ÖREBRO UNIVERSITET
Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socialt arbete
Examensarbete
Kandidatnivå, 15 högskolepoäng VT 2020
Organisationens påverkan på konstruktionen av kön
- kuratorers upplevelser av könsnormativa föreställningar inom allmänpsykiatrin
Författare: Oskar Jakobsson och Sofia Kleist Handledare: Robert Lindahl
Organisationens påverkan på konstruktionen av kön
- kuratorers upplevelser av könsnormativa föreställningar inom allmänpsykiatrin Oskar Jakobsson och Sofia Kleist
Örebro universitet
Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socialt arbete
Examensarbete på kandidatnivå, 15 högskolepoäng VT 2020
Sammanfattning
Studiens syfte är att analysera och förstå kuratorers upplevelser av hur kön konstrueras inom den allmänpsykiatriska öppenvården samt hur allmänpsykiatrin som organisation kan förstås med fokus på ramar och kategorisering av patienter. Studien har en kvalitativ karaktär och består av semistrukturerade intervjuer med kuratorer inom allmänpsykiatrisk mottagning i Sverige. Respondenterna utgör informanter, vilket innebär att de representerar kuratorer som yrkesgrupp. Intervjuerna har transkriberats och tematiserats för att sedan analyseras med hjälp av den
teoretiska ramen. Den teoretiska ramen i studien består av ett genusperspektiv samt ett organisatoriskt perspektiv. Genusperspektivet berör normativa föreställningar gällande kön medan det organisatoriska perspektivet berör människobehandlande organisationer och belyser den organisatoriska strukturen. Studien resulterar i en djupare förståelse för hur normativa föreställningar samt organisationens struktur samverkar och påverkar konstruktionen av kön inom allmänpsykiatrin. Konstruktionen av kön belyses även vara något som ofta sker omedvetet och riskerar att diskriminera patienter, därför är det av vikt att utbildning och reflektion kring ämnet sker inom organisationen för att skapa en öppen och tillgänglig miljö.
Nyckelord:
The impact of the organization on the construction of gender
- Social workers' experiences of gender-normative conceptions in general psychiatry Oskar Jakobsson and Sofia Kleist
Örebro University,
School of Law, Psychology and Social Work, Social Work,
Undergraduate Essay 15 credits, Spring 20.
Abstract
The purpose of the study is to analyze and understand social workers’ experiences of how gender is constructed in general psychiatric outpatient care and how general psychiatry as an
organization can be understood with a focus on frameworks and categorization of patients. The study is of a qualitative nature and consists of semi-structured interviews with social workers in general psychiatric care in Sweden. The respondents are informants, which means that they represent social workers as a professional group. The interviews have been transcribed and thematized and then analyzed using the theoretical framework. The theoretical framework of the study consists of a gender perspective as well as an organizational perspective. The gender perspective touches on normative conceptions of gender, while the organizational perspective touches on human service organizations and highlights the organizational structure. The study results in a deeper understanding of how normative conceptions and the structure of the organization interact and influence the construction of gender in general psychiatry. The construction of gender is also highlighted as something that often happens unconsciously and risks discriminating against patients, hence it is important that education and reflection on the topic take place within the organization to create an open and accessible environment.
Keywords:
Förord
Vi vill rikta ett stort tack till de kuratorer som deltagit i denna studie som varit öppna och delat med sig av sina erfarenheter och reflektioner kring ämnet.
Utan er hade detta inte varit möjligt.
Vi vill även tacka vår handledare Robert Lindahl som gett oss ovärderlig feedback genom hela uppsatsprocessen.
Slutligen vill vi tacka varandra för all uppmuntran, förståelse och stöd som funnits sedan dag ett på socionomprogrammet och som fortsatt genom hela uppsatsskrivandet oavsett med- och
Innehållsförteckning
1. Inledning och problemformulering 1
1.2 Syfte och frågeställningar 2
1.3 Kontextualisering 2
2. Tidigare forskning 3
2.1 Genus inom socialt arbete 3
2.2 Normativa föreställningar och dess påverkan på socialt arbete 4
2.3 Människobehandlande organisationer 5
2.4 Organisatoriska förutsättningar och dess effekter 6
2.5 Sammanfattning 6
3. Teori 7
3.1 Genus 7
3.2 Könsmakt 8
3.3 Genus i denna uppsats 9
3.4 Människobehandlande organisationer 9
3.5 Normativ praktik 10
3.6 Det byråkratiska samhället 10
3.7 Nyinstitutionalismen 10
3.8 Socialpsykologiska och kulturella perspektivet 11 3.9 Människobehandlande organisationer i uppsatsen 11
4. Metod 12
4.1 Vetenskapsteoretisk ansats 12
4.2 Systematisk litteratursökning 13
4.3 Urval 13
4.4 Datainsamling 14
4.5 Bearbetning och analys 15
5. Etik 15
6. Resultat och analys 17
6.1 Genus 17
6.2 Människobehandlande organisationer 22
9. Slutdiskussion 29
9.1 Kön som konstruktion inom allmänpsykiatrin 29
9.3 Allmänpsykiatrin som organisation 29
9.4 Kopplingen mellan konstruktionen av kön och allmänpsykiatrin som organisation 30 9.5 Begränsningar och styrkor samt framtida forskning 31
1
1. Inledning och problemformulering
Socialarbetare ska i alla yrkesroller verka med respekt för individers olikheter och människors egenmakt enligt den globala definitionen av socialt arbete (International federation of social workers, IFSW, 2014). Ovanstående grundsyn bör därav prägla varje yrkesroll som socialarbetare kan befinna sig i, oavsett om denne är biståndshandläggare eller kurator inom allmänpsykiatrin. Att agera efter den globala definitionen blir dock problematisk i förhållande till det sociala arbetets normskapande natur. Mattsson (2005) och Strier (2007) menar att socialt arbete kan beskrivas som en normskapande praktik vars syfte är att skapa villkor för hur människor ska vara och leva. För att kunna skapa dessa villkor krävs det att något anses vara normalt och att något anses vara avvikande, vilket resulterar i att yrkesverksamma utgår från det som är normativt för att avgöra utsattheten hos en individ. Enligt 3 kap 1 § hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) ska vård ges med respekt för människors lika värde, vilket gäller för hela befolkningen.
Allmänpsykiatrin är en del av hälso- och sjukvården som ger vård till människor som är i behov av specialiserad psykiatrisk vård. Målgruppen inom allmänpsykiatrin lider av psykiatriska och neuropsykiatriska diagnoser i varierande grad, exempelvis depression eller autism. Kuratorns roll inom organisationen är att bedriva behandling med patienten i fokus samt ha en samordningsroll kring patienten i kontakt med andra instanser som exempelvis Försäkringskassan (Region Örebro län, 2012). Att arbeta som kurator inom allmänpsykiatrin innebär att ha ett helhetsperspektiv och innebär en yrkesutövning med stor variation med grund i socionomprofessionen och socialt arbetes naturliga bredd.
Forskning inom socialt arbete påvisar en problematik i hur strukturella föreställningar om kön påverkar hur människan uppfattar och bemöter andra (Mosley, Marwell & Ybarra, 2019,
Brimhall, 2018; Berg, Ross, Weatherburn & Schmidt, 2013; Schaub, Willis & Dunk-West, 2017; Mattsson, 2005; Strier, 2007; Juvrud & Rennels, 2017). Samhällets värderingar skapar även stigmatiserande strukturer utifrån samhälleliga stereotypa föreställningar kring kön (Berg, Ross, Weatherburn & Schmidt, 2013; Schaub, Willis & Dunk-West, 2017), vilket kan beskriva det sociala arbetet som en normskapande praktik (Mattsson, 2005; Strier, 2007). Nothdurfter och Nagy (2017) beskriver vikten av att inom utbildning för socionomer ifrågasätta heteronormen och hur denna kan skapa fördelar och nackdelar för individer och Mattsson (2005) belyser att kön som kategori påverkar kontexten, likväl som kontexten påverkar kategoriseringen av kön. Normativa antaganden skapar inklusion och exklusion som är av vikt för yrkesverksamma inom socialt arbete att vara medvetna om och reflektera över. Utöver problematiken med inklusion och exklusion som en normativ praktik kan medföra visar forskning att organisatoriska faktorer påverkar de yrkesverksammas yrkesutövning på flera olika plan (Mosley, Marwell & Ybarra, 2019, Brimhall, 2018). Om en medarbetare på en arbetsplats känner sig inkluderad och delaktig i organisationen ökar kvalitén i arbetet, vilket skapar positiva effekter för alla parter (Brimhall, 2018). Inom allmänpsykiatrin skulle detta innebära att en inkluderande arbetsplats påverkar kuratorer, patienter och organisationen positivt i stort. Majoriteten av forskningen inom genus visar att kön har en påverkan på arbetet inom människobehandlande organisationer.
Människobehandlande organisationer avser kärnverksamheterna inom välfärdssektorn,
exempelvis vård och omsorg (Dellgran & Höjer, 2016). Syftet med dessa organisationer är att hjälpa enskilda individer med diverse problematik och att stärka deras förmågor. För att människobehandlande organisationer ska kunna hjälpa individerna kategoriseras dem efter exempelvis kön (Dellgran & Höjer, 2016), vilket kan tänkas skapa strukturer och föreställningar kring dessa kategorier. I linje med organisationers kategorisering har införandet av New Public Management (NPM) inneburit förändringar inom välfärdssektorn under senare tid. NPM innebär att marknadslogik överförts till människobehandlande organisationer i syfte att minimera
2
kostnader samt skapa en effektivisering inom välfärdssektorn. Forskningen visar att socialt arbete är en normativ praktik som riskerar att befästa existerande normativa föreställningar kring kön och diskriminera patienter som befinner sig utanför normen om arbetet sker oreflekterat. Kön som kategori kan omedvetet verka som mallen för kategorisering inom människobehandlande organisationer, detta innebär att alla som befinner sig i den givna kontexten påverkar och påverkas av kön som kategori oavsett om du är yrkesverksam eller patient. Att framhäva dessa delar är av stor vikt för att arbeta inkluderande för alla individer som kommer i kontakt med välfärden på ett eller annat sätt. Alla människor ska enligt lag ses utifrån ett perspektiv där egenskaper och antaganden utifrån yttre attribut eller biologiskt kön inte ska vara av vikt eller avgörande i en vårdkontakt. Att framhäva ett könsperspektiv och hur organisationer kan påverka kategorisering utifrån kön i form av strukturer kan leda till en förståelse för hur välfärdssektorn och yrkesverksamma inom denna gren kan arbeta normkritiskt för att inkludera flera. I och med att fokuset inom forskning ofta berör socialtjänstens del av socialt arbete, riskerar perspektivet på det sociala arbetet som bedrivs inom vården att bli förbisett och hur existerande föreställningar kring kön kan befästa sig inom dessa verksamheter.
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med uppsatsen är att analysera och förstå kuratorers upplevelser av hur kön konstrueras inom den allmänpsykiatriska öppenvården samt hur allmänpsykiatrin som organisation kan förstås med fokus på ramar och kategorisering av patienter utifrån kön.
Frågeställningar som kommer att besvaras är följande:
- Hur upplever kuratorer att kön, som konstruktion, införlivas och hanteras i den allmänpsykiatriska öppenvården?
- Hur upplever kuratorerna att allmänpsykiatrin som organisation påverkar deras yrkesutövning?
- Hur kan kopplingen mellan konstruktionen av kön och allmänpsykiatrin som organisation förstås?
1.3 Kontextualisering
Allmänpsykiatrins uppdrag är att bedriva specialistvård för människor i åldern 18 år och uppåt som lider av en eller flera neuropsykiatriska och/eller psykiatriska diagnoser. Att bedriva specialistvård innebär att bedöma, utreda, diagnostisera, rehabilitera samt behandla patienter utifrån ett individfokus med hänsyn till diagnoserna (Region Örebro län, 2012).
Allmänpsykiatrins roll som specialistvård innebär att patienter inom allmänpsykiatrin har ett mer omfattande behov av hjälp och stöd jämfört med patienter inom primärvården, som ofta är den första kontakten för patienterna vid ett försämrat psykiskt mående. Det är patientens behov som ska styra vart hjälpen ska komma ifrån, generellt sett fokuserar allmänpsykiatrin på psykiatriska diagnoser som är av medelsvår till svår grad (Region Örebro län, 2012). Hjälpen som ges inom allmänpsykiatrin är frivillig och patienterna kan antingen bli remitterade av primärvården eller själva ta kontakt med närmaste mottagning för att få hjälp. Verksamheten är till för vuxna människor över 18 år med diverse diagnoser eller annan psykisk problematik, exempelvis depression, posttraumatiskt stressyndrom eller bipolär sjukdom och kontaktbehovet för patienterna är individuellt anpassat. Vid nybesök genomför kuratorn en basbedömning med patienten samt utreder patientens specifika problematik, detta i syfte att bedöma vilken
behandling som anses vara mest lämplig utifrån patientens specifika behov. Behandlingar som erbjuds inom allmänpsykiatrin är samtalsbehandling, vilket kan innebära motiverande samtal eller psykoterapi som bedrivs enskilt eller i grupp, läkemedel, specifik medicin som ofta ökar
3 signalsubstansen och aktivitet i hjärnan samt rehabilitering, att träna upp sina förmågor efter exempelvis en längre sjukdomsperiod.
Allmänpsykiatrin är en tvärprofessionell verksamhet där varje yrkesgrupp har en specifik roll inom organisationen. Kuratorns roll i verksamheten är att ha en helhetssyn på varje patient för att kunna uppmärksamma olika faktorer i dennes liv som kan verka positivt för måendet och
egenförmågan (Region Örebro län, 2016). Kuratorer anses vara specialister inom psykosocial problematik samt inom behandlings- och utredningsarbete. Ett utredningsarbete inom
allmänpsykiatrin handlar om att kuratorn tillsammans med patienten först konkretiserar en vårdplan innehållande patientens förväntningar och mål. Vårdplanen följs kontinuerligt upp för att se om behandlingen fungerar eller om den behöver revideras för att behandling ska få effekt och behandling kan ske efter olika inriktningar, exempelvis terapeutiska samtal eller samordning. I och med kuratorns specifika kompetens och förmåga att se helheten ligger det arbetsuppgifter utanför patientsamtalen, det kan innebära kontakt med Försäkringskassan eller andra instanser i syfte att stötta och hjälpa patienten till ett bättre mående.
Grundläggande lagstiftning för allmänpsykiatriska mottagningar är hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) [HSL], patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659), patientlagen (SFS 2014:821), patientdatalagen (SFS 2008:355) och offentlighets- och sekretesslagen (SFS 2009:400) [OSL]. Den övergripande lagen som allmänpsykiatrin måste förhålla sig till är HSL, vilket enligt Staaf, Wendel och Zanderin (2016) är en skyldighetslagstiftning. HSL 5 kap 1–2 §§ stadgar att all verksamhet som råder under denna lag är skyldiga att erbjuda god vård till den enskilde, vilket innebär att vården ska vara av god kvalitet, utgå från patienten samt vara lättillgänglig.
Skyldighetslagstiftningen innebär att det är bedömningen av den enskildes behov som avgör om det existerar ett behov av vård eller behandling (Staaf, Wendel & Zanderin, 2016). Utöver HSL behöver personal inom allmänpsykiatrin förhålla sig till Patientsäkerhetslagen, (SFS 2010:659), patientlagen (SFS 2014:821), patientdatalagen (SFS 2008:355) och OSL som alla värnar om den enskildes integritet. Ovanstående lagstiftningar ska säkerställa att verksamhet som bedrivs under dessa lagar har patientens välmående och säkerhet i fokus vid kontakt med vårdinstanser. Som tidigare nämnt är en del av kuratorns arbetsuppgifter att samordna och ha ett helhetsperspektiv kring patienten, vilket innebär att den yrkesverksamma även behöver ha grundläggande
kunskaper om andra samhällsinstanser och deras lagstiftningar för att kunna hjälpa patienten på bästa vis (Region Örebro län, 2016). Arbetet som kurator inom allmänpsykiatrin är därför ett brett arbete som kräver kunskap om samhällets olika beståndsdelar och om den specifika verksamhetens roll i förhållande till dessa, i syfte att kunna stötta och behandla patienter med varierande problematik.
2. Tidigare forskning
Under detta avsnitt kommer tidigare forskning gällande genus, normativa föreställningar och människobehandlande organisationer att beröras i syfte att förstå det aktuella kunskapsläget gällande dessa fenomen inom socialt arbete.
2.1 Genus inom socialt arbete
Forskning visar att genus troligt har en effekt på hur människor pratar om och förstår hälsa och att diskurser på ett socialt plan påverkar hur män och kvinnor pratar om hälsa (Charles & Walters, 2008). Forskning visar dock att oro kring hälsa ses som ett feminint drag och att män tenderar att inte prata om sin hälsa eller hälsoproblem som de har. Mäns tendens att inte prata om sin hälsa menar Charles och Walter (2008) associeras med ett behov av kontroll genom att
4
förneka sårbarhet och istället ta itu med problematiken på egen hand istället för att söka hjälp hos andra. En maskulin identitet kan därmed ses som ett hinder för att prata om sin hälsa och söka hjälp. Kvinnor däremot tenderar att både kunna prata om sin hälsa, erkänna sårbarhet och är mer benägna att minska risken för ohälsa, vilket anses kopplat till en feminin könsroll. Forskning visar att kulturella föreställningar kring maskulinitet kan vara en faktor till mäns ovilja att söka hjälp vid behov. Om män skulle förhandla om sin könsidentitet skulle ofördelaktiga dimensioner av hegemonisk maskulinitet kunna förändra det hjälpsökandebeteendet hos män (Charles & Walters, 2008). Forskning visar även att människan socialiseras in i stereotypa föreställningar kring kön, där det manliga framställs som idealet, på grund av olika medier som individen kommer i kontakt med under dennes uppväxt (Johns & Dye, 2019). En undersökning gällande manliga respektive kvinnliga namns förekomst i litteratur och medier visar att manliga namn historiskt sett och även i nutid används i större omfattning än kvinnliga, vilket kan tolkas som ett resultat av patriarkala föreställningar och strukturer. Genom att människor under sin livstid kommer i kontakt med namn vanligtvis förknippade med män i högre utsträckning än namn förknippade med kvinnor kan det tänkas påverka människors uppfattning om vad som är vanligt, vad som är annorlunda och specifikt för de olika könen. Charles och Walters (2008) menar att en annan aspekt i skapandet av kön är föreställningar kring vad som anses vara manligt och
kvinnligt, och att dessa normer riskerar att påverka människors hälsa negativt. Föreställningar kring maskulinitet kan göra att människor i behov av hjälp inte vågar söka hjälp på grund av skuld och skam i och med ett misslyckande i att upprätthålla normativa antaganden kring vad det innebär att vara man. Normativa antaganden kring vad som är manligt och kvinnligt påverkar hur människor framställer sig själva, och rimligen även hur motparter tolkar andras framställande, där mannen enligt forskning kan ses som norm trots strukturernas negativa påverkan på hälsan. 2.2 Normativa föreställningar och dess påverkan på socialt arbete
Forskning visar att föreställningar och fördomar angående kön grundar sig i stereotypa bilder av vad som är manligt och kvinnligt, och att egenskaper som klassas som manligt och kvinnligt har visat sig vara liknande oavsett kultur, kontext och tid (Caleo & Heilman, 2019). Den stereotypa bilden av en man är att denne ska vara effektiv och en bra ledare, medan den stereotypa bilden av en kvinna är att vara omhändertagande och bra på relationsbyggande. Forskning visar att
existerande normer kring kön riskerar att diskriminera vissa grupper i samhället på grund av rådande föreställningar kring kön som något binärt (Caleo & Heilman, 2019; Matsuno, 2019), där exempelvis transpersoner och icke binära riskerar att bli diskriminerade (Matsuno, 2019; Lee & Brotman, 2013). Caleo och Heilman (2019) menar att ovannämnda stereotypa föreställningar kring manligt och kvinnligt är aktiva i samhället idag och yttrar sig genom att människor blir olika bedömda på grund av könstillhörighet vid exempelvis arbetsrekryteringsprocesser eller i utvecklingssamtal. Stereotypa bilder av kön riskerar att förstärka och bibehålla ojämlika
maktförhållanden mellan könen och leda till förtryck och diskriminering. Forskning lyfter även problematik kring människor som faller utanför heteronormen exempelvis icke-binära och transpersoner. Trots riktlinjer om likabehandling med fokus på respekt och individens
problematik blir många patienter i kontakt med vårdinstanser diskriminerade på grund av deras könstillhörighet (Matsuno, 2019). Forskning visar även att människor som söker asyl riskerar att bli exkluderade i samhället på grund av deras upplevda kön (Lee & Brotman, 2013).
Transpersoner som söker asyl upplever sig avvikande och utpekade i samband med
standardfrågor under asylprocessen, detta på grund av att underlaget för frågorna och attityder från socialarbetare anses grunda sig i heteronormativa antaganden kring kön.
Forskning lyfter vikten av de yrkesverksammas reflektioner kring bemötande och föreställningar kring kön för att kunna agera på ett adekvat vis och inte nedvärdera eller skada alliansen till
5 patienten (Matsuno 2019, Lee & Brotman 2013). Genom reflektion kring sina egna
föreställningar angående kön kan det tänkas att risken att diskriminera patienter förminskas, det bör därför ligga i den yrkesverksammas intresse att aktivt reflektera kring detta för att inte diskriminera. Caleo och Heilman (2019) menar att det krävs interventioner av olika slag för uppmärksamma människor på deras fördomar. Interventionerna möjliggör att yrkesverksamma kan bemöta sina egna stereotypa föreställningar och förändra sitt sätt att vara för att inte
diskriminera. Att uppmärksamma människor på deras fördomar kan dock leda till att effekten blir motsatt målet och istället för att hjälpa individen till förändring riskerar det att förstärka
individens agerande efter sina fördomar och en intervention kan därför även upprätthålla ett diskriminerande beteende. Caleo och Heilman (2019) menar att ett förändringsarbete förutsätter individens egen vilja att förändra sitt sätt att vara och sin förståelse för stereotypa föreställningars påverkan på arbetet. Sammanfattningsvis visar forskningen att utsatta grupper i en viss kontext riskerar att fortsatt bli förtryckta och diskriminerade i en ny sådan på grund av rådande normativa föreställningar. En av anledningarna till detta kan anses vara en global heteronorm som riskerar att skapa en ännu större utsatthet för redan utsatta grupper, trots att värdegrunden beskriver en likabehandling av alla.
2.3 Människobehandlande organisationer
I samklang med ovanstående stycken kring normativa antaganden och vikten av reflektion, visar forskning att även organisationer behöver fortsatt lärande för att utvecklas och att praxis inom verksamheten ska baseras på forskning (Mosley, Marwell & Ybarra, 2019). Att göra forskning till praxis som blir effektiv kräver att organisationen är öppen för ny kunskap och lärande. Yrkesverksamma kan bidra till detta lärande för organisationen genom samarbetsnätverk där idéer, framgångar och oro kan delas för att uppnå bättre resultat och nya perspektiv.
Professionellt förtroende och ömsesidig investering över tid är nycklar till att förändra
organisatoriska metoder för att möjliggöra integration mellan det praktiska dagliga arbetet och forskning. Utifrån organisationers komplexa verklighet anses det vara av vikt att se till det större sammanhang som en organisation innebär, där även relationer, individuella tolkningar och
kontexten organisationen befinner sig i är påverkansfaktorer i det praktiska arbetet. För att främja social förändring och rättvisa, likväl som professionell självständighet och respekt, krävs det enligt Mosley et al (2019) att organisationer intar ett inlärningsperspektiv. Genom att
implementera nya evidensbaserade strategier och metoder i sitt arbetssätt kan främjande av kunskap, både gentemot deltagare i behandling likväl som yrkesverksamma, uppnås och organisationen kan på så sätt främja social förändring. Organisatoriska förändringar är mer sannolika att lyckas när olikheter i styrker hos chefer, de yrkesverksamma i frontlinjen och samhället ser sig själva som tillgångar, istället för potentiella hinder för att integrera
evidensbaserad praxis. Forskning kring evidensbaserad praktik visar att organisationen påverkas av flera faktorer och att ett helhetsperspektiv som lyfter fram styrkan i olikheter är positivt för verksamhetens fortsatta lärande.
2.4 Organisatoriska förutsättningar och dess effekter
En arbetsplats som är tillåtande och öppen, där yrkesverksamma känner sig trygga och inkluderade har en även positiv effekt på hela arbetsprocessen och gynnar både den
yrkesverksamme samt mottagare av vård eller insats (Brimhall, 2018). Om den yrkesverksamme känner sig tillfredsställd med sitt arbete tenderar den personen även att vara mer motiverad till att utföra ett bra arbete, vilket genererar motivation till organisationen att vara en arbetsplats som har en gynnande arbetsmiljö. Forskning visar även att ledningens sammansättning inom en
organisation kan ha påverkan på om arbetsplatsen upplevs vara inkluderande eller inte (Buse, Bernstein & Bilimoria, 2016). Om en ledning består av en homogen grupp, exempelvis bara män,
6
ökar risken för en otillfredsställande och diskriminerande arbetsplats för anställda som inte tillhör den specifika gruppen. Organisationens policys, riktlinjer och praxis riskerar att skapas utifrån ett ensidigt perspektiv som inte är inkluderande för alla. Utöver hur organisationens sammansättning påverkar de organisatoriska förutsättningarna visar forskningen även att det existerar ett ökat fokus på effektivisering. Evidensbaserad praxis har inom vården blivit synonymt med ökad kontroll genom förespråkande av kortare och mer strukturerade behandlingar (Novotná, 2014). Genom underliggande strukturer som inriktar sig på en stark prestationskultur där inflöde och utflöde av patienter ska vara effektiva kan evidensbaserad praxis som påvisar vikten av långsiktig och omfattande vård förbises. Effekter av en prestationskultur inom en organisation sätter
socialarbetaren i en position där dennes praxis blir begränsad och där hens helhetsbild av vården riskerar att gå förlorad, vilket leder till svårigheter med att upprätthålla sin expertis inom arbetet (Novotná, 2014). Sammanfattningsvis visar forskning att arbetsmiljön har en effekt på
arbetsutförandet. Mångfald av olika könstillhörigheter på arbetsplatsen skapar trygghet och inklusion för de anställda, men ökade krav på effektivisering riskerar att negativt påverka både patienter och yrkesverksamma.
2.5 Sammanfattning
Tidigare forskning visar att kön har en stor betydelse för hur människor uppfattar andra, redan innan ett möte kategoriseras patienten utifrån kön via namnet, vilket genererar föreställningar kring hur personen kommer att vara. Behandlarens egna kön riskerar även att påverka
bemötandet av patienter på grund av en socialisering i ett patriarkalt samhälle, där mannen används som norm, och där det finns specifika normer kring manligt och kvinnligt som är bestående oberoende av kontext, kultur och tid. Dagens samhälle och organisationer är
uppbyggda kring normativa antaganden om kön och påverkar yrkesverksammas bedömningar och patienters bemötande. Forskningen visar att en könsblandad arbetsplats ökar sannolikheten för ett tryggt och öppet arbetsklimat som möjliggör att både yrkesverksamma och patienter får bättre förutsättningar att mötas som människor och inte endast utifrån deras könstillhörighet. Människobehandlande organisationers uppbyggnad kan förstås genom strukturer, som även kan tänkas vara kopplade till kön som kategori och som därigenom påverkar hur personalen i en organisation bemöter och behandlar patienter. Gemensamt för forskning inom genusperspektiv och organisationsteori är att de ur olika perspektiv lyfter fram hur kön och organisatoriska förutsättningar kan kopplas samman och påverkar varandra.
Den tidigare forskningen har inhämtats från olika delar av världen men majoriteten av
forskningsstudierna har hämtats från USA. Relevant forskning var i fokus under denna process oberoende av vilket geografiskt område som den ursprungligen gjordes inom, sökningen resulterade i att majoriteten av forskning i denna uppsats är baserade på sociala och kulturella kontexter som existerar i USA. Majoriteten av tidigare forskning har använt kvantitativa enkäter för att undersöka upplevda effekter av en viss insats eller arbetssätt. Tidigare forskning består även till stor del av forskningsöversikter som problematiserar socialt arbete i stort eller specifikt inriktat mot någon form av psykiatrisk verksamhet och av ett fåtal kvalitativa studier som är baserade på djupintervjuer. Utifrån våra sökord, som presenteras och problematiseras senare i metodavsnittet, har ingen forskning om kombinationen mellan kuratorers upplevelse av
konstruktionen av kön och deras upplevelse av organisationens påverkan på kategoriseringen av kön kunnat hittats, det är möjligt att det existerar utifrån andra sökord. Baserat på ovannämnda faktorer anser vi att en kvalitativ intervjustudie som fokuserar på kuratorers upplevelser av konstruktionen av kön och deras upplevelse av allmänpsykiatrins påverkan på konstruktionen av kön är ett fält som är viktig att belysa. Nyttan med en sådan infallsvinkel är att skapa en förståelse
7
för hur kuratorer inom allmänpsykiatrin reflekterar kring bemötande, kön som konstruktion och organisationens påverkan på kuratorernas yrkesutövning.
3. Teori
Under detta avsnitt kommer den teoretiska ramen som ligger till grund för analysen att
presenteras. De teorier som kommer att användas i uppsatsen är genusteori som beskriver kön som konstruktion samt organisationsteori gällande människobehandlande organisationer som belyser strukturella förutsättningar inom organisationer och dess påverkan på verksamheterna. 3.1 Genus
Inom den feministiska teoribildningen har man och kvinna som dikotoma kategorier ifrågasatts under de senaste två årtiondena (Ljung, 2015). Kön- och genussystem är begrepp myntades för att beskriva och förändra strukturer som befäster sexism och kvinnoförtryck. Könsbegreppet användes för att påvisa biologiska skillnader mellan könen, men även ta med aspekten av det sociala som påverkar och att denna aspekt kan anses asymmetrisk; vilket kan förklaras som att det ena könet förtrycker det andra. Å ena sidan kan olikheter mellan könen utifrån ett kön- och genussystem innebära att könen är socialt konstruerade och går långt över de biologiska skillnaderna mellan dem och kan ses som ett uttryck för socialt och kulturellt förtryckande normer (Ljung, 2015). Å andra sidan menar Mattsson (2005) enligt Butlers teorier att kön skapas genom ständig aktivitet av upprepade och repetitiva handlingar. Kön kan ses som någonting människor ständigt gör och upprätthåller i interaktion med andra, vilket Mattsson (2005) påpekar skiljer sig från genusperspektivet som synliggör kön som existerade kategori. Butler (1993, 1999) har teorier som förklarar hur subjektet och kön görs i samspel med sexualitet. Begrepp som förekommer är bland annat performativa handlingar som beskrivs som omedvetna och sker per automatik och dessa handlingar ifrågasätts inte. Performativa handlingar skulle exempelvis kunna vara att en kurator tillskriver en person könstillhörigheten kvinna baserat på personens fysiska attribut och utifrån denna kategorisering förutsätter att individen är heterosexuell. Människor lär sig ständigt och har tidigare lärt sig hur män och kvinnor ska vara, vilket skapar föreställningar kring kön och vad kön faktiskt är. Kön kan även framföras medvetet, detta genom att människor, om situationen kräver, påvisar olika typer av femininitet eller maskulinitet. Butler (1993, 1999) intar en ställning där förändring angående synen på kön som något socialt konstruerat anses svårt att uppnå på grund av att det sker omedvetet. Förändring kan dock ske genom att uppmärksamma och medvetandegöra föreställningar kring kön som social konstruktion kontra biologiskt kön. 3.2 Könsmakt
Genus och kön har inom feministisk teoribildning kopplats samman med 50- och 60-talets arbete med transsexuella patienter inom psykiatrin, där patienters upplevelser om sitt kroppsliga kön inte stämmer överens med det som patienten upplever sig vara psykiskt (Ljung, 2015). På 60-talet myntades begreppet genusidentitet för att påvisa individers känsla och medvetenhet om vilket kön denne tillhörde. I nutida analyser av kön och genus kopplas ofta sexualitet in i begreppet. Sexualitet ses som socialt och kulturellt betingat inom den feministiska teoribildningen, där heteronormen som tydligt påvisats dominera på ett strukturellt plan ifrågasätts. Teorier om genus påvisar även en maktaspekt där det talas om två bärande logiker 1) isärhållningen, som anser att kvinnor och män ej bör blandas och 2) hierarkin, där mannen anses som det normativa (Ljung, 2015). Den amerikanska historikern Joan Scott ser genusbegreppet ur ett poststrukturalistiskt synsätt där strukturella nivåer synliggörs samt den ordningen nivåerna har till varandra. Scott ser på genus som att det bildas i sociala relationer och bygger på upplevda skillnader mellan könen,
8
men hon ser även hur genusbegreppet kan användas för att fastställa maktrelationer. Könsmakt är en del i maktperspektivet som handlar om skapandet av skillnader mellan kön, och detta
skapande av skillnader mellan människor möjliggör för den maktutövande att skapa
motsättningar för den andra parten (Börjesson & Rehn, 2009). Syftet med könsmakt kan förstås som ett sätt att särskilja människor och kontrollera maktobalansen till ett visst köns fördel. Könsmakt skapar skillnader och en maktobalans som favoriserar en part, de som är inkluderade i normen, och riskerar att förtrycka de andra, som befinner sig utanför normen. Foucault (1980) menar att det är viktigt att fundera kring varför den rådande uppdelningen mellan kön och vår förståelse av det ser ut som den gör och menar att diskursen i samhället har konstruerat vår nuvarande syn på kön som något heterogent och binärt. Tidigare var fokus på sexualitet inte kopplat till dikotoma kategorier som man och kvinna utan synen sexualitet ansågs vara en fysisk dragningskraft till någon annan. Sexuella föreställningar och kön kopplades för första gången samman under 1800-talet. Foucault (1980) menar att ett historiskt perspektiv kan användas för att förstå att våra föreställningar kring sexualitet och kön idag är fabricerade av historiska diskurser. Genom att förstå makt och maktobalans kan det även antas att detta är ett skapande av normer som gynnar vissa grupper. Den normskapande makten existerade under 1800-talet hos politiker och makthavare som tillsammans hade en gemensam nämnare, de var alla av manligt biologiskt kön.
3.3 Genus i denna uppsats
Kön kommer i denna uppsats att ses som konstruerat genom upprepade normer som vidmakthålls omedvetet, likt inlärda mönster, och som upprätthålls i interaktion med andra. Människor lär sig under hela livet hur män och kvinnor ska vara, vilket i sin tur skapar föreställningar gällande kön (Mattsson, 2005). Kön som social konstruktion riskerar även att befästa heteronormativa
föreställningar och därmed skapa förtryck för människor som faller utanför den ramen. Förståelsen kring kön kommer därför att ses som någonting som både kan upplevas och som påverkar bilden av kön som kategori och skillnader mellan dessa. I denna studie kommer
begreppet genus innebära en förståelse för att kön är någonting som är socialt konstruerat, skapat av diskurser i samhället och som ger en vidare förklaring till vad kön är jämfört med
naturvetenskapens syn. Genus kommer därför benämnas som kön i denna uppsats, i syfte att påvisa ställningstagandet kring att kön inte endast är ett biologiskt begrepp.
3.4 Människobehandlande organisationer
Människobehandlande organisationer berör individers centrala livsvillkor och intima delar av individens liv, vilket innebär att arbetet inom en sådan organisation måste verka i samklang med institutionella och kulturella föreställningar. Organisationer som innefattas som
människobehandlande organisationer återfinns enligt Johansson, Dellgran och Höjer (2016) inom välfärdssektorns kärnverksamheter såsom vård, omsorg och skola. Huvuduppdraget för dessa verksamheter är att skydda och bibehålla enskilda individers förmågor för att kunna komma till rätta med olika typer av problematik. För att kunna erbjuda stöd och hjälp behöver olika roller tilldelas, där människor som söker hjälp blir patienter eller klienter. Rollerna som tilldelas är inte endast av administrativ eller teknisk art, utan handlar även om moraliska ställningstaganden gällande socialt värde. Inom välfärdssektorn, där verksamheten bedrivs inom
människobehandlande organisationer, har det under senare tid skett stora förändringar i och med New Public Management (NPM). Offentlig förvaltning har i och med NPM infört en
marknadslogik vars syfte är att minimera kostnaderna för verksamheten samtidigt som effektivitetsmätningar ersätter tidigare kvalitetsbedömningar (Johansson, Dellgran & Höjer, 2016). Människobehandlande organisationer kan beskrivas som att strukturer påverkar
9 3.5 Normativ praktik
Socialt arbete kan förstås som en normativ och normskapande praktik där organisationen bestämmer villkoren för vad som ska anses som normalt och avvikande. Socialt arbete är
normativ i den benämning att den följer existerande normer som finns inom kontexten men även normskapande då organisationen systematiskt skapar strukturer för att kunna hjälpa de enskilda, exempelvis i form av att kategorisera män och kvinnor. För att kunna göra en bedömning angående normalitet krävs det att det normala definieras och kategoriseras, genom att definiera något som normalt visar organisationen även på vad som ska anses vara onormalt (Mattson, 2005, Strier, 2007). Normerna definierar vem som har rätt till hjälp och hur hjälpen ska ske vilket innebär att yrkesverksamma utgår från rådande normativa föreställningar kring ett visst fenomen i syfte att uppfylla organisationens grundläggande syfte, att hjälpa människor.
3.6 Det byråkratiska samhället
Det byråkratiska samhället växte fram genom att nya modeller för styrning och kontroll av samhället utvecklades och sociologen Max Weber menar att den byråkratiska organisationen är hierarkiskt uppbyggd med överordnade och underordnade (Lindqvist & Nygren, 2016).
Organisationsformen består bland annat av regelsystem som kräver viss kompetens och särskilda kunskaper och ska grundas i skrivna dokument som beskriver kompetensområden för de
yrkesverksamma. I den byråkratiska organisationen hanteras sociala problem av hierarkiska system och utbildade yrkesverksamma med skilda kompetensområden som följer regelverk i sin bedömning. Genom denna rationalisering och byråkratisering av organisationer kan ett stort antal människor hanteras, vilket i sin tur omvandlar människorna till mer objektifierade benämningar såsom “ärenden” eller “fall”. Det byråkratiska begreppet är starkt kopplat till ett annat,
människobehandlande organisationer (Lindqvist & Nygren, 2016). Människobehandlande organisationer karaktäriseras av specifika regler och rutiner som präglar arbetet, men lyfter även vikten av individanpassade arbetssätt som är anpassat utifrån den specifika individens
problematik och situationer. 3.7 Nyinstitutionalismen
Inom organisationsanalysen återfinns perspektivet nyinstitutionalismen, som tar upp aspekter av att organisationer är socialt konstruerade och påverkade av omgivande faktorer (Lindqvist & Nygren, 2016). Omgivningen anses inom detta perspektiv påverka och skapa organisationens förhållningssätt, tillvägagångssätt och tolkningsramar. Nyinstitutionalismen belyser även organisationers och professioners påverkan att leva och verka i ett granskningssamhälle.
Verksamheter inom socialt arbete begärs i större grad att visa på genom underlag att insatser ger avsedd effekt, men också att insatserna skapar effektivitet inom verksamheter.
Granskningssamhällets funktion är att ge sociala verksamheter legitimitet. Legitimiteten fås genom yrkesverksammas förmåga att arbeta på ett korrekt sätt utifrån situation och problematik vilket på sikt leder till ett minskat hjälpbehov, då insatserna anses ha en önskad effekt av det omgivande granskningssamhället (Lindqvist & Nygren, 2016). Organisationer kan utifrån ett människobehandlande perspektiv sägas befinna sig i ett spänningsfält mellan prestationskrav, hälso- och sjukvårdens tolkning av problematik i medicinska termer och människors sociala rättigheter.
3.8 Socialpsykologiska och kulturella perspektivet
Det socialpsykologiska och kulturella perspektivet på organisationer lyfter teorier om förhandlad ordning, vilket syftar till att processer mellan yrkesverksamma och klienter är grundläggande för
10 att förstå hur en organisation fungerar och hur strukturella egenskaper inom denna förändras (Johansson, 2015). Perspektivet lyfter den sociala aspekten av organisationen och menar att arbetet som utförs inom organisationen främst är socialt konstruerat och innehåller osäkerheter (exempelvis hur behov ska bedömas och tolkas), men uppmärksammar även delar som kan vara objektiva såsom provtagning. Det som karaktäriserar detta perspektiv är att uppmärksamma organisationens olika professioner som i och med expertis inom specifika områden utgår från olika värderingar och intressen. I och med olika intressen utifrån organisationens delar kan arbetet ej ses som standardiserat, utan det krävs förhandlingar för hur, vad och vem som ska göra vilka arbetsuppgifter. Förhandlad ordning kan utifrån ovanstående beskrivas som ett fokus på mikroprocesser som sker i en organisation, vilket beskrivs som en informell organisation. Utifrån det socialpsykologiska och kulturella perspektivet ses inte människobehandlande organisationer som slutna system utan de påverkas även av andra faktorer, exempelvis yrkesmässiga och etiska normer (Johansson, 2015). Mikroprocesser kan även liknas med att se människan som en
kulturell varelse som genom språk, vanor och symboler skapar mening. När en grupp människor tillsamman utvecklats via anpassning och integration kan strukturer inom gruppen ses som giltiga och läras ut till nya deltagare, vilket i sin tur skapar ett sätt att att inom gruppen uppfatta, tänka och känna kring specifika problem.
3.9 Människobehandlande organisationer i uppsatsen
I denna uppsats kommer ett helhetsperspektiv på människobehandlande organisationer beaktas, vilket innebär att förståelsen för människobehandlande organisationer kommer innefatta de ovan nämnda perspektiven. Människobehandlande organisationer karaktäriseras genom att
yrkesverksamma inom dessa följer vissa regler och rutiner i sitt arbete samt lyfter vikten av ett individanpassat arbete som är anpassningsbart och beroende av problematik och situation. Strukturer inom människobehandlande organisationer skapar ett gemensamt sätt för
yrkesverksamma att uppfatta, tänka och känna kring specifik problematik, vilket kan förstås som att individer i människobehandlande organisationer arbetar utefter en normativ praktik. Johansson (2015) tar även upp samhällskritisk forskning som utifrån ett strukturalistiskt könsperspektiv gällande organisering vill förstå och förklara de olika förutsättningar kvinnor och män har i organisatoriska kontexter samt hur kön kan konstrueras i den organisatoriska processen via exempelvis kategoriseringar.
4. Metod
I nedanstående avsnitt kommer studiens utgångspunkter med grund i hermeneutiken att förklaras och kopplas samman till studiens tillvägagångssätt samt hur den systematiska litteratursökningen utfördes och vilken problematik som uppkommit under processen.
4.1 Vetenskapsteoretisk ansats
Den vetenskapsteoretiska ansatsen som studien grundar sig på är en hermeneutisk ansats. Hermeneutiken är en vetenskapsteori som menar att kunskap är kontextberoende och något som definieras av det som existerar när kunskapen produceras, utifrån detta finns det ingen definitiv kunskap utan all kunskap är föränderlig (Andersson, 2014). Ett hermeneutiskt förhållningssätt beskrivs som lämpligt när syftet med studien är att undersöka informanternas egna upplevelser om ett visst fenomen. Hermeneutiken har dock fått viss kritik, där andra vetenskapsteoretiska ansatser menar att det existerar allmängiltig kunskap oberoende av kontexten och att forskarens tolkningar av empirin riskerar att vara icke neutrala och därmed riskera att inte få fram en
11
att få fram en allmängiltig kunskap utan att tolka och förstå yrkesverksammas erfarenheter och reflektioner kring kön utifrån deras yrkesroll och verksamhet, vilket gjorde att en hermeneutisk utgångspunkt ansågs vara relevant för studien. Genom forskningsprocessen har det dock varit av vikt att reflektera kring både våra egna samt respondenternas förförståelse, för att kunna tolka och förstå deras upplevelser och reflektioner. Med grund i hermeneutiken är studien
Studien utgår ifrån en metodologisk kollektivism och nedan kommer en diskussion kring metodologisk individualism och kollektivism att behandlas för att beskriva det perspektiv som ligger till grund för uppsatsen. Metodologisk individualism handlar om att skapa förståelse för människors handlingar genom att betrakta individen (Lindgren, 2015) och Weber (refererad i Lindgren 2015, s.62) menar att syftet med detta perspektiv är att försöka förstå meningen i ett socialt handlande. En individualistisk ansats kan därför tänkas vara användbar för att förklara varför människor gör som de gör, men samtidigt reducerar den förståelsen av ett socialt fenomen till att endast förstå människors handlingar med den specifika individen i fokus. Metodologisk kollektivism utgår istället från att samhället är större än dess beståndsdelar (Lindgren 2015) och att samhället i sig påverkar individers handlingar och tänkande. Gilje och Grimen (2007) beskriver att den metodologiska kollektivismen används för att förstå vad det övergripande sociala fenomenet innebär för att kunna förstå de faktorer som påverkar det, exempelvis en persons handlingar. I uppsatsen har ett metodologiskt kollektivistiskt perspektiv antagits, vilket inneburit en syn på den enskilde som en individ som upprätthåller övergripande strukturer och som tolkats som en påverkansfaktor av det sociala fenomenet. Det sociala fenomenet är i föreliggande studie att studera hur kön konstrueras inom allmänpsykiatrin samt hur allmänpsykiatrin som organisation kan förstås med fokus på ramar och kategorisering av patienter utifrån kön.
4.2 Systematisk litteratursökning
För att förstå det sociala fenomenet påbörjades uppsatsprocessen genom att bygga upp en teoretisk grund att utgå ifrån i intervjuguiden. Litteratur gällande genusteori och
människobehandlande organisationer införskaffades för att skapa en förståelse kring fenomenet. Efter att den teoretiska ramen fallit på plats skapades intervjuguiden och forskning inom området började att eftersökas. Två databaser valdes ut vilka var Social Services Abstract och Psycinfo. I databasen Social Services Abstract användes sökorden “Gender OR Sex AND psychiatry AND human Service organizations”, vilket resulterade i 25 092 artiklar. Inklusionskriterier för artiklar var att de skulle vara vetenskapligt granskade, genomförts mellan åren 2010–2020 samt att språket i artiklarna skulle vara på engelska. Efter dessa inkluderingskriterar fanns 10 438 artiklar kvar. Sökningar genomfördes även i databasen Psycinfo med sökorden Gender OR Sex AND psychiatry AND human Service organizations, vilket resulterade i 231 285 träffar.
Inklusionskriterier i sökningen var att artiklarna skulle vara vetenskapligt granskade samt publicerade mellan 2005–2020, vilket resulterade i 127014 träffar. Efter att avgränsningen i databaserna hade genomförts granskades titlar för att sortera relevant forskning, om titeln var av intresse för uppsatsens syfte lästes abstract för att skapa en uppfattning kring artikelns innehåll. Processen med att gå igenom artiklarnas titel och abstract genomfördes tills någon ny information inte tillkom, vilket innebar att alla artiklar som sökningen genererade ej lästes igenom. Genom gallringen av artiklar breddades förförståelsen kring fenomenet trots att majoriteten av artiklarna inte användes i uppsatsen. Processen resulterade i de artiklar som skapat avsnittet “tidigare
forskning”. Relevant forskning inom området visade sig vara svår att hitta, vilket även resulterade i den breda sökning som visas ovanför. Anledningen till den breda sökningen var för att de försök att specificera och smalna av sökningen resulterade i irrelevanta artiklar för syftet, då majoriteten av träffarna hade individ och patientfokus. Handledning genomfördes med bibliotekarie på
12 Örebro universitet i syfte att förbättra sökningen, vilket slutligen ledde till de sökord som
använts, då det ansågs bättre att sortera relevant forskning på ovanstående beskrivna vis i relation till studiens syfte.
4.3 Urval
Studien har använt ett målstyrt urval för att finna respondenter, detta har inneburit att respondenter valts utifrån de forskningsfrågor som ligger till grund för studien och där sannolikheten var stor att respondenterna skulle delta. Ett målstyrt urval ses inte som
representativt för populationen och därför är inte resultatet generaliserbart, men kan överföras till liknande kontexter (Bryman, 2011). Urvalet valdes eftersom studien fokuserat på att förstå och tolka kuratorer som yrkesgrupp inom allmänpsykiatrin och deras reflektioner kring hur kön konstrueras inom den allmänpsykiatriska öppenvården samt hur de upplever kön och allmänpsykiatrin ur ett organisatoriskt perspektiv. Syftet med urvalet var därmed att få
respondenter som kunde besvara forskningsfrågorna, vilket ett bekvämlighetsurval uppfyllde och var även i linje med studiens vetenskapsteoretiska ståndpunkt i hermeneutiken då en
generaliserbar kunskap inte var målet. För att besvara uppsatsen syfte användes kriterier för exklusion och inklusion för att få en relevant respondentgrupp. Inklusionskriterierna i urvalet var att de som deltog i studien skulle ha ett klientnära arbete, en socionomexamen samt arbeta inom allmänpsykiatrin någonstans i Sverige. Kriterier för exklusion var andra psykiatriska
mottagningar och människor som arbetade inom allmänpsykiatrin utan en socionomexamen. Inklusions- och exklusionskriterierna skapade en respondentgrupp som bestod av kuratorer inom allmänpsykiatrin i Sverige.
För att få deltagare till studien kontaktades först en kurator på en allmänpsykiatrisk mottagning, där tidigare kännedom mellan denne och en av författarna till denna studie finns, som förde frågan vidare till kollegor inom samma verksamhet. Sen har mail till flera olika regioner i Sverige, samt till specifika allmänpsykiatriska mottagningar skickats ut. Mailet innehöll kort information om: studiens syfte, att fokuset ligger på kuratorer som yrkesgrupp, att intervjuerna sker via telefon och kommer sedan att transkriberas, att deltagandet i studien är frivilligt och kan avlsutas när som under studiens gång. Respondenter har sedan svarat om de varit intresserade eller ej och därefter har ett informationsbrev skickats ut innehållande utförligare beskrivning av syfte och tillvägagångssätt. Informationsbrevet har utgått från en mall som givits av Örebro universitet där studiens syfte, tillvägagångssätt och samtycke beskrivits på ett utförligare sätt än i den initiala kontakten, detta i enlighet med lagen om etikprövning av forskning som avser
människor (SFS, 2003:460) 13, 15 och 16 §§. Studien ämnade från början att ha åtta till nio respondenter, men på grund av svårigheter att hitta respondenter som ville ställa upp på en intervju blev slutresultatet fem respondenter. Bryman (2011) menar att antalet respondenter i en kvalitativ studie inte kan bestämmas på förhand utan att intervjuer ska fortgå tills det inte framkommer någon ny information i intervjuerna och därav uppnår en teoretisk mättnad. Under tiden som denna studie genomförts drabbades hela världen och även Sverige av pandemin vid namn Covid-19, vilket inneburit en tung belastning och omstrukturering inom människovårdande yrken. Pandemin kan ha gjort det svårare att hitta respondenter som kunnat ställa upp och i kombination med den tidsram som studien skulle genomföras inom bedömer vi att ovan beskrivet tillvägagångssätt inte varit tillämpbart. Vidare ansågs det att fem respondenter var lämpligt för att hinna transkribera intervjuerna, att grundligt kunna tolka och förstå empirin samt att en viss teoretisk mättnad uppnåtts. Baserat på empirin tolkas det som att en viss teoretisk mättnad har uppnåtts då den består av reflektioner inom ett brett ämne och besvarat forskningsfrågorna. Vidare var reflektionerna kring konstruktionen av kön och organisationens påverkan lika varandra överlag hos respondenterna, vilket resulterade i en god empirisk grund. Informationen
13
som respondenterna har bidragit med kan beskrivas som informativ, vilket innebär att deltagarnas kunskap om en specifik kontext anses som värdefull ur ett samhälleligt perspektiv (Kvale & Brinkmann, 2017), respondenternas privata upplevelser om ett fenomen har därför inte varit relevanta. Studiens syfte var att ta reda på yrkesverksammas upplevelser av hur kön konstrueras inom den verksamhet de tillhör samt hur organisationen påverkar kuratorerna i deras
yrkesutövning. Målet har utifrån syftet setts som samhälleligt då det riktat sig mot den specifika verksamheten som organisation snarare än de specifika individer som deltagit i studien.
4.4 Datainsamling
De kvalitativa intervjuer som genomförts har varit av semistrukturerad karaktär, vilket Nilsson (2014) beskriver som att samma frågor ställs till samtliga respondenter och att det är
respondenternas svar som blir flexibla. Frågeställningarna har utgått från teman som var genus och människobehandlande organisationer, detta för att kunna besvara syfte och frågeställningar. Intervjuerna spelades sedan in via specifik ljudinspelningsutrustning som tillhandahållits av Örebro universitet. Kvale och Brinkmann (2017) menar att ljudinspelning skapar förutsättningar för den som intervjuar att vara mer närvarande under intervjutillfällena. Intervjuerna skedde över telefon, utfördes i en tyst miljö och pågick i cirka 45 minuter. Samtliga intervjuer förutom en är genomförda med båda författarna till studien som intervjuare, avvikelsen med en intervju var på grund av sjukdom. Valet till att intervjuerna skulle genomföras av båda togs på grund av ett gemensamt intresse av att vara insatta i hela processen och för att kunna bidra med andra
infallsvinklar under intervjuerna. När intervjuerna väl var inspelade transkriberades dessa, vilket innebär att de skrevs ut i textform. Bryman (2011) menar att transkribering är en krävande och tidsomfattande process som är viktig för en kvalitativ intervju. Transkriberingen säkerställer att respondenternas svar och uttryckssätt bibehålls, vilket är av vikt för att i uppsatsen kunna presentera det som respondenterna faktiskt sagt. Intervjupersonernas identiteter har
avidentifierats i denna uppsats och har benämnts med deras yrkestitel kurator följt av en siffra mellan ett och fem i resultat och analys.
4.5 Bearbetning och analys
Materialet som samlats in genom kvalitativa intervjuer har analyserats med hjälp av en tematisk analys. En tematisk analys innebär att den insamlade data från intervjuerna först ordnas grovt genom kodning för att sedan specificeras ytterligare, vilket innebär att forskaren växlar mellan materialets delar och helhet i syfte att skapa en nyanserad bild gällande fenomenet (Lindgren, 2014). Att skapa en nyanserad bild av fenomenet har varit av vikt då tid och resurser påverkat antalet respondenter. Den tematiska analysen har gett en bild av fenomenet där enskilda delar samt helheten av fenomenet har synliggjorts, vilket gett svar på uppsatsens syfte och
frågeställningar. Lindgren (2014) lyfter kritik mot en tematisk analys och menar att forskarens subjektiva tolkningar, som utgör underlaget för kodning och tematisering, påverkar analysens objektivitet. Med grund i studiens hermeneutiska ansats har syftet inte varit att generalisera objektiva fakta, utan att tolka och förstå fenomenet. Genom att ha varit tydliga kring förförståelse och ställningstaganden kan det anses att kritiken mot en kvalitativ tematisk analys bemötts och tillgodosetts. Vikten i en tematisk analys är att hitta kopplingar och mönster mellan de nyckelord som kodningen producerat, detta för att materialet ska finna mättnad (Lindgren, 2014).
Kodningen av empirin resulterade i fem övergripande teman inom rubrikerna genus och
människobehandlande organisationer. Under rubriken genus har dessa teman behandlats: 1) Den egna personen och förförståelse 2) Strukturens påverkan och skillnader mellan kontexter 3) Skillnader mellan kön 4) Konstruktionen av kön samt 5) Inkluderande arbete. Under rubriken människobehandlande organisationer har dessa fem teman behandlats: 1) Organisationens krav och handlingsutrymme 2) Utveckling inom organisationen 3) Effektiviseringens påverkan 4)
14
Digitalisering samt 5) Den tvärprofessionella arbetsgruppen och konstruktionen av kön. Efter att tematiseringen genomförts analyserades resultatet utifrån uppsatsens teoretiska ram samt tidigare forskning, därefter diskuterar vi studiens upptäckter, nytta och svaghet under rubriken
slutdiskussion.
5. Etik
Genom hela processen för uppsatsskrivandet har de forskningsetiska grundprinciperna
eftersträvats. Grundprinciperna är informationskravet, konfidentialitetskravet, samtyckeskravet och nyttjandekravet (Bryman, 2011). Om något av dessa krav hanteras på ett bristfälligt vis kan det leda till att personer tar skada, vilket innebär att det är av vikt att som forskare vara medveten om risker och nytta i olika delar av processen. Grundläggande för en god forskningssed är att nyttan alltid ska vara större än riskerna. Forskaren måste aktivt överväga konsekvenser kontra nytta för personer att delta i studien, inte minst för att säkra konfidentialitet för deltagarna och om publicering av den färdigställda texten kan medföra konsekvenser för de som deltar i efterhand (Bryman, 2011, Kvale & Brinkmann, 2017). I denna uppsats kommer respondenterna att avidentifieras för att säkerställa att deltagandet inte medför konsekvenser. Informationen som respondenterna kommer att bidra med kommer vara informativ, vilket kan beskrivas som att information de tillför är mer samhälleligt och kontextuellt intressant snarare än privat (Kvale & Brinkmann, 2017). Fokuset i denna uppsats är respondenternas roll som kuratorer inom
allmänpsykiatrin och inte de som individuella respondenter, vilket styrker att uppsatsens fokus är samhälleligt och kontextuellt. Några av de deltagare som kommer att delta i studien kommer att ha tidigare kännedom gällande en av oss som skriver uppsatsen. Att tidigare kännedom finns mellan forskare och deltagare kan enligt Kvale och Brinkmann (2017) riskera att
professionaliteten i mötet kan vara svår att upprätthålla. I och med tidigare kännedom kan det tänkas vara av vikt att vara medveten om hur detta kan påverka intervjun likväl som olika processer under arbetet samt att tydliggöra rollen som forskare och deltagare. Under processens gång har den tidigare kännedomen inte varit ett problem då det har funnits en medvetenhet kring detta och rollerna har varit tydliga, vilket skapat möjlighet att upprätthålla professionalitet och besvara uppsatsens syfte och frågeställningar.
Utöver de forskningsetiska principerna utgår kvalitativ forskning från begreppen tillförlitlighet och äkthet vid värdering av studiers kvalitet. Tillförlitlighet innebär att fyra punkter ska tas i beaktning vid värderingen av studie. För det första ska studien ska vara trovärdig i form av att resultatet inte ska vara förvrängt i förhållande till den empiriska data. För det andra ska det bedömas huruvida resultatet av analysen är överförbart till andra kontexter. För det tredje ska studien vara pålitlig och transparent för att processen ska kunna granskas av utomstående. För det fjärde ska det finnas möjlighet att styrka och konfirmera, vilket innebär forskningsprocessen inte ska ha påverkats av teoretisk inriktning eller personliga åsikter. Äkthet innebär bedömningen kring hur studien har gett en rättvis bild av fenomenet och framställningen av respondenternas svar (Bryman, 2011). Studien har haft tillförlitlighet och äkthet i åtanke under hela processen, där tydlighet inför hur exempelvis förförståelse eller kännedom kring en respondent kan tänkas påverka resultatet. Genom att vara transparenta i beskrivningen i metodavsnittet och via aktiva reflektioner under studiens gång anser vi att de kvalitativa kriterierna upprätthålls och tydliggörs, vilket varit en viktig aspekt i framställandet av denna studie.
Syfte med denna uppsats var att ta reda på kuratorers upplevelser av kön som konstruktion samt allmänpsykiatrin som organisation och dess påverkan på yrkesutövningen. En nytta med denna studie kan tänkas vara att yrkesverksamma kan finna brister och fördelar i det arbete som utförs, vilket kan leda till ny kunskap för de som praktiskt arbetar inom verksamheten. Däremot är det av
15
vikt att framställa de yrkesverksammas svar på ett sätt som inte riskerar att ge dem konsekvenser i exempelvis yrkeslivet och utgår ifrån det som faktiskt sagts vid intervjutillfället. Etiska problem som kan uppkomma under forskningsprocessen är, överlag, att viljan att besvara forskningsfrågan tar över och påverkar tematiseringen och tolkningen av den data som samlas in. Om viljan att besvara forskningsfrågan tar över kan empirin och tolkningar förvrängas för att besvara syfte och frågeställningar, det har därför varit av vikt att vara medveten om detta under processen. Under forskningsprocessen är det av vikt att ta hänsyn till den mänskliga situationen och inte endast se det vetenskapliga värdet (Kvale & Brinkmann, 2017). Under uppsatsprocessen har även 3–4§ i lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor diskuterats och hafts i åtanke, där framförallt behandling om känsliga personuppgifter och skadan med forskningen tas i beaktning. De känsliga personuppgifterna beskrivs i artikel 9.1 i EU:s dataskyddsförordning och avser personuppgifter som kan röja en persons etniska ursprung, politiska åsikter eller
religiösa/filosofiska övertygelse, sexuella läggning. Under resultat och analys-processen har känsliga uppgifter beaktats för att avidentifiera respondenterna som deltagit.
6. Resultat och analys
Under detta avsnitt kommer empirin som samlats in genom intervjuer med kuratorer inom allmänpsykiatrin att presenteras. Resultatet av dessa intervjuer kommer sedan att analyseras med hjälp av den teoretiska ramen där begrepp utifrån genus och människobehandlande organisationer kommer att användas samt tidigare forskning. Respondenterna kommer i resultat och analys benämnas som respondenter och kuratorer. I formuleringar som antyder att “kuratorerna upplever” syftas det på de respondenter som deltagit i studien.
6.1 Genus
Under denna rubrik kommer temat genus behandlas utifrån kuratorernas upplevelser kring konstruktionen av kön inom deras verksamhet. Resultatet har först kodats för att sedan analyserats med utgångspunkten i de teman som framkom under kodningen. De teman som kommer beröras är 1) Den egna personen och förförståelse 2) Strukturens påverkan och skillnader mellan kontexter 3) Skillnader mellan kön 4) Konstruktionen av kön samt 5)
Inkluderande arbete. De teman som framkommit berör olika aspekter av kön som konstruktion och analysen används för att skapa en förståelse för hur kön upprätthålls och införlivas i respondenternas verksamhet.
6.1.1 Den egna personen och förförståelse
Förförståelse såsom livserfarenhet, bakgrund, uppväxt och yrkeserfarenhet är sådana faktorer som respondenterna menar påverkar arbetet inom allmänpsykiatrin, där Kurator 3 menar på att “det är så mycket mer än vad vi är för kön”. En respondent menar att profession som kategori påverkar hur yrkesverksamma bemöter och bedömer patienter, där olika professioner har olika förhållningssätt till sina egna tankar och konstruktioner. Att kuratorerna uppfattar att det är fler faktorer än kön som påverkar arbetet inom allmänpsykiatrin samt att olika professioner förhåller sig annorlunda till diverse konstruktioner kan tolkas utifrån ett socialpsykologiskt och kulturellt perspektiv. Johansson (2015) lyfter att kulturella föreställningar som språk, vanor och symboler skapar strukturer. Strukturen ger gruppen förutsättningar att uppfatta, känna och tänka kring specifika fenomen. Uppfattningen om att flera faktorer påverkar arbetet inom allmänpsykiatrin kan därför tolkas utifrån kuratorers socionomutbildning. Utbildningen kan ha gett specifik förståelse kring hur de ska förstå köns påverkan på arbetet inom verksamheten utifrån ett helhetsperspektiv och kan tänkas upprätthållas inom den egna yrkesgruppen.
16
Den egna personen påpekas ha en viss påverkan på arbetet där det är av vikt att medvetandegöra de delar som kan tänkas påverka arbetet för de yrkesverksamma kuratorerna. Kurator 5 menar att “allt var och en har med sig är ju, och erfarenheter och vad man har gjort i livet … påverkar ju vilka vi är och hur vi bemöter andra”. Respondenterna menar även att konstruktionerna gällande kön kan skilja sig beroende på vilken generation den yrkesverksamma tillhör. Vikten av
medvetenhet kring sin egen förståelse och förförståelse lyfts av kuratorerna, men det påpekas även finnas vissa svårigheter att ta ett utifrånperspektiv då konstruktioner gällande kön ofta sker omedvetet och oreflekterat. Där kurator 4 beskriver kön som påverkan på följande sätt:
Och jag tänker absolut att det också måste på nåt vis påverka en i arbetet, i mötet och i arbetet med personen, men exakt hur blir det svårt att svara på. Det blir ju någon slags, vad ska man säga, omedvetna processer.
(Kurator 4) Och där kurator 2 menar att kön “speglar säkert arbetet också på många sätt omedvetet”. Att handlingar sker omedvetet och oreflekterat kan tolkas utifrån Butler (1993, 1999), som beskriver att föreställningar kring kön och vad kön är skapas ständigt och är en del av tidigare erfarenheter av kön. Kunskap gällande kön kan både vara omedvetna handlingar som sker per automatik, vilket beskrivs som performativa handlingar, likväl som kunskapen kan framföras medvetet i olika situationer. Kuratorerna inom allmänpsykiatrin beskriver att tidigare erfarenheter är sådant som påverkar arbetet, och att det krävs en medvetenhet kring detta. Medvetenheten anses dock vara svår att nå på grund av att de befinner sig i konstruktionen av kön, vilket kan förstås som att arbetet består av omedvetna handlingar som sker per automatik och som påverkar arbetet inom allmänpsykiatrin. Kuratorerna på allmänpsykiatrin beskriver även att kunskap gällande
medvetenhet kring kön under åren har tillkommit i och med exempelvis HBTQ-certifiering, men trots detta menar respondenterna att det är viktigt att påminna sig själva om att arbeta medvetet med kön i olika aspekter:
Jag tänker ju att det är svårt att inte... Att inte vara normativ även om jag tänker att jag har... Eh... Att jag själv försöker tänka icke normativt, men det tror jag är helt omöjligt att inte vara normativ ändå. Men att det blir bättre naturligtvis om man har ett normkritiskt tänkande
(Kurator 2) Fördomar och konstruktioner gällande kön menar respondenterna är någonting som de som
yrkesverksamma ständigt är med och skapar genom hur de pratar, hur de gör och hur de förhåller sig till människor.
6.1.2 Strukturens påverkan och skillnader mellan kontexter
Flertalet av respondenterna lyfter generationsskillnader när de reflekterar kring konstruktionen av kön och menar att konstruktionen gällande kön förändras över tid och är beroende av en specifik kontext.
Min förhoppning är ju att om jag jobbar här om 10 år, att jag märker att nä men oj vilken skillnad det är nu märker man att det inte. Att de här stereotypa föreställningarna inte finns kvar, att det är mycket mer flytande.
