Samhällsuppbyggnad och demokratisering i Bosnien-Hercegovina : En utvärdering av SIDA:s aktuella verksamheter i Bosnien ur ett fredsperspektiv

60  Download (0)

Full text

(1)

_____________________________________________________

Internationella Samhällsstudier

_____________________________________________________

Samhällsuppbyggnad och

demokratisering i Bosnien -

Hercegovina

– en utvärdering av SIDA:s aktuella verksamheter i

Bosnien ur ett fredsperspektiv

Emma Jönsson

C-uppsats, 15 p. Handledare: Patric Lindgren Högskolan i Kalmar Humanvetenskapliga institutionen Vårterminen 2009

(2)

Förord

Jag vill börja med att tacka Patric Lindgren för god handledning och goda råd! Tack även till Sofia Jönsson, forskningsassistent på Högskolan i Kalmar, för praktiska råd och tips inför uppsatsskrivandet. Eva Belfrage och Björn Isaksson på SIDA ska ha ett extra stort tack för sin tid och villighet att engagerat svara på frågor och hjälpa till med utlämning av viktig

(3)

Abstract

SIDA’s relief work in Bosnia aims at making the country ready for a membership in the EU where the main focus lies in the creation of a sustainable state as well as liberalizing the market to create an increased economic cooperation between Bosnia and the rest of Europe. These ambitions are closely related to the neo-liberal theory of state building which aims at creating democratic societies in line with the western democracy model, with a liberal economy constituting its base. Despite generous financial aid, the democratic and economic development in Bosnia is moving very slowly and the ethnical tensions seem to grow despite international involvement in the country. The purpose of this study is to evaluate SIDA’s present relief work in Bosnia out of a peace perspective. Possibilities and problems with SIDA’s work will be brought up and the study intends to answer whether SIDA’s work in Bosnia serves the perspective of peace. The methodological procedure consists of an analysis of the documents on SIDA’s current relief work in Bosnia and a literature study of theories concerning state building.

The results of the study show that the parts of SIDA’s work in Bosnia that ground in the neo-liberal theory betweentimes undermine economic and democratic development as well as peace. Investments are made to gear Bosnia to European requirements which makes it

difficult to accommodate specific Bosnian needs. In the conclusion, a more bottom-up inspired development work from SIDA is therefore suggested where the focus will be on working more from the local and civil society together with actively creating jobs in order to increase the economic development.

Sammanfattning

SIDA:s biståndsarbete i Bosnien syftar främst till att göra landet redo för EU-medlemskap där fokus ligger på att skapa en hållbar demokratisk stat samt att öppna upp den ekonomiska marknaden för att skapa ökat ekonomisk samarbete mellan Bosnien och övriga Europa. Dessa målsättningar och riktlinjer ligger nära de neo-liberala teorierna om samhällsuppbyggnad som bygger på att skapa demokratiska samhällen efter välkänd ”västmodell”, med en liberal ekonomi som bas. Trots generöst bistånd går den demokratiska och ekonomiska utvecklingen i Bosnien emellertid långsamt framåt och de etniska motsättningarna tycks ofta underblåsas trots internationellt engagemang. Syftet med denna uppsats är att göra en utvärdering av SIDA:s aktuella arbete i Bosnien ur ett fredsperspektiv där fokus ligger på den neo-liberala teorin om samhällsuppbyggnad. Fördelar och nackdelar med SIDA:s arbete kommer att lyftas fram och studien ämnar resultera i ett svar på huruvida SIDA:s arbete i Bosnien fungerar ur ett fredsperspektiv. Det metodologiska tillvägagångssättet utgörs av en analys av dokument över SIDA:s aktuella biståndsarbete i Bosnien och en litteraturstudie av teorier kring samhällsuppbyggnad.

Resultaten av undersökningen visar att den del av SIDA:s arbete i Bosnien som bottnar i det neo-liberala tankesättet emellanåt underminerar ekonomisk och demokratisk såväl som fredlig utveckling. Stora satsningar görs för att anpassa Bosnien efter Europeiska krav vilket förhindrar ett tillgodoseende av specifika bosniska behov. I slutsatsen föreslås därför ett mera bottom-up inspirerat utvecklingsarbete från SIDA:s håll där större fokus läggs på arbete i det lokala och civila samhället samt ett aktivt arbete för att skapa arbetstillfällen för att få igång den ekonomiska utvecklingen.

(4)

Innehåll

Förteckning över förkortningar ...4

1. Introduktion ...5 1.1 Inledning ...5 1.2 Problemdiskussion ...6 1.3. Problemformulering ...7 1.3.1 Frågeställningar...8 1.4 Syfte ...8 2. Teori ... 10 2.1.1 Neo-liberalism i praktiken ... 10 2.1.2 Neo-liberalism i historien ... 11

2.1.3 Kritik av det neo-liberala synsättet ... 12

2.1.4 Alternativa metoder; bottom-up ... 15

2.1.5. Val av teori ... 16

2.2. Metod ... 17

2.2.1. Fallstudier ... 17

2.2.2. Kvalitativ forskning och metoder ... 17

2.2.3. Analys ... 19

3. Bakgrund ... 20

3.1 SIDA; generella principer, procedurer och arbetsmetoder ... 20

3.2 Bosnien – Politiskhistorisk beskrivning och dagssituation ... 22

3.2.1 Konflikthistoria och etniska motsättningar ... 22

3.2.2 Politisk struktur ... 22

3.2.3 Relationer mellan etniska grupper och den fredliga situationen i dagsläget ... 24

3.2.4 Ekonomisk utveckling ... 27

4. SIDA:s arbete i Bosnien... 30

4.1 Uppbyggandet av en hållbar stat ... 31

4.1.1 Verksamhetsområden för uppbyggnad av en uthållig stat: ... 32

4.2 Ekonomisk utveckling... 32

4.2.1 Verksamhetsområden för ekonomisk utveckling: ... 33

4.3 Sammanfattning av genomfört bistånd och resultat för åren 2006-2008 ... 33

4.3.1 Resultat för ekonomisk utveckling ... 34

4.3.2 Resultat för uppbyggandet av en hållbar stat ... 36

5. Analys ... 38

5.1 Vilka möjligheter respektive problem finns med SIDA:s arbete för en hållbar samhällsuppbyggnad i Bosnien med avseende på fred? ... 38

5.1.1 Ekonomisk utveckling: ... 38

5.1.2 Uppbyggandet av en hållbar stat: ... 41

5.2 Fungerar SIDA:s arbete i Bosnien (med utgångspunkt för samarbetsperioden 2006-2010) ur ett fredsperspektiv? ... 46

5.3 Kan man tänka sig alternativa metoder än de som i dagsläget tillämpas av SIDA? ... 48

6. Slutsatser ... 50

7. Avslutande diskussion ... 53

(5)

Förteckning över förkortningar

BIH Bosnien och Hercegovina

EU Europeiska Unionen

EUFOR ALTHEA European Union Force Althea

GAP Governance and Accountability Programme

HVIDRA Association of Croatian Military Invalids of the

Homeland War

IAP Integrated Area Programmes

IMF International Monetary Foundation

JSRS Justice Sector Reform Strategy

MTS Municipal Training System

MTDS Mid-Term Development Strategy

OHR Office of the High Representative

PAR Public Administration Reform

RDA Regional Development Agency

SAA Stabilitets och Associeringsavtalet

SAP Stabilitets och Associeringsprogrammet

SIDA Styrelsen för Internationellt Utvecklingsarbete

SNDS Alliansen av Oberoende Socialdemokrater (serbiskt)

UD Utrikesdepartementet

(6)

1. Introduktion

1.1 Inledning

Sverige är ett generöst land vad gäller bistånd och hjälp till fattiga länder och varje år bistår SIDA (Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete), som är Sveriges största

biståndsgivande myndighet, med ungefär 200 miljoner kronor till återuppbyggandet av Bosnien och Hercegovina. 1 Välviljan är stor och engagemanget likaså, men trots detta så går utvecklingen i Bosnien långsamt framåt och de etniska motsättningarna från kriget 1992-1995 finns fortfarande kvar. Sveriges bistånd grundar sig i en fast hållen linje från EU vad gäller Bosniens framtid, där den främsta målsättningen är att öka landets samarbete med EU och förbereda det för ett framtida medlemskap.2 För att nå dit krävs ekonomiska och politiska reformer, detta för att skapa fungerande demokratiska institutioner samt få igång en positiv ekonomisk utveckling i landet. För att kunna samarbeta men även konkurrera med andra europeiska länder satsar man på att liberalisera den ekonomiska marknaden och implementera demokratiska institutioner vars struktur påminner om dem som finns i resten av EU. Men trots dessa försök från SIDA såväl som resten av EU och omvärlden så tycks den ekonomiska utvecklingen gå långsamt framåt; fattigdomen och arbetslösheten ser inte ut att minska, och de etniska konflikterna kommer ofta emellan när försök görs till att nå politiska reformer eller beslut.

Den universellt accepterade teorin för uppbyggnad av stater har sedan slutet av kalla krigets slut baserats på den neo-liberala ideologin, där en fri ekonomisk marknad utgör grunden för ekonomisk såväl som demokratisk utveckling.3 Vad gäller uppbyggnad av svaga stater och post-konfliktstater tycks de positiva resultaten av denna metod emellertid vara begränsade och på senare tid har det utvecklats teorier kring statsbyggnad och fredsskapande där de metoder och målsättningar som används idag av vid internationellt bistånd kritiskt granskas.

Med Sverige som en aktiv biståndsgivare och engagerad i utvecklingen av det bosniska samhället så vore det därmed intressant att titta närmre på SIDA:s arbetsmetoder och målsättningar i Bosnien för att se vilka möjligheter och problem som kan tänkas finnas med

1

SIDA, Varför ger Sverige stöd till Bosnien – Hercegovina? http://www.sida.se/sida/jsp/sida.jsp?d=675 (2009-05-25)

2

Samarbetsstrategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Bosnien och Hercegovina 2006-2010, UD, 2006. sid. 1 http://www.ud.se/sb/d/108/a/11419 (2009-04-15)

3

(7)

dessa vad gäller möjligheten att nå en effektiv demokratisk, ekonomisk och fredlig utveckling i landet.

1.2 Problemdiskussion

Vid en utvärdering av SIDA:s arbete i Bosnien finns det många tänkbara infallsvinklar och angreppssätt. Även om perspektiv så som t.ex. ekonomisk tillväxt och demokratiutveckling förefaller viktiga i det internationella biståndsarbetet väljer jag att utvärdera SIDA:s arbete ur ett perspektiv där fred är den huvudsakliga målsättningen. Till stor del är dessa tre faktorer (ekonomisk tillväxt, demokrati och fred) sammanlänkade och i slutändan så krävs både ekonomisk, demokratisk samt fredlig utveckling för att nå hållbarhet och stabilitet. Det har emellertid väckts frågor huruvida det förekommer tendenser att satsningar på ekonomisk tillväxt och skapandet av demokratiska institutioner på vissa håll i världen, och i synnerhet i Bosnien, faktiskt underminerar den fredliga utvecklingen på olika sätt.4 Bosnien är ett land vars återuppbyggnad sker p.g.a. ett fornt tillstånd av krig och då torde den främsta

målsättningen, enligt min mening, vara att minimera risk för framtida etnisk splittring, konflikt och krig. Av denna anledning har jag därför valt att endast analysera SIDA:s arbete ur ett fredsperspektiv.

Vidare kommer utgångspunkten för analysen vara den neo-liberala teorin för uppbyggnad av stater som idag präglar det mesta internationella demokrati- och fredsarbete. Jag väljer därför att lyfta fram problem respektive möjligheter med SIDA:s arbete ur ett fredsbaserat

perspektiv, där teorier kring det neo-liberala synsättet för samhällsuppbyggnad utgör min analytiska grund. Man hade kunnat tänka sig ett användande av alternativa teorier, men för att vara konsekvent och försöka knyta an problematiken i Bosnien och SIDA:s arbete där med de teorier som finns kring eventuella brister i det neo-liberala synsättet så väljer jag denna avgränsning. Grunden för mitt intresse är inte SIDA per se, utan snarare de metoder man använder sig av. Därför hade en alternativ studie kunnat innefatta en utvärdering av en annan biståndsaktör, alternativt en jämförelse mellan två olika organisationer/länder som är aktiva vid samhällsuppbyggnad i Bosnien och därmed jämföra målsättningar och metoder samt resultat. Utifrån given tidsperiod för uppsatsen samt möjligheter att finna bakgrundsfakta och empiri så utgör SIDA dock ett bra studieobjekt då alla deras handlingar är offentliga och

4

Anna K & Sisk, Timothy D. (2008) From War to Democracy, Dilemmas of Peacebuilding. Cambridge University Press, Cambridge, sid. 17

(8)

relativt lätta att få tag i, och därför har jag gjort denna avgränsning. Vidare har jag valt att fokusera på aktuellt arbete utfört av SIDA i Bosnien, vilket innebär att utgångspunkten för studien kommer vara SIDA:s arbetsstrategi för biståndsarbete i Bosnien under femårsperioden 2006-2010. Då min huvudsakliga uppgift är att utvärdera SIDA:s arbete och lyfta fram

problem och möjligheter så faller det naturligt att ju mer nutida det är, desto mer intressant blir det ur ett utvecklings- och framtidsperspektiv.

Vad gäller avgränsning för benämningar kommer jag igenom hela arbetet att använda mig av Bosnien istället för Bosnien och Hercegovina, men jag syftar dock till det sistnämnda.

1.3. Problemformulering

Utifrån teorier kring det neo-liberala synsättet vill jag göra en utvärdering av SIDA:s

verksamheter i Bosnien. Detta med inriktning på de målsättningar organisationen har samt det faktiska arbete man bedriver i landet. Nedan redogörs för de frågor som jag belyser i min studie och som alla är av vikt för att ge svar på min slutliga frågeställning.

 Hur fungerar SIDA:s koncept i praktiken?

 Vilka möjligheter resp. problem finns med SIDA:s ”neo-liberala” arbete i Bosnien med avseende på samhällsuppbyggnad och demokratiseringsprocess, sett ur ett fredsperspektiv?

 Bidrar SIDA:s målsättningar om minskad fattigdom och EU-anpassning av Bosnien till de resultat man förväntas nå; d.v.s. ett stabilt och hållbart samhällsklimat?

 Är SIDA:s målsättningar och tillvägagångssätt de bästa, eller kan man tänka sig att det kan finnas alternativa metoder att tillgå i samhällsuppbyggnaden för att nå ett stabilt bosniskt samhälle ur ett långsiktigt perspektiv?

Inriktningen i denna studie kommer att vara att kartlägga problem och möjligheter med SIDA:s målsättningar och strategier för att nå ett hållbart fredligt samhällsklimat i Bosnien. Det finns många olika definitioner av ordet fred, men Belloni nämner Johan Galtungs

förklaring av negativ resp. positiv fred. Negativ fred syftar till frånvaro av krig, vilket han menar är en kortsiktig lösning. Positiv fred syftar till ett samhällstillstånd som präglas av att risken för konflikt inte är överhängande. Hur kriteriet för en lyckad fredsimplementering ser ut inom det internationella samfundet är relativt oklar, men rent praktiskt arbetar man för att upprätthålla en frånvaro av krig samtidigt som man bygger upp nationella och demokratiska

(9)

institutioner.5 Med hållbar fred avser jag därför en långsiktigt fungerande fred i Bosnien, med utgångspunkt i att skapa demokratiska institutioner samtidigt som det råder en frånvaro av krig, för att det samhälle som byggs upp sedan skall underlätta och verka för en fortsatt fredlig utveckling. Den fred som skapats eller ämnas skapas tack vare internationell hjälp ska alltså finnas kvar och fortsätta utvecklas även i framtiden oberoende av internationella

investeringar, bistånd eller hjälp.

1.3.1 Frågeställningar

Med utgångspunkt från de ovan nämnda problemformuleringarna, lyder den övergripande frågeställningen för denna studie;

Fungerar SIDA:s arbete i Bosnien (med utgångspunkt för samarbetsperioden 2006-2010) ur ett fredsperspektiv?

För att ge svar på denna frågeställning kommer jag att använda två preciserade frågor;

Vilka möjligheter respektive problem finns med SIDA:s arbete (med fokus på den neo-liberala modellen för statsbyggnad) för en hållbar samhällsuppbyggnad i Bosnien med avseende på fred?

Kan man tänka sig alternativa metoder än de som i dagsläget tillämpas av SIDA?

1.4 Syfte

Syftet med studien är att kartlägga för- och nackdelar med SIDA:s biståndsarbete i Bosnien ur ett perspektiv baserat på långsiktigt hållbar fred. Både en beskrivande och en analytisk del av deras målsättningar och tillvägagångssätt inkluderas, och på detta sätt görs en utvärdering av SIDA:s arbete och eventuella möjliga alternativa tillvägagångssätt kan lyftas fram, skulle det visa sig att det finns problem eller brister i deras arbete. SIDA är ett bra exempel att utgå ifrån då man, efter att se till SIDA:s egen beskrivning av sitt arbete och sina målsättningar med det bistånd man bedriver, i detta fall i Bosnien, rimligen kan utgå ifrån att deras arbete bottnar i ett neo-liberalt perspektiv på återuppbyggnad av svaga stater. Deras strategier och arbete går därmed att analysera ur detta neo-liberala perspektiv och utgör därför ett intressant

studieobjekt. Vidare är Bosnien ett av Sveriges största biståndsmottagande land, och den fredliga, demokratiska och ekonomiska utvecklingen kan ifrågasättas p.g.a. att

5

(10)

återuppbyggnaden av landets samhällen och institutioner ständigt möter hinder på vägen. Trots massiva internationella ekonomiska insatser så går utvecklingen långsamt framåt och de etniska klyftorna är fortfarande betydande stora, vilket minskar utsikten för ett hållbart

fredligt samhällsklimat. 6 Det är således intressant att försöka kartlägga om detta går att knyta an till de tillvägagångssätt som används av internationella aktörer, i detta fall Sverige och SIDA, samt att utvärdera om de metoder som används underlättar för eller motarbetar de ursprungliga syftena och däribland freden.

6

(11)

2. Teori

Utgångsteorin i denna uppsats är det neo-liberala perspektivet om uppbyggnad av stater. Nedan följer en förklaring bakgrunden till detta synsätt samt vad det innebär vid samhälls- och statsuppbyggnad. Jag beskriver även den kritik som riktas mot detta sätt att arbeta och de risker och dilemman ett neo-liberalt perspektiv på uppbyggnad i synnerhet svaga och post-konfliktstater kan föra med sig.

2.1.1 Neo-liberalism i praktiken

Neo-liberalism bygger på den liberala politiska ideologi som ser individen som samhällets drivkraft, och utifrån detta förespråkar ett samhällssystem där staten har så lite makt som möjligt. Modern neo-liberalism handlar främst om ett motstånd till statligt ingripande i ekonomin, där en öppen och globaliserad marknadsekonomi utgör grunden för det

demokratiska samhället.7 Detta ideologiska tänkande har, i synnerhet sedan kalla krigets slut, enligt Mark T. Berger fått ett nytt uppsving, vilket även gäller för det internationella arbetet för nations- och statsbyggande. Idag syftar internationell samhällsuppbyggnad till att skapa hållbara och stabila demokratiska stater genom att strukturera upp svaga stater på samma sätt som moderna Västdemokratier är strukturerade; med liberala ekonomier och demokratiska statsinstitutioner.8

Grundtanken för den neo-liberala synen på stats- och samhällsuppbyggnad är att ekonomisk tillväxt och globalisering skapar förutsättningar för demokrati och fred9, något som även syns i Svensk biståndspolitik. SIDA, beskriver sin verksamhet på följande sätt; ”Det övergripande målet för svenskt bistånd är att bidra till att skapa förutsättningar för fattiga människor att förbättra sina levnadsvillkor. Genom att minska orättvisor och fattigdom i hela världen skapas bättre förutsättningar för utveckling, fred och säkerhet för alla folk och nationer. I en allt mer globaliserad värld är vi alla beroende av och påverkas av varandra”.10 Vidare är SIDA ett ämbetsverk, d.v.s. ett instrument för Sveriges regering som står bakom ett neo-liberalt synsätt. Med ovanstående i beaktande kan man således utgå ifrån att SIDA delar detta synsätt och att deras arbete grundar sig i neo-liberala teorier.

7

Larsson, Reidar (2006) Politiska Ideologier I Vår Tid, Studentlitteratur, Pozgal – Polen, sid. 139-148

8

Berger, Mark T. (2008) From Nation-Building to State-Building. Routledge, New York, sid. 2-4

99

Belloni, Roberto (2007) sid. 1

10

(12)

Internationella insatser för samhällsuppbyggnad i enighet med den neo-liberala metoden har försökts på många håll, bl.a. i Bosnien. Bosnien är således en stor samarbetspartner för internationella biståndsgivare, och därmed även för Sverige och SIDA.

Det neo-liberala sättet att arbeta för återuppbyggnad av ett hållbart bosniskt samhälle för dock med sig vissa risker; då internationella aktörer ges för mycket ansvar ökar möjligheten att det skapas en brist på förståelse för de bosniska politiska, kulturella och sociala kontexter inom vilka dessa internationella aktörer agerar.Den politiska makten riktas således uppåt, bort från den lokala nivån, till det internationella samhället och den särskilda politiska situation som råder i Bosnien samt de specifika problem som denna situation för med sig tas inte tillräckligt i beaktande – vilket kan ha negativa effekter på såväl samhällsutveckling som fred.11

Eftersom Bosnien är ett post-konfliktsamhälle så syftar internationellt biståndsarbete till att dels minska fattigdom, men detta i ett led mot att skapa fred och stabila förhållanden i landet. På grund av den komplexa situation som råder i landet efter kriget mellan 1992-1995, med fortsatta etniska sprickor samt ett samhälle som genomsyras av en transformering från ett f.d. socialistiskt system till ett demokratiskt och liberalt system så är där många faktorer som bör tas hänsyn till. Jarstad menar att internationella aktörer misslyckas med just detta och att många av de försök som har gjorts för att demokratisera landet och dess institutioner samt att liberalisera ekonomin snarare har underminerat fred och stabilitet. 12 Chesterman m.fl.menar att det är viktigt att skapa en balans mellan ansvaret hos internationella respektive lokala aktörer. Ofta är de internationella aktörerna de enda som har tillräckliga resurser för att bistå vid återuppbyggnad av post-konfliktsamhällen, och de måste då vara noga med att inte utöva monopol över den politiska makten, att inte bidra till nya beroendeförhållanden mellan ”fattiga” och ”rika” stater samt att inte underminera, utan snarare underlätta för uppkomsten av lokalt politiskt engagemang som är grunden till ett stabilt och fredligt samhällsklimat.13

2.1.2 Neo-liberalism i historien

Den neo-liberala teorin om uppbyggnad av stater är välkänd inom statsvetenskapen och bygger kortfattat på att samhällsuppbyggnad sker genom en implementering av demokratiska institutioner och en liberal marknadsekonomi från ovan; d.v.s. från det internationella

samfundet, kanaliserat genom olika nationella eller internationella aktörer.

11

Belloni, Roberto (2007) sid. 5

12

Jarstad, Anna K & Sisk, Timothy D. (2008) sid. 17

13

(13)

På 1960-talet utvecklade W.W. Rostow14 en modell för ekonomisk utveckling, The Stages of Economic Growth, som baseras på den utveckling mot tillväxt och välstånd som Västvärldens moderna stater gått igenom. Han belyser fem viktiga steg som lett oss från det traditionella samhället till ett industrialiserat masskonsumtionssamhälle och hans tanke var att alla stater bör genomgå dessa steg mot utveckling. ”Väst” fungerar således som en modell för den ekonomiska utvecklingen och denna modell ses som den enda rätta vägen att gå.15

Dessa liberala tankar kom att utvecklas vidare under seklet, och på 80- och 90-talet blossade de neo-liberala teorierna upp på nytt. Thatcher i Storbritannien och Reagan i USA förde en hård liberal politisk linje och den ”nya högern” växte fram, vilket även påverkade det internationella samfundet. Vikten av den fria marknaden i processen mot ekonomisk utveckling och tillväxt betonades och den monetaristiska skolan som förespråkar stark en laissez-faire har sedan 80-talet varit den politiska inriktningen hos internationella

organisationer som ex. IMF och Världsbanken.16 Kalla krigets slut kom att bli en seger för Väst och ett bevis på styrkan i dess demokratiska och liberala värderingar, som därmed vann grund på den internationella arenan. I samband med detta kom dessa värderingar även att bli vägledande vid internationella interventioner och samhällsuppbyggande i svaga stater och post-konfliktstater och dominerande inom detta arbete blev neo-Wilsoniannismen, (uppkallad efter den amerikanske presidenten Woodrow Wilson som menade att liberal demokrati och ekonomisk liberalisering är förutsättningar för att nå nationell såväl som internationell fred och stabilitet)17. Den neo-liberala och den neo-Wilsonianistiska läran går hand i hand, då båda understryker liberalism och demokrati som nödvändiga medel för att kunna bygga hållbara demokratiska stater och sedan kalla krigets slut har denna lära varit dominerande inom det internationella fredsarbetet och arbetet för uppbyggnad av svaga stater och präglar allt från direkta fredsoperationer i pågående konflikter till biståndsarbete för uppbyggnad av post-konfliktsamhällen.18

2.1.3 Kritik av det neo-liberala synsättet

Det finns emellertid de som hävdar att det föreligger en uppenbar trade-off mellan å ena sidan demokratisk och ekonomisk utveckling och å andra sidan fredlig utveckling, i synnerhet vid

14

Rostow, W.W. i Geographies of Development. 2nd edition, Pottner, Binns & Elliott, Smith.(2004) Pearson Education Limited, Malaysia, s 94

15

Ibid. s. 94

16

Ibid. sid. 95-96

17

Belloni, Roberto. (2007) sid. 1

18

(14)

uppbyggnaden av post-konfliktstater.19 Neo-liberaler ser demokrati som en förutsättning för fred, medan kritiker istället ser fred som en förutsättning för demokrati. Anna K. Jarstad20 nämner olika trade-offsituationer, ”dilemman”, som riskerar att uppstå vid uppbyggnaden av en svag stat. Det horisontella dilemmat handlar om vem som bör inkluderas i uppbyggnads- och fredsprocessen. Enligt demokratisk dagordning bör alla ha rätt att inkluderas i denna process, men risken finns att s.k. ”spoilers” intar den politiska arenan och därmed

underminerar freden. Krig avslutas sällan med en uppenbar vinnare och förlorare, utan oftast genom fredsavtal byggda på kompromisser och efter vilkas implementering de politiska motsättningarna i landet fortfarande finns kvar – trots att direkta strider må ha avslutats. Dessa politiska motsättningar ges uttryck för i ex. politiska partier, och vid en inkludering av dessa partier i utvecklingsarbetet finns en risk att de främst ser till sina egna politiska intressen varpå motsättningarna återigen kan blossa upp och därmed minska utsikten för fred.21 Jarstad diskuterar även den direkta problematiken av s.k. ”power-sharing”, vilket är när man inkluderar rivaliserande grupper i den politiska utvecklingen för att täcka allas ”behov” och därmed bidra till ökad demokrati. Hon hävdar att denna sortens inkludering av ett visst parti endast på grund av att de tillhör en särskilt etnisk eller folklig grupp bidrar till en situation där det väsentliga inte är vilka politiska åsikter man har utan snarare vilken etnisk tillhörighet. En sådan politisk situation försvårar för partier som jobbar över de etniska gränserna och vars politiska agendor baseras på etniskt neutral politik, och i slutändan kan det underminera demokratisering såväl som fred.22

Det systematiska dilemmat handlar om ägandeskap, d.v.s. lokal vs. internationell kontroll över freds- och demokratiseringsprocessen. Internationellt ledarskap kan vara nödvändigt vid en fredsprocess för att få slut på konflikten och för att underlätta för dialog och samarbete mellan de stridande parterna. Men långsiktigt fredsskapande och demokratisering är emellertid beroende av en förankring och ett stöd hos det lokala samhället med dess civila folk och politiska eliter. Dilemmat ligger alltså i huruvida demokrati- och fredsutvecklingen skall styras av, eller endast sponsras av det internationella samfundet.23

19

Jarstad, Anna K. & Sisk, Timothy D. (2008) Sid.6

20 Ibid. sid. 22 21 Ibid. sid. 23 22 Ibid. sid. 130 23 Ibid. s. 24

(15)

Slutligen det temporära dilemmat handlar om trade-offsituationen mellan kortsiktigt och långsiktigt demokrati- och fredsarbete. Demokratisering av etniskt eller politiskt splittrade samhällen kan kortsiktigt öka riskerna för konflikt och i värsta fall krig. Samtidigt kan absolut fokus på fred kräva politiska restriktioner, ex. på yttrandefrihet, tryckfrihet och

demonstrationer och därmed underminera den demokratiska utvecklingen. Dessa dilemman påvisar att det kan finnas en risk för underminerande av fredlig utveckling när för mycket fokus läggs på demokratisering, och enligt Jarstad bör därför varje enskilt fall avgöra vilka steg som är lämpade att tas i vilken riktning (fred eller demokrati) och hur man kan

kombinera dessa.24

Vad gäller den ekonomiska strukturen av neo-liberalt uppbyggande av svaga stater, så har den råa ekonomiska tillväxt som denna syftar till genom liberalisering och marknadsinriktning, ingen direkt korrelation med fred. Detta hävdar Michael Pugh och han menar att korrelationen snarare ligger mellan välfärdsdistribution och konflikt. Det internationella samfundet

prioriterar att skapa en attraktiv och fri marknad över att aktivt skapa arbetstillfällen vid uppbyggnad av svaga stater, vari han ser risken att detta skulle kunna leda till ökad konflikt.25 Vesna B. Dzelilovic är inne på samma spår när hon pekar på behovet av att tillfredsställa de akuta behoven hos befolkningen för att nå en fredlig utveckling, där fokus på att snabbt få ut folk i arbete är det mest basala då det ger snabbast avkastning och resultat på lokal nivå.26 Även Belloni tar upp den totala tilliten till marknadsekonomi som ett problem och hävdar att det finns gränser på den ekonomiska tillväxt som kan komma från internationella investerare. Privatisering skapar inte nödvändigtvis fler jobb på kort sikt, då det syftar till att skapa profit vilket i sin tur kräver låga produktionskostnader, låga löner samt att man minskar antalet anställda.27 Vidare menar han också att liberalisering främjar konkurrens och därmed även konkurrens mellan olika grupper och är därför inte är lämpad för post-konfliktsamhällen eller stater där ekonomiska resurser är knappa och det redan pågår konflikter mellan olika politiska grupper. Dessutom är det ofta de personer som hade makt, resurser och kontakter under kriget som gynnas mest av en privatisering vilket riskerar att bidra positivt till uppkomsten av kriminella affärsnätverk och svarta marknader. 28

24 Ibid, s. 25, 35 25 Ibid, sid. 270 - 271 26

Dzelilovic, Vesna B. (2000) From Humanitarianism to Reconstruction: Towards an Alternative Approach to Economic and Social Recovery from War(i Kaldor, Mary, (ed.) Global Insecurity) Continuum International Publishing Group Ltd, London, UK, sid. 116-117

27

Belloni, Roberto. Seminarie, Queens University, Belfast, 2008-11-21

28

(16)

Det slutliga dilemmat med internationellt fredsarbete enligt neo-liberal modell handlar om att bygga upp en hållbar stat tillsammans med en liberal marknad, men i ett samhälle som saknar fungerande institutioner kan en satsning på liberalisering snarare underminera statens

kapacitet samt de institutioner som i slutändan krävs för att hålla den fria marknaden i schack.29

2.1.4 Alternativa metoder; bottom-up

På grund av de dilemman som diskuteras ovan så ifrågasätts därmed den neo-liberala ideologin med demokratisering och liberalisering av ekonomin som strategi för

samhällsuppbyggnad och där förändringarna kommer ovan- eller utifrån. En alternativ strategi lyfts istället fram där utveckling och förändring bör ha förankring i det lokala samhället och komma underifrån, och har därav benämningen ”bottom-up”.

Robert D. Putnam diskuterar vikten av ett starkt civilt samhälle som grunden för en fungerande demokrati. Hans studier visar på att ju mer människor i ett samhälle är organiserade i frivilliga nätverk, desto bättre fungerar demokratin och att det inte är

ekonomisk tillväxt som ger ett starkt civilt samhälle, utan istället ett starkt civilt samhälle som ger ekonomisk tillväxt.30 Chip Gagnon är av samma åsikt, då han menar att människor som jobbar tillsammans för gemensamma mål, lever tillsammans allra bäst. Det civila samhället skapar enligt honom ett bra samhällsklimat från grunden och utöver att öka integration och tolerans mellan människor kan det dessutom agera enligt två praktiskt samhällsfunktionella modeller; övervaka myndigheter och se till att de sköter sitt jobb, men även vara ett substitut för myndigheterna då de misslyckas med att förse befolkningen med social service. Enligt Gagnon förstärks lokala partnerskap genom ett starkt civilt samhälle och leder därmed till en starkare och stabilare demokrati vilket underlättar för fredsutvecklingen.31

Vad gäller det civila samhället bör enligt Belloni satsningar göras för att få detta funktionellt och för att överkomma de politiska eller etniska sprickor som finns kvar efter kriget. På denna lokala samhällsnivå handlar mycket om att befolkningen måste försonas och förlika sig med det som har hänt, då det utgör en förutsättning för att kunna gå vidare och samarbeta och leva tillsammans med varandra igen. Materiell återuppbyggnad är av vikt för att eliminera det

29

Ibid, sid. 105

30

Putnam, Robert D. (2006) Den Ensamme Bowlaren, 2:a upplagan, SNS förlag, Danmark, sid. 8

31

Gagnon, Chip (2006) Catholic Relief Services, USAID and Authentic Partnership in Serbia i Transacting Transition: The micropolitics of democracy assistance in the former Yugoslavia, Keith Brown, ed. Kumarian Press, sid. 167-188

(17)

dagliga påminnandet av den konflikt som en gång varit, men även juridiska frågor såsom ett rättvist dömande av ex. krigsbrott. I takt med att man dömer enskilda personer och håller dem ansvariga för vad de gjort under kriget så lyfts successivt ansvaret bort från hela etniska grupper, och förutsättningarna för tolerans och samlevnad grupper emellan ökar.32

Ytterligare en bottom-up inspirerad verksamhet som växt sig starkare de senaste åren är mikrofinansiering och mikrokredit, där organisationer och NGO’s förser fattiga människor med möjligheter till lån, sparande och försäkringar som de inte kan få från ”vanliga” banker. År 2006 gick Nobels Fredspris till två personer vars verksamhet går ut på att erbjuda just sådana mikrolån till människor i fattiga länder, med motiveringen att hållbar fred inte kan nås om inte stora delar av världens fattiga befolkning lyckas ta sig ut ur sin fattigdom.

Mikrofinansiering ses således som en effektiv och säker metod för att eliminera fattigdom samtidigt som den ekonomiska utvecklingen sker underifrån, vilket ökar människors

möjlighet att själva påverka och därmed ökar förutsättningarna för mänskliga rättigheter såväl som en hållbar demokrati.33

2.1.5. Val av teori

I min analys har jag valt att diskutera ovannämnda teorier, med förankring i den teoretiska beskrivning jag återgett där problem och dilemman med den neo-liberala strategin samt alternativa metoder tagits upp. Jag väljer emellertid att ha den neo-liberala teorin som

utgångspunkt för min studie då denna är dominerande, dels inom den internationella politiken för samhällsuppbyggnad men även i de dokument från SIDA som jag utgår ifrån och som utgör min empiri. Jag kommer att lyfta fram för- och nackdelar med det arbete SIDA bedriver och har bedrivit under samarbetsperioden med Bosnien för 2006-2010 och undersöka om den neo-liberala teori som detta arbete bottnar i är rätt medel för att nå en hållbar fred i landet. Vid de nackdelar eller eventuella problem jag stöter på kommer jag att se om dessa kan härledas till den neo-liberala teorin, och därefter nämna den alternativa teorin om bottom-up och se om denna vore bättre lämpad.

32

Belloni, Roberto. Föreläsning om Transitional Justice, Queens University, Belfast, 2008-11-20

33

Grameen Bank, The Noble Prize 2006,

(18)

2.2. Metod

2.2.1. Fallstudier

Jag har valt att göra en fallstudie av SIDA:s biståndsarbete i Bosnien-Hercegovina, med de målsättningar och strategier man använder sig av idag. Enligt Yin34 är en fallstudie ”en empirisk studie som undersöker ett samtida fenomen i dess vardagssammanhang där gränserna mellan fenomenet och sammanhanget inte är helt uppenbara och som utgår från multipla informationskällor”. Att genomföra en fallstudie ger mig alltså möjligheten att förstå en komplicerad social företeelse och att framlyfta det meningsfulla i en verklig händelse; i detta fall Sidas arbetsmetoder i Bosnien samt de resultat de ger i det bosniska

samhällsuppbyggandet sett ur ett fredsperspektiv.

Fallstudier lämpar sig vidare när det aktuella forskningsproblemet ställer frågorna hur och varför, vidare definierat kvalitativ forskning (Mer om kvalitativ forskning under nästa rubrik). Vid denna sorts förklarande undersökningar ger fallstudier en mer heltäckande grund, och är enligt Yin därför en uttömmande forskningsstrategi. 35 I mitt forskningsproblem ingår en studie av hur SIDA:s arbete i Bosnien ser ut, och även varför Sidas arbetsstrategier och målsättningar når/ inte når önskade resultat med fokus på fred. En fallstudie av detta slag kan tänkas vara representativ för andra stater eller organisationer som arbetar med bistånd, förutsatt att man delar liknande målsättningar samt åsikter vad gäller förutsättningar för utveckling.

2.2.2. Kvalitativ forskning och metoder

Då kvantitativ forskning enligt Bjereld, Demker och Hinnfors utgör en metod för att kvantifiera ett specifikt material och genom detta finna samband och mönster mellan olika företeelser så är kvalitativ forskning istället ett angreppssätt som präglas av att det inte är kvantitativt och istället präglas av ett intresse av vilka kvaliteter eller egenskaper en viss företeelse har.36 Det kan bygga på djupintervjuer, observationer eller fältstudier där ett studieobjekt kan ge ett obegränsat kvalitativt svar och inte endast ett begränsat kvantitativt sådant. Baserat på detta så grundar sig mina metoder i den kvalitativa forskningen. Jag kommer att göra en analyserande studie där jag analyserar teorier, idéer om

samhällsutveckling samt tittar på verkliga fakta från SIDA:s arbete i Bosnien och den

34

Yin, Robert K. (2007) Fallstudier; design och genomförande. Liber AB, Malmö, s. 23

35

Ibid. s. 32

36

(19)

situation som råder där idag. Enligt Holme och Solvang37 så går de kvalitativa metoderna ut på att sätta sig in i situationen och se det fenomen man studerar inifrån. Därmed, menar de, att man når en djupare och mer fullständig uppfattning av den företeelse som är objekt för ens studie. För min del handlar det om att utgå från säregna bosniska förutsättningar för

samhällsutveckling och därmed analysera SIDA:s arbete främst utifrån dessa.

Slutligen menar DePoy och Gitlin38 att ”idéer är den lins genom vilken varje individ har kunskap om tillvaron och att det är via dessa idéer vi kommer att förstå och definiera världen”. Idéerna i sig kommer att skapa en helhetsbild och därmed leda till de resultat och slutledningar jag framställer i min slutsats.

Studien kommer att baseras på en dokumentanalys, där analysen av officiella dokument från SIDA utgör grunden. Enligt Merriam är dokument användbara då de kan ge deskriptiv

information, verifiera hypoteser, skapa historisk förståelse eller spåra en utvecklingstrend. 39 Det första av använda dokument är SIDA:s Samarbetsstrategi för Sveriges utvecklingsarbete med Bosnien och Hercegovina 2006-201040 där konkreta målsättningar, verksamhetsområden samt arbetsstrategier för aktuell femårsperiod beskrivs. Resterande dokument är efterföljande årsrapporter för år 2006, 2007 samt 2008 där SIDA för en uppföljning av sitt arbete i Bosnien genom en redovisning av de resultat som nåtts under året som gått. Årsrapporterna är

nödvändiga för att se vilka konkreta mål som nåtts i förhållande till förväntade resultat och målsättningar och därmed bra att använda sig av vid en utvärdering av SIDA:s arbete i Bosnien ur ett fredsperspektiv. Årsrapporten för år 2008 är ej färdigsammanställd, men trots förhållandevis bristfällig information kan man ändå finna viss relevant fakta i denna. 2007 och 2006 års årsrapporter är emellertid heltäckande.

För analysen av dessa dokument har jag valt att göra en litteraturstudie. Enligt Lundqvist är det lätt hänt att valet av metod styr materialet man använder sig av i sin studie. 41 Vid en kvantitativ metod krävs material som är kvantifierbart, medan kvalitativa metoder kräver en annan sorts material. Det är dock viktigt, som Lundqvist hävdar, att inte utgå från metod när man bestämmer sitt material – utan istället bör man utgå från teori och problemformulering.42 Utifrån den frågeställning jag har valt kommer jag att göra en litteraturstudie vid min analys

37

Holme & Solvang (2006) Forskningsmetodik, 2:a upplagan, Studentlitteratur, Lund, sid. 92-94

38

DePoy & N Gitlin (1999) Forskning – en introduktion, Studentlitteratur, Lund, s. 31.

39

Merriam, Sharan B. (2006) Fallstudien som forskningsmetod, Studentlitteratur, Lund, sid. 121

40

SIDA, samarbetsstrategi för BiH, 2006. sid. 1

41

Lundqvist, Lennart (2008) Det vetenskapliga studiet av politik, Studentlitteratur, Malmö, sid. 129

42

(20)

och framställning av svar. Den kvalitativa metoden jag tillämpar i min studie lämpar sig för en textanalys, då jag använder mig av redan publicerade källor vid informationshämtandet.

Litteraturstudien baseras på information som hittats genom sökande i artikeldatabaser, tryckta böcker samt nutida samhällstidskrifter. De dokument jag utgår ifrån är offentliga handlingar som erhållits från SIDA

2.2.3. Analys

Litteraturstudien baseras inte på någon utförligt beskriven analysmetod utan bygger på den helhetsanalys som beskrivs i Holme & Solvang43 . Där ser man till helheten i den information som samlats in, och analysmetoden delas in i tre faser; val av problemområde, formulering av frågeställningar samt slutligen systematisk analys där det utvalda materialet analyseras baserat på vad som är relevant för de problemområden och frågeställningar som man fastställt.

43

(21)

3. Bakgrund

Nedan presenteras en bakgrundsbeskrivning av SIDA och av Bosnien. Jag ämnar här

avhandla SIDA:s generella arbetsmetoder, principer och procedurer, samt en presentation av samhällssituationen i Bosnien ur ett historiskt, politiskt, fredligt och ekonomiskt perspektiv.

3.1 SIDA; generella principer, procedurer och arbetsmetoder

SIDA är en statlig myndighet som arbetar med bistånd och vars arbete faller under utrikesdepartementets ansvarsområde. SIDA arbetar främst för att minska fattigdomen i utsatta länder och att underlätta för människor som lever däri att själva förbättra sin

levnadssituation. 44 Som tidigare nämnts, så beskriver SIDA sin verksamhet på följande sätt: ”Det övergripande målet för svenskt bistånd är att bidra till att skapa förutsättningar för fattiga människor att förbättra sina levnadsvillkor. Genom att minska orättvisor och fattigdom i hela världen skapas bättre förutsättningar för utveckling, fred och säkerhet för alla folk och nationer. I en allt mer globaliserad värld är vi alla beroende av och påverkas av varandra”.45 Utgångspunkten för deras arbete ligger alltså i fattigdomsbekämpning och ekonomisk utveckling, som enligt välkänd neo-liberal princip hävdas vara det bästa sättet för samhällsuppbyggnad. Detta bygger på den liberala syn där den nationella ekonomin blir en del av den globala ekonomin och på så sätt underlättar skapandet av demokrati och i sin tur fred och hållbarhet.46

Från SIDA:s håll menar man att de utmaningar som fattigdomsbekämpning bär med sig måste angripas på såväl lokal och regional som nationell och internationell nivå. De understryker vidare i sitt program att fred, demokrati och en rättvis fördelning av välståndet är en förutsättning för en hållbar utveckling och hållbar fattigdomsbekämpning.

Den globala dagordningen angående dessa internationella utmaningar baseras i stort på FN:s millenniedeklaration47 från 2000, med särskilda mål vad gäller fattigdom, fred, demokrati och hållbar utveckling. Även andra deklarationer ligger till grund för den internationella samsynen

44

SIDA, Om SIDA, http://sida.se/sida/jsp/sida.jsp?d=115, (2009-05-06)

45

SIDA, Så arbetar Sverige och SIDA med bistånd, http://sida.se/sida/jsp/sida.jsp?d=105 (2009-04-03)

46

Belloni, Roberto (2007) sid. 1

47

FN:s millenniemål syftar till att fram till år 2015; att utrota fattigdom och svält, utbildning för alla år 2015, främja jämställdhet och ökade möjligheter för kvinnor, minska barnadödligheten, minska mödradödligheten, stoppa spridningen av hiv/aids, malaria och andra sjukdomar, försäkra en miljömässigt hållbar utveckling samt utveckla ett globalt partnerskap för utvecklingssamarbete.

(22)

på vad som bör göras och även hur det bör göras; ex. Parisdeklarationen48 som handlar om effektivisering av det internationella biståndet och innehåller riktlinjer för multilaterala insatser och samarbeten för utveckling. Enligt denna baseras arbetet för minskad fattigdom och ekonomisk jämlikhet på ökad tillväxt, kapacitetsutveckling samt de punkter som nämns i FN:s milleniemål.49

Inom SIDA:s arbete betonas grundmålsättningen för Sveriges politik för internationellt utvecklingsarbete, vilket är att bidra till en rättvis och hållbar global utveckling. Man lyfter därmed fram hållbarhet som en viktig aspekt, vilket innebär att fattigdomsbekämpning inte enbart innebär att man ska höja den ekonomiska standarden som råder idag, utan även att man jobbar för att förebygga en återuppkomst av fattigdom. De byggstenar som krävs för att nå minskad fattigdom omfattas av ex. respekt för de mänskliga rättigheterna, demokrati och god samhällsstyrning, jämställdhet, hållbart nyttjande av naturresurserna, omsorg av miljön, ekonomisk tillväxt, social utveckling och trygghet, konflikthantering samt säkerhet för människor och de globala gemensamma nyttigheterna. 50 Med andra ord vilar SIDA:s arbete på en bred och omfattande grund som i allmänna drag inte utelämnar något som kan vara av vikt för en hållbar positiv och fredlig utveckling av ett land. Utifrån detta görs sedan en högkvalitativ analys av fattigdomen i aktuellt land för att man ska kunna besluta på vilket sätt utvecklingsarbetet bör utformas i denna specifika situation, och fokus läggs på olika

byggstenar beroende på hur situationen ser ut i landet.51

Vidare så kanaliseras SIDA:s arbete genom antingen s.k. bilateralt eller multilateralt arbete. Ett bilateralt samarbete sker direkt mellan två länder, givar- och mottagarland. Multilateralt samarbete finansieras istället av internationella organisationer, eller gemensamt av ett antal stater och kan därmed också riktas till fler än ett mottagarland. Övervägande del av svenskt bidrag till multilateralt arbete går genom olika FN-organ men även genom Världsbanken och EU-ländernas gemensamma arbete för utveckling av fattiga länder.52

48

Regeringskansliet, Parisdeklarationen – så blir biståndet effektivare, 2008 http://www.regeringen.se/sb/d/2581 (2009-05-26)

49

Så arbetar SIDA – En vägledning till principer, procedurer och arbetsmetoder, 2005. http://www.sida.se/?d=118&a=2857 (2009-04-06) Sid. 10-15 50 Ibid. sid. 17 51 Ibid, sid. 46 52

SIDA, Bilateralt och Multilateralt utvecklingssamarbete, http://www.sida.se/sida/jsp/sida.jsp?d=108 (2009-05-07)

(23)

3.2 Bosnien – Politiskhistorisk beskrivning och dagssituation

3.2.1 Konflikthistoria och etniska motsättningar

I samband med Sloveniens och Kroatiens självständighet så förklarade sig Bosnien och Hercegovina fritt från den jugoslaviska federationen 1992. Följden kom att bli ett tre år långt krig och med uppskattningsvis 150 000 dödsoffer tillsammans med enorm förstörelse av städer och byar anses det vara det blodigaste kriget i Europa sedan andra världskriget. Landet är etniskt divergerat och består till största del av tre folkgrupper där bosnienmuslimer utgör 44 %, bosnienserber utgör 31 % och bosnienkroater utgör 17 % av den totala befolkningen 53 Motsättningar mellan dessa tre folkgrupper kan spåras långt tillbaka till medeltiden, men trots detta har man periodvis lyckats leva sida vid sida i fred, senaste exemplet på detta var under Titos socialistiska Jugoslavien, då folkgrupperna enades som ett och samma folk,

”jugoslaver”. Systemet ifrågasattes ständigt av folk som var missnöjda med den ekonomiska och politiska strukturen i landet, och efter Titos död uppstod ökat ekonomiskt och politiskt missnöje hos just dessa grupper. Politiker som ville nå makt anspelade alltmer på den etniska gemenskapen och den etniska tillhörigheten. Detta ledde till att Bosnien till slut utropade sin självständighet, varpå konflikter mellan folkgrupperna uppstod.54 Serbien (dåvarande

Jugoslavien) motsatte sig frigörelsen och gjorde anspråk på områden bebodda av

bosnienserber, och strider uppstod mellan å ena sidan serber och å andra sidan bosnienkroater och bosnienmuslimer, som gemensamt stödde självständigheten. Utöver detta uppstod även inre konflikter på vissa håll mellan bosnienkroater och bosnienmuslimer, och den etniska splittringen inom landet blev sånär som på total.55

3.2.2 Politisk struktur

Kriget mellan 1992-1995 utspelades främst mellan dessa olika etniska grupper och som ett avslut på kriget antogs under hösten 1995 Daytonavtalet – ett fredsavtal som kom att skapa en politisk lösning och i samband med detta satte stopp för stridigheterna. Avtalet gäller än idag och politiskt manade det till införandet av en Hög Representant, en post besatt av någon från det internationella samfundet med funktionen att övervaka situationen i landet och se till så att fredsavtalet följs, och som även skulle ha befogenhet att implementera politiska reformer om

53

Utrikespolitiska Institutet, om Bosnien-Hercegovina, http://www.ui.se/default.aspx?continent_id=0 (2009-05-08)

54

Länder I Fickformat – 520, Bosnien och Hercegovina (2005) Utrikespolitiska Institutet, Stockholm, sid. 15

55

(24)

politisk konsensus över ett beslut inte nås av de bosniska myndigheterna56 Den väsentligaste punkten i Daytonavtalet var den politiska uppdelningen och gränsdragningen mellan de två entiteterna i republiken; Republika Srpska som har till huvuddel bosnienserbisk befolkning samt Federationen Bosnien och Hercegovina som har till huvuddel bosnienkroatisk och bosnienmuslimsk befolkning.57 Landet är administrativt och politiskt uppdelat utifrån

uppdelningen mellan dessa två entiteter då de kom att få separata regeringar, och den politiska makten på central nivå är därmed svag och på många sätt urholkad. Trots att entiteterna enbart är två, så är de flesta politiska institutioner idag tredelade där varje etnisk grupp har sin egen ekonomi och sina politiska representanter. Resultatet av detta har blivit en ineffektiv politisk atmosfär och administration, högre kostnader samt ett underminerande av etnisk integration och förståelse. Även rätts- och polisväsendet var uppdelat enligt denna politiska linje, men håller nu på att reformeras till att bli mer centralstyrt då det bosniska parlamentet i Sarajevo år 2008 undertecknade en reform som krävts utav EU. 58

På central nivå styrs Bosnien av ett presidentråd som är folkvalt och som består av en representant från varje folkgrupp varav den bosnienkroatiske och den bosnisk-muslimske representanten måste väljas från Federationen och den bosnienserbiske representanten måste väljas från Republika Srpska. Dessa tre väljs till att sitta fyra år och växlar presidentposten sinsemellan var åttonde månad och det är detta råd som utser landets regering. Förhandlingar till förändring av detta system som råder kvar sedan Daytonavtalet har dock påbörjats och EU hoppas att man innan presidents- och parlamentsvalen 2010 har nått ett nytt system med endast en folkvald president och två vicepresidenter. Denna utveckling går emellertid väldigt långsamt framåt.59

De federala regeringarna ska enligt konstitution innefattas av representanter från alla tre folkgrupper men trots detta är uppdelningen till fördel för de dominerande folkgrupperna i respektive entitet vilket leder till svårigheter för samarbete; såväl inom den federala regeringen men även mellan entiteterna.60 Autonomin för de båda entiteterna fastställdes i 56 Ibid. sid. 18 57 Ibid. sid. 20 58

Nordlöf-Lagerkranz, Ulla (2006) Dagens Bosnien är ännu präglat av kriget, Epok (Utrikespolitiska Institutets nättidning), http://www.ui.se/epok/default.aspx?article_id=210 (2009-05-08)

59

Wikipedia, Bosnien och Hercegovina – Statsskick och politik, senast uppdaterad 2009-05-08, http://sv.wikipedia.org/wiki/Bosnien_och_Hercegovina#Statsskick_och_politik (2009-05-08)

60

Wikipedia, Republika Srpska, senast uppdaterad 2009-05-12, http://sv.wikipedia.org/wiki/Republika_Srpska (2009-05-13)

(25)

samband med Daytonavtalet, och har sedan dess varit den största faktorn till varför politiska beslut och reformer på central nivå är så svåra att nå.61 Den politiska struktur som antogs i samband fredsavtalet gjordes med främsta målsättning att sätta stopp på ett krig, och inom det internationella samfundet menar man nu att det inte är en politisk lösning som är hållbar i framtiden. EU:s krav för framtida bosniskt inträde i unionen syftar därför bl.a. till en reform av konstitutionen och en effektivisering av det administrativa, där man verkar för en mer enad stat och en central administration som kan verka effektivt för hela landet.62

3.2.3 Relationer mellan etniska grupper och den fredliga situationen i dagsläget

De flesta ledande politikerna, såväl på statlig som på federal nivå, representerar idag EU-vänliga partier och delar därmed samma grundläggande intresse för Bosniens framtid – nämligen ett närmande den Europeiska Unionen.63 Trots detta så tycks konflikt uppstå när man ska komma fram till gemensamma politiska beslut och processen dit är ofta lång och resurskrävande. Internationella observatörer och organ, däribland SIDA, erkänner den

politiska utvecklingen i Bosnien som negativ, och i valen 2006 såg man en stark återkomst av nationalistiska strömningar hos både politiker och väljare, och röstandet skedde i enighet med de etniska linjerna. Den politiska organiseringen var oerhört ineffektiv och trots att valen hölls i oktober så tog det lång tid att öppna parlamenten och de nya regeringarna utsågs inte förrän i början av 2007.64

Kriget mellan 1992-1995 ledde till att runt 2 miljoner människor tvingades till flykt och enligt SIDA:s uppgifter har drygt en miljon av dessa lyckats återvända.65 Flyktingåtervändning är fortfarande en omfattande process i landet då många städer och byar utsattes för etnisk

rensning under kriget och sedan dess har haft en homogen etnisk befolkning. Integrationen av flyktingar som återvänder till sina gamla hemstäder och byar är därför av stor vikt för att öka den etniska förståelsen mellan folkgrupperna och enligt Dayton-avtalet ges alla flyktingar rätt att återvända till sina forna hem – dels som en motkraft mot dem som förespråkade etnisk

61

Wikipedia, Bosnien och Hercegovina – Statsskick och politik, senast uppdaterad 2009-05-08, http://sv.wikipedia.org/wiki/Bosnien_och_Hercegovina#Statsskick_och_politik (2009-05-13)

62

Wikipedia, Bosnien och Hercegovina – Administrativ indelning, senast uppdaterad 2009-05-08, http://sv.wikipedia.org/wiki/Bosnien_och_Hercegovina#Administrativ_indelning (2009-05-08)

63

Länder i Fickformat, BiH, 2005. Sid. 21

64

SIDA, årsrapport för BiH, 2006, sid. 5

65

SIDA, Varför ger Sverige stöd till Bosnien – Hercegovina?, http://www.sida.se/sida/jsp/sida.jsp?d=675 (2009-05-22)

(26)

rensning under kriget, men även som en upprättelse för de främst drabbade bosnienmuslimerna, varav många blev fördrivna från sina hem under kriget.66

Trots försök till ökad integration så möts denna process fortfarande med motstånd på vissa håll och politiska systemet erbjuder emellertid ingen direkt stimulans för partier som jobbar över och mellan de etniska grupperna. Skiljelinjerna mellan de olika folkgrupperna

underblåses därmed konstant.67 Samarbete och överenskommelser är således svårt att nå och exempel på detta sågs i mars 2007 då den bosnienmuslimske ledaren Haris Silajdzic satte sig emot det förslag om en polisreform som föreslagits av den slovakiske Höge Representanten Miroslav Lajcak. Detta förslag sågs som det viktigaste steget mot ett påbörjande av

Stabiliserings- och Associationprocessen (SAP)68 och ett Bosniskt inkluderande i EU. Förhandlingar skedde och en kompromiss som skulle tillgodose alla tre grupper togs fram i oktober, men denna gång vägrade Republika Srpskas ledare, Milorad Dodik, att acceptera förslaget.69

Ytterligare missnöje från Republika Srpskas sida har visats i samband med andra reformer som krävts från EU:s håll, bl.a. gällande ett förslag till lagändring för beslutsfattandet hos det centrala parlamentet och regeringen. Lajcak gav de bosniska politikerna sex veckor att implementera lagändringen, annars skulle OHR70 själva ålägga lagändringen. Massiva

demonstrationer och protester hördes från serbiskt håll, och man ansåg lagförslaget vara direkt anti-serbiskt. Lajcak målades upp som serbernas fiende och krav ställdes på att han skulle avgå från sin post. Vidare så avgick flera bosnienserbiska politiker i protest, däribland premiärministern. Det politiska klimatet i landet präglades till stor del av nervositet och pessimism och på vissa håll började folk oroa sig för nya våldsamheter och stridigheter.71 Republika Srpska ses i allmänhet som ett stort hinder för det politiska samarbete och de reformer som krävs av EU och som syftar till effektivisering av administration samt en starkare central stat. Det ledande bosnienserbiska partiet Alliansen av oberoende socialdemokrater (SNDS) hävdade i mars tidigare i år att man inte kommer att stödja reformer av Bosniens författning om hänsyn inte ges till deras villkor; däribland samma territoriellt och politiskt utseende som tidigare, en garanti för fortsatt autonomi samt röstning

66

Belloni, Roberto (2007) State Building and International Intervention in Bosnia, Routledge, New York, sid. 123

67

Jarstad, Anna K & Sisk, Anthony D. (2008) sid. 105

68

Om SAP, under SIDA:s arbete i Bosnien och Hercegovina, sid. 19

69

SIDA Country Report, 2007. Bosnia and Herzegovina, Embassy of Sweden in Sarajevo, 2008. sid.6

70

Office of the High Representative (OHR), den Höge Representantens ämbete.

71

(27)

inom entiteterna.72 Republika Srpska har i protest mot EU:s reformkrav hotat med omröstning om självständighet, något som upprör de andra folkgrupperna. Nyligen öppnade entiteten upp ett representationskontor i Bryssel vilket retade upp de bosnienmuslimske ledarna, som menar på att detta är ett steg mot ökad självständighet för Republika Srpska, att det går emot den bosniska konstitutionen samt utgör ett reellt hot mot Bosnien och Hercegovina som helhet. Bosnienserberna försvarar det å andra sidan som en rättighet i enighet med deras autonomi, och även positivt för framtida EU-integration.73

Även från Federationens håll sätts käppar i hjulen för såväl samarbete som reformer. Den största lobbygruppen i Federationen är organisationer för krigsveteraner, som sedan

implementeringen av Daytonavtalet har engagerat sig politiskt och fört fram sin agenda, ofta i stark anknytning till politiska partier. De nationalistiska strömningarna i dessa organisationer är tydliga, och ex. HVIDRA (Association of Croatian Military Invalids of the Homeland War), den största bosnienkroatiska organisationen för krigsveteraner har aldrig övergett tanken på en självständig kroatisk entitet i Bosnien. Under 90-talet använde sig organisationer som denna våld för att visa sitt politiska missnöje, och även om de lugnat ner sig och blivit mer ”rumsrena” med åren så upptar de stor plats på den politiska arenan och ses fortfarande som ett eventuellt hot mot den fredliga utvecklingen i landet.74

Federationen som idag är i ett extremt kritiskt ekonomiskt läge, och betalar ut stora summor pengar i socialt skydd till just krigsveteraner, står inför reformer krävda av EU och IMF. Man vill att de strukturerar om den sociala välfärden och minskar utbetalningarna till

krigsveteraner, för att jämna ut ekonomin och därmed minska det federala ekonomiska underskottet. Krigsveteraner från båda folkgrupper har reagerat starkt och uttalat sig kritiskt och hotat regeringen om de sänker utbetalningarna. Denna reform är dock ett krav för att Federationen – och i sin tur även Republika Srpska ska få ekonomiskt stöd från IMF och detta retar därmed upp bosnienserberna.75 De etniska konflikterna i Bosnien är därmed mer eller mindre konstanta, då trots internationellt arbete och försök till ökat samarbete och integration så är det just detta samarbete och de krav på reform och förändring som ställs från

72

SNSD (Alliansen för oberoende socialdemokrater), 2009-03-30,

http://www.snsd.org/dnn/Default.aspx?tabid=56&language=de-DE (2009-05-13)

73

Latal, Srecko. Republika Srpska EU Office Triggers Dispute, Internettidningen Balkan Insight, 2009-02-13, http://balkaninsight.com/en/main/news/16672/ (2009-05-13)

74

Dzelilovic, Vesna B. (2006) Peace on whose terms? War veterans' associations in Bosnia and Herzegovina.(i: E. Newman, O.Richmond (eds) Challenges to Peacebuilding: Managing Spoilers During Conflict Resolution) United Nations University Press

75

Latal, Srecko. Bosnian Federal Government Loses Ground, Internettidningen Balkan Insight, 2009-04-21, http://balkaninsight.com/en/main/news/18332 (2009-05-13)

(28)

internationellt håll som underblåser skilda åsikter, klyftor och konflikter. De förändringar i den politiska strukturen som föreslås av bl.a. EU hotar rådande maktbalans samt dagens politiska elit och därmed entiteternas möjlighet till självbestämmande. Bosnienserbiska ledare vill behålla Republika Srpska och många bosnienkroater anser även att de borde få en egen kroatisk entitet.76 Den politiska uppdelningen är fortfarande tydlig enligt de etniska linjerna och nationalistiska strömningar genomsyrar de flesta partierna. Vidare är det politiska missnöjet hos dessa etniska grupper och deras ovilja att samarbeta såväl med varandra som med EU och internationella aktörer ett stort problem och från EU:s håll ser man problemen att samarbeta som ett hot för den fredliga utvecklingen.77 Utifrån detta anser EU att den

internationella militära närvaron i Bosnien, numera EU:s fredsstyrka EUFOR ALTHEA78, därmed bör vara av fortsatt omfattande karaktär för att kunna garantera säkerhet och stabilitet.79

3.2.4 Ekonomisk utveckling

Tillväxten av BNP per invånare i Bosnien beräknades år 2007 till 6,8 % 80, en tillväxt som anses vara ett direkt resultat av det internationella biståndet och hjälpen. 81 Trots denna relativt höga tillväxt så anses fattigdomen i landet fortfarande vara av seriös karaktär enligt SIDA, och enligt statistik så lever runt 20 % av den totala befolkningen i fattigdom, en siffra som inte tycks minska. Man skyller detta till viss del på en ofördelaktig fördelning av

ekonomiskt skydd till befolkningen, där välfärdsprogram för fattiga underprioriteras till fördel för program som syftar till ekonomiskt stöd till krigsveteraner82 Dock så anses bristen på inkomstbringande arbetstillfällen vara den främsta separata orsaken till fattigdom idag och arbetslösheten är utbredd och tycks inte minska, utan ökade snarare med 2 % mellan 2006 och 2007.83 Ett annat stort problem är den informella ekonomin, som uppges vara 30-40% av den totala ekonomin, och som även är en stor bromskloss och begränsning för ekonomisk tillväxt av den formella ekonomin.84

76

Jarstad, Anna K. & Sisk, Anthony D. (2008) sid. 105

77

Europaparlamentet, Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 24 april 2009 om situationen i Bosnien och Hercegovina, http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?pubRef=-//EP//TEXT+TA+P6-TA-2009-0332+0+DOC+XML+V0//SV (2009-05-20)

78

Rönnow, Hans-Henrik. Internationella Militära fredsoperationer, Epok (Utrikespolitiska institutets nättidning), 2008, http://www.ui.se/epok/article.aspx?article_id=242 (2009-05-20)

79

Ibid.

80

Global.Finland, Finlands Utrikesministerie, Bosnia – Herceovina: utvecklingsmätare,

http://global.finland.fi/public/default.aspx?nodeid=33239&contentlan=3&culture=sv-FI (2009-05-11)

81

Länder I Fickformat, BiH, 2005, sid. 25

82

Ibid. sid 9

83

SIDA, årsrapport för BiH, 2007, sid. 9

84

(29)

Produktion och industri, som var områdets stora inkomstkälla under Jugoslavien-tiden, minskade med upp till 90% under kriget och att nå en ekonomisk återskapning efter detta har visat sig vara svårt. Man har inte bara velat återuppbygga det som en gång funnits utan även bygga upp något nytt som kan hävda sig och vara konkurrenskraftigt i en modern

marknadsekonomi.85 Detta har i sin tur varit svårt bl.a. på grund av otillräckliga resurser men även p.g.a. byråkratisk och administrativ ineffektivitet.

Ett annat stort problem som genomsyrar hela det bosniska samhället är korruption. Även detta baseras i stort på ett föråldrat och ineffektivt byråkratiskt system där fördelningen av ansvar är otydlig, och enligt studier gjorda av bl.a. Världsbanken är korruptionen ett stort hinder för utvecklingen av affärssektorn och näringslivet. 86 Såväl den politiska atmosfären präglas av korruption och politiker på alla nivåer är inblandade i stöld, bedrägeri, svågerpolitik och annat korrupt beteende. Detta har i sin tur lett till att den civila befolkningen uppfattar de politiska partierna som de mest korrupta institutionerna i hela landet.87

Den ekonomiska situationen varierar mellan olika delar av landet; sämst ställt är det på landsbygden i Republika Srpska, och bäst ställt har man det i städerna, där även de flesta jobbtillfällena finns. Vidare befinner sig Federationen, som tidigare nämnts, i ett extremt kritiskt ekonomiskt läge, mycket på grund av att alltför stora summor betalas ut till krigsveteraner, som i sin tur utgör en kraftfull lobbygrupp.88

Ytterligare en faktor som i viss mån hindrar den ekonomiska utvecklingen är situationen med landminor. Över en miljon minor ligger fortfarande kvar i mark och skog runtom i Bosnien och enligt uppgifter hos den svenska försvarsmakten kommer det ta 75 år att röja undan alla minor, om man fortsätter i dagens takt. Problemet tycks dock inte vara otillräckliga

ekonomiska resurser, utan snarare att själva minröjningsarbetet är så pass svårt och tekniskt krävande att oavsett teknisk utrustning så kommer det att ta lång tid att gå igenom hela Bosnien i jakt på minor. 89 Enligt information från Svenska Ambassaden i Sarajevo uppges tätbefolkade områden vara säkra zoner, men områden på landsbygden är så gott som osäkra i

85

Länder i Fickformat, BiH, 2005. sid. 25

86

SIDA, årsrapport för BiH, 2007. sid.10

87

Ibid, sid. 8

88

Owen Matthews & Sami Kohen, Tidsskriften Tempus, nr. 15 2009, sid. 5-6

89

Westman, Bo (2007) Elever lärde om minor. Svenska Försvarsmakten,

(30)

hela landet, vilket har negativa effekter på lant- och jordbruksutvecklingen.90 Allt

sammantaget är den ekonomiska situationen Bosnien kritisk så till vida att fattigdomen är väl utspridd och arbetslösheten är hög och utifrån SIDA:s uppgifter så tyder inga siffror på någon nedgång vad gäller detta.91

90

Sveriges Ambassad, Sarajevo. Reseinformation Bosnien och Hercegovina, http://www.swedenabroad.com/Page____25071.aspx (2009-05-21)

91

SIDA, samarbetsstrategi för BiH, 2006, sid. 3-5

91

(31)

4. SIDA:s arbete i Bosnien

Med utgångspunkt i dokumentet för SIDA:s utvecklingsarbete med Bosnien 2002-2010 och de årsrapporter som utgivits för år 2006, 2007 samt 2008 så följer nedan en empirisk

beskrivning av SIDA:s aktuella arbete i Bosnien med målsättningar, verksamhetsområden samt en sammanfattning av genomfört bistånd och resultat för aktuell femårsperiod.

Det svenska utvecklingssamarbetet i forna Jugoslavien bygger på ett objektiv att skapa förhållanden för hållbar fred och för att underlätta för dessa nya stater att närma sig den Europeiska gemenskapen.92 Utifrån detta beaktas därefter varje lands specifika situation och behov. SIDA:s arbete i Bosnien bygger på de allmänna principer som genomsyrar deras arbete globalt, men även efter de objektiv som nämnts ovan. Utifrån detta har man utvecklat en specifik strategi för arbetet i Bosnien, med titeln; Samarbetsstrategi för

utvecklingssamarbetet med Bosnien och Hercegovina 2006 – 2010. Denna strategi grundar sig i ett förslag från SIDA som kompletterats av UD och slutligen godkänts av regeringen. I och med att SIDA är en statlig myndighet som lyder under UD är detta dokument således en handling som beskriver Svenska statens biståndsarbete i Bosnien. Dokumentet har utvecklats för att gälla under en femårsperiod, 2006-2010, och kan revideras efter 2-3 år skulle en situation uppstå då utvecklingssamarbetet förändras drastiskt. Sveriges och SIDA:s arbete för gällande femårsperiod syftar till att stödja den utvecklingsplan, Mid-Term Development Strategy93 (MTDS) som utvecklades av regeringen i Bosnien för att gälla 2004-2007, och som inriktades på två mål; EU-anslutning samt fattigdomsbekämpning, och detta genom att öppna upp den ekonomiska marknaden och skapa tillväxt genom en stark privat sektor i landet.94 MTDS-strategin styrdes till stor del av EU:s krav för ett framtida bosniskt medlemskap i EU. Det svenska biståndet stödde Bosniens nationella utvecklingsstrategi MTDS fram till det att den slutade gälla 2007 men arbetar fortfarande enligt samma principer.95

EU:s riktlinjer för ett närmande mellan Bosnien och EU styr den Stabiliserings- och

Associeringsprocess (SAP) som påbörjades av Bosnien 2007 genom att man skrev under det av SAP styrda Stabiliserings- och Associeringsavtalet (SAA).96 SAP är en av EU framtagen

92

The Balkans on the Road to Peace and Democracy, SIDA-East, 2001, sid. 3, http://sida.se/sida/jsp/sida.jsp?d=118&a=2125&searchWords=Bosnien (2009-05-06)

93

IMF, Bosnia and Herzegovina: Poverty Reduction Strategy Paper - Mid-Term Development Strategy, 2004, http://imf.org/external/pubs/ft/scr/2005/cr05182.pdf (2009-05-06)

94

Ibid.

95

SIDA, samarbetsstrategi för BiH, 2006. sid. 1

96

Figur

Updating...

Referenser

Relaterade ämnen :