Har du koll på läget? : En jämförande enkätstudie om informationen patienter får inför, under och efter datortomografiundersökning av buk med intravenöst kontrastmedel

Har du koll på läget?

En jämförande enkätstudie om informationen patienter får inför, under och efter datortomografiundersökning av buk med intravenöst

kontrastmedel

Do you know what is going to happen?

A comparative survey about the information given to patients before, during and after computed tomography of the abdomen with intravenous contrast media

Författare: Petter Ljung och Victoria Söderblom Sigfrids

Termin 6 2017

Examensarbete: Grundnivå 15hp

Huvudområde: Röntgensjuksköterskeprogrammet, Medicin C Examensarbete Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet.

Handledare: Eva Funk, Universitetsadjunkt, Örebro universitet

Abstrakt

Bakgrund: Information är nödvändigt för att kunna ge patienterna möjlighet att vara

delaktiga i sin egen vård. Patienter förväntas idag att själva söka efter information de känner att de saknar. Vårdpersonal är en viktig informationskälla, och deras kompetens har därför stor vikt vid givandet av information.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur det ser ut informationsmässigt för

polikliniska patienter på olika röntgenavdelningar i Sverige inför, under och efter datortomografi-undersökning av buken med intravenös tillförsel av kontrastmedel.

Metod: En kvantitativ enkätstudie med kvalitativa inslag och en kvalitativ granskning

av kallelser gjordes. Av 20 tillfrågade röntgenavdelningar var det tio som svarade på enkäten, vilket gav en svarsfrekvens på 50 %.

Resultat: Kallelserna delades in i tre grupper beroende på den bedömda kvaliteten på

det manifesta innehållet. På de deltagande röntgenavdelningarna var det de

modalitetsansvariga röntgensjuksköterskorna som svarade på enkäten. Svaren i enkäten var blandade, men visade ändå på att informationen i direkt samband med

undersökningen är bra.

Slutsats: De största informationsmässiga bristerna i samband med undersökningen

upptäcktes i kallelserna, som behöver förbättring. Röntgensjuksköterskorna är generellt bra på att informera vid undersökningstillfället, men ett förbättringsområde kan vara kontrollen av att patienten har förstått den informationen som givits.

Innehållsförteckning

1. Bakgrund ... 1

1.1 Patientinformation ... 1

1.1.1 Sjuksköterskan som informatör ... 2

1.1.2 Verbal och icke verbal kommunikation ... 3

1.1.3 Kommunikationshinder ... 3

1.1.4 Hjälp patienten att våga fråga ... 4

1.1.5 Att kommunicera med hjälp av tolk ... 5

1.2 Kontrastmedel ... 5 1.3 Datortomografi av buk... 6 1.4 Problemformulering ... 7 2. Syfte ... 8 3. Metod ... 8 3.1 Design ... 8 3.2 Urval ... 8 3.3 Datainsamlingsmetod ... 9 3.4 Tillvägagångssätt ... 10 3.5 Forskningsetiska överväganden ... 10

3.6 Bearbetning och analys ... 11

4. Resultat ... 11 4.1 Kallelserna ... 12 4.2 Enkäten ... 14 5. Diskussion ... 21 5.1 Metoddiskussion ... 21 5.1.1 Design ... 21 5.1.2 Urval ... 22

5.2 Resultatdiskussion ... 24 5.2.1 Kallelserna ... 24 5.2.2 Enkäten ... 26 6. Slutsats ... 29 Referenser ... 31 Bilaga 1 ... 35 Bilaga 2 ... 39 Bilaga 3 ... 40 Bilaga 4 ... 41

1

1. Bakgrund

1.1 Patientinformation

Sjuksköterskans samtal i arbetet bör ligga på en professionell nivå, vilket betyder att de både kan visa sin kompetens som sjuksköterska och samtidigt ha meningsfullt samtal med patienterna. För sjuksköterskor gäller det att kunna uttrycka sig formellt, tydligt och genomtänkt. Det är viktigt att sätta in all kommunikation i sitt sammanhang för att kunna förstå den och handla efter det som blivit sagt (1).

Patienter upplever ett behov av att prata om sig själva och det som känns viktigt och aktuellt för just dem. Information är nödvändig för att kunna ge patienterna möjlighet att vara delaktiga i sin egen vård, då delaktighet och kunskap kan påverka effekterna av behandling och rehabilitering på ett positivt sätt. Att få betydelsefull information kan innebära att patienter känner att de får lite mer kontroll över sitt liv, och att de kan fatta viktiga beslut och göra viktiga val om sin livssituation. Friska och sjuka människor har olika värderingar och behov, inte minst när det gäller att få information. Ofullständig eller dålig information kan leda till spekulationer, men när det finns en god

kommunikation mellan patient och vårdgivare så kan vårdskador och missnöjesyttringar undvikas. Att ge informerandet tid så att det kan ske i lugn och ro kan vara avgörande för om informationen mottas som den ska (2, 3).

All vård i Sverige bygger på att patienter är i vården frivilligt, och själva kan ta beslut om de vill undersökas eller behandlas. För att kunna utföra en undersökning krävs samtycke (4). Vid informationsbrist kan det bli ett tomt samtycke, vilket innebär att patienterna inte vet vad de samtycker till. Därför finns begreppet informerat samtycke, som förutsätter att information är nödvändig för att patienter ska kunna utöva sin självbestämmanderätt (5). Informationen som blir grunden för patientens beslut måste vara anpassad till personen som får informationen, så att den blir förstådd i sin helhet (6). Det finns olika slags samtycke som patienter kan ge. Muntliga samtycken är vanligast, men det förekommer även skriftliga. Vanligtvis räcker det med att

2

sjukvårdspersonalen drar slutsatsen att det finns samtycke, där patienterna visar sitt godkännande genom att medverka vid undersökningar eller behandlingar (4).

1.1.1 Sjuksköterskan som informatör

De flesta sjuksköterskor använder sig inte av begreppet undervisning, utan det beskrivs som att informera eller ge råd. Information som ges är ämnad att hjälpa patienterna, så att de vet vad som är planerat för dem, och ofta fokuseras det på vad som ska ske och hur rutinerna ser ut kring händelserna (7, 8). Sjuksköterskors patientundervisning sker oftast integrerat i återkommande arbetsuppgifter, så det kan av många uppfattas som rutin (7).

Informationen ska vara begriplig för patienten, men även hanterbar och meningsfull. Ett exempel på detta kan vara de medicinska termer som ofta framkommer inom

sjukvården, som patienterna inte har någon kännedom om. Informationen behöver alltså vara begriplig och i lagom mängd för att patienten ska kunna ta emot och bearbeta den (1).

När information ges gäller det även att kunna ge råd eller inhämta en patients

medgivande för en specifik vårdhandling. Patientens situation har alltid företräde, men sjuksköterskans personliga egenskaper och kompetens har stor vikt vid givandet av information. Patienter behöver informeras för att kunna få en större och djupare förståelse samt för att de ska kunna hantera situationen på ett meningsfullt sätt (1). Sjuksköterskor som ser till att patienter är förberedda inför undersökningar frågar sällan om någon liknande undersökning gjorts tidigare. Detta kan begränsa patienternas möjlighet till att förbereda sig själva mentalt inför undersökningen, då de kan bli förvirrade av den nya informationen från sjuksköterskan som kanske inte har så stor erfarenhet av röntgenundersökningar (8).

Återkoppling är en viktig komponent för att vara säker på att informationen som förmedlas har mottagits och blivit förstådd. Återkoppling sker enklast vid direkt

kommunikation, som samtal ansikte mot ansikte eller över telefon. Det ger möjlighet för den som vill förmedla information att rätta sig om det märks att det är någon del som inte går fram, så att syftet med samtalet uppnås (3).

3

Muntlig information kan följas av en skriftlig om sådan finns för att underlätta för patienter som får mycket information. En ostörd miljö samt en patient som är beredd på information är alltid en bra förutsättning (1). Det har visat sig att tillgången till skriftlig information är en avgörande faktor till att polikliniska patienter känner sig bättre förberedda inför undersökningar. Inneliggande patienter får i större utsträckning enbart muntlig information (9).

1.1.2 Verbal och icke verbal kommunikation

En icke verbal kommunikation har en snävare sektor som alltid är bunden till här och nu. De förmedlar olika sinnestillstånd hos sändaren, både positiva och negativa. I praktiken kan det till exempel vara det första som händer då två individer möts. Det börjar med att två blickar möts - en kommunikation som istället för ord uttrycks med tonfall, gester, minspel och beröring (3). Icke verbal kommunikation handlar också om hur individer tolkar den yttre miljön, hur lätt eller svårtillgänglig den är. När den icke-verbala kommunikationen överensstämmer med den icke-verbala så kan samtalet både förstärkas och tydliggöras. Då de inte överensstämmer så kan det istället leda till förvirring och osäkerhet (10).

Verbal kommunikation är det som förmedlas med ord mellan individer. Till skillnad från den icke verbala kommunikationen så binds inte verbal kommunikation till nutid. Den verbala kommunikationen förmedlar ett budskap medan den icke verbala förmedlar information om budskapen som kan förstärkas eller motsägas (3).

1.1.3 Kommunikationshinder

Samtal med patienter måste sträva efter att vara patientcentrerade för att sjukvården ska påverkas positivt. Skulle detta inte tillämpas på ett korrekt sätt så leder detta till att patientens välbefinnande och hälsa inte gynnas, vilket då påverkar sjukvården negativt. Ett hinder i kommunikationen kan vara att sjuksköterskan samtalar på ett sätt som saknar all form av personorientering och kan då leda till ett uppgifts- och

handlingsorienterat samtal. Sjuksköterskan prioriterar då det administrativa arbetet på ett sätt som förhindrar ett samtal som är patientcentrerat (1).

4

Något som sjuksköterskor ofta upplever som ett hinder är bristen på tid och plikten av att de uppgiftsorienterade uppgifterna prioriteras före patientsamtal. Ett annat hinder ur ett sjuksköterskeperspektiv är bristande resurser, som underbemanning i vården. Detta kan leda till att patienterna inte blir inbjudna till att vara delaktiga i sin egen vård i lika stor utsträckning. Ett annat hinder som kan förekomma är brist på kunskap, att

sjuksköterskorna inte kan ställa de frågor som behövs på grund av tidsbrist samt en avsaknad av rutiner för hur samtalen ska gå till (1).

Det finns även en hel del hinder patienterna möter inom sjukvården. Patienterna kan ha en hörselnedsättning, vilket gör att de inte hänger med lika bra, speciellt inte då

sjuksköterskan har en utländsk brytning eller dialekt. Problem uppstår lätt då

sjukvårdspersonalen hellre fokuserar på sjukdomar och hur dessa ska behandlas, än på personen bakom, hennes livssituation och hälsoproblem (11).

Under normala omständigheter är sjuksköterskorna lugna och harmoniska i sitt arbete, men när stressen blir mer påtaglig blir de mer rationella och kanske till och med

irriterade. Detta är något som kan leda till en kommunikationsbrist som kan ha minskad patientsäkerhet som följd (12).

1.1.4 Hjälp patienten att våga fråga

I dagens samhälle förväntas patienter ta det första steget med en aktiv

informationssökning gällande sin hälsostatus. Som regel är det patienten själv som ska ta fram de svar de söker då behovet finns. Patienterna förväntas också skaffa sig

information gällande sin åkomma, diagnostisering samt behandling oavsett om det krävs vårdkontakt eller ej. Alla patienter gör dock inte detta. Den viktigaste

informationskällan som patienterna kan finna är vårdpersonalen. Det har visat sig vanligt att patienter i denna situation inte har frimodigheten att våga fråga eller att frågorna dyker upp då patienten kommit hem. Här hänger det på vårdpersonalen att ge möjlighet att ställa frågor emellanåt (3).

5

1.1.5 Att kommunicera med hjälp av tolk

Hälso- och sjukvårdslagen säger i § 2 att alla människor har rätt till vård på lika villkor, att vården ska vara lättillgänglig och främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvården (13). Enligt Förvaltningslagens § 8 så har alla som inte behärskar svenska eller har en allvarlig tal- eller hörselskada rätt till tolk i sina kontakter med myndigheter, och det är myndigheterna som bör beställa tolk om det finns behov av en sådan (14). En tolks uppgift är att göra det möjligt för människor att kommunicera, trots att de saknar ett gemensamt språk (15). Det har visat sig att användningen av tolk i sjukvården ökar patienternas förståelse och tillfredsställelse (16).

1.2 Kontrastmedel

Kontrastmedel används vid olika undersökningar för att visualisera olika vävnader i kroppen, som annars skulle se lika ut på röntgenbilder. I ett brett perspektiv finns det två typer av kontrastmedel; positiva och negativa. Det beror på att olika ämnen har olika attenuering, förmåga att absorbera röntgenstrålning, beroende på hur tunga eller vilket atomnummer de har. Ju högre atomnummer, desto tyngre är ämnet, och desto bättre är ämnet på att fånga upp röntgenstrålar (17).

Positiva kontrastmedel kan delas in i ytterligare två grupper: vattenlösliga och icke vattenlösliga. Till de icke vattenlösliga räknas till exempel bariumsulfat, som används för att visualisera mag-tarmkanalen. Jodkontrastmedel räknas som vattenlösligt kontrastmedel (17). Det administreras intravenöst för att bland annat kunna kontrastförstärkta kärl, tarmvägg, parenkym och tumörvävnad (18).

I ett radiologiskt sammanhang finns det en del riskgrupper som behöver

uppmärksammas särskilt för att kunna undvika komplikationer vid intravenös tillförsel av jodkontrastmedel (19). En av dessa riskgrupper är patienter med astma. De kan få symtom som urtikaria, trånga luftvägar, illamående och hamna i chock. Reaktionerna tros bero på att histaminer frisläpps som ett svar på jodkontrastmedlet (17). Har patienten astma är risken för en allvarlig reaktion på jodkontrastmedel upp till tio gånger så hög än för patienter utan astma. Risken för att få en allvarlig reaktion ökar också om det finns allergier mot andra ämnen, och om patienten fått en allvarlig

6

reaktion på jodkontrastmedel tidigare så ökar risken att det kan ske igen med upp till sex gånger (19). Patienter med den neuromuskulära sjukdomen myastenia gravis är också en riskgrupp i samband med administrering av jodkontrastmedel. I några enstaka fall har patienter drabbats av andningsstillestånd som en negativ effekt av kontrastmedlet. Dessa patienter övervakas noggrant med tillgång till luftblåsa och andningsmask samt annan behandling för räddande av patientens liv. Inläggning bör göras ifall patienten lider av svälj, tal- eller andningssvårigheter då risken för debut av symtom kan dröja (20). Jodkontrastmedel kan också orsaka njursvikt, även om orsaken är oklar, så är den generellt accepterade teorin att kontrastmedlet orsakar vasokonstriktion i artärerna till njurarna så att de får minskad tillgång till syrerikt blod (21). För att förebygga att njurskador uppstår är det viktigt att patienter som ska få intravenöst kontrastmedel är väl hydrerade, både innan, under och efter undersökningen. Lider någon extra hög risk för njurskada bör det övervägas att lägga in patienten för att hydreras effektivare, exempelvis med Ringeracetat intravenöst (22).

Patienter med diabetes som behandlas med Metformin ska ha en speciell uppmärksamhet. Behandling med Metformin är kontraindicerad vid en nedsatt

njurfunktion och har patienten detta så behöver Metforminet sättas ut om patienten har en serumkreatinin-nivå på mer än 130 mmol/l 48 timmar före röntgenundersökningen. Om patienten inte uppmärksammat detta så ska Metforminet sättas ut i samband med undersökningen. Metformin får tidigast återinsättas tidigast 48 timmar efter

undersökningen. Detta görs då kontrastmedelsinjektionen ger en kreatininstegring som gör det svårt för Metformin att utsöndras via njurarna. Det kan i värsta fall leda till att patienten får ett lactacidosinducerat symtom. Patienten behöver vara väl informerad om uppehållet av behandlingen (23).

1.3 Datortomografi av buk

Indikationer för en datortomografiundersökning (DT) av buken är till exempel för att stadieindela kända tumörer och för att bedöma den utbredning som kan finnas lokalt samt när- och fjärrmetastasering (18).

Vid en undersökning av buken kommer patienten till röntgenavdelningen på remiss från sin läkare. I undersökningsrummet informerar röntgensjuksköterskan ifall patienten

7

behöver ta av sig något på kroppen för att undvika artefakter i bilden.

Röntgensjuksköterskan kontrollerar patientens personnummer samt att informationen stämmer om patientens astma, allergi, diabetes, myastenia gravis samt längd och vikt. Röntgensjuksköterskan kontrollerar även om patienten står på Metforminbehandling för sin diabetes (24).

Patienten får sedan lägga sig på rygg på undersökningsbordet med fötterna riktade mot datortomografen. Därefter informeras patienten om att kontrastmedel ska ges

intravenöst och att en perifer venkateter (pvk) ska sättas. Medan pvk:n sätts kontrolleras det ifall patienten fått kontrast tidigare samt informeras om hur det kan kännas att få kontrast. Vanligt är en värmekänsla i hela kroppen samt metallsmak i munnen. Det kan även kännas som att patienten kissar på sig (24).

När pvk:n sitter på plats och har spolats igenom med koksaltslösning kopplas kontrasten på och patienten åker in i datortomografens gantry. Bildtagningen sker mellan

diafragmavalv och bäckenbotten. Röntgensjuksköterskan informerar om att patienten ska ha armarna ovanför huvudet och lyssna på den inspelade rösten som kommer be patienten andas in och hålla andan och sedan andas igen. När översiktsbilden samt första serien utan kontrast är tagen så är det är dags att administrera kontrastmedlet. Röntgensjuksköterskan går in i undersökningsrummet för att informera patienten, samt stå med de första sekunderna för att säkerhetsställa att kontrasten inte går extravasalt, alltså utanför blodkärlet (24).

När bildtagningen är avslutad plockas pvk:n bort och patienten meddelas om tiden tills dess svaret beräknas komma. Patienten informeras också om att dricka extra mycket vatten för att kontrasten snabbare ska försvinna ut från kroppen och inte belasta njurarna lika hårt. Då patienten skickats så dokumenteras allt i ett röntgeninformationssystem (RIS) och bilderna bearbetas i ett Picture Archiving and Communication System (PACS) (24).

1.4 Problemformulering

För att patienterna ska kunna ges möjlighet att vara delaktiga i sin egen vård är informationen som ges nödvändig. Det har visat sig att effekterna av behandling och rehabilitering påverkas positivt då patienten har haft kunskap och varit delaktig (1).

8

Mestadels är sjuksköterskorna harmoniska i arbetet, men stress uppstår lätt vilket kan leda till irritation och att de blir mer inriktade på att vara effektiva. Detta kan leda till en kommunikationsbrist som kan föra med sig allvarliga konsekvenser för patienterna då patientsäkerheten minskar (12).

Under den verksamhetsförlagda utbildningen har författarna till denna studie fått uppfattningen att många patienter inte vet vad det är för undersökning de ska göra, eller varför de ska undersökas. Därför genomförs denna studie för att få en jämförande bild av Sveriges röntgenavdelningar gällande den information som patienterna får i samband med sin datortomografiundersökning med intravenös tillförsel av jodkontrastmedel.

2. Syfte

Syftet med studien var att undersöka hur det ser ut informationsmässigt för polikliniska patienter på olika röntgenavdelningar i Sverige inför, under och efter datortomografi-undersökning av buken med intravenös tillförsel av kontrastmedel.

3. Metod

3.1 Design

Detta är en enkätbaserad studie med kvalitativa inslag. De kvalitativa inslagen består av innehållsanalyser och kvalitetsgranskning, dels av svar i fritext, men även av kallelser till den valda undersökningen från de olika röntgenavdelningarna. Utöver detta är arbetet baserat på en tvärsnittsstudie, då enkätsvaren visar hur rutinerna såg ut på avdelningarna vid en specifik tidpunkt (25).

3.2 Urval

Urvalet av deltagare var delvis slumpmässigt eftersom de röntgenavdelningar som skulle få förfrågan att delta i studien slumpmässigt valdes från en befintlig adresslista över Sveriges röntgenavdelningar.

9

Inklusionskriterierna för deltagande i studien var att det skulle vara en röntgenavdelning i en medelstor till stor stad i Sverige som utför undersökningen DT-buk med intravenöst kontrastmedel på polikliniska patienter. Det skulle utöver det också finnas en

modalitetsansvarig röntgensjuksköterska för datortomografi. Detta kontrollerades genom röntgenavdelningarnas hemsidor. Till denna studie valdes 20 olika

röntgenavdelningar ut från en lista på 92 sjukhus i Sverige. De utvalda

röntgenavdelningarna passade in på inklusionskriterierna och enligt adresslistan var spridda över hela landet. På dessa avdelningar skulle den modalitetsansvariga röntgensjuksköterskan svara på enkäten.

Av de tjugo utvalda röntgenavdelningarna var det femton som svarade att de ville medverka. Av de femton var det tio som valde att svara på enkäten, vilket gav en svarsfrekvens på 50 %. Samtliga röntgenavdelningar som svarade på enkäten skickade även kallelsen till undersökningen för analys.

3.3 Datainsamlingsmetod

Röntgenavdelningarna ombads att skicka en kallelse till undersökningen DT-buk med intravenöst kontrastmedel, då den innehåller informationen patienter får innan

undersökningen. På kallelserna gjordes en kvalitativ analys av det manifesta innehållet med hjälp av en granskningsmall som konstruerades efter litteratur (25).

En webbaserad enkät (se bilaga 1) konstruerades med frågor grundade i Socialstyrelsens handbok i att informera och göra patienter delaktiga i vården (4). Författarna till denna studie utgick även utifrån egna erfarenheter vid konstruktionen av frågorna.

Efter konstruktion av enkäten skickades ett utkast till denna studies författares handledare för granskning och feedback. Då enkäten reviderats fick två utomstående personer som inte var insatta i ämnet kontrollera att de förstod frågorna, men inga ytterligare ändringar behövde göras.

Enkäten behandlar frågor som berör informationen patienten får under och efter undersökningen, samt dokumentation av den givna informationen. Totalt fick enkäten ett innehåll på 23 frågor där sju av dessa var följdfrågor. Frågorna var av ja/nej-struktur,

10

flervalsfrågor samt skattningsfrågor. Med skattningsfrågor menas att deltagarna får svara på en fråga med ett värde på en tallinje där ett högre värde är mer jakande än ett lägre värde. Följdfrågorna bad deltagarna att förklara mer ingående om föregående fråga (25).

3.4 Tillvägagångssätt

Då enkäten blivit färdigställd skickades information om studien ut med en förfrågan om deltagande till samtliga utvalda röntgenavdelningar (se bilaga 2).

Efter samtycke skickades enkäten ut via e-postmeddelande till tre enhetschefer, som vidarebefordrade enkäten till modalitetsansvariga röntgensjuksköterskor på respektive röntgenavdelning. Enkäten skickades även direkt till tio modalitetsansvariga

röntgensjuksköterskor, vars e-postadresser givits av enhetetscheferna. Tillsammans med enkäten skickades information samt en önskan om att få in kallelserna som skickas ut till patienterna som ska genomföra DT-undersökning med intravenös kontrastmedel. De fick två veckor på sig att svara på enkäten samt skicka kallelsen via e-post.

Då svarstiden nästan passerat skickades en påminnelse ut via e-post till de avdelningar som inte svarat på det första meddelandet, samt de som givit sitt samtycke men ännu inte besvarat enkäten. Svarstiden förlängdes med fyra dagar. Ytterligare en påminnelse om att svara på enkäten skickades ut via e-post till de som angivit att de ville medverka sista dagen på den förlängda svarstiden. Då svarstiden var slut skickades en påminnelse om att skicka en kallelse till de valda undersökningen med e-post till de

röntgenavdelningar som svarat på enkäten men inte skickat en kallelse. Efter fem dagar sändes ytterligare en påminnelse med e-post till de röntgenavdelningar som ännu inte hade skickat sin kallelse. För att få in de sista kallelserna skickades ännu en påminnelse med e-post till de berörda röntgenavdelningarna.

3.5 Forskningsetiska överväganden

Enhetscheferna på de berörda röntgenavdelningarna kontaktades med information om studiens syfte och en förfrågan om att medverka. De vidarebefordrade informationen

11

och förfrågan till de modalitetsansvariga röntgensjuksköterskorna för datortomografi, så att de kunde ta ställning till medverkan. I informationen stod det även att allt material som togs upp i studien skulle avidentifieras. Alla kontaktuppgifter skyddades från obehöriga så att deltagarna inte kunde identifieras, och användes endast till kontakt med röntgenavdelningarna under studietiden.

3.6 Bearbetning och analys

Röntgenavdelningarna som svarade på enkäten och skickade kallelse till DT-buk med intravenöst kontrastmedel kodades med nummer ett till tio för att avidentifieras, och för att underlätta hanteringen av den insamlade datan.

Kallelserna analyserades med hjälp av en kvalitativ granskningsmall efter

innehållsanalys (se bilaga 3) (25). Granskningsmallen hade totalt 17 punkter som kallelserna granskades efter. Punkterna besvarades med ja eller nej beroende på om kallelsen uppfyllde informationskravet. På en punkt var även delvis ett möjligt

alternativ. Kallelserna delades sedan upp i tre grupper beroende på hur många krav de uppfyllde informationsmässigt. För att hamna i grupp ett krävdes det att kallelsen hade fyra eller färre nej efter granskning. I grupp två behövde kallelserna ha mellan fem till åtta nej, och i grupp tre hamnade de kallelser som hade nio nej eller fler efter

granskning.

Röntgenavdelningarnas enkätsvar analyserades och sammanställdes i en tabell (se bilaga 4) i Excel. På de svar där deltagarna vidareutvecklat sina svar i fritext gjordes en kvalitativ analys av det manifesta innehållet.

4. Resultat

I detta avsnitt redovisas resultatet utifrån de tio kallelser och enkätsvar som samlades in från de olika röntgenavdelningarna. Kallelsernas granskningsresultat redovisas utifrån kvalitetsbedömning i tre grupper. Resultatet redovisas genom löpande text och diagram.

12

4.1 Kallelserna

Tabell 1. Visar den summering av de granskningspunkter i granskningsmallen som stod till grund för gruppindelningen av kallelserna. Det högsta värdet summan kan anta är tio ”ja”, eller tio ”delvis” vid en granskningspunkt.

Granskningspunkter Summa Ja (Delvis) Står det vad det är för undersökning? 10 Kort information om hur undersökningen går till? 3 Står det att patienten kommer att få kontrast? 7 Står det hur lång tid undersökningen kommer att ta? 6 Står det var patienterna kan få mer information om

undersökningen om de så önskar? 7 Riskgrupper för komplikationer med

kontrastmedlet?

2 (5)

Står det om risker med kontrastmedel? 2

Förberedelser? 10

Att det är viktigt att vara väl hydrerad? 7 Hur man ska meddela om man behöver tolk? 2

Att smycken bör undvikas? 7

Vägbeskrivning till röntgenavdelningen från

huvudentré? 7

Kontaktinformation? 10

Tid till att de får svar? 1

Var de får sitt svar från? 4

Efter undersökningen? 4

Finns det en "hälsodeklaration"/kontrollformulär

13

Vid granskningspunkten om det fanns kort information i kallelsen om hur

undersökningen går till  var  det  tre  kallelser  som  uppfyllde  kriterierna  för  att  få  ”ja”.  Två   kallelser  uppfyllde  kriterierna  för  att  få  ”ja”  vid  granskningspunkten  om  det  fanns   information om riskgrupper för komplikationer med kontrastmedlet. Fem kallelser uppfyllde delvis kriterierna då det fanns information om en av riskgrupperna, patienter som har Metforminbehandlad diabetes. Hur patienter som behöver tolk kan meddela röntgenavdelningarna om behovet var det två kallelser som hade informationen för att uppfylla  kriterierna  för  att  få  ”ja”  vid  denna  granskningspunkt.  Samtliga  kallelser   innehöll information om hur patienter kan komma i kontakt med röntgenavdelningarna. Fyra kallelser hade en hälsodeklaration eller ett kontrollformulär om riskgrupperna för komplikationer med kontrastmedlet bifogat (Tabell 1).

Figur 1. Sammanställning av de tio röntgenavdelningarnas kallelser , numrerade 1 till 10. Presenterar  summan  ”ja”,  ”nej”  och  ”delvis”  som  varje  röntgenavdelnings  kallelse  fick   efter kvalitetsgranskningen.

Grupp 1

I denna grupp hamnade två kallelser, nummer två och nummer nio i Figur 1. Av dessa två var det högsta antalet nej tre och det lägsta antalet två. Båda kallelser fick delvis på den punkt där det var möjligt.

0 2 4 6 8 10 12 14 16 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Su m m a Ja, N ej o ch Del vi s Kallelse nummer 1-10

Resultat av kvalitetsgranskning

14

Grupp 2

I denna grupp hamnade fem kallelser, nummer ett och nummer fyra till och med nummer sju i Figur 1. Den kallelse med högst antal nej hade åtta stycken medan den med lägst antal nej hade sex stycken. En av dessa kallelser fick delvis på den punkt där det var möjligt.

Grupp 3

I denna grupp hamnade tre kallelser, nummer tre, nummer åtta och nummer tio i Figur 1. En kallelse fick 12 nej, en fick 11 och en fick nio nej på granskningspunkterna. Två av dessa kallelser fick delvis på den punkt där det var möjligt.

4.2 Enkäten

Fråga 1. Finns tid avsatt i bokningen av undersökningarna för att kunna informera patienterna om undersökningen?

Av de tio röntgenavdelningar som besvarade denna fråga var det åtta som svarade ja, att det finns tid avsatt i bokningen för information. De resterande två avdelningarna

besvarade frågan med nej.

Om ja på fråga 1, hur lång tid beräknas informationen ta?

På denna följdfråga svarade nio röntgenavdelningar, och av dessa kunde svaren delas in i två grupper; de som hade tid till att enbart informera patienten, och de som

informerade samtidigt som patienten förbereddes inför undersökningen. Det var tre svar som beskrev att de informerade patienten samtidigt som de satte pvk och lade upp patienten för undersökningen. Fem av svaren beskrev att de gav patienterna

informationen om undersökningen när de kom in på undersökningsrummet, och att tidsåtgången var mellan två till fem minuter. Utöver dessa var det en röntgenavdelning som förklarade att de gav patienterna information om de ringde och hade frågor om undersökningen.

15

Fråga 2. Finns det någon rutin på avdelningen för vem som informerar om vad och när informationen ges?

På denna fråga gällande rutin om vem som informerar så valde fem av röntgenavdelningarna att svara ja medan de resterande fem svarade nej.

Om ja på fråga 2, hur ser den rutinen ut?

Vid de fem röntgenavdelningar som hade en rutin gällande vem som informerar så var svaren i denna följdfråga likartade. Samtliga nämner att det är den röntgensjuksköterska som sätter pvk som är ansvarig för undersökningen samt för att patienten får den

information som behövs. De svarar även på eventuella frågor som patienterna har.

Fråga 3. Finns det rutin för att säkerställa att alla patienter får samma information? Genomgång för personal eller liknande?

Av de medverkande röntgenavdelningarna svarade fyra att de har en rutin för att säkerställa att alla patienter får samma information, de sex resterande angav att de inte har en sådan rutin.

Om ja på fråga 3, hur ser den rutinen ut?

På denna följdfråga såg de fyra svaren olika ut. En röntgenavdelning nämner att det i rutinen vet att de måste fråga om bland annat diabetes och magsjuka. En annan beskriver att de skriftliga rutiner som finns gäller strålskydd, ID och farmaka.

Patientinformation tas upp muntligt på personalmöten. Ett tredje svar var att rutin för DT finns på röntgenavdelningen som beskriver vem som gör vad i olika situationer. Fjärde röntgenavdelningen svarade att alla de nyanställda får viktig information vid sin upplärning.

16

Figur 2 över svar på fråga fyra . Y-axeln motsvarar antalet svar, x -axeln motsvarar svarsalternativ. 1= aldrig, 2=nästan aldrig, 3=ibland, 4=nästan alltid och 5=alltid

Bland de tio röntgenavdelningarna så är det två av dessa som ibland har tillgång till tolk. Fem har nästan alltid tolk och resterande tre röntgenavdelningar har alltid en tillgång till tolk ifall det skulle behövas (Figur 2).

Fråga 5. Vet patienten vad det är för undersökning som ska göras?

Figur 3 över svar på fråga fem. Y-axeln motsvarar antalet svar, x -axeln motsvarar svarsalternativ. 1= aldrig, 2=nästan aldrig, 3=ibland, 4=nästan alltid och 5=alltid

En av de tio deltagande röntgenavdelningarna svarade att patienterna nästan aldrig vet vad det är för undersökning som de ska göra. En röntgenavdelning svarade att

patienterna ibland vet, sju röntgenavdelningar menade att patienterna nästan alltid vet och den resterande röntgenavdelningen svarade att patienten alltid vet vad för

17

Fråga 6. Kontrolleras det om patienten har gjort samma eller liknande undersökningar tidigare?

Samtliga röntgenavdelningar svarade ja på denna fråga.

Om ja på fråga 6, hur kontrolleras det?

Av alla röntgenavdelningar så var det två av dessa som kontrollerar genom att fråga patienten ifall de tidigare gjort undersökningen. Tre röntgenavdelningar kontrollerar genom att kolla i RIS:et ifall tidigare undersökningar gjorts. Resterande fem svarade i en övrig kommentar att de säkerställer genom att både kolla i RIS:et innan

undersökningen och fråga patienten då denne är på plats i undersökningsrummet.

Fråga 7. Hur säkerställs det att patienten ej har diabetes, astma, allergi, Myastenia gravis eller dålig njurfunktion?

Av de tio medverkande röntgenavdelningarna så var det fyra av dessa som säkerställer genom att fråga patienten muntligt i samband med undersökningen. Fyra

röntgenavdelningar svarade att de säkerställer detta genom det kontrollformulär som skickas ut en tid innan undersökningen som patienten fyller i och tar med sig till röntgen. De två andra röntgenavdelningarna svarade i övrigt att det säkerställs genom att information om Myastenia gravis och kontrastallergier skrivs in i RIS -systemet samt att det säkerställs genom att muntligt fråga patienten samt kontrollera gamla

undersökningar i patienten journal.

Fråga 8. Informeras patienter som behandlas med Metformin om vad som gäller för dem efter undersökningen?

Samtliga röntgenavdelningar svarade ja på denna fråga.

Fråga 9. Hur får patienterna informationen gällande Metformin?

Alla medverkande röntgenavdelningar svarade att informationen till patienterna ges både muntligt och skriftligt.

18

Fråga 10. Informeras patienterna om hur lång tid undersökningen beräknas ta?

Figur 4 över svar på fråga tio. Y-axeln motsvarar antalet svar, x -axeln motsvarar svarsalternativ. 1= aldrig, 2=nästan aldrig, 3=ibland, 4=nästan alltid och 5=alltid

Av de tio röntgenavdelningarna angav två att de ibland informerar patienterna om hur lång tid undersökningen beräknas ta. Tre röntgenavdelningar svarade att de nästan alltid informerar patienterna om hur lång tid undersökningen beräknas ta, och fem svarade att de alltid informerar patienterna om hur lång tid undersökningen beräknas ta (Figur 4).

Fråga 11. Förklaras det hur kontrastmedelsinjektionen kan upplevas för patienten? (Exempelvis värmekänsla m.m.)

Samtliga röntgenavdelningar svarade ja på denna fråga.

Fråga 12. Görs patienten delaktig i undersökningen efter förmåga? (Exempelvis hålla andan?)

Figur 5 över svar på fråga 12. Y-axeln motsvarar antalet svar, x -axeln motsvarar svarsalternativ. 1= aldrig, 2=nästan aldrig, 3=ibland, 4=nästan alltid och 5=alltid

19

Bland de medverkande röntgenavdelningarna svarade två att de nästan alltid gör

patienterna delaktiga i undersökningen, medan åtta angav att de alltid gör det (Figur 5).

Vid svarsalternativ 2-5 på fråga 12, på vilket sätt görs patienten delaktig?

Av de tio svaren på denna följdfråga beskrev fem röntgenavdelningar att de informerar eller kommunicerar med patienten, och en av de fyra utvecklade svaret genom att förklara att de informerar om varför det är viktigt att patienten håller andan. De fem resterande angav alla att de ber patienten att hålla andan. Av de fem var det två som beskrev att de även ber patienten att ligga stilla, det var även två som svarade att de ser till att patienten lägger armarna över huvudet.

Fråga 13. Kontrolleras det att patienterna har förstått given information vid undersökningstillfället, med t.ex. följdfrågor?

Figur 6 över svar på fråga 13. Y-axeln motsvarar antalet svar, x-axeln motsvarar svarsalternativ. 1= aldrig, 2=nästan aldrig, 3=ibland, 4=nästan alltid och 5=alltid

Av de tio röntgenavdelningar som besvarade denna fråga var det en av dessa som svarade att informationen aldrig kontrolleras på något sätt. Att information nästan aldrig kontrolleras svarade en röntgenavdelning och sex röntgenavdelningar kontrollerar ibland att patienten förstått den givna informationen. Det var två röntgenavdelningar som på denna fråga svarade att det nästan alltid kontrolleras ifall patienten förstått den givna informationen (Figur 6).

20

Vid svarsalternativ 2-5 på fråga 13, ge gärna något exempel på följdfrågor som kan förekomma!

Den röntgenavdelning som svarade att det nästan aldrig kontrolleras om patienten förstått given information beskrev i följdfrågan att det endast är om patienten självmant ställer en motfråga gällande undersökningen som det kontrolleras. Fyra av de sex röntgenavdelningar som valde att svara ibland på föregående fråga utvecklade sitt svar här. Tre av dessa svarade att de kontrolleras genom att röntgensjuksköterskan frågar ifall patienten förstått eller har någon fråga. En röntgenavdelning svarade att det endast kontrolleras när de ser på patienten att denne inte förstått informationen. Gällande de två röntgenavdelningar som svarade nästan alltid så valde en att besvara följdfrågan. Här beskrev de att patienten får svara med ett okej ifall de förstått informationen eller alternativt ställa frågor. De beskrev också att patienterna ibland får repetera det som sagts för att säkerställa att de förstått den angivna informationen.

Fråga 14. Informeras det om att patienten bör dricka mer än normalt efter undersökningen?

På denna fråga svarade två av de tio röntgenavdelningarna att de nästan alltid

informerar patienten om att denne bör dricka mer än normalt efter undersökningen, de resterande åtta angav att de alltid informerade om det.

Fråga 15. Informeras det om hur lång tid det förväntas ta innan patienterna får svaret på undersökningen?

Hälften av röntgenavdelningarna svarade att de alltid informerar om hur lång tid det förväntas ta innan patienten får svar på undersökningen. Av de resterande fem var det tre som svarade att de nästan alltid informerar om svarstiden, och två svarade att de informerar om det ibland.

Fråga 16. Dokumenteras informationen som ges till patienten på något sätt?

Av de tio medverkande röntgenavdelningarna svarade fyra att de dokumenterar informationen de ger till patienten på något sätt, medan de resterande sex angav att de inte gjorde det.

Om ja på fråga 16, hur dokumenteras den givna informationen?

21

dokumenterade information. Två svarade att de dokumenterar informationen gällande patienternas metforminbehandling i patientens journal. En svarade att de dokumenterar ifall patienter ringer och ger viktig information inför undersökningen. De två

återstående svarade att de skriftligt antecknar i patientens journal.

5. Diskussion

5.1 Metoddiskussion

5.1.1 Design

En enkätstudie gjordes då detta ansågs mest lämplig för att kunna besvara studiens syfte. Denna metod gav möjlighet att undersöka hur rutinerna såg ut på

röntgenavdelningarna under en viss tidpunkt (25).

En intervjustudie eller observationsstudie hade också kunnat utföras, men dessa metoder exkluderades då detta hade kunnat leda till en begränsning i antalet deltagande

röntgenavdelningar. En observationsstudie hade inneburit besök på röntgenavdelningar vilket skulle begränsat den geografiska spridningen samt förlängt

datainsamlingsperioden. En intervjustudie hade kunnat begränsa deltagande genom stress på arbetsplatsen, då intervju skulle bli mer bunden till att direkt behöva ge svar på frågorna. Genom att skicka ut en enkät så kunde deltagarna svara när tid fanns. Detta gör det även möjligt för deltagarna att kontrollera faktauppgifter om så behövs (26). Enkäten konstruerades av författarna till denna studie, och kan därför inte anses vara helt validerad, men kan ändå anses undersöka det som önskas undersökas och ge svar på författarna till denna studies frågeställning. Det kan dock diskuteras om enkäten är delvis validerad, då den granskades av personer som inte var ämneskunniga. Detta för att upptäcka brister i frågeformuleringarna som kunnat leda till missförstånd. Eftersom enkäten inte är helt validerad är resultatet troligen inte generaliserbart (25).

Författarna till denna studie anser sig inte ha påverkat deltagarnas svar, varken genom hur frågorna är ställda eller genom e-postkorrespondensen som förekom under studiens gång.

22

5.1.2 Urval

I denna studie valdes tjugo röntgenavdelningar från en lista med 92 röntgenavdelningar ut till att få möjlighet att delta. Dessa var utspridda över hela Sverige för att få en så översiktlig bild som möjligt så att syftet kunde besvaras.

Enkäten skulle besvaras av de modalitetsansvariga röntgensjuksköterskorna, då de ansågs vara bäst bekanta med rutinerna och den faktiska situationen kring

undersökningen. De ansågs alltså kunna representera röntgenavdelningarna tillräckligt väl (25). De övriga röntgensjuksköterskorna ansågs inte behöva svara på enkäten då det endast krävdes en besvarad enkät från varje röntgenavdelning. Två besvarade enkäter från samma röntgenavdelning borde sett likadana ut.

Svarsfrekvensen på enkäten var 50 % av de tillfrågade röntgenavdelningarna, även om det var 15 röntgenavdelningar som meddelade att de ville medverka. De fem som inte hade besvarat enkäten när den utökade svarstiden var slut, trots påminnelser,

exkluderades då det ansågs att det inte fanns tid till att invänta dessa svar.

5.1.3 Datainsamlingsmetod

I denna studie valdes att utforma egna enkätfrågor istället för färdigkonstruerade, då detta gav möjlighet till att tydligare kunna besvara studiens specifika syfte gällande patientinformation vid datortomografi buk med intravenös kontrast. För att förhindra eventuella misstolkningar av enkäten, testades denna på tre personer med olika kunskaper inom ämnet innan utskick. Efter några omformuleringar i frågorna kunde sedan enkäten skickas ut.

För att få deltagande till studien skickades ett informationsmeddelande via e-post till samtliga utvalda röntgenavdelningar. Efter återkoppling och godkännande skickades även enkäten ut i webbaserad form till de modalitetsansvariga röntgensjuksköterskorna på respektive avdelning. Enkäten gjordes webbaserad för att förhindra att deltagarna besvarade denna mer än en gång (26). En påminnelse skickades ut efter tolv dagar för att höja svarsfrekvensen. Funderingar fanns gällande hur ofta de olika

röntgensjuksköterskorna läser sin e-post. En passivitet kan ha lett till bortfall från medverkande i studien då svarstiden hunnit passera innan de läst sin e-post. Ett flertal av de modalitetsansvariga röntgensjuksköterskorna uppgav att det var en hög

23

arbetsbelastning på avdelningen under tiden enkäten skulle besvaras vilket fördröjde responsen. Eftersom de övriga röntgensjuksköterskorna exkluderades från studien innebar detta att det endast hängde på den modalitetsansvarige att kunna hitta tiden till att besvara enkäten. Hade andra röntgensjuksköterskor som regelbundet arbetar med datortomografi fått svara kanske fler röntgenavdelningar kunnat delta i studien. Ett alternativ hade kunnat vara att skicka ut information samt enkäten via post till de olika röntgenavdelningarna, men detta ansågs kräva en längre svarsperiod samt att risken för bortfall kunde öka. Utöver detta har det visat sig att webbaserade enkäter som riktar sig till arbetsplatser generellt har högre svarsfrekvenser (26).

Studien utgick från undersökningen DT-buk med intravenös kontrast för att specificera informationen som behandlas. Skulle alla DT-undersökningar räknas in hade svaren från respektive röntgenavdelning kunnat variera mer. Intravenös kontrast inkluderades eftersom det förekommer specifik information vid detta moment. Det beslutades även att begränsa studien till polikliniska patienter då detta är den grupp som får kallelser hemskickade innan undersökningen. Det är också dessa patienter som anses vara bäst informerade inför undersökningar då de både får muntlig och skriftlig information (9). Ramarna ansågs kunna underlätta för de medverkande röntgenavdelningarna när de skulle besvara enkäten.

5.1.4 Bearbetning och analys

Resultatet valdes att presenteras i diagram och löpande text. Detta ansågs lämpligt då vissa frågor i enkäten krävde svar i form av kvantitativ data, och andra frågor var utformade så att deltagarna skulle vara mer beskrivande i sina svar. Resultatet valdes att presenteras utan median och spridningsmått då det ansågs vara så få deltagande med i studien (25). Delar av texten i resultatet hade kunnat presenteras i tabeller för att ge en bättre översikt av innehållet, men det ansågs ändå vara koncist nog för att ge en tydlig presentation genom löpande text.

Valet att gruppera kallelserna efter kvalitet kan upplevas som tveksamt. Även om innehållsanalysen gjordes så objektiv som möjligt, var det författarna till denna studies egenkonstruerade granskningsmall som låg till grund för vilken kvalitet kallelserna ansågs ha. Vidare skapades kriterier för gruppindelningen efter författarna till denna

24

studies egna åsikter för hur många punkter på granskningsmallen som behövde vara uppfyllda av kallelserna. Författarna till denna studie upplever att den subjektiva bedömningen kan ha lett till att vissa resultat blivit feltolkade, och påverkat slutsatsen som dragits av granskningen.

5.2 Resultatdiskussion

5.2.1 Kallelserna Innan undersökningen

Samtliga kallelser innehöll vilken undersökning som skulle utföras men endast tre av dessa hade en kortare beskrivning om undersökningen. Frånvaro av beskrivningen skulle kunna vara en bidragande faktor till att patienter ofta upplever missnöje med informationen de får innan undersökningen (27). För att förhindra detta skulle

röntgenavdelningarna kunna hänvisa till källor där information om hur undersökningen går till finns. En del kallelser hänvisar till hemsidan 1177.se främst i syfte för att underlätta för patienterna att kontakta röntgenavdelningarna om det finns frågor. De kanske även kan hänvisa dit för vidare information gällande utförandet av

undersökningen då det finns bra beskrivet där. Hemsidan innehåller en särskild sida för barn som ska undersökas med datortomografi, där det finns en interaktiv video som förklarar vad som ska ske, och hur det kommer gå till (28). Eftersom

informationsbehovet ser olika ut, kan det vara en idé att göra en video som beskriver undersökningen inriktad till vuxna med. I en studie från USA har det visat sig att utbildande videor är en bra resurs för att hjälpa patienter förstå och bli bekanta med undersökningar som ska utföras (29). Dock har en annan studie från Australien visat att den vetenskapliga bevisningen för att audiovisuella hjälpmedel, som videor, inte

signifikant höjer kunskapsnivån hos personer som ska ge sitt informerade samtycke, och kan upplevas vara osäker (30). Författarna till denna studie anser att även om

bevisningen är oklar, kan informationsvideor ändå vara ett verktyg för att minska oro inför röntgenundersökningar. Patienterna kan då själva få se utförandet, utan risk för misstolkningar som skulle kunna uppkomma när röntgensjuksköterskor eller annan sjukvårdspersonal beskriver röntgenundersökningen.

25

Majoriteten (n=7) av kallelserna innehöll information om att jodkontrastmedel skulle administreras. Det är endast två kallelser som informerar vilka riskgrupperna för komplikationer vid användandet av jodkontrastmedel, det är även endast två kallelser som beskriver vilka komplikationer som kan uppstå. Detta stämmer överens med en studie från Storbritannien, som kom fram till att patienter sällan får veta om riskerna med undersökningar de ska genomgå innan de blir remitterade. Studien diskuterar om det beror på att remittenterna räknar med att röntgensjuksköterskorna förser patienterna med all information de behöver (31). Det kan även diskuteras om anledningen till att det är så få som beskriver några av riskerna med undersökningen är att det kan skapa

onödig oro och rädsla för patienten. Fem av kallelserna beskrev riskgrupperna delvis, och då speciellt patienter med Metforminbehandlad diabetes. Författarna till denna studie räknar den delvis beskrivna granskningspunkten mer jakande än nekande. Även om det endast hade varit möjligt att få ja respektive nej vid kvalitetsgranskningen skulle detta inte påverka gruppindelningen. Riskgrupperna kontrolleras alltid innan

jodkontrastmedel administreras, för att minimera risken för att komplikationer uppstår (19). Eftersom riskerna även minskar för vissa komplikationer då patienten är väl hydrerad före och efter undersökningen, kan det vara viktigt att informera om det i ett tidigt skede av kontakten med patienten (22). De flesta (n=7) kallelserna innehöll således information om vikten att dricka extra vätska innan undersökningen. I samband med innehållsanalysen av kallelserna framkom det att endast två av tio beskriver hur patienterna kan meddela när behov av tolk finns till undersökningen. Däremot innehöll samtliga kallelser kontaktinformation till röntgenavdelningen vid händelse av frågor. En anledning till att det är så få kallelser som nämner

tillvägagångssättet vid behov av tolk kan vara att de förutsätter att patienterna meddelar sitt behov som en fråga till röntgenavdelningarna med hjälp av kontaktinformationen. Av de tio kallelser som kvalitetsgranskades var det endast en som innehöll information om hur lång tid det skulle ta från att undersökningen var utförd tills patienterna fick svar. Vidare var det fyra kallelser som beskrev varifrån svaret på undersökningen skulle komma. Författarna till denna studies egna erfarenheter säger dock att detta är något som nästan sägs som rutin i slutet av en undersökning, och därför kanske inte anses vara relevant att informera om i kallelsen.

26

Då kvalitetsgranskningen genomförts var det två kallelser som ansågs hålla tillräckligt hög kvalitet för att hamna i grupp 1. De hade endast två respektive tre

granskningspunkter som inte uppfylldes. I och med detta kan kallelserna anses ge en bra förutsättning för patienter att informationsmässigt vara väl förberedda inför sin

undersökning, speciellt då dessa stod för två av de tre kallelser som hade en kort beskrivning av undersökningen som skulle utföras.

Hälften (n=5) av alla kvalitetsgranskade kallelser hamnade i denna grupp 2, då de ansågs hålla medelhög kvalitet. Endast en kallelse har en kort beskrivning av

undersökningen som skulle utföras, men samtidigt var det den enda i denna grupp som inte hade information om betydelsen att vara väl hydrerad innan undersökningen. Även om information i förväg av undersökningar har visat sig minska oro hos patienter, är god hydrering viktigt för att minska risken för njurskador (27, 22). Detta kan därför anses vara en av de viktigare punkterna att inkludera i kallelserna.

Efter kvalitetsgranskningen hamnade tre kallelser i grupp 3 och ansågs vara av lägre kvalitet. Dessa hade många gemensamma brister i informationen. Trots att samtliga i denna grupp klargör vilken undersökning som ska göras, har ingen en beskrivning om hur undersökningen går till i kallelsen. Kanske dessa röntgenavdelningar förutsätter att patienterna själva söker upp mer information gällande undersökningen om de skulle behöva det. Utöver detta tog ingen upp tiden tills patienten får svar på undersökningen samt varifrån svaret kommer. Som tidigare diskuterat kan detta anses mindre relevant att inkludera i kallelsen, då detta ofta informeras om i samband med utförandet av undersökningen. I denna grupp var det endast en kallelse som inkluderade information gällande hydrering innan undersökningen, och som tidigare nämnts kan detta anses som en av de viktigare punkterna att inkludera i kallelsen då detta minskar riskerna för komplikationer i samband med undersökningen (22).

5.2.2 Enkäten

Under undersökningen

Gällande patienternas vetskap om vilken undersökning som ska utföras skiljde sig den upplevda situationen mellan röntgenavdelningarna. Även om majoriteten (n=8) uppgav att patienterna nästan alltid eller alltid vet vad det är för undersökning som ska göras,

27

var det ändå en femtedel (n=2) som angav att patienterna ibland eller nästan aldrig vet. Trots att det står i kallelsen vilken undersökning som ska göras, kanske ordet

datortomografi inte säger så mycket för den oerfarne patienten. I dagens samhälle kan det förväntas att patienter själva ska leta upp information gällande bland annat

diagnostisering. Det funderas kring om det inte är alla patienter som gör detta och därför inte är tillräckligt förberedda inför undersökningen (3).

Tillgång till tolk såg lite olika ut på röntgenavdelningarna. Två av dessa svarade att det ibland fanns, fem har nästan alltid tillgång och tre har alltid tolk tillgänglig om det skulle behövas. Eftersom de som behöver tolk enligt svensk lag har rätt till det, är det intressant att majoriteten inte alltid har tillgång till det (14). Det har även har visat sig att vid mer avancerade radiologiska undersökningar, till exempel de som involverar intravenöst kontrastmedel, är behovet av tolk större än vid enklare undersökningar. Då det ofta involverar många medicinska termer är professionella tolkar att föredra.

Patienternas närstående eller anhöriga har oftast inte den kompetensen som krävs för att kunna förmedla instruktionerna på rätt sätt. Anledningarna till brist på tillgång till tolk kan variera. En anledning skulle kunna vara att tolkar anses kosta för mycket vilket kan göra att röntgenavdelningarna negligerar behovet (32). Undersökningar där en tolk är närvarande tar oftast längre tid än en undersökning som inte kräver tolkning (33). Därför skulle tidsbrist kunna vara en anledning till att tillgången till tolkar minskar på en röntgenavdelning. I efterhand har behovet av en följdfråga i enkäten

uppmärksammats. Den skulle uppmanat deltagarna som angav att de inte alltid hade tillgång till tolk att förklara varför det var fallet.

Endast fyra röntgenavdelningar bifogade ett kontrollformulär angående riskgrupperna för komplikationer med jodkontrastmedelsadministrering tillsammans med kallelsen. Författarna undrar över huruvida patienter glömmer att fylla i eller ta med formuläret till undersökningen, att det kan anses överflödigt att bifoga det till kallelsen. En bidragande faktor till att kontrollformuläret glöms bort skulle eventuellt kunna vara att det ofta kan förekomma långa väntetider till att bli undersökt.

Gällande frågan huruvida det kontrolleras om patienten har förstått den givna

informationen såg svaren lite olika ut. Det var endast två röntgenavdelningar som angav att de kontrollerade med patienten nästan alltid, de resterande (n=8) angav att de gjorde

28

det ibland eller mer sällan. De som valde att utveckla sina svar på frågan beskrev det som att de kan se på patienterna om de förstått eller inte. Utöver detta så kontrolleras detta med frågan om de förstått informationen eller om de har några frågor innan undersökningen startar. Författarna funderar kring hur det kommer sig att detta inte alltid kontrolleras, då återkoppling är en viktig komponent för att säkerställa att patienten har förstått den givna informationen (3). Om inte all information gått fram i sin helhet kan det diskuteras om det antagna samtycket från patienten verkligen är ett informerat samtycke (4, 5). En anledning till att detta blir en punkt som ofta negligeras skulle kunna vara den tidspress som kan förekomma på röntgenavdelningen. Bristen på tid leder ofta till ett hinder som gör att sjuksköterskans uppgifter prioriteras före

samtalet med patienten (1). Då majoriteten (n=8) av röntgenavdelningarna angav att de hade tid avsatt till att informera patienterna i den planerade undersökningstiden, borde inte detta vara ett problem. De beskrev dock att de gjorde andra uppgifter samtidigt som de informerade. Detta skulle kunna ge intrycket av tidsbrist till patienterna, jämfört med om personalen enbart informerar innan de påbörjar andra förberedande uppgifter. Det skulle inte alltid kännas självklart att kunna se på en patient om denne verkligen har förstått allt som har sagts, eller om de inte vill vara till besvär för personalen genom att ställa frågor som kan anses vara dumma. Då sjukvårdspersonal är en viktig källa till information kan det vara av vikt att bjuda in patienter till samtal genom följdfrågor (3). Detta fastställs även i en studie från Storbritannien, som inte bara understryker vikten av patientsamtal, utan också betonar värdet i att ge patienten gott om tid till att ställa sina frågor (31).

Efter undersökningen

Samtliga röntgenavdelningar angav i enkäten att de alltid informerar diabetespatienter som behandlas med Metformin om vad som gäller efter undersökningen. Alla uppgav också att informationen både ges muntligt och skriftligt. Rutinerna kan ha skärpts i samband med att patienter har avlidit på grund av tablettbehandlad diabetes (34). Att ge Metformin för tidigt efter en kontrastmedelsinjektion kan medföra allvarliga

konsekvenser som lactacidos och njursvikt vilket kan leda till att patienten i värsta fall avlider (35). Uppgraderade rutiner uppmärksammade vikten i att sprida information om de risker som kan uppkomma hos Metforminbehandlade diabetespatienter ifall de skulle

29

drabbas av en annan sjukdom. Detta krävs för att säkerställa en riskfri vård för patienterna (34).

Statens Medicin-Etiska råd skrev redan 1996 att patienter inte upplevde sig få

tillräckligt med information inför kontakt med sjukvården (36). Modern forskning visar att lite har förändrats på 21 år, men att de flesta patienter verkade nöjda med

informationen de fick vid själva undersökningstillfället även om den kunde bli mer individanpassad (27). Författarna till denna studie upplever att en majoritet av

forskningen kring röntgensjuksköterskeprofessionen handlar om teknik och minskning av stråldoser till patienter. Detta kanske kan leda till att omvårdnaden kommer i andra hand? En del röntgensjuksköterskor författarna till denna studie har kommit i kontakt med under verksamhetsförlagd utbildning har haft uppfattningen att de inte arbetar så mycket med omvårdnad, men det kan anses att den blir väldigt koncentrerad i och med de korta mötena i samband med radiologiska undersökningar. Omvårdnaden kan manifestera sig vid bildtagningen, då patienterna behöver ligga så bekvämt som möjligt för att de inte ska röra på sig och orsaka rörelseartefakter i bilderna. I denna studie framkommer det att röntgensjuksköterskor ger patienter information i samband med radiologiska undersökningar som en del av rutinen. Eftersom information kan minska oro och stress hos patienter kan även informerandet anses vara en form av omvårdnad (27).

Vidare forskning kan göras i ämnet kring patienternas syn på den information som de mottar. Detta skulle kunna jämföras med hur röntgensjuksköterskorna som ger

informationen ser på den, då de kanske har olika uppfattning beroende av demografiska och sociologiska variabler.

6. Slutsats

Den största bristen ligger i den informationsmässiga förberedelsen inför DT-undersökningen med intravenöst kontrastmedel. Majoriteten av kallelserna var av medelkvalitet eller lägre och skulle behöva förbättring, främst med en beskrivning av hur undersökningen kommer att gå till. Samt genom att hänvisa till en

30

Generellt är röntgensjuksköterskorna bra på att informera patienten vid

undersökningstillfället. Det kan dock vara en bra idé att kontrollera att patienterna verkligen har förstått informationen genom återkoppling. Röntgensjuksköterskorna var också tydliga i att informera diabetespatienterna om Metforminbehandling efter

undersökningen samt vikten av att dricka extra mycket vätska efter tillförseln av kontrastmedlet.

Alla dessa informationsdelar är viktiga för att kunna försäkra sig om patientens informerade samtycke, då detta bidrar till en säkrare vård.

31

Referenser

1. Sandberg H. Sjuksköterskans samtal. Upplaga 1. Lund: Studentlitteratur AB, 2014

2. Rynning E. Rättsliga ramar för kommunikation och beslut i vården. Statens Medicin-Etiska Råd. Information och Samtycke - om kommunikationens betydelse i vården. Stockholm; 1996. s.19-44

3. Larsson I, Palm L, Rahle Hasselbalch L. Patientkommunikation i praktiken - information, dialog, delaktighet. Upplaga 1. Stockholm: Författarna och Norstedts Akademiska Förlag, 2008

4. Socialstyrelsen. Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig. Fjärde upplagan. Stockholm. Artikelnummer 2015-4-10. 2015

5. Beck-Friis B. Information i en konfliktfylld verklighet. Statens Medicin-Etiska Råd. Information och Samtycke - om kommunikationens betydelse i vården. Stockholm; 1996. s.9-19

6. Patientlag. Stockholm: Socialdepartementet; 2014. Regeringens proposition 2013/14:106.

7. Öhman B. Sjuksköterskans patientundervisning inom geriatrisk vård och rehabilitering. Stockholm: HLS Förlag; 2003

8. Klang Söderkvist B. Information - undervisning - lärande. Fossum B.

Kommunikation, samtal och bemötande. Lund: Studentlitteratur AB; 2013. s. 51-71

9. Pedersen K L, Sørheim A M, Giske T. Pasientinformasjon i forkant av

undersøkelser ved en medisinsk poliklinikk: Ulike betingelser for at polikliniske og inneliggende pasienter skal være godt nok forberedt. Nordic Journal of Nursing Research 2015, Vol. 35(2) 123–129. [cited Mars 28, 2017] 10. Macke Alström R. Kommunikation, möten och icke-möten. Gerge A.

Hälsofrämjande kommunikation i vård och omsorg. Vaxholm: Insidan förlag; 2013. p. 25-26. (kapitelsidor 19-38)

11. Fossum B. Kommunikation och bemötande. Fossum B. Kommunikation, samtal och bemötande. Lund: Studentlitteratur AB; 2013. s. 25-50

32

12. Sharp L. Effektiv kommunikation för säkrare vård. Upplaga 1. Lund: Studentlitteratur AB. 2012

13. Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763). Stockholm: Socialdepartementet 14. Förvaltningslag (SFS 1986:223). Stockholm: Justitiedepartementet L6 15. Entrena E. Att kommunicera med hjälp av tolk. Fossum B. Kommunikation,

samtal och bemötande. Lund: Studentlitteratur AB; 2013. s. 335-352

16. Wachter R M. Understanding patient safety. Upplaga 2. San Francisco: The McGraw-Hill companies. 2008

17. Harris A, Bolus N E. Contrast Media and Introduction to Radiopharmaceuticals. Adler A, Carlton R. Introduction to radiologic sciences and patient care. St. Louis: Elsevier Saunders; 2012. s. 289-306

18. Fork F-T, Ekberg O. Gastrointestinalkanalens radiologi. Aspelin P, Pettersson H. Radiologi. Lund: Studentlitteratur AB; 2008. s. 409-440

19. Morcos S K, Bellin M-F. Requests for imaging using contrast agents: What information must be provided. Thomsen H.S, Webb J.A.W. Contrast media - Safety Issues and ESUR guidelines. Berlin: Springer-Verlag; 2009. s. 11-14 20. Jodkontrastmedel vid röntgenundersökningar [Internet]. Göteborg:

Internetmedicin AB; 2015-12-15; [citerad 2017-03-02]. Tillgänglig från:

http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=5457#

21. Jorgensen A L. Contrast-induced nephropathy: Pathophysiology and preventive strategies. Critical Care Nurse. 2013 vol. 33. s. 37-46

22. Ulf Nyman et al. Lathund - Hydrering inför datortomografi med i.v

kontrastmedel [broschyr/pamphlet]. Trelleborg: Svensk uroradiologisk förenings kontrastmedelsgrupp; 2014

23. Aspelin P. Kontrastmedel vid röntgendiagnostik. Aspelin P, Pettersson H. Radiologi. Lund: Studentlitteratur AB; 2008. s. 136-144

24. Datortomografi buk enligt Universitetssjukhuset Örebro. Uppdaterad: Februari 21, 2017. [Citerad Mars 06, 2017]

25. Kristensson J. Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur och kultur; 2014

33

26. Ejliertsson G. Enkäten i praktiken - en handbok i enkätmetodik. Upplaga 3. Lund: Studentlitteratur AB; 2014

27. Andersson C, Johansson B, Wassberg C, Johansson S, Wikehult B, Ahlström H. Patient Experience of an 18F-FDG-PET/CT Examination: Need for

Improvements in Patient Care. Journal of Radiology Nursing. Volume 34(2) June 2015, Pages 100–108

28. Tuominen P. Datortomografi [Internet]. Stockholm: 1177 Vårdguiden; 2016. [citerad 2017 april 11]. Hämtad från: https://www.1177.se/Skane/Fakta-och-rad/Undersokningar/Datortomografi/

29. Rosenkrantz A, Won E, Doshi A. Assessing the Content of YouTube Videos in Educating Patients Regarding Common Imaging Examinations. Journal Of The American College Of Radiology [serial on the Internet]. (2016, Dec), [cited May 3, 2017]; 13(12): 1509-1513.

30. Synnot A, Ryan R, Prictor M, Fetherstonhaugh D, Parker B. Audio-visual presentation of information for informed consent for participation in clinical trials. Cochrane Database Of Systematic Reviews [serial on the Internet]. (2014, May), [cited May 3, 2017]; (5): N.PAG.

31. Hadley L, Watson T. The radiographers' role in information giving prior to consent for computed tomography scans: A cross-sectional survey. Radiography [serial on the Internet]. (2016, Nov), [cited May 3, 2017]; 22(4): e252-e257.

32. Fatahi N, Mattsson B, Lundgren S, Hellström M. Nurse radiographers' experiences of communication with patients who do not speak the native language. Journal Of Advanced Nursing. (2010) Volume 66(4): 774-783.

33. Fatahi N, Mattsson B, Hasanpoor J, Skott C.  Interpreters’  experiences  of  general practitioner–patient encounters. Scandinavian Journal of Primary Health Care. (2005) Volume 23(3): 159-163.

34. Hansen A. Lex Maria: Akut insjuknad diabetiker [Internet]. Umeå: Västerbottens läns landsting; 2014. [Citerad 2017 mars 31]. Hämtad från: http://www.mynewsdesk.com/se/vasterbottens_lans_landsting/pressreleases/lex-maria-akut-insjuknad-diabetiker-999641

35. Nygren S. Marjatta, 66 år, blev förgiftad av kontrastmedel [Internet]. Stockholm: Aftonbladet; 2016 [citerad 2017 mars 31]. Hämtad från:

34

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article23215328.ab

36. Bischofberger E. Etiska synpunkter på patientens informerade samtycke. Statens Medicin-Etiska Råd. Information och Samtycke - om kommunikationens

35

Bilaga 1

39

Bilaga 2

Informationsbrevet om studien som skickades ut med e-post till de 20 utvalda röntgenavdelningarna.

Hej!

Vi är två röntgensjuksköterskestudenter vid Örebro universitet som håller på att skriva vår c-uppsats som handlar om informationen till patienter som ska göra en DT-buk-undersökning med intravenös kontrast. För att kunna skriva vår uppsats behöver vi underlag i form av svar på en enkät vi har satt ihop. Förslagsvis kan den

modalitetsansvariga röntgensjuksköterskan för CT svara på enkäten. Vi skulle även vilja ha en kallelse till DT-buk med intravenös kontrast, och gärna medföljande information som går ut med kallelsen, om sådan finns. Allt material som hamnar i uppsatsen kommer självklart att vara avidentifierat.

Svara gärna på enkäten så fort som möjligt, men senast i slutet på vecka 10. Kallelsen och eventuell medföljande information skickas till informationsuppsats@gmail.com. Har ni några frågor får ni gärna höra av er på samma mailadress.

Tack på förhand!

40

Bilaga 3