*
H
-F e l i p e E s tr a d o ä r d o c e n t i k r i m i n o l o g i v i d S t o c k h o l m s u n i v e r s i t e t . F ör n ä r v a r a n d e l i g g e r h a n s f r ä m s t a i n t r e s s e kring f r å g a n o m brott o c h s o c i a l e x k l u d e r i n g . S v e n - Å k e L in d g ren ä r d o c e n t i s o c i o l o g i v i d G ö t e b o r g s u n i v e r s i t e t . H a n s fo r s k n in g ä r in ri kt ad p å s o c i a l a p r o b l e m o c h s o c i a l k o nt ro ll , m e d b l a n d a n n a t s t u d i e r o m e k o n o m i s k b r o t t s l i g h e t . M a l i n Å k e r s tr ö m ä r p r o f e s s o r i s o c i o lo g i v id Lunds un iv e rsi te t. H o n l e d e r f.n. ett p r o j e k t kring mu to r o c h k o r r u pt io n o c h ett d ä r u n g a m ä n s g e s t a l t n i n g a r a v e r f a r e n h e t e r a v m i s s h a n d e l u n d e r s ö k s .
31
Debatl
Sociologin som försvann
— en uppvisning a v
m issvisande urval
a v F e lip e E s t r a d a , S ve n -Å k e L indgre n o c h M a l i n Å k erströ m
Tanker er vår virksomhet, og skriftene våre spor. I publikasjo- nene kan vi lete etter fremstillingsevne manifestert gjennom god stil, skaping av lesegleder, systematikk og konsentrasjon, evne til å behandle et stort stoff, fremstillingsmessig nye infallsvinkler, samt evne til å ferdiggjore arbeidene og til å få dem ut i bokform, på internasjonale språk og/eller i relevante fagtidsskrift. Alt dette kan vi se etter, og bedömme. (Christie
!997:35)
D
e t i n l e d a n d e c i t a t e t kriminologen Nils Christie. Texten handlar om kriterier för är h äm tat från den norske att bedöm a vad som är god forskning. Christie pläderar — som de flesta av oss — för en kvalitetsbedömning. Trots detta faller många bedömare i en kvantitativ fälla och frågar sig: ”H ur mänga böcker, artiklar, rapporter?” Sim m el drar paralleller i sin bok ”Philosopy o f Money ”mellan den mentalitet som pengaekonomin och dess relation med m atem atik fostrar, och övertygelsen om att: ”nothing is real, in any ultimate sense, that cannot readily be measured” (Wolff, 1959, s. 229). ”Such insistence on quantity as ultim ate reality involves a metaphysical com m itm ent, w ittingor unw itting (and it is usually the latter) skriver How ard Becker i en kom m entar {ibid.)
E n sådan omedvetenhet är utm ärkande för en sociologisk utvärdering av aktuell krim inal vetenskaplig forskning (SO U 2004). D etta är allvarligt i sig, men när sedan hantverkskunnandet i fram ställningen av det kvantitativt m ätbara blir direkt, nästan komiskt, missvisande kräver detta en replik.
U tredningen konstaterar att ”/.../sv e n sk a artiklar i kriminologiska tidskrifter produceras av psykologer och rättspsykiatriker” (ibid:8 8). I princip ingen sociolog eller kriminolog lyckades kvala in bland den grupp forskare som ”pro ducerar bro ttsforskning” (Danell 2004: 281,293, 299). I dessa tider då ”bio-babble is driving out psychobabble” (Rose and Rose 2000) kan det finnas anledning att närmare skärskåda hur en sociolog av alla upptänkliga ämnesrepresentanter lyckas med konststycket att marknadsföra ett medicinskt perspektiv, på ett sätt som milt u t tryckt väcker frågor i det kriminalvetenskapliga forskarsamhället.
H u r kan ett i grunden sociologiskt ämnesom råde — avvikelse och reaktion — framställas som så totalt dom inerat av medicinska och beteende vetenskapliga institutioner utan att någon av de forskare som ingått i utredningen reagerat? I utredningen ”förvånas” m an förvisso över sitt resultat. M en utredningen erbjuder ingen metodo- logisk reflektion eller djupare analys kring hur resultatet har uppnåtts. D å inte bara den direkt ansvarige för analysen, utan också de experter från forskarvärlden som ingick i utredningen är sociologer undrar vi — i likhet med den nyligen genomförda utredningen av Högskoleverket, hur
det står till med vår kvantitativa metodkunskap då utredningen uppenbart brister i basala hän seende — något vi skall diskutera nedan.
Vilket syfte har då undersökningen haft och hur har den konkret gått till? Vi citerar studiens inledande avsiktsförklaring: ”Syftet med denna studie är att ge en övergripande bild av forsk ning relevant ur ett kriminalpolitiskt perspektiv.” (Danell 2004: 281) H är kan man åter igen fråga sig om inte ett annat angreppssätt vore möjligt: ”Relevans” för vem? I detta sam m anhang är det snarare avnämarna som är intressanta: vilken kunskap har politiker och byråkrater aktiva på den krim inalpolitiska arenan up p fattat som angelägen och faktiskt använt i sitt arbete (här skulle det förvåna oss om resultaten blivit lika fördelaktiga för det m edicinskt/psykologiska perspektivet).
M en i utredningen är lösningen på hur man skall gå till väga, självklar och oreflekterad: ”D et är fram för allt den forskning som är publicerad i vetenskapliga tidskrifter som är intressanta i sam m anhanget / . . . / Inom vilka organisationer och institutioner bedrivs forskningen? Vilka är det mest produktiva forskarna och vilka är de mest citerade arbetena?” (Danell 2004a: 2 73).
Nåväl, vi får acceptera sakernas tillstånd och studera vad man gjort av sitt material. D et är i detta närstudium vi hittar förklaringar till det ”förvånande” resultatet.
A vgränsningen__________________
D et är för oss, för det första, oklart varför en kartläggning som syftar till att ge en övergri pande bild av forskning relevant för svensk
33
Felipe Estrada, Sven-Ake Lindgren & Malin Åkerström
k rim in a lp o litik skall avgränsas till artik lar publicerade i internationella tidskrifter. För det andra betonas via valet av tidskrifter artikeln som publikationsform. Som tidigare påpekats av Brante Sc Sunesson (1990) får de forskare som verkar i en m edicinskt/kliniskt inriktad tradition flera fördelar gentem ot samhällsvetare. Avhandlingar författade av medicinare/psyko loger skrivs oftast i artikelform tillsammans med flera m edförfattare. Samhällsvetare använder sig därem ot i större utsträckning av böcker och rapporter. Vad är det som säger att den mest relevanta svenska samhällsvetenskapliga forsk ningen publiceras just i internationella tidskrifter och inte i avhandlingar, antologier, monografier eller vetenskapliga rapporter?
E t t a n n a t m ö jlig t skäl till en b re d a re publicering i internationella tidskrifter är att det medicinska, rättspsykiatriska och psykolo giska perspektivet ägnar sig åt samband mellan individers egenskaper och brottslighet, missbruk eller ohälsa — ett samband som inte antas skilja sig mellan olika länder. För en mer sociologiskt/ strukturellt inriktad forskare kan det vara svårare att överföra resonem ang och resultat som är relevanta i ett svenskt sammanhang till de öns kemål som internationella bedömare ställer på att artiklar inte skall vara snävt nationella. Ibland är inte heller forskning som rör specifikt svenska kriminalpolitiska frågeställningar avsedda att spridas till en internationell publik. D etta gör dock inte denna forskning mindre relevant, i synnerhet inte för utredningens uppgift.
B o rtse tt frå n d et tveksam m a u rvalet av publikationsform, som alltså avgränsas till arti kelns, återstår problemet med nästa urval, dvs.
urvalet av tidskrifter. Vilka skall vara med och vilka faller bort? D et är självfallet grundläggande att urvalet av tidskrifter är rimligt och represen tativt. E tt annat urval får inte ge ett helt annat utfall — då har man helt enkelt inte redovisat ett tillförlitligt resultat. N är så väl populationen är bestäm d återstår att avgöra sökprofil, dvs. ett val av ord och begrepp. Även här är det självfallet givet att dessa är välmotiverade och representativa för de begrepp kriminalvetenskapligt inriktade forskare använder sig av. Slutligen måste re sultaten av de frågor vi ställer till ett material redovisas på ett rättvist sätt. Vi måste konstatera att det finns allvarliga brister på samtliga dessa punkter i utredningen.
Urvalet__________________________
Vad som har gjorts i undersökningen är att försöka kartlägga forskningens relevans genom att utgå från antal träffar i gränssnittet/databasen Web
o f Science. Eftersom vi är verksamma i ämnes
om rådet kriminologi vet vi att det är långt ifrån självklart att Web o f Science är den mest kompletta databasen för kriminalpolitiskt relevant litteratur. U tredaren ger dock sken av motsatsen genom att hänvisa, återigen snärjd i siffrornas magi, till att databasen innehåller tusentals tidskrifter och miljoner artiklar (närmare bestäm t 18 251 367). Detta är förvisso korrekt, men ganska ointressant. Problemet är att huvuddelen av dessa tidskrifter inte är samhällsvetenskapliga utan inriktade på medicinsk och naturvetenskaplig forskning. Vi m enar att det varit mer ändamålsenligt (men för den delen inte oproblematiskt) att söka i databasen Criminal Justice Abstracts (CJA) och
att det, för en sociologisk utvärderare, hade varit självklart att också använda Sociological Abstracts som kontrollkälla.
Sökprofilen______________________
D en söksträng, dvs. de ord m an söker på, måste självfallet vara korrekta, konsistenta och full ständiga. Centrala söktermer inom ämnesområdet får självfallet inte saknas. H är kan man använda sig av en s k Thesaurus, dvs. en ämnesspecifik ordlista. Fördelen med en sådan är att den listar de centrala söktermerna i databaser i en hierar kisk princip. M an börjar från de mest använda sökorden och kan sedan leta sig ner till dju pare nivåer. Undersökningens sökprofil (Danell 2004:274) innehåller söktermer som befinner sig på helt skilda nivåer och det är svårt att se en tydlig strategi i konstruktionen. Allvarligast är dock att grundläggande begrepp saknas medan egendomligt specifika ordval förekommer.
E tt exempel är term en shell compan*, som troligen — här får vi gissa — används för att fånga upp eko/m iljöbrott. I CJA hittar m an genom denna sökterm två artiklar. D et vedertagna begreppet white collar crime, har man inte sökt efter (503 artiklar i CJA).
Ytterligare ett exempel: utredaren väljer flera sökord för stöldbrott men inte det vanligaste som är property crime. D et kanske mest flagranta är att ordet victim saknas som eget begrepp. D et finns bara med som ”rape victim” m ed vilket man finner 106 artiklar i CJA, med sökordet victim* finner man 10180 artiklar. Andra centrala begrepp som helt saknas är policing, juvenile delinquency och prostitution. Samm antaget är
det uppenbart att sökprofilen skapats utan en ingående kännedom om det forskningsfält som sökningen ska appliceras på.
Konsekvensen av detta urvalsförfarande är att utredaren missar artiklar skrivna av svenska sociologer/kriminologer i centrala tidskrifter som till exempel Criminology, European Sociological
Review, Punishment and Society, European Journal on Criminal Policy and Research och Journal o f Scandinavian Studies in Criminology and Crime Prevention. Sistnäm nda är en naturlig arena för
svensk kriminalpolitisk forskning. M an fångar inte heller upp artiklar författade på svenska i
Nordisk Tidsskriftfor Kriminalvidenskab. D etta
skulle i och för sig ha kunnat accepteras om utredaren valt att enbart inkludera artiklar för fattade på annat språk än svenska. D etta är dock inte fallet eftersom artiklar skrivna i Sociologisk
Forskning råkar finnas med i Web o f Science.
A nalysen________________________
Studien listar under perioden 1986-2002 sam manlagt 2 2 olika forskare som publicerat mellan två och åtta artiklar i samhällsvetenskapliga och kriminologiska tidskrifter (Tabell 1). Av dessa kom m er endast sex från sociologiska/ krim inologiska institutioner, resten är m edi cinare/psykologer. M ycket få av dessa artiklar handlar om ekonomisk brottslighet, miljöbrott, polisväsende och fångvård — tem an som de ansvariga för utredningen sade sig vara särskilt intresserade av (SO U 2004:18, s. 298O. Dessa teman är dock frekvent förekommande i Journal
o f Scandinavian Studies in Criminology and Crime Prevention, en tidskrift som m an inte brytt sig
35
Felipe Estrada, Sven-Ake Lindgren & Malin Åkerström
om att undersöka. En sådan komplettering hade givit uppdragsgivaren viss information och sam- hällsorienterade kriminalvetenskapliga forskare ett erkännande; en genomgång visar snabbt en rad artiklar från sociologer/kriminologer och väldigt få från medicinare/psykologer.
Undersökarens sammantagna metodproblem framträder kanske som tydligast när vi leker med ett alternativ till hans arbete. Vi gör en analys via två andra databaser — Criminal Justice Abstract och Sociological Abstracts varpå det visar sig att den tidigare påtalade kraftiga övervikten av
Tabell: K artläg g n in g a v krim in alp o litisk t re le v a n t fo rsk n in g i in te rn a tio n e lla tid ssk rifte r
D e m est p ro d u k tiv a s v e n sk a fö rfa tta rn a i (1) s a m h ä lls v e t e n s k a p lig a tidskrifter o c h (2) k r im in o lo g isk a tidskrifter e n lig t W e b o f S c ie n c e (k älla S O U 2 0 0 4 : 1 8 , s. 2 8 1 o c h 2 9 3 ) . A ltern a tiv sö k n in g i (3) C rim in a l J u stic e A b str a c ts o c h (4) S o c io l o g ic a l A b str a c ts. 1 9 8 6 - 2 0 0 2 .
D e m est 1. 2 . 3 . 4 .
p ro d u k tiv a
1 n c f i f i if i / v n S a m . v e t. Krim. A rtiklar A rtiklar fö rfa tta rn a e n lig t 11 t o l 11 U l I U I l a rtiklar i artiklar i i S O U 2 0 0 4 : 1 4 W o S W o S CJA S o c .a b s tr . D a h lb ä c k O S o c io l o g i, S to ck h o lm U 4 — 4 4 Stattin H P s y k o lo g i, S to c k h o lm U 4 4 1 0 6 M a g n u s s o n D P s y k o lo g i, S to ck h o lm U 3 3 7 4 W ik strö m PO H K r im in o lo g i, C a m b r id g e U 3 3 1 5 7 E strad a F K r im in o lo g i, S to ck h o lm U 2 — 2 3 G r a n n M R ättsp syk. Kl, S to ck h o lm 2 8 7 1 F r a n z én M B o sta d sfo r sk , U p p s a la U 2 1 2 L indblad F B a r n p sy k ., H u d d in g e sjh. 2 2 5 1 Å kerström M S o c io l o g i, Lund U 2 - 3 8 K ratzer L S a m h ä lls m e d ., Lund U 2 2 0 S tröm vall LA P s y k o lo g i, G b g U - 3 2 0 L angström N R ättsp syk, Kl, S to ck h o lm 2 3 8 2 F orsk are (ej u p p r ä k n a d e i S O U 2 0 0 4 : 1 8 ) v o n H o fer H T ham H S a r n e c k i J N o rströ m , T A la le h to T L in d gren , S A K n u tsson , J Lindström , P K r im in o lo g i, S to ck h o lm U K r im in o lo g i, S to ck h o lm U K r im in o lo g i, S to ck h o lm U S o c io l o g i, S to c k h o lm U S o c io l o g i, U m e å U S o c io l o g i, G b g U P o lis h ö g s k o la n , Sth, O s lo P o lis h ö g s k o la n , V ä x jö
medicinare och psykologer försvinner. Vi har helt enkelt slagit på kända svenska krim ino- logiskt inriktade forskares namn. Vårt resultat är inte heltäckande, men kan sägas utgöra ett m inim im ått på samhällsvetares produktivitet, vilket är tillräckligt för att omkullkasta utreda rens bild. D enna enkla ”m etod” ger ett resultat som varje forskare bekant m ed den svenska kriminologiska/sociologiska miljön torde känna igen; dvs. bland de mest produktiva finner vi nu också samhällsvetenskapligt inriktade forskare som H anns von Hofer, H enrikT ham , P er-O lof W ikström och M alin Åkerström.
E tt fö rh ållan d e som aldrig diskuteras i undersökningen och som självfallet påverkar en bedöm ning av enskilda forskares produk tivitet är olika discipliners skilda traditioner när det gäller frågan om m edförfattarskap. Samhällsvetare sätter i princip enbart sitt nam n på skrifter som de själva varit med och skrivit. I allmänhet är våra arbeten författade av en ensam forskare. M erparten av de artiklar som författats av medicinare och psykologer har därem ot två, ofta fler författare. N är vi tar hänsyn till detta blir det faktum att undersökningens resultat varit starkt vinklat, än tydligare. Räknar vi om ”produktivitet” genom att ”vikta” artiklarna visar det sig att merparten av de mest produktiva forsk arna kommer från sociologiska/kriminologiska m iljöer.1 Även denna skilda publicerings kultur torde varit välkänd för utredaren.2
i oförstånd utan av ond vilja”. H är får vi anta att förhållandet är det omvända. D etta bygge, den konstruktion av svensk kriminalvetenskaplig forskning, som här snickrats samman är, förmodar vi ett utslag inte av illvilja (var den skulle härröra från är svårt att förstå då måltavlan utgörs av det egna skrået) — m en av oförmåga. O ch det gör inte saken bättre.
Sammantaget m enar vi att vår genomgång understryker det som Thomas Brante och Sune Sunesson skrev för närmare femton år sedan i denna tidskrift. Under rubriken ”Kvalitetsmätning med citationsindex — en fallgrop för sociologin” menade de att:
...m etoden inte bara är dålig för svensk samhällsvetenskap, utan även farlig — det är ett ovetenskapligt och destruktivt sätt att mäta vetenskaplig skicklighet och kvalitet / . . . / i grund och botten gäller frågan om det överhuvudtaget är möjligt att jämställa mängd erhållna ”citations” med grad av vetenskaplig kvalité, (s. 49)
Som avslutning kan en talande illustration an vändas: Nils Christie, den mest välkända, mycket produktive och flitigt citerade skandinaviske forskaren inom det kriminalpolitiska området har tre artiklar i Web o f Science.
Elakhet eller oförstånd, sa lilla My
Böök skrev i sin Resa i Sverige från 1924 apropå vägtrummor, att det var som om de byggts ”icke
37
Felipe Estrada, Sven-Ake Lindgren & Malin Åkerström
★ Noter
' Resultatet a v e n s å d a n a n a l y s ka n få s a v fö r f a tt a r n a . Av u try m m es s kä l ä r d e n inte in g r i p e n i ta be ll 1. 2 Yt te rli ga re ett f ö r h å l l a n d e k an ta s i b e a k t a n d e . H a d e vi in k l u d er at trä ffar s o m g ä l l e r a n t o l o g i b i d r a g eller b ö c k e r iv å r a n a l y s ( d e finns i CJA s o m SA) h a d e d e t t a fö r b ä t tr a s o c i o l o g e r n a s / k r i m i n o l o g e r n a s utfall g e n t e m o t fram för allt m e d i c i n a r n a m en o c k s å p s y k o l o g e r n a .
★ Referenser
B ra nt e, T. & S u n e s s o n , S. ( 1 9 9 0 ) . "K v al it et sm ät n in g m e d c i t a t i o n s i n d e x — e n f a l lg r o p för s o c i o l o g i n " , S o c i o lo g is k F o r s k n in g , 2 7 : 2 , 4 7 - 5 7 . C h r i s t i e , N . ( 1 9 9 7 ) . "K rim i n o lo g i — F a g l i g e kr av o g kriterier", N o r d is k T idsskrift fo r K r im in a lv id e n s k a b , 8 4 : 1 , 3 3 - 3 5 . D a n e l l , R. ( 2 0 0 4 ) . " K a r t l ä g g n i n g a v k r i m i n a l p o l i t i s k t r e l e v a n t for sk n in g i in t e r n a t io n e ll a tidskrifter", B i l a g a 1 0 i S O U 2 0 0 4 : 1 8 , B r o tt s f ö r e b y g g a n d e k u n s k a p s u tv e c k lin g . S to ck h o l m : Fritzes. R o s e , H. o c h R o s e , S. ( 2 0 0 0 ) . A l a s , p o o r D a r w i n — a r g u m e n ts a g a in s t E v o lu tio n a ry P s y c h o lo g y . N e w York: H a r m o n y Boo ks . S im m el , G . ( 1 9 5 9 ) . E s s a y s o n s o c i o l o g y , p h ilo s o p h y &a e s th e tic s b y G . S im m e l e t al. K. W o l f f (ed). N e w York:
H a r p e r .
S O U 2 0 0 4 : 1 8 . B r o tt s f ö r e b y g g a n d e k u n s k a p s u tv e c k lin g . Sto ck h o l m : Fritzes.
N ästa numm er av SF...
D ebatt om g e n u sfo r sk n in g en s frontlinjer.
A nalysartiklar:
"U ngas attityd er till v ä lfä r d ssta tlig a utgifter"
a v A nnika W estb erg.
" V älfärd sstat och id eo lo g i"
a v M ikael N y g å rd .
...kom m er i sep tem b er.
\
