Planering i Malmö 2014:2 | 23
Förvånansvärt mycket hade förändrats. Dessa för-ändringar säger något om Malmö, och kanske inte minst om det svenska samhällets utveckling från ett industrisamhälle till ett konsumtionssamhälle.
Vid första anblick kan mycket tyckas likt på själ-va Stortorget. Några bänkar har flyttats och kios-ken på torget har bytts ut. Några uteserveringar har också kommit till, men torget som stadsrum är sig förvånande likt. I lokalerna runt torget har det dock hänt en del, andelen butiker har minskat och i hög grad ersatts av restauranger. Ännu större blir skillnaderna om vi lyfter blicken. Stortorget ligger i dag som början på ett stort gågatuområde dominerat av butiker, restauranger och caféer. De gamla indu-strierna i hamnen har ersatts av högskola och kontor.
Stortorget i pressen
Om vi ser till skillnader i hur man rapporterade om Stortorget i pressen på 1970-talet och i dag har det också hänt saker. I slutet av 1970-talet rapporterade man mest om officiella och politiska aktiviteter, så-som besök eller tal av olika dignitärer. I dag domine-ras rapporteringen av kulturella aktiviteter och firan-den såsom Malmöfestivalen. Torget har fortfarande en viktig representativ funktion, men dess roll för mer storskaliga evenemang har ökat markant. Detta bekräftas också av kommunens enkätundersökning om Stortorget från 2008, där ett par av de mest van-liga åsikterna var just att parkeringen ska bort och att torget ska vara en storslagen evenemangsplats.
När man börjar studera det liv som levs på torget blir förändringarna än mer tydliga. Först och främst är det mer folk. Människor rör sig i högre grad över torget och de tar färre pauser. Särskilt har andelen
Stortorget – ett torg i förändring
sittande minskat på torget. Det är i dag bara hälften så många som sitter jämfört med slutet av 1970- talet. Detta bidrar mycket till intrycket eftersom varje sit-tande i snitt uppehåller sig drygt tio minuter längre på torget. Folk pausar fortfarande, men de pausar kortare stunder och stående, inte sällan med en kaffe, mobiltelefon eller kamera i handen. En kategori som inte förekom i studien från 1978 var personer som arbetade på torget. I dag tycks vi se allt fler, ofta per-soner som förbereder inför nästa evenemang, eller plockar ner från ett som nyligen avslutas. På så sätt gör sig evenemangen ofta påminda, även då det inte pågår.
Minskning av antalet äldre
Om vi ser till vilka grupper som är på torget ser vi en tydlig minskning av antalet äldre. 1978 var mer än en tredjedel av torgets användare över 65 år, i dag är de bara fem procent. Andelen pensionärer har visser-ligen också minskat något i Malmö som helhet un-der dessa decennier, men betydligt mindre, vilket innebär att torget framförallt tycks locka yngre i dag. Andelen kvinnor har också ökat markant. Kan-ske hänger det ihop med att varvet och andra mans-dominerade industriarbetsplatser i närheten har lagt ner, kanske beror det på att andelen shoppare har ökat. Männen är dock fortfarande något flera på tor-get, och som i flera andra studier visar de en något större benägenhet att sitta ner och därmed också att spendera mer tid i det offentliga rummet (även om skillnaderna här inte längre är särskilt stora just på Stortorget). Folk rör sig i dag också oftare ensamma på torget, andelen folk som går i par eller i grupper om tre eller fler har minskat.
1970-talets Stortorg var alltså dominerat av män och äldre, folk gick i större grupper, och spende-rade mer tid på torget. Torget hade visserligen en viktig representativ funktion men det var också en viktig plats i många människors vardag. Där fanns bland annat järnhandel, elaffär, sybehörsaffär, opti-ker, bokhandel och fotobutik. I dag tycks tiden för pauser vara kortare. Många är på torget som turister eller enbart för att gå på stan. Konsumtionen, både av varor och av upplevelser, tycks ha blivit viktigare. Folk bär runt på mycket fler ting, påsar, väskor och mobiler, och det äts och dricks mer i det offentliga rummet. Ryttarstatyn av Karl X Gustav mitt på tor-get har alltid varit omtvistad i Malmö. I kommunens enkätundersökning var de som ville ha bort statyn fler än de som ville ha den kvar. Samtidigt används den i dag relativt flitigt på soliga dagar. I takt med att folk bär med sig mat, dryck, ipads och mobiler, och i takt med att Stortorgets användare har blivit yngre, har också statyns popularitet som sittplats vuxit på bekostnad av bänkarna vid fontänen och Rådhuset. Kanske är den plana stenytan bättre än en bänk om man behöver ställa något ifrån sig. Hur som helst, om vi enbart ser till användningen så tycks statyn faktiskt vara populärare än någonsin.
Sammanfattningsvis har Stortorget alltså för-ändrats ganska mycket trots att det praktiskt taget ser lika dant ut. Konsumtionssamhället har bidragit till fler människor, men också till ett snabbare tem-po, lägre andel sittande, fler yngre och förmodligen till en ökad andel medelklassbesökare. En av de tyd-ligaste förändringarna är just torgets stärkta roll som en evene mangsplats. När det inte är något pågåen-de evene mang är torget i allt högre grad en plats man bara passerar förbi på väg till andra platser, men un-der vissa veckor på året vänds denna ordning och tor-get blir en magnet. Precis som Lilla torg har fått en mer specialiserad funktion som restaurangtorg tycks alltså även Stortorget se ut att gå mot en ökad specia-lisering.
Mattias Kärrholm Professor på Institutionen för Arkitektur och byggd miljö,
LTH, samt på Urbana studier, Malmö högskola mattias.karrholm@arkitektur.lth.se
I juni 1978, samma månad som Malmös första gågata invigdes, gjorde
socio-logen Perla Korosec-Serfaty och hennes forskargrupp vid Konstvetenskap liga
institutionen i Lund en omfattande studie av Stortorget och dess
använd-ning. Sommaren 2013, det vill säga, precis 35 år efter Korosec-Serfatys studie,
följde jag upp med en något mindre, men parallell studie.
Bilder av Stortorget i Malmö från juni 1978 samt hur det gestaltar sig 2013. Foto Perla Korosec-Serfaty och Mattias Kärrholm.
Karl X Gustav är sig lik men folklivet på Stortorget har för-ändrats. Foto Perla Korosec-Serfaty och Mattias Kärrholm.
