen minskat till 60 procent.22 I en kortanalys från 2018 skriver KFM att faktorer såsom orsaken till
betalningsproblemen, ålder på de som ansöker och om gäldenären besökt en budget- och skuldrådgivare påverkar gäldenärens möjlighet att beviljas skuldsanering. Däremot är skuldbördans storlek inte en sådan inverkande faktor.23
16 Kronofogdemyndigheten, Statistik rörande skuldsaneringsansökningar 2007-2019,
https://kronofogden.entryscape.net/catalog/2/datasets/33 (Hämtad 2020-04-15). Jfr Sandvall, Lisbeth, Varför
ansöker inte fler överskuldsatta om skuldsanering? Rapport från ett forskningsprojekt om
ansökningsbenägenhet, Rapport nr 2, Växjö, 2016, s. 7 och Riksrevisionen granskar, RiR 2015:14,
Överskuldsättning – hur fungerar samhällets stöd och insatser?, s. 10 f. 17 Se KFM, Statistik rörande skuldsaneringsansökningar 2007-2019. 18 Ibid.
19 SOU 2004:81 Ett steg mot ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande, s. 25. Jfr Kronofogdemyndigheten, Årsredovisning budgetåret 2007,
www.kronofogden.se/download/18.44812de6133c5768d6780007885/1371144368984/arsredovisning_2007.pdf (Hämtad 2020-04-28), s. 20.
20 Kronofogdemyndigheten, Årsredovisning budgetåret 2010,
www.kronofogden.se/download/18.4531e9b8136989b0f5e800038523/1371144398364/Arsredovisning_2010.pd f.(Hämtad 2020-04-28), s. 27. Jfr RiR 2015:14, s. 63.
21 Kronofogdemyndigheten, Statistik över skuldsaneringsbeslut hos Kronofogden 2007-2019, https://kronofogden.entryscape.net/catalog/2/datasets/205 (Hämtad 2020-04-15).
22 Se KFM, Statistik rörande skuldsaneringsökningar 2007-2019 och jfr KFM, Statistik över skuldsaneringsbeslut hos Kronofogden 2007-2019.
23 Kronofogdemyndigheten, Orsaken till betalningsproblemen viktigare än skuldernas storlek vid beslut om
skuldsanering, Korta analyser 2018:1, Stockholm, 2018,
www.kronofogden.se/download/18.958e8ae16379721b85481e/1529223723315/Skuldsanering_kortanalys.pdf (Hämtad 2020-05-01), s. 1.
2.2 Skuldsaneringsförfarandet och verkningar av ett skuldsaneringsbeslut
Ärenden om skuldsanering prövas av KFM på ansökan av gäldenären.24 En skuldsanering
omfattar alla fordringar mot gäldenären som uppkommit före den dag då inledandebeslut25
från KFM meddelats.26 Det finns dock vissa undantag vad gäller fordringar som aldrig kan
omfattas av skuldsanering enligt 31 § SksanL (2016:675).
KFM:s beslut om skuldsanering innehåller en betalningsplan för gäldenären med instruktioner för hur och när gäldenärens betalningar gentemot borgenären ska ske.27 Ett sådant beslut utgör
en exekutionstitel som alltså kan verkställas utan att beslutet vunnit laga kraft. Beslutet om skuldsanering kan utkrävas trots att det överklagats till tingsrätten.28 Ett beslut om
skuldsanering innebär i sin tur att borgenärens fordran procentuellt sätts ned. Fordringsförhållandet mellan gäldenär och borgenär upphör inte men förändras.29
Gäldenären behåller rådigheten över sin egendom under tiden som skuldsaneringen pågår. Det utses därmed inte någon rekonstruktör eller förvaltare som vid rekonstruktion eller konkurs.30
Några övriga exekutiva åtgärder får inte vidtas mot gäldenären efter att det beslutats om att inleda skuldsanering. Det gäller dock inte för fordringar som uppkommit efter att ett sådant beslut har fattats.31
Genom skuldsanering befrias gäldenären helt eller delvis från ansvar för betalningen av de skulder som omfattas av skuldsaneringen.32 Skuldbefrielse för gäldenären inträder när denne
fullföljt den betalningsplan som upprättats mellan KFM och gäldenären. Den löper vanligtvis under fem år33 under vilken gäldenären lever på existensminimum.34
24 4 § SksanL (2016:675).
25 För en definition av begreppet se 17 § SksanL (2016:675). 26 31 § SksanL (2016:675).
27 29 § 2 st 2 p. SksanL (2016:675).
28 Mellqvist, Mikael, Obeståndsrätten. En introduktion, 8 uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2017, s.115. 29 Ibid, s. 115.
30 Heuman, Lars, Specialprocess. Utsökning och konkurs, 8 uppl., Norstedts Juridik, Stockholm, 2014, s. 276. 31 42 § SksanL (2016:675).
32 1 § 1 st SksanL (2016:675). 33 34 § SksanL (2016:675).
34 För en definition av begreppet se Kronofogdemyndigheten, Hur mycket får du behålla?, www.kronofogden.se/Hurmycketfardubehalla.html (Hämtad 2020-04-28).
2.3 Syftet med skuldsaneringslagen
2.3.1 Ekonomisk rehabilitering för gäldenären
Skuldsaneringsinstitutet syftar till att gynna gäldenären, borgenären och samhället i stort. Det gäldenärsgynnande syftet innefattar en möjlighet för svårt skuldsatta personer att komma tillrätta med sina ekonomiska problem och därigenom erhålla en ny chans till ett drägligare och mer samhällsnyttigt liv.35
Genom en skuldsanering åtnjuter gäldenären ekonomisk rehabilitering. En sådan
rehabilitering syftar dels till att befria gäldenären från sin skuldbörda, dels övriga sociala problem som skuldbördan ofta förorsakar.36 Avsikten är även att motivera gäldenären till att
förbättra sin ekonomiska situation på såväl kort som lång sikt och genom detta få en stabil tillvaro. Gäldenärens behov av ekonomisk rehabilitering ska komma till uttryck inom ramen för den allmänna skälighetsbedömningen.37
2.3.2 Ett gagnande av borgenärskollektivet
Det gäldenärsrehabiliterande syftet ska avvägas mot borgenärens intresse av att bevara sina fordringsrätter oinskränkta. Denna avvägning illustrerar det spänningsförhållande som genomsyrar skuldsaneringslagens utformning och tillämpning. Borgenärskollektivet i stort gynnas av att gäldenären åtminstone betalar någon del av sina skulder. Utan skuldsanering finns risk för att borgenärens fordran inte betalades alls. Skuldsaneringssystemet ska därmed generera i vinst för borgenären.38
I 2004 års betänkande Ett steg mot ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande förtydligades det att inte varje enskild borgenär, vars fordran omfattas av skuldsanering, gynnas vid varje skuldsaneringsbeslut. Syftet är istället att ett sådant beslut gynnar borgenärskollektivet i sin helhet.39 Genom skuldsanering besparas nämligen
borgenärskollektivet kostnader för lönlösa indrivningsförsök. I övrigt får det positiva
synergieffekter för samhällsekonomin i stort genom att gäldenärens benägenhet att tillskansa sig inkomster som inte deklareras avtar. Detta leder i sin tur till att skattebortfall och andra negativa samhällsekonomiska konsekvenser minskar. 40
35 Prop. 1993/94:123 s. 73. 36 SOU 1990:74 s. 223; prop. 1993/94:123 s. 97. 37 Prop. 1993/94:123 s. 96. 38 Ibid, s. 73. 39 SOU 2004:81 s. 150. 40 Prop. 1993/94:123 s. 73.
2.3.3 Prevention
Skuldsaneringsinstitutet ämnar även att tillgodose ett preventivt syfte genom att ställa högre krav på kreditgivare att bevilja krediter. Detta för att undvika att fler personer hamnade i överskuldsättning. Vid införandet av institutet påtalades att en medvetenhet om institutet hos borgenärer syftade till att påminna dessa om att löpande se över sin kreditprövning.41 Senare
insolvensutredningar har dock konstaterat att privatpersoner möjligheter att ta kredit inte påverkats i någon vidare bemärkelse, varför lagens preventiva syfte har ifrågasatts.42
2.3.4 Övriga hänsynstaganden
I övrigt betonas det i 1994 års förarbeten vissa andra aspekter i skuldsaneringssystemets utformning, såsom att systemet inte får skada den allmänna betalningsmoralen.
Föreställningen om att skuldsanering är en enkel utväg för gäldenären att bli kvitt sin skuldbörda ska motverkas genom att förbehålla rätten till klart överskuldsatta gäldenärer. Omfattande uppoffring från gäldenärens sida är ett krav för att beviljas skuldsanering. För att behålla den allmänna betalningsmoralen intakt framhålls att skuldsanering inte syftar till att fungera ”som någon sorts universalmedel mot sociala problem.”43
2.4 Beskrivning av skuldsanering enligt skuldsaneringslag (1994:334)
Det skuldsaneringsförfarande som återfanns i 1994 års SksanL bestod av tre steg och skulle underbyggas av en frivillighet från gäldenärens sida. KFM och domstolen skulle inte
involveras i ett första steg. Om inte gäldenären självmant ansökte om skuldsanering fanns det inte möjlighet att tvinga denne till att göra det.44
I ett första steg, egenförsöket, skulle gäldenären på egen hand försöka få till stånd en
uppgörelse med sina borgenärer. Till sin hjälp hade gäldenären ofta en kommunal budget- och skuldsaneringsrådgivare. I de fall egenförsöket misslyckats hade gäldenären att välja på att vända sig till KFM för en frivillig skuldsanering. I denna fas återfanns ett lagreglerat system som syftade till att underlätta för gäldenären att uppnå frivilliga uppgörelser med sina borgenärer.45
KFM tillsammans med gäldenären skulle upprätta ett gemensamt förslag som krävde samtliga borgenärers godkännande. Detta för att skuldsaneringen skulle få verkan. Den frivilliga skuldsaneringen ställde höga krav på gäldenären att uppfylla både formella och materiella
41 Prop. 1993/94:123 s. 73. 42 SOU 2004:81 s. 143. 43 Ibid, s. 97.
44 Prop. 1993/94:123 s. 74. 45 Ibid, s. 74.
kriterier för att bli beviljad skuldsanering. KFM hade befogenhet att avvisa ansökan på formella grunder om gäldenären exempelvis inte inkommit med den komplettering som fordrades för att ärendet skulle bli tillräckligt utrett. I de fall materiella brister uppvisades kunde KFM avslå ansökan.46
Om borgenären motsatte sig ett av KFM upprättat skuldsaneringsförslag fordrades en
domstolsprövning i tingsrätten för att beviljas skuldsanering. Tingsrätten kunde även besluta om tvingande skuldsanering som inte var i enlighet med borgenärens vilja.47
2.5 Skuldsaneringslag (2006:548)
SksanL (1994:334) ersattes av SksanL (2006:548) den 1 januari 2007. Den nya lagen byggde till stora delar på föregångaren. De materiella villkoren för att erhålla skuldsanering ändrades inte, däremot gjordes vissa formella ändringar i ansökningsförfarandet.48 2006 års SksanL
syftade till att göra skuldsaneringsförfarandet enklare och mer effektivt. I ett led att uppnå detta avskaffades egenförsöket som ett krav för skuldsanering.49
Enligt det nya skuldsaneringsförfarandet skulle ansökan om skuldsanering och omprövning lämnas direkt till KFM. 50 Det ställdes inte längre ett formellt krav på gäldenären att försöka
få till stånd en frivillig uppgörelse med sina borgenärer innan denne kunde ansöka om skuldsanering.51
KFM erhöll också befogenhet att fatta tvingande beslut även om borgenärer motsatte
skuldsanering.52 Att handläggningen både vad gällde ansökningar och omprövningar numera
skedde hos KFM skulle förenkla skuldsaneringsförfarandet som tidigare ansetts vara alltför betungande för gäldenären.53 Det resulterade i en fördubbling av antalet ansökningar till KFM
jämfört med tidigare.54
2.5.1 2011 års reform
I SOU 2008:82 Vägen tillbaka för överskuldsatta presenterades åtgärder för att stävja skuldsättning hos överskuldsatta. Vidare angavs vissa förklaringar till varför gäldenärer inte sökt eller beviljats skuldsanering. Utredningen föreslog att skuldernas ålder som en del i den allmänna skälighetsbedömningen skulle tonas ned.55 Regeringen delade utredningens
46 Prop. 1993/94:123 s. 82 f. 47 22 § SksanL (1994:334). 48 Hellners & Mellqvist, s. 19. 49 Prop. 2005/06:124 s. 98. 50 10 § SksanL (2006:548). 51 Prop. 2005/06:124 s. 98. 52 14 § SksanL (2006:548). 53 Prop. 2005/06:124 s. 32. 54 SOU 2013:72 s. 63. 55 SOU 2008:82 s. 123 f.
bedömning. Kravet på att skulderna skulle ha uppnått en viss ålder passiviserade i många fall framför allt tidigare näringsidkare att ansöka om skuldsanering, vilket inte var ändamålsenligt med lagens rehabiliterande syftet. I många fall innebar det i sin tur sämre utsikter för
borgenärerna att få betalt sina fordringar.56
2.6 Skuldsaneringslag (2016:675) – nu gällande rätt
I den utredning som låg till grund för 2016 års SksanL konstaterades att det saknades viss kunskap och medvetenhet om skuldsaneringsinstitutet. Det fanns en föreställning om att ansökningsförfarandet var komplext och att kraven för att beviljas skuldsanering var höga.57
Den bristande information som fanns angående skuldsanering var bland de främsta orsakerna till varför gäldenärer inte ansökt om skuldsanering.58
2.6.1 Upplysningsskyldighet för Kronofogdemyndigheten
I ett led att öka kunskapsnivån om skuldsanering föreslogs ett antal åtgärdar i syfte att få fler gäldenärer att ansöka om skuldsanering. KFM har numera ett lagreglerat ansvar för att lämna information och upplysning till svårt skuldsatta personer som är eller har varit föremål för verkställighet enligt utsökningsbalken (1981:774) (UB) och därmed finns i myndighetens register.59 Regeringen påtalade att det föll sig naturligt att KFM skulle tillhandahålla sådan
informationsspridning eftersom myndigheten är första instans i skuldsaneringsprocessen och således redan bistår till viss del med upplysningar om skuldsanering. Vidare innehar
myndigheten mer detaljerad information om den ekonomiska situationen hos de gäldenärer som redan finns registrerade hos myndigheten. På så sätt kan de enklare komma i kontakt med överskuldsatta som är i behov av hjälp för att komma till rätta med sin skuldbörda.60
2.6.2 Begränsat utredningsansvar för gäldenären
För att få fler gäldenärer att ansöka om skuldsanering försköts en del av utredningsansvaret från gäldenären till borgenären. Tidigare hade gäldenären haft i uppgift att redovisa för skuldernas innehåll, något som hade visat sig vara förknippat med vissa svårigheter. Det betonades dock att gäldenärens begränsade utredningsansvar inte skulle ske på bekostnad av det bakomliggande rehabiliterande syftet. Gäldenären hade fortfarande en skyldighet att aktivt medverka i utredningsarbetet.61
56 Prop. 2010/11:31 Bättre möjlighet till skuldsanering, s. 16. 57 SOU 2013:72 s. 84.
58 Ibid, s. 100.
59 2 § SksanL (2016:675). 60 Prop. 2015/2016:125 s. 55. 61 Ibid, s. 60.
För att allmänhetens förtroende för institutet skulle bestå uttalade regeringen att det var av väsentlighet att få fram sanningsenliga uppgifter om gäldenärens personliga och ekonomiska förhållande. En hög kvalitet på uppgifterna eftersträvades för att det enbart skulle vara de som uppfyllde de högt ställda kraven i lagen som beviljades skuldsanering. För att säkerställa denna kvalitet utökades borgenärens ansvar att redovisa för sina innestående fordringar hos gäldenären. Borgenären skulle numera lämna uppgifter om fordringens storlek, när och hur den uppkommit samt andra uppgifter av väsentlighet för den allmänna
skälighetsbedömningen, exempelvis om fordran uppkommit genom brott.62
3. Den materiella prövningen
3.1 Villkor för skuldsanering – en överblick
För att beviljas skuldsanering krävs att gäldenären i huvudsak uppfyller tre villkor. Det förutsätts att gäldenären är en fysisk person samt att denne har sina huvudsakliga intressen i Sverige.63 Huvudsakligt intresse menas att gäldenären har huvuddelen av sina tillgångar eller
skulder i Sverige.64 Motsvarande bestämmelser i de äldre SksanL ställde krav på att
gäldenären skulle ha sin hemvist inom riket.65 Den förändrade ordalydelsen skedde till följd
av en harmonisering med EU-lagstiftning.66
Gäldenären måste också bedömas vara på obestånd. Begreppet ”obestånd” bör här förstås på samma sätt som det kommer till uttryck i 1 kap 2 § andra stycket konkurslag (1987:672) (KonkL), gäldenären skall inte ha möjlighet att betala sina skulder allteftersom de förfaller till betalning och att denna oförmåga inte endast är tillfällig.67 Gäldenären ska befinna sig på
obestånd och tillståndet måste förväntas bestå under en längre tidsperiod, vilket i lagtext betecknats som överskådlig tid. Detta rekvisit brukar benämnas som kvalificerad insolvens.68
Det förutsätts dessutom att gäldenären uppfyller det allmänna skälighetsrekvisitet.
Skuldsanering skall således beviljas om det anses skäligt utifrån gäldenärens personliga och ekonomiska förhållanden.69
3.2 Rekvisitet kvalificerad insolvens enligt skuldsaneringslag (1994:334)
Allteftersom SksanL reformerats har rekvisitet kvalificerad insolvens utformats på varierande sätt och givits olika innebörd. Vid införandet av 1994 års SksanL ställdes dels krav på att gäldenären skulle befinna sig på obestånd, det vill säga att gäldenären inte rätteligen skulle kunna komma att betala sina skulder allteftersom de förföll till betalning, dels att denna betalningsoförmåga förväntades bestå under en överskådlig tid. Obeståndsbegreppet skulle ges samma innebörd som i 1 kap 2 § andra stycket KonkL.70 Det gavs däremot ingen entydig
definition av vad som skulle bedömas utgöra överskådlig tid. I insolvensutredningen som låg till grund för 1994 års SksanL angavs ett tidsperspektiv på fem till tio år för att
betalningsoförmågan kunde bedömas utgöra överskådlig tid.71 I förarbetena valde regeringen
att frångå detta tidsperspektiv gällande betalningsoförmågan. Det uttalades dock att ”genom
63 5-6§§ SksanL (2016:675). 64 Prop. 2015/16:125, s. 205.
65 4 § SksanL (1994:334) och 4 § SksanL (2006:548). 66 Mellqvist, Obeståndsrätten, s. 122.
67 SOU 1990:74 s. 274 f.; prop. 1993/94:123 s. 92. Jfr Hellners & Mellqvist, s. 68. 68 Hellners & Mellqvist, s. 69.
69 9 § SksanL (2016:675). 70 Se not 67.
uttrycket överskådlig tid markeras att prognosen skall sträcka sig långt fram i tiden.”72 Det
klargjordes därmed att det fordrades en mer långsiktig prognos över gäldenärens
betalningsförmåga för att kunna bevilja skuldsanering. I princip skulle det inte vara möjligt att betalningsoförmågan någonsin upphörde.73
Vidare angavs att gäldenären ålades bevisbördan att visa att denne uppfyllde det kvalificerade insolvensrekvisitet. Det var gäldenärens uppgift att bistå med det underlag som krävdes för att kunna göra bedömning över dennes insolvens.74 Gäldenären åtnjöt en viss bevislättnad genom
att det enbart fordrades bevis för att KFM kunde anta att betalningsoförmågan skulle komma att bestå under överskådlig tid. Det krävdes alltså inte att gäldenären visade att insolvensen skulle vara varaktig långt i framtiden.75
Det angavs vidare att det krävdes en förhållandevis säker prognos över gäldenärens insolvens för att bevilja skuldsanering. Skuldsanering kunde inte beviljas om det inte var möjligt eller i vart fall var förenat med vissa svårigheter att göra en sådan prognos. Ett typexempel var när gäldenären drabbats av konjunkturbetingad arbetslöshet.I en sådan situation är det förenat med svårigheter att prognostisera gäldenärens betalningsförmåga.76 En individuell bedömning
angående framtida inkomstmöjligheter skall således utgå med beaktande av den arbetslöses ålder, yrke och utbildning.77 I de fall gäldenären är förtidspensionerad eller handikappad är
det enklare att utföra en prognos över framtida inkomstmöjligheter. Unga gäldenärer med många yrkesverksamma år kvar är i regel svårare att utföra en prognos över.78
3.2.1 Skuldbördans storlek
I motiven till 1994 års SksanL gavs ingen precisering gällande tröskeln för skuldbördans storlek. Det fördes resonemang kring att uppställa en fast minimigräns för gäldenärens skuldbörda. Regeringen påtalade att det var nödvändigt med en individuell bedömning och någon sådan minimigräns infördes således aldrig. Avgörande blev istället hur stor gäldenärens nettoskuldbörda var. Med det avses den totala skuld som finns kvar sedan gäldenären har realiserat all den egendom som gäldenären och dennes familj inte är i absolut behov av.79
3.3 Rättsfallsöversikt 1994- 2005 om rekvisitet kvalificerad insolvens
Praxis på området sedan införandet av skuldsaneringsinstitutet kom att präglas av vissa svårigheter att fastställa en säker prognos över gäldenärens betalningsförmåga.80 I RH
72 Prop. 1993/94:123 s. 92. 73 Hellners & Mellqvist, s. 70. 74 SOU 1990:74 s. 221. 75 Hellners & Mellqvist, s. 70 f. 76 Prop. 1993/94:123 s. 92 f. 77 Hellners & Mellqvist, s. 76. 78 SOU 1990:74 s. 275. 79 Prop. 1993/94:123 s. 93.
1996:72 förvägrades en 35-årig arbetslös gäldenär skuldsanering. Hans inkomst bestod av bostadsbidrag och arbetslöshetskassa. Hans skuldbörda var cirka 256 000 kr. Hovrätten anförde att det rådde osäkerhet kring gäldenärens möjlighet att få ett annat arbete. Detta i synnerhet då gäldenären hade många yrkesverksamma år framför sig. Det hade i övrigt inte framkommit några omständigheter som tydde på att denne skulle förvägras arbete i framtiden. Med beaktande av detta samt skuldbördans storlek kunde det inte med säkerhet fastställas en prognos över gäldenärens förmåga att inom överskådlig tid betala av sina skulder. Det gick således inte att fastställa med tillräcklig säkerhet att gäldenären var kvalificerat insolvent och han beviljades därmed inte skuldsanering.
Avslag på ansökan om skuldsanering till följd av svårigheter att göra prognos över gäldenären betalningsförmåga blev även utfallet i RH 1996:123. En nyligen arbetslös gäldenär ansökte om skuldsanering. Hovrätten avslog ansökan eftersom det gått för kort tid sedan gäldenären blivit arbetslös och det var därför förenat med svårigheter att prognostisera gäldenärens utsikter för framtida inkomst. En liknande bedömning gjordes även i RH 1996:129. En deltidsarbetande gäldenär ansågs ha goda möjligheter att jobba heltid och skulle således kunna höja sin inkomst. Gäldenären ansågs inte vara kvalificerat insolvent.
I RH 2005:33 ansökte en 63-årig gäldenär om skuldsanering. Hans skuldbörda uppgick till cirka 470 000 kronor. Den månatliga inkomsten uppgick till ungefär 16 000 kr men skulle inom en snar framtid minska till 12 000 kr till följd av gäldenärens pensionering. Hovrätten fann ingen anledning att frångå KFM:s beräkningar och ansåg i enlighet med myndigheten att gäldenärens månatliga betalningsutrymme uppgick till 8000 kr. Skulderna förväntades vara återbetalda inom tolv år och gäldenären bedömdes därmed inte vara kvalificerat insolvent. I NJA 1997 s. 229 uppgick den 35-åriga gäldenärens nettoskuldbörda till 108 000 kr.
Tingsrätten och hovrätten tog fasta på uttalanden i förarbetena om skuldbördans storlek. För en gäldenär med fast och regelbunden inkomst krävdes en skuldbörda på åtminstone ett par hundra tusen för att skuldsanering skulle bli aktuellt.81 Gäldenärens nettoskuldbörda ledde till
avslag på skuldansökan hos underinstanserna. HD anförde att gäldenären visserligen hade fast arbetsinkomst från en timanställning samt social- och bostadsbidrag. Med hänvisning till ett i fallet framtaget läkarintyg fanns det dock grund för att gäldenären sannolikt skulle ha
svårigheter att fullgöra arbetsuppgifter i framtiden. Arbetsoförmågan samt försumbara framtida inkomstmöjligheter gjorde att gäldenären inte bedömdes kunna betala av sina skulder inom en överskådlig tid och ansågs därför som kvalificerat insolvent. Gäldenären beviljades skuldsanering.
I rättsfallet NJA 2003 s. 437 hade gäldenären en total skuldbörda om drygt två miljoner kr. Gäldenären var utbildad jurist och arbetade som utredare på Försäkringskassan och hade en månatlig inkomst om cirka 19 800 kr. Frågan i målen som HD hade att ta ställning till var om gäldenären förväntades få en annan anställning med bättre karriärmöjligheter och
löneutveckling. HD anförde att gäldenärens möjligheter till att en anställning skulle ge henne
någon nämnvärd inkomstförbättring var mycket begränsade med tanke på att kvinnans betyg från juristutbildningen var knapphändiga. Kvinnan ansågs därmed vara kvalificerat insolvent och beviljades skuldsanering.
3.4 NJA 2010 s. 496
I och med NJA 2010 s. 496 kom HD att precisera rättsläget avseende tillämpningen av det kvalificerade insolvensrekvisitet.82 En 47-årig kvinna ansökte om skuldsanering. Hon hade
fast tjänst som socialsekreterare på 85 procent med en månadslön på cirka 20 000 kr. Hennes totala skuldbörda uppgick till 350 000 kr. Utöver dessa hade gäldenären ytterligare icke förfallna kapitalskulder till CSN om 280 000 kr, vilka dock inte skulle ingå i skuldsaneringen. Av de förfallna skulderna uppgick cirka 75 procent till upplupna räntor och avgifter.
KFM och tingsrätten beviljade kvinnan skuldsanering. I bedömningen fästes särskilt stor vikt vid att kvinnan ansågs ha varit överskuldsatt i nästan 20 år till följd av lång tids arbetslöshet. En av fordringsägarna, CSN, överklagade beslutet till hovrätten. Hovrättens samlade
bedömning baserad på kvinnans skuldbörda, ålder och arbetsförmåga ledde till att hon inte kunde bedömas som kvalificerat insolvent. Överklagandet avslogs och hovrätten upphävde tingsrättens dom om skuldsanering.
Gäldenären kom att överklaga och yrkade att HD skulle ändra hovrättens dom och fastställa KFM:s beslut om skuldsanering. Den av HD utförda prognosen över kvinnans ekonomiska situation fastställde att kvinnan på längre sikt förväntades öka sin arbetsförmåga till 100 procent vilken skulle vara bestående fram till kvinnans pensionering. Betalningsutrymmet skulle därmed öka med åren. Vidare förväntades skuldsättningen fortgå i många år. HD bedömde att kvinnan skulle vara skuldfri inom 15 år. HD ansåg inte att kvinnan kunde sägas sakna förmåga att betala skulderna inom en överskådlig tid och beviljade därmed inte skuldsanering.
3.5 NJA 2013 s. 128
I NJA 2013 s. 128 tog HD visst avstånd från vad som tidigare uttalats i NJA 2010 s. 496. Förarbeten och lagtext kom att tolkas mer i enlighet med lagens rehabiliterande syftet.83 En
79-årig gäldenär och hans hustru ansökte gemensamt om skuldsanering. Den totala
skuldbördan uppgick till 296 000 kronor för gäldenären och 292 000 kr för makan. Makarna var solidariskt betalningsansvariga för ungefär 216 000 kr. Makarna hade problem med hälsan och bodde därför i en handikappanpassad bostadsrätt med ett värde omkring 100 000 kr. Gäldenären hade ett månatligt betalningsutrymme på cirka 4 000 kr.
82 Mellqvist, 20 år med skuldsanering, s. 36.
83 Mellqvist, Mikael, Social insolvens - Anledning till en offensivare skuldsaneringstillämpning, Insolvensrättslig Tidskrift 2018 nr 1, s. 49-67, på s. 56.
KFM avslog ansökan med motivering att gäldenären inte ansågs vara kvalificerat insolvent eftersom han förväntades kunna betala av sin skulder inom en överskådlig tid. Inte heller uppfyllde han det allmänna skälighetsrekvisitet eftersom makan var solidariskt
betalningsskyldig för en betydande del av skulderna. Tingsrätten och hovrätten gjorde samma bedömning som KFM.
Gäldenären kom att överklaga hovrättens dom till HD. HD uttalade sig om nettoskuldens storlek och gäldenärens betalningsförmåga genom att hänvisa till tidigare praxis, däribland NJA 1997 s. 229 och NJA 2010 s. 496. HD betonade vikten av en nyanserad bedömning där samtliga relevanta omständigheter bör tas i beaktande för att avgöra om gäldenären uppfyller kravet på kvalificerad insolvens. Det som gäller för en yrkesverksam individ med flera år kvar i arbetslivet kan inte gälla för en individ i en annorlunda livssituation. Med hänsyn till
gäldenärens hälsotillstånd och ekonomiska förhållanden uppfylldes kravet på kvalificerad insolvens och HD återförvisade målet till KFM för fortsatt handläggning.
3.6 Kvalificerad insolvens enligt skuldsaneringslag (2016:675)
I den utredning som låg till grund för 2016 års SksanL konstaterades att NJA 2010 s. 496 fått alltför stort genomslag inom rättstillämpningen av skuldsaneringsinstitutet och inneburit en mer restriktiv tillämpning av det kvalificerade insolvensrekvisitet. Efterdyningarna av rättsfallet tycks ha varit att en 15-årig prognos mer regelbundet kommit att användas vid bedömningen av gäldenärens betalningsförmåga. Därigenom fick inte det bakomliggande rehabiliterande syftet det genomslag som var meningen från början.84
I utredningen betonades att ”överskådlig tid” inte enbart skulle bestå av en matematisk beräkning över hur lång tid det förväntades ta innan gäldenären kunde betala tillbaka sina skulder. Det var inte endast skuldernas storlek och gäldenärens förväntade inkomster och utgifter som skulle vara avgörande vid bedömning av gäldenärens insolvens. Det krävdes istället en prognos över hur rimligt det framstod för gäldenären att betala av sin totala skuld på den beräknade tiden. Om det rörde sig om längre tidsperiod var det ofta förknippat med svårigheter att upprätta en sådan prognos.85
3.6.1 En nyanserad totalbedömning
2016 års SksanL föranleddes av en diskussion avseende att införa tidsbegränsning för hur långt insolvensprognosen skulle sträcka sig. Detta för att underlätta tillämpningen av insolvensrekvisitet. I förarbetena fanns en uttalad osäkerhet kring införandet av en sådan tidsbegränsning genom att tillgängliggöra skuldsaneringsinstitut för gäldenärer som i själva verket inte levde med överskuldsättning. Det skulle i sin tur komma att motverka lagens
84 SOU 2013:72 s. 15. 85 Ibid, s. 177.
rehabiliterande syfte. Alltför utvidgade möjligheter till skuldsanering ansågs skada den allmänna betalningsmoralen. Vidare skulle förtroendet för skuldsaneringsinstitutet komma att minska om skuldsanering upplevdes som en enkel väg ut ur skuldsättning.86
Det framgår att det tidigare kravet på en förhållandevis säker prognos över gäldenärens betalningsförmåga för att bevilja skuldsanering numera bör frångås. Istället bör en nyanserad totalbedömning uppnås. Att fastställa någon tidsgräns över hur långt prognosen skulle sträcka sig var inte eftersträvansvärt eftersom det skulle ske på bekostnad av en nyanserad bedömning i det enskilda fallet. Prognosen skulle därför komma att sträcka sig över olika tidsperiod i olika fall.87
Utredningen betonade vikten av att beakta samtliga omständigheter vid
insolvensbedömningen.88 Enligt nu gällande rätt ställs ett uttryckligt krav på kvalificerad
insolvens för att bevilja skuldsanering.89 Genom att uttryckligen föra in begreppet i lagtexten
är lagstiftarens intention att insolvensbedömningen skall tydliggöras och utföras på ett mer nyanserat sätt än vad som tidigare gjorts. En sådan bedömning skall inte utgå från stela kriterier utan skall innefatta samtliga omständigheter i det enskilda fallet. Utöver skuldernas storlek bör gäldenärens ålder, hälsa och arbetssituation beaktas. Att personer befinner sig i olika livssituationer och har olika möjlighet att betala av sina skulder är vidare något som bör tas hänsyn till.90
3.7 Allmänna skälighetsrekvisitet enligt skuldsaneringslag (1994:334)
Utöver villkoret om kvalificerad insolvens förutsattes gäldenären dessutom uppfylla det allmänna skälighetsrekvisitet. Skuldsanering skulle beviljas om det ansågs skäligt med
beaktande av gäldenärens personliga och ekonomiska förhållande. Dessa utgjorde kumulativa rekvisit vilket innebar att gäldenären behövde uppfylla båda villkoren för att bli beviljad skuldsanering.91 Omständigheter såsom skuldernas ålder och tillkomst, gäldenärens egna
ansträngningar för att fullgöra förpliktelser gentemot borgenärer samt dennes medverkan under handläggning av ärendet om skuldsanering skulle beaktas inom ramen för den allmänna skälighetsbedömningen.92
I förarbetena till 1994 års SksanL går att utläsa att en generell utformningen av bestämmelsen var att föredra framför att uppställa särskilda villkor för rättstillämparen att ta hänsyn till vid bedömning av allmän skälighet. En sådan utformning skulle inte utesluta någon från lagens tillämpningsområde på grund av enstaka omständighet. I den praktiska tillämpningen
86 Prop. 2015/16:125 s. 71. 87 Ibid, s. 71 f. 88 SOU 2013:72 s. 16. 89 7 § SksanL (2016:675). 90 Prop. 2015/16:125 s. 71 f. 91 4 § 1 st 2 p. SksanL (1994:334). 92 4 § 3 st SksanL (1994:334).
framhölls att avvägningar skulle göras i det enskilda fallet mellan gäldenärens behov av ekonomisk rehabilitering och borgenärens intresse av att få betalat sina fordringar.93
3.7.1 Ett positivt skälighetsrekvisit
Vid införandet av SksanL (1994:334) framgick vidare att lagstiftaren hade att välja på ett positivt eller negativt utformat skälighetsrekvisit.94 En positiv formulering innebär att
rättstillämparen undersöker omständigheter som gör det skäligt att bevilja skuldsanering. En negativ formulering innebär att skuldsanering beviljas som utgångspunkt med undantag för det fall det inte är oskäligt.95
Valet kom sedermera att falla på det förstnämnda, en positiv formulering. Avsikten med detta val var att uppställa en presumtion mot skuldsanering, det vill säga att skuldsanering, som utgångspunkt, inte skulle beviljas såvida det inte fanns skäl för ett beviljande. Det uttalades att det genom en positiv formulering inte enskilt ansågs tillräckligt med en generell
överskuldsättning utan en nyanserad totalbedömning av skälighet i det enskilda fallet blev nödvändigt för att bevilja skuldsanering.96
Formuleringen skulle visserligen ge upphov till en restriktiv rättstillämpning där motivet var att skuldsanering skulle vara förbehållen de individer som verkligen var i störst behov av att bli ekonomiskt sanerade. Detta skulle dock inte medföra att kravet på skälighet ställdes alltför högt inom ramen för rättstillämpningen.97
3.7.2 Skuldernas ålder och karaktär
Det motiverades att skuldernas ålder skulle beaktas i den allmänna skälighetsbedömningen eftersom äldre skulder bedömdes utgöra en tyngre börda för gäldenärens ekonomi. Att gäldenären hamnat i överskuldsättning nära inpå ansökan om skuldsanering talade för att skuldsanering inte skulle beviljas. Det förutsattes att några år hade förflutit från det att överskuldsättningen blivit ett faktum innan gäldenären kunde beviljas skuldsanering. Detta kriterium följde parallellt med att gäldenären förväntades ha gjort egna ansträngningar för att lösa sina ekonomiska problem innan skuldsanering kunde komma att bli aktuellt.98
Hur och varför skulderna uppkommit var i övrigt omständigheter som skulle ligga till grund för bedömning av det allmänna skälighetsrekvisitet. Personliga skulder som uppkommit till följd av en misslyckad näringsverksamhet skulle omfattas av skuldsaneringen. Det bör här
93 Prop. 1993/94:123 s. 73. 94 Ibid, s. 95 f.
95 Mellqvist, Obeståndsrätten, s. 126. Jfr. Mellqvist, Social insolvens, s. 60. 96 Prop. 1993/94:123 s. 96.
97 Ibid, s. 96. 98 Ibid, s. 98 f.
erinras om att det enbart var tidigare näringsidkare som omfattades av lagens tillämpningsområde.99
Vad avsåg skadeståndsfordringar som uppkommit till följd av brott uttalades det i förarbetena att sådana fordringar inte automatisk skulle medföra avslag på begäran om skuldsanering. Ett brottsligt förflutet skulle inte innebära ett absolut hinder för gäldenären att erhålla
skuldsanering men det förespråkades dock en restriktiv tillämpning av det allmänna skälighetsrekvisitet i sådant fall.100 I sammanhanget blev skuldernas ålder av avgörande
betydelse. I de fall gäldenären ådragit sig skadeståndsfordringar långt tillbaka i tiden talade desto mer för att denne skulle erhålla skuldsanering. Det kunde i annat fall vara tal om att gäldenären fullgjort en del av betalningsförpliktelsen eller att skadeståndet utgjorde en förhållandevis liten del av hela skuldbördan. Skadelidandes inställning till erhållande av skuldsanering för gäldenären var ytterligare omständighet som påverkade bedömningen.101
3.7.3 Gäldenärens egna ansträngningar
Vid tillkomsten av 1994 års SksanL ställdes höga krav på gäldenärens egen medverkan i utredningen av skuldsaneringsärendet. Detta mot bakgrund att det ansågs ha en pedagogisk effekt som bidrog till att gäldenären fick en överblick över sin ekonomiska situation. De höga kraven stod i samklang med det faktum att skuldsaneringsinstitutet bygger på en aktiv
medverkan från gäldenärens sida.102 I övrigt skulle gäldenären bistå med lojalitet vad gällde
redovisningen av skulder och i övrigt inte undanhålla sig betalningskrav från borgenärer eller överlåta egendom på närstående.103
Innan gäldenären kunde vända sig till KFM för att ansöka om skuldsanering krävdes att denne på egen hand försökt få till stånd en uppgörelse med sina borgenärer. Till sin hjälp hade gäldenären ofta en kommunal budget- och skuldsaneringsrådgivare. Egenförsöket präglades av frivillighet från gäldenärens sida och skulle inte involvera vare sig KFM eller domstol. Egenförsöket föll utanför skuldsaneringslagens tillämpningsområde men uppställde dock krav på kommuner att bidra med rådgivning och upplysning till den som önskade ansöka om skuldsanering.104
99 Prop. 1993/94:123 s. 100. 100 Ibid, s. 101.
101 Ibid, s. 102.
102 Mellqvist, 20 år med skuldsanering, s. 48. 103 Prop. 1993/94:123 s. 98.
3.8 Rättsfallsöversikt 1994-2005 – olika parametrar gällande det allmänna
skälighetsrekvisitet
3.8.1 Skuldernas ålder
I RH 1997:27 avslogs gäldenärens ansökan om skuldsanering eftersom denne nära inpå ansökningen hade ådragit sig skulder i form av felparkeringsavgifter. Hovrätten uttalade att utgifterna var förhållandevis låga i förhållande till hela skuldbördan men fann det ändock inte skäligt att bevilja skuldsanering eftersom skulderna uppkommit för nära inpå ansökan.
I NJA 1997 s. 341 hade gäldenären ådragit sig en skuldbörda genom en ofördelaktig fastighetsförsäljning åtta år innan ansökningstillfället. Överskuldsättningen beräknades ha pågått i tre år. HD fann det skäligt att bevilja gäldenären skuldsanering med motivering att tre år hade förflutit från det att gäldenären försatt sig i överskuldsättning fram till att denne ingivit sin ansökan.
3.8.2 Skuldernas tillkomst
Följande två fall kan belysas vad gäller skuldernas tillkomst till följd av utomobligatorisk skadestånd. I RH 1995:31 bestod gäldenärens skuldbörda av skadeståndsfordringar som uppstått till följd av bedrägeribrottslighet. Gäldenären led av en allvarlig psykisk störning och hade blivit sjukpensionär vid 50 års ålder som en följd av detta. Ett läkarintyg talade också för att gäldenärens arbetsoförmåga bedömdes bli långvarig. Någon annan inkomst än
bostadsbidrag fanns inte. Hovrätten framhöll mot angivna bakgrund gäldenärens behov av ekonomisk rehabilitering och beviljade således skuldsanering.
I RH 1996:33 bestod en del av gäldenärens skuldbörda av skadeståndsfordringar till följd av trafikbrott som gäldenären gjort sig skyldig till under alkoholpåverkan. Hovrätten uttalade dock att en sådan fordring inte automatiskt verkade hindrande för att bevilja gäldenären skuldsanering. Vid tiden för skadeståndsfordringens uppkomst befann sig gäldenären i ett alkoholmissbruk. Med beaktande av att gäldenären sedan trafikbrotten genomgått en lyckad behandling och att denne nu var i behov av ekonomisk rehabilitering beviljades ansökan om skuldsanering.
RH 1995:132 belyser de fall där gäldenärens skulder uppkommit till följd av lyxkonsumtion. Skulderna innefattade bland annat utlandsresor, kläder och möbler. En lotterivinst hade ytterligare bidragit till konsumtion av liknande slag istället för att sanera familjens ekonomi. Det ansågs inte vara förenligt med den allmänna betalningsmoralen att bevilja gäldenären skuldsanering i de fall skulderna härrörde från lyxkonsumtion. Inte heller ansågs det
försvarbart att bevilja sådan med hänvisning till att upprätthålla kravet på likabehandling av gäldenärer i liknande situation.
3.8.3 Gäldenärens egna ansträngningar
I RH 1996:15 uttalade hovrätten att gäldenärens egna ansträngningar för att minska sina boendekostnader skulle beaktas inom ramen för den allmänna skälighetsbedömningen. Under tiden som gäldenärens ärende handlades hade han flyttat till en ny lägenhet och i samband med detta fördubblat sina beondekostnader. Hovrätten ansåg inte det vara skäligt att bevilja skuldsanering eftersom det hade fordrats att gäldenären gjort egna ansträngningar för att sänka sina boendekostnader med hänsyn till sin levnadssituation.
I RH 1996:46 hade gäldenären haft ekonomiska förutsättningar för att betala av delar av sina skulder under tre års tid innan ansökan om skuldsanering ingivits. Gäldenären hade visserligen försökt få till stånd en uppgörelse med sina borgenärer men hade i
betalningsförslaget enbart utgett uppgifter om sin grundlön men i övrigt undanhållit
uppgifter om sina extrainkomster. Mot den bakgrund ansågs det inte som skäligt att bevilja gäldenären skuldsanering.
I RH 2004:78 ansågs gäldenärens egna boendekostnader vara alltför höga för att det skulle anses som skäligt att bevilja skuldsanering med hänvisning till gäldenärens egna
ansträngningar under handläggningen. Det framgick visserligen av ett läkarintyg att
gäldenären hade multipla sjukdomar och var därför i behov av en handikappanpassad lägenhet liknande den han levde i vid ansökningstillfället. Däremot skulle det inte medföra några allvarliga men eller övriga hinder för gäldenären att flytta till annan bostad med lägre kostnader. Gäldenären beviljades således inte skuldsanering.
I NJA 1998 s. 698 gavs tydliga utlåtanden vad gällde ett kvalificerat egenförsök. Det
fordrades att gäldenären bifogat en skrivelse till borgenärerna som var tämligen utförlig med hänsyn till skuldöversikt, borgenärsförteckning samt redogörelse för skuldernas uppkomst, vilket gäldenärerna gjort. HD beviljade därmed skuldsanering.
3.9 Allmänna skälighetsrekvisitet enligt skuldsaneringslag (2016:675)
Det allmänna skälighetsrekvisitet har sedan tillkomsten av lagen inte genomgått några större förändringar. Många av de omständigheter som skulle beaktas inom ramen för
skälighetsbedömning redan vid införandet av 1994 års SksanL gäller än idag. Nedan skall dock belysas två omständigheter som skiljer rekvisitet åt mellan 1994 års SksanL och nu gällande lag från 2016.
3.9.1 Avskaffandet av egenförsöket
I och med reformen 2006 uppställdes inte längre ett krav på att gäldenären försökt få till stånd en frivillig uppgörelse med sina borgenärer innan denne kunde ansöka om skuldsanering. I
utredningen betonades att det inte tidigare framgått på vilket sätt gäldenären skulle försökt träffa en uppgörelse med sina borgenärer vilket gjort att efterföljande praxis färgats av högt ställda krav på ett tillfredsställande egenförsök. I praktiken sökte gäldenären nästan alltid upp den kommunala budget- och skuldrådgivningen. I själva verket var det nästan uteslutande kommunens tjänstemän som upprättade skrivelser till borgenärer vilket sedan kom att
omfattas av egenförsöket. Att ekonomisk rådgivning skulle ingå som ett obligatoriskt moment i ansökningsförfarandet var inte lagstiftarens avsikt.105 Förändringen innebar inte att
egenförsöket skulle frångås helt och hållet utan bara att KFM och domstolen inte gav omständigheten lika stor betydelse som den tidigare haft.106
3.9.2 Skuldernas ålder
I den reviderade SksanL 2011 kom betydelsen av skuldernas ålder att tonas ned inom ramen för den allmänna skälighetsbedömningen. Som motivering betonades vikten av att
effektivisera framför allt tidigare näringsidkares möjlighet till snabb ekonomisk återhämtning i det fall denne misslyckats med sin verksamhet.107
Det påtalades att i de fall näringsidkarens skuldbörda nyligen uppkommit skulle detta inte längre verka i negativ riktning om omständigheterna i övrigt talade för att bevilja
skuldsaneringsansökan. Det förutsattes däribland att gäldenären försökt komma tillrätta med sin skuldbörda innan skuldsaneringsansökan ingavs.108
3.9.3 Fortsatt positivt formulerat skälighetsrekvisit
I den utredning som låg till grund för 2006 års SksanL föreslogs återigen att
skälighetsrekvisitet skulle anta en negativ formulering för att en friare skälighetsbedömning skulle komma till stånd. Med en sådan lagteknisk lagförändring avsågs fler gäldenärer att vara berättigade till skuldsanering i enlighet med det gäldenärsrehabiliterande syftet även om gäldenären i övrigt inte uppfyllde ett enstaka materiellt villkor.109
Regeringen ansåg dock att det inte fanns tillräckligt med underlag för att motivera en ändring av det allmänna skälighetsrekvisitet. Regeringen påtalade att i de fall enstaka omständigheter tillmättes alltför stor betydelse i den allmänna skälighetsbedömningen var det snarare en kunskapsfråga som borde kunna rättas till med utbildningsinsatser för underinstanserna. Det allmänna skälighetsrekvisitet skulle fortsatt vara positivt formulerat, men behov av att återkomma i frågan kunde komma att aktualiseras längre fram.110
105 SOU 2004:81 s. 107 f.
106 Hellners & Mellqvist, s. 104 ff. 107 Prop. 2010/11:31 s. 9.
108 Ibid, s. 16.
109 SOU 2004:81 s. 223. 110 Prop. 2005/06:124 s. 42.
I NJA 2017 s. 741 tog HD fasta på uttalanden om den allmänna skälighetsbedömningen i 1994 års förarbeten. HD anförde att av förarbetena framkommer att det positivt utformade skälighetsrekvisitet inte ska få någon avgörande betydelse i den praktiska tillämpningen. Istället bör det allmänna skälighetsrekvisitet vara uppfyllt om det inte finns några skäl mot skuldsanering.111
4. Analys
4.1 Kvalificerad insolvens
För att erhålla skuldsanering krävs att gäldenären uppfyller villkoret vad gäller kvalificerad
insolvens. Med insolvens i juridisk mening avses att gäldenären saknar förmåga att betala sina
skulder varefter de förfaller till betalning.112 Insolvens i SksanL ges samma innebörd som
framgår av 1 kap 2 § andra stycket KonkL, där det stadgas att ”med obestånd (insolvens) avses att gäldenären inte kan rätteligen betala sina skulder och att denna oförmåga inte är endast tillfällig”.113
Med beaktande av skuldbilden och skuldernas förfallotid krävs således att det inte kan antas att gäldenären har förmågan att betala för sina skulder. Därutöver måste insolvensen vara
kvalificerad, vilket innebär att gäldenärens betalningsoförmåga skall förväntas bestå under en
överskådlig tid. Denna insolvensbedömning skall ske i form av en prognos över gäldenärens ekonomiska och personliga förhållanden.114
4.1.1 Skuldbördans storlek
Vid bedömningen av gäldenärens insolvens beaktas skuldbördans storlek. I förarbetena till 1994 års SksanL påtalade regeringen att det inte var att föredra att sätta en beloppsgräns eftersom personer med oregelbunden respektive regelbunden inkomst kunde uppleva samma storlek på skuldbördan mer eller mindre betungande. Det bör dock noteras att det samtidigt uttalades att en person med fast och regelbunden inkomst behövde ha en skuldbörda på åtminstone ett par hundra tusen för att skuldsanering skulle bli aktuellt.115
Ytterligare anledning till att inte ange exakt storlek på skuldbördan var att undvika missbruk av skuldsaneringsinstitutet. Om lagen utformades på så sätt att det uppställdes bestämda förutsättningar för skuldernas storlek fanns det risk för att gäldenären ”överdrev” sina befintliga skulder eller ådrog sig ytterligare skulder för att uppfylla de krav som framgick i lagen.116
Efterföljande praxis från hovrätterna kom att ta fasta på uttalanden i förarbetena om en nettoskuldbörda på ”åtminstone ett par hundra tusen” och ge det en vidare betydelse än vad som varit avsikten.117 Däremot har rättsfall från HD snarare beaktat nettoskuldbördan ur ljuset
112 Hellners & Mellqvist, s. 68. 113 SOU 1990:74 s. 275. 114 Hellners & Mellqvist, s. 69 f. 115 Prop. 1993/94:123 s. 93. 116 Hellners & Mellqvist, s. 72.
av omständigheter i det enskilda fallet.118 Gällande rätt är fortfarande att nettoskuldbördan är
utgångspunkt vid insolvensbedömningen. Någon förändring avseende gäldenärens skuldbörda i den nya SksanL har således inte skett.
4.1.2 En framtida prognos över gäldenärens inkomstmöjligheter
I ett led att bedöma gäldenärens insolvens ingår att prognostisera dennes framtida
inkomstmöjligheter. Vid införandet av SksanL ställdes det krav på en förhållandevis säker prognos över gäldenärens insolvens för att bevilja skuldsanering. Skuldsanering kunde inte beviljas om det inte var möjligt eller i vart fall var förenat med vissa svårigheter att göra en sådan prognos.119
Svårigheter att bedöma betalningsoförmågan kan uppstå när gäldenären drabbats av
konjunkturbetingad arbetslöshet. Konjunkturlägen är svåra att förutspå och ger således inte upphov till en säker prognos över gäldenärens intjäningsmöjligheter.120 Andra omständigheter
ligger däremot till grund för strukturell arbetslöshet, vilket inte i sig behöver medföra en osäker prognos.121
En särskilt svår grupp att göra prognos över har varit unga gäldenärer utan
hälsoproblematik.122 I dessa fall har det fordrats en prognos som sträcker sig över en lång
tidsperiod och som är beroende av många utomstående faktorer. Gäldenärens yrke, utbildning och framtida arbetsförmåga skall beaktas, omständigheter som i många fall vilar på osäkra grunder.123 Gäldenärer som förtidspensionerat eller har bristande arbetsförmåga genom
långtidssjukskrivning eller handikapp är däremot en enklare grupp att göra en prognos över.124
Svårigheter att utföra en prognos över gäldenärens insolvens ledde ofta till avslag på
skuldsaneringsansökningar.125 Den största svårigheten tycks inte ha varit att göra en prognos
över gäldenärens skuldbörda, utan snarare att få en överblick över gäldenärens utsikter till framtida inkomst i förhållande till den fastställda nettoskuldbördan.126 I NJA 2003 s. 437 kan
det dock urskönjas att HD frångått kravet på ”en säker prognos” och istället baserat insolvensbedömning på antaganden om gäldenärens framtida inkomstmöjligheter där gäldenärens överskuldsättning bedömdes bli bestående utan skuldsanering.
118 Se t.ex. NJA 1997 s. 229 och jfr Hellners och Mellqvist, s. 73. 119 Prop. 1993/94:123 s. 92 f.
120 Ibid, s. 92 f.
121 Hellners & Mellqvist, s. 76 f.
122 RH 1996:72; RH 1996:123; NJA 2003 s. 437. 123 SOU 1990:74 s. 275f; Hellners & Mellqvist, s. 72. 124 SOU 1990:74 s. 275.
125 RH 1996:72; RH 1996:123; RH 1996:129.
126 Mellqvist, Mikael, Rättsfallsöversikt - Praxis i skuldsaneringsärenden 1994-2006, SvJT 2007, s. 975 – 1008, på s. 982 f.
