Trygghet ur ett boendeperspektiv

47 

Full text

(1)

Örebro universitet Örebro University

Institutionen för naturvetenskap och teknik School of Science and Technology

701 82 Örebro SE-701 82 Örebro, Sweden

Examensarbete 180 högskolepoäng C-nivå

TRYGGHET UR ETT BOENDEPERSPEKTIV

Abdulkhadir Jamal Abdirahman och Haidar Al-Halafi

Byggingenjörsprogrammet 180 högskolepoäng

Örebro vårterminen 2013

Examinator: Lennart Jagemar

(2)

Förord

Vi vill framföra ett stort tack till vår handledare Basam Behsh vid Institutionen för

naturvetenskap och teknik. Han har visat ett stort stöd och ändlöst engagemang under hela arbetet.

Vi vill även tacka Jonny Andersson och Helena Hasslert från Örebrobostäder för deras stöd och deltagande i intervju.

Slutligen vill vi tacka alla som hjälpt till på olika sätt under hela arbetets gång.

Örebro maj 2013

_____________________________ ____________________

(3)

Sammanfattning

Miljonprogramsområdet Vivalla i Örebro har under den senaste tiden fått bekymmer i form av att de boende upplever bland annat utanförskap och otrygghet i området. En omfattande undersökning som genomfördes 2008 visade att de boende önskar att stadsdelen förbättras genom ökad tryggheten och trivsel i området. Det kommunala bostadsbolaget ÖrebroBostäder (ÖBO) som äger de flesta av de cirka 2500 lägenheter i Vivalla satsar nu på att inleda ett förnyelsearbete i området. Förnyelsearbetet fokuserar på hållbarhet ur tre perspektiv: ekonomiskt, ekologiskt och socialt. Syftet med detta examensarbete är att undersöka de boendes upplevelse av trygghet i Vivalla och att studera deras förslag på trygghetsåtgärder i området. Ett annat syfte är att undersöka byggherrens (ÖBO) roll i trygghetsfrågan och sätt att utforma byggnaderna för att skapa trygghet i bostadsområdet. För att kunna genomföra

undersökningen har enkätundersökning med de boende och en intervju med ÖBO genomförts. Resultatet av undersökningen visar att de boende upplever en viss trygghet i Vivalla men att mer behöver göras i området. Gapet mellan den upplevda tryggheten hos män och kvinnor är stort och resultatet visar att kvinnorna i Vivalla upplever mer otrygghet än männen. Resultatet från intervjun visar att ÖBO gör mycket i området för att komma till rätta med

trygghetsskapandet i området. Bostadsbolaget samarbetar med de boende för att genomföra ett framgångsrikt trygghetsskapande arbete i Vivalla.

(4)

Abstract

The district Vivalla in Örebro, which is part of the Million Programme areas in Sweden, has recently raised concerns as to the residents’ experiences including alienation and insecurity in the area. A comprehensive survey conducted in 2008 shows that the residents wish the district to improve by increasing the security and comfort of the area. The municipal housing

company ÖrebroBostäder (ÖBO) which owns most of the approximately 2,500 flats in Vivalla is now focusing on starting a renewal in Vivalla. The improvements are focused on sustainability and focus on the three dimensions: economic, ecological and social

sustainability. The aim of this thesis is to investigate the residents' perceptions of safety in Vivalla and studying their proposals on security measures in the area. Another purpose is to examine the building project commissioners’ (ÖBO) role in the security issue and ways to design buildings to provide security in the residential area. To do the survey, questionnaires were handed out to the residents and interviews with ÖBO were carried out. The result of the survey shows that residents feel secure to a certain extent in Vivalla but that more needs to be done in the area. The gap between the perceived safety of the men and women are big and the results show that women in Vivalla are experiencing more insecurity than men. The results of the interview show that ÖBO do much to come to terms with the security establishment in the area. The housing company collaborates with residents to implement a successful security-building work in Vivalla.

(5)

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1

1.1 Syfte ... 2

1.2 Avgränsningar ... 2

1.3 Frågeställningar ... 2

2. Metod ... 3

3. Analys & Resultat ... 5

3.1 Litteraturundersökning ... 5

3.1.1 Hållbar utveckling ... 5

3.1.2 Trygghetsbegreppets olika betydelse ... 7

3.1.3 Forskningen om trygghet i Sverige ... 8

3.1.4 Trygghet i bostadsområde ... 9

3.1.5 Den byggda miljöns påverkan på trygghet ... 11

3.1.6 Mitt gröna kvarter ... 13

3.2 Intervjuer ... 19

3.2.1 Trygghet i projektet: Fysiska och sociala åtgärder ... 19

3.3 Enkätundersökningen ... 22

3.3.1 Genomförande av enkätundersökning ... 22

3.3.2 Resultat av enkätundersökning ... 22

4. Diskussion ... 29

5. Slutsats ... 32

6. Rekommendation för framtida studier ... 34

7. Referenser ... 35

(6)

1

1. Inledning

Det rådde en stor bostadsbrist i Sverige under 1950-talet och i början av 1960-talet vilket ledde till att riksdagen år 1965 fattade ett beslut vilket innebar att en miljon lägenheter skulle byggas under 10 års tid. Detta var en omfattande satsning som förbättrade boendet för många människor i Sverige. Stadsdelen Vivalla i Örebro byggdes i slutet av 1960- talet som en del av miljonprogrammet. När de cirka 2 500 bostäderna som Vivalla består av blev klara 1970 blev området rikskänt eftersom det aldrig tidigare hade byggts ett helt hyresbostadsområde med enbart ett par våningar låga hus. Ambitionerna med det nya området var höga och trivseln var stor. [1,2]

Under de senaste åren har Vivallaborna upplevt ökad segregation i form av känslor av utanförskap och främlingskap. År 2008 genomfördes en stor undersökning där man bland annat frågade de boende i området om trivsel och vad de upplevde var bra respektive dåligt i området. Det kom fram olika önskemål, bland annat att förbättra stadsdelen genom att satsa på blandade bebyggelser, ökad trygghet och trivsel samt att stärka den gröna känslan och att minska känslan av utanförskap. Husen i Vivalla använder mycket energi och behöver åtgärdas för framtiden med hänsynstagande till miljö och driftsekonomi. [2]

I år inleder ÖrebroBostäder (ÖBO) förnyelsen av Vivalla. Den börjar i Visgatan under projektnamnet ”Mitt gröna kvarter”. ÖBO är ett kommunalt bostadsbolag i Örebro och äger de flesta av de cirka 2400 lägenheterna i området. ”Förändringen i Visgatan är omfattande och kommer pågå under flera år där man både bygger om och bygger nytt” [3]. Det nya Vivalla har hållbarhet och hållbar utveckling i fokus och satsar på alla tre dimensionerna ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. [2,3]

I denna uppsats undersöker vi närmare trygghet ur ett boendeperspektiv. Med hjälp av enkätundersökningar och intervjuer med de boende och med byggherren ÖBO har vi

undersökt trygghets upplevelser och trygghetsåtgärder som kan vidtas för att öka tryggheten i Vivalla.

(7)

2 1.1 Syfte

Syftet med examensarbetet är att närmare undersöka hur de boendes önskemål ser ut utifrån trygghetsaspekten och att studera deras förslag på trygghetsåtgärder i området. Ett annat syfte är att studera byggherrens roll i trygghetsfrågan och dennes sätt att utforma byggnaderna för att skapa trygghet i bostadsområdet.

1.2 Avgränsningar

För att avgränsa ämnet har vi valt att undersöka Vivallabornas upplevda trygghet och att sammanställa deras förslag på trygghetsåtgärder. Examensarbetet kommer endast att behandla bostadsområdets utemiljö vilket inkluderar allt som finns utanför hemmet. Vi har valt att fokusera på den upplevda tryggheten och på ÖBO:s förslag för att komma tillrätta med otryggheten i området. Intervjuer med representanter från bostadsbolaget ÖBO fokuserar enbart på hur byggnadsarkitekturens utemiljö planeras och utformas med hänsynstagande till trygghetsfrågor i området

1.3 Frågeställningar

 Hur upplever de boende tryggheten i området och vad anser de är viktigt att göra för att öka tryggheten i bostadsområdet?

 Vad kan ÖBO som fastighetsägare och hyresvärd göra för att bidra till en långsiktigt positiv trygghetsutveckling i Vivalla som tar hänsyn till de boendes önskemål?

 Vad kan ÖBO göra för att inhämta kunskap om de problem som de boende och de verksamma i bostadsområdet har?

(8)

3

2. Metod

För att kunna analysera måste en relevant metod som passar det område som undersöks hittas. Det finns en hel del litteratur som tar upp och beskriver olika metoder. Boken Lär känna din ort som är utgiven av Boverket handlar om metoder att analysera orter och stadsdelar. I boken beskrivs bland annat de olika analysmetodernas fokusområden såsom fokus på ”de rent konsthistoriska aspekterna, metoder som bygger på iakttagelser, realistiska analyser som utger sig för att vara objektiva, sociokulturella analyser” [4]. Författarna till boken menar att för att platsanalysen ska täcka alla aspekter som har betydelse för den fysiska planeringen är det viktigt att allsidig platsanalys görs där ekonomiska, ekologiska, sociala och kulturella värden tas med [4].

För att göra allsidiga analyser av livsmiljön behövs metoder som i hög grad kan integrera de sociala konsekvenserna. Bokens författare tar upp olika metoder och hjälpmedel samt förklarar att det är syftet och den faktiska miljön som är avgörande för vilken metod som väljs. Bland metoderna finns även de två som har använts i detta examensarbete. Dessa metoder är intervjuer och enkätundersökningar. Här nedan presenteras tillvägagångssättet vid användandet av dessa två metoder. [4]

För att undersöka invånarnas upplevda trygghet ska enkätundersökningar delas ut till de boende i området i avsikt att samla deras synpunkter på konkreta trygghetsåtgärder i området. De personer i området som kommer att ingå i enkätundersökningen kommer vara mellan 18-84 år gamla. Det kommer att vara trettiosex personer som kommer att ingå i undersökningen varav hälften är män och hälften kvinnor. Detta valdes för att resultatet av undersökningen ska bli så trovärdigt och rättvist som möjligt.

Mot bakgrund av att de som bor i området har olika kulturella bakgrund har fokus legat på att dela ut enkäterna till i landet födda i området respektive de boende med annat ursprung än svenskt. Detta är viktigt och intressant för att veta hur de två folkgrupperna svarar på de olika frågorna i undersökningen och utifrån det undersöka huruvida de har olika uppfattningar om upplevelsen av trygghet i bostadsområdet.

Intervjuer med representanter från bostadsbolaget ÖBO tas även med i rapporten eftersom bostadsbolagets planering av hur byggnaderna utformas i framtiden kan ha avgörande roll i trygghetsarbetet i området. Intervjuformen som används i rapporten är semistrukturerad vilket innebär att de intervjuade får friheten och möjligheten att utveckla sina idéer och berätta mer

(9)

4 utförligt om ämnet. Denna intervjuform tycktes vara passande för detta examensarbete

eftersom en lista med genomtänkta frågor förbereds i förväg. [4]

Underlaget för enkätundersökningarna och intervjuerna i rapporten är en kunskapsbakgrund som bygger på en litteraturstudie där ämnet trygghet studeras ur ett boendeperspektiv. Litteraturstudien baseras på den byggda miljöns påverkan på trygghet och hur utformningen av bostäderna kan vara viktig för trygghetsskapandet i ett område. Litteraturstudien görs även för att koppla denna information till de olika resultaten som fås från enkätundersökningarna och intervjuerna.

(10)

5

3. Analys & Resultat

Förnyelsearbetet i Vivalla inleds med Projektet Mitt gröna kvarter och som nämndes ovan så ligger fokus på hållbar utveckling och hållbar boendemiljö där alla tre dimensionerna

ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet inkluderas. Här nedan redogörs kort för de tre olika dimensionernas allmänna betydelse samtidigt som även ÖBO:s förklaring av de tre dimensionerna i projektet presenteras. Slutligen studeras ämnet trygghet, som är en av aspekterna i social hållbarhet, utförligare.

3.1 Litteraturundersökning 3.1.1 Hållbar utveckling

Den senaste tiden har kraven på en hållbar utveckling blivit högre i det samhälle vi lever i och frågorna kring hållbar utveckling har blivit aktuella. Som begrepp har hållbar utveckling börjat användas flitigt under den senaste tiden och begreppet har sedan 1970-talet växt fram från FN:s ambition att lösa miljö- och fattigdomsproblematiken som vår värld står inför. [5]

Begreppet hållbar utveckling har alltid varit fokuserat till specifika områden och första gången som frågor rörande boende och bebyggelse diskuterades var 1970. Under

Habitatkonferensen i Istanbul 1996 var det andra gången som boende och bebyggelsefrågor diskuterades och syftet med dessa konferenser var att planlägga ett globalt direktiv för hur man förbättrar människors livs- och boendesituation. [5]

Brundtlandskommissionens rapport 1987 handlar i sin helhet om begreppet hållbar utveckling och fokuserar på olika aspekter i den hållbara utvecklingen. Enligt Brundtlandsrapporten som på svenska heter ”Vår gemensamma framtid” definieras hållbar utveckling som ”en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov” [6]. [6]

Brundtlandsrapportens definition av hållbar utveckling innehåller de tre dimensionerna ekonomisk, miljömässig/ekologisk och social hållbarhet. Dessa tre dimensioner beror av varandra och det krävs stora insatser för att omsätta och tillämpa dessa dimensioner i praktiken. Även i arkitekturens utformning av byggnader förekommer mycket ofta inom de här dimensionerna.

Ekonomisk hållbarhet: ”Ekonomisk hållbarhet handlar om att hushålla med mänskliga och materiella resurser på lång sikt” [7]. Ekonomisk hållbarhet är ett begrepp som är kopplat till en balanserad hållbarhetsutveckling på alla nivåer i samhället. Det handlar om att hushålla

(11)

6 med resurser och att använda lämpliga resurser så länge som möjligt. Ekonomisk hållbarhet nås genom att till exempel olika företag och organisationer skapar hög kundtillfredsställelse genom att exempelvis erbjuda produkter som är attraktiva på marknaden. [7,8]

När det gäller ekonomisk hållbarhet framhäver ÖBO att de uppnår lägre drift- och

underhållskostnader när de bygger om samtidigt som de minskar skadegörelse, ökar trivsel och kvarterskänslan. Vidare redogör ÖBO på sin hemsida för att de hoppas på att skapa fler jobb via projektet ”Boendebyggare” vilket innebär att främst arbetslösa vivallabor får möjlighet till praktik, jobb eller utbildning tillsammans med de företag som är med och bygger om på Visgatan. [2]

Ekologisk hållbarhet: handlar om att människor och företag visar respekt mot naturen med dess miljö och våra naturtillgångar och har ett långsiktigt perspektiv på dessa används [8]. Det innebär till exempel att ekonomisk tillväxt inte får leda till ett segregerat och ojämlikt samhälle där alla inte har samma levnadsförhållanden. Ekonomisk tillväxt ska heller inte orsaka skada för miljön utan i stället ska den anpassas efter vad miljön och människors hälsa tål. Ekologisk hållbarhet som också kallas miljömässig hållbarhet handlar även om att utveckla produktionsprocesser eller produkter som inte skadar miljön under hela produktens livscykel. [7,8]

Vad avser ekologisk hållbarhet redogör ÖBO för att de tilläggsisolerar vindar, fasader samt byter fönster. Utöver det installerar ÖBO FTX-system (ventilationssystem som återvinner värme ur frånluften samt förvärmer den utifrån kommande tilluften) och sätter upp solpaneler i syfte att värma varmvatten till lägenheterna. Vidare framhäver ÖBO att det genomförs individuell mätning av varm- och kallvatten. Mot bakgrund mot detta betonar ÖBO att detta gör Vivalla till en grön stadsdel som värnar om klimatet och inte slösar med energin. [2]

Social hållbarhet: Enligt Örebro kommun förklaras social hållbarhet enligt följande: ”social hållbarhet innebär att bygga upp ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle med jämlika och goda levnadsförhållanden” [9]. I kommunens översiktsplan beskrivs att social hållbarhet inte enbart handlar om bosättning och mat utan om, ”fred, demokrati, jämlikhet, individuella valmöjligheter, tillgång till utbildning, kultur, gemenskap, trygghet, hälsa och välbefinnande” [9]. I översiktsplanen redovisas också vikten av att ha sociala förutsättningar för en god hälsa där alla människor behandlas på lika villkor. -Andra aspekter som kommer under social hållbarhet och som tas upp i översiktsplanen är, ”jämställdhet, integration och mångfald, barns rättigheter, trygghet och säkerhet” vilka är viktiga att tänka på vid den fysiska

(12)

7 planeringen i kommunen. Dessa aspekter skapar tillsammans förutsättningar för ett långsiktigt stabilt samhälle där alla behandlas på lika villkor. [9]

När det gäller social hållbarhet i relation till byggnadsarkitekturen sammanställer Andersson & Eriksson i sin uppsats, ett förslag på sju teman som är kopplade till den sociala

hållbarhetens inverkan på byggnadsutformningen. De sju aspekterna är: interaktion, organisering, ergonomi, jämlikhet, estetik, kultur och trygghet [5].

ÖBO prioriterar social hållbarhet varvid de på sin hemsida framhäver att de tillsammans diskuterar trivsel- och trygghetsfrågor, vad som är viktigt samt vad som bör förändras. ÖBO redogör vidare för att de vill minska segregationen genom att närma stadsdelen till resten av staden. Vidare betonar ÖBO att de vill stärka tillgängligheten och minska utanförskapet. Detta kan ske i form av praktiskt deltagande av Boendebyggarna vilket torde öka den ekonomiska och sociala tryggheten i området. [2]

3.1.2 Trygghetsbegreppets olika betydelse

Begreppet trygghet har olika betydelse i olika sammanhang och är därmed svårt att förstå. Att känna trygghet är en viktig och en central aspekt i våra liv. Samtliga individer vill ha trygghet i sina liv. Viktiga faktorer såsom en trygg ekonomi, trygghet i sjukvården och i

välfärdssystemet har stor betydelse för varje enskild individ. Trygghetsbegreppets olika innebörder har skapat en hel del diskussioner både i forskningen och i den allmänna debatten. M. Torstensson Levander, som är en av många författare som har beforskat det ämne som inom forskningen kallas ”fear of crime”, anser att trygghet kan ses i relation till brottslighet, hälsa, ekonomi och uppväxtförhållanden. I Levanders bok Trygghet, rädsla, oro eller

säkerhet kopplar författaren trygghet till sociala företeelser som kan kännas skrämmande eller hotfulla, exempelvis brott, hot om brott, människor, mörker [10:29-30].

Författaren Staffan Litzén förklarar begreppet ”fear of crime” som fritt översatt blir ”oro för brott” och delar upp det i tre definierade tankeenheter: rädsla, oro och trygghet. Rädsla definierar han som en emotion som inte är kontrollerad av intellekt eller förnuft. Det är en negativ känsla som manar till undvikande och är mycket situationsbetingad. Oro är däremot inte strikt situationsbetingad utan bygger snarare på föreställningar om risken för att något skulle kunna hända och den känsla av olust som detta väcker. Trygghet beskrivs som en känsla och den knyts till två olika typer av situationer. Författaren menar att trygghet i detta fall består av två dimensioner där den ena är knuten till en riskbedömning och den andra till känslan som uppstår ur denna. Författaren använder även ett fjärde begrepp ”safe (säker,

(13)

8 riskfri)” vilket till skillnad från trygg saknar den emotionella dimensionen och endast är en ren riskdimension. [10:34]

Definitionen av vad trygghet är och hur ”orsaksmekanismerna” ser ut beror på hur man väljer att definiera, mäta och påverka trygghet i relation till brottslighet i allmänhet, till egna

erfarenheter och upplevelser från tidigare incidenter eller egenskaper hos individen. Enligt Levander beror trygghetsupplevelser inte enbart på brottslighet utan också på andra faktorer som påverkar vår upplevelse av trygghet. [11]

Variationer i trygghet kan enligt Levander förklaras med följande faktorer:

”Kännedom om brott, egna brottsupplevelser, kännedom om den lokala

brottsligheten, lokalområdet upplevs som oordnat och stökigt och påverkan av massmedias beskrivningar av brottsligheten i området” [11:10].

Eftersom trygghet är ett vitt och brett begrepp, fokuserar detta examensarbete enbart på trygghet i ett bostadsområde och de boendes upplevelse av trygghet i området. Begreppet bostadsområde kan vara ett svårtolkat begrepp som uppfattas olika från individ till individ. För att de boendes uppfattning om hur långt bostadsområdet sträcker sig ska vara detsamma har enkätfrågorna formulerats så att begreppet bostadsområde gäller hela Vivalla. På så sätt blir trygghet ett begrepp relaterat till brottslighet och oro för att utsättas för brott i

bostadsområdet.

3.1.3 Forskningen om trygghet i Sverige

Denna forskning och engagemang för ämnet kom till Sverige och till många västeuropeiska länder under efterkrigstiden på grund av ökad brottslighet. Det var också under denna tid som det svenska samhället utvecklades på så sätt att även förutsättningarna för brottslighet radikalt förändrades på ett för samhället negativt sätt. I boken Allas vårt ansvar beskrivs att denna radikala förändring, vilken medförde en kraftig ökning av antalet brott, delvis berodde på den kraftiga förbättringen av människors levnadsnivå och en förändrad livsstil. En av de främsta orsakerna till ökade brottstillfällen var den starka urbaniseringen under perioden 1950- och 1960-talet med miljonprogramsområdena i Sverige och liknande byggnationer runt om i hela västvärlden. Detta ledde till att trygghetsskapande och brottsförebyggande åtgärder blev allt mer aktuella i samhället samt att tankar och reflektioner kring trygghetsfrågor växte fram. [10:51,12:2]

(14)

9 I Sverige och många andra europeiska länder har kunskapen om trygghet och

brottsförebyggande bebyggelseplanering diskuterats sedan i början 1970-talet. I vissa länder har dessa diskussioner lett till lagstiftning som bland annat innebar hänsynstagande till brottsförebyggande aspekter i planeringsprocessen, medan andra länder har välutvecklade riktlinjer och standarder som används av byggbranschen. [10:26]

Sverige har inga riktlinjer eller lagstiftning kring brottsförebyggande bebyggelseplanering. Det viktigaste dokumentet som finns är plan- och bygglagen, PBL, och Allas vårt ansvar som är regeringens brottsförebyggande program som kom ut redan 1996. Plan- och bygglagen reglerar planläggningen av mark, vatten och byggande. Den har inga regler som hänvisar till brottsförebyggande åtgärder förutom när det gäller brand och säkerhet. I Allas vårt ansvar diskuteras den fysiska miljöns inverkan på trygghetsskapande arbete men i programmet finns det inte konkreta förslag på hur arbetet ska utformas. Det belyser betydelsen av

trygghetsskapande och att stor vikt läggs på detta vid planering av nya boendemiljöer. Ett annat dokument är handboken Bo Tryggt 05 som är framtagen av polismyndigheten i

Stockholms län. Den vänder sig till olika aktörer som arbetar med trygghetsfrågor i bostäder och i bostadsområden, bland annat byggföretag, fastighetsförvaltare, politiker. Inget av de dokumenten kan anses vara heltäckande för branschen trots att alla använder sig av dem. [10:27]

3.1.4 Trygghet i bostadsområde

Trygghetsfrågorna har alltid diskuterats inom bostadsbranschen i Sverige men arbetet och diskussionen med dessa frågor har alltid lagt stor vikt på trygghet i produktionen av

byggnaden. Vid köp av bostad får köparen garantier och försäkringar tillsammans med själva produkten, dvs. bostaden. Men lika mycket har man däremot inte uppmärksammat betydelsen av att arbeta med trygghet i boende. Trots att det finns mycket kunskap om betydelsen av dessa frågor har det varit svårt att få genomslag för denna kunskap när det gäller

bebyggelseplanering av nya bostäder och bostadsområden utförs i Sverige. Thomas Eriksson anser att en förklaring till detta är att kunskapen om trygghetsskapande hamnar i konflikt med andra kunskaper och strategier vilka också syftar till ”att skapa en trivsam stad eller

spännande stad”. Men det är betydelsefullt att bostadsbolagen inser vikten av att sammanställa de olika strategierna med städernas utveckling och diskutera dem inom ramen för en

(15)

10 Bo Tryggt 05, som är en handbok i tryggt boende, tar upp vikten av att jämka ihop olika krav när man arbetar med situationella brottspreventiva och trygghetsskapande åtgärder. Det kan ibland uppstå att olika krav kan komma i konflikt med varandra och detta får inte leda till att vissa krav åsidosätts utan man måste arbeta fram en lämplig metod så att alla krav kan tillgodoses. Om konflikterna mellan de olika kraven inte kan lösas måste man finna lämpliga kompromisser mellan kraven samtidigt som de ställs i relation till varandra. Detta är inte lätt att genomföra och kräver mycket tänkande och kreativitet samt en stark vilja att sträva efter att varje lösning blir en vinst för alla inblandade. [13]

Trygghet i boende är ett brett begrepp som kan kopplas till allt från att ha ekonomiska möjligheter att kunna bo kvar i samma bostad till att skydda sig mot olika bränder och andra typer av katastrofer. Trygghet i boende kan också förknippas med frånvaro av rädsla och oro att utsättas för brott i bostaden och bostadsområdet. Alla dessa faktorer påverkar människans upplevda trygghet. Trygghet och trygghetsskapande arbete i bostadsområde är brett och delas in i olika kategorier. [14]

Många forskare bedömer idag att det är viktigt att öka individens kunskap om rädsla för brott och konsekvenserna av detta kan påverka både individen och samhället i sin helhet. Levander upplyser i Trygghet, säkerhet, oro eller risk att det är viktigt att arbeta med följderna av rädsla för att motverka att bostadsområden förvandlas till, det hon kallar, ”no go areas” alltså att området anses vara så farligt att ingen med området obekant person vill vistas där. Följderna av rädslan eller oron för att utsättas för brott kan även leda till att människor ändrar sina vardagsrutiner. Människor undviker att vistas på vissa platser för att dessa känns otrygga, vissa personer avstår från att genomföra olika aktiviteter på grund av oro för brott eller liknande. Människor kan i svåraste fall flytta från det område som känns och upplevs som otryggt. Detta kan i sin tur skapa en ”negativ spiral” vilken medför att området tappar ”resursstarka befolkningsgrupper” och i stället får en hög koncentration av socialt problematiska hushåll. [11]

Ett område, vilket upplevs som otryggt, blir ett hem för brottsbenägna och kriminella

människor eftersom dessa områden i hög grad saknar bra informell social kontroll från socialt väletablerade personer. Förtroendet man har för rättsväsendets representanter, framför allt polisen, minskar om människorna i ett område upplever att otryggheten och oron för brott ökar i det egna bostadsområdet och att inget görs för att komma tillrätta med problemet. [11:7]

(16)

11 3.1.5 Den byggda miljöns påverkan på trygghet

Den fysiska planläggningen ska vara utformad och strukturerad på ett sätt som motverkar brott och otrygghet. Bebyggelse där både bostäder och arbetsplatser blandas skapar trygghet eftersom sådana områden är befolkade nästan hela dygnet. Att skapa trygghet när det gäller den fysiska planläggningen handlar också om var byggnader placeras och hur de allmänna vägarna och gångstråken utformas. [9]

Flera forskare talar om trygghet i relation till den byggda miljön och hur

byggnadsarkitekturen och utformningen ser ut, exempelvis vilken belysning som finns i området, hur lätt det är att orientera sig till och från olika platser i området samt i staden i sin helhet. En av dessa forskare är lektor Bo Grönlund som anser att otrygghet i staden handlar om rädsla för människor och rädsla för rum. När otrygghet är kopplad till människor handlar det exempelvis om rädsla för bland annat ungdomsgäng, främmande män i bostadsområdet, alkoholpåverkade, mentalt störda. Otrygghet relaterad till rum handlar främst om dålig

överblickbarhet, dålig belysning, instängdhet, obefolkade platser och så vidare. Ibland är man rädd för att gå på obefolkade ställen och på ställen där ungdomar är dominerande. För att en stad ska vara trygg och funktionell på alla sätt så måste förutsättningarna, ”trygg stad”, ”trevlig stad”, ”spännande stad” uppfyllas och när dessa förutsättningar är uppfyllda ”skapas en stad där ’urbanitet’ är uppnådd” [10:41]. [10]

En annan forskare som Eriksson hänvisar till och som kopplar trygghet till den byggda miljön är kriminologen Anita Heber. Denna menar att rädslan för otrygghet kopplas till vissa platser i bostadsområdet. Heber diskuterar betydelsen av den fysiska miljöns utformning för individen eftersom den fysiska miljön och miljön i grannskapet påverkar individens upplevelse av otrygghet och rädsla. Heber hänvisar till bland annat Lars Dolmén som i sin avhandling kom fram till ”att bostadsområdets ordningsproblem, social kontroll och social integration hade stor betydelse på de boendes otrygghet och oro för brott”. Heber anser också att planeringen av ett grannskap eller en boendemiljö kan vara avgörande för upplevelsen av otrygghet och rädsla i området. Välutformade och naturliga mötesplatser, som parker och torg, kan

underlätta att kontaktnät skapas mellan människorna i området vilket i sin tur leder till ökad trygghet [10:41-42].

(17)

12 En annan variabel som författaren diskuterar är det hon kallar ”goda grannar” och menar att välordnat fysisk miljö har lika stor betydelse för trygghet som god social miljö. En god social miljö kan uppstå då mäniskorna trivs i ett bostadsområde, bor där länge och planerar att bo kvar där under en längre tid framöver. Genom den informella sociala kontrollen över varandra kan det leda till att människorna i bostadsområdet omedvetet reglerar sina beteenden och andras beteende och det leder också till människorna själva övervakar området. [10]

Arkitekten och professorn Oskar Newman menar att den fysiska miljöns utformning i många bostadsområden hindrar de boende att utöva den informella sociala kontrollen. Han menar att den sociala kontrollen ökar och förstärks om man tydliggör ansvarsförhållanden. Professor Bill Hillier som är kritisk mot Newmans synsätt, menar att det inte är grannskapets

övervakning av närmiljön som skapar ökad trygghet, utan det är en ständig närvaro av människor och en naturlig genomströmning som skapar ett tryggt område. Effektivt trygghetsskapande åtgärder handlar också om god utformning av den fysiska miljön. Det innebär att arkitekten, planeraren, bostadsbolaget, fastighetsägaren och de olika aktörer som medverkar i att förebygga brott har en förmåga av nyskapelse och att de gör det på ”ett kreativt sätt”. Goda trygghetsskapande åtgärder innebär också att åtgärderna ska vidtas på ett naturligt sätt så att det inte ser provocerande ut. När det kommer till brottsförebyggande åtgärder är det svårt att generalisera, därför att det viktigt att vidta åtgärder som är relevanta och anpassade för det aktuella områdets förutsättningar. [10,13]

Att trygghetsfrågan är oerhört viktig för de flesta människor framkom i en utredning som Statistiska central byrån genomfört på uppdrag av Utredningen av allmännyttan och bruksvärdet. I Örebro kommun, som var en av de åtta kommuner som ingick i

undersökningen, ansåg 72 procent av hyresgäster att säkerhet och trygghet är de faktorer som främst kännetecknar att ett bostadsområde är bra att bo i. I övrigt tyckte de flesta av de nästan 10 000 personer från de åtta olika kommunerna som fick svara på frågor gällande boende i kommunägda bostäder att trygghet och säkerhet är det som främst kännetecknar ett bra bostadsområde. [14,15:bilaga3]

(18)

13 3.1.6 Mitt gröna kvarter

Figur 1: Ett förslag på hur gårdarna kommer att se ut när de blir klar. Foto: www.obo.se

Mitt gröna kvarter är det första projektet som en del av förnyelsen och upprustningen av Vivalla. Kvarteret där projektet byggs heter kvarteret Hjärstaskogen och ligger på Visgatan i Vivalla. Nu håller de på med den första gården i kvarteret som består av 24 lägenheter och den beräknas vara klar under senhösten 2013. Under den här delen av projektet ska utemiljön och gårdarna förändras vilket kommer att ge utrymme för tydligare gårdsmiljö, även den senaste tekniken ska användas och testas för att genomföra en mängd klimatsmarta åtgärder. Förutom att de befintliga husen byggs om och moderniseras ska även nya hus byggas. De nya husen kommer att vara blandade i form av radhus, ett punkthus och villor. Detta kommer att underlätta och möjliggöra att nya kunder lockas till Vivalla samtidigt som man ökar

(19)

14 Som nämndes tidigare i rapporten, ska fokus ligga på de tre dimensionerna ekonomisk,

ekologisk och social hållbarhet. När det gäller dimensionen social hållbarhet är trygghet en av aspekterna som det kommer att satsas på i projektet. Genom dialog med hyresgästerna

diskuteras vad som är viktigt ur en trygghetsaspekt, vad som ska göras och hur det ska göras för att komma till rätta med trygghetsfrågorna. Förnyelsen av Vivalla innebär också att skapa samverkan med de boende i området och på ÖBO:s hemsida presenteras olika sätt för de boende att vara delaktiga. De boende kan till exempel vara med i en grupp som tycker till via webben, delta i en arbetsgrupp, diskutera med grannar, ställa frågor eller komma med olika förslag som rör projektet. På hemsidan redovisas även innebörden av projektnamnet ”Mitt gröna kvarter” som lyfter fram den gemensamma samverkan mellan ÖBO och de boende. [2,3] På hemsidan står följande:

Mitt: Boende i kvarteret ska känna en stark samhörighets- och hemmakänsla. Stolthet, trygghet och trivsel ska stärkas i kvarteret. Vi vill att de som bor här ska, genom pedagogiska metoder och visualisering, lära sig mer om sin egen miljöpåverkan vilket leder till känsla av ökad tillhörighet och ansvar. Gröna: Vi stärker det gröna i kvarteret. Förnyelsebar energi ska produceras och

energiförbrukningen ska mer än halveras. Nya cykelvägar och nya gator ska underlätta för miljövänliga transportalter. Grönområden med möjligheter till rekreation och plats för spontan lek och rörelse ska förbättras. Kvarter: Med hjälp av tekniska, konstnärliga och pedagogiska insatser stärks kvarterets identitet. Skillnader mellan det privata och det offentliga rummet ska

förtydligas, unika kännetecken för kvarteret ska skapas och kontakten mellan grannarna ska stärkas genom delaktighet. [3]

ÖBO satsar 600 miljoner kronor för att utveckla Vivalla och göra en stadsdel dit folk vill flytta. I partnerskap med Skanska, vill de bygga: ”en boendemiljö för framtiden, såväl ekonomiskt, ekologiskt som socialt” [17]. ÖBO:s intention när det gäller Vivalla är att bidra till en befolkningsstruktur som liknar hela Örebro kommuns befolkningsstruktur genom att till exempel attrahera nya kunder samtidigt som de unika identiteterna i området tas tillvara [16]. [16,17]

(20)

15

Figur 2: Den rödmarkerade delen är den delen av Vivalla där förnyelsearbetet pågår. Foto:

www.obo.se

(21)

16

Figur 4: Hur den nya situationsplanen över Visgatan kommer att se ut. ÖBO

Figur 5: På denna anslagtavla på Visgatan kan man läsa lite om det pågående projektet i området. Foto: A. J. Abdirahman

(22)

17 Figur 6: Första gården där 24 lägenheter byggs om. Foto: A. J. Abdirahman

(23)

18 Figur 8: Hur de nya husen kommer att se ut. Ritning: ÖBO

(24)

19 3.2 Intervjuer

Två representanter från ÖBO som jobbar med projektet Mitt gröna kvarter har samtidigt intervjuats för att få svar på hur ÖBO jobbar med trygghet i projektet och om trygghet tagits upp tidigt i planeringsskedet samt hur arbetet med trygghetsfrågor i framtiden ska ske. Anledningen till att intervjun ägde rum samtidigt och i samma lokal var att de två

intervjupersonerna arbetar tillsammans i projektet och att de nästan går på alla byggmöten tillsammans. De heter Johnny Andersson (JA) och Helena Hasslert (HH). Johnny Andersson jobbar som byggprojektledare i projektet. JA jobbar även med ekonomi där han lämnar budgeten till byggentreprenören från ÖBO:s del. JA berättar vidare att han arbetar mellan ÖBO och huvudentreprenören i projektet. Helena Hasslert jobbar som projektkoordinator och ombyggnadssamordnare i projektet. HH ansvarar bland annat för dialogen och kontakten med hyresgästerna och för de sociala frågorna i projektet. HH hjälper hyresgäster som har bott i fastigheterna där byggnationen pågår att antingen flytta permanent eller tillfälligt under byggnationstiden.

3.2.1 Trygghet i projektet: Fysiska och sociala åtgärder

När intervjun satts igång ställdes frågor kring hur ÖBO ser på att arbeta med

trygghetsskapande åtgärder i Vivalla. Både JA och HH svarar att trygghet är något som diskuteras mycket på de olika möten de deltar i. Det finns både interna och externa experter som tas in i projektet för att diskutera trygghetsfrågor. När det gäller den fysiska miljön berättar respondenterna bland annat att belysning och trafikfria gårdar är saker som diskuteras mycket i projektet. I projektet har en speciell belysningskonsult med inriktning på trygghet anlitats, för att planera en god belysning och ljussättning av den yttre miljön.

Trygghetsaspekter som tas upp i de olika mötena är många. Det kan t.ex. handla om belysning, trafik, grannsamverkan och skalskydd för husen. ÖBO vill skapa olika fysiska åtgärder som bidrar till trygghetsskapandet i området. HH konstaterar att det är viktigt att ta med alla delar för att komma tillrätta med trygghetsarbetet i området

”Trygghet är ganska många områden [när det gäller den fysiska miljön], det är

belysning, skalskydd för husen, det är olika fysiska åtgärder, som i det här projektet, att öppna upp flera fönster i gavlarna för att få en känsla av man inte går själv och så vidare”.

Vad avser trafikens påverkan på trygghet berättar respondenterna att frågan diskuteras mycket i projektet och att ÖBO har valt att lägga stort fokus på detta i området. Respondenterna berättar att de nya gårdarna ska vara trafikfria och att biltrafiken ska bli kontrollerad till den

(25)

20 grad att risken för olyckor blir så minimal som möjligt. När det gäller gångvägen, ska det belysas runt omkring och inte direkt där personen går eftersom detta kan orsaka att man bländas och inte ser vad som finns vid sidan av vägen. På motsvarande sätt diskuteras

planeringen av cykelvägen och att den inte ska ligga så nära husbyggnaden att cyklistens sikt försvåras.

När det gäller överblickbarheten i området betonar respondenterna att de diskuterat att det inte ska finnas dolda hörn samt att många av cykelförråden som idag ligger vid varje hus ska tas bort. Detta för att minimera skymmande byggnader som kan skapa otrygghet för de boende. Likadant med sophanteringen, det ska vara öppet och samtidigt snyggt så att det inte blir gömställen för brottsbenägna människor. Belysningen i området är också viktigt för ÖBO och diskussionerna kring belysningen är stora, att planera och sätta belysning som är funktionell och som gör att det känns tryggt är inte alltid lätt förklarar JA och HH.

Vad avser sociala åtgärder lyfter respondenterna fram att trygghet i området handlar bland annat om att föra dialog med hyresgästerna och lyssna på deras förslag på trygghetsåtgärder. Vidare förklarar de att grannsamverkan har diskuterats inom företaget och att de får hjälp av trygghetsansvariga på ÖBO som ger tips och råd i detta projekt. Respondenterna menar att en ökad grannsamverkan kan ge ökad social kontroll, vilket leder till att vardagsbrottsligheten minskas. Uteplatserna vid en del hus kommer att vara placerade mittemot varandra, detta för att öka kvarterskänslan och för att samverkan mellan grannarna ska vara en del av det trygghetsskapande arbetet i kvarteret och området i stort. Likaså kommer entréerna vara vända mot varandra så att grannarna möts när de går till och från hemmet och på så sätt lär känna varandra.

JA betonar trygghetsarbetet i projektet och hur tydliga ägarförhållanden kan skapas för de boende i Vivalla. JA förklarar vidare att trygghet är något som alltid är med i deras

hyresenkäter. Vidare betonar JA att de i projekten diskuterar privata zoner, att skapa tydligare gränser mellan privata och allmänna platser.

Öbo ser trygghet som en viktig aspekt vid planering av nya byggnader och speciellt i områden som Vivalla där boende känner viss upplevd otrygghet och fortsätter att arbeta med dessa frågor i framtiden. Inom ÖBO diskuteras ämnet trygghet och vad som kan göras för att bidra till det trygghetsskapande arbetet i Vivalla. ÖBO har interna experter som arbetar med trygghetsfrågor och en grupp som arbetar med ”Bosociala frågor”. Dessa personers kompetens och erfarenheter kring trygghetsfrågan utnyttjas och tillämpas på bästa möjliga

(26)

21 sätt. JA och HH betonar att de har tagit in interna experter för att diskutera olika

trygghetsfrågor. Respondenterna konstaterar att de kommer fortsätta med diskussionen kring trygghetsfrågorna eftersom det inte alltid är lätt att komma fram till en lösning som passar just detta projekt. JA och HH påpekar också att det är viktigt att föra diskussioner med de olika aktörerna i projektet och lyssna på deras förslag på trygghetsskapande åtgärder i projektet. Respondenterna berättar också att det finns andra trygghetsprojekt och trygghetsvandringar som ÖBO driver tillsammans med Örebro kommun i Vivalla och att i framtiden utöka dessa trygghetsvandringar för att öka tryggheten i Vivalla.

ÖBO:s insatser när det gäller det trygghetsskapande arbetet i Vivalla är uppdelade i sociala och fysiska åtgärder. Men frågan som kan ställas är om dessa åtgärder räcker för att få ökad upplevelse av trygghet i Vivalla eller om det behöver göras ytterligare åtgärder för att skapa ökad trygghet. I nästa avsnitt behandlas resultatet av enkätundersökningen med de boende i området vilken undersöker hur trygga de känner sig i området samt om deras förslag på åtgärder överensstämmer med de åtgärder som ÖBO planerar att genomföra i området.

(27)

22 3.3 Enkätundersökningen

3.3.1 Genomförande av enkätundersökning

Enkätundersökningen delades till de boende som bor på gatorna Vivallaringen, Lyrikgatan och Poesigatan. Dessa gator valdes på grund av att de ansågs ha en bra blandning av de olika befolkningsgrupperna i Vivalla. Enkäterna utdelades till 36 personer varav hälften var män och hälften kvinnor, deltagarpersonerna var i åldrarna 18-84 år gamla. I enkäterna angav deltagarna om de föddes i landet eller om de var utlandsfödda, detta för att få ett enkelt och balanserad resultat mellan de olika grupperna. Alltså har fokuserats på de två variablerna kön och kulturell bakgrund.

Olika grupper Antal personer i varje grupp

Man: Födda i landet 9

Man: Födda utanför landet 9

Kvinnor: Födda i landet 9

Kvinnor: Födda utanför landet 9

Tabell1: De olika grupperna som besvarade enkäterna.

3.3.2 Resultat av enkätundersökning

De olika frågorna i enkätundersökningen har olika betygssystem och redovisas med hjälp av stående stapeldiagram. De ovannämnda fyra grupperna presenteras i diagrammen. Resultaten av vissa frågor redovisar jämförelse mellan hur männen och kvinnorna svarade. Resultaten presenteras i procent förutom den första frågan där presentationen är betygsystemet 1-5, där 1 är dåligt rykte och 5 är gott rykte.

(28)

23

Vivallas rykte

De flesta deltagarna har gett Vivallas rykte ett betyg som bedöms vara negativt. De totala gruppernas sammanlagda medelvärde, när det gäller Vivallas rykte, hamnar på 2.41. Detta ligger under det genomsnittliga betyget 3.

Diagram 1: Resultat på frågan: Har Vivalla ett gott eller dåligt rykte enligt dig? 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4

Män: Utanför Sverige Män: Sverige Kvinnor: Utanför Sverige

Kvinnor: Sverige

(29)

24

Trygghet i Vivalla

När det gäller trygghet känner sig män med utländsk bakgrund mesta trygga i Vivalla. Svenska kvinnor känner sig å andra sidan mest otrygga i Vivalla. De totala gruppernas sammanlagda medelvärde när det gäller trygghet i Vivalla hamnar på 67% och detta bedöms vara ganska bra.

Diagram 2 a: Resultat på frågan: Hur trygg känner du dig i Vivalla? Trygghet i förhållande till kulturell bakgrund.

Diagram 2b: Trygghet i förhållande till kön. 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90%

Män: Utanför Sverige Män: Sverige Kvinnor: Utanför

Sverige Kvinnor: Sverige Betyg 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% Män Kvinnor Betyg

(30)

25 Diagram 3: Resultat på frågan: Hur orolig är du för att utsättas för inbrott eller stöld i din bostad, fysiskt våld och misshandel från en främling, i Vivalla?

Diagram 4: Resultat på frågan: Känner du dig otrygg att vistas på någon av de nedanstående platserna? 0,00% 10,00% 20,00% 30,00% 40,00% 50,00% 60,00%

Mycket oroad Ganska oroad Inte särskilt oroad Inte alls oroad

Män Kvinnor 0,00% 5,00% 10,00% 15,00% 20,00% 25,00% 30,00% 35,00%

Cykelrummet Tvättstugan Gården Busshållplatsen

(31)

26 Diagram 5: Resultat på frågan: Har du någon gång känt dig otrygg på grund av medias (TV, tidningar, radio) beskrivningar av brott som skett i Vivalla?

Diagram 6: Resultat av frågan: Gör du eller har du någon gång gjort olika typer av förebyggande åtgärder till följd av oro för att utsättas för brott?

0,00% 5,00% 10,00% 15,00% 20,00% 25,00% 30,00% 35,00% 40,00%

Ja Ibland Sällan Nej

Boende 0,00% 10,00% 20,00% 30,00% 40,00% 50,00% 60,00% 70,00% 80,00% 90,00% Ja Nej Män Kvinnor

(32)

27 Diagram 7: Resultat på frågan: Tycker att det skulle kännas tryggare om du kommer in till din

fastighet med andra låssystem än nyckeln som används idag?

Diagram 8: Resultat på frågan: Ange vilken av nedanstående låssystem som du skulle kunna använda? 0,00% 10,00% 20,00% 30,00% 40,00% 50,00% 60,00% Ja Nej Boende 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% Porttelefon Kod Boende

(33)

28 Diagram 9: Resultat på frågan: Vad tycker du bör göras för att du ska känna dig trygg i ditt

bostadsområde?

Diagram 10: Resultat på frågan: Hur tycker du att din hyresvärd sköter frågor som rör trygghetsskapande i bostadsområdet? 0,00% 5,00% 10,00% 15,00% 20,00% 25,00% 30,00% 35,00% 40,00% 45,00%

Ökad bevakning Bättre belysning Minimera skymmande buskar

Boende 0,00% 10,00% 20,00% 30,00% 40,00% 50,00% 60,00% 70,00%

Mycket bra Bra Mindre bra Inte bra

(34)

29

4. Diskussion

Trygghetsfrågorna som diskuteras inom ÖBO och med hyresgästerna anses vara viktiga för trygghetsskapandet i Vivalla menar intervjupersonerna. Då Sverige inte har vare sig riktlinjer eller lagar kring brottsförebyggande bebyggelseplanering blir det naturligt att byggherren/bostadsbolaget själv väljer de trygghetsskapande åtgärder som betraktas som viktiga i olika projekt och områden. Å andra sidan kan brist på riktlinjer eller lagar leda till att vissa bostadsbolag, byggherrar eller andra byggföretag inte tar det ansvar som samhället förväntar sig av dem,[10].

De flesta av de trygghetsfrågor som har diskuterats i ÖBO och som tillämpas i Mitt gröna kvarter överensstämmer med de förslag på åtgärder som enligt Vivallabornas önskemål ska vidtas i området. Detta visar att merparten av ÖBO:s fysiska och sociala

trygghetsåtgärder vad gäller förnyelsearbetet i Vivalla utgår från olika problem som de boende i området har. Detta är nödvändigt om det brottsförebyggande arbetet ska bli framgångsrikt eftersom de boende har kunskap om området och vet vilka åtgärder som behöver vidtas. Att de boendes önskemål och förslag på trygghetsåtgärder tas tillvara ökar deras förtroende för bland annat hyresvärden och bostadsbolaget. Att de även känner sig delaktiga i trygghetsarbetet i sitt område kan leda till att många av dem väljer att bo kvar i området. Det är dock inte bara de boendes förslag och önskemål som skapar trygghet i Vivalla, utan det handlar också om att ÖBO fokuserar på att utforma byggnaderna i området på ett sätt som gör att den sociala kontrollen i området ökar. I Mitt gröna kvarter kommer de nya husen i första etappen att vara placerade mitt emot varandra med en gemensam innergård, vilket ska bidra till att skapa samverkan mellan grannarna. Detta är också bra för att minimera känslan av främlingskap och otrygghet i Vivalla. Rolf Lidskog vid Örebro universitet, menar att genom att lära individerna inte vara rädda för det okända och utan istället vara öppna för mångkulturalism kan upplevelsen av otrygghet minskas. Att husen är placerade mittemot varandra (se figur: 1) skapar tydliga gränser mellan privat och allmän plats, vilket exempelvis kan hindra eventuella brottslingar från att begå brott och röra sig fritt i området [11].

Tryggheten i Vivalla bör enligt vår uppfattning öka. Trots att enkätresultatet visar att Vivalla är ett ganska tryggt område finns det mycket som måste göras för att alla i området ska känna sig trygga. Resultaten visar att de som känner sig mest otrygga är svenska vilket antagligen beror på att de är i minoritet i området. Främlingskapet de känner gentemot andra grupper i Vivalla gör att de känner sig otrygga där. 40 % av de

(35)

30 utländska kvinnorna i Vivalla känner sig också otrygga, och detta visar att kvinnorna i Vivalla oavsett etnisk bakgrund, känner större otrygghet än männen. För att komma till rätta med problemet anser vi att ÖBO bör skapa mötesplatser där de boende kan träffas och lära känna varandras kultur och bakgrund. Människor i allmänhet är rädda för det okända. Människorna i Vivalla kommer från tiotals olika länder, och för att de ska lära känna varandra och respektera varandras kultur och bakgrund behöver de ha en plats där de kan träffas och ägna sig åt olika aktiviteter. På så sätt lär de sig att hantera det som är annorlunda och det som känns främmande, vilket kan leda till ökad trygghet i området.

Över 60 % procent av de tillfrågade känner sig mycket, eller ganska, oroliga för att utsättas för fysiskt våld, stöld eller inbrott. Detta är allvarligt då det kan leda till att vissa hyresgäster väljer att flytta till andra områden som anses vara tryggare. För att detta inte ska ske föreslår vi att ÖBO skapar bättre förutsättningar för en god boendemiljö,

genomförs, exempelvis genom att lokalisera arbetsplatser och andra verksamheter i området vilket bidrar till ökad informell social kontroll. Detta kan i sin tur resultera i att fler arbetstillfällen skapas för de boende i Vivalla.

Många av enkätsvaren visar att Vivallaborna känner sig otrygga när de vistas i tvättstugan. Det kan bero på avståndet mellan husen och tvättstugan eller på att grannarna inte känner varandra. Detta trygghetsproblem kan lösas genom att öka antalet tvättstugor i de olika gatorna och att placera tvättstugorna närmare husen. Tvättstugorna ska placeras så att grannarna har god överblick över det som sker runt omkring tvättstugan.

Nästan 30 % av de tillfrågade känner sig otrygga när de vistas ute på de olika platserna i Vivalla. Därför anser vi att ÖBO bör bygga lokaler, arbetsplatser och träffpunkter som bidrar till ett mångsidigt socialt liv. Detta hindrar brottsbenägna personer att söka sig till Vivalla eftersom området är alltid befolkat och därmed har en ökad informell social kontroll.

45 % av de som svarade på enkäten anger att de skulle känna ökad trygghet om ett annat låssystem än nyckeln användas i porten. Av de 45 % som ville ha ett annat låssystem föreslog 80 % av dem att de ville ha porttelefon. 20 % tyckte att kodsystem skulle kännas tryggare. Dessa två låssystem känns tryggare eftersom porten hela tiden är låst. Vi håller med och tycker att en låst port skapar mer trygghet än en dörr som är öppen för vem som helst. Idag låses de flesta portarna i Vivalla efter klockan 21:00. På dagarna kan vem som helst komma in i de olika husen och detta kan skapa otrygghet för de boende. De nya

(36)

31 husen som kommer att byggas i Visgatan ska ha nya entrépartier med nya kodlås och detta är bra. Vi föreslår att hela Vivalla ska ha liknande låssystem för vi tycker att det blir en del av trygghetsskapande arbetet i området.

De flesta som svarade på enkäten anger att Vivalla har ett dåligt rykte. Det är förståeligt eftersom det skrivs negativt om Vivalla i media. Vi tycker att rykte och trygghet går hand i hand, och i vanliga fall är det de områden som har dåligt rykte som också känns mest otrygga. Vi tycker att kommunen och ÖBO satsar på att förbättra den dåliga bilden som folk har av Vivalla. Vi tycker också att kommunen ska skapa förutsättningar som underlättar för vivallaborna att identifiera sig positivt med sitt bostadsområde.

Resultaten visar också att de flesta föreslår att öka tryggheten i Vivalla genom god överblickbarhet och genom ökad bevakning. Vi tycker att ÖBO ska ta till sig de boendes förslag på åtgärder och försöka hitta ett lämpligt sätt att genomföra det.

Sammanfattningsvis tycker de flesta som har svarat på enkäterna att ÖBO sköter det trygghetsskapande arbetet bra. Detta är ett gott resultat men vi tycker att ÖBO ska bli bättre och hitta nya metoder som underlätter trygghetsskapande arbetet i området. Att lösa problemen kring trygghet sker inte över en dag och behöver därför resurser och mer tid. För att få det trygghetsskapande arbetet att bli framgångsrikt behövs flexibla och kreativa arbetssätt som underlätter skapandet av ökad trygghet i Vivalla. Likaså är det viktigt att ha olika angreppsätt när man försöker skapa trygghet där olika aktörer som är verksamma i Vivalla skapar ett processtänkande där de hela tiden stärker de positiva krafterna i Vivalla och samtidigt motverkar det som bromsar Vivallas utveckling i framtiden.

(37)

32

5. Slutsats

Vivalla är en av de största stadsdelarna i Örebro om inte den största med 6937 invånare enligt Örebro Kommuns statistik från 2012. Över 20 % av dessa är i åldern 13-24 år och en övervägande majoritet av Vivallas invånare är relativt unga personer. Med denna befolkningsstatistik som visserligen är väldigt intressant ur ett boende perspektiv vill vi lyfta fram två synpunkter. Det ena är att Vivalla trots den största andelen ungdomar mellan 16-18 år (404 personer år 2012) inte har någon organiserad verksamhet för denna målgrupp medan det i andra stadsdelar exempelvis finns fritidsgårdar för ungdomar i den åldern [18]. Vi är övertygade om att tryggheten i Vivalla kan ökas genom att skapa

mötesplatser och aktivitetshus för ungdomar i de övre tonåren då dessa annars tenderar att "hänga" sysslolösa i området och detta i sin tur ökar känslan av otrygghet bland de

boende. Ytterligare en synpunkt, och i det långa loppet även en rekommendation till ÖBO och Örebro Kommun, är att allmänna idrottsplatser för spontanaktivitet tycks vara

otillräckliga. Den enda arenan för spontanidrott är idag vid Vivallaskolan och den mest använda av dessa anläggningar är konstgräsplanen för fotboll. Det går inte en dag då vi har passerat den fotbollsplanen utan att den varit upptagen oavsett om det är tidigt på morgonen eller sent på natten. Vi tror att detta kan bero på att kommunen planerat dessa spontanidrottsanläggningar utifrån samma måttstock som andra stadsdelar. Det som däremot glöms bort är att Vivalla har en majoritet av övervägande ung befolkning vilket leder till att dessa arenor blir högt belastade. För att dessa platser ska leva upp till sitt syfte att öka spontanidrottandet bland de boende så måste resurserna vara fördelade efter behov och inte efter stadsdel oavsett befolkningstrend som fallet är idag.

Rapporten visar att ÖBO gör omfattande trygghetsskapande åtgärder i Vivalla men mer behöver göras för att alla folkgrupper i området ska uppleva ökad trygghet. Åtgärderna kan delas in i tre kategorier. Tekniska åtgärder, sociala åtgärder och arkitektoniska åtgärder. Vad avser den tekniska aspekten kan ÖBO byta ut låssystemen som idag

används till portarna i Vivalla. Att byta ut de traditionella nycklarna som används idag till elektronisk passersystem ökar den upplevda tryggheten i området eftersom hyresgästerna kan ta mer kontroll över vem som får komma in i byggnaderna. Pasersystemen kan vara kortläsare, kod-dosa eller porttelefon.

När det gäller den sociala aspekten kan ÖBO skapa lokaler och mötesplatser där de boende i området kan träffas och lära känna varandra. Människorna i Vivalla är från tiotals olika länder och för att de ska lära känna varandra och respektera varandras kultur

(38)

33 och bakgrund behövs lokaler och aktivitetshus där de kan lära känna varandra, och på så sätt skapa trevlig och trygg social samvaro. Detta leder till att de boende lär sig att hantera det som är annorlunda och det som känns främmande, vilket i sin tur leder till ökad trygghet i området.

Den arkitektoniska aspekten i området är en viktig del för trygghetsskapande arbetet i Vivalla. ÖBO satsar på att bygga bostäder som ger de boende ökad upplevd trygghet. Förnyelsearbetet som ÖBO har inlett i Vivalla visar att ÖBO tänker på trygghet. Många av de trygghetsåtgärder som de vill genomföra i Mitt gröna kvarter liknar de förslag på åtgärder som de boende vill ska genomföras i området. God överblickbarhet, ökad bevakning samt säkrare och tryggare skalskydd är saker som ÖBO kan göra för att tryggheten i bostadsområdet ska öka.

Vivalla kan bli en mer trygg och attraktiv plats att bo på om man använder de olika kompetenserna i området på rätt sätt. ÖBO kan vara delaktig i att förbättra den bild som andra har av Vivalla genom att utnyttja de positiva krafterna i området. Det finns unika identiteter i området som inte har uppmärksammats ännu och för att lyfta fram dessa identiteter är lokaler och träffpunkter viktiga i Vivalla.

Det är viktigt att ha olika angreppsätt när man försöker skapa trygghet. De olika

verksamma aktörerna i Vivalla bör skapa ett processtänkande där de hela tiden stärker de positiva krafterna i Vivalla, samtidigt som de motverkar det som bromsar Vivallas utveckling i framtiden.

(39)

34

6. Rekommendation för framtida studier

Exjobbets omfattning, och den begränsade tiden vi haft, gör att det är svårt att dra slutsatser om hur den upplevda tryggheten är bland hyresgästerna i bostadsområdet. Att genomföra liknande undersökningar men i en större kvantitet är dock något som vi kan rekommendera ÖBO att göra. Detta skulle öka känslan av deltagande bland de boende i Vivalla, samt lyfta fram värdefulla synpunkter på den utveckling som ÖBO vill

genomföra i området. Även om antalet enkätdeltagare inte varit så som vi till en början önskat, så har vi kunnat urskilja en del skillnader mellan de olika målgrupperna vad gäller känslan av den upplevda tryggheten. Vi ser tydligt att "etniskt" svenska kvinnor i en högre grad bär en känsla av otrygghet medan utrikesfödda män är den grupp som känner sig mest trygga. För att balansera gapet mellan dessa grupper rekommenderar vi att ÖBO och kommunen samarbetar med andra verksamma aktörer i området. Ett väl fungerande samarbete med de boende och de verksamma i området kan vara avgörande för att komma till rätta med trygghetsskapande åtgärderna i Vivalla.

(40)

35

7. Referenser

[1] http://www.renoveraenergismart.se/miljonprogrammet/ Hämtad 2013-04-15

[2] http://www.obo.se/sv/Bostader/Vi-bygger/Nya-Vivalla/ Hämtad 2013-04-15

[3] http://www.obo.se/sv/Bostader/Vara-stadsdelar/Bo-pa-vaster/Vivalla/Hämtad 2013-04-15

[4] Boverket. Lär känna din ort!: metoder att analysera orter och stadsdelar. 1. uppl. 2006, Karlskrona.

[5] Andersson E, Sundin Eriksson L. Samband mellan social hållbarhet och

byggnadsarkitektur: Ett konkretiserande genom utformning av en förskola. Luleå tekniska universitet. institutionen för samhällsbyggnad. Hösten 2010. Hämtad från

http://pure.ltu.se/portal/files/31188636/LTU-EX-10158-SE.pdf Hämtad 2013-04-18

[6] World Commission on Environment and Development. Vår gemensamma framtid: [rapport från] Världskommissionen för miljö och utveckling under ordförandeskap av Gro Harlem Brundtland. 1988, Prisma, Stockholm.

[7] http://sv.wikipedia.org/wiki/H%C3%A5llbar_utveckling Hämtad 2013-04-18

[8] Bergman B, Klefsjö B. Kvalitet från behov till användning. 5:1., [omarb. och utök.] uppl.: 2012, Studentlitteratur, Lund.

[9] http://www.orebro.se/5617.html Hämtad 2013-04-23

[10] Eriksson T. Trygghet i boende. 1. uppl., 2010, Stiftelsen Tryggare Sverige, Stockholm. 2010.

[11] Torstensson Levander M. Trygghet, säkerhet, oro eller risk?: begreppsdefinitioner och mått. 2007, Sveriges Kommuner och Landsting, Stockholm. Hämtad från

http://brs.skl.se/brsbibl/kata_documents/doc39150_1.pdf 2013-04-23

[12] Allas vårt ansvar: ett nationellt brottsförebyggande program. [Elektronisk resurs], [Ny utg.] 2000, Fritzes offentliga publikationer, Stockholm.

(41)

36

[13] Polismyndigheten i Stockholms län. Forsknings- och utvecklingsenheten. Bo tryggt 05 handbok för brottsförebyggande och trygghetsskapande i bostäder och bostadsområden. [Elektronisk resurs], 2005, Forsknings- och utvecklingsenheten, Polismyndigheten i Stockholms län, Stockholm. Hämtad från

http://www.botryggt.se/ Hämtad 2013-04-23

[14] Malm E, Malm U, Gustafsson H. Framtidens trygghetsbok: om att förebygga brott och

öka tryggheten i bostadsområden och stadsdelar i Göteborg. 2002, Förvaltnings AB

Framtiden, Göteborg. [15] http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/1729 Hämtad: 2013-04-23 [16]http://www.hallbarastader.gov.se/Bazment/Alias/Files/?arsrapport_2011_mitt_grona_kvar ter Hämtad: 2013-04-23 [17] http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/orebrobostader/pressrelease/view/oebo-satsar-600-miljoner-foer-att-utveckla-och-foernya-vivalla-785067 Hämtad: 2013-04-23 [18] http://www3.orebro.se/pxweb/DATABASE/orebro/Befolkning/Bostadsomr%E5de/Bostadsomr% E5de.asp Hämtad: 2013-04-23

Muntliga källor

Intervju med representanter från ÖrebroBostäder (ÖBO).

(42)

37

Bilagor

Frågor till representanter från ÖBO

Vi tackar er för att ni ställer upp på intervjun!

Nedanstående punkterna tänkte vi diskutera kring under intervjun. Se dessa punkter som teman där ni fritt berättar om ert arbete och utvecklar era svar och idéer kring frågorna. Vi ser fram emot att intervjun ger kloka och intressanta synpunkter.

1. Vad har du för ansvarsområde på ÖBO?

2. Hur ser ÖBO med att jobba med trygghetsskapande bebyggelseplanering i Vivalla?

3. Hur ser du på ÖBOs möjlighet att påverka Bebyggelseinriktade åtgärder mot otrygghet?

4. I Sverige har bostadsbranschen under lång tid jobbat med trygghetsfrågor i olika aspekter. I produktionen (arbetsmiljö, stöldskydd), i köp (garantier, försäkringar). Men man har däremot vart mindre uppmärksam på trygghetsfrågor i boendet. Hur viktigt ser ni på att jobba med just trygghet i boendet?

5. Har ni arbetat med trygghetsfrågor vid planeringen av projektet” mitt gröna kvarter”, och hur?

6. Vad kan ÖBO arbeta med i framtiden för att skapa trygga bostäder och bostadsområde till sina hyresgäster? De planeringar som ni gör har stor betydelse för Vivallas

(43)

38

Trygghetsundersökning i Vivalla

Hejsan!

Vi är två studenter som läser byggingenjörsprogrammet vid Örebro Universitet. Just nu håller vi på att skriva vår C-uppsats som handlar om trygghet och boende perspektiv. En del av rapporten består i att genomföra enkätundersökning till de boende i bostadsområdet Vivalla där vi undersöker deras upplevelse om trygghet i bostadsområdet. Med befogad enkät vänder vi oss till dig som bor i Vivalla och vi hoppas att du kan svara på 10 kortare frågor om din upplevelse av trygghet i ditt bostadsområde. Det kommer ta mellan 5-10 minuter. Ditt deltagande är mycket betydelsefullt för genomförandet av vårt examensarbete.

Stort tack för din medverkan!

Somaliska

Waxaan nahay laba arday oo jaamacada Örebro universitet ka barta kulliyada Injineeriyada. Hadda waxaan ku howlannahay inaan qorno maqaal cilmiyeedkii ugu dambeeyay ee aan kusoo af jari laheyn waxbarashadeena. Maadada aan dooranay in aan wax ka qorno waxeey tahay amaanka dadka dagan xaafada Vivalla eey ku qabaan guryahooda iyo guud ahaan xaafada Vivalla oo dhan. Tusaale ahaan hadii aad ka baqaneeysid inaad habeenkii kaligaa baxdid iyo sidoo kale hadii gurigaada inuu tuug kaa jabsado aad ka baqeeysid marka aad ka maqantahay iyo waxii lamid ah. Waxaan kaa codsaneynaa inaad naga caawisid ka jawaabida su’aalaha gadaal ku qoran maxaa yeelay jawaabtaada aad ayeey muhiim noogu tahay. Waad ku mahadsantahay ka qeybgalkaada!

Arabiska ابحرم ! ةسدنه جمانرب نوسردي نيذلا بلاطلا نم نينثا نحن ءانبلا وربيروأ ةعماج يف . نلآا رظن ةهجو نم ناملاا لوح ثحب لمعن ناكسلا . نم ءزج راسفتسا ءارجإ وه ثحبلا يف ناكسلل لاافيف ةقطنم ةينكسلا ملأا لوح مهتاروصت سردن ثيح ا ن يف لا ةقطنم لا ةينكس . عم جوتن ناكسلا يار علاطتسا قفر ىلع ةباجلاا كتعاطتساب نوكي نا لمانو هلافيف ناكس نم كنوك كل ه 01 كتقطنم يف ناملااب كروعش لوح ةريصق ةلئسا . قرغتست فوس 5 -01 قئاقد . كراشم انثحب زاجنلا ادج ةمهم مكت . مكتكراشم ىلع لايزج اركش !

Med vänliga hälsningar

Abdulkhadir Jamal Abdirahman, Haidar Al-Halafi Kontakt: abdjah091@studentmail.se. 073-6464864

(44)

39

Frågor till enkätundersökningen

1. Har Vivalla ett gott eller dåligt rykte enligt dig? (1= dåligt rykte, 5= gott rykte)

1 2 3 4 5

☐ ☐ ☐ ☐ ☐

Egna kommentarer ...

...

2. Hur trygg känner du dig i Vivalla? (1= inte bra, 5= mycket bra)

1 2 3 4 5 ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ Egna kommentarer ... ... FÖDELSELAND ☐ Sverige ☐ Utanför Sverige KÖN ☐ Man ☐ Kvinna

(45)

40 3. Hur orolig är du för att utsättas för inbrott eller stöld i din bostad, Fysiskt våld och

misshandel från en främling, i Vivalla? ☐ Mycket oroad

☐ Ganska oroad ☐ Inte särskilt oroad ☐ Inte alls oroad

Egna kommentarer ...

...

4. Känner du dig rädd för att vistas på vissa platser i Vivalla?

☐ Ja ☐Nej ☐ Ibland

Egna kommentarer ...

...

5. Känner du dig otrygg att vistas på någon av de nedanstående platserna?

☐ Cykelrummet ☐ Tvättstugan ☐ Gården (Ute) ☐ Busshållplatsen

☐ Nej, Ingen av platserna.

6. Har du på grund av att du upplever en viss oro avstått från vardagliga aktiviteter till exempel ta en promenad på kvällen?

☐ Ja ☐ Ibland ☐ Sällan ☐ Nej

(46)

41 Egna kommentarer ...

...

7. Har du någon gång känt dig otrygg på grund av medias (Tv, tidningar, radio) beskrivningar av brott som skett i Vivalla?

☐ Ja ☐ Ibland ☐ Sällan ☐ Nej Egna kommentarer ... ...

8. Gör du eller har du någon gång gjort olika typer av förebyggande åtgärder i följd av oro för att utsättas för brott?

☐ Ja ☐ Nej

Vad har gjort om du svarat på ja? ...

...

9. Tycker du att det skulle kännas tryggare om du kommer in till din fastighet med andra låssystem än nyckeln som används idag?

☐ Ja ☐ Nej

Egna kommentarer ...

10. Om du svarat Ja på fråga 9, Ange vilken av de nedanstående låssystem som du skulle kunna använda?

☐Porttelefon ☐ Kod

(47)

42 11. Vad tycker du att det bör göras för att du ska känna dig trygg i ditt bostadsområde?

☐ Ökad bevakning ☐ Bättre belysning

☐ Minimera skymmande buskar

Egna kommentarer ... ...

...

12. Hur tycker du att din hyresvärd sköter frågor som rör trygghetsskapande i bostadsområdet? ☐ Mycket bra ☐ Bra ☐ Mindre bra ☐ Inte bra Egna kommentarer ... ...

Figur

Updating...

Relaterade ämnen :