Postmodernismen en användbar men opålitlig bundsförvant

G R O H A G E M A N N

Postmodernismen en användbar

men opålitlig bundsförvant

Post modernismen kan bidra till kritiska förhållningssätt

inom modern ismen. I dess moderata form erbjuder den premisser som

utan vidare kan integreras både i kritisk och liberal teori. Men postmodernismen

är en opålitlig bu ndsförvant. Den representerar en kunskapsteoretisk

konkurs som undergräver alla möjligheter till normativ kritik.

En viktig h i s t o r i k e r d e b a t t är u n d e r utveckling i Kvinnovetenskaplig tidskrift. Christina Carlsson

Wetterberg p u b l i c e r a d e i n r 3 -92 e n t ä n k v ä r d

artikel o m f ö r h å l l a n d e t m e l l a n k ö n s t e o r i o c h e m p i r i s k h i s t o r i e f o r s k n i n g . Artikeln u t g j o r d e bl a e n kritisk k o m m e n t a r till Yvonne Hirdmans b e g r e p p "genussystem" - n å g o t s o m fått stort i n f l y t a n d e i n o m d e n historiska f o r s k a r m i l j ö n i Sverige. D ä r i g e n o m liar vi u p p n å t t n å g o t så f r u k t b a r t s o m e n tydlig m e n i n g s s k i l j a k t i g h e t m e l l a n två av N o r d e n s l e d a n d e kvinnohistori-ker. D e s s u t o m r ö r d e t sig o m e n m o t s ä t t n i n g o m f a t t a n d e en r a d m y c k e t c e n t r a l a p r o b l e m -ställningar s o m ä r r e l e v a n t a b å d e f ö r d e n femi-nistiska t e o r i b i l d n i n g e n o c h f ö r d e n historiska f o r s k n i n g e n .1

F r a m till slutet av 1980-talet p r ä g l a d e s i stort sett d e n n o r d i s k a k v i n n o h i s t o r i e n dels av e n e m p i r i s k , a k t ö r i n r i k t a d t r a d i t i o n , dels av e n strukturalistisk o c h m e r t e o r e t i s e r a n d e . D e n f ö r s t n ä m n d a m o t s v a r a r d e n m e s t f r a m t r ä d a n -d e t r a -d i t i o n e n i n o m -d e n n o r s k a historieforsk-n i historieforsk-n g e historieforsk-n u historieforsk-n d e r d e s e historieforsk-n a s t e g e historieforsk-n e r a t i o historieforsk-n e r historieforsk-n a m e d

Ollar Dahl o c h Jens Arup Seip s o m c e n t r a l a

pre-miss-skapare. D e n h ä r t r a d i t i o n e n bygger p å avvisandet av " m o d e l l e r n a s t y r a n n i " o c h p å m e t o d o l o g i s k individualism. V i d a r e h a r d e n starkt u n d e r s t r u k i t h i s t o r i e ä m n e t s individualis e r a n d e k a r a k t ä r . -D e n a n d r a t r a d i t i o n e n , s o m h a r varit myck-et s t a r k a r e i Sverige, h a r sina r ö t t e r i myck-ett strukturalistiskt t ä n k a n d e o c h i m o d e r n i s e r i n g s t e o -rier.3 B å d a dessa t r a d i t i o n e r står f ö r e n

objek-tiviserande historiesyn d ä r sociala f e n o m e n s o m k ö n . klass o c h n a t i o n a l i t e t b e t r a k t a s s o m faktiska, objektiva f ö r e t e e l s e r o b e r o e n d e av kulturella t o l k n i n g s m ö n s t e r . F r å n m i t t e n av 80-talet k o m m a n a l l t m e r att ifrågasätta b å d a d e h ä r synsätten, så s o m d e h a d e u t f o r m a t s i n o m k v i n n o h i s t o r i e n . Detta b e r o d d e inte m i n s t p å d e n poststrukturalistis-ka kritik s o m n å d d e våra kuster. F r a m f ö r allt b i d r o g Joan Scottsförfattarskap till e n p l a t t f o r m f ö r kritiken av d e n r å d a n d e k ö n s b l i n d a histo-riesynen o c h gav d ä r m e d också ny legitimitet åt vårt f o r s k n i n g s f ä l t . M e d sin u t g å n g s p u n k t i social- o c h arbetslivshistorisk k v i n n o f o r s k n i n g o c h sin a n k n y t n i n g till e n g e l s k m a r x i s m star-t a d e Scostar-tstar-t e n d e b a star-t star-t s o m gav å star-t e r k l a n g h o s oss i N o r d e n . H e n n e s kritik k o m på allvar att intro-d u c e r a e n konstruktivistisk u p p f a t t n i n g av k ö n i n o m d e n n o r d i s k a k v i n n o h i s t o r i e n .

Det h ä r var startskottet f ö r e n o m f o r m u l e -r i n g av g a m l a ä m n e s m ä s s i g a p o s i t i o n e -r . Såväl e m p i r i s k t f ö r a n k r a d socialhistoria s o m struk-turalistiska t e o r i a n s a t s e r b e f a n n s otillräckliga n ä r d e t gällde att förstå b e g r e p p e t k ö n . I n o m d e n socialhistoriskt b a s e r a d e k v i n n o h i s t o r i e n visade d e t sig svårt att ge k ö n s b e g r e p p e t e n självständig analytisk kraft n ä r m a n s t u d e r a d e sociala o c h e k o n o m i s k a f ö r ä n d r i n g s p r o c e s s e r . I n o m d e n strukturalistiskt b a s e r a d e kvinno-historien, byggd p å p a t r i a r k a t s m o d e l l e r , syst e m syst e o r i e r esystc, k u n d e p r o b l e m e syst bli desyst m o syst -satta. Aprioriska f ö r e s t ä l l n i n g a r o m kvinnoförtryck h a d e e n t e n d e n s att ö v e r s k u g g a k o m

-p l e x i t e t e n i d e n historiska v e r k l i g h e t e n s a m t att g ö r a p r o b l e m f o r m u l e r i n g a r o c h tolkning-ar f ö r e n k l a . '

M e d u t g å n g s p u n k t i d e n p å g å e n d e histori-k e r d e b a t t e n vill jag i d e n h ä r a r t i histori-k e l n dishistori-kute- diskute-ra vår förståelse av k ö n . ' J a g vill s t u d e r a Hird-m a n s o c h W e t t e r b e r g s b i d r a g o c h d i s k u t e r a d e r a s s t ä l l n i n g s t a g a n d e n . D ä r e f t e r vill j a g

pre-sentera mitt eget alternativ som har sin

ut-g å n ut-g s p u n k t i poststrukturalistisk teori. D e n ö v e r o r d n a d e f r å g a n ä r h u r u v i d a d e t är möjligt att k o n c e p t u a l i s e r a k ö n på ett sätt s o m är förenligt m e d e m p i r i s k a s t u d i e r av historiska h ä n -d e l s e r o c h f ö r l o p p . D e n h ä r p r o b l e m f o r m u l e r i n g e n l e d e r till e n a k t u a l i s e r i n g av av e n rad v ä l k ä n d a o c h m e r a l l m ä n n a f r å g o r i h i s t o r i e ä m n e t s e p i s t e m o l o -gi. E n av d e m r ö r f ö r h å l l a n d e t m e l l a n det de-t e r m i n e r a d e o c h d e de-t s k a p a n d e , m e l l a n å e n a sidan d e g r ä n s e r s o m o m g ä r d a r mänskligt liv o c h å a n d r a sidan d e m ö j l i g h e t e r s o m finns att överskrida g r ä n s e r n a . En a n n a n n ä r a besläk-tad f r å g a r ö r r e l a t i o n e n m e l l a n i n t e n t i o n e l i o c h n o r m s t y r d h a n d l i n g . E n t r e d j e f r å g a b e r ö r f ö r h å l l a n d e t m e l l a n konstruktivism o c h essen-tialism eller objektivism. Ar m ä n n i s k a n s själ d e n s a m m a g e n o m alla t i d e r s o m Sigrid Vridset sade, eller är d e n e n p r o d u k t av d e t s a m h ä l l e s o m m ä n n i s k a n lever i o c h f o r m a s av?

Kön som system

H i r d m a n s g e n u s s y s t e m - b e g r e p p l a n s e r a d e s 1984 p å e n d o k t o r a n d k u r s på Arbetslivscentr u m i S t o c k h o l m o c h utvecklades u n d e Arbetslivscentr a Arbetslivscentr b e -tet m e d d e n svenska m a k t u t r e d n i n g e n . För KvT:s läsare p r e s e n t e r a d e s d e t 1988, m e d a n h e n n e s b i d r a g i m a k t u t r e d n i n g e n s h u v u d r a p -p o r t k o m ut 1990.6 H i r d m a n ställer h ä r e n f r å g a s o m är c e n t r a l f ö r all f o r s k n i n g o m maktf ö r h å l l a n d e n o c h s o m m a n svårligen k a n u n d -vika i n o m k v i n n o h i s t o r i e n : V a r f ö r tillmäts k v i n n o r g e n e r e l l t sett lägre socialt v ä r d e än m ä n ? D e t t a är e n f r å g a s o m måste b e h a n d l a s på teoretisk nivå - d e n k a n inte d i r e k t besva-ras av e n s k i l d a e m p i r i s k a studier.

B l a n d h i s t o r i k e r finns d e t m å n g a som häv-d a r att häv-d e n h ä r s o r t e n s g e n e r e l l a f r å g o r inte h ö r h e m m a i vårt ä m n e . H i s t o r i e f o r s k n i n g e n s fält u t g ö r s av u n i k a e n g å n g s f ö r e t e e l s e r som

i n t e låter sig generaliseras, o c h historiska teo-rier siktar f r ä m s t till att ge e n s a m m a n f a t t a n d e o c h f ö r k l a r a n d e f r a m s t ä l l n i n g av ett individu-ellt h ä n d e l s f ö r l o p p . H i r d m a n sätter sig över d e n h ä r n o r m e n o c h p å d e n p u n k t e n ä r j a g ö v e r e n s m e d h e n n e . F ö r e s t ä l l n i n g e n o m d e n f u l l s t ä n d i g t individuella f ö r e t e e l s e n är en illu-sion; i n t e e n s h i s t o r i k e r n k a n k o m m a u n d a n

generella föreställningar och generaliserande

teorier. För övrigt existerar d e t också i n o m vårt ä m n e e t a b l e r a d e u p p f a t t n i n g a r o m köns-s k i l l n a d e r n a köns-s k a r a k t ä r o c h betydelköns-se. Mycket o f t a h ö r dessa f ö r h å l l a n d e n till ä m n e t s impli-cita p r e m i s s e r , d v s f ö r u t s ä t t n i n g a r s o m i n t e b e h ö v e r f o r m u l e r a s explicit e f t e r s o m d e till-h ö r d e n v e d e r t a g n a k u n s k a p e n . För att k u n n a ta ställning till o m d e n h ä r k u n s k a p e n är ade-kvat eller inte, o c h f ö r att k u n n a ä n d r a d e n , krävs teoretisk r e f l e k t i o n .

H i r d m a n s t e o r i a n s a t s e r är f ö r a n k r a d e i e n strukturalistisk t r a d i t i o n i n o m d e n svenska his-t o r i e f o r s k n i n g e n . Samhis-tidighis-t h a r h o n inhis-tegre- integre-rat e n del av p o s t s t r u k t u r a l i s m e n s r e f l e k t i o n e r i sina r e s o n e m a n g . H o n avvisar " d e n stora be-r ä t t e l s e n " o m h u be-r k v i n n o be-r s u n d e be-r o be-r d n i n g h a be-r u p p s t å t t o c h utvecklats i m ä n s k l i g h e t e n s his-toria. H ä r g ö r h o n e n viktig a v g r ä n s n i n g : ett g e n e r e l l t m ö n s t e r , ett g e n e r e l l t f ö r t r y c k m å s t e inte h a e n g e n e r e l l f ö r k l a r i n g . D ä r i g e n o m avvisar h o n d e t eviga l e t a n d e t e f t e r d e n första o r s a k e n till k v i n n o r s u n d e r o r d n i n g o c h defi-n i e r a r " g e defi-n u s " s o m " f ö r ä defi-n d e r l i g a t a defi-n k e f i g u r e r ' m ä n ' o c h ' k v i n n o r ' ( ) vilka g e r u p p h o v till -s k a p a r - f ö r e -s t ä l l n i n g a r o c h -social praxi-s ( - ) ". S a m t i d i g t finner h o n e n viss " m ö n s t e r s t r u k -t u r " i d e h ä r -t a n k e f i g u r e r n a , d ä r b o n urskiljer två b ä r a n d e p r i n c i p e r eller logiker. D e n e n a är d e n dikotomiska p r i n c i p s o m fastslår att kvinn-ligt o c h m a n l i g t i n t e b ö r b l a n d a s . D e n a n d r a är d e n hierarkiska p r i n c i p s o m säger att d e t m a n l i g a är ö v e r o r d n a t d e t kvinnliga o c h där-m e d f u n g e r a r s o där-m n o r där-m . '

Kulturell ordning

Så s o m jag väljer att förstå H i r d m a n , fastställer h o n d ä r m e d b e g r e p p f ö r n å g r a av d e lätt iden-t i f i e r b a r a k o n v e n iden-t i o n e r s o m h a r e n s iden-t y r a n d e o c h n o r m e r a n d e i n v e r k a n p å h a n d l i n g a r . H o n vill f å n g a d e n r e p r o d u c e r a n d e kraft som

finns i e n r å d a n d e k ö n s s t r u k t u r . Så h ä r l å n g t h y s e r j a g s t o r s y m p a t i f ö r h e n n e s t e o r i a n s a t s e r . Att i d e n t i f i e r a i n n e h å l l e t i vissa l o g i k e r i n o m ett " g e n u s s y s t e m " k a n j ä m f ö r a s m e d att i d e n -t i f i e r a vissa g r a m m a -t i k a l i s k a l o g i k e r i e -t -t s p r å k . D e t finns d ä r s o m e t t r e g e l v e r k , m e n u t e s l u t e r i n t e av d e n o r s a k e n e n s k a p a n d e v e r k s a m h e t . H i r d m a n k a r a k t e r i s e r a r " g e n u s " s o m e n tan-k e f i g u r . Jag f ö r s t å r d e t t a s o m att d e t ä r e n tan-

kulturell o r d n i n g h o n h a r i t a n k a r n a . Att b e -g r e p p s f ä s t a e n k u l t u r e l l o r d n i n -g e x k l u d e r a r i n t e i sig m ö j l i g h e t e r i h a n d l i n g s r u m m e t o c h f ö r h i n d r a r i n t e h e l l e r a n a l y s e r av f ö r ä n d r i n g s -p r o c e s s e r . V a d d e t h a n d l a r o m ä r r a m v e r k e t s a m t d e k r a f t e r s o m k a n i n v e r k a h ä m m a n d e p å olika f ö r ä n d r i n g s p r o c e s s e r . Att fastställa b e g r e p p s ä g e r h e l l e r i n g e t o m d e n ö d v ä n d i g a f ö l j d e r n a av e n social o r d n i n g . D e t f ö r u t s ä t t e r i n t e att m a n u n d e r alla sociala f ö r h å l l a n d e n m å s t e finna s a m m a m ö n s t e r s t r u k t u r , e n d a s t att d e t finns vissa k u l t u r e l l a m ö n s t e r f ö r tolk-n i tolk-n g a r , h a tolk-n d l i tolk-n g a r o c h p r o b l e m l ö s tolk-n i tolk-n g a r . 8

E n l i g t m i n åsikt l i g g e r styrkan i H i r d m a n s t e o r i a n s a t s e r just h ä r . G e n o m att sätta o r d p å d e t n ä s t a n självklara h a r h o n t y d l i g g j o r t n å g r a t a n k e f i g u r e r s o m o f t a å t e r k o m m e r i vårt sätt att t ä n k a k r i n g k ö n o c h i vårt sätt att o r g a n i s e -ra r e l a t i o n e n m e l l a n k v i n n o r o c h m ä n . Där-m e d h a r h o n o c k s å sagt n å g o t viktigt o Där-m e n k u l t u r e l l o r d n i n g o c h b i d r a g i t till e n v i d a r e t e o r i u t v e c k l i n g . T o l k a d p å d e t h ä r sättet k a n h e n n e s g e n u s t e o r i b i l d a u t g å n g s p u n k t e n f ö r e t t k u l t u r t e o r e t i s k t t ä n k a n d e s o m k a n v a r a f r u k t b a r t f ö r s t u d i e r av e n m å n g t y d i g o c h k o m -p l e x h i s t o r i s k v e r k l i g h e t . D e t ä r e m e l l e r t i d i n t e h e l t u p p e n b a r t att h o n ska t o l k a s så h ä r . H i r d m a n s r e s o n e m a n g u p p v i s a r b å d e p r o b l e m a t i s k a o c h m å n g t y d i g a d r a g . E n m ö j l i g l ä s n i n g ä r att h o n vill s ä g a n å g o t m y c k e t m e r a g e n e r e l l t o c h o m f a t t a n d e b å d e o m k u l t u r e r s o c h s a m h ä l l e n s sociala o r g a n i s a t i o n . F ö r m i g blir d e t h ä r n å g o t helt a n n a t ä n att f ö r s t å " g e n u s " s o m e n t a n k e f i g u r v e r k s a m i n o m e t t s a m m a n s a t t socialt fält. F r å n e n s o r t s b e g r e p p s b i l d n i n g m e d e n analytisk p o t e n t i a l tar h o n s t e g e t ö v e r till e n totalise-r a n d e t e o totalise-r i s o m blitotalise-r svåtotalise-r att a n v ä n d a analytiskt i h i s t o r i s k a s t u d i e r . Två p u n k t e r i h e n n e s reso-n e m a reso-n g fireso-nreso-ner j a g särskilt p r o b l e m a t i s k a . För d e t f ö r s t a tycks h o n vilja e t a b l e r a e n u p p s ä t t -n i -n g g e -n e r e l l a f ö r k l a r i -n g a r u t a -n f ö r d e -n histo-riska k o n t e x t e n . F ö r d e t a n d r a finns i h e n n e s t o l k n i n g a r e n t e n d e n s m o t e n e v o l u t i o n i s t i s k o c h d e t e r m i n i s t i s k h i s t o r i e s y n . H i r d m a n b e s k r i v e r g e n u s s y s t e m e t s o m e n " g r u n d l ä g g a n d e o r d n i n g " s o m ä r " f ö r u t s ä t t -n i -n g e -n f ö r a -n d r a sociala o r d -n i -n g a r " .9 D e t t a u p p f a t t a r j a g s o m att h o n b e t r a k t a r d e n m ö n

-sterstruktur som styr förhållandet mellan

kö-n e kö-n s o m u kö-n i v e r s e l l , o c h att d e kö-n s a m t i d i g t etab l e r a s s o m e n g e n e r e l l f ö r k l a r i n g till s a m h ä l -lets o r g a n i s a t i o n . I m i n a ö g o n ä r d e t m y c k e t t v e k s a m t b å d e o m vi k a n o c h 0111 vi b ö r fastslå å p r i o r i att k ö n ä r m e r f u n d a m e n t a l t ä n a n d r a d e l a r av d e n k u l t u r e l l a / s o c i a l a o r d n i n g e n . E n d e l m ä n n i s k o r l u t a r g a n s k a s ä k e r t åt u p p f a t t -n i -n g e -n att d e t i e -n e l l e r a -n -n a -n b e m ä r k e l s e för-h å l l e r sig p å d e t sättet. I n t e d e s t o m i n d r e ä r d e n h ä r t e s e n h ö g s t p r o b l e m a t i s k 0111 d e n eta-b l e r a s s o m e n g e n e r e l l f ö r k l a r i n g o c h i n t e eta-b a r a s o m e n h y p o t e s . D e n i n n e b ä r e n universalise-r i n g av d universalise-r a g f universalise-r å n våuniversalise-r k u l t u universalise-r så s o m dessa sam-m a n f a t t a t s av v ä s t v ä r l d e n s f e sam-m i n i s t e r u n d e r d e t 20cle å r h u n d r a d e t s s e n a r e år. S a m t i d i g t k a n d e n l e d a till att h i s t o r i s k a a n a l y s e r r e d u -c e r a s till a t t m a n t e s t a r g e n e r e l l a m o d e l l e r eller till att m a n u t f o r s k a r h u r f ö r h a n d s d e f i n i -e r a d -e m o d -e l l -e r f u n g -e r a r i olika k o n t -e x t -e r . V a d jag b e t r a k t a r s o m u n i k t f ö r d e t h i s t o r i s k a t i l l v ä g a g å n g s s ä t t e t , v a d s o m ä r vårt ä m n e s styr-ka, ä r d ä r e m o t a n a l y s e n av e n s a m m a n s a t t o c h k o m p l e x h i s t o r i s k v e r k l i g h e t d ä r e n r a d f a k t o r e r s a m v e r k a r . E n av k v i n n o h i s t o r i e n s p o ä n g -e r ä r f ö r m i g just att a n a l y s -e r a h u r k ö n konsti-t u e r a s o c h h u r d e konsti-t konsti-t a s a m v e r k a r m e d o c h for-m a r a n d r a t a n k e for-m ö n s t e r e l l e r i n s t i t u t i o n e r i s a m h ä l l e t . J u s t i d e allsidiga o c h s p e c i f i k a a n a -l y s e r n a -l i g g e r h i s t o r i k e r n s b i d r a g ti-l-l k u n s k a p 0111 k ö n o c h s a m h ä l l e . Jag h a r o c k s å h a f t p r o b l e m m e d d e t b e g r e p p s o m H i r d m a n kallar d e n j ä r n h å r d a g e n u s l a g e n .

Trots d e n n a mångfald skapar g e n u s / i n / o r d n i n g e n och de många "kontrakten" ett socialt mönster som vi kan se i varje samhälle, ett mönster som man kan kalla för ett genussystem och som utmärks av två "lagar" eller logiker. (-) I alltmer komplicerade samhällen institntionaliseras d e n n a normalitet till "lag"dignitct.'"

N ä r H i r d m a n p l a c e r a r "lag" i n o m citations-t e c k e n , g ö r h o n f ö r m o d l i g e n d e citations-t citations-t a f ö r acitations-tcitations-t h o n vill avgränsa sig m o t e n alltför stark d e t e r m i -nism. Likväl är d e t svårt att k o m m a i f r å n käns-lan att h e n n e s d e f i n i t i o n g e r starka associatio-n e r åt d e t hållet. Ät s a m m a håll l u t a r det utvecklingsperspektiv s o m H i r d m a n tycks lägga p å h i s t o r i e n . S o m alternativ till historie-m a t e r i a l i s historie-m e n s b e t o n i n g av k l a s s k a historie-m p e n vill h o n se f ö r h å l l a n d e t m e l l a n m ä n o c h k v i n n o r s o m e n s t y r a n d e o c h a v g ö r a n d e f a k t o r i d e n historiska p r o c e s s e n . H o n ser även e n viss lag-b u n d e n h e t i historien. Det "verkar ( - ) f i n n a s särskild dialektik, så att kriser o c h ifrågasät-t a n d e n av dessa logiker f ö d e r e n ideologisk f ö r s t ä r k n i n g av d e a b s t r a k t a t a n k e f i g u r e r n a ' h a n ' o c h ' h o n ' " .1 1 " G e n u s " — s o m i

utgångs-p u n k t e n d e f i n i e r a d e s s o m t a n k e f i g u r - f å r h ä r e n g a n s k a a n n o r l u n d a status, n ä m l i g e n s o m s t y r a n d e i det faktiska o r g a n i s e r a n d e t av rela-t i o n e n m e l l a n k ö n e n s a m rela-t f ö r r e s u l rela-t a rela-t e n av d e n historiska p r o c e s s e n .

Gamla mönster reproduceras

u rider för än dringsprocessen

F ö r k l a r i n g a r g r u n d a d e p å e n ahistorisk uni-versalisering o c h e n evolutionistisk historiesyn tycks också skymta n ä r H i r d m a n t i l l ä m p a r sin teori p å k o n k r e t a historiska s i t u a t i o n e r . I sin g e n u s b a s e r a d e t o l k n i n g av d e n svenska väl-f ä r d s s t a t e n t e c k n a r h o n e n e n t y d i g o c h pessi-mistisk bild av s a m h ä l l s u t v e c k l i n g e n . D e senas-te 60 å r e n h a r visserligen ä n d r a t genussyssenas-te- genussyste-m e t s f o r genussyste-m f r å n ett " h u s genussyste-m o d e r s k o n t r a k t " till ett " j ä m s t ä l l d h e t s k o n t r a k t " . M e n systemet ä r det-s a m m a , o c h f ö r k l a r i n g e n f i n n det-s fördet-st o c h f r ä m s t i " g e n u s t e o r i n s idé o m s e g r e g a t i o n e n s o m u n d e r o r d n i n g e n s m o t o r " .1 2 I sin f r a m

-ställning lägger H i r d m a n t y n g d p u n k t e n vid d e t sätt p å vilket g a m l a f o r m e r av s e g r e g a t i o n d r ö j e r kvar, s a m t i d i g t som nya f o r m e r h a r u p p -stått. H i r d m a n s t o l k n i n g visar att g a m l a m ö n s t e r r e p r o d u c e r a s u n d e r f ö r ä n d r i n g s p r o c e s s e n . M o t d e t t a h a r j a g i n g e t att i n v ä n d a . V a d j a g d ä r e m o t h a r svårt att a c c e p t e r a är e n t y d i g h e -t e n i d e n bild h o n -t e c k n a r o c h h e n n e s ensi-d i g h e t i valet av f ö r k l a r i n g a r . J a g vill i n t e hel-ler p å n å g o t sätt a v f ä r d a h e l a h e n n e s analys av

välfärdsstaten. B e g r e p p e t "ge n u s k o n t r a k t " tycks vara f r u k t b a r t n ä r m a n vill analysera d e t sätt på vilket k ö n s r e l a t e r a d e t a n k e f i g u r e r h a r inverkat på välfärdspolitikens u t f o r m n i n g . Svårare att a c c e p t e r a är att h o n låter kon-t r a k kon-t s kon-t ä n k a n d e kon-t kon-ta ö v e r h a n d e n o c h överskug-ga a n d r a m ö n s t e r s o m också f r a m t r ä d e r u n d e r d e n h ä r viktiga p e r i o d e n . H o s h e n n e tycks alla b i t a r passa in i pusslet. Jag a n s e r d e t vara l å n g t m e r a p r o b l e m a t i s k t att s a m m a n f a t t a d e dra-matiska f ö r ä n d r i n g a r s o m h a r skett u n d e r det senaste seklet n ä r d e t gäller samhällsorganisation o c h d e n sociala o r g a n i s a t i o n e n av f ö r h å l -l a n d e t m e -l -l a n k ö n e n .

Även o m j a g sympatiserar m e d m å n g a av H i r d m a n s ansatser, a n s e r jag h e n n e s g e n u s t e -ori i dess m e r b a s t a n t a t o l k n i n g vara o l ä m p l i g o m m a n vill f å n g a det historiskt specifika f ö r att d ä r i g e n o m e t a b l e r a ny k u n s k a p . O m d e t är d e n " j ä r n h å r d a g e n u s l a g e n " s o m styr, f i n n s inte mycket u t r y m m e vare sig f ö r d e historiska a k t ö r e r n a eller f ö r d e n historiska m å n g f a l d e n . V a d kan d e t f i n n a s f ö r f ö r ä n d r i n g s p e r s p e k t i v o m h i s t o r i e n s f ö r l o p p styrs av j ä r n l a g a r o c h resultatet är m e r eller m i n d r e f ö r u t b e s t ä m t ? M a n b ö r e m e l l e r t i d o b s e r v e r a att i n t e h e l l e r d e t e r m i n i s m e n f å r stå o e m o t s a g d i H i r d m a n s text. I sina b e t r a k t e l s e r över f r a m t i d e n är h o n ö p p e n f ö r att g e n u s l a g e n k a n ä n d r a s så att vår tids s e g r e g a t i o n kan k o m m a att bli " m i n d r e ö d e s d i g e r f ö r k v i n n o r n a , d ä r f ö r att d e t b a k o m d e n f i n n s e n g e m e n s a m h e t s o m tidigare kul-t u r e r s a k n a d e " .1 3 M e n h u r k a n h o n m e d så

stor s ä k e r h e t fastslå att s e g r e g a t i o n e n i a n d r a k u l t u r e r inte k a n h a k o m b i n e r a t s m e d e n g e m e n s k a p eventuellt u n d e r a n d r a f ö r u t -s ä t t n i n g a r - -som h a r g j o r t d e n " m i n d r e öde-s- ödes-d i g e r " än vaödes-d h o n f ö r u t s ä t t e r ?

Kön som identitet

C h r i s t i n a Carlsson W e t t e r b e r g tar avstånd ifrån H i r d m a n s teoretiska ansatser. D e n kritik h o n f r a m f ö r , s a m m a n f a l l e r på viktiga p u n k t e r m e d m i n e g e n . H e n n e s h u v u d a r g u m e n t är att systemets k ä n n e t e c k e n d e f i n i e r a s å p r i o r i o c h abstrakt. D ä r f ö r får t e o r i n också e n b e g r ä n s a d f ö r k l a r i n g s k r a f t o c h passar illa f ö r k o n k r e t a historiska analyser. D e t k a n v a r k e n f å n g a aktör e aktör n a , d e t histoaktöriskt specifika elleaktör f ö aktör ä n d

-r i n g a -r n a . Ä n d å tycke-r j a g n o g att W e t t e -r b e -r g s k j n t e r över m å l e t m e d sin kritik. H o n f ö r b i s e r d e t tvetydiga, u t f o r s k a n d e o c h s ö k a n d e i H i r d m a n s ansatser. Inte h e l l e r tycks h o n k u n n a se att e n del av H i r d m a n s insikter är v ä r d a att beaktas, även o m m a n i n t e till f u l l o a c c e p t e r a r h e n n e s g e n u s t e o r i . D ä r i g e n o m b i d r a r h o n k a n s k e till att g ö r a åsiktsskillna-d e r n a s t ö r r e ä n åsiktsskillna-d e i v e r k l i g h e t e n är.

D e t t a gäller t ex kritiken av systembegrep-pet, e n av d e viktigaste p u n k t e r n a i kritiken m o t H i r d m a n s ansatser. W e t t e r b e r g tycks a n s e att s y s t e m b e g r e p p e t n ä r m a s t p e r d e f i n i t i o n m å s t e vara f u n k t i o n a l i s t i s k t o c h att systemtän-k a n d e i sig ä r o d y n a m i s systemtän-k t . H i s t o r i systemtän-k e r h a r mycket riktigt associerat s y s t e m b e g r e p p e t m e d f u n k t i o n a l i s t i s k a t r a d i t i o n e r . R e n o d l a d är d e n "en r e n primitiv f o r m f o r t e n k n i n g " , som d e t h e t e r i ett tillspetsat u t t a l a n d e av J e n s A r u p Seip, e n a u k t o r i t e t på o m r å d e t .1 4 D e t t a

u t t a l a n d e säger e m e l l e r t i d m e r o m historiker-nas b r i s t a n d e intresse f ö r teoretiska reflektio-n e r äreflektio-n o m s y s t e m b e g r e p p e t i sig. Det f i reflektio-n reflektio-n s n ä m l i g e n s y s t e m b e g r e p p s o m är ö p p n a o c h m e r d y n a m i s k a o c h s o m f o k u s e r a r s p ä n n i n g -en m e l l a n b a l a n s o c h s a m m a n b r o t t , m e l l a n f ö r ä n d r i n g o c h k o n t i n u i t e t . D ä r f ö r är d e t orik-tigt att sociala p r o c e s s e r i n t e k a n analyseras i s y s t e m t e r m e r . S o m jag f ö r s t å r H i r d m a n , strä-var h o n m o t ett m e r a ö p p e t s y s t e m b e g r e p p s o m lägger vikten vid d e t f ö r ä n d e r l i g a . | a g tycker att d e t t a f r a m g å r av d e två a r t i k l a r n a i K v T . ^ Att h o n trots sina a m b i t i o n e r att analy-sera g e n u s s o m ett ö p p e t system ä n d å r å k a r s t ä n g a det, ä r en a n n a n fråga.

W e t t e r b e r g s a m b i t i o n e r s t r ä c k e r sig l ä n g r e ä n till att kritisera I l i r d m a n . H o n ser e n spän-n i spän-n g m e l l a spän-n teoretisk k u spän-n s k a p o m k v i spän-n spän-n o r s u n d e r o r d n i n g o c h ( d e n historiska) verklighe-t e n s m å n g f a l d o c h k o m p l e x i verklighe-t e verklighe-t . H o n f r å g a r sig o m d e t över h u v u d taget ä r möjligt att utveck-la e n g e n e r e l l teori u t a n att m a n g ö r våld p å k o m p l e x i t e t e n i d e n historiska v e r k l i g h e t som vi s t u d e r a r . S o m så o f t a i vår b r a n s c h i n t a r h o n sin plats m e l l a n d e f ö r e t e e l s e r s o m h o n g ö r till sitt Scylla o c h Carybdis. I d e t h ä r fallet seglar h o n m e l l a n H i r d m a n s s t r u k t u r a l i s m o c h J o a n Scotts p o s t s t r u k t u r a l i s m . H i r d m a n s ställningst a g a n d e avvisas p g a dess i n b y g g d a f u n k ställningst i o n a -lism, Scotts f ö r dess idealism o c h relativism.

G e n o m att b e t o n a d i s k u r s e n u t e s l u t e r Scott e n v e r k l i g h e t u t a n f ö r språket, enligt W e t t e r b e r g . Scotts dekonstruktivistiska m e t o d läser h o n vidare s o m e n u p p l ö s n i n g av b e g r e p p e n o c h s o m ett a c c e p t e r a n d e av "en l å n g t g å e n d e rela-tivism"."' De h ä r i n v ä n d n i n g a r n a vill jag åter-k o m m a till.

S o m W e t t e r b e r g f o r m u l e r a r sitt alternativ,

består det av två komponenter. För det första

u t g å r h o n f r å n ett s k "handlingsinriktat aktörs-perspektiv". H ä r analyseras k v i n n o r (och m ä n ) s o m s u b j e k t i k o m p l e x a historiska sam-m a n h a n g . H o n vill s t u d e r a h a n d l i n g a r u t a n att låta sig b i n d a s av f ö r u t b e s t ä m d a tolknings-s c h e m a n .1 ' Enligt h e n n e b e h ö v e r d o c k inte en

analys av specifika historiska s k e e n d e n utesluta f ö r u t s ä t t n i n g e n att k v i n n o r varit u n d e r o r d -n a d e . D ä r f ö r efterlyser h o -n också e-n historisk

teori s o m belyser "kvinnoförtryckets teoretiska

bas".1 8

Jag hyser stor sympati f ö r W e t t e r b e r g s sätt att ta h i s t o r i e f o r s k n i n g e n o c h d e historiska a k t ö r e r n a på allvar. M e d h j ä l p av allsidiga käl-lor ö n s k a r h o n gå in i d e historiska situatio-n e r situatio-n a o c h r e k o situatio-n s t r u e r a v ä r l d e situatio-n s å d a situatio-n d e situatio-n b ö r h a tett sig f ö r a k t ö r e r n a själva. H o n vill förkla-ra o c h tolka h a n d l i n g s m ö n s t e r o c h h ä n d e l s e r m e d u t g å n g s p u n k t i k o n t e x t e n , i n t e i universella b e g r e p p o c h m o d e l l e r . Så l å n g t ö v e r e n -s t ä m m e r h e n n e -s f o r -s k n i n g -s p r o g r a m m e d mitt eget. I n t e d e s t o m i n d r e h a r jag svårt att accep-tera d e b å d a k o m p o n e n t e r n a i d e t principiel-la alternativ s o m h o n f o r m u l e r a r .

Individen fri alt tolka

sina egna erfarenheter

I e t a b l e r a n d e t av ett " h a n d l i n g s i n r i k t a t aktörs-perspektiv" h ä m t a r W e t t e r b e r g i n s p i r a t i o n h o s d e n a m e r i k a n s k a filosofen Linda Alcoff.'19 Alcoff avgränsar sig m o t p o s t s t r u k t u r a l i s m e n , m e n även m o t vad h o n b e t e c k n a r s o m "kultu-rell f e m i n i s m " o c h s o m bygger p å e n essentia-listisk förståelse av kvinnlighet. G e n o m att utgå f r å n b e g r e p p e t "identitet" a n s e r h o n sig k u n n a u n d v i k a såväl e s s e n t i a l i s m e n s o m dess motsats k o n s t r u k t i v i s m e n .

I likhet m e d Theresa de Lauretis d e f i n i e r a r Alcoff e n kvinnas i d e n t i t e t s o m "the p r o d u c t of b e r own i n t e r p r e t a t i o n a n d r e c o n s t r u c t i o n

of h e r history, as m e d i a t e d t h r o u g h t h e cultu-ral discursive c o n t e x t to w h i c h she lias access".2 0 P e r s o n l i g a e r f a r e n h e t e r o c h praxis

u t g ö r d ä r i g e n o m c e n t r a l a e l e m e n t i identite-ten o c h b i l d a r u t g å n g s p u n k t e n för h a n d l i n g . För att k u n n a beskriva i d e n t i t e t e n s k o m p l e x i -tet o c h d e m ö j l i g h e t e r s o m e r b j u d s till indivi-d u e l l a val, i n t r o indivi-d u c e r a r Alcoff b e g r e p p e t "positionalitet". D e t t a i n n e b ä r att individen i viss u t s t r ä c k n i n g är fri att tolka sina e r f a r e n -h e t e r samt att r e k o n s t r u e r a sin e g e n -historia. D ä r i g e n o m k a n h o n också välja olika positio-n e r s o m u t g å positio-n g s p u positio-n k t f ö r sipositio-n idepositio-ntitet o c h sina (politiska) h a n d l i n g a r . G e n o m att beskri-va sin position s o m j u d e eller a m e r i k a n , s o m a r b e t a r e eller k v i n n a b i d r a r m a n till att defi-n i e r a sidefi-n i d e defi-n t i t e t o c h sitt h a defi-n d l i defi-n g s u t r y m m e . D e t t a k a n i sin t u r nyttjas s o m u t g å n g s p u n k t f ö r att k o n s t r u e r a betydelse; t ex k a n m a n själv delta i s k a p a n d e t av e n ny i n n e b ö r d h o s b e g r e p p e t kvinnlighet. S o m k ä r n b e g r e p p i en h a n d l i n g s t e o r i g e r ett s å d a n t i d e n t i t e s b e g r e p p stort u t r y m m e f ö r d e t a g e r a n d e s u b j e k t e t . M e n u t r y m m e t är inte o b e g r ä n s a t . I d e n i d e n t i t e s s k a p a n d e proces-sen ä r i n d i v i d e r n a enligt Alcoff " b o t h subjects a n d s u b j e c t e d to social c o n s t r u c t i o n s " . Del kvinnliga s u b j e k t e t b e f i n n e r sig m e l l a n ä e n a sidan d e sociala o c h k u l t u r e l l a r a m a r som be-s t ä m m e r h e n n e be-s p o be-s i t i o n , å a n d r a be-sidan be-sin t o l k n i n g o c h r e k o n s t r u k t i o n av d e n e g n a his-t o r i e n .

J a g tycker att W e t t e r b e r g f ö r t i g e r Alcoffs p o ä n g p å d e n h ä r p u n k t e n . H o n väljer att i n t e p r o b l e m a t i s e r a f r å g a n h u r vi s o m h i s t o r i k e r ska k u n n a k o n c e p t u a l i s e r a d e t s o m i n t e sker i h a n d l i n g s f ä l t e t o c h s o m i n t e kan utläsas p å individnivå. F ö r e s t ä l l n i n g e n att varje h a n d l i n g " i n n e f a t t a r r e f l e k t i o n o c h ö v e r v ä g a n d e n " tycks m i g vara en f ö r e n k l i n g av d e t k o m p l i -c e r a d e s a m s p e l m e l l a n r u t i n e r o -c h val s o m k ä n n e t e c k n a r m ä n s k l i g a h a n d l i n g s m ö n s t e r .2 1

H u r ska m a n f ö r h å l l a sig till d e t gytter av kon-v e n t i o n e r o c h n o r m e r s o m d e n e n s k i l d a indi-viden k n a p p a s t är m e d v e t e n o m n ä r h o n u t f ö r sina dagliga plikter eller d e l t a r i d e n lokala g e m e n s k a p e n ? Är d e t inte så att m å n g a av dessa h a n d l i n g a r är just r u t i n m ä s s i g a ? De u t f ö r s d ä r f ö r att m a n alltid h a r g j o r t p å d e t sät-tet.

Risk för över värdering

av handlingsutrymmet

Själva b e g r e p p e t position m e d f ö r e n l i g t m i n u p p f a t t n i n g en risk att ö v e r v ä r d e r a b å d e aktö-r e aktö-r n a s h a n d l i n g s u t aktö-r y m m e o c h d e aktö-r a s staktö-rategis- strategis-kaval. O m m a n vill s t u d e r a d e n subjektiva erf a-r e n h e t e n i n o m ett bioga-rafiskt pa-rojekt ellea-r i n o m ett ä m n e d ä r individen står i c e n t r u m , kan d e t t a m ö j l i g e n vara ett a n v ä n d b a r t be-g r e p p . M i n d r e lyckat tycks det d o c k vara i n o m historiska p r o j e k t d ä r s a m h ä l l e t står i c e n t r u m , d ä r m a n svårligen k a n u n d v i k a att d e f i n i e r a d e f ö r h å l l a n d e n s o m i n d i v i d e n ä r " s u b j e c t e d to". S o m jag ser d e t , finns s a m m a g a m l a f r å g a kvar: H u r ska m a n k u n n a f å n g a d e o f t a implicita k o n v e n t i o n e r o c h d e m e n t a l a s t r u k t u r e r s o m b e g r ä n s a r i n d i v i d e n s h a n d l i n g s f r i h e t o c h s o m h a r e n s t y r a n d e f u n k t i o n f ö r h e n n e s val? just d e n n a konservativa o c h n o r m s ä t t a n d e karak-tär h a r H i r d m a n velat f å n g a m e d h j ä l p av sina b ä r a n d e logiker. H e n n e s b e g r e p p beskriver n å g o t av d e n g r u n d s o m n o r m s t y r d a h a n d -lingar vilar på o c h s o m lätt f ö r s v i n n e r o m m a n a n v ä n d e r ett h a n d l i n g s i n r i k t a t a k t ö r s p e r s p e k -tiv. 1 W e t t e r b e r g s r e s o n e m a n g s a k n a r jag r e f l e k t i o n e r k r i n g d e n n a f r å g a . Eller är d e t k a n s k e d e t h ä r p r o b l e m e t h o n vill a n g r i p a n ä r h o n efterlyser e n "historisk teori"? F ö r u t o m sitt a k t ö r s p e r s p e k t i v ö n s k a r h o n även ett teoretiskt g r e p p , e n h e l h e t s f ö r -ståelse av h u r k ö n k o n s t i t u e r a s o c h f u n g e r a r i s a m h ä l l e t . F ö r mig f ö r b l i r d e t d o c k oklart vad h o n i k o n k r e t a t e r m e r m e n a r m e d h e l h e t s f ö r -ståelse, vilken sorts teori d e t skulle r ö r a sig 0111. A e n a sidan avvisar h o n H i r d m a n s f ö r s ö k "att leta e f t e r d e n m i n s t a g e m e n s a m m a n ä m n a r e n f ö r k v i n n o r s u n d e r o r d n i n g " .2 2 A a n d r a sidan

tycks inte h e n n e s a m b i t i o n e r h e l l e r sträva m o t t ex Francis Sejersteds u p p f a t t n i n g o m e n histo-risk teori. H a n skiljer m e l l a n e n generalise-r a n d e t e o generalise-r e t i s e generalise-r i n g , d v s vad samhällsvetageneralise-re o p e r e r a r m e d , o c h e n t o t a l i s e r a n d e , syntetise-r a n d e t e o syntetise-r e t i s e syntetise-r i n g , vilket skulle vasyntetise-ra histosyntetise-ri- histori-k e r n s f ö r h å l l n i n g s s ä t t . G e n e r a l i s e r i n g i n n e b ä r att m a n d e s i n t e g r e r a r e n historisk situation för att d ä r i g e n o m isolera vissa m e k a n i s m e r s o m m a n f ö r u t s ä t t s k u n n a isolera o c h i d e n t i f i e r a även i a n d r a s a m m a n h a n g . T o t a l i s e r i n g inne-b ä r d ä r e m o t "å gi e n s a m l e n d e , i n t e g r e r e n d e

f r a m s t i l l i n g av e n individuell historisk situa-sjon." De olika f ö r h å l l n i n g s s ä t t e n k a n också beskrivas s o m s k i l l n a d e n m e l l a n att utveckla i n s t r u m e n t f ö r att " f å n g a " e n v e r k l i g h e t o c h att verkligen f å n g a d e n .2 3

D e t v e r k a r s o m o m W e t t e r b e r g s idé o m e n historisk teori m e r l u t a r åt g e n e r a l i s e r i n g ä n totalisering. S a m t i d i g t vill h o n g e n e r a l i s e r a p å

ett annat sätt. Hon efterlyser ett "klargörande

av vissa m e r f u n d a m e n t a l a a n t a g a n d e n o m h u r s a m h ä l l e n f u n g e r a r o c h är o r g a n i s e r a d e , ( - ) t e x a n t a g a n d e t o m l i v s p r o d u k t i o n e n s bety-delse f ö r k ö n s f ö r t r y c k e t ( - ) " .2 4 D ä r m e d k a n

d e t tyckas s o m o m h o n i m o t s a t s till H i r d m a n vill k o m m a f r a m till e n första o r s a k eller e n g e m e n s a m b a k g r u n d s o m styr f ö r h å l l a n d e t m e l l a n k ö n e n i s a m h ä l l e t , n å g o t s o m h o n själv kallar "kvinnoförtryckets teoretiska bas". J a g vill i n t e f ö r n e k a att även e n s å d a n generalise-r a n d e teogeneralise-ri k a n vageneralise-ra f generalise-r u k t b a generalise-r . D o c k f ö generalise-r b l i generalise-r d e t o k l a r t p å vilket sätt W e t t e r b e r g vill utveckla en s å d a n teori o c h s a m t i d i g t u n d v i k a d e n d e t e r -m i n i s -m o c h f u n k t i o n a l i s -m s o -m h o n r e a g e r a r så starkt e m o t h o s H i r d m a n .

Kön som diskurs

I d e n diskussion s o m r ö r p r o b l e m e n m e d att k o n c e p t u a l i s e r a k ö n i n o m h i s t o r i e f o r s k n i n g -e n f i n n s viktiga insikt-er att h ä m t a såväl h o s H i r d m a n s o m h o s W e t t e r b e r g . W e t t e r b e r g u n d e r s t r y k e r att s k i l l n a d e r n a m e l l a n k ö n e n u t f o r m a s i d e n sociala p r a k t i k e n . G e n o m sin r e s p e k t f ö r d e t historiskt specifika f o r m u l e r a r h o n e n s u n d skepsis g e n t e m o t ahistoriska g e n e r a l i s e r i n g a r o c h f ö r h a n d s d e f i n i e r a d e s c h e m a n . H i r d m a n s r e f l e k t i o n e r k r i n g g e n u s -systemets m ö n s t e r s t r u k t u r b i d r a r å sin sida m e d viktiga insikter o m d e t regelverk s o m defi-n i e r a r f ö r u t s ä t t defi-n i defi-n g a r defi-n a f ö r r e l a t i o defi-n e defi-n m e l l a defi-n k ö n e n . I n g e n av d e m kan d o c k g e n å g o t till-f r e d s s t ä l l a n d e svar på d e n g a m l a till-f r å g a n o m h u r vi ska klara av att se k ö n s o m b å d e konti-n u i t e t o c h f ö r ä konti-n d r i konti-n g , s o m b å d e ö d e o c h stra-tegi. S o m H i r d m a n u t f o r m a r sin systemteori f å r d e t a g e r a n d e s u b j e k t e t o c h f ö r ä n d r i n g s -perspektivet f ö r lite u t r y m m e . W e t t e r b e r g s i d e n t i t e t s p e r s p e k t i v ä r d ä r e m o t i n t e särskilt a n v ä n d b a r t n ä r m a n vill f å n g a d e f a k t o r e r s o m b e g r ä n s a r i n d i v i d e n s h a n d l i n g s u t r y m m e o c h s o m m e d f ö r att o r d n i n g e n m e l l a n k ö n e n h a r e n t e n d e n s att r e p r o d u c e r a s . D e n u t m a n i n g s o m k v i n n o h i s t o r i e n står i n f ö r , s o m j a g ser det, b e s t å r i att utveckla e n teori s o m k a n f å n g a d e t överindividuella, m e n s o m s a m t i d i g t g e r u t r y m m e åt förändring o c h

handling. I m o t s a t s till W e t t e r b e r g tycker j a g att

p o s t s t r u k t u r a l i s m e n , s o m d e n utvecklats i e n

moderat version a\Joan Wallach Scott, erbjuder

reella a n s a t s e r till e n s å d a n teori.-1' På s a m m a

sätt s o m Alcoffs i d e n t i t e s b e g r e p p , i n k l u d e r a r även Scotts d i s k u r s b e g r e p p s a m s p e l e t m e l l a n d e t d e t e r m i n e r a d e o c h d e t ö v e r s k r i d a n d e . M e n d e t f i n n s e n viktig skillnad m e l l a n d e två. Enligt Alcoff sker i n t e g r e r i n g e n g e n o m d e t individuella subjektet, m e d a n d e två d i m e n -s i o n e r n a enligt Scott i n t e g r e r a -s g e n o m - sam-hällelig v e r k s a m h e t . I d e n h ä r v e r k s a m h e t e n spelar s p r å k e t e n c e n t r a l roll. S p r å k e t är ett f o r m e l l t system f ö r b e t y d e l s e b i l d n i n g s o m baseras p å givna regler, m e n d e t g e r också möjl i g h e t e r timöjlmöjl s k a p a n d e , timöjlmöjl att uttrycka i n t e n t i o -nalitet s a m t till att överskrida givna förutsätt-n i förutsätt-n g a r . D ä r m e d h a r m a förutsätt-n att g ö r a m e d d e förutsätt-n klu-v e n h e t s o m Alcoff h a r f ö r b u n d i t m e d identi-t e identi-t e n : k l u v e n h e identi-t e n m e l l a n aidenti-tidenti-t vara b å d e "sub-j e c t of a n d s u b "sub-j e c t e d to social c o n s t r u c t i o n s " .

Scott b e t o n a r d e s a m h ä l l e l i g a f a k t o r e r n a o c h d e n k u l t u r e l l a k o n t e x t e n . För m i g f r a m s t å r d e t t a s o m e n f ö r d e l m e d h e n n e s teori. J a g u p p -f a t t a r historia s o m ett samhällsvetenskapligt ä m n e o c h vill u n d e r s t r y k a att vi s o m historiska p e r s o n e r t ä n k e r o c h h a n d l a r i n o m e n social k o n t e x t .

För att illustrera d e i m p l i k a t i o n e r s o m Scotts s t ä l l n i n g s t a g a n d e m e d f ö r , vill j a g h ä n -visa till e n diskussion m e d Linda Gordon i Signs

1990.-1' U t g å n g s p u n k t e n f ö r d e n h ä r

diskus-s i o n e n var Scottdiskus-s r e c e n diskus-s i o n av G o r d o n diskus-s b o k

Heroes of their oum Lives.' B o k e n var ett b a n

-b r y t a n d e a r -b e t e r ö r a n d e våld i fattiga f a m i l j e r i B o s t o n u n d e r slutet av f ö r r a seklet. D e n bygg-d e p å r e k o n s t r u k t i o n e r av s o c i a l a r b e t a r e s rap-p o r t e r . G o r d o n s rap-p e r s rap-p e k t i v k a n k a r a k t ä r i s e r a s s o m "historia u n d e r i f r å n " , vilket är b e k a n t såväl f r å n socialhistorien s o m f r å n kvinnohis-t o r i e n . H o n ville skildra h i s kvinnohis-t o r i e n u kvinnohis-t i f r å n d e fattiga k v i n n o r n a s ställning. H o n tog avstånd i f r å n d e n m o d e l l s o m b e t o n a r social k o n t r o l l , vilken g ö r k v i n n o r n a till o f f e r o c h passiva

mot-t a g a r e av socialhjälp. F ö r f a mot-t mot-t a r e n s i n mot-t e n mot-t i o n e r var att skildra k v i n n o r n a s o m självständigt h a n d l a n d e a k t ö r e r i sina e g n a liv - inte s o m k l i e n t e r u n d e r k a s t a d e d e villkor som sociala v ä l f ä r d s i n s t i t u t i o n e r h a d e skapat. H ä r a v också b o k e n s titel, Heroes of their own Lives.

I d e t m a t e r i a l s o m G o r d o n p r e s e n t e r a r , k a n inte Scott hitta n å g r a b e l ä g g f ö r att k v i n n o r n a faktiskt var självständigt h a n d l a n d e a k t ö r e r , atl d e ställde sig över d e n tilldelade o f f e r r o l l e n . B o k e n s titel f r a m s t å r f ö r Scott s n a r a r e s o m e n ö n s k a n o c h s o m en politiskt k o r r e k t f o r m u l e -ring ä n s o m en k ä l l b a s e r a d slutsats. O r s a k e n till att G o r d o n h a m n a r i d e n h ä r s o r t e n s skev-läsning, a n s e r Scott, är att h o n själv är f å n g a d i ett "social-kontroll-tänkande" trots att h o n kritiserar d e t . G o r d o n f ö r u t s ä t t e r atl d e s o m u t ö v a r social k o n t r o l l o c h d e s o m r e a g e r a r p å d e n h ä m t a r sina e r f a r e n h e t e r f r å n två olika "verkligheter". H o n f ö r u t s ä t t e r även att b å d a dessa "verkligheter" ska k u n n a utläsas av d e källor s o m s o c i a l a r b e t a r n a h a r p r o d u c e r a t .

På d e n e n a sidan ställer h o n d e sociala myn-d i g h e t e r n a s r e p r e s e n t a n t e r . Dessa h a n myn-d l a r u t i f r å n e n ö n s k a n att få b u k t m e d sociala pro-b l e m o c h social o r o g e n o m u t f o r m a n d e t av en f a m i l j e i n s t i t u t i o n e f t e r b o r g e r l i g a n o r m e r .

På d e n a n d r a sidan ställer h o n d e fattiga k v i n n o r n a m e d d e r a s e r f a r e n h e t e r o c h intres-sen f o r m a d e i d e n e g n a vardagliga verklighe-ten. M e d d e n b a k g r u n d e n d e l a d e d e inte soci-a l soci-a r b e t soci-a r n soci-a s f ö r e s t ä l l n i n g soci-a r o c h morsoci-alisksoci-a vär-d e r i n g a r , enligt G o r vär-d o n . Det var vär-d e n e g n a v e r k l i g h e t e n o c h inte s o c i a l a r b e t a r n a s n o r m e r s o m b i l d a d e u t g å n g s p u n k t e n f ö r d e fattiga k v i n n o r n a s h a n d l i n g a r .

Makten att definiera

premisserna Jör sanning

Med utgångspunkt i diskurs-begreppet

intro-d u c e r a r Scott e n alternativ k o n c e p t u a l i s e r i n g av d e fattiga k v i n n o r n a s h a n d l i n g s m ö n s t e r . I stället f ö r att k o n s t r u e r a d e a u t o n o m a subjekt s o m m a n i n t e f i n n e r stöd f ö r i k ä l l o r n a , vill h o n se d e r a s h a n d l i n g a r s o m e n "diskursiv effekt", d v s s o m e n e f f e k t av s o c i a l a r b e t a r n a s k o n s t r u k t i o n av socialpolitiken m e d d e implika-t i o n e r d e implika-t implika-t a m e d f ö r f ö r försimplika-tåelsen av familj, k ö n o c h våld. H o n bygger p å Michel Foucaults

d i s k u r s - b e g r e p p : e n regelstyrd praxis s o m f r a m b r i n g a r k e d j o r av u t s a g o r o c h d ä r m e d for-m e r av k u n s k a p .2 8 B e g r e p p e t i n n e f a t t a r en m a k t a s p e k t . E f t e r s o m d i s k u r s e n b a s e r a s p å m a k t e n att d e f i n i e r a p r e m i s s e r n a f ö r s a n n i n g , giltighet o c h relevans, k o m m e r d e n k u n s k a p s o m f r a m b r i n g a s alltid att vara o m s t r i d d . Socialpolitiken kan alltså b e t r a k t a s s o m en dis-kurs m e d k u n s k a p s f o r m e r s o m fick ett infly-t a n d e över d e fainfly-tinfly-tiga k v i n n o r n a s h a n d l i n g a r . D e t t a i n n e b ä r inte, p o ä n g t e r a r Scott, att d e fat-tigas h a n d l i n g s u t r y m m e d e t e r m i n e r a d e s av v ä l f ä r d s o r g a n i s a t i o n e r n a , eller att socialarbe-t a r n a s d e f i n i socialarbe-t i o n e r var d e e n d a gilsocialarbe-tiga. Del f a n n s e n r a d tillgängliga diskurser: s e x u a l m o -r a l e n m e d dess k-rav p å -r e n h e t , f e m i n i s m e n m e d dess alternativa f ö r h å l l n i n g s s ä t t till k ö n , r e l i g i o n e n m e d dess krav p å l y d n a d etc. Scott u n d e r s t r y k e r e m e l l e r t i d att h a n d l i n g i n t e k a n särskiljas f r å n d e n k o n t e x t s o m d e n u t s p e l a r sig i; d e n existerar i n t e u t a n f ö r k o n t e x t e n .

På s a m m a sätt b e t r a k t a r Scott även a n d r a historiska f e n o m e n diskursivt, d v s k o n t e x t u -ellt. H o n vill i n t e tala 0111 " e r f a r e n h e t " s o m e n objektiv f ö r u t s ä t t n i n g eller 0111 "identitet" s o m e n u p p l e v e l s e av jaget d e f i n i e r a t g e n o m b e h o v o c h intressen. "Politik" k a n i n t e s a m m a n f a t t a s s o m ett kollektivt m e d v e t a n d e o m g e m e n s a m -m a i n t r e s s e n , u t a n s n a r a r e s o -m en p r o c e s s d ä r m a k t s p e l o c h k u n s k a p k o n s t i t u e r a r identitet o c h e r f a r e n h e t . Inte h e l l e r " m a k t " k a n förstås o b e r o e n d e av k o n t e x t e n , d v s som e n relation m e l l a n e n m a k t u t ö v a r e o c h ett " o f f e r " s o m b e f i n n e r sig i e n a n n a n verklighet. D ä r e m o t finns ett samspel d ä r d e n u n d e r o r d n a d e själv är f å n g e u n d e r spelets r e g l e r o c h d ä r f ö r b i d r a r till att b e k r ä f t a över respektive u n d e r o r d -n i -n g s f ö r h å l l a -n d e t .

K ö n b i l d a r självfallet inget u n d a n t a g - också d e n n a f ö r e t e e l s e vill Scott förstå diskursivt. Kön b e t r a k t a s d ä r m e d i n t e s o m ett givet soci-alt villkor, u t a n s o m e n regelstyrd praxis vilken skapar m e n i n g o c h f r a m b r i n g a r k u n s k a p o m k ö n s s k i l l n a d e r n a . Alldeles säkert finns e n soci-al o r g a n i s a t i o n av fysiska k ö n s s k i l l n a d e r , m e n inte i d e t a v s e e n d e t att d e n n a s p e g l a r vissa fasta o c h n a t u r l i g a k r o p p s l i g a o l i k h e t e r o c h f u n k t i o n e r . Kön eller " g e n d e r " u t g ö r d e n k u n -skap s o m e t a b l e r a s f ö r att ge m e n i n g åt d e k r o p p s l i g a o l i k h e t e r n a . K u n s k a p i d e n h ä r

b e m ä r k e l s e n blir e t t sätt att o r g a n i s e r a värl-d e n . D e n r e f e r e r a r i n t e b a r a till i värl-d é e r , u t a n ä v e n till i n s t i t u t i o n e r o c h s t r u k t u r e r , till var-d a g l i g p r a x i s såväl s o m till s p e c i a l i s e r a var-d e ritu-a l e r . I sig ä r d e n i n t e p r i m ä r i f ö r h å l l ritu-a n d e till d e n sociala o r g a n i s a t i o n e n , m e n väl e n oskilj-a k t i g d e l oskilj-av d e n s oskilj-a m m oskilj-a . S o m j a g f ö r s t å r Scott, b l i r " g e n d e r " e n regelstyrd p r a x i s s o m p r o d u c e r a r f l e r a t y p e r av k u n -s k a p o m k ö n -s -s k i l l n a d e r . D e n n a k u n -s k a p ut-g ö r s b å d e av e t t sätt att k o n s t r u e r a a r ut-g u m e n t o c h av e t t b o k s t a v l i g t b u d s k a p . K v i n n o h i s t o -r i k e -r n a s u p p g i f t bli-r d å a t t k o m m a åt d e t t a v e t a n d e så s o m d e t k o m m e r till u t t r y c k g e n o m m ä n s k l i g praxis. D e t t a k a n å s t a d k o m m a s gen o m t e x t u e l l agenalys. T e x t i d e t h ä r s a m m a gen -h a n g e t b e t y d e r i n t e b a r a l i t t e r ä r text, u t a n avser alla f o r m e r av m ä n s k l i g praxis. D e t h ä r i n n e b ä r n a t u r l i g t v i s i n t e att m ä n s k l i g p r a x i s a l d r i g k a n f ö r s t å s s o m n å g o t a n n a t ä n text. D e t i n n e b ä r b a r a a t t m ä n s k l i g p r a x i s o c k s å k a n "läsas" s o m e n källa f ö r d e h i s t o r i s k a a k t ö r e r -n a s v e t a -n d e o m v ä r l d e -n o c h f ö r d e r a s sätt a t t o r g a n i s e r a tillvaron. S c o t t g e r själv e n t v å l e d a d d e f i n i t i o n av k u n -s k a p e n o m k ö n -s -s k i l l n a d e r .

G e n d e r is a constitutive element of social relations based on perceived differences between the .sexes, and g e n d e r is a primary way of signifying gender.-'' | a g h a r k o m m i t f r a m till e n a n n a n t o l k n i n g av d e n h ä r d e f i n i t i o n e n ä n W e t t e r b e r g . J a g a n s e r i n t e a t t d e n f ö r s t a d e l e n av d e f i n i t i o n e n r ö r sociala f ö r h å l l a n d e n o c h att d e n a n d r a r ö r m a k t . E n l i g t m i n åsikt r e f e r e r a r b å d a d e l a r n a till s a m m a k u n s k a p , d e n f ö r s t a till det b o k stavliga b u d s k a p e t , d e n a n d r a sättet att k o n -s t r u e r a a r g u m e n t .

K u n s k a p e n o m k ö n y t t r a r sig explicit i sym-b o l e r , n o r m a t i v a sym-b e g r e p p , i n s t i t u t i o n e r o c h s u b j e k t i v i d e n t i t e t . M e n d e n y t t r a r sig ä v e n s o m e t t i m p l i c i t m e n i n g s s k a p a n d e e l e m e n t , t e x s o m m e t a f o r , i b e g r e p p o c h d i s k u r s e r s o m k a n v e r k a k ö n s n e u t r a l a . Vacl Scott o c k s å i n t r e s s e r a t sig f ö r , ä r att d e n h ä r k u n s k a p e n finns s o m e n o u t t a l a d f ö r u t s ä t t n i n g i d e dis-k u r s e r s o m r ö r politidis-k o c h v e t e n s dis-k a p . D e t t a f r a m g å r av t i t e l n p å h e n n e s b o k , Gender and the

Politics of History.

Ingen verklighet utanför språket?

G e n o m att u t g å f r å n sociala f ö r h å l l a n d e n o c h g e n o m att b e t o n a k o n t e x t e n , b i d r a r J o a n Scotts p o s t s t r u k t u r a l i s m m e d e n t e o r e t i s k r a m s o m i m i n a ö g o n ä r b e t y d e l s e f u l l f ö r historis-k a a n a l y s e r . Jag t r o r a t t d e t h ä r p e r s p e historis-k t i v e t g e r i n s i k t e r s o m k a n b i l d a g r u n d e n f ö r e n

histo-risk kulturteori. I det här avseendet är jag

u p p e n b a r l i g e n p å k o l l i s i o n s k u r s m e d m å n g a i n o m m i t t e g e t ä m n e . I n o m s t o r a d e l a r av d e n n o r d i s k a h i s t o r i k e r m i l j ö n h a r p o s t m o d e r n i s m e n k o m m i t a t t f r a m s t å s o m ett n ä s t a n t a b u b e l a g t b e g r e p p . F ö r d e h i s t o r i k e r s o m u p p f a t tar sig s o m tryggt f ö r a n k r a d e i n o m ett m o -d e r n t f ö r n u f t s b a s e r a t p a r a -d i g m , f r a m s t å r m i n syn n ä r m a s t s o m e t t a n g r e p p p å all v e t e n s k a p -l i g h e t . K v i n n o h i s t o r i k e r h a r å sin sida f u n n i t viktiga b i d r a g i Scotts f ö r f a t t a r s k a p n ä r d e t gäll e r kritik av d e n o b j e k t i v i s e r a n d e h i s t o r i e v e -t e n s k a p e n . D e -t -t a s -t ä m m e r f ö r H i r d m a n o c h W e t t e r b e r g , m e n o c k s å f ö r filosofen Alcoff. F ö r alla d e s s a t r e tycks likväl d e kritiska i n v ä n d -n i -n g a r -n a väga t y -n g r e ; b å d e W e t t e r b e r g o c h A l c o f f f ö r k a s t a r explicit Scotts t e o r e t i s k a a n -sats s o m e t t a n v ä n d b a r t a l t e r n a t i v . I d e r a s a r g u m e n t e r i n g m ö t e r jag t r e olika i n v ä n d n i n g a r . D e n viktigaste syftar p å e n o k l a r k o p p l i n g h o s S c o t t m e l l a n d i s k u r s e n o c h d e faktiska f ö r h å l l a n d e n s o m m ä n n i s k o r h a r levt u n d e r . D i s k u r s e n svävar o f t a fritt, h ä v d a r W e t t e r b e r g , o c h d e t v e r k a r o k l a r t h u r u v i d a d e t e x i s t e r a r n å g o n v e r k l i g h e t u t a n f ö r s p r å k e t . D e n a n d r a i n v ä n d n i n g e n r ö r d e n s t a t u s s o m S c o t t g e r e r f a r e n h e t e r o c h i n t r e s s e n . V a r k e n A l c o f f eller W e t t e r b e r g k a n a c c e p t e r a att d e s s a i n t e skulle h a n å g o n självständig o c h o b j e k t i v e x i s t e n s u t a n f ö r d e n b e t y d e l s e s o m d e tillmäts i d e n m ä n s k i l g a i n t e r a k t i o n e n . E n t r e d j e i n v ä n d n i n g , s o m i n t e m e r ä n a n t y d s h o s W e t t e r b e r g , ä r d e t f ö r s u m b a r a h a n d l i n g s u t r y m m e s o m Scotts f ö r h å l l n i n g s -sätt e r b j u d e r . P å d e n h ä r p u n k t e n ä r A l c o f f m e r a explicit. H o n h ä v d a r att s u b j e k t i v a e r f a -r e n h e t e -r b e s t ä m s av k -r a f t e -r p å m a k -r o n i v å i d e t p o s t s t r u k t u r a l i s t i s a p e r s p e k t i v e t . W e t t e r b e r g b e f i n n e r sig i g o t t sällskap n ä r h o n d r a r e n skiljelinje m e l l a n d i s k u r s e n o c h v a d h o n b e t e c k n a r s o m " v e r k l i g h e t e n " eller "faktiska f ö r h å l l a n d e n " . D e t f a k t u m att

s t r u k u r a l i s t e r i n t e e r k ä n n e r n å g o n v e r k l i g h e t u t a n f ö r s p r å k e t h a r n ä s t a n k o m m i t att bli e n s t a n d a r d i n v ä n d n i n g m o t d e n s o r t e n s analyser. S o m j a g ser det, r e s e r m a n i m å n g a stycken e n s k e n i n v ä n d n i n g . Scotts diskursiva förhåll-ningssätt i n n e b ä r ett avvisande av föreställ-n i föreställ-n g e föreställ-n 0111 objektivt o c h m a t e r i e l l t b a s e r a d e e r f a r e n h e t e r o c h intressen. M e n d e t t a i n n e b ä r

inte alls att hon avvisar de sociala

förhållande-n a s betydelse. D e förhållande-n skiljeliförhållande-nje s o m W e t t e r b e r g o c h a n d r a d r a r m e l l a n s p r å k o c h verklighet får lite av s a m m a k a r a k t ä r s o m d e n linje marxis-m e n d r a r marxis-m e l l a n " ö v e r b y g g n a d " o c h "bas", d ä r "basen" b e t r a k t a s s o m m e r a "verklig" ä n "över-b y g g n a d e n " . Scott avvisar mycket riktigt d e n h ä r s o r t e n s d i k o t o m i s e r i n g . H o n ser s p r å k e t s o m e n i n k ö r s p o r t f ö r att analysera s k objek-tiva f ö r h å l l a n d e n i d e n historiska k o n t e x t e n . M e n d ä r m e d h ä v d a r h o n i n t e att allt är språk. S o m Scott u n d e r s t r y k e r i n n e b ä r textnalise-r i n g e n ett sätt att analysetextnalise-ra; d e n ska i n t e ses s o m e n a n t i t e s till eller e n e r s ä t t n i n g f ö r stu-diet av sociala f ö r h å l l a n d e n .3 0

U n d e r d e n n a s k e n d e b a t t f i n n s e m e l l e r t i d e n principiellt mycket viktig åsiktsskillnad s o m b e r ö r k ä r n p u n k t e r n a i d e n n u t i d a d e b a t t e n o m k v i n n o f o r s k n i n g e n . F r å g a n är o m d e t f i n n s (kvinnliga) e r f a r e n h e t e r o c h i n t r e s s e n s o m h a r e n p r i m ä r existens o b e r o e n d e av d e n his-toriska k o n t e x t e n . Scott f ö r n e k a r d e t t a , o c h vill i n t e skilja m e l l a n d e n p r i m ä r a e r f a r e n h e

-ten o c h d e n betydelse d e n n a tillmäts. D ä r i g e n o m a r g u m e n t e r a r h o n också m o t d e t e r f a r e n h e t s b e g r e p p s o m ligger b a k o m Alcoffs i d e n t i t e s b e g r e p p . V a r k e n e r f a r e n h e t e r eller i n t r e s s e n k a n förstås o b e r o e n d e av d e n bety-delse d e tillmäts i ett socialt samspel. De k a n d ä r f ö r i n t e h e l l e r självständigt bilda g r u n d e n f ö r i d e n t i t e t e n . Det m a n r ä k n a r s o m e r f a r e n -h e t e r eller intressen är a l d r i g n å g o t självklart eller e n k e l t . D e t är alltid f ö r e m å l f ö r tolk-n i tolk-n g a r o c h o m d i s k u t e r a t - d ä r m e d ä r d e t också politiskt, enligt Scott. ''1

Erfarenheten en pålitlig

källa till kunskap

I m e r g e n e r e l l a t e r m e r ä r d e t t a e n diskussion o m essentialism g e n t e m o t konstruktivism. Att f ö r u t s ä t t a vissa p r i m ä r a e r f a r e n h e t e r i n n e b ä r

m e d ett konstruktivistiskt synsätt att m a n n a t u raliserar d e historiska a k t ö r e r n a . Scott u n d e r -stryker att d e t t a d e s s u t o m i n n e b ä r att m a n a u k t o r i s e r a r h i s t o r i k e r n a s k u n s k a p s p r o d u k -tion. H o n h ä v d a r att ett o p r o b l e m a t i s e r a t erfa-r e n h e t s b e g erfa-r e p p h a erfa-r fått d o g m - s t a t u s i n o m k v i n n o f o r s k n i n g e n . D e t h a r blivit e n odisku-tabel p r e m i s s s o m g e r legitimitet åt ett kritiskt

förhållningssätt. Dokumentationen av

kvin-n o r s historia h a r r u b b a t d e e t a b l e r a d e tolk-n i tolk-n g a r tolk-n a s krav p å objektivitet o c h s a tolk-n tolk-n i tolk-n g . F ö r att ge d e n nya k u n s k a p e n t r o v ä r d i g h e t , h a r k v i n n o h i s t o r i k e r n a d o c k e t a b l e r a t e n ny f o r m av objektivitet: De r e f e r e r a r till tidigare k v i n n o r s e r f a r e n h e t e r så s o m d e k a n k ä n n a igen d e m g e n o m sina e g n a e r f a r e n h e t e r s o m k v i n n o r . S o m Scott också visar, u t g ö r d e t t a i o c h f ö r sig inget nytt a r g u m e n t . Även i n o m d e n t r a d i t i o n e l l a h i s t o r i e t o l k n i n g e n h a r in-levelse o c h i d e n t i f i k a t i o n h a f t stor betydelse. Bl a r e f e r e r a r h o n till Collingwood s o m fastslår a x i o m e t att e r f a r e n h e t e n är e n pålitlig källa till k u n s k a p e f t e r s o m d e n vilar p å e n direkt kon-takt m e l l a n h i s t o r i k e r n s v e t a n d e o c h verklig-h e t e n . Det ironiska är, enligt Scott, att kritiska förhållningssätt i n o m h i s t o r i e f o r s k n i n g e n , bl a i n o m d e n feministiska, h a r å t e r v ä n t till en o b j e k t i v i s e r a n d e t r a d i t i o n o c h åter g e r "erfa-r e n h e t e n " fö"erfa-rkla"erfa-ringsstatus. Scott f ö "erfa-r k a s t a "erfa-r d e n h ä r p r e m i s s e n . I syfte att synliggöra h u r s u b j e k t s p o s i t i o n e n k o n s t i t u e r a s , byter h o n f o r s k n i n g s o b j e k t o c h d e f i n i e r a r e r f a r e n h e t e r o c h intressen som historiska f e n o m e n s o m själva m å s t e förklaras.

C h r i s t i n a Carlsson W e t t e r b e r g a r g u m e n t e -r a -r själv sta-rkt f ö -r e n h i s t o -r i s e -r i n g n ä -r h o n avvi-sar H i r d m a n s g e n u s t e o r i . H o n avviavvi-sar d e n his-toriska f o r s k n i n g s o m tar sin u t g å n g s p u n k t i e n m i n s t a g e m e n s a m n ä m n a r e f ö r kvinnlig u n d e r o r d n i n g . H e l l r e vill h o n ta sin utgångsp u n k t i k v i n n o r s o c h m ä n s utgångspraxis i ett k o m -plext historiskt s a m m a n h a n g . D ä r m e d h a r h o n f o r m u l e r a t e n i n t e n t i o n som i n t e är h e l t olik Scotts. N ä r h o n ä n d å b e t e c k n a r Scotts his-t o r i s e r i n g s o m e n " l å n g his-t g å e n d e relahis-tivism", m e d a n h e n n e s e g e n i n t e ä r det, tycks o r s a k e n ligga i att h o n vill f ö r a n k r a e n del av sina för-k l a r i n g a r u t a n f ö r d e n specififör-ka historisför-ka för- kon-t e x kon-t e n . H o n vill h a e n g e n e r e l l kon-teori o m h u r k ö n o c h s a m h ä l l s o r g a n i s a t i o n h ä n g e r

sam-m a n , t e x g e n o sam-m att sam-m a n b e s t ä sam-m sam-m e r sexuali-t e sexuali-t e n s o c h b a r n a f ö d a n d e sexuali-t s roll. V i d a r e vill h o n hålla fast vid att d e t f i n n s objektiva o c h "mate-riellt" b a s e r a d e e r f a r e n h e t e r o c h intressen, även dessa m e d giltighet u t a n f ö r d e n specifika k o n t e x t e n . M e n ä r inte e n s å d a n g e n e r e l l teori o c h s å d a n a f ö r e s t ä l l n i n g a r o m objektiva intressen o b e r o e n d e av k o n t e x t just e n sorts universalisering s o m står i ett m o t s a t s f ö r h å l -l a n d e ti-l-l historisering? O c h i n n e b ä r i n t e his-t o r i s e r i n g i sig e n relahis-tivisering i f ö r h å l l a n d e till f ö r e s t ä l l n i n g a r o m universella s a m m a n -h a n g ?

Det autonoma subjektets ställning

En a n n a n å t e r k o m m a n d e i n v ä n d n i n g m o t Scott g å r ut p å att h e n n e s f ö r h å l l n i n g s s ä t t i n t e g e r n å g o t u t r y m m e åt d e t självständigt h a n d -l a n d e subjektet, o c h att d e t d ä r m e d i n t e he-l- hel-ler r y m m e r n å g r a m ö j l i g h e t e r att överskrida historiskt givna f ö r u t s ä t t n i n g a r . För Alcoff är d e t t a d e n viktigaste i n v ä n d n i n g e n m o t post-s t r u k t u r a l i post-s m e n . G e n o m att b e t o n a post-subjektet s o m diskursiv k o n s t r u k t i o n f ö r s v i n n e r möjlig-h e t e n att r e f l e k t e r a över o c möjlig-h u t m a n a diskur-sen. D ä r i g e n o m u p p h ä v s själva b e g r e p p e t o m e p i s t e m o l o g i s k t betydelsefull o c h specifik sub-jektivitet.3 2

F r å g a n 0111 h a n d l i n g s u t r y m m e t o c h subjek-tets ställning var också e n av p o ä n g e r n a i de-b a t t e n m e l l a n Scott o c h G o r d o n . Scott kritise-r a kritise-r G o kritise-r d o n f ö kritise-r att h o n ö v e kritise-r v ä kritise-r d e kritise-r a kritise-r betydel-sen av i n d i v i d e n s h a n d l i n g s u t r y m m e o c h f ö r att h o n b e t o n a r f ö r e s t ä l l n i n g e n o m a u t o n o m a subjekt. G o r d o n svarade å sin sida att Scott ge-n o m att b e t r a k t a h a ge-n d l i ge-n g s o m diskursiv effekt t ö m d e b e g r e p p e t p å betydelse. O m a k t ö r e r n a styrs av d i s k u r s e n , kvarstår inte m å n g a möjlig-h e t e r f ö r f r i a val o c möjlig-h självständiga s t r a t e g i e r .3 3

Så vitt j a g k a n förstå, m å s t e m a n fästa stort a v s e e n d e vid d e n h ä r i n v ä n d n i n g e n m o t Scotts teoretiska ansats. Scott avvisar p å s t å s e n d e t att det skulle ligga n å g o n f o r m av lingvistisk d e t e r -m i n i s -m i h e n n e s f ö r h å l l n i n g s s ä t t . O -m subjektet k o n s t i t u e r a s diskursivt, f i n n s ä n d å ett h a n d -l i n g s u t r y m m e . Att vara subjekt i f ö r h å -l -l a n d e till vissa givna e x i s t e n s b e t i n g e l s e r i n n e b ä r i n t e att m a n b e r ö v a s alla v a l m ö j l i g h e t e r . Vad d e t i n n e b ä r , är att v a l m ö j l i g h e t e r n a inte är obe-g r ä n s a d e . V a l m ö j l i obe-g h e t e r f i n n s b å d e i

konflik-ter m e l l a n olika d i s k u r s e r o c h i m o t s ä g e l s e r o c h m å n g t y d i g h e t e r i n o m var o c h e n av d e m . E f t e r s o m d i s k u r s e n p e r d e f i n i t i o n är d e l a d , i n n e h å l l e r d e n såväl e n kollektiv s o m e n indi-viduell aspekt. D e n fastsäller p r e m i s s e r n a föl-en m ö j l i g praxis. M e n e f t e r s o m p r e m i s s e r n a aldrig är självklara, u t a n tvärt e m o t o m s t r i d d a , e r b j u d e r d e u t r y m m e f ö r självständiga h a n d -lingar.

Samtidigt kvarstår n å g r a viktiga f r å g o r s o m jag i n t e tycker att Scott besvarar p å ett till-f r e d s s t ä l l a n d e sätt. P r o b l e m e n h a r att g ö r a m e d subjektets ställning. V a r i f r å n k o m m e r d e r e s u r s e r s o m m ö j l i g g ö r s k a p a n d e o c h själv-s t ä n d i g a h a n d l i n g a r ? Kan d e t finnasjälv-s u t r y m m e f ö r s å d a n t 0111 i n t e s u b j e k t e t tillmäts en viss a u t o n o m i , d v s en existens u t a n f ö r d i s k u r s e n ?

Seila Benhabib liar f u n n i t en t r ä f f a n d e f o r m u

-l e r i n g i sin ana-lys av p o s t m o d e r n i s m o c h femi-nism: Kan d e t subjekt s o m s k a p a r d i s k u r s e r e n b a r t vara e n p r o d u k t av d e d i s k u r s e r h o n själv h a r skapat? F i n n s i n g e n " d o e r b e h i n d t h e d e e d " ?

J a g t r o r att B e n h a b i b h a r rätt i sin åsikt att e n radikal d i s k u r s t e o r i g ö r d e t möjligt att r e d u -c e r a s u b j e k t e t till ett språkligt f e n o m e n , så att varje f ö r e s t ä l l n i n g o m i n t e n t i o n a l i t e t , tillräk-n e l i g h e t , självreflexiotillräk-n o c h a u t e tillräk-n t i c i t e t för-svinner. A a n d r a sidan h ä v d a r inte h e l l e r B e n h a b i b n å g o t a n t i n g e n - e l l e r . Det m å s t e fin-nas e n l ö s n i n g d ä r m a n v a r k e n a c c e p t e r a r d e t reflexiva o c h fullt a u t o n o m a m o d e r n a subjek-tet eller d e t f r a g m e n t e r a d e p o s t m o d e r n a . D e n c e n t r a l a f r å g a n blir d å h u r m a n ska k u n n a u t f o r m a e n p o s i t i o n d ä r s u b j e k t e t k o n s t i t u e r a s g e n o m d i s k u r s e n , m e n ä n d å i n t e d e t e r m i n e -ras av d e n .3 1 Scotts f ö r h å l l n i n g s s ä t t är i n g e n slutgiltig lös-n i lös-n g s o m k a lös-n u p p h ä v a d e tvetydigheter s o m är f ö r k n i p p a d e m e d k ö n eller d e spänningsfält s o m finns i historiska p r o c e s s e r . N å g o n s å d a n l ö s n i n g finns f ö r m o d l i g e n i n t e heller, o m d e n e n s vore ö n s k v ä r d . En stor del av d y n a m i k e n i h i s t o r i e f o r s k n i n g e n ligger just i svårigheten att r ö r a sig i s p ä n n i n g s f ä l t e t m e l l a n d e t d e t e r m i -n e r a d e o c h d e t ö v e r s k r i d a -n d e samt m e l l a -n k o n t i n u i t e t o c h f ö r ä n d r i n g . Detta h i n d r a r i n t e att m a n av praktiska eller p r i n c i p i e l l a skäl kan f ö r e d r a vissa l ö s n i n g a r f r a m f ö r a n d r a . F ö r m i g f r a m s t å r d e n d i s k u r s i n r i k t a d e t e o r i som Scott