Att välja gymnasieskola med idrottsinriktning

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Examensarbete

15 poäng

Att välja gymnasieskola med

idrottsinriktning

To choose upper secondary school focusing in sports

Pierre Ståhl

Lärarexamen 180hp

SÄL – Särskild lärarutbildning 90hp 2008-05-22

Examinator: Lena Lang

Sammanfattning

Att välja gymnasieskola med idrottsinriktning av Pierre Ståhl.

Jag har gjort djupintervjuer med sex elever som läser på gymnasiet, gemensamt för dem är deras idrottsinriktning. Syftet är att undersöka och ta reda på vad för studiemotiv de intervjuade eleverna i undersökningen har till att välja ett

gymnasieprogram med idrottsinriktning. Uppsatsen undersöknings del består av en kvalitativ intervju som ger svar på hur eleverna tänkt och resonerat inför

gymnasievalet. Den teoretiska utgångspunkten har varit Pierre Bourdieus centrala begrepp kapital, habitus och fält. Utöver detta har jag använt mig av Anders Lovéns avhandling kvalet inför valet samt Anna Sandells- Utbildningssegregation och självsortering. Den stora drivkraften hos eleverna är att få syssla med sitt stora intresse, idrotten. Skolan de läser på ger dem stöd i detta genom att vika 600p i form av kurserna Specialidrott A, B, C där de får möjlighet att utvecklas inom idrotten. Elevernas mål med sina studier är att skaffa sig en bra utbildning att falla tillbaka på om de inte skulle lyckas med att försörja sig på sin idrott.

Nyckelord

Förord

Denna uppsats är skriven vid sidan om mitt ordinarie heltidsarbete. Jag vill passa på att tacka min handledare Annette Byström som läst och kommit med värdefulla kommentarer och reflektioner till arbetet. Jag vill också tacka idrottsansvariglärare/tränare Per och de elever som frikostigt delade med sig av sina liv och beslut i intervjuerna på gymnasieskolan där undersökningen genomförts. Sist men inte minst vill jag tacka min familj och särskilt då min fru Petra som har uppmuntrat, ordnat och fixat så att jag haft stunder för mig själv att skriva mellan vardagsbestyr som blöjbyten, snytningar av snuviga barn, hämtningar och lämningar på förskolan och ordinarie arbete.

Innehåll

2. Litteraturgenomgång och teoretisk tyngdpunkt ... 5

2.1 Begreppet motiv ... 5

2.2 Pierre Bourdieu teorier ... 5

2.2.1 Kapital ... 6

2.2.2 Habitus ... 7

2.2.3 Fält ... 7

2.2.4 Reflektion på Bourdieus begrepp ... 7

2.3 Tillbaka blick på gymnasieskolan... 8

2.4 Idrottsprofilens poängstruktur ... 9 2.5 Elevers valsituation ... 9 3. Metod ... 11 3.1 Val av metod ... 11 3.2 Urval ... 12 3.3 Bortfall ... 12 3.4 Genomförande ... 13

3.5 Validitet och reliabilitet ... 14

4.0 Resultat ... 15 Adam ... 15 Bertil ... 16 Cesar ... 18 David ... 19 Erik ... 21 Fredrik ... 22

5.0 Diskussion och slutsatser ... 25

5.1 Metoddiskussion ... 25

5.2 Resultatdiskussion ... 25

7.0 Referenser ... 31 Elektroniska källor ... 31

1

1. Inledning

1992 års gymnasiereform innebar att privata utbildningsanordnare startade gymnasieprogram. Detta har medfört att utbudet av program och profiler har ökat markant och eleverna ställs inför fler val än någonsin. Jag har valt att intervjua elever på en idrottsinriktning för att fråga dem om vad som har påverkat deras val, och vad de förväntar sig få ut av den valda gymnasieutbildningen och idrotten.

1.1 Bakgrund

1991 skedde en decentralisering av gymnasieskolan. Ansvaret för gymnasieskolan övergick från stat till kommun. Arbetsmarknads- och samhällsförändringar var två faktorer som bidrog till denna utveckling. Införande av programgymnasium och skolpeng 1992 innebar att nya privata utbildningsanordnare kunde etablera sig och öppna så kallade friskolor. Detta innebär i praktiken att gymnasieskolan idag kan liknas vid en marknad där olika aktörer försöker locka elever i årskurs nio till deras skola eftersom skolpengen följer eleven till vald utbildning.

Att söka till gymnasieskolan är idag en handling med annat innehåll än det varit för tidigare generationer. Tidigare var utbildning på motsvarande gymnasienivå

förbehållet ett litet antal elever. Idag fortsätter nästan 98 % av niondeklassarna vidare till gymnasieskolan (Sandell, 2007).

Ungdomar som går på högstadiet i årskurs nio ställs inför olika utbildningsanordnares erbjudande om att deras gymnasieprogram och gymnasieskola är den rätta att välja till gymnasiet. Det kommer nya privata gymnasieskolor så gott som årligen i de större städerna samtidigt som de kommunala äldre skolorna har börjat inse att de behöver marknadsföra sig aktivare än tidigare för att inte tappa elever. Utbildningsanordnare ”hittar på” fler och fler specialinriktningar inom ramen för olika gymnasieprogram för att locka till sig elever.

Att som elev i årskurs nio på vårterminen göra ett val för sina studier för tre år framåt är inte lätt. Processen att gå från ung till vuxen tar tid. På den gymnasieskolan i Götaland som

2

denna undersökning handlar om behöver elever som vill bli antagna naturligtvis ha betygsbehörighet för det program de ämnar läsa men eleverna behöver också vara tillräckligt duktiga, lovande och elitsatsande i den idrott som inriktningen avser för att bli antagna. För att nå upp till kraven i idrottsinriktningen görs tester som kompletteras med intervjuer av ansvarig tränare och idrottslärare. De intervjuer som görs är för att få så motiverade elever som möjligt eftersom inriktningen för den valda idrotten är på 600 gymnasiepoäng vilket nästan motsvarar en fjärdedel av elevernas totala studietid.

På den skola som denna undersökning gjorts drömmer många av ungdomarna som har idrottsinriktningen om en framtid där man kan livnära sig på idrotten. Idrotten är för dessa ungdomar många gånger så central i livet att det gymnasieprogram som de läser är en reservplan om man inte lyckas nå toppskiktet inom idrotten. De elever som blir antagna till skolan och idrottsinriktningen kommer från olika delar av Götaland. Ansvarig lärare för idrotten vill att eleverna är seriösa, intresserade, engagerade och ambitiösa idrottsutövare utöver att man ska klara av sina studier. Från att ha bott hemma hos föräldrar till att byta miljö och flytta till egen lägenhet och då börja klara sig själv med vardagssysslor så som städning, tvättning och studier är en stor

omställning för många elever. Tränare och idrottslärare på Idrottsgymnasiet som eleverna går på ser ett tydligt samband mellan att lyckas i skolan och att också lyckas i idrotten.

1.2 Syfte

Genom att intervjua elever som har valt en gymnasial utbildning med idrottsinriktning ville jag se om eleverna ansåg sig vara påverkade av något i sitt val och i sådana fall vilka faktorer som påverkade dem. Syftet med studien är alltså att kartlägga om och i sådana fall vad som påverkar elever i deras gymnasieval. Detta för att på ett bättre sätt kunna möta blivande gymnasieelever och ge dem information som de har nytta av inför sitt gymnasieval.

3

1.3 Frågeställningar

• Hur har eleverna resonerat sig fram till beslutet om gymnasieval med idrottsinriktning?

• Vad påverkar elevers val av ett idrottsgymnasium?

• Vad förväntar sig eleverna få ut av den valda gymnasieutbildningen och idrotten?

1.4 Avgränsningar

Orsaker till vad som påverkat elever till deras val av gymnasieprogram och eventuell inriktning har det skrivits om i många undersökningar och avhandlingar. Många av dessa arbeten utgår från klass, kön och ibland etnicitet. Detta arbete har sin

utgångspunkt i Pierre Bourdieus sociologiska teorier om habitus kapital och fält. En anledning till att jag valt att använda mig av dessa begrepp är att gruppen jag valt att intervjua är en liten begränsad grupp elever där idrotten och det sociala

sammanhanget är viktigt.

1.5 Begreppsdefinitioner

Med ordet idrott eller idrottsinriktning avses det den idrott som eleverna utövar.

Ordet elev eller elever betyder de ungdomar som går på gymnasieprogrammet med idrottsinriktning.

5

2. Litteraturgenomgång och teoretisk tyngdpunkt

Litteraturdelen har sin tyngdpunkt i Pierre Bourdieu och då främst i hans begrepp kapital, habitus och fält. Förutom detta har jag också en kort redovisning av begreppen motiv/motivation samt en genomgång av gymnasieskolans framväxt och uppbyggnad. Den ”nya” gymnasieskolans struktur och valfrihet ställer eleverna inför fler val än någonsin inom gymnasiet, också detta tar jag upp och då använder jag mig av Anders Lovéns avhandling ”Kvalet inför valet” och Anna Sandells avhandling

”Utbildningssegregation och självsortering”.

2.1 Begreppet motiv

Motiv och motivation till vad som påverkat elevers val av gymnasieprogram är ett stort område som är svårt att överskåda. Jag kommer därför inte försöka att förklara detta begrepp i detalj utan endast introducera begreppet då det är återkommande i denna uppsats. Motiv och motivation hos individer förändras över tid. Motiv och motivation kan även förändras i sociala sammanhang.

När man slår upp ordet Motiv i nationalencyklopedin står det ”bevekelsegrund, drivkraft, skäl att handla på ett visst sätt”. Begreppet motivation ” sammanfattande psykologisk term för de processer som sätter i gång, upprätthåller och riktar beteende”.

2.2 Pierre Bourdieu teorier

Den franska sociologen Pierre Bourdieu föddes 1930 och dog 2002. Bourdieu var i grunden filosof. Hans forskning försökte beskriva händelser i vårt vardagsliv för att det visar på samhällets struktur enligt Donald Broady (1990) som är en kännare av

Bourdieus teorier i Sverige. En central teori hos Bourdieu är att människans handlingar alltid är sociala och beror på de sociala miljöer som hon finns i. Paldanius (2002) menar att Bourdieus begrepp kan förklara och användas som verktyg när man vill beskriva relationen mellan individer och de strukturer som finns omkring henne. Med begreppen får man verktyg till att förklara varför en person handlar som den gör utifrån de miljöer som finns runt omkring henne.

6

Bourdieu använde sig av tre grundbegrepp kapital, habitus och fält. Dessa tre grundbegrepp skall inte användas var för sig utan de bör användas tillsammans i ett större perspektiv när man till exempel analyserar människors handlingar. Här nedan följer en genomgång av respektive begrepp för att kunna använda sig av Bourdieus tankar.

2.2.1 Kapital

En människas kapital är de tillgångar, värden och resurser som hon förfogar över. Bourdieu använde sig främst av ekonomiskt-, kulturellt-, socialt- och symbolisktkapital (Broady, 1990).

Ekonomiskt kapital är de värdepapper, pengar och tillgångar som en människa har. Ekonomiskt kapital låter sig enkelt förklaras men kan också omvandlas till symboliskt kapital. Det ekonomiska kapitalet påverkar en människas val i form av ekonomiska val möjligheter.

Kulturellt kapital är det som uttrycks i konst, musik och litteratur, det kan också

inkludera bildning och förhållningssätt till olika saker. Exempelvis så behöver du kunna behärska och förstå en grupps kulturella koder så som rangordning och spel.

Socialt kapital är de tillgångar som en människa har att tillgå i form av vänner, släktingar eller i sina personkontakter. Begrepp kan alltså inte sparas i materiella tillgångar men enligt Bourdieu kan det omvandlas till utbildningskapital (Broady, 1990). Ett exempel på detta är de skolor som rekryterar elever från familjer med rätt

bakgrund. Det är då familjens namn som är det sociala kapitalet.

Symboliskt kapital är det kapital som är grundläggande för de övriga kapitalformerna. Med symboliskt kapital menas det som en grupp människor anser vara värdefullt. Det kan tillexempel vara en yrkestitel eller en utbildning. Det kan också vara attribut och symboler för att få tillhöra en grupp av människor.

7 2.2.2 Habitus

En förklaring på Bourdieus begrepp habitus har Anna Sandell på sidan 30 i sin

avhandling ”Utbildningssegregation och självsortering” –” Habitus är en persons sätt att se på och förhålla sig till omvärlden och påverkar därför hur man agerar och skapar mening i olika situationer.” Det finns skillnader i människors habitus och grunden till detta kan härledas till det sociala ursprung som en människas uppväxtvillkor givet henne (Broady, 1990). I vissa sammanhang känner sig en människa hemma medan i ett annat sammanhang helt borta. Detta fenomen kan härledas till det kapital en

människa ärvt och det habitus hon har skaffat sig genom livet.

2.2.3 Fält

Begreppet fält ersätts ibland av begreppen samhälle eller grupp. Enligt Bourdieu existerar ett fält när det finns en avgränsning mellan grupper eller enskilda människor som strider om kapital (symboliska- eller ekonomiska) som är gemensamma för dem. (Broady, 1990). Ett fält kan till exempel vara de antagningsplatser som finns till en speciell utbildning eller inriktning.

2.2.4 Reflektion på Bourdieus begrepp

När man läser Bourdieus teorier bör man ta hänsyn till att de växte fram i det franska samhället under mitten av 1900-talet. Det franska utbildningssystemet är mycket hierarkiskt med tydliga elitskolor och kulturella elitsikt. I Sverige finns inte detta fenomen i alls lika stor utsträckning vilket gör att man inte ska föra över Bourdieus texter till svenska förhållande utan att reflektera över dessa skillnader. Sandell (2007) hänvisar i sin avhandling att Bourdieu kritiserats för att inte ta hänsyn till avvikelser inom grupper och då speciellt till kön. Detta innebär att elever av olika kön inte behöver välja samma typ av gymnasieprogram trots att man har liknade familjer med samma strukturella, socioekonomiska bakgrund och klass.

8

2.3 Tillbaka blick på gymnasieskolan

Efter andra världskrigets slut skedde en snabb ekonomisk uppgång i Sverige då Sverige varit neutralt och inte påverkats i samma utsträckning som många andra länder av krigets förstörelse. Sverige hade i slutet av 40-talet och 50-talet en växande

yrkesutbildning inom landsting, kommunala skolor och kommunala yrkesskolor. Sysselsättningen på arbetsmarknaden var hög och grunden till det välfärdsamhälle som vi nu lever i var lagd. En omfattande utredning på 60-talet om fortsatta studier efter obligatorisk grundskola för både yrkesutbildningar och gymnasieskola gjordes. Utredningen pekade på att strukturella förändringar behövde göras. Detta medförde att både yrkesskolor och fackskolor lades ner. Ersättningen av dessa skolor var LGY-70, läroplanen för gymnasieskolan. Denna läroplan skapade en gemensam läroplan i en organisatoriskt sammanhållen gymnasieskola(Andreasson & Johansson, 2006). Elever hade möjlighet att välja mellan tvååriga yrkesförberedande linjer eller treåriga

teoretiska linjer.

Oljekrisen i början på 70-talet blev sedan startskott för en nedgång i världsekonomin. Sverige inkluderades i nedgången som innebar att det blev svårare för ungdomar att få jobb. Även 80-talet innebar en ännu större ökning av ungdomsarbetslösheten och ansvaret för den höga arbetslösheten bland ungdomar lades allt mer över på skolans ansvar från att ha varit arbetsmarknadsmyndighets problem. Skolans

utbildningsproblem sägs handla om att i takt med minskat antal jobb behövde ungdomar ha mer och längre utbildning för att möta arbetsmarknadens krav. Dessa nya strukturella problem innebär ännu en ny reform i början av 90-talet och alla program blir nu treåriga. De yrkesinriktade programmen får APU, arbetsplatsförlagd undervisning. Redan under 80-talet förutsågs dessa strukturella förändringar och man hade redan då börjat med den utbildningspolitiska strävan att fler ungdomar efter avslutat grundskola skulle söka sig till gymnasiet. Anledningen till detta är kostnaderna för ungdomsarbetslösheten kraftigt steg i takt med att fler och fler arbetslösa

ungdomar. Tiden för ungdomars inträde på arbetsmarknaden steg och det blir viktigare och viktigare att eleverna börjar på gymnasiet. (Andreasson &Johansson, 2006)

9

Den senaste revideringen av gymnasieskolans läroplan för de frivilliga skolformerna är från 1994 (Lpf 94). I den betonas allt mer tanken om ett livslångt lärande. I alla

gymnasieutbildningar ingår numera kärnämnen vilket innebär att ungdomarna efter avslutad gymnasieskola ska ha grundläggande behörighet för att studera vidare på högskoleutbildning.

2.4 Idrottsprofilens poängstruktur

Ett nationellt gymnasieprogram består av 2500 poäng. Av dessa 2500 poäng består 800 poäng av kärnämnen. Resterande 1700 poäng är beroende av vilket program eleven läser.

Av de 1700 programspecifika poängen har gymnasieskolan där undersökningen gjorts valt att profilera totalt 600 poäng inom den valda idrotten. Dessa 600 poäng fås dels genom att skolan har tagit bort det individuella valet på 300 poäng, dels genom att styra 300 att ta från kurser som inte är kärnämnen eller behörighetsgivande till högskolan. Fördelningen av de 600 profilpoängen är: Specialidrott A 200 poäng, Specialidrott B 200 poäng och Specialidrott C 200 poäng (lokal kurs)

2.5 Elevers valsituation

Anders Lovén har i sin avhandling ”Kvalet inför valet” bland annat tittat på skolverkets nationella utvärdering från 1997 med närmare 3000 elever där det konstaterades att betyg, social bakgrund och kön (i den rangordningen) var faktorer som påverkade elevernas val till gymnasiet. Eleverna själva uttrycker en stor osäkerhet inför valet och att de söker stöd främst hos studievägledare och föräldrar. Förutom de faktorer som nämns ovan påverkas valet också av individens självkännedom och kunskaper om olika utbildningsalternativ. (Lovén, 2000).

Numera finns det utöver de traditionella gymnasieprogrammen en mängd olika val att ta ställning till eftersom fler och fler gymnasieskolor marknadsför sig via tillvall för att locka till sig vissa elevgrupper. Gymnasievalet på 2000-talet kännetecknas mer och mer att man går från ”utsortering via urval” till ”självsortering via tillval”(Sandell, 2007 sid 18). När

10

programgymnasiet infördes fick kommunen ansvar för att alla elevers sysselsättning. Detta innebar att gymnasiet ska ge plats åt alla som vill gå. Anna Sandell (2007) menar att detta har gjort segregationen ännu större eftersom det krävs en stor kunskap för att kunna hitta rätt utbildning bland allt fler aktörer. Sandell (2007) menar liksom Lovén (2000) att

elevernas val påverkas av dess närmiljö, både med avseende på boendemiljö och

närstående personer. I och med programmens möjlighet till profilering styrs också elevens val av sina intressen (som till exempel någon idrott). Sandell (2007) hänvisar till Bourdieu och konstaterar att ”elevernas intressen, som uttrycks i gymnasievalen är relaterade till de livssammanhang eleverna befunnit och befinner sig i” (Sandell, 2007 sid 75)

Ungdomar idag hävdar att deras val till gymnasiet gjorts utan påverkan från andra. Ungdomar intar positionen av att de vill vara den de själva är och att de inte strävar efter att uppnå någon annans sätt att vara eller välja (Sandell, 2007). Emellertid är ungdomarna påverkade av sin omgivning via kompisar och i synnerhet föräldrarna och de sociala sammanhang som de befinner sig i. Föräldrarna är viktiga för ungdomarnas val av gymnasieprogram för framtida social positionering (Lovén, 2000).

11

3. Metod

Jag har valt att göra en kvalitativ undersökning där jag genom djupintervjuer har pratat med elever om deras gymnasieval. Urvalet gjordes genom att jag skickade ut en

förfrågan till målsman till de 12 elever som går i åk1. Av dessa 12 var det 6 stycken som svarade att de ville vara med. Intervjuerna tog mellan 45 – 60 minuter och var indelade i tre teman; tycker eleverna att de har blivit påverkade vid valet av gymnasieutbildning, om och i så fall hur föräldrarna påverkat och tyckt inför elevernas val samt vad

eleverna har för mål, drömmar och förväntningar på sin idrott.

3.1 Val av metod

Jag har valt att använda mig av en kvalitativ studie med djupintervjuer. När man väljer metod ställs man inför en rad olika val. Det handlar om att förknippa syfte och frågeställning till en metod som är relevant för det som ska undersökas.

Kännetecken hos kvalitativa metoder är att man studerar uppfattningar, fenomen, företeelser och variationer. De resultat som kommer fram i kvalitativa metoder är beskrivningar, mönster, modeller, och kategorier av uppfattningar.

I den kvantitativa metoden undersöker man ofta redan identifierade företeelser och sambanden mellan dessa. I kvantitativ metod är ofta syftet att hitta samband och sedan ta reda på hur dessa fördelar sig till exempel i population.

Utifrån det syfte och den frågeställning som jag har valt till detta arbete faller sig en kvalitativ metod naturlig att använda. Den kvalitativa forskningsmetoden försöker nå förståelse för livsvärlden hos individen eller en grupp individer. Vad som söks är

förståelse för hur människan upplever sin situation (Hartman, 1998). Ett syfte med den kvalitativa intervjun är att få den intervjuade att ge så uttömmande svar som möjligt om det som intervjun behandlar. Jan Trost (2005) menar att den kvalitativa studien inte går ut på att finna statistiskt hållbart material. I stället letar man efter

sammanhängande mönster bland de personer som intervjuas (Trost, 2005).

”Då urvalet vid kvalitativa studier på inga sätt är representativa i statistisk mening skall man heller inte sträva efter att få dem dithän.” (Trost, 2005 sid 109).

12

Då den kvalitativa intervjun är icke-standardiserad i form av att man inte på förhand kan säga vad frågorna som besvaras kommer att innehålla för svar utgår man ifrån att man inte kan veta vilka frågor som är viktiga och betydelsefulla. Den

icke-standardiserade ansatsen är sonderade. Den kvalitativa intervjun kräver att

intervjuaren utvecklar, anpassar och följer upp vad som kan vara ändamålsenligt för situationen och för det centrala syftet med undersökningen (Starrin & Svensson, 1996). Vid kvalitativa intervjuer behöver intervjuaren vara uppmärksam, vaken och fantasirik då intervjuer är oförutsägbara och många överraskningar kan uppstå. Den kvalitativa intervjun är i sig själv en social interaktion (Starrin, & Svensson 1996). En person som blir intervjuad har sina uppfattningar och attityder som utgör en komplex väv av de relationer som personen har med andra människor. Människor blir alltid påverkade av andra människor vilket gör att försöka få tag i än persons sanna värde i en fråga är svårt. När man vill få ta del av elevers uppfattningar om vad som påverkat deras gymnasieval med idrottsinriktning passar den kvalitativa intervjun bra.

I den kvalitativa intervjun strävar man efter att få frågorna så öppna som möjligt. Öppenheten betyder inte, som Kvale påpekar, att intervjupersonen bara fortsätter att prata timme efter timme om vad som helst (Starrin & Svensson 1996). Som intervjuare behöver man ha klart för sig vad det är man vill ha ta reda på och koncentrera sig på det under intervjun.

3.2 Urval

Mitt urval är ett subjektivt urval. Jag har valt att intervjua elever som går första året på ett idrottsgymnasium i Götaland. Kontakten med eleverna har jag fått genom elevernas idrottstränare. På den valda idrottsinriktningen går det totalt 34 elever. De elever som deltagit i studien är alla killar och går i årskurs 1.

3.3 Bortfall

Tolv förfrågningar skickades ut till målsmän för samtycke till intervjuer för de elever som läser första året med idrottsinriktningen. När svarstiden för att delta i undersökningen var

13

ute hade sex av elevernas målsmän samt deras ungdomar samtyckt till medverkan i undersökningen.

3.4 Genomförande

Totalt intervjuade jag sex stycken elever. Innan intervjuerna påbörjades informerade tränaren samtliga tolv elever i årskurs 1 om att en kvalitativ undersökning skulle göras som handlade om vad som påverkat deras val av gymnasieprogram med idrottsinriktning. Tränaren fick en förfrågan att skicka ut till elevernas målsmän per brev. I detta brev fick målsmännen samtycka att intervjuer gjordes med deras ungdomar.

Vid den första kontakten som var på elevernas egen skola informerade jag kortfattat vad intervjun skulle handla om. De elever vars målsmän samtyckt till intervju

informerades om att deras medverkan är anonym och att den skulle spelas in på band. De band som spelades in kommer bara jag att lyssna på. Anonymiteten innebär att varken skola, idrott eller den stad som eleverna kommer från röjs i detta arbete. Avsatt tid till varje intervju var en timma. Intervjuerna tog cirka 45 minuter per person eftersom flera av frågorna i intervjuguiden gick in i de svar som eleverna gav.

Vid själva tillfället för intervjun fick eleverna innan intervjun kort titta på

intervjuguiden (se bilaga1). Intervjuguiden bestod av 17 frågor som var indelade i tre olika teman. Frågorna 1-7 berörde själva gymnasievalet med idrottsinriktning och vad eleverna påverkats av vid valet. Frågorna 8-12 handlade om hur föräldrarna påverkat och tyckt inför elevernas val. Frågorna 13-17 handlade om elevernas idrott och vad de hade för mål, drömmar och förväntningar på sin idrott.

Intervjufrågor med låg struktur och öppen karaktär ger respondenter utrymme att reflektera och utgå ifrån sig själva(Trost, 2005).

Efter denna upp start av intervjuerna frågade jag en gång till om det var något som var oklart för att på så sätt skapa en avslappnad stämning där respondenten var medveten om vad som förväntades av honom.

14

Vid själva intervjun utgick jag från den kronologiska ordningen i intervjuguiden. Ordningen på frågorna blev uppluckrad då jag ställde följdfrågor på de svar som eleverna gav som besvarade andra frågor.

Vid efterarbetet har jag så gott som ordagrant transkriberat intervjuerna. Dock har jag uteslutit hälsningsfraser och tack i för- och efterarbetet till intervjuerna. Tonfall och paus har jag försökt att få med. Efter transkriberingen läste jag genom materialet flera gånger för att hitta mönster som var återkommande. De frågor som besvarade

huvudfrågorna markerade jag och analyserade extra.

När man har gjort intervjuer och börjar transkriberingen är det viktigt att man för anteckningar på vad det är respondenten menar, tycker och har för avsikt med sina svar. Mina egna värderingar och åsikter är viktigt att jag som intervjuare och

transkriberare försöker lägga bort både under intervjutillfället och vid eftertranskribering.

3.5 Validitet och reliabilitet

Med begreppet validitet eller giltighet menas att det som är avsett att mätas mäts. Med begreppet reliabilitet eller tillförlitlighet menas att det som man mäter vid en tidpunkt ska generera samma svar vid en förnyad mätning. Båda idéerna om reliabilitet och validitet härstammar från kvantitativ metodologi (Trost, 2005). Detta gör att begreppen känns en aning svåra att avgöra eftersom jag utgått ifrån en kvalitativ metod som många gånger är en process. Processen gör att svaren kan variera över tid då människor förändras och utvecklas. Jag anser dock att uppsatsen är trovärdig och äger sin giltighet då jag redovisat data och analyser av arbetet kopplat till både syfte och frågeställningar.

15

4.0 Resultat

Jag kommer här i resultatdelen presentera intervjuerna var för sig i en sammanfattande form för att på så vis skapa struktur och överskådlighet som är kopplad till arbetets syfte och frågeställningar. En anledning till valet av sammanfattande intervjuer var för att ingen ska kunna känna igen och identifiera eleverna som har ställt upp på intervjuerna vilket varit möjligt ifall hela transkriberingen återgetts i arbetet.

Adam

Adam är uppvuxen i ett mindre villa samhälle cirka 10 mil från den ort som han nu studerar på. Han läser samhällsvetenskapliga programmet med idrottsinriktning. Adam valde mellan samhällsvetenskapliga programmet och Handels programmet. Att det blev samhälls programmet berodde på att Adam vill ha en bra utbildning att luta sig tillbaka på om han inte kan försörja sig på idrotten i framtiden. En annan faktor som spelade in i valet av program var att flera av de andra sökande till idrottsinriktningen valde just samhälls programmet.

På frågan om det fanns något eller någon som påverkat Adams gymnasieval svarade han:

”Kanske var det mina föräldrar som hjälpte till å så, jag var lite inne på handel ett tag men dom tyckte jag skulle ta samhäll och det är jag glad för idag.”

Adams familj består av föräldrar och en äldre bror. Alla i familjen har eller utövar idrotten. Adam har känt ett stort stöd inför flytten till den egna lägenheten på orten som han nu studerar på. Adam har två engagerade föräldrar som alltid följer med när han utövar idrotten. Båda Adams föräldrar är högskoleutbildade. Mamman är utbildad sjuksköterska och pappan är utbildad lärare.

När Adam skulle välja gymnasieskola och program var han och besökte en annan gymnasieskola med ett liknade program och idrottsinriktning på en ort cirka 40 mil från hemmet. Att det blev skolan som han nu går beror till stor del på de goda

16

träningsmöjligheterna, närheten till både skolan och träningsanläggningen. En annan sak som Adam nämner är:

”Man kan åka hem över en kväll liksom det skulle inte gå ifall jag börjat på det andra gymnasiet.”

På frågan om hur valet av gymnasieskola växte fram svarar Adam att han bestämde sig efter att han varit på skolans öppet hus. Han hade sedan tidigare fått information av gymnasieskolan i ett utskick och han hade pratat med några kompisar från hans hemma förening som tyckte att han borde söka. Adam kände sig säker över sitt gymnasieval och hade bara den obligatoriska kontakten med studie och

yrkesvägledaren.

Adams förväntningar på sig själv är att han ska utvecklas som idrottsutövare både mentalt och i utövningen av sporten. Målet med idrotten är att kunna försörja sig på den. På frågan om gymnasieutbildningen så är den just nu underordnad idrotten men skulle han inte lyckas i idrotten skulle han nog bli idrottslärare eller något annat med idrott. På frågan om Adams möjligheter inom idrotten så svarar Adam.

”Jag tror dom är goda, det måste jag tro, annars, det känns faktiskt bra absolut jag har bra vilja och träningsflit och sånt det är nog vad som krävs tror jag.”

Adam är hittills mycket nöjd med sitt val av gymnasieskola och samhälls programmet med idrottsinriktningen. Han tycker att han får ett enormt stöd av lärare på skolan eftersom det är en mindre gymnasieskola där han känner sig sedd.

Bertil

Bertil valde samhälls programmet för att han tror det är lagom med studier och lagom svårighetsgrad för att kombinera med idrotten på ett bra sätt. Bertils äldre bror läser naturvetenskapliga programmet och han har pluggat hur mycket som helst under gymnasietiden enligt Bertil.

17

Valet av samhälls programmet var självklart men inte att välja den med

idrottsinriktning och på annan ort än den han är uppvuxen. Bertil är uppvuxen i en större stad cirka 5 mil från den ort som han nu studerar. Bertil bor under studietiden i en egen lägenhet. Bertil betonar att han har gjort ett eget gymnasieval.

”Jag fick välja själv vad jag skulle gå det var inga större invändningar på det utan mina föräldrar, min tränare tyckte att jag gjorde bra val och så.”

På frågan om hur han resonerat sig fram till beslutet av gymnasieskola så hörde han när han precis hade börjat utöva idrotten att en kompis till mamma och pappa hade en son som gick på det här idrottsgymnasiet. Så när det blev dags för gymnasieval pratade Bertil med honom och han sa att det var jättebra. Jag träffade också tränaren för gymnasiet när han var ute och informerade i min förening och representerade distriktet. Vid ett senare tillfälle frågade han mig, –du ska väl söka till

idrottsgymnasiet?

”Först tänkte jag, att gå på denna ort är inte så bra, men jag fick en chock när jag kom hit och märkte att det här är riktigt bra.”

Varifrån kom de fördomarna?

”Jag tänkte det kunde vara smått inkompetenta lärare och folk som jag inte känner mig hemma med men så var det inte.”

Bertils mamma är lärare och Bertils pappa egen företagare med gymnasieutbildning. Pappan har tidigare varit elitidrottare i en annan idrott än den som Bertil utövar. Bertils föräldrar tycker det är en bra kombination av studier och idrott. Bertil säger att han lika gärna kunnat välja samhälls programmet på hemorten om det inte varit för idrotten och de 600 poängen som nästan är en fjärdedel av hans skolgång.

Bertils föräldrar är mycket engagerade i Bertils idrottsutövande. Pappan är noga med hur Bertil tränar och hur han äter. Både mamman och pappan ställer upp och skjutsar till träning och tävling. Bertil tror att pappans elitidrottsutövande gjort att han vet vad det innebär att lyckas i idrott.

18

”Han har varit elitidrottare så då har han väl känt, att för att bli riktigt duktig behöver man stöd, man behöver få allt omkring att stämma. Inte bara tränandet . Han känner väl det, att ska jag bli duktig så måste han ställa upp liksom.”

Målet med idrottsinriktningen är att utvecklas som utövare av idrotten och som person. Bertil drömmer om att bli proffs så att han kan försörja sig på sitt

idrottsutövande. Skulle han inte bli proffs vill han ändå i framtiden jobba med idrotten som tränare. Det som Bertil tycker är det bästa med sin idrott är att den kan vara lugn och avslappnade samtidigt som den kan vara jätteansträngande då det krävs tålamod. Blir det inte någon karriär inom idrotten tror Bertil att han kommer att jobba med ekonomi som civilekonom. Bertil tycker att han får en bra grund att stå på för fortsatt elitsatsning inom idrotten samtidigt som han ändå skaffar sig själv möjligheter att läsa vidare efter gymnasiet om inte idrottssatsning lyckas.

Cesar

Cesar är uppvuxen i en mellanstor stad cirka 40 mil från orten som han nu studerar. Valet av idrottsgymnasiet var viktigt för Cesar då han älskar sin idrott. En anledning till att Cesar valde detta gymnasium var att han har en kusin som går på gymnasiet. Kusinen är väldigt nöjd med tränare och närhet till både skola och idrottsanläggningar. Cesar hade funderingar på att välja ett idrottsgymnasium cirka 80 mil bort från

hemorten men avståndet hem hade då blivit för långt tycker han. Valet av

gymnasieprogram var underordnat målet av idrott. Cesar valde samhälls programmet för att de allra flesta andra som går på idrottsinriktningen valde det. Det var viktigt för Cesar att lära känna det andra eleverna och få kompisar och gemenskap. Cesar var osäker på om han skulle studera vidare eller försöka livnära sig på idrotten direkt efter grundskolan.

Cesar säger att han valde gymnasieprogram helt själv och inte blev påverkad av någon annan. Cesars pappa är tränare inom idrotten så han var ett bra stöd inför valet genom att ta kontakt med berörda tränare på gymnasiet. Cesar fick stor hjälp av studie- och yrkesvägledaren på hemorten med att hitta olika skolor som kunde erbjuda den idrott

19

som Cesar utövar. Informationen på internet om skolan och idrottsinriktningen var också till stor hjälp.

Cesars föräldrar bor kvar i villan på hemorten. Cesars har en storebror som tidigare utövat idrotten seriöst men numera satsar han inte lika mycket. Cesars mamma är arbetsterapeut och pappan är tränare på heltid inom idrotten som Cesar utövar. Cesars mamma tyckte inte att det var så bra att Cesar flyttade hemifrån så tidigt till egen lägenhet men hon vill Cesars bästa så hon har nu accepterat sonens val. Det är framför allt pappan som stöttar Cesar i sitt idrottsutövande. Mamman är inte

intresserad av idrotten men hon får ändå ta del av det för de pratar en hel del om det när de är hemma.

På frågan om vad för mål Cesar har med idrotten svarar han.

”Jag vill bli så bra som möjligt i min idrott och kunna livnära mig på idrotten som professionell på stora tävlingar i hela världen.”

Cesar har ingen aning om hur framtiden skulle se ut utan idrotten.

”Blir jag inte bra nog i idrotten vill jag bli tränare, det finns inte så mycket annat. Just nu känns det så i alla fall.”

Cesar är än så länge nöjd med sitt gymnasieval och det han framhåller är närheten till allting på studieorten.

David

David är uppvuxen i ett villaområde i en större stad cirka 10 mil från studieorten. David har två yngre syskon som båda utövar eller har utövat idrotten. Det var inte helt

självklart för David att det var den valda idrotten som han skulle satsa på då han var mycket lovande i en annan idrott också. David har tillsammans med pappan lagt ner mycket tid tillsammans på den andra idrotten tidigare. Men David tyckte att det blev;

20

”för mycket press i den idrotten samtidigt som den andra idrotten blev roligare och roligare när den gick bättre och bättre, den andra idrotten gick sämre och sämre, det gick neråt.”

David resonerar som så att han vill läsa ett program som han är intresserad av . Eftersom han är intresserad av ämnen som historia och samhälle blev valet samhälls programmet. Naturvetenskapliga programmet tyckte han inte passa honom och handels programmet verkade vara för slappt.

Det var en kompis i Davids idrottsförening som går på idrottsgymnasiet som tyckte att David skulle göra ett försök att söka in till gymnasiet. Innan han fick den informationen av kompisen visste inte David att detta gymnasium med idrottsinriktningen fanns. David var osäker på om han verkligen skulle flytta från hemorten men efter att ha varit på öppet hus i januari bestämde han sig för att detta skulle vara hans förstahandsval till gymnasiet.

Davids föräldrar var till en början fundersamma på om David skulle klara av att bo på en annan ort ensam. Men ju närmare flytten kom desto mer kände David att

föräldrarna trodde på att han skulle klara av det.

”Det var skönt att dom litade på mig och det gör dom fortfarande.”

David föräldrar är mycket intresserade av Davids idrottsutövande och de vill att det ska gå bra för honom. De hjälper David med att förbereda sig för träning och tävling både psykiskt och fysiskt.

Davids föräldrar har gymnasieutbildning. Numera är Davids mamma sekreterare åt en VD och Davids pappa jobbar som tryckare. Davids föräldrar bor i villa tillsammans med Davids två yngre syskon.

21

”Jag vill att idrotten och studierna går bra så att jag kan söka in till universitetet eller söka till college så det bli bra betyg, skolan går före idrotten, har jag prov skippar jag träningen, skolan går före.”

David förväntar sig en bra utbildning samtidigt som han kombinerar den med idrott. David tycker det är bra klasskamrater och sammanhållning i klassen. David är nöjd med lärarna och han tycker att det är den bästa skolan han gått på eftersom lärarna här ser till var och en.

Erik

Erik är född och uppvuxen i samma stad som David. Men de har aldrig representerat samma idrottsförening. Erik har en äldre bror som varit med i ungdomslandslaget tidigare men numera är han stadgad och har trappat ner på sitt idrottsutövande. Erik resonerade som så att han ville vidga sina vyer och inte bara välja något program som hans två äldre syskon gjort. Erik ville verkligen fortsätta att satsa på idrotten men

”när man går upp på gymnasiet måste man ju tillbringa mer tid på skolan så därför valde jag det här gymnasiet som har idrotten på skoltid.”

Erik hade planer på att gå på naturvetenskapliga programmet på hemorten om han inte kommit in på idrottsinriktningen där undersökningen har gjorts. Anledningen till detta var att han hade MVG i alla No-ämnen och verkligen var intresserad av dem. Ett annat alternativ hade varit Bygg och anläggning eftersom han i årskurs nio hade MVG i slöjd.

Erik har en kamrat som gick ut trean på idrottsinriktningen för två år sedan som rekommenderade att Erik skulle söka in. Hon tyckte att Erik skulle åka och besöka gymnasiet för att själv bilda sig en uppfattning. Erik bestämde sig för att gå på gymnasiet när han fått besked om att han blivit antagen. Erik fick hjälp av sin studie- och yrkesvägledare med att hitta information om denna utbildning med

22

andra eleverna med idrottsinriktningen valt det. Erik tror att det blir en lagom mix med studier och idrott.

Eriks föräldrar var till en början lite skeptiska till om Erik kunde bo ensam och ha så mycket ansvar som det innebär. Men det löste sig efterhand och nu är föräldrarna från respektive håll väldigt stöttande. Eriks pappa är brandman och mamman är

undersköterska. Mamman har läst till undersköterska under senare år. Pappan har gymnasieutbildning. Eriks föräldrar turas om att skjuts till träning och tävling. Erik har bott i olika boendeformer under uppväxt åren. Allt ifrån hyreslägenhet till villa. Numera bor Eriks mamma i hyreslägenhet och pappan i bostadsrätt.

På frågan om vad han vill få ut av sin idrott och det valda programmet svarar han.

”Jag vill utveckla mig i idrotten och mitt sätt att tänka på plan. Det är dom två bitarna jag vill utveckla. Sen vill ja utveckla mat frågan och planering som också ingår.”

Eriks mål med idrotten är att ha en internationell karriär vid 25-årsålder. Erik tror sig han en ljus framtid inom idrotten då han hoppas kunna gå i broderns fotspår och gärna ännu längre inom idrotten.

Fredrik

Fredrik är den enda av de intervjuade eleverna som fortfarande bor hemma hos föräldrarna. Till årskurs två ska Fredrik flytta till studieorten som ligger cirka 5 mil från hemmet. Fredrik ville redan under år ett flytta till orten men i samråd med föräldrarna kom de överens om att Fredrik får flytta till studieorten i årskurs två då han har visat att han klarar av att kombinera studier med idrotten.

”Det är lätt att man skiter i skolan och istället tränar, men så har det inte blivit.”

Fredrik vistas ändå stora delar av tiden på studieorten redan nu då han i perioder bor hos klasskamrater.

23

Fredrik valde mellan samhälls programmet på hemorten och på orten han nu studerar. Anledningen till valet av samhälls programmet var att Fredrik vill ha möjligheten att plugga vidare efter gymnasiet om det inte går att livnära sig på idrotten. Fredrik bestämde sig för att läsa samhällsvetenskapliga programmet på studieorten efter att han varit på en introduktionsdag där han fick träffa tränare och gå runt och titta på skolan. Den största anledningen till att Fredrik valde Samhälls programmet med idrottsinriktningen var dock att några kompisar skulle gå på idrottsgymnasiet med samhällsinriktning. En annan stor faktor var att Fredrik ville fortsätta att utvecklas inom idrotten. Fredrik har haft stöd i idrotten från tränare, kompisar och föräldrar. Fredrik menar att idrotten har blivit en livsstil.

Fredriks mamma och pappa bor inte längre ihop men Fredrik är välkommen till både mamma och pappa och deras nya familjer. Fredriks mamma jobbar på ett större företag och har högskoleutbildning. Fredriks pappa är också högskoleutbildad och jobbar på ett läkemedelsföretag. Ingen av Fredriks föräldrar utövar idrotten som Fredrik ägnar sig åt. Pappa höll på för många år sedan men han har nu slutat. Fredrik upplever att han har ett stort stöd från båda föräldrarna då de hjälper till att skjutsa och stöta honom i sitt idrottsutövande.

På frågan om vad Fredrik siktar på för mål inom idrotten vill han försöka bli

professionell och livnära sig på idrotten. Skulle det inte lyckas vill ha bli tränare. Fredrik har även tankar på att läsa vidare till ingenjör eller någonting inom ekonomi. På frågan om möjligheter inom idrotten svarar Fredrik.

”Jag tror de kan bli ganska bra ifall jag fortsätter att träna, fortsätter att utvecklas och ligger i.”

25

5.0 Diskussion och slutsatser

5.1 Metoddiskussion

Eftersom mitt syfte var att ta reda på hur elever tänker när de söker ett program med specifikt idrottsinriktning valde jag att göra en kvalitativ undersökning med

djupintervjuer. Detta för att jag var ute efter mer djuplodande svar än vad jag troligtvis fått vid en kvantitativ studie. Jag hade i förväg gjort en intervjuguide (bilaga 1) med 17 stycken frågor. Jag valde först frågeställningar specificerade sedan frågorna för att få mer struktur på intervjun, både för mig och för eleverna.

Urvalet var mycket begränsat eftersom det bara går 12 stycken elever med

idrottsinriktning i åk 1 och alla dessa är killar. Av dessa 12 killar är det 11 stycken som går samhällsprogrammet och en går naturvetenskapliga programmet. Det hade varit intressant att få höra hur resultatet hade blivit om urvalet varit bredare med tjejer och med elever från fler program.

Mina intervjuer är indelade i tre olika teman, tema ett och två rör elevernas val av gymnasieutbildning och tema tre är frågor om vad eleverna vill få ut av sin idrott. Tema ett och två är enkelt att se sambandet mellan medans tema tre är lite mer fristående. Anledningen till att jag valde att ta med tema tre är för att se om och i så fall hur det påverkar eleverna i deras studiemotivation. Detta skulle man kunna ägna mycket mera tid åt och jag lämnade det vid att konstatera att 5 av 6 elever vill på något sätt livnära sig på sin idrott efter avslutat gymnasium. Det hade också varit intressant att höra om denna önskan/övertygelse ser annorlunda ut när eleverna går i åk 2, åk 3 eller ännu senare i livet.

5.2 Resultatdiskussion

Eleverna upplever att deras val är deras eget och att de inte har blivit påverkade av andra. Men i intervjuerna kan man se att de i ganska stor utsträckning har blivit påverkade av människor i deras närhet. Valet att gå idrottsinriktningen har i högre

26

utsträckning varit ett val med liten påverkan men sedan vilket program de ska gå verkar ha styrts i hög grad av kompisar, information från kommande skola och föräldrar. Detta lilla urval av elever har inte blivit påverkade av studievägledare i den utsträckning som Lovén (2000) skriver om i sin avhandling. När eleverna på olika sätt har fått reda på att möjligheten finns att kombinera gymnasieutbildning med sitt intresse har studievägledarna däremot hjälpt dem att få mer information om vad det innebär. Att 5 av 6 elever tycker att det är viktigt att ha en bra utbildning, som ger högskolebehörighet, att falla tillbaka på om det skulle vara så att de inte kan livnära sig på sin idrott. Den 6:e eleven kan inte se något annat än att han kommer att lyckas med sin idrott. Att eleverna i så stor utsträckning ser att det är viktigt att ha en utbildning att falla tillbaka på skulle kunna förklaras med Bourdieus habitus begrepp där han menar att man påverkas av sin omgivning. Eleverna i intervjun har en relativt homogen grupp med högskoleutbildade föräldrar vilket tillsammans med samhällets inställning (där högskola mer och mer blir en naturlig följd av gymnasiet) skulle kunna förklara elevernas likvärdiga åsikter angående nödvändigheten av behörighetsgivande gymnasieutbildning. För att använda Bourdieus begrepp kan vi säga att eleverna har skaffat sig ”rätt kapital” och att de har omvandlat det till ett fält. Med det menar jag att eleverna har genom sin skicklighet inom idrotten skaffat sig ”rätt kapital” i form av färdigheter som gör att de har blivit antagna till idrottsinriktningen. De har också ”rätt kapital” i form av utbildning då de måste vara behöriga för att söka

gymnasieprogrammet. Samtliga elever har föräldrar som har stöttat dem genom att skjutsa till och från träningar, tävlingar, läger osv. Detta tyder på att föräldrarna värdesätter sina barns idrottsutövande och har på så sätt gett sin familj och därmed sina barn ett kulturellt kapital. Med fält menar jag att de på sin gymnasieskola utgör en grupp (relativt liten) genom att de har samma profil- idrottsinriktningen. Förutom att de på skolan har ett eget fält kan man också säga att de som utövare av sin idrott tillhör ett annat fält med givna regler och normer för hur man ska bete sig för att bli accepterad idrottsutövare.

I och med de större valmöjligheterna menar Sandell (2007) att ”eleverna sorterar nu sig själva så att de hamnar på ”rätt” utbildning. … Valet av gymnasieutbildning

27

påverkas av inställningen till studier och vilket program man bedömer att man ”passar på” (Sandell, 2007 sid 75). Hennes resonemang när det gäller självsegregering är lätt att knyta till resultatet av mina intervjuer. Sambandet mellan elitidrott satsande elever och goda studieresultat är kända sedan tidigare och bidrar också med en förklaring till att elevgruppen är så pass homogen som den är.

Den förändring som gymnasieskola har genomgått är av stor betydelse för mitt arbete. Gymnasiet har gått från att vara en relativt sluten värld som inte alla hade tillgång till, och med en studentexamen som man faktiskt kunde bli kuggad i, till att mer eller mindre vara en fortsättning på grundskolan med oändliga valmöjligheter. Denna förändring innebär en stor valmöjlighet som gör att man efter avslutad gymnasieskola kan ha väldigt olika kunskaper beroende på vilka val man har gjort. Det gemensamma krav som ställs på samtliga utbildningar är de så kallade kärnämnena och även dessa har varierat över tid med ganska korta intervall.

Som jag skriver ovan tycker ungdomarna själva att de inte har blivit påverkade i sitt val. Jag tror att de har blivit det i större utsträckning än de själva ser. En anledning till att jag säger så är att alla utom en har valt samhällsprogrammet för att som de själva säger ”alla andra har valt det” och de vill tillhöra samma klass och den gemenskap som det innebär. Vetskapen om hur ungdomar påverkas kan jag se är både positiv och negativ. Missbrukas kunskapen kan man styra för hårt och på ett sätt som inte gynnar eleven. Men rätt använd kan jag se många fördelar. Dels kan skolan dra nytta av den för att kunna marknadsföra sig och på så sätt ”värva” elever. Men framförallt kan man rikta information på till exempel öppet hus så att elever får den information som de behöver för att kunna göra ett val som de sedan trivs med och då också avslutar sin utbildning. Öppet hus verkar ha haft en stor betydelse för elevernas val. Flera av dem hade flera olika alternativ som de valde mellan men bestämde sig efter att ha varit och pratat med lärare och elever på öppet hus.

29

6.0 Framtida forskning

I metod diskussion nämnde jag att 5 av 6 elever i årskurs 1 på den valda idrottsinriktningen vill livnära sig på sin idrott efter avslutat gymnasium. En intressant framtida forskning är de intervjuades framtid då möjligheten att nå toppen och livnära sig på idrotten är väldigt få förunnat. Vad händer med de elever som avstannar i sin idrottsutveckling och inte når fram till sina mål. Omformulerar de sina mål och planer i livet eller håller de fast vid sina mål och drömmar.

31

7.0 Referenser

Andreasson, C & Johansson, C. (2006) Gymnasieelevers syn på orsaker till omval. Examensarbete, Studie- och yrkesvägledareprogrammet, Malmö högskola

Broady, D. (1997). Sociologi och epistemologi. Om Pierre Bourdieus författarskap och den historiska epistemologin. HLS förlag. Stockholm.

Hartman, S (1998). Vetenskapligt tänkande. Studentlitteratur. Lund.

Lovén, A. (2000). Kvalet inför valet. Om elevers förväntningar och möten med vägledare i grundskolan. Institutionen för pedagogik Lärarhögskolan. Malmö

Paldanius, S (2002). Ointressets rationalitet. Linköping: Linköping Studies in Education and Psychology No. 86.

Sandell, A. (2007). Utbildningssegregation och självsortering. Om gymnasieval, genus och lokala praktiker. Holmbergs. Malmö.

Starrin, B. & Svensson, P-G (2001). Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Studentlitteratur. Lund.

Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. Studentlitteratur. Lund.

Elektroniska källor

Bilaga1

Intervjuguide

1. Hur resonerade och tänkte du när du valde gymnasieprogram? Hur kom du fram till beslutet?

2. Fanns det något eller någon som särskilt påverkade ditt gymnasieval? 3. Pratade du med någon annan (tränare, coach, lagledare) om ditt val av gymnasieprogram?

4. Har du syskon eller kamrater som tidigare studerat på detta gymnasieprogram? 5. Fanns det andra val att ta ställning till gällande gymnasieprogram?

6. När bestämde du dig för att studera på det regionala idrottsgymnasiet? 7. Hur fick du information om det regionala idrottsgymnasiet?

8. Vad ansåg dina föräldrar om ditt gymnasieval med idrottsinriktning? 9. Har dina föräldrar utövat eller utövar sporten som du utövar? 10. Är dina föräldrar engagerade i ditt idrottsutövande?

11. Vad visste du om idrottsprofilen som du valde?

12. Vad vill du få ut av din idrottsinriktning på det valda gymnasieprogrammet? 13. Vad har du för mål med idrotten?

14. Vad är det bästa med din idrott?

15. Vad tror du om dina möjligheter inom idrotten? 16. I en drömbild hur skulle då din framtid se ut? 17. Hur skulle din framtid se ut utan idrotten?