Dialog och religion - en studie av hur manipulativa religiösa rörelser kan påverka elever och några skolors beredskap att möta detta

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Individ och samhälle

Examensarbete

10 poäng

Dialog och religion

- en studie av hur manipulativa religiösa rörelser kan

påverka elever och några skolors beredskap att möta detta.

Dialogue and Religion

- a Study of How Manipulated Religious Movements may

affect Pupils and of how some Schools prepared to meet

this.

Pia Ljunggren

Lärarexamen 180 poäng Handledare: Ange handledare

Religionsvetenskap och lärande Vårterminen 2007

Examinator: Bodil Liljefors-Persson

Sammanfattning

Syftet med arbetet är att undersöka på vilket sätt elever kan hamna under ett destruktivt inflytande av religiösa rörelser av manipulativ art (RRM - eller ”sekter” som de ofta

benämns i vardagslag), samt skolors beredskap för att hantera sådana situationer. Elever kan söka sig till sådana rörelser av flera olika anledningar: för att finna svar på sina frågor om livet; vid livskriser; eller att bara som en följd av sökandet efter ro i det dagliga livet. Ett vidare syfte med uppsatsen är dra pedagogiska och didaktiska slutsatser när det gäller

religionsundervisningens möjligheter att motverka ett sådant destruktivt beroende. Genom att ge eleverna större insikt eller kunskap står de bättre rustade mot värvningsförsök från RRM grupper.

Uppsatsen redogör i en litteraturöversikt för de viktigaste dragen i RRM, för att sedan analysera ett material av tre olika typer av intervjuer. Materialet utgörs av två djupintervjuer med en ung avhoppare, och en intervju med en ”avprogammerare” samt en telefonenkät bland skolor i södra Skåne. Telefonundersökningen genomfördes i syftet att ta reda på om skolor har någon handlingsberedskap när det gäller elever som hamnar under ett destruktivt inflytande av RRM och resultatet visar att beredskapen är bristfällig hos många skolor.

Nyckelord: Elever, sekter, religiös rörelse av manipulativ art, skola, pedagog, rekrytering

Innehållsförteckning

1 INLEDNING ... 7 1.1 BAKGRUND ... 7 1.2 SYFTE ... 10 1.3 PROBLEMFORMULERING ... 10 1.4 AVGRÄNSNING………11 2 KUNSKAPSBAKGRUND ... 11 2.1 KARL-ERIK NYLUND...11 2.2 MORMONERNA...11 2.3 OM SEKTER...13 3 TIDIGARE FORSKNING ... 17 4 METOD ... 18 4.1VAL AV METOD ... 19

4.2URVAL OCH GENOMFÖRANDE ... 19

4.3 ETISKA ÖVERVÄGANDE ... …...20

4.4 VALIDITET...21

4.5 BEARBETNING OCH ANALYS ... 21

5 RESULTAT ... 22

6 ANALYS ... 32

7 AVSLUTANDE KOMMENTAR...34

1 INLEDNING

I kapitlet kommer jag att ta upp bakgrunden till varför jag har valt att undersöka sekters påverkan på elever. Vidare kommer jag att ta upp vilket syfte den gjorda undersökningen har samt att precisera mina problemställningar. Här kommer jag att förklara och definiera begrepp som används i texten. Ordet sekt har blivit så laddat att jag i den här uppsatsen ämnar att använda begreppet religiösa rörelser av manipulativ art (RRM), som är en vedertagen

förkortning. När det inte används så är det på grund av citat eller på grund av intervjusvaren. Jag har valt att intervjua en ung kvinna med bakgrund i Mormonrörelsen – som en fallstudie.

En manipulativ sekt är en religiös eller annan rörelse som medvetet försöker radera ut jagidentiteten och ersätter den med en pseudoidentitet som styrs av en ideolog eller ideologi (K.E Nylund, Att leka med elden. Sekternas värld, 2004 s.40).

1.1 Bakgrund

Som blivande lärare anser jag att det är viktigt att få en bild av vilka som kan hamna i farozonen, att bli värvade till olika RRM. Av de elever jag möter i mitt dagliga arbete som pedagog. Av bland annat den anledningen valde jag att läsa religionsvetenskap.

”Eleven skall /../ kunna reflektera över och formulera sig i för henne eller honom viktiga livsfrågor och kunna föra etiska resonemang och se konsekvenserna av olika

ställningstagande” (Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet – 94 , s.3). Citaten anger vad vi som pedagoger bör verkligen stimulera lärande om till våra elever så att de är

förberedda för världen utanför skolan. I Sverige finns religiösa och andra nyreligiösa rörelser som är 235 stycken till antalet (Nylund 2004:14). De finns i hela landet. När eleven står inför värvare från de olika sekterna som finns i vårt dagliga samhälle så behöver eleverna veta att RRM finns.

Många söker sig till religiösa rörelser för att finna svar på sina frågor om livet, när

människorna upplever livskriser eller att bara finna ro i sin tillvaro och i sitt dagliga liv. Enligt O. Hammer, På spaningen efter helheten NEW AGE en ny folktro? (1998), så kan missnöjet ha varit kroniskt och molande, till exempel en gnagande känsla av alienation, att man inte passar in (Hammer 1998:307).

RRMs likheter likväl som deras olikheter av vad ett medlemskap innebär skiljer sig, enligt Bryan Wilson. RRM är ett organ som kräver fullständig och medveten lojalitet av sina medlemmar. Den skall ta över och fördunkla alla andra lojaliteter, till stat, klass eller släkt. I samband med det här så ser sig RRM som en elit, varje rörelse har en lära, olika ritualer och ett normsystem för det sociala beteendet. Medlemmarna betraktar sig som ett undantagsfolk och gör exklusiva anspråk på absolut frälsning. Varje RRM har en fallenhet för exklusivitet. Att tillhöra en särskild sekt betyder avstånd, till andra sekter och andra religiösa

organisationer. RRM är självmedveten och dess uppkomst och rekrytering är noga övervägda och medvetna processer. Eftersom RRM avvisar dubbla lojaliteter är RRM integritet helt enkelt den integritet som är spridd bland medlemmarna. Självkontroll, samvete och

noggrannhet är viktiga egenskaper hos all sekterism. Den auktoritet en sekt åberopar kan vara höga uppenbarelser av en karismatisk ledare, det kan vara en omtolkning av heliga skrifter, eller också kan det vara en tanke att uppenbarelse skall nå den sant trogne (B. Wilson,

Religiösa sekter. 1970, s. 26-28 ff).

Massmedia har fört en debatt under en lång tid om nya religiösa rörelser. Enligt O. Hammer skedde en markant frammarsch av nyreligiösa rörelser under 1970-talet (som ofta kom att kallas sekter) i Västerlandet och många nådde så småningom Sverige. Också 1990-talet var ett RRMs tidevarv (Hammer 1998:36). Ordet sekt kommer av latinets secare = skära eller splittra i sektorer (A. Lindgren, Farliga sekter. 1992.).

Ett radikalt och aktuellt exempel på vad en frireligiös församling med sektliknande förtecken kan leda till, är den riksbekanta pingstförsamlingen i Knutby. Den tjänar också som exempel för vad det kan leda till när det personliga begäret får styra. Med en dogmatisk (ensidig) pastor som innanför pastorskappan antagligen rymmer både psykopatens och

sexmissbrukarens drag. En förhistoria där första hustrun dött under minst sagt oklara omständigheter. Som en extra krydda har vi barnflickan Sara Svensson med sin ångest, kärleks törst, behov av bekräftelse och nåden, som aldrig kom. Alla de här ingredienserna genererar det första ”sms-mordet” som sker över en tidsrymd på 6 år, med klimax de sista 2 månaderna. I en liten mellansvensk bygd och med en adress som polis och ambulans har svårt att hitta till, trots att husen ligger knappt hundra meter från landsvägen, sker dramat i ett

sammanhang där alla tycks vara släkt med varandra (T. Sjögren, Barnflickan i Knutby. 2005, s.11-12 f).

Fallet i Knutby är ovanligt. I de här religiösa rörelser av manipulativ art kan eleverna må psykiskt dåligt av grupptrycket, individers problem som resulterar i kontakter med religiösa rörelser av manipulativ art kallas ibland för ”sektsjukan”. De personer som försöker göra sig fria från sekter och söker hjälp uppvisar olika symtombilder. Vanliga symtom är ångest, skuldkänslor och självmordstankar. Även psykotiska tillstånd kan förekomma (Riksdagen,

Åtgärder mot s.k. sektsjuka, Motion, 1992/93:So404. s.2).

Frågan är central med tanke på hur många rörelser det finns i Sverige, enligt Nylund finns det ungefär 235 stycken (Nylund 2004:14). Exempel på religiösa rörelser av manipulativ art som är verksamma i Sverige är: Scientologikyrkan, Familjefederationen, Jehovas Vittne,

Herbalife, Nature´s Own, satanister, Livets ord, Hare Krishna, Maranata, Plymouthbröderna, Mormonkyrkan och Pingstkyrkan etcetera (Nylund, 2004. s.40-41 f).

Ett mycket vanligt sätt att värva medlemmar till rörelserna är att medlemmarna besöker skolor för att ge information om sin verksamhet. Det är fullt möjligt inom ramen för undervisningen och är ett uttryck för den religionsfrihet som finns i vårt land (Nylund 2004:75). En av svårigheterna att se upp med, är deras eventuella påverkan på våra elever. I praktiken har det visat sig när till exempel medlemmar från Hare Krishna kommer till våra skolor ger de ett sken av att informera om Hinduismen. Men i själva verket är det ren värvning till sin religiösa rörelse av manipulativ art. För det kan ske enligt Nylund, ute på stan att ungdomar ska värva ungdomar, via enkäter, försäljning av kakor och böcker, insamling av pengar till hjälpande ändamål, inbjudan till ett hem för husandakt, via rörelsernas egna restauranger, kaféer och butiker och att medlemsvärvare besöker skolorna (Nylund, 2004. s.71-75 ff).

Enligt skollagen 2§ Regeringen får meddela föreskrifter om möjlighet att låta enskilda och andra utomstående svara för enstaka inslag i verksamheten inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdom (Lärarförbundet, Lärarens handbok. 2001. s.108). De religiösa

rörelserna av manipulativ art vet att de har den här möjligheten enligt skollagen. Det finns även andra lagar som de religiösa rörelserna av manipulativ art har till sitt förfogande, som religionsfriheten vilken infördes 1952. Den räknas till de mänskliga rättigheterna och är inskriven i Europakonventionen, artikel 9:

Envar skall äga rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Denna rätt innefattar frihet att byta religion eller tro och frihet att ensam eller i gemenskap med andra, offentligt eller enskilt, utöva sin religion eller tro genom gudstjänst, undervisning, andaktsövningar

och iakttagande av religiösa sedvänjor (http://sv.wikipedia.org/wiki/Religionsfrihet, 2007-05-14).

Lagen säger i princip; att jag får tro vad jag vill, men får inte genom min tro medvetet skada oskyldig tredje part eller mig själv. Den här dialogen måste föras ute på våra skolor, hur vi skall bemöta de här religiösa rörelserna av manipulativ art, som enligt lagen har sin rätt att komma till våra grundskolor och fritt värva medlemmar bland skolungdom. De religiösa rörelserna av manipulativ art är multikulturella då de kommer från alla världens hörn och kan känna sig välkomna i vårt religionsfria land.

1.2 Syfte

I arbetet vill jag undersöka möjligheten att avgöra om enskilda elever kan bedömas vara i farozonen för att hamna i ett destruktivt beroende, av en manipulativ religiös rörelse. Det kan vara av avgörande betydelse för eleven att jag som lärare är mottaglig för tecken av en oroande karaktär som till exempel ett förändrat beteende hos eleven.

- att undersöka några skolors beredskap att möta elever som har kommit i kontakt med manipulativa religiösa rörelser, samt att få mer kunskap om hur detta kan påverka eleverna.

1.3 Problemformulering

För att undersöka om religiösa rörelser av manipulativ art har jag utgått från följande frågeställningar:

1. På vilket sätt har religiösa rörelser av manipulativ art möjlighet att nå och påverka eleven?

2. Är eleven förändrad? Hur märks det om eleven är förändrad? 3. Har skolan en beredskapsplan för eleven som råkar ut för sekter?

4. Vad innefattar skolans beredskapsplan/handlingsplan?

1.4 Avgränsning

Arbetet handlar om hur religiösa rörelser av manipulativ art tar kontakt med bland annat elever och vilka metoder värvarna använder sig av i syfte att värva nya medlemmar. Ett sådant här undersökning kan göras hur omfattande som för att få ett bearbetningsbart material har antalet frågor begränsats.

2 KUNSKAPSBAKGRUND

2.1

Karl-Erik Nylund är präst och utnämnd expert på sekter av Svenska kyrkan. Enligt Nylunds teorier kan de manipulativa rörelserna kännas igen om de uppfyller kriterierna för de fyra ”A:na”:

1. Aggression. Kritik får inte förekomma och avvikande åsikter tolereras inte. 2. Aversion. Kritiken riktas mot utomstående, ”dom andra, dom utanför”.

3. Alienation. Sekten tar avstånd från samhället och andra religiösa organisationer och säger att endast sekten har sanningen. Allt annat stämplas som något ont.

4. Absolut sanning. Att företräda den absoluta sanningen är en naturlig konsekvens inom sekten.

Om en rörelse uppfyller minst tre av dessa kriterier är det frågan om en manipulativ sekt ( K.E Nylund, 2004. s.58-60 ff).

Med anledning av min fallstudie av en avhoppare från Mormonerna, är här en redogörelse om Mormonrörelsen, kyrkans födelse, deras grundare, deras uppbyggnaden och strukturen.

2.2

Mormonerna – Jesu Kristi kyrka av sista dagars heliga

Mormonrörelsen grundades av Joseph Smith (1830) efter en uppenbarelse han haft sju år tidigare. Smith var den första profeten i rörelsen.

Det officiella namnet – Jesu Kristi kyrka av sista dagars heliga – syftar på en viktig grundtanke i rörelsen, nämligen att ”Jesu Kristi första dagars heliga ” försvann från jorden

under de två första århundradena efter Jesu liv. Det kom att dröja ända till år 1830, säger man inom Mormonkyrkan, innan den rätta kyrkan som förkvävdes av den fallna kyrkan det vill säga den Kristna kyrkan återupprättades igen. Joseph Smith anses ha blivit smord av Jesus själv för sin stora uppgift på den amerikanska kontinenten. I Mormons bok framstår den amerikanska kontinenten som en motsvarighet till Palestina i Bibeln. Amerika framställs som det nya förlovade landet (K.E. Nylund, 2004. s.286-287 f).

Efter profeten Joseph Smiths död 1844 uppstod en schism inom Mormonkyrkan. År 1852 bildades ”reorganiserade kyrkan av Jesus Kristi av sista dagars heliga” i Zarahemla, Wisconsin. Meningsskiljaktigheterna bestod främst i att vissa mormoner inte ville erkänna Bringham Young som kyrkans ledare. De ansåg att profetämbetet skulle gå i arv inom den smithska släkten. År 1860 utsågs Joseph Smiths äldste son, Joseph, till den reorganiserade kyrkans ledare och profet. Denna grenen av Mormon rörelsen har aldrig accepterat månggifte eller tron på flera gudar. Dessutom har man inte mer än ett tempel: i Kirtland uppfört 1850. Antal medlemmar är cirka 180 000. Denna kyrka har få anhängare i Sverige, en församling är i Kungälv.

Varje mormon förväntas utföra sin egen släktforskning så långt det är möjligt. Sedan förfäderna är identifierade så görs ”ställföreträdande arbete” för dem i templet. Som

ställföreträdare låter man sig döpas i sina förfäders namn och vigas. Om de döda förfäderna i andevärlden inte hörsammar evangeliet, har deras levande släktingar ändå gjort vad de kunnat för dem. Mormoner nyttjar inte alkohol, tobak, kaffe eller te samt är sparsamma med att äta kött. En av de dygder som mormonerna håller heligast är kyskheten. Man tar avstånd från föräktenskapliga förbindelser, och otrohet anses vara den grövsta synden näst att ta en annan människas liv. Ett okyskt leverne leder till uteslutning.

Kyrkan finansieras genom tiondelagen, det vill säga varje medlem förväntas skänka en tiondedel av sina inkomster till kyrkan. Den första söndagen i månaden avstår en mormon från mat och dryck, det är den så kallade fastedagen, och då donerar de sina besparade medlen till kyrkan. Dessa så kallade ”fasteoffer” går oavkortat till hjälpverksamhet.

Kyrkan leds av första presidentskapet, som består av presidenten och hans rådgivare. Presidentens officiella titel är ”profet, siare och uppenbarare”. Under det första

presidentskapet står de tolv apostlarnas råd. Vid presidentens frånfälle övertas ledningen av detta råd som enligt Herrens vilja utser den nye presidenten. På grund av kyrkans tillväxt i den ”fria världen”, finns 18 högpräster som assistenter till de tolv apostlarnas råd. Tillsammans med kyrkans patriark utgör de här nämnda ämbetsmännen kyrkans generalauktoriteter. Mormonerna har ett starkt patriarkalt styre.

Kyrkan är geografiskt indelad i stavar och missioner. En stav består av flera församlingar, s k wards, vilka leds av en biskop med två rådgivare.

Sverige är indelat i fem distrikt, Skellefteå, Sundsvalls, Stockholms, Göteborgs och Malmö med sammanlagt ungefär 30-talet församlingar antalet medlemmar i Sverige uppskattas till cirka 9000. Sverige är en av 80-talet missioner, som leds av en missionspresident med två rådgivare. Distrikten slutligen består av församlingar, s k grenar, vilka också leds av en president med två rådgivare. Distrikten i en mission är blivande stavar.

Varje ung man, som genom sitt leverne visat sig vara värdig, upphöjs vid 12 års ålder till diakon, vid 14 år till lärare och vid 16 år till präst. Unga män och kvinnor går ut på mission i två år för att tjäna sin kyrka utan ekonomisk ersättning (Bo R. Ståhl & B. Persson, Kulter

Sekter Samfund. 1970. s.271-282 ff).

Jesu Kristi kyrka av sista dagars heliga är en sekt som på grund av väsentliga avvikelser från kristen tro inte kan kallas kristen (K.E Nylund, 2004. s. 288).

2.3 Om sekter

Följande sju kännetecken på en religiös rörelse av manipulativ art, finns det drag av i Mormonrörelsen i den ovanstående texten.

Sektens sju kännetecken

2. Exkluderande. Sekten kräver att medlemmen skall leva upp till vissa etiska och ideologiska krav.

3. Medlemmarna en andlig elit. Detta att vara ”utvald” förs fram mycket tidigt i värvningsförsöken av nya medlemmar.

4. I konflikt med samhället. Det blir en uppenbar konfrontation mellan dessa olika intressesfärer.

5. Alla är präster. Alla har samma rätt till sanningen, men det måste kopplas samman. För profeten, swamin och gurun har en given roll.

6. Höga etiska krav. Finns att följa de fasta etiska och asketiska normsystem i sekten. Dagen är inrutad och man är redovisningsskyldig till sekten för både fritid och gudstjänst.

7. Absolut lydnad. Sekten kräver absolut lydnad. Medlemmarna har litet medinflytande på verksamhetens utformning och lärans definiering. Ovanstående definierar sektens totalitära kännetecken (Nylund, 2004. s.43-44 f).

I dem föregående texten har det framkommit hur de religiösa rörelserna av manipulativ art har indelats utifrån de sju kännetecken som finns vid värvning. I följande stycke tar jag upp B. Wilsons teorier, hans klassificering är baserad på vad de religiösa rörelserna av manipulativ art, ser som centrala budskap för sina rörelser och sin trosinriktning.

Enligt den engelske religions sociologen Bryan Wilson tycks det som om den bästa grunden för en klassifikation, vore att ta upp den fråga som är central för alla sekter, för alla religioner och som gäller alla troende. Frågan Wilson ställer är: ”Vad skall vi göra för att vinna

frälsning?” Svaret anger sektens egenart och dess typ. Via svaret på frågan, blottar

sektmedlemmarna ofrånkomligen sin världsuppfattning och hur de ser på det övernaturliga. Det anger hur den troende skall förhålla sig inför det gudomliga och inför världen. Deras hållning inför de villkor medlemskapet innebär speglar deras hållning till den innersta religiösa frågan. Doktrinen är den samma som den sociala strukturen inom gruppen. Attityd till världen utanför tillsammans med doktrinen avslöjar vad sektmedlemmarna anser är vägen till räddning. Beroende på hur de har svarat på frågan delar Wilson in dom i sju olika typer av sekter (religiösa rörelser av manipulativ art).

1. De sekter som kallas konversionistiska, (de strävar efter att ändra människors sinnen) motiveras medlemmarna att ägna alla resurser åt att värva proselyter (nyvunnen

anhängare), och rörelsen föredrar att kalla till väckelsemöten för att värva medlemmar. Värvningen av proselyter är samtidigt ett sätt att hålla medlemmarna sysselsatta. De får ett positivt handlingsmål, som vidmakthåller deras emotionella engagemang och ger dem tillfälle att visa upp konkreta resultat som ett slags ”trosbevis”. Väckelsen förstärker denna läggning. Sekterna betonar starkt människans skuld men det gäller då ofta faktiskt mindre begångna synder, än människans ärvda tillstånd, hennes medfödda syndighet, arvssynden. Omvändelsen är en ”hjärtats upplevelse”. Ett Exempel på den här typen av manipulativ rörelse är Pingströrelsen.

2. Revolutionistiska sekter i kristenheten tar den bibliska profetian till vägledning för frälsning. Världens vedermöder uppfattas som bestämda av Gud. Världen är förstörd och ond som leder till Harmageddon. Tecken på det stundande slutet kan redan läsas ut av skrifterna. Varken tro eller verk tryggar frälsning utan endast kunskap om Guds ord och lydnad mot Hans bud. De undviker att spela på känslor: att omvända

människor är för dem detsamma som att intellektuellt övertyga dem om profetians sanning. De intar en aggressiv hållning mot världen och tar sig an dem som är djupt desillusionerade över samhället eller också meddelar de denna misstro mot samhället till dem som de tar sig an. De lägger ingen betoning på glädje eller Guds kärlek. Religion är något allvarligt, Gud är en domare och styrman som redan har bestämt mänsklighetens öde. Jehovas vittne är ett exempel på en manipulativ rörelse.

3. Introversionistiska sekter inom kristenheten dra sig tillbaka till ett liv av inre helighet. Samfundet är den enda platsen för frälsning, i början platsen där man väntar på döden eller på Kristi återkomst. I praktiken erbjuder samfundet frälsning i det här livet. Samfundet är ”de hopsamlade resterna”. Man har ringa intresse av att förkunna för andra eftersom det inre ljuset eller inspirationen inte utan vidare kan meddelas till utomstående, eftersom de istället kan betraktas som en smittkälla för de trogna. Doktrinen har mindre betydelse för frälsningen än tecken från ovan, skrifterna

bibehålls för allmän andlig vägledning. Amish ett exempel på ett konservativt leverne. 4. Manipulativa sekter har blomstrat under olika perioder i kristendomens historia. De

har lagt vikt vid sitt monopol på en särskild och ibland hemlig kunskap, som vägen till frälsning. Själva läran anses vara ny, återfunnen eller hemlig. Deras Gud är inte en befriare utan en abstrakt idé med stark slagkraft. De troende undviker inte den här världen utan stannar och njuter av den och tar ut allt de kan från den genom att

manipulera omgivningen med sin speciella kunskap. De lär skriftens sanningar på ett nytt sätt och överger ofta mer och mer dess bokstavliga mening för att i stället betona helbrägdagörelsen och den gudomliga instinktens seger över en ond erfarenhet. Rörelserna blomstrar i stadskulturen, bland människor som vanligen tillhör

medelklassen och som är vana åtminstone vid uttryckssätten i abstrakt tänkande. De är imponerade av utbildning och framsteg, även om sektens i sina manipulativa övningar, söker genvägar till en kunskap med större inneboende styrka än vad som erbjuds av profana tankebyggnader. De religiösa mötena hos dessa sekter är känslofattiga, det blir faktiskt inte många tillfällen för medlemmarna att samlas utom för att upprepa sina inbördes välsignelser. Medlemmarna får undervisning eller genomgå förhör och göra anspråk på prestige för den framgång de vunnit genom ”sanningen”. Gudstjänsten är av ringa betydelse. Ritualen och Bibeln betraktas symboliskt även om de skapar kontinuitet med den traditionella kristendomen som de troende snarare betraktar som blind än som ond, inadekvat (otillräcklig) och efterbliven. Scientologerna. Är ett exempel på en manipulativ rörelse.

5. Thaumaturgiska sekter odlar den tro på orakel och på underverk som närmast dött ut i kristendomen. Jesus var en thaumaturg, en undergörare Spiritistiska sekter saknar genomförd eskatologi (läran om de yttersta tingen) men lägger tonvikten på livet efter döden och kommunikation med de döda. Moraliska normer är mindre viktiga än andeledningen. På samma sätt som vissa extrema protestantiska sekter avstår från riter till förmån för ord, så vill spiritisterna avstå från orden till förmån för

”kommunikationer”: knackningar, ingivelser, förvandlingar och manifestationer. Det som kommuniceras är inte heliga berättelser utan personliga försänkningar ur

övernaturliga källor. Det centrala förhållandet är inte frälsare-syndare. Det är i stället ande-klient, och kontakten etableras. Ett exempel är Spiritism är en ny religiös rörelse av manipulativ art.

6. Reformistsekter är sällsynta, det enda grundligt utvecklade exemplet är kanske de nutida kväkarna och deras lära. Det är en reaktion på världen i andra eller tredje hand, snarare än en sekt från början. En sådan sekt har intresse för social organisation och är angelägen att förbättra den genom tillämpning av den religiösa insikt som de betraktar uteslutande som sin egendom. Frälsning nås genom att man accepterar en etik som människorna skall leva efter. Sekterna förblir fristående och oberoende för att framställa kommentarer och kritik för det samhälle de inte längre är vare sig avoga eller likgiltiga mot. Sektens egen avskildhet är i stor utsträckning en fråga om

tradition, förvandlad till en djup känsla av etisk förpliktelse. Den är inte egentligen en organisation för medlemsrekrytering, men sekten hoppas kunna påverka världen genom att genomsyra det hela, inte genom att vinna fler medlemmar till sin egen organisation.

7. Utopiska sekter koncentrerar sitt intresse på möjligheten att vinna frälsning i samhället. Men i så fall måste samhället göras om fullständigt, inte genom Guds ingripande utan genom människor som verkar enligt Gud givna principer. Dessa sekterna drar sig undan från världen, det är inte för en religiös kult utan för att skapa en samhällig organisation för frälsning. Deras moraluppfattning är starkt präglad av människornas behov i det sociala systemet i det nya samhälle som de försöker bilda, ofta genom att grunda kolonier. För att grunda kolonier används gudomliga texter som har givits till profeten, precis på samma sätt som Gud gav Moses dom tio budorden. Det finns ingen ondska. Deras samfund skiljer sig från dem som introversionister ibland grundar, då de är principiellt förpliktade att återfinna och bygga upp ett sätt för alla människor att leva, sedan de rådande sociala förhållandena rubbat alla gamla värden. Introversionistsamfund utgör bara en försvarsmekanism för att bevara den egna speciella fromhetstypen. Exempel på en sådan manipulativ rörelse är

Mormonerna (B. Wilson, 1970. s.36-47 fff).

Wilsons klassificering av religiösa rörelser av manipulativ art, är baserad på medlemmarnas egna svar. Det anger hur den troende skall förhålla sig inför det gudomliga och inför världen. Beroende på hur de har svarat på frågan delar Wilson in dem i sju olika typer av sekter (religiösa rörelser av manipulativ art).

3 TIDIGARE FORSKNING

Det råder brist på forskning och kunskap om barns situation i religiösa rörelser av manipulativ art. Eftersom den allmänna debatten om religioner och trosuppfattningar ofta grundar sig på felaktigheter, föreställningar och rykten framträder även behovet av en kritisk forskning på akademisk nivå allt mer. (Socialdepartementet, I God Tro, samhället och nyandligheten, Statens offentliga utredningar. 1998:113, s.18).

Det rikligaste materialet behandlar främst rekryteringsmetoderna och problem i samband med avhoppare. Många av undersökningarna bygger på samstämmiga uppgifter och det märks ofta en uttalad fientlig inställning mot religiösa rörelser av manipulativ art, med tonvikt på

nyandliga rörelser. Det är däremot svårt, att påträffa någon kritisk granskning med ett neutralt förhållningssätt.

1996 antog regeringen Barbro Westerholms (Folkpartiet) motion 1994/95, SoU 406.

Kränkning av den fria viljan och dess hälsomässiga följder. Det kallas för sektsjukan. De

personer som försöker göra sig fria och söker hjälp uppvisar olika symtombild. Ångest, skuldkänslor och självmordstankar är vanliga. Psykotiska tillstånd kan förekomma. Utredningen som tog två år, avslutades 1998. Den påvisade bristen på kunskap inom vården om hur man hjälper de här individerna. Oktober 1998 överlämnades betänkandet I God Tro,

Samhället och nyandligheten till socialministern (Socialdepartementet, 1998:113).

I Tv har undersökande och grävande program som 45-minuter, Uppdrag granskning och Insider, tagit upp situationer där individen har råkat illa ut då de hoppat av religiösa rörelser av manipulativ art.

I ett tidigare examensarbete, skriver Jenny Andersson om Sund eller osund religiositet. Syftet med hennes examensarbete är hur lärare kan legitimera ett agerande om man misstänker att en elev far illa på grund av sitt medlemskap i en manipulativ religiös rörelse (Jenny Andersson,

Sund eller osund religiositet - Barn och ungdomar som far illa i manipulativa religiösa rörelser. 2005, Höstterminen. s.2).

4 METOD

I kapitlet går jag närmare in på tillvägagångssättet för att få svar på mina frågor. Jag motiverar mitt val av metod. Vidare så redogörs för urvalet av intervjupersoner och på vilket sätt intervjuerna har genomförts. Även redogörelsen ör etiska övervägandet, sättet som materialet har blivit bearbetat på och analyserat ingår i kapitlet.

4.1 Val av metod

Jag valde att genomföra undersökningen med hjälp av en öppen intervju, vilket liknar ett vanligt samtal där den intervjuade kan tala fritt. Styrkan i en öppen intervju ligger i att undersökningssituationen liknar en vardaglig situation och ett vanligt samtal, vilket främjar den intervjuade att tala och att känna sig bekväm med situationen. Vid denna typ av intervju skall intervjuaren styra undersökningen så lite som möjligt (J.A. Kylén, Att få svar. Intervju,

enkät observation. 2004. s.7). I min undersökning använder jag mig av enbart kvalitativa

metoder.

Syftet med en kvalitativ intervju är att upptäcka och identifiera egenskaper och beskaffenhet hos någon, t.ex. den intervjuades livsvärld eller uppfattning om något fenomen (R. Patel, B. Davidson, Forskningsmetodikens grunder. 2003. s.78).

Eftersom jag valt att genomföra öppna intervjuer använde jag mig av problemformuleringarna, för att hitta inledning till samtalet.

Uppsatsen vilar på 20 olika intervjuer. Det ena är intervju dels med en avhoppare från en manipulativ rörelse, Mormonerna, (My är med för att få elev perspektivet) och dels med en som ”pratar ut” sektmedlemmar från olika manipulativa religiösa rörelser på uppdrag av närstående. Åke intervjuades med tanke på den specifika kunskap han besitter. Dessutom har jag genomfört 18 interjuer med ansvariga som arbetar i skolorganisationen och besitter kunskap om skolans handlingsplaner.

4.2 Urval och genomförande

För att kunna exemplifiera hur påverkan på eleven kan ta sig ut i skolans värld, när det är frågan om religiösa rörelser av manipulativ art, valde jag att ta kontakt med Föreningen Rädda Individen (FRI) och Rådgivning Om Sekter (ROS) via telefon. Organisationerna har sina kontor i Stockholm respektive Göteborg. Av FRI förmedlades en kontakt till mig. FRI ringde upp vederbörande, sedan ringde FRI upp mig igen, gav mig ett namn (MY) och telefonnummer. Av ROS så fick jag ett telefonnummer till Åke. Där är sekretessen inte så hård, på grund av jag sökte en som ”pratar ut” sektmedlemmar från de religiösa rörelserna av

manipulativ art, inte en som hoppat av. För att få det material som jag behövde till min undersökning, har jag intervjuat 20 personer som redan nämts. Två av dessa har en bakgrund eller en direkt koppling i religiösa rörelser av manipulativ art. 18 personer har med skolorganisationen att göra, på olika nivåer.

I de 18 kommunerna ligger de högstadieskolor som är med i undersökningen. Undersökningområdet berör sydvästra Skåne.

Jag har intervjuat olika personer i skolorganisationen. Jag började med rektorer, de i sin tur hänvisade till kommunen på central nivå. Jag inriktar mig på central nivå, för den här undersökningen. Intervju med skolorganisationen. Intervjuerna görs via telefon. Svaren förs ner direkt på papper.

För anonymisera de två som har att göra med religiösa rörelser av manipulativ art, så har jag valt att kalla kvinnan My och mannen för Åke. My bor i en stad och Åke bor i en annan. För att anonymisera de som arbetar i skolorganisationen, har jag valt att använda mig av kommunernas namn.

My är idag 35 år gammal. Åke är i 55 år gammal.

Intervjuen med My gjordes på ett café, jag fick även göra en komplettering med henne via telefonen. När jag ringde till Åke första gången bestämde han att vi kunde ta intervjun via telefonen, vi bestämde ett datum och klockslag för samtalet. Intervjun med personal inom skolorganisationen genom fördes också via telefon.

Intervjuerna med My och Åke hade jag två stycken inledande frågor, för att påverka så lite som möjligt. För skolorganisationen är det ledande frågor.

För att dokumentera intervjuerna har jag haft en diktafon som jag har lånat på Malmö Högskola. För att få göra ljudinspelningar under en intervju krävs intervjupersonernas tillstånd (Patel & Davidson 2003:83). Diktafonen användes vid tillfället med My och Åke. När jag intervjuade skolorganisationen så använde jag penna och papper. Efter genomförd intervju med diktafonen så har jag lyssnat av och skrivit för hand. Med skolorganisationen skrevs resultatet direkt ner på papperet med hjälp av pennan.

4.3 Etiska övervägande

Intervjuerna har varit helt frivilliga och de intervjuade har blivit informerade om undersökningens syfte vi förfrågan. Enligt Patel & Davidson är det viktigt att vi klargör på vilket sätt individen bidrag kommer att användas, om det är konfidentiellt eller ej. Konfidentiellt betyder det att vi vet vem vi har fått svar från men att det är bara vi som har tillgång till de uppgifterna (Patel & Davidson 2003:70). Jag har valt att anonymisera både personer och skolor för att skydda de intervjuade. Information om anonymitet och hur svarsmaterial kommer att behandlas har också delgetts de intervjuade.

4.4 Validitet

Undersökningen är relevant för att kunna ge exempel på hur påverkan på eleven kan ta sig ut i skolans värld, när det är frågan om religiösa rörelser av manipulativ art, och att validiteten (verkligen mäter begreppet ifråga) är god. Eleverna löper en risk om de utsätts för religiösa rörelser av manipulativ art.

4.5 Bearbetning och analys

Efter de genomförda intervjuerna har jag skrivit av från diktafonen för hand. Skolorganisationens svar skrevs direkt ner på papperet. När jag skrev ner de inspelade intervjuerna från diktafonen så har jag försökt att återge intervjuerna så noggrant som möjligt. Men jag har ibland ändrat ordföljd för att få ett bättre skriftspråk. Ordet sekt har blivit så laddat att jag i den här uppsatsen ämnar att använda begreppet religiösa rörelser av manipulativ art. När det inte används så är det på grund av intervju materialet. Jag har även valt att inte ta med de avvikelser från ämnet som jag inte ansett relevanta för undersökningen. Vidare har jag vid utskriften av intervjuerna fört in svarsmaterialet under varje intervju, var för sig.

5 RESULTAT

Kapitlets struktur är uppbyggt på de 20 intervjuerna som är undersökningen. Inledande med två djupintervjuer och efterföljs av intervjuerna med skolorganisationerna.

Inledning av intervjun med My

My är en avhoppare från Jesu Kristi kyrka av sista dagars heliga, Mormonerna. Hennes berättelse är från den tid då hon var med i Mormonerna, drygt 10 år. På caféet tog My emot mig. Det var lätt att ta sig dit. My stod utanför, vi hälsade på varandra och letade upp en plats vi kunde sitta och prata ostört med varandra på.

Jag inledde intervjun med en fråga, en mjukstart. Hur mår du idag? My anser sig vara

någorlunda idag, men med ”specifika kunskaper” som trots allt har gjort henne rikare i hennes utveckling, trots att det har kostat på något enormt psykiskt. Direkt hon lämnat religiösa rörelsen av manipulativ art kände hon inget stöd men fick lite hjälp från FRI. Det finns ingen inom psykiatrin som kan det här. Så jag har fått kämpa på själv, det har varit jobbigt många gånger, enligt My. Det är en skam att ha gått på en sån nit, dom flesta människor i samhället förutsätter att man är dum i huvudet som har gått på det här. Hon har upplevt det många gånger, dåliga fördomar. - Där fanns perioder där jag mådde så fruktansvärt dåligt, jag försökte att ta mitt liv. Jag var så otroligt knäckt. Självmordsstatistiken är jättehög, för det är en själslig våldtäkt man är utsatt för, säger My. Man har ingen eller nästan ingen förståelse om du inte ”snubblar” över en rätt människa. Hon tycker att det här (intervjun) är så bra för att det frigör. Hon fortsätter men att ta sig ur en sekt utan något stöd, det krävs psyke som inte är av den här världen och jag fattar inte att jag har överlevt.

-Det jag kände då perioden direkt efter, var att jag var väldigt förvirrad. Jag kunde få otrolig ångest antingen över ska jag ta på höger sko först eller vänster sko? Jag visste inte. Jag satt där och vägde för och emot. Jag visste inte, allt var jätte jobbigt allt, allt. I det skedet

övertalade min man eller den man som jag var förlovad med mig till att gifta mig med honom. Jag hade tappat all distans till mormonkyrkan. Det var inte kärlek och han ville leva kvar i den här kyrkan. Att han var mannen, han var överhuvudet och när jag inte direkt passade in i det här så vände han som en kappa för vinden. Så jag har varit i situationer när jag gick ur mormonkyrkan och klampade in i ett äktenskap med en man som bedrog mig psykiskt och terroriserade mig och som även försökte att döda mig.

Under den här tiden pluggade jag så jag kan säga att jag inte tagit mina poäng på

utbildningen. Att jag överlevde de här två och ett halvt åren är jag stolt över. Ingen som har varit i närheten av det här kan förstå vilken grotesk upplevelse det är för en människosjäl att gå igenom. Jag behövde nog gå igenom de här sakerna, för jag tror att det som inte dödar en härdar en. Hon är omgift och den man hon har nu, sätter henne inte på plats. Men det gör jag inte med honom i heller, det är så skönt.

My vill börja från början. Familjen hade flyttat mycket i Sverige. Hon är född i södra Sverige, uppväxt i norra delarna av landet och flyttade sedan söderut när hon var 14 år. Hon fick kontakt med Mormonerna när hon hade rast i skolan, de stod där och värvade. Det var slutet på vårterminen och hon hade haft svårt att hitta nya vänner, så hon följde med. Som hon säger själv, det var sommar de hade många aktiviteter, hon fick känna sig speciellt utvald. Hon fick vänner, sommaren rullade på och så var det tid att flytta igen. Hon blev besviken att de skulle flytta igen men hon såg det som ett gott minne från den sommaren. De skulle flytta norrut, fadern hade fått jobb där. Hon hade en svår situation hemma, modern var psykiskt sjuk och fadern var periodare. I den nya staden gick allt bra hon fick en pojkvän, allt var frid och fröjd tills hon hade börjat i skolan årskurs nio och då bodde hon tillsammans med sin pojkvän.

De var ute och gick på stan och då stöt hon ihop med en värvare igen. Hon tog emot

tidskrifter med tanken att läsa dem, för det kändes som om det var något viktigt. Enligt My. Hennes pojkvän fick panik, sådant ska du inte läsa. Men hon ville med tanke på den

sommaren för ett antal år sedan. Det blev en bråk mellan dem, så hon flyttade hem till en skolkamrat som hade träffat sekten (Mormonerna) och undersökt den här församlingen hur/vad dem trodde på. Klasskamraten var skeptisk, men det var trevliga människor fantastiska och underbara. Så My gick med…

Församlingen fick henne att känna sig speciellt utvald. De menade att ju mer andlig mognad hon fick desto bättre kan du förstå dom här teologiska diskussionerna. Vi vill inte ta upp dem nu, så att du skall missförstå tanken och grunden. Det handlade om hennes mognad. De la fram det som om de gjorde henne en tjänst, att inte uppröra henne med sanningar på en gång.

Samtidigt blev hon presenterad för två killar i sin egen ålder som hade ett mycket tilltalande utseende, hon blev sedd. Hon var varit initiativrik. Hon fick det här på silverfat och var övertygad om att kommer någon annan med ärliga och smakfulla komplimanger så trivs den människan i min närvaro och det är så här de gör. De gör det på ett smakfullt sätt, de skulle t. ex. aldrig kalla mig för fotomodell, för så ser jag inte ut, men de kan säga att jag är intelligent, attraktiv, speciell och unik. Det är ju sådant som alla vill höra, det är trevligt.

I efterhand är hon övertygad att de är tränade att få in människor som är starka och sociala. Desto starkare och socialare du är, desto lättare är det att få kontakt med människor och det i sin tur genererar fler nya medlemmar. Hon hade inte tid med andra människor för det var aktiviteter varje dag, roligt. Allt från brännboll till att sy och baka. Jätteroligt, jämngamla i hennes ålder och samtidigt så visade de på ett strängt religiöst liv. Samtidigt lästes starka religiösa berättelser om deras tro, den enda sanningen hela fullständiga sanningen, har hjälpt dem i sitt liv.

Mormonerna är konservativa, de ger sken av att vara toleranta och öppna, de är inte det. De är extremt fördomsfulla, det är extremt mycket vi och dem. Extremt mycket vi mot världen, att man är i världen är inte detsamma som att man gillar världen. Tanken är att man ska använda världen. Sekter är så otroligt förföriska, otroligt duktiga på att bli intima att tala till en

människa som till sist gör att man blir en helt annan människa. Sekter är könsdiskriminerande, de som förlorar mest i en sekt är ju kvinnorna. Det är bara givet.

Idag har hon plockat lite från varje trosuppfattning, de bästa bitarna för henne. Det är ett sunt religiöst sätt att vara på. Det är okej att vara religiös, men var det med måtta. Men när man blir fanatisk/fundamentalistisk så är man inne på ett spår som inte leder till något gott. Det gäller allt ting tycker hon, var inte fanatisk.

På vilket sätt har religiösa rörelser av manipulativ art möjlighet att nå och påverka eleven?

Det My känner är att de här rörelserna är/går mycket på, att man inte blir sedd, man kanske inte passar in i det system som skolan erbjuder. Det är så enkelt att få den där bekräftelsen där och då. Vi blir så bra på att pejla av för att tillfredställa en lärare och hans/hennes önskemål. Är man en duktig elev så blir man det, blir duktig på att följa en ledare, istället för att kanske att gå tillbaka och ha en dynamisk diskussion och det är nödvändigt i den åldern.

My tips till en elev är att vara kritisk till alla dess rörelserna, för de har en baksida. Så vill hon att eleverna skall tänka, när det erbjuds dialog i skolan eller på stan. För de tänker bara på att snärja dig och att använda dig för sina syften, för det tjänar de på. Var väldigt kritisk för deras argument är så vinklade. Det är något alla elever bör lära sig, att vara kritisk och att tänka till, eleverna skall inte svälja allt. De här rörelserna tjänar på det. Eleverna ska försöka tänka på det, för det är de som får betala priset för det med ett stört känsloliv och psyke.

Är rörelsen där då? Tror inte det, säger My.

Är eleven förändrad? Hur märks det om eleven är förändrad?

Det är väl som när man är förälskad, om jag tittar hur jag själv betedde mig. Jag ville berätta för alla om det här, det var min stora förälskelse. Jag blev väldigt förtjust och uppskattad, jag var förälskad. Men man måste vara försiktig. Det går inte att dra ut en elev för då vill den tillbaka till sekten igen till varje pris, kosta vad det vill. Det blir ett ännu tydligare vi och dem. Man måste ha en dialog. Det spelar ingen roll vilken ålder man är i för de kan ta över dig när de vill. Att som lärare verkligen slå hål på den myten, att det bara är ett stackars litet offer som kan råka ut för det här eller någon med dålig självkänsla som faller för det här rörelserna, tror man det så är det fruktansvärt fel. Det är en sådan sak som man kan ha en dialog om.

Sekter överhuvudtaget för det är inte därför man blir med, utan det är när man är mottaglig för nya influenser och det är ofta vid förändringar och sen handlar det också om väldiga

subjektiva bevis. Det går inte att praktiskt konkret bevisa, för Gud är faktiskt subjektiv. Det handlar om känslor och upplevelser. Det finns stunder i livet som gör att man har behov av närhet. Det man ska tala om för eleverna är de här värvningsmetoderna är så otroligt övertygande. Träffar värvaren samma elev tre gånger och representerar någonting som är positivt, det vill säga någon som möter dig positivt, ger dig positiv känsla, är artig och trevlig mot dig, då får du en positiv känsla av det. Det gör att eleven sänker garden, då är det lättare för eleven att köpa konceptet och följa med värvaren till sekten.

Hur skulle du vilja arbeta med det här i skolan?

Det är viktigt att om eller när man ska ta upp det här ämnet så skall man ta upp det från båda sidor, att du tar upp och är ärlig med din information att du verkligen talar om hur vissa människor kan må jätte bra och att vissa tyvärr kan må jätte dåligt. När man pratar om elever, kan man dra den parallellen med reklam. Är det någon utav er här som kommer ihåg

reklamsnuttar? T. ex. om man säger, vem som skall bli kinkig = Pampers eller köbe kakor = gilles kakor och då vet de ju vad det handlar om. Man kan ju säga något som eleverna kan fylla i. De här rörelserna bygger sitt närmande på det här sättet.

Hon tror att man behöver ta med argument för och emot samtidigt. My tycker inte att det är optimalt på grund av snärjningsmöjligheten. Hon vet inte vad som är bäst, om det är vettigt att skicka ut eleverna till de olika rörelserna, eller om man ska göra tema arbeten, söka

information i bokform eller på nätet. Ska det vara ett studiebesök så ska det vara med rörelserna och avhoppare, så att man verkligen tar med båda parterna men under lärarens överinseende. My tycker det är viktigt, att jag som lärare tar detta på allvar och ser mina elever (Hela stycket bygger på en intervju, med My som hoppat av från Mormonerna. 2007-04-26).

Inledning av intervjun med Åke

Åke är sektexpert, han ”pratar ut” medlemmar från olika religiösa rörelser av manipulativ art, på uppdrag av närstående. Jag ringer upp Åke, som vi har kommit överens om inför

intervjun. Vi tar den via telefon och intervjun spelas in på diktafon.

Avprogrammering, har du olika metoder beroende på vilken rörelse man har varit med i?

- Det beror på vad man menar med avprogrammering. Det är ett väldigt värdeladdat ord. Att försöka ”prata loss” någon från någon form av grupp, om man kallar det för avprogrammering från sekterna så innebär det att man kidnappar och låser in vilket han inte sysslar med alls. - Jag visste inte att det var så laddat, sa Pia.

Det är svårt. Möter man någon sektmedlem där man kan se att vederbörande är med i en sekt då kan man nog inte göra så speciellt mycket. Undantaget är om det inte är så att man ska ta sig in för att få/ta loss vederbörande. Då måste man ha väldigt gott om tid, man måste vara relativt påläst om den här gruppen eller på ett eller annat sätt få förtroende så att eleven börjar och prata om gruppen. Annars så finns påstår jag, risken att om du är med i en sekt så får det motsatt effekt. Då kommer vederbörande att berätta det här för sekten och så stärker man försvaret ytterligare. Det sämsta man kan göra är att påstå att någon är en sektmedlem, att de är med i en sekt och komma med en massa negativa omdömen. Det tas med till sektledaren som tar med det här i sitt försvar och ut ur det här kommer sektmedlemmen ännu mera stärkt i sin tro på sektens budskap.

Man bör inte uttrycka generella åsikter utan uttrycka sig så här; - Jag skulle tycka, om jag var i dina kläder att det här vore konstigt. Jag skulle nog tänka efter på vad det här är för

någonting. Att man i stället för att väcka ett försvar väcka en fundering. Om jag då ”pratar loss” någon medlem, så för det första, får man ta reda på så mycket man kan om vad det är för omständigheter som den här eleven lever under. Vad det är för typ av sekt? Vad det är för triggande faktorer och sådana saker? Man måste också försäkra sig om att man har den här elevens fulla uppmärksamhet för ett par timmar framåt, för du har bara en chans, bara en enda chans. Så att vederbörande inte ska iväg på något eller resa iväg eller göra något annat eller har något inbokat.

Sedan får man närma sig det här ytterst, ytterst försiktigt, gärna få medlemmen att tala om sitt medlemskap och vad den tycker är det positiva i att vara medlem i den här gruppen. Olika elever fastnar i olika delar av sekternas budskap, som är brett och omfattande. En medlem kan fastna av olika saker i budskapet och då får man försöka förstå vad är det som den här

medlemmen har eller tycker och prioriterar. Vad tror den här medlemmen att den ska kunna åstadkomma med sitt medlemskap i den här gruppen. Sedan får man aldrig medan man pratar med medlemmen prata om sekt eller manipulativa rörelser eller någonting sådant, utan man bör hela tiden använda gruppens namn. Annars väcker man försvaret hos medlemmen.

Det som gör det här så otäckt, är tanken på att vi har religionsfrihet enligt lag och en skollag som gör det möjligt för de här grupperna att verka på skolansområde. Det som gör det här budskapet så starkt är låsningen till en viss grupp. Gud och högre makter kan användas till allt.

Den här myten, att du är en idiot, så det är inte konstigt att du är med i en sekt, gör att man spelar sekterna i händerna. De här sekterna vill ha de mest intelligenta, de mest verbala, de mest envisa och övertygande individerna. Det är organiserade rörelser som har mångårig erfarenhet av hur det går till att värva medlemmar, vilka trix de ska använda. De har tillgång till hela repertoaren av knep och övertygelser. Medlemmen blir så pass övertygad vid det här bemötandet och den bekräftelsen ger vänskap, kompisskap och uppskattning. De blir väldigt övertygande när de i sin tur skall värva nya medlemmar. Att få en person att växa, hot och piska hjälper inte i ett öppet samhälle utan det gäller att få den här personen så självgående som möjligt. Det kan åstadkommas genom att ge den här personen så mycket uppmärksamhet som möjligt. Tar du bort uppmärksamheten och bekräftelsen så kommer personen att söka kontakten för att få mer. Det är nästan som ett drogmissbruk.

Dig lurar man inte så lätt, du har minsann koll på saker och ting och genom att säga det bryter de ner en stor barriär, de bekräftar att du har koll. Sedan kan de komma in med olika saker och de här grupperna är otroligt sofistikerade. Vad skulle du vilja göra? Vad har du för målsättning? Om du själv fick välja utan hänsyn till ekonomi eller någonting vad skulle du vilja göra då? Vad är det som hindrar dig? Varför kan du inte låta oss försöka ge dig verktyg, som gör dig nöjd. Om vi märker att de här verktygen inte passar för dig, så har du inte förlorat någonting. Det är bara att lägga av. Du har förlorat lite tid, men är en erfarenhet rikare och då har du åtminstånde försökt att göra något åt din situation. Du har försökt att göra något åt den målsättning du har innerst inne. Sedan börjar de sakta men säkert att göra den här personen beroende av gruppgemenskapen.

Knutby; Är barnflickan så (jävla) dum så får hon skylla sig själv? Hon var utnyttjad av alla i sekten Knutby. Ingen i samhället har koll på vad hon har utsatts för. Hon får skylla sig själv. De här åsikterna gynnar bara sekten Knutby.

På vilket sätt har religiösa rörelser av manipulativ art möjlighet att nå och påverka eleven?

Det blir som en förälskelse för eleven, den vill berätta för alla. Det är fel att de tar avstånd från familjen, det är att generalisera. Det de tar avstånd ifrån är oförstående

familjemedlemmar, vilket är en klar definition av en sekt. Det första man får åtgärda med anhöriga, är att de slutar att kritisera. Hur mycket tjänar du på att höra på en idiot som kritiserar dig hela tiden? Vi vet vad det här betyder inom gruppen och de där fattar ju

ingenting. Hur pass värdefullt är det att ägna tid åt att sitta och argumentera med idioter som inte är insatta? Utgången är given, man tar avstånd från de som kritiserar.

Är eleven förändrad? Hur märks det om eleven är förändrad?

Det var en kille, hans mor reagerade redan efter ett av hans första möte med sekten. Hon hade sett att han hade broschyrer med sig hem. Hon ringde till Åke. Han fick henne att uttrycka ett jaha, vad spännande det låter. Hur är det tänkt att det ska fungera? Hur tänker du då? Vad känner du då? Varför tror du att de eller han gör så här?

Så fick hon hålla på hela tiden, ju längre han gick in i sekten. Under tiden fick hon sonens förtroende, tillgång till hans känsloliv, tillgång till information angående vad som hände honom och vilka argument hon kunde använda för att få honom att börja tänka själv. Hur tänker du då? Vad intressant. Inte ett kritiskt ord. Tanken bakom är att slå hål på bubblan, så att sonen vaknar och träder ut ur sekten, eller backar innan han har kommit för långt in i den. Det är centralt att vara påläst som vuxen för att kunna ha en dialog med barnet eller eleven.

Idolernas påverkan på eleverna?

Bara för att något är en idol eller åker skidor eller är en bra skådespelare, innebär ju inte det att personen ifråga får ett bättre förstånd, tyvärr. Åke har träffat den som värvade Carola. Han hade inget större problem att värva henne. Hon var lika oförbered som vilken människa som helst. Carola har samma kunskap som ”faster Greta”. Man kan inte ställa krav på hennes förstånd, bara för att hon sjunger bra. Det hade varit jättebra om elevernas förebilder hade haft det samtidigt som deras kändisskap ökar. Man underhåller bilden av sektvärlden på något sätt. I slutänden så blir det så, att en del människor tänker, eftersom Carola är med så måste det finnas någonting gott hos dem. Hon möter enormt mycket människor, utsätts för en enorm

påverkan hit och dit. Om hon väljer det här, så måste det finnas en gnutta av sanning i Livets Ord.

Att värva Carola var en medveten åtgärd. För att höja Livets ords status eller trosrörelsen. Wasa bröd har G. Svan, Axa gröt har Kallur. Religiös övertygelse är en handelsvara. (Hela stycket bygger på en intervju, med Åke som ”pratar ut” medlemmar från religiösa rörelser av manipulativ art. 2007-04-30).

Inledning av intervjuerna med skolorganisationerna

Har skolan en beredskapsplan för eleven som råkar ut för sekter?

En kommun svarade, ja. - Benämningen på beredskapsplanen är likabehandlingsplan. Den skall göras enligt skollagen. Som gäller sedan 2006

Vad innefattar likabehandlingsplanen?

”Vakar över eleven, så att eleven inte blir i en beroende situation, mot snärjande sekter.” Tyvärr, fick jag inget svar på hur de vakar över eleven.

Resterande 11 kommuner svarade nej, med motiveringar som:

- Vet inte, tror inte det. - Nej, det finns inte. - Nej, det har vi inte. - Inget speciellt, nej

Har ni något policy beslut i kommunen som rör sekter?

Fem svarade ja. Med följande svar/kommentar.

Vellinge kommun: Två rektorer, hänvisar till kommunen på central nivå, men den ena av rektorerna ger ett svar: - Specifikt från fall till fall.

Jag ringer den centrala nivån i kommunen och får till svar:

- Att det alltid är rektorns område att ta beslut om och man måste inte ha en handlingsplan. Hörby kommun: - En regel – försöker att ha ett korrekt sätt, men bjuder inte in sekterna till skolan

Burlövs kommun: - De är mycket välkomna, under pedagogisk ledning. - Hur kan det vara att ni har det här förhållningssättet?

- På grund av att vi har religionsfrihet.

Trelleborgs kommun: - Ingen policy, frågor om dom kan komma, bildas när behov uppkommer.

Eslövs kommun: - Nej, det har vi inte.

Sex stycken svarade nej, på frågan om de har något beslut i kommunen som rör sekter.

Svedala kommun: - Skolan är ingen allmän plats.

Staffanstorps kommun: - Bildas när behov uppkommer. Rektorn beslutar om lämpligheten. Sekterna får inte komma per automatik.

Lomma kommun: - Vet inte, tror inte det.

Malmö kommun: - Ingen kommunövergripande. Inget policy beslut. Lunds kommun: - Tror jag inte, vet inte.

Höörs kommun: - Nej, det finns inte. Inga lokala bestämmelser, bedöms från fall till fall.

Resultatet av undersökningen är kvalitativ.

De två inledande djupintervjuerna är viktiga för att påvisa att risken finns för eleven och att skolorganisationen inte tar det möjliga problemet på allvar.

6 ANALYS

I kapitlet analyserar jag varje intervju för sig. Analysen kommer att bestå av

undersökningsresultatet med hänvisningar till litteraturen. Jag kommer även att dra några slutsatser utifrån ovanstående.

Mitt syfte med den här undersökningen, var att ta reda på vilka av mina elever som kan hamna i farozonen vid rekrytering till religiösa rörelser av manipulativ art. För att få reda på det utgick jag ifrån de här frågeställningarna.

På vilket sätt har religiösa rörelser av manipulativ art möjlighet att nå och påverka eleven?

Är eleven förändrad? Hur märks det om eleven är förändrad? Har skolan en beredskapsplan för eleven som råkar ut för sekter? Vad innefattar skolans beredskapsplan/handlingsplan?

Jag anser att jag har fått svar på mina frågeställningar utifrån undersökningsgruppens svar. Dessa är: Hur påverkan på eleven kan ta sig ut i skolans värld, när det är frågan om religiösa rörelser av manipulativ art.

Min intervju med My satte fingret på den problematik som kan föreligga om religiösa rörelser av manipulativ art tillåts att värva nya medlemmar under skoltid. Sedermera blev hon värvad ute på stan och fick broschyrer. Enligt Nylund kan det ske på en mängd olika sätt; ute på stan att ungdomar ska värva ungdomar, via enkäter på stan, försäljning av kakor och böcker på stan, insamling av pengar till hjälpande ändamål, inbjudan till ett hem för husandakt, via sekternas egna restauranger, kaféer och butiker och att sektmedlemmarna besöker skolorna (Nylund, 2004. s.71-75 ff). Det jag fick fram av det här undersökningsmaterialet, är att det faktiskt finns en risk att våra elever ute i skolorna råkar illa ut med religiösa rörelser av manipulativ art. Det skrämmer mig. Risken finns ute på stan eller att påverkan från idoler kan vara stark, trodde jag på, men att den är en realitet ute på våra skolor är något av ett bakslag. Jag hade hoppats att det inte skulle vara så.

Det är som My säger, att RRM riktar in sig på att man inte blir sedd, man kanske inte passar in i det system som skolan har att erbjuda. Eleven känner sig vilsen i största allmänhet. Enligt Hammer så kan missnöjet ha varit kroniskt och molande, tillexempel en gnagande känsla av alienation, att man inte passar in (Hammer 1998:307).

Intervjun med Åke har ett klart budskap, var inte negativ när du som lärare ska se och ha en dialog med en elev som har gått med i eller är i inledningsfasen att gå med i en religiös rörelse. Var förstående och använd när, var och hur frågor. Annars blir det inget möte eller dialog utan eleven går i försvar. Enligt Nylund, ”Terapeuten” behöver inte vara en skolad person, även om det är önskvärt. Det räcker ofta med en förstående medmänniska som lyssnar med båda öronen (Nylund 2004:120).

Utifrån intervjuerna med de olika skolföreträdarna framkommer att skolan behöver en bättre beredskap för hur de skall bemöta religiösa rörelser av manipulativ art som till exempel Hare Krisna. Skolan har många uppdrag men vårt främsta uppdrag som pedagoger är att tänka på elevernas bästa. Många medlemmar i församlingar runt om i landet är med säkerhet goda och fina religiösa människor. Det här är en god tanke, men det räcker inte för att säkra alla medlemmars öden, vilka kan sluta i tragedi.

Sammantaget kan jag av ovanstående analys dra slutsatsen av min undersökning att jag har fått svar på mina frågeställningar. Skolan behöver en bättre beredskap för hur de skall bemöta religiösa rörelser av manipulativ art.

Det vore intressant att göra en fortsatt undersökning om skolorganisationen bättrar sig och tar problemet på allvar. Undersökningen skulle omfatta fler respondenter.

7 Avslutande kommentar

Mitt syfte var att undersöka på vilket sätt elever kan hamna under ett destruktivt inflytande av religiösa rörelser av manipulativ art, samt skolans beredskap för att hantera sådana situationer.

Resultatet visade att jag har fått svar på mina frågeställningar. Skolan behöver en bättre beredskap för hur de skall bemöta religiösa rörelser av manipulativ art.

Den här uppsatsen har lärt mig att inte gå in med förutfattade meningar när en undersökning genomförs. Jag trodde på idolens påverkan och att värvningen på stan var en realitet, inte att det fanns på våra skolor.

8 REFERENSER

Hammer, Olav, På spaning efter helheten New Age en ny folktro? Nörhaven A/S, Danmark, 1998.

Kylén, Jan-Axel, Att få svar. Intervju, enkät, observation, Bonniers utbildning AB, Skogs rulloffset, Vellinge,2004.

Lindgren, Arne, Farliga sekter, Bokförlaget Pro veritate, Uppsala, 1992. Lpo, Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, 1994.

Lärarförbundet, Lärarens handbok, Tryckindustrin Information, Solna, 2001.

Nylund, Karl-Erik, ATT LEKA MED ELDEN. Sekternas värld, ScandBook AB, Falun, 2004. Patel, Runa och Davidson, Bo, Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och

rapportera en undersökning, Studentlitteratur, Lund,1994.

Sjögren, Thomas, Barnflickan i Knutby, ScandBook AB, Smedjebacken, 2005.

SOU, Statens offentliga utredningar, I God Tro, samhället och nyandligheten, Betänkande av

utredningen om samhällets stöd till människor som av särskilda skäl befinner sig i psykiska kristillstånd, 1998:113, Socialdepartementet, Norstedts tryckeri AB, Stockholm,1998.

Ståhl, Bo R Och Persson, Bertil, Kulter sekter samfund. En studie av religiösa minoriteter i

Sverige, Högfeldts tryckeri AB, Solna, 1970.

Wilson, Bryan, Religiösa sekter, Originaltitel: Religious sects, översättning: Kirkpatrick, Birgit, Librex, Milano Italien, 1970.

Examensarbete

Andersson, Jenny, Sund eller osund religiositet - Barn och ungdomar som far illa i

manipulativa religiösa rörelser. Höstterminen, 2005.

Internet http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=410&typ=mot&rm=1992/93&bet2007-05-13 http://www.rel.su.se/undervisningsmaterial/GK%2000H%20Religionsociologi.pdf2007-05-14 http://sv.wikipedia.org/wiki/Religionsfrihet 2007-05-14 Intervjuer My, 2007-04-26. Åke, 2007-04-30. Skolorganisationen, 2007-05-10 och 2007-05-15.