Föräldramöten i förskolan ur ett framtidsperspektiv

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Barn Unga Samhälle

Examensarbete

10 poäng

Föräldramöten i förskolan ur ett

framtidsperspektiv

Parent Meetings in Early Childhood Education

- a Future Perspective

Linda Gilmore

och

Johanna Landin

Lärarexamen 140 poäng

Barndoms- och ungdomsvetenskap 200-01-15

Examinator: Ingegerd Tallberg Broman Handledare: Ann-Christin Eklundh

Abstract

Vi har valt att undersöka samverkan mellan hem och förskola och då framförallt mellan pedagoger och föräldrar i ett framtidsperspektiv. Det är hos dagens föräldrar och pedagoger som det hela börjar och därför är det viktigt att få deras perspektiv för att kunna utveckla samverkan vidare. Genom att få insikt i hur det ser ut får vi också en chans att få upp ögonen för eventuella brister och motarbeta dessa i vår framtida yrkesroll. Behövs det ”traditionella föräldramötet” så som det är utformat idag?

Syftet med denna undersökning är sammanfattningsvis att skapa kunskap om och synliggöra olika parters åsikter om hur samverkan mellan hem och förskola bör se ut i ett framtidsperspektiv i hopp om att kunna utveckla föräldrasamverkan vidare. Detta genom kvalitativ undersökningsmetod i form av intervjuer som sedan bearbetas genom hermeneutisk analys.

Resultaten av vår undersökning visar önskan om att ha föräldramötet kvar men att komplettera detta med differentierade samverkansformer så som sociala träffar, diskussionsforum, utökad användning av media samt praktisk medverkan i verksamheten. Olika förslag på förändringar och förändringsstrategier presenteras. Utifrån det empiriska materialet och internationella erfarenheter presenteras det pedagogiska verktyget ”learning stories” som används i förskolor på Nya Zeeland.

Nyckelord: föräldramöte, föräldrasamverkan, förskola, förändringsstrategier, learning

Förord

Vi vill tacka samtliga förskolor och föräldrar som ställt upp och gjort vår undersökning

möjlig. Ett stort tack för er tid och ert engagemang! Vi vill också tacka vår handledare

Ann-Christin för hennes tålamod, stöd och vägledning genom arbetsprocessen. Ett stort tack till er alla!

Malmö januari 2007 Linda Gilmore Johanna Landin

Innehållsförteckning

INNEHÅLLSFÖRTECKNING ...6

1 INTRODUKTION ...8

1.1 SYFTE...9

2 UTGÅNGSPUNKTER...10

2.1FÖRÄLDRAMÖTET I ETT HISTORISKT PERSPEKTIV...10

2.2.FÖRÄLDRAMÖTET I ETT NUTIDSPERSPEKTIV...11

2.3FÖRÄLDRAMÖTET I ETT UTVECKLINGSTEORETISKT PERSPEKTIV...15

2.4LÄROPLAN FÖR FÖRSKOLAN LPFÖ98 OM SAMVERKAN MELLAN FÖRSKOLA OCH HEM...17

2.5FÖRÄNDRINGSSTRATEGIER I FÖRSKOLAN...17 3 PROBLEMPRECISERING...19 3.1PROBLEMFORMULERING...19 3.2BEGREPPSDEFINITIONER...19 4 METOD ...20 4.1METODVAL...20 4.2URVAL...20 4.2.1 Presentation av undersökningsförskolor ...21 4.2.2 Presentation av intervjupersoner ...22 5 GENOMFÖRANDE ...24 5.1ANALYS...24 5.2FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN...26 5.3GENOMFÖRANDET I PAR...27 5.4EGNA ERFARENHETER...27 6 RESULTAT ...29

6.1VILKA FUNKTIONER ANSER FÖRÄLDRAR OCH PEDAGOGER DAGENS FÖRÄLDRAMÖTE FYLLER?...29

6.1.1 Information...29

6.1.2 Vuxenträff/ Vuxenforum...30

6.1.3 Summering...31

6.2VILKA TANKAR FINNS FÖR ATT UTVECKLA FRAMTIDA SAMVERKANSFORMER FÖR RESPEKTIVE FÖRÄLDRAR OCH PEDAGOGER? ...32

6.2.1 Föräldramötet som social mötesplats och arena ...32

6.2.2 Pedagogisk föreläsning och diskussion ...33

6.2.3 Information via media ...34

6.2.4 Praktiska uppgifter i verksamheten...35

6.2.5 Summering...35

6.3VILKA FÖRSLAG KAN LÄGGAS UTIFRÅN SÅVÄL EMPIRISKT MATERIAL SOM INTERNATIONELLA ERFARENHETER? ...36 6.3.1 Förändringsstrategier...36 6.3.2 Differentierade föräldrasamverkansformer...39 6.3.3 Mångkulturalitet ...40 6.3.4 Konkretare styrdokument ...41 6.3.5 Learning Stories...42 6.3.6 Summering...43 7 DISKUSSION ...45 REFERENSER...49

1 Introduktion

Vi har valt att undersöka samverkan mellan hem och förskola och då framförallt mellan pedagoger och föräldrar i ett framtidsperspektiv. Att ha en bra och fungerande samverkan mellan hem och förskola är A och O för förskolans verksamhet. Samhället och familjerna förändras konstant och det är viktigt att man i förskolan ”hänger med” för att kunna tillgodose hemmens behov och möta dem på bästa möjliga sätt när de kommer till förskolan. Vi har valt att ha det ”traditionella” föräldramötet som utgångspunkt. Vi vill gå ut och få en uppfattning om hur samverkan i ett framtidsperspektiv kan se ut. Det är hos dagens föräldrar och pedagoger som det hela börjar och därför är det viktigt att få deras perspektiv för att kunna utveckla samverkan vidare.

Intresset att undersöka detta område närmare väcktes efter att vi båda har studerat och praktiserat utomlands i ett år (i Australien och på Nya Zeeland) och båda sett exempel på andra länders samverkan mellan hem och förskola. Vi har båda fått en ny uppfattning om vilka faktorer som kan spela in för att skapa en bra samverkan mellan hem och förskola och att i Sverige kan vi ibland utifrån vår mer begränsade praktik, tycka att denna samverkan brister. Vi upplever att detta är ett laddat ämne, som kan vara känsligt, men samtidigt är det ett viktigt ämne som vi vill undersöka närmare. Forskning inom detta område är relevant just för att vi som pedagoger ska vara kapabla att förändra denna fasta institution (föräldramötet) för att bättra passa de framtida behov som finns.

Vi menar att samverkan mellan hem och förskola i Sverige kan ”halta” genom att den inte tillgodoser och speglar våra familjer och deras behov så som de ser ut idag. Dock är vi inte säkra på detta eftersom vi inte egentligen har insikt i hur samverkan mellan hem och förskola faktiskt ser ut i praktiken i Sverige. Vår undersökning kommer att granska vilken funktion föräldramötet har, i dagens förskola, och om det är ett nödvändigt moment i samverkan mellan hem och förskola sett ur ett framtidsperspektiv.

Att bra samverkan mellan förskola och hem är viktigt, anser nog det flesta. Men är de forum som erbjuds i form av föräldrasamverkan idag adekvata i form och innehåll till

de behov som hemmen har? Föräldramötet har en lång och stark tradition i Sverige, men fyller det adekvat funktion så som det idag är utformat? Vad anser föräldrar och pedagoger i förskolan om det? Vad anser de skulle kunna ändras för att passa bättre? Genom att få insikt i hur det ser ut får vi också en chans att få upp ögonen för eventuella brister och motarbeta dessa i vår framtida yrkesroll.

I förskolans läroplan står det att vi i förskolan ska vara ett stöd för hemmen och samarbeta med dem utifrån deras olika förutsättningar (Lärarförbundet, 2002). Vi ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för samarbete mellan hem och förskola. Att detta finns formulerat i våra styrdokument visar på hur viktigt det är att belysa och hålla detta uppdaterat för att det ska ge bästa möjliga utdelning för alla parter, vuxna såväl som barn. Följaktligen är relevansen hög både yrkes- och forskningsmässigt.

1.1

Syfte

Syftet med denna undersökning är att skapa kunskap om och synliggöra olika parters åsikter om hur samverkan mellan hem och förskola bör se ut i ett framtidsperspektiv i hopp om att kunna utveckla samarbetsformerna vidare.

2

_{Utgångspunkter}

Under följande rubriker kommer vi att presentera de perspektiv, teorier och styrdokument som legat till grund för och genomsyrat vår undersökning. Vi menar att dessa är viktiga att ha i åtanke när man närmar sig föräldrasamverkan i förskolans värld.

2.1 Föräldramötet i ett historiskt perspektiv

I ett försök att fånga föräldramötets utformade och historik har vi granskatt hur föräldrasamverkan såg ut alldeles i början av förskolans uppkomst som gick i Fröbels anda i början av 1900-talet, den så kallade barnträdgården (Tallberg Broman, 1991). Anledningen att vi valde att börja där, är att det inte fanns någon närmare kontakt med hemmen innan dess.

Ursprungligen, innan barnträdgårdarna öppnades i början av 1900-talet, hade barninstitutioner startat på privata initiativ, drivna av välgörenhetspengar med kommunalt stöd och med outbildad personal, för att hjälpa arbetande fattiga mödrar (Holmdahl, 2000), men i samband med att den pedagogiska fokusen ökade på institutionerna, började de sociala grupperna som vistades i barnträdgården att blandas. Barnen tog sig i regel till barninstitutionerna själva eller med äldre syskon. Organiserade sammankomster med föräldrarna var sällsynta. Detta blev därför en medveten revolutionerande fokus när barnträdgårdarna öppnades och etablerades i Sverige i början av 1900-talet; uppfostran av föräldrar och ett erkännande av hemmets och mammans betydelse för barns utveckling (Tallberg Broman, 1991).

Barnträdgårdarna såg det alltså som sin uppgift att uppfostra och påverka föräldrar, och då framförallt mamman. Detta skulle ske genom att ge henne ökat intresse för barnuppfostran, hygien, moral och ge en annan syn på barn som något unikt och viktigt. Föräldern ansvarade dock för sitt barn och fick hon någon form av hjälp med detta, förväntades tacksamhet. Denna syn låg väldigt i tiden med ett samhälle där det låg i tiden att uppfostra för att få ett stabilare samhälle starkt färgat av klasskillnader och politiska motsatser (a.a.).

Följaktligen blev de första och största konkreta mötena mellan institution och hem fram till 1970-talet, så kallade mammamöten. Dessa kan närmast beskrivas som en blandning av samkväm, utbildning och arbete. Detta då där alltid ingick fika, ofta någon form av ”föräldrauppfostran” samt arbetsuppgifter för mammorna att utföra medan de lyssnade till någon form av högläsning. Arbetsuppgifterna var praktiska i form av till exempel lagning av kläder, tillverkning av material och leksaker till verksamheten. I regel träffades man var fjortonde dag. Barnträdgården framhölls som en rådgivningsanstalt för mammorna, mer eller mindre en skola för mödrar lika mycket, om inte mer, som en skola för barn. Mötena var väldigt uppskattade av kvinnorna och hade bra uppslutning (a.a.).

När de första föräldramötena började hållas ca 1915-1920, var mammorna till en början väldigt skeptiska och negativa till att även pappor skulle komma med på möten. Detta var ju kvinnornas kanske enda och viktigaste forum utanför hemmet. Men så småningom uppkom föräldramöten istället för mammamöten och dessa var för både mammor och pappor. Det faktum att även pappor började delta på föräldramöten tycks ha förstärkt arrangemangsnivån. Mötena krävde förberedelse och olika former av underhållning ingick till exempel diktläsning, sång och musik. Men även dessa bar budskap av fostrande karaktär då undervisandet var mötenas främsta uppgift. För det mesta var det pedagogerna på barninstitutionerna som höll i mötena, men ibland fick de hjälp av olika profiler i samhället, exempelvis präster, med att hålla olika föredrag. Exempel på föredrag som hölls i undervisande syfte var ”Moderskärlek”, ”Barnuppfostran” och ”Sparsamhet” (a.a.).

Under slutet av 1960-talet ökade kontakten mellan personalen på barninstitutionerna och hemmet. Vikten av att se barnet i dess sociala sammanhang blev uppmärksammad och med detta blev samspel och kontakt med hemmet utan professionella pekpinnar önskvärt (Holmdahl, 2000).

2.2. Föräldramötet i ett nutidsperspektiv

Ivarsson (2001) har skrivit en avhandling som relaterar väl till vår planerade studie, då den berör samma ämne, nämligen samarbetet och kommunikationen mellan hem och förskola genom att fånga olika uppfattningar om detta. Trots att avhandlingen visar att

en sådan undersökning gjorts, så var detta på 1990-talet och utan det framtidsfokus som vi försöker att ha.

Ivarsson (2001) problematiserar och belyser hur olika alla familjesituationer är som förskolan ska komplettera. Familjevillkoren har formulerats i styrdokumenten som något enhetligt, vilket enligt vår uppfattning är något helt annat i praktiken. Hur ska förskolan hantera detta? Detta kan bli intressant att se tillbaka på när vi har gjort vår undersökning, eftersom ett sådant faktum påverkar hur man skulle kunna utforma föräldrasamverkan för att delge olika grupper den information de söker på bästa sätt. Hur ”kärnfamiljen” i dagens Sverige ser ut, varierar som nämnts ovan. Marie Karlsson (2006) har undersökt detta närmare. Hon menar att det finns lika många olika erfarenheter och uppfattningar om mötet med förskolan som det finns föräldrar. Det är viktigt att man inte kategoriserar människor och förväntar sig att de ska vara lika bara för att de till exempel är invandrare eller ensamstående. Kan förskolan motverka denna kategorisering? Detta är en av utgångspunkterna i vår studie. Vi menar att det föreligger ett behov att finna andra former föräldrasamverkan för att bejaka den heterogena familjen som är vanligt förekommande i dagens Sverige.

Alfakir (2004) och Norell (1996) belyser detta närmare. Författarna tar framförallt upp behovet av att förskolan välkomnar och tillmötesgår den mångkulturalitet som finns idag. De talar om vikten av respekt och att det är pedagogerna med sin insikt i förskolans verksamhet som måste ta första steget. När det gäller föräldrar med andra bakgrunder än den svenska, är det oftast i förskolan som de kommer i kontakt med det svenska samhället och också den svenska kulturen för första gången. En faktor som författarna tar upp är hur annorlunda andra kulturer ser på förskolans verksamhet och dess roll. Detta leder till att det ibland blir missförstånd. Norell (1996) menar vidare att pedagoger ofta har en idealiserad bild av Sverige och av verkligheten, byggd på deras privata erfarenheter och då är det inte lätt för dem som har annan kulturell bakgrund att passa in i dessa ramar Vidare beskrivs vikten av hur pedagoger måste se andras behov och utveckla verktyg och alternativa medel för att skapa nya vägar för en bra relation mellan förskola och hem. En orsak till varför samspelet kan halta, enligt Norell (1996), är att pedagoger gärna envisas om att föräldrar ska möta dem halvvägs i kommunikationen. Kanske måste pedagoger tänka om och inse att en förälder i dagens

Sverige inte alltid vet hur man på ”svenskt vis” utvecklar ett bra samspel med förskolan Här ser vi en tydlig likhet med vad Marie Karlsson (2002) skriver om just faran i att kategorisera och sortera in människor i fasta fack.

Norell (1996) och Alfakir (2004) menar båda att för att samarbetet mellan hem och förskola ska fungera krävs en ömsesidig respekt mellan pedagoger och föräldrar. Det är viktigt att båda parter känner att de kan utbyta ”verkligheter” (Norell, 1996) med varandra för att det ska bli så enhetligt och bra som möjligt för barnet. Och för att detta ska vara möjligt krävs ömsesidig respekt och tillit. I boken Relationskompetens i

pedagogernas värld är Juul och Jensen (2003) inne på samma spår, då de talar om den

asymmetriska relation som de menar existerar mellan förskola och hem. I den asymmetriska relationen har pedagoger övertag (mer makt) då de är de professionella och därför är det hos dem som man rimligtvis behöver så frön för förändring i relationen. Juul och Jensen (2003) menar att det inte räcker att pedagoger säger till föräldrar att de är viktiga och berömmer deras föräldraskap. För att föräldrar ska få en känsla av att vara värdefulla krävs att pedagoger inser att det faktiskt är de som behöver föräldrarna mer än föräldrarna behöver dem.

Vi anser att det är viktigt att komma ihåg, som även Juul och Jensen (2003) menar, att varken pedagoger eller föräldrar har den viktigaste eller bästa informationen. Båda parter har viktig information, men det är inte frågan om vad som är bättre eller sämre, typen av information är bara olika. Och för att få en så komplett bild av barnet i fråga som möjligt behövs så många olika perspektiv som möjligt. Med detta som bakgrund ser vi ännu en motivering till vår planerade undersökning, då det är viktigt att parterna möts där båda parter har så bra förutsättningar som möjligt. Ger föräldramötet det idag? Barndomen i dag är institutionaliserad och barn spenderar mer än hälften av sin vakna tid i någon form av verksamhet (Gars, 2002). Vidare undersöker Gars (2002) pedagogers och föräldrars föreställningar om delad vårdnad. Avhandlingen undersöker vilka gränser det finns inom föräldrasamverkan när barndomen har blivit institutionaliserad och blivit offentlig, vilket också gjort föräldraskapet offentligt. I avhandlingen kom författaren vidare fram till att det inte finns någon egentlig tydlig gräns mellan hem och förskola. Samverkan är komplicerad då det inte finns några modeller för hur man ska förhålla sig till varandra. Vidare anser forskaren att kärnan till

komplikationer är i många fall att föräldrar och pedagoger har olika föreställningar om vad en god barndom, ett gott föräldraskap och en god pedagogik innebär (a.a.). Denna avhandling känns relevant för oss då vi studerar olika föreställningar kring samverkan med utgångspunkt i föräldramötet.

Att föräldramöten fyller en viktig funktion är självklart menar Norell (1996). Detta då hon anser att de är viktiga forum för gemensam utvärdering och uppföljning av förskolans verksamhet. Hon menar också att det är ett perfekt tillfälle att berätta om barngruppens aktuella läge, klimat och aktiviteter. Juul och Jensen (2003) menar dock att föräldramötet inte är ett demokratiskt forum eftersom föräldramötet är pedagogernas möte med föräldrarna, då det är de som bjuder in och håller i mötet på sin hemmaplan. Utifrån dessa texter tycker vi att man kan utläsa ett behov av att se över föräldramötets struktur och då måste man börja med att tala med de olika parterna för att få fram deras uppfattningar och önskemål för att kunna gå vidare.

Resultaten av Ivarssons (2001) undersökning visar att tid är av stor betydelse, och inte alltid på ett positivt vis, tid begränsar. Anställda anger ofta bristen på tid som anledning till att de inte kan uppnå allt som önskas. Föräldrars engagemang och kontakt med förskolan begränsas på grund av deras eviga brist på tid att sätta sig in i verksamheten. Detta gör att det är relationen med de anställda som avgör om föräldrar är nöjda med verksamheten eller inte, istället för deras kunskap om hur verksamheten faktiskt fungerar. Vidare sätter människors ständiga jakt på och brist på tid krav på att vi i förskolan försöker hitta former för föräldrasamverkan som är flexibla och hänsynstagande till detta tids fenomen.

En, som vi ser det, farlig uppfattning som pedagoger ibland använder sig av för att förklara föräldrar uteblivande vid försök till samverkan är att säga att de inte bryr sig. Här är samtliga skribenter; Alfakir (2004), Ivarsson (2001), Juul och Jensen (2001), Karlsson (2006) och Norell (1996) eniga om att så är sällan fallet. Föräldrar bryr sig i allra högsta grad om sina barn och deras välbefinnande. De tycker att förskolans verksamhet är viktig och vill ha inflytande. Frågan är bara: När? Var? Hur?

Genom de olika texterna nämnda ovan, kan man se en röd tråd om vikten att skapa ett bra samspel mellan hem och förskola. Texterna kommer att fungera som ett underlag

för vår undersökning där vi vill trycka på att en utveckling och anpassning till dagens behov måste ske. Vi ifrågasätter om det ”traditionella föräldramötet” verkligen passar in i framtidens förskola. Är det ”traditionella föräldramötet” anpassat till de behov som familjer har i dag? Hur är vi rustade för att tillgodose de behov de framtida föräldrarna kommer att behöva?

2.3 Föräldramötet i ett utvecklingsteoretiskt perspektiv

I vår undersökning lutar vi oss mot Urie Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell (Evenshaug, 2001), för att belysa vikten av en bra och fungerande relation mellan förskola och hem. I denna modell delas barnets närmiljö in i olika nivåer; mikrosystem, mesosystem, exosystem och makrosystem. Mikrosystemet, som är kärnan i barnets utveckling, omfattar allt det i ett barns närmiljö som barnet befinner sig i direkt samspel med. Vidare bygger mesosystemet på relationerna mellan dessa bl.a. relationen mellan förskola och hem. Hur denna relation ser ut och fungerar är väldigt avgörande för helheten i barnets hälsosamma utveckling. Att barn upplever en bra relation mellan förskola och hem är viktigt för att de ska känna trygghet och kontinuitet i sin omgivning och ges bästa möjliga förutsättningarna för att utvecklas. Exosystemet är inte direkt kopplat till barnens miljö, men påverkar dem – t ex föräldrarnas arbetssituation. Slutligen handlar makrosystemet om traditioner, kultur och politik som kan komma att få konsekvenser i barnets vardag. Exempel på detta skulle kunna vara familjepolitik.

Figur1

I den utvecklingsekologiska modellen (Figur 1) formar dessa system en helhet kring barnet och fungerar inifrån och ut när det gäller formandet av barnets utveckling. Alltså har det stor betydelse hur samverkan mellan förskola och hem ser ut och fungerar samt att vi alltid strävar efter att utveckla denna – för att hjälpa barnet att utvecklas efter bästa möjliga förmåga.

Vi kommer att studera olika texter och styrdokument för att få en förståelse av bakgrunden till vad som format föräldrasamverkan i förskolan, men också mer nutida texter för att få en bild av hur utvecklingen ser ut i dagsläget och spekulationer inför framtidens förskola. Vi har valt att komplettera vår undersökning med denna analys efter att ha sett att Ivarsson (2001) använt sig av en ramfaktorteori för sin analys. Denna fokuserar på relationen mellan resurser, verksamhet och resultat. Man talar om yttre och inre ramar som formar verksamheten. Yttre ramar är ekonomiska resurser, läroplaner, personaltäthet, barngruppen storlek m.m. Inre ramar är bl.a. de personliga ramarna, organisatoriska ramar, tidsramar, innehåll, fysiska ramar och sociala förutsättningar. Vi tycker att denna teoretiska utgångspunkt är intressant och i högsta grad relevant för denna typ av undersökning då denna teori visar på relationen mellan teori och praktik.

Makrosystem Exosystem Mesosystem Mikrosystem

2.4 Läroplan för förskolan Lpfö98 om samverkan mellan

förskola och hem

Läroplanen för förskolan (Lpfö98) är det styrdokument vi studerat mest eftersom det är den som förskolan arbetar efter. Vi undersöker vad styrdokument säger om samverkan mellan hem och förskola samt om förskolan verkligen följer de riktlinjer som finns. Visst kan det vara så att de följer dem men till viss mån med att ha ett föräldramöte per år men ser det verkligen till de behov som finns? I Läroplanen för förskolan står det:

2.4 FÖRSKOLA OCH HEM

• Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling.

• Förskolan skall komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn skall kunna utvecklas rikt och mångsidigt.

• Förskolans arbete med barnen skall därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen.

• Föräldrarna skall ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan.

• Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande (Lpfö98 sid 11).

Här ser vi att läroplanen tydligt förespråkar ett bra samspel mellan hem och förskola. Men behövs det tydligare riktlinjer för att förskolan ska utveckla detta sampel eller samverkan som vi anser är så viktig i en fungerade verksamhet?

2.5 Förändringsstrategier i förskolan

Att det finns brister i kommunikationen mellan hem och förskola är inget nytt. Adelswärd med flera (1997) beskriver i boken Samtal mellan hem och skola hur man i samtalet mellan hem och skola aldrig bara pratar om en sak utan det kan vara många olika typer av inforation som till exempel regnkläder, utflykter och säkerhet på förskolan. Det beskrivs hur man talar om många saker på en gång. Vidare beskrivs hur samtalsområden oftast inte utesluter en sak, utan samtalsämnen och ämnesområden går in i varandra och avlöser varandra på ett sätt som kan vara komplicerat (Adelswärd mfl, 1997). Vidare beskrivs också vikten av att introducera eller ställa direkta frågor. Pedagoger försöker gärna vara “pedagogiska” i sitt arbete och frågor kan gärna bli

diffusa och inte direkta, och detta kan resultera i att föräldrar blir förvirrade och missförstånd uppstår (a.a.).

En annan brist i kommunikationen är att pedagoger pratar över 65 % av samtalet. Detta leder till att föräldrarna inte har en chans att bli insläppta i samtalet och gärna drar sig tillbaka och tar det undergivna rollen i samtalet. Detta blir då en mer envägs kommunikation och inte ett samtal (Malten, 1998). I ett samtal måste människor ta hänsyn till två former av behov, det ena är av bekräftelse och närhet. Vi behöver bli sedda och känna samhörighet med varandra. Det andra behovet är att bli bemött med respekt och hänsyn, men samtidigt beakta den andres rätt till ett visst mått av distans (Adelswärd mfl, 1997). Att hitta en balans mellan dessa faktorer är inre lätt menar Malten (1998), men är man medveten om att dessa svårigheter finns, blir möjligheterna större att man utvecklar arbetssätt där man försöker möta allas behov (a.a.).

3 Problemprecisering

Syftet med denna undersökning är att skapa kunskap om och synliggöra olika parters åsikter om hur samverkan mellan hem och förskola bör se ut i ett framtidsperspektiv i hopp om att kunna utveckla samarbetsformerna vidare.

3.1 Problemformulering

Vi har valt att ta det ”traditionella” föräldramötet som utgångspunkt för att belysa förskolans föräldrasamverkan samt områden inom detta som skulle kunna behöva utvecklas. Vi kommer att undersöka detta närmare genom att fånga åsikter från såväl, pedagoger och föräldrar ute i praktiken samt strategiska personer som fokuserat på föräldrasamverkan i forskning.

• Vilka funktioner anser föräldrar och pedagoger att dagens föräldramöte fyller?

• Vilka tankar finns hos föräldrar och pedagoger för att utveckla framtida samverkansformer?

• Vilka förslag kan läggas utifrån såväl empiriskt material som internationella erfarenheter?

3.2 Begreppsdefinitioner

Föräldrasamverkan = samarbetet mellan förskola och hem

”Traditionella föräldramötet” = ett möte där föräldrar bjuds in till förskolan 1-2

gånger/år. Pedagogerna håller i mötet, ofta står pedagogerna varför föräldrarna som om det håller ett föredrag, medan föräldrar sitter ner och får information. I slutet av mötet har man en frågestund då föräldrarna kan ta upp vad det har att tillägga eller fråga om.

4 Metod

4.1 Metodval

Vi har valt att göra kvalitativa intervjuer (Repstad, 1999) för att få in empiriskt material. Detta då vi vill få en djupare insikt i vår problemformulering. Repstad (1999) menar att kvalitativa undersökningsmetoder handlar om att karaktärisera olika egenskaper eller framträdande drag hos ett fenomen; i vårt fall - föräldrasamverkan i förskolan.

Inför vårt val av metod, har vi diskuterat om vi eventuellt skulle använda oss av kvantitativ undersökning i form av enkäter, men kom fram till att det inte passar det förhållande mellan hem och förskola som vi vill fånga. En kvalitativ undersökning i form av intervjuer har mycket större bredd och flexibilitet (Repstad, 1999) som känns mer lämpad för den typen av problemformulering vi har valt och den undersökning den kräver.

4.2 Urval

I urvalet för vår undersökning har vi gjort två urvalsprocesser; ett val av vilka förskolor vi skulle kontakta och undersöka föräldrasamverkan hos och ett val att intervjua pedagoger såväl som föräldrar.

Vidare har vi valt att låta ett par pedagoger och ev. föräldrar från förskolor som anses har kommit långt i utvecklandet av sin föräldrasamverkan genom att tänka i ett framtidsperspektiv och provat nya forum för att nå hemmen på en adekvat nivå. Vi valde detta strategiska urval (Trost, 2005) då vi vill ha en så bred insyn som möjligt och med så många olika åsikter representerade som möjligt – både bland sk vanliga föräldrar men också lite tankar och erfarenheter från pedagoger och föräldrar som prövat något nytt.

Vi kommer att intervjua ca 10-12 personer totalt; två pedagoger och två föräldrar från förskolor som är uttalat framåtsträvande inom föräldrasamverkan och tre pedagoger och föräldrar från en traditionell mer förskola.

4.2.1 Presentation av undersökningsförskolor

Vi har valt att undersöka tre kommunala förskolor i södra Sverige. Valet av förskolor har vi gjort med omtanke, då vi utgått från vår frågeställning och försökt undersöka både förskolor som har gått inifrån det traditionella föräldramötet och förskolor som har det kvar. Detta för att kunna lyfta fram tankar och föresällningar just kring föräldramötets funktion och tankar kring det framtida föräldramötet. De två förskolor som i vår undersökning arbetar uttalat framåtsträvande med sin föräldrasamverkan kände vi inte till tidigare utan blev rekommenderade av personer vid Malmö högskola. medan förskolan. Förskolan som har kvar det traditionella föräldramötet är vi bekanta med både personal och föräldrar då en av oss har haft sin VFT (Verksamhetsförlagda tid) på förskolan under vår utbildning.

Förskola 1

Förskolan är en kommunal förskola med 51 barn på tre avdelningar. Avdelningarna är åldersindelade i 1-3, 3-4 och 4-5 år. Det arbetar 9 pedagoger som alla har heltidstjänster. I vår undersökning representerar Förskola 1 en av de förskolor som arbetar på ett alternativt sätt med föräldrasamverkan och har slopat det traditionella föräldramötet. Istället har förskolan drop-in där föräldrarna bjuds in till verksamheten. Barnen på förskolan har alla invandrarbakgrund och man arbetar mycket med språket som fokus. Förskolan har också blivit uppmärksammad av myndigheterna för skolutveckling genom att ingå i ett nätverk av skolor som arbetar med utveckling av mångfald inom sin verksamhet. Förskolan ligger i ett invandrartät område där medelinkomsten ligger på 175 000 kronor/år och arbetslösheten på 8 procent. Personer med eftergymnasial utbildning ligger på 18 procent i stadsdelen. (Kommun X, on line, 061203)

Förskola 2

Förskolan är en kommunal förskola. Den består av 6 avdelningar och har sammanlagt 89 barn. Avdelningarna är åldersindelade i 1-3 år och från 3 till barnen börjar skolan. På förskolan arbetar det 19 pedagoger varav en del är deltidstjänster. Förskolan arbetar Reggio Emilia inspirerat med språk och miljö i fokus. Förskola 2 arbetar mycket med

samverkan tillsammans med föräldrar, och har varje månad någon form av inbjudan eller träff då föräldrarna kommer och är med i verksamheten. Inskolningen ses som viktig och i denna ingår även ett hembesök. En gång om året hålls även ett traditionellt föräldramöte. Vidare har man också samkväm då bland annat föräldrarna kommer till förskolan och man hjälps åt med olika saker som personalen känner att de behöver hjälp med. Skolan ligger i ett område där medelinkomst på 196000 kronor/år och arbetslösheten ligger på 5 procent. Personer med eftergymnasial utbildning ligger på 37 procent. (Kommun X, on line, 061203)

Förskola 3

Förskolan är en kommunal förskola med 6 avdelningar med sammanlagd 126 barn. Den har 21 pedagoger anställda varav tre tjänster är kvalitetstjänster. Förskola 3 representerar i vår undersökning den förskola som anses vara mer traditionell och även de har kvar det traditionella föräldramötet i sin verksamhet. De arbetar Hälsöfrämjande genom att ha gymnastik med barnen en gång i veckan och fokus ligger också på att vistas ute mycket med barnen. Medelinkomsten i denna kommun ligger på 180000 kronor/år. Personer med eftergymnasial utbildning ligger på 27 procent. Arbetslösheten i området ligger på 5 procent. (Kommun Y, on line, 061203)

4.2.2 Presentation av intervjupersoner Förskola 1

• Pedagog - Erika har gått den nya lärarutbildningen på tre och ett halvt år. Hon har inriktning grundskolans tidigare år och har arbetat på förskolan i drygt ett halvår.

• Pedagog - Jenny tog sin examen för nästan ett år sedan. Hon har gått den nya lärarutbildningen med inriktning på förskola. Hon hade denna skola som sin praktikplats under sin utbildning och fick arbete är efter tagit sin examen. Innan hon började studera arbetade hon i förskola på en annan ort där majoriteten av barnen var födda i Sverige.

Förskola 2

• Pedagog - Ingela har arbetat på förskolan i över 20 år har gått den gamla förskollärarutbildningen på två år. Hon har också kompletterat sin utbildning kurser i Reggio Emilia pedagogik. Ingrid är involverad i hela organisationen av förskolan och har vikarierat som föreståndare på förskolan i en termin. Hon är representant för förskolan och håller till viss mån fortbildningar för personal på andra skolor.

•

Förälder - Hanna kommer från Danmark och studerar till Socionom. Hon har erfarenhet av en annan förskola här i Sverige och har sin dotter på Förskola 2. Förutom sin erfarenhet som förälder i den svenska förskolan, har hon även praktiserat på Förskola 2 i 6 månader.

Förskola 3

• Förälder - Anna har båda sina barn på förskolan. Hon är aktiv i föräldraföreningen. Hon arbetar också på förskolan som barnskötare i en av barngrupperna.

• Förälder - Louise, har två barn på förskolan. Hon är utbildad statsvetare och socialekonom och är aktiv i föräldraföreningen.

• Pedagog - Susanne har arbetat som förskollärare i 20 år men har varit verksam inom barnomsorgen i 25 år. Hon har en barnskötarutbildning i grunden som hon sedan komplettera med sin förskollärare examen. Hon har gått den gamla förskollärarutbildningen.

•

Pedagog - Sara är förskollärare och har arbetat i ca 20 år. Hon har gått den gamla förskollärarutbildningen. Hon har erfarenhet av den nya förskollärarutbildningen då hon har tagit på sig rollen att vara mentor för studenter från lärarhögskolan.

5 Genomförande

Inledningsvis gjorde vi en pilotintervju för att testa våra intervjufrågor som vi satt ihop till en intervjuguide (Trost, 2005) för att försäkra att vi berör önskade områden för vår problemformulering. Ett annat viktigt moment med pilotintervjun för oss var att prova på och hitta våra roller under intervjun, framförallt med tanke på att ingen av oss gjort kvalitativa intervjuer tidigare och därför hitta bra balans som möjligt i genomförandet. Intervjuerna i huvudundersökningen spelades in med bandspelare eller diktafon och skrevs ut ordagrant för vidare analys. Detta för att vi anser det viktigt att ha ordagrant det som sagts i intervjuerna för att få fram olika nyanser, känslor och uppfattningar som möjligt (Repstad, 1999). Genom att få en så avslappnad och naturlig samtalssituation som möjligt blir kvaliteten på det empiriska materialet bättre och mer autentisk (a.a.). Vi valde att transkribera intervjuerna då detta för oss närmare empirin och gör att vi arbetar i materialet istället för bredvid det. Detta kan vara en tidskrävande process men vi menar att det samtidigt är en berikande process. Detta då man intuitivt lär känna materialet och då automatiskt redan under utskrivandet av intervjuerna börjar analysera dessa (Trost, 2005). I genomsnitt tog en intervju ca 25 till 45 minuter. Detta låg inom ramen för vad vi hade räknat med.

5.1 Analys

Vid läsning av Christina Gars avhandling fick vi inspiration till en analys utifrån ett

hermeneutiskt perspektiv. Författaren beskriver hermeneutiken som en

förståelseprocess som består i att röra sig mellan det välkända och det främmande. Det är i skeendet när vi inte förstår som vi måste tolka, därför kallas hermeneutik också tolkningslära i vissa sammanhang. Gars beskriver vidare att när man använder sig av ett hermeneutiskt tolkningssätt ägnar man sig åt att söka efter en mening, detta genom att ställa öppna frågor som det inte finns något svar på. Vidare måste man som intervjuare vara öppen för de svar man får och låta dessa svar omforma ens förståelse. Hermeneutiken beskriver också hur våra tidigare erfarenheter i livet påverkar oss i våra tolkningar och att man aldrig kan gå in i en tolkningsprocess tomhänt (Gars, 2002). Vi

har därför bestämt att vi båda ska vara med på intervjuerna för att bådas tolkning ska speglas i arbetet då vi skriver tillsammans.

Vår analys började redan vid utskrivningen av de kvalitativa intervjuerna (Trost, 2005). Det tog inte så lång tid innan vi började se återkommande mönster i svaren på våra frågor. Vi satt oftast tillsammans under utskrivningen och kunde ta hjälp av varandra om det var någonting som var oklart eller otydligt i de inspelade intervjuerna. Vi valde att skiva ut intervjuerna direkt efterhand då vi båda hade de färska i minnet och vi båda kom ihåg stora drag vad som hade blivit sagt. Vi valde sedan att skriva ut alla intervjuerna och delade upp vem som skulle granska funktionen av föräldramötet, samt vem som skulle undersöka vilka tankar som finns kring det framtida föräldramötet. Vi kände båda att det fanns så mycket i det empiriska materialet som var intressant och ibland var det svårt att bara fokusera på den del som hade just med funktionen av föräldramötet att göra eller det framtida föräldramötet.

Diskursanalys

Vi nämner här även diskursanalys som metod för analys av vårt empiriska material då vi upptäckt att även denna metod skulle kunna användas för vår analys av vårt empiriska material.

Genom att höra, ta och se på vår omvärld så lär vi oss om den. Hur denna perception fungerar har olika vetenskapliga grenar försökt att ta reda på. I diskursanalys så menar man att perception bara är en av flera sätt för en människa att uppfatta sin verklighet och skapa kunskap kring den. En människa tar inte in alla perceptioner, vissa sorteras ut medan andra väljs in. Vi har ett ramverk av föreställningar för hur vi tolkar olika situationer, en perceptionsinramning. Vad som blir observerat beror på vad vi definierar som förväntat inom dessa ramar (Winter, 2000).

Vi är medvetna om att de slutsatser som vi drar utifrån vår analys av vårt empiriska material aldrig kan vara ofärgade och generaliserbara i en vidare mening då våra egna perceptioner begränsar. I hopp om att ändå ge vårt material en så mångfacetterad bild som möjligt har vi genomfört intervjuer, analyserat och skrivit tillsammans under hela vår undersökningsprocess.

5.2 Forskningsetiska överväganden

För att försäkra oss om att deltagarna i vår undersökning respekterades följde vi de anvisningar som tagits fram av humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (Johansson och Svedner, 2001). Samtliga deltagare informerades om att deras medverkande var frivilligt, att de hade rätt att bestämma om bandspelare/diktafon ska användas eller ej och att de när som helst kunde avbryta intervjun. De informerades om att de är anonyma och att deras material endast kommer att användas i denna undersökning. Alltså är samtliga namn nämnda i denna rapport fiktiva. Och när det gäller dessa bitar tycker vi att allt har fungerat enligt plan. Ingen hade invändningar mot inspelning av intervjun, ingen valde att avbryta och alla var nöjda med anonymitet och att få en kopia av det slutliga arbetet.

Under vårt genomförande har vi lärt oss mycket om hur det är att ha rollen som forskare och att vara opartisk i sitt genomförande. Redan efter vår pilotintervju och första ”riktiga” intervju insåg vi vikten av att vi som intervjuare inte ska ta för stor plats. Detta blev tydligt när vi direkt efteråt när vi satte oss för att transkribera intervjuerna. Därför hade vi en mycket passivare hållning under resten av våra intervjuer i hopp om att inte färga svar för mycket.

Vidare forskningsetiska tankar som vi har haft, berör hur utförandet av intervjuerna kan ha påverkat de svar vi fått. Vid ett intervjutillfälle med en förälder satt en av pedagogerna och arbetade vid en dator i samma rum som intervjun genomfördes i under en del av tiden. Vi är medvetna om att detta skulle kunna ha färgat de svar som föräldern gav gällande förskolans föräldrasamverkan.

Vid ett annat intervjutillfälle med förälder hade denna med sig ett utav sina barn under intervjun. Detta skulle också kunna påverka de svar som gavs på grund av avbrott för att tillgodose barnets behov och därmed stördes förälderns koncentration och tankegång vid några tillfällen.

Något som påverkat vår insamling av det empiriska materialet var det faktum att vi inte lyckades få kontakt med och genomföra intervjuer med lika många pedagoger som

föräldrar på alla förskolor. På den förskolan som inte alls har traditionella föräldramöten längre, lyckades vi inte att få till någon intervju med föräldrar. Däremot var pedagogerna väldigt tillmötesgående och följaktligen fick vi därför två intervjuer med pedagoger istället. Det faktum att vi inte har fått föräldrarnas perspektiv på föräldrasamverkan på denna förskola är synd då detta hade varit intressant och högst relevant för vår undersökning.

5.3 Genomförandet i par

Det faktum att vi var två kände vi var till stor fördel på många olika vis. I vår undersökning skulle tre förskolor kontaktas och intervjuas och här delade vi upp det som så att vi kontaktade varsin förskola som anses arbetat mycket på att utveckla föräldrasamverkan. Den tredje förskolan var praktikplats för en av oss och därför föll det sig naturligt att den av oss som praktiserat där stod för kontakten. Under intervjuerna delade vi upp det som så att den som tagit kontakten med förskola i regel höll i intervjun och den andra satt och gjorde eventuella anteckningar, såg till att intervjuguiden täcktes och styrde in samtalet på rätt väg igen när utsvävningarna blivit lite väl stora. Transkriberingen av intervjuerna delades upp slumpmässigt och mer eller mindre lika.

Läsning av litteratur har vi båda gjort vissa delar enskilt och vissa delar gemensamt. Analysen av det empiriska materialet gjordes gemensamt och författandet av texten likaså.

5.4 Egna erfarenheter

Vi har båda erfarenhet av traditionella föräldramöten då vi båda fått ta del av dem under vår praktik under vår utbildning. Som tidigare nämnts i arbetet har vi båda varit utomlands och har där fått ta del av en annan form av föräldramöte.

Linda vikarierade på olika förskolor och gjorde flera olika praktiker under sitt år på Nya Zeeland och fick där erfarenhet av hur samverkan kan fungera på ett annat sätt. En stor skillnad mellan Nya Zeeland och Sverige är att man på Nya Zeeland lägger mycket fokus på det individuella barnet och dess familj och deras behov. Föräldrar är i regel väldigt aktiva i verksamheten genom framförallt praktiska bitar som material,

föräldradagar då de är med som vuxen och resurs i verksamheten en hel dag, insamlingar av olika slag m.m. Ett verktyg som används av samtliga pedagoger på Nya Zeeland för såväl föräldrasamverkan som utvärdering av verksamheten och barnens utveckling, är så kallade ”Learning stories” (presenteras närmare i vårt resultat avsnitt). Detta väckte många tankar kring de svenska tillvägagångssätten när det gäller kommunikationen mellan föräldrar och förskolan.

Johanna har bott på Irland i 5 år och har under denna tid utbildat sig och sedan arbetat som Montessorilärare. Hon har också under en period arbetat som föreståndare på en förskola där hon själv var med och planerade föräldramötena. Irland har en tradition av ett reserverat förhållningssätt till föräldrar och föräldramötet inkluderar oftast en genomgång av vad som sker i verksamheten och rutiner som personalen vill att föräldrarna ska ta dela av. Majoriteten av Irlands förskolor är privata och pedagogerna har relativt hög status, och av egen uppfattning kan detta vara en anledning till varför innehållet i verksamheten inte ifrågasätts utan pedagoger planerar själva utan samverkan med föräldrar.

6 Resultat

6.1 Vilka funktioner anser föräldrar och pedagoger dagens

föräldramöte fyller?

6.1.1 Information

När vi bearbetar våra kvalitativa intervjuer ser vi ett tydligt tema i att såväl pedagoger som föräldrar anser att föräldramötets huvudfunktion är att förmedla information från verksamheten till hemmet. Med information menas båda så kallad praktisk information som till exempel medhav av regnkläder och extrakläder, information om olika aktiviteter och händelser och rutiner i den dagliga verksamheten. Vissa menar dock att det är just detta som ibland kan göra att det inte blir så bra uppslutning på föräldramötena – man vet redan vad som kommer att tas upp och man tycker att man har hört det förut och kan det nu. Detta framgår tydligt av följande:

Ja, men det är ju samma visa varje gång – det har vi ju hört (Anna, förälder på förskola 3) Man vet ju ungefär vad det är som de tar upp, det är liksom det vanliga (skrattar). Luciafirandet och sen ja allt det där praktiska – tema och sånt (Louise, förälder på förskola 3)

Pedagogerna uttryckte alla att även om denna informationsdel fyllde en viktig funktion, så kändes den lite tråkig att ständigt ha med. De uttrycker det bland annat såhär:

….Föräldramötena tycker jag är mycket sådant här….Det är ren information och det är ofta extrakläder, inneskor bla, bla, bla… regnkläder, stövlar och det är inget som jag tycker är mer tråkigt än att stå och rabbla det, för det gör man varje dag….. Sedan är det kanske information om det är Lucia och det är jul och vem som ska vara ledig och parkera inte cyklarna på fel ställe och sånt här. Och det är ju ganska trista saker egentligen. (Susanne, pedagog på förskola 3)

Det blir lite tjatigt att dra sån här information som … Men,ja…(suckar) vad ska vi kalla det för?.... Tråkiga….Men,ja…nödvändigt ont (skrattar). Trivsel regler! Och sånt här vi säger för att verks…. för att det ska fungera smidigt utan irritation och sånt här. (Ingela, pedagog på förskola 2)

Just frasen ”nödvändigt ont” beskriver både föräldrar och pedagogers inställning till föräldramötets funktion som just informationsförmedlande väl. Detta då de två

förskolorna i vår undersökning som fortfarande har kvar det traditionella föräldramötet, anser att det behövs även om det inte alltid är det mest intressanta med att ha föräldramöte.

Men fortfarande är det så att viss information måste ut. Så en viss träff, någon form av informationsträff måste man nog ändå ha och få. (Anna, förälder på förskola 3)

6.1.2 Vuxenträff/ Vuxenforum

Ett annat tydligt tema som framkom i intervjuerna med både pedagoger och föräldrar, har vi valt att kalla vuxenträff. Med detta menas framförallt att föräldramötet är ett möte där föräldrar och pedagoger får en chans att träffas, enbart vuxna och prata och diskutera. Detta menade samtliga fyller en viktig funktion för att diskutera olika saker närmare, då det sällan finns tillfälle för detta i den dagliga kontakten, den så kallade tamburkontakten.

Och man får prata med personalen på ett annat sätt, som man inte kan då man kommer in på morgonen….står man och pratar, men kan inte prata om alla grejer för att de är känsliga och för att det är barn runt omkring. (Hanna förälder på förskola 2)

Ja, det är ju för att man träffar andra föräldrar och träffar personalen när man har tid och säga hej ordentligt (skrattar). Annars så är det ju så att det går ganska snabbt. Eller att man försöker prata varje dag, med vad som har varit idag och vad som är på gång… Men (suckar) det blir mycket när alla barnen är runt om. (Louise förälder på förskola 3)

Vidare nämndes vikten av att få träffas alla, både föräldrar och pedagoger. För pedagogerna är föräldramötet ett tillfälle att träffa alla föräldrar som de kanske aldrig får en chans att träffa dagligen på grund av bl.a. olika schema och hämtnings- och lämningstider.

Alltså, speciellt viktigt tycker jag att det är att jag träffar till exempel vissa föräldrar som jag inte träffar på grund schema och sånt. (Sara pedagog på förskola 3)

Vikten av att föräldramötet kan vara en träffpunkt föräldrarna emellan betonas, eftersom de inte alltid ses eller träffas i den dagliga verksamheten. De menar att föräldramötet på förskolan fyller en viktig funktion som en startpunkt för att som förälder bilda sociala nätverk för att sedan kunna vara med och påverka sina barns

vidare uppväxtvillkor. Här vill vi några talande citat för hur tankarna går kring denna funktion:

Ja, och när föräldrarna kommer… De pratar ju mycket med varandra, det är många arabiska kvinnor och då kan de kanske känna att nu kan de hjälpa varandra och så får de tips… (Jenny pedagog på förskola 1)

Samtidigt känner jag föräldrarna och känner förtroende för föräldrarna där mina barn går, så är det samma barn som mina barn ska hänga på byn med när de är femton (Anna förälder på förskola 3)

Ja, dessutom får man en chans att prata till punkt med varandra. Man hinner ju kanske inte säga mer än hej i kapprummet. Men här…jag vet på första mötet så var det någon som direkt som tog upp det härmed stora barngrupper, så började vi diskutera det….och ja det var ju väldigt bra. Då kunde man liksom lite…ventilera lite och det var någon där som då sa att hon var aktiv i föräldraföreningen och som skulle gå vidare. (Louise förälder på förskola 3)

Man ser också de andra föräldrarna, det är också jätteviktigt för det är många som man tänker: Åh, vem är du? (Hanna förälder på förskola 2)

6.1.3 Summering

Avslutningsvis har vi nu analyserat två huvudsakliga teman i det empiriska materialet, kring vad både pedagoger och föräldrar anser att det traditionella föräldramötet fyller för funktion; informationsförmedlande och en träff för enbart de vuxna inom verksamheten.

Informationsdelgivningen upplevs av båda parter som ett ”nödvändigt ont” det vill säga något viktigt, om än inte så roligt, som behövs förmedlas.

Föräldramötet som ett tillfälle där enbart de vuxna träffas, upplevs som viktigt av alla. Detta då det ger framförallt tillfälle att träffas alla vuxna inom verksamheten och genom detta stärka sammanhållning och samarbete både föräldrar emellan och mellan pedagoger och föräldrar.

6.2 Vilka tankar finns för att utveckla framtida

samverkansformer för respektive föräldrar och pedagoger?

När vi tolkar de svar som vi fått i våra intervjuer kring framtidens föräldramöte vill vi först och främst nämna att så gott som alla ansåg att det traditionella föräldramötet fyller en viktig funktion för föräldrasamverkan och vill ha det kvar som en del av föräldrasamverkan. De kan dock tänka sig och tycker att det behövs kompletteras med andra aktiviteter och forum. Vidare menade vissa att föräldramötets struktur/form och innehåll behövdes ändras och utvecklas på något vis.

6.2.1 Föräldramötet som social mötesplats och arena

Då många indikerade att de ville ha föräldramötet kvar på grund av dess funktioner som nämndes i föregående avsnitt, men att de ville att det skulle ”avdramatiseras”. Framförallt föräldrarna menade att föräldramötet gärna kunde kännas lite uppstyltat och det kunde göra att det kändes svårt att tala som förälder och man känner sig lite i underläge. Därför menar de att det skulle vara all idé att satsa på att göra föräldramötet lite mysigt så att föräldrar kan slappna av och känna att de kommer in som jämlikar – en naturlig del i verksamhetens helhet.

Man kanske skulle behöva gå tillbaka lite längre bak i tiden och ta tillbaka det där lite avslappnade och inte så högtravat för att det har blivit så att det ska vara så märkligt och allt ska vara så märkvärdigt… Jag tror att många vill tillbaka dit, till myset. Lite lugnt mys när man kommer på morgonen. Inte att vi alla ska klippa den där mallen för det ska vi alla göra idag och ska finnas i facket, där tror jag att man ska gå tillbaka till det gamla. Detta gäller även föräldramötet, ha det lite mysigt och lite avslappnat för då får föräldrarna nog lättare att komma till tals. (Anna förälder på förskola 3)

Vad som är viktigt, tror jag inte att det har med enskilda saker att göra utan mer, det är en känsla… alltså att man kommer in och att man känner att jag är en del av alla dessa familjer, att man kan ta det lugnt och att det är avslappnat… Jag tror ofta att föräldrar tror att de ska sitta ner och bli dunkade i huvudet och att de har dåliga erfarenheter, det är det som jag tror. (Hanna förälder på förskola 2)

Vissa pedagoger menade att genom att just avdramatisera föräldrasamverkan genom att ha till exempel samkväm så kan man vinna mycket i att få bättre uppslutning på mötena och även bättre samverkan mellan förskola och hem överlag.

Ja… jag tycker oftast att det här med samkväm är rätt så trevligt där man visar upp den verksamhet som har löpt under året. Förra året jobbade vi med musik och rörelse och hade

mycket musik och sånger och gjorde bland annat instrument och dansade…och det visade vi upp på det här samkvämet….. det gick jättebra och det tyckte föräldrarna var jätteroligt –och då var ALLA föräldrarna där. (Susanne pedagog på förskola 3)

Föräldrar var också inne på att samkvämen är ett trevligt och önskvärt inslag i föräldrasamverkan som de gärna utvecklar vidare. På frågan om och vad man skulle kunna göra för att träffas mer förutom på föräldramöten svara två olika föräldrar såhär:

Ja, jag tycker det. Lucia och de här grillfesterna de är… Det är ju lite roligt. För det är också ett sätt att tacka personalen på. För de gör ju ett sånt jättefint jobb, så då brukar vi samla ihop och ge lite present och så där. Ja, och man behöver det sociala också… (Louise förälder på förskola 3)

Jag kan inte direkt förklara det, men förändra det på något sätt. Alltså, här har de sådana grillträffar. Det har vi ju varje sommar till exempel. Jag menar, lite sånt skulle man kunna göra…Att man har det lite mer som en träff, inte ett möte så, utan mer som en träff tillsammans där man kanske gör något roligt ihop som föräldragrupp. (Anna förälder på förskola 3)

6.2.2 Pedagogisk föreläsning och diskussion

I intervjuerna framkom ett tema om hur man kunde utveckla föräldramötet som vi har valt att kalla Pedagogisk föreläsning och diskussion. Men där var en skillnad beroende på om det var en förälder eller pedagog som uttryckte sina idéer. Båda parter tycker att det var bra att få till stånd diskussioner mellan alla parter. Karaktären på dessa diskussioner skiljde sig dock. Pedagogerna såg gärna att man inledde med någon typ av pedagogisk föreläsning eller film för att sedan diskutera detta vidare tillsammans.

…man skulle kunna ha ett annat innehåll som en föreläsning om barn eller någonting sådant där, att det inte bara är ett informationsmöte. (Sara pedagog på förskola 3)

… grindar som inte fungerar kan ju också bli en diskussion, men det är inte den diskussionen som jag känner att jag är ute efter. Jag skulle vilja…ja, som jag sa innan att man tittar på en film, och nu handlade den sist vi visade om gränssättning och diskuterade det. Vad är det som gör att man sätter gränser? Vad är det som är svårt med att sätta gränser? Är barnen annorlunda idag än vad de var för 10….alltså förstår ni? (Susanne pedagog på förskola 3)

Föräldrarna var däremot mer inne på att diskutera konkreta frågor kring verksamheten som de ville kunna påverka som till exempel nya grindar, mindre barngrupper, utemiljö m.m. På frågan vad som gör ett lyckat föräldramöte svarade en förälder såhär:

Ja, det är väl om man har just kunnat diskutera någon sån här kärnfråga. Så att det inte bara är vilken tid vi ska fira Lucia, utan att det är någonting mer då. (Louise förälder på förskola 3)

6.2.3 Information via media

En annan tanke kring utvecklandet av föräldrasamverkan som framkom i våra intervjuer, är användningen av media för att få ut olika budskap och information till hemmen. Pedagoger vill kunna delge sin verksamhet och sina tankar kring detta på till exempel hemsidor. Pedagogerna på förskola 1 har valt att använda sig av framförallt digitalkamera för att bryta språkbarriärer och ge föräldrar en bild av sin verksamhet.

Men vi vill visa lite mer på nätet. Och kanske då att man kan lägga in att nu jobbar vi med detta temat… Man kan lägga in barnteckningar. Alltså göra lite mer att man byter ut det och lite grann så att det blir lite mer som en hemsida… (Ingela pedagog på förskola 2) De har ju sådana här egna album alla barnen (visar fotoalbum)… Det står från början när de kom med mamma och pappa och framtill idag. Det har vi också på datorn liksom och närföräldrarna kommer så sitter de ju och kollar med sina barn i de här albumen och barnen vill visa bilder och… och det är lätt för oss också för att vi använder ju kameran väldigt mycket i vår verksamhet.

Intervjuare: Det är ju ett jättebra sätt att kommunicera.

Ja, precis. Och det är ju det, för har barnen inte språket så kan de ju i alla fall… De har ju erfarenheten därifrån och de vet vilka känslor som har varit med (Erika pedagog på förskola 1)

Vissa föräldrar menar att mycket av den praktiska informationen skulle kunna delges via mail istället för att alltid dras på föräldramötet. Vidare såg föräldrar gärna att verksamhetens vardag gestaltades på Internet i form av teckningar, bilder och kanske film.

Visst skulle man kunna få ännu mer information på något annat sätt, kanske mail-ledes eller att man kanske har ett diskussionsforum… Ja, i alla fall att man samlar ihop alla sina mailadresser så att man får en riktigt bra lista…

Men det där hade man kunnat göra ännu mer genom datorn. Alltså ha en hemsida där man lägger upp bilder och… och lite film. (Louise förälder på förskola 3)

Man kanske skulle släppa lite på det högtravande, kanske visa lite videosnuttar från dagens verksamhet…lite sådana här…lite roliga saker, så man får möjlighet att se barnen där man aldrig har möjlighet att se själv. (Anna förälder på förskola 3)

6.2.4 Praktiska uppgifter i verksamheten

På samtliga förskolor som intervjuats i vår undersökning hörs idéer om att involvera föräldrarna i verksamheten. Kanske genom att låta dem bidra med något praktiskt - någon erfarenhet som kanske bara just de kan delge, till exempel att måla eller baka. Detta tror man skulle locka fler till att engagera sig och våga ta steget in som aktiv i verksamheten.

…sådana positiva möten, där man får göra någonting istället för att sitta och lyssna tror jag hade lockat fler. (Sara pedagog på förskola 3)

… där tycker jag att det finns möjlighet till föräldrasamverkan, om de har ett tema där jag till exempel som förälder har möjlighet att bidra med material eller föreställningar eller idéer på annat vis, det är ju också…. (Anna förälder på förskola 3)

Vissa menar även att det ger föräldrar en chans att få bidra med en egen erfarenhet som just de sitter på och som ingen annan kan göra. Både förskola 1 och 2 nämner detta som något viktigt i sin föräldrasamverkan.

Det är ju så att varje människa har ju liksom en erfarenhet som….en eller (skrattar) det är ju jättemånga (erfarenheter)! Alltså, ta del av andras erfarenheter och kunna liksom kunna få in det i verksamheten hade ju varit det ultimata. Och verkligen kunna ta del av det liksom. Det finns ju många här som haren utbildning i sitt hemland som inte går att använda i Sverige. Alltså för barnen att få känna att ”Wow, min mamma eller pappa har varit här idag och lärt oss någonting”….Typ komma hit och måla med barnen…sådana grejer! (Erika pedagog på förskola 1)

Så nu har vi knytkalas, så föräldrarna tar med sig mat. Så då kommer det liksom från föräldrarna – lite förslag. Och det har ju blivit positivt i sig för där har ju just de här föräldrarna hjälpt som inte kan språket, men när det kommer till mat så tycker de att det är jätteroligt. (Ingela pedagog på förskola 2)

De nämner även hur detta kan vara ett utmärkt sätt att få med sig de föräldrar från andra kulturer som inte ännu är bekanta med förskolans verksamhet och det svenska samhället och språket.

6.2.5 Summering

Slutligen finns det starka exempel på en önskan att föräldramötets utformning måste ändras. Det finns mycket tankar och idéer kring konceptet om hur man skulle kunna ändra föräldramötets upplägg, innehåll och utformning. Vårt empiriska material innehåller förslag på: avdramatisering, samkväm, pedagogiska föreläsningar,

diskussion, media och handgripliga praktiska uppgifter i verksamheten då dessa var mest återkommande och frekventa i svaren under våra intervjuer. Vi vill också nämna tidsbristen och försök till förändring, då vi anser ha fått en liten inblick i föreställningar kring varför man till viss mån inte har ändrat, eller än så länge inte lyckats ändra och utveckla föräldramötes utformning.

Budskapet som förmedlas är att man vill komma varandra ännu närmare än vad man är idag. Föräldrar såväl som pedagoger uttrycker detta genom att vilja att föräldrar ska vara mer involverade i den vardagliga verksamheten genom till exempel att få hjälpa med praktiska saker, få inblick i verksamhetens vardag genom bilder och filmklipp samt att vilja mötas på ett mer avslappnat sätt på föräldramöten och ha samkväm tillsammans med pedagogerna.

Vi tycker att detta citat från en förälder summerar vår slutsats i tankar som finns kring utvecklandet av samverkansformer mellan förskola och hem:

Avslappnad stämning är väl summan av kardemumman! (Anna, förälder på förskola 3)

6.3 Vilka förslag kan läggas utifrån såväl empiriskt material

som internationella erfarenheter?

6.3.1 Förändringsstrategier

Vi vill ta upp tidsbrist, eftersom det är något som återkommer under intervjuernas gång när vi ställer frågan om varför de tror att det traditionella föräldramötet finns kvar. Tidsbristen utrycks framförallt av pedagoger i verksamheterna, några utrycker det såhär:

…jag tror att det är mycket för att samhället är så pass stressat värld idag….man orkar och hinner inte ändra och det har ju gått bra hittills och då fortsätter vi…(Jenny, pedagog på förskola 1).

..idag har man väldigt mycket annat runt sig...man är väldigt upptagen, man har inte riktigt tid ... ( Sara, pedagog på förskola 3)

...jag tror lite grand att det har att göra med att man inte riktigt har tid att tänka efter att ändra…( Susanne, pedagog på förskola 3)

Här ser vi mer än ett exempel där pedagoger känner att tiden inte räcker till och att man känner sig upptagen med andra saker som hela tiden måste prioriteras. Man ser behoven av en förändring, men av olika anledningar sker ingen. Om detta nu är förklaringar till varför förändringar inte har skett, då är frågan: ska vi acceptera dessa förklaringar? Hur ska vi gå tillväga för att denna förändring ska ske i de förskolorna som har kvar det traditionella sättet att arbeta med föräldrasamverkan och där inkluderat det traditionella föräldramötet?

Vi vill belysa det faktum att på förskola 3, som presenteras som den mer traditionella förskolan, fick vi uppfattningen av att man har försökt att förändra, men att feedbacken inte varit den mest positiva. Pedagogerna utrycker sig såhär:

Och vi försökt vid något tillfälle att ändra det, Vid något tillfälle gjorde vi till exempel så här att man fick ta fram färger och så fick föräldrarna måla ett porträtt på sitt barn som vi sedan satte upp och det var väl...sådär uppskattat, det var inte alla som ville måla, och en del hade precis ätet och ville inte måla , det var lite så men en del tyckte det var trevligt. Vid något tillfälle har vi visat en film till exempel som man har lånat från Av centralerna. Sist vi visade film visade vi film om gränssättning för vi tycket att det var bekymmer med det i den barngruppen. Och sedan lade vi ut frågor till diskussion. Jag tycker alltså ja att man sitter där och så blir det aldrig någon diskussion, utan det är lite vi som frågar och föräldrarna som svarar. Vi var ju lite ute efter att vi satt kring bord och diskuterade vad man hade sett på filmen, men jag kan inte känna att det blev så. (Susanne pedagog på förskola 3) Nej, alltså vi har ju försökt med en del sådana där knep med att man ska pyssla och vi har haft sångstund och sånt. Men det är ändå…. (Sara pedagog på förskola 3)

Pedagogerna har i viss mån tänkt till och gjort försök, men tycker inte att de fått den positiva respons som de hoppats på. Tankar kring varför det inte fungerar kommer vi till senare i detta avsnitt. Kanske har ”fel” frågor ställts?

Samtidigt har vi sett andra inställningar som visar på att förändring inte är omöjlig, en pedagog utrycker det såhär:

...man ska inte ändra för ändrandets skull, utan man ska ändra när man känner att det finns behov…alltså det är många som säger: Fick vi bara lite mer personal så skulle allting lösa sig, NEJ!, men nu har vi den personal vi har, vi har de lokaler vi har vi ha de barn och föräldrar vi har och jobba med det istället…. Det är vår chef tydlig med att säga: Ni har det barn ni har, gnäll inte över det utan jobba med dem. Och hur jobbar vi med det? Vi har de förutsättningarna vi har, och ja, då får man jobba på att ändra dem, men under tiden har vi de förutsättningarna och då får vi göra det bästa utav den situationen. (Ingela, pedagog på förskola 2)