Alkohol- och drogprevalens hos cyklister : en enkätstudie

VTI PM 2018-12-18 Diarienummer: 2016/0626-8.4

Alkohol- och drogprevalens hos cyklister

En enkätstudie

Henriette Wallén Warner

Per Henriksson

Christopher Patten

VTI PM

Förord

Jag vill rikta ett stort tack till Trafikverket som finansierat den här studien. Jag vill också tacka Jörgen Larsson, Maja Rothman och Gunilla Sörensen (VTI) samt Simona Stonkute (Manpower) för hjälp med utskick och inknappning av data samt Åsa Forsman (VTI) och Liza Jakobsson (Trafikverket) för värdefulla kommentarer på texten. Sist men inte minst vill jag tacka alla som besvarat enkäten och därigenom ökat vår kunskap om alkohol- och drogprevalens i trafiken.

Borlänge, december 2018 Christopher Patten Projektledare

VTI PM

Innehållsförteckning

VTI PM 7

Sammanfattning

Drogprevalens hos cyklister: En enkätstudie

av Henriette Wallén Warner (VTI), Per Henriksson (VTI) och Christopher Patten (VTI)

I dagsläget vet vi väldigt lite om både förekomsten och om riskerna med alkohol och andra droger i samband med cykling. För att kunna intensifiera det förebyggande trafiksäkerhetsarbetet krävs därför ökad kunskap. Syftet med denna studie är att kartlägga alkohol- och drogprevalensen hos cyklister. Droger definieras i detta sammanhang som cannabis, kokain, amfetamin, spice och andra olagliga substanser såsom olagliga läkemedel och kroppsbyggarpreparat. Totalt 1 769 personer mellan 18 och 65 år (55 procent män och 44 procent kvinnor) besvarade en enkät med bakgrundsfrågor och frågor om hur ofta de använt alkohol eller andra droger rent generellt samt hur ofta de cyklat efter att ha använt alkohol eller andra droger under 2018.

Resultaten visar att 89,7 procent av cyklisterna druckit alkohol medan 2,5 procent använt andra droger minst en gång under januari–augusti 2018. Totalt sett hade 2,2 procent använt cannabis, 0,6 procent kokain, 0,5 procent amfetamin, 0,2 procent spice och 0,3 procent andra olagliga substanser. Resultaten visar vidare att 40,9 procent cyklat alkoholpåverkade medan cirka 1 procent cyklat påverkade av andra droger minst en gång under januari–augusti 2018. Totalt sett hade 0,7 procent cyklat påverkade av cannabis, 0,2 procent av kokain, 0,2 procent av amfetamin, 0,2 procent av spice och 0,1 procent av andra olagliga substanser. Alkoholpåverkade cyklister tycks vidare vara underrepresenterade i

dödsolyckor men fortsatt forskning behövs för att studera blodalkoholkoncentrationen hos de cyklister som väljer att cykla alkoholpåverkade och för att undersöka sambandet mellan cyklisters blodalkohol-koncentrationer och olycksrisk.

VTI PM 9

1.

Inledning

I Nystart för Nollvisionen: Ett intensifierat arbete för trafiksäkerheten i Sverige (Regeringskansliet, 2016) framgår att andelen nykter motortrafik är väldigt hög. Trots detta har nästan en fjärdedel av de dödade omkommit i alkoholrelaterade trafikolyckor. När det gäller oskyddade trafikanter, såsom cyklister och fotgängare, vet vi betydligt mindre om både förekomsten och om riskerna med alkohol och andra droger (Niska m.fl., 2013). För att kunna intensifiera det förebyggande trafiksäkerhets-arbetet krävs därför ökad kunskap.

År 2017 genomförde Wallén Warner m.fl. en analys av Trafikverkets djupstudiedatabas omfattandes 236 cyklister som omkommit under 2006–2015. Resultaten visade att 27 omkomna cyklister hade alkohol i blodet, 156 omkomna cyklister hade inte alkohol i blodet medan alkoholförekomsten var okänd för 53 omkomna cyklister. Medelkoncentrationen bland dem som varit alkoholpåverkade var 1,78 promille. De alkoholpåverkade cyklisterna var oftare män och något yngre än de icke-alkohol-påverkade. Vidare omkom alkoholpåverkade cyklister oftare i singelolyckor och saknade hjälm i större utsträckning än de icke-alkoholpåverkade cyklisterna. I singelolyckor förekom alkoholpåverkade cyklister främst på natten medan icke-alkoholpåverkade cyklister främst förekom på dagen.

Djupstudiematerialet gav även intrycket att flera av olyckorna inträffat på grund av nedsatt omdöme bland de alkoholpåverkade cyklisterna. Till exempel att de, i mörker, cyklat rakt ut på en väg utan lyse. Detta gäller dock i viss utsträckning även icke-alkoholpåverkade cyklister.

I djupstudiematerialet var alltså alkoholpåverkan okänd för 53 (22 procent) av de omkomna cyklisterna och bland skadade cyklister är kunskapen än mindre. I vilken utsträckning andra droger förekommer hos cyklister rent generellt, i hur stor utsträckning skadade och omkomna cyklister varit drogpåverkade samt i vilken utsträckning drogerna bidragit till de uppkomna olyckorna vet vi också väldigt lite om (Bylund och Björnstig, 2004). Ett första steg för att öka kunskapen om drogpåverkan bland cyklister är därför att studera i vilken utsträckning droger förekommer hos cyklister rent generellt.

1.1. Syfte

Syftet med denna studie är att kartlägga alkohol- och drogprevalensen hos cyklister. Droger definieras i detta sammanhang som cannabis, kokain, amfetamin, spice och andra olagliga substanser såsom olagliga läkemedel och kroppsbyggarpreparat.

10 VTI PM

2.

Metod

2.1. Urval

På uppdrag att Skatteverket gjordes ett slumpmässigt urval ur Statens personadressregister (SPAR). Urvalet bestod av 10 000 personer mellan 18 och 65 år från hela Sverige. Hälften av personerna var män och hälften kvinnor. Adressurvalet gjordes i augusti 2018 och enkäten skickades ut den 23 augusti 2018. Totalt 100 enkäter returnerades på grund av att mottagaren till exempel bytt adress. Inga påminnelser skickades och deltagarna erhöll ingen ersättning för att besvara enkäten.

Totalt besvarade 2 451 personer (cirka 25 procent) enkäten och av dessa uppgav 1 769 personer att de cyklat minst en gång under 20181. _{De personer (682) som uppgett att de aldrig cyklat under 2018 eller}

inte besvarat frågan uteslöts ur vidare analyser.

2.2. Deltagare

Av de 1 769 deltagare som besvarat enkäten samt uppgett att de cyklat minst en gång under 2018 valde 1 716 deltagarna att även uppge kön. Av dessa var 44 procent kvinnor, 55 procent män och ca 0,6 procent svarade annat. Den yngsta deltagaren var 18 år och den äldsta var 65 år (medelålder var 46 år).

2.3. Material

Enkäten (Bilaga 1) bestod av 8 frågor och tog uppskattningsvis några minuter att besvara. Frågorna handlade om hur ofta deltagarna använde alkohol eller andra droger rent generellt samt hur ofta de cyklat efter att ha använt alkohol eller andra droger under 2018. Dessutom innehöll enkäten bakgrundsfrågor om kön, ålder samt hur ofta de cyklade.

Deltagarna kunde välja om de ville besvara enkäten digitalt (via en länk som fanns i missivbrevet) eller om de ville besvara den i pappersformat och skicka tillbaka den i ett förfrankerat kuvert. Oavsett om deltagarna valde att besvara enkäten digitalt eller i pappersformat var deras deltagande anonymt. Övervägande delen (82 procent) av deltagarna valde att besvara enkäten i pappersformat.

1 _{Här ingår även de som inte besvarat frågan om hur ofta de cyklat men på en senare fråga uppgett att}

VTI PM 11

3.

Resultat

Tabell 1 visar att 89,7 procent av deltagarna uppgav att de druckit alkohol minst en gång under 2018. Vidare uppgav 45 (2,5 procent) av de 1 767 deltagare som besvarat frågan hur ofta de använt andra droger att de gjort det minst en gång under 2018. Av dessa 45 deltagare hade 38 använt cannabis, 11 kokain, 8 amfetamin, 4 spice och 6 andra olagliga substanser (Tabell 1). De olagliga substanser som specificerades av deltagarna var ecstasy, ketamin, oxykodon, ritalin, magiska svampar, DMT, LSD och PCP.

Tabell 1. Antal (andel i procent inom parentes) deltagare som använt alkohol eller andra droger under 2018.

Hur ofta har du under 2018 använt… Substans Minst 1 gång under 2018 4 gånger i veckan eller mer 2 - 3 gånger i veckan 2 - 4 gånger i månaden 1 gång i månaden eller mer sällan Aldrig Summa Alkohol 1 584 (89,7) 35 311 789 449 182 1 766 Cannabis 38 (2,2) 6 5 3 24 1 729 1 767 Kokain 11 (0,6) 2 0 0 9 1 754 1 765 Amfetamin 8 (0,5) 2 0 1 5 1 757 1 765 Spice 4 (0,2) 2 0 0 2 1 761 1 765 Annat* 6 (0,3) 1 1 1 3 1 761 1 767

* exempelvis olagliga läkemedel, kroppsbyggarpreparat etc.

Tabell 2 visar att 40,9 procent av deltagarna uppgav att de cyklat alkoholpåverkade minst en gång under 2018. Vidare uppgav 17 (cirka 1 procent) att de cyklat under påverkan av andra droger minst en gång under 2018. Bland dem som cyklat påverkade av andra droger var cannabis vanligast (Tabell 2). Tabell 2. Antal (andel i procent inom parentes) deltagare som cyklat påverkade under 2018.

Hur ofta har du under 2018 cyklat efter att du använt… Substans Minst 1 gång under 2018 4 gånger i veckan eller mer 2 - 3 gånger i veckan 2 - 4 gånger i månaden 1 gång i månaden eller mer sällan Aldrig Summa Alkohol 723 (40.9) 4 4 76 639 1 044 1 767 Cannabis 13 (0,7) 1 2 3 7 1 753 1 766 Kokain 3 (0,2) 1 0 0 2 1 761 1 764 Amfetamin 3 (0,2) 1 0 1 1 1 761 1 764 Spice 3 (0,2) 1 0 0 2 1 761 1 764 Annat* 2 (0,1) 0 1 1 0 1 762 1 764

12 VTI PM

4.

Diskussion

Syftet med denna studie var att kartlägga alkohol- och drogprevalensen hos cyklister. Droger

definieras i detta sammanhang som cannabis, kokain, amfetamin, spice och andra olagliga substanser såsom olagliga läkemedel och kroppsbyggarpreparat.

Resultaten visar att 89,7 procent av cyklisterna (18–65 år) druckit alkohol minst en gång under januari–augusti 2018. Detta överensstämmer väl med Centralförbundet för alkohol- och

narkotikaupplysnings (CAN; Sundin, Landberg & Ramstedt, 2018) statistik som visar att 86,4 procent av Sveriges befolkning mellan 16 och 84 år druckit alkohol under 2017.

Vidare visar resultaten att 2,5 procent av cyklisterna (18–65 år) använt andra droger minst en gång under januari–augusti 2018. Totalt sett har 2,2 procent använt cannabis, 0,6 procent kokain, 0,5 procent amfetamin, 0,2 procent spice och 0,3 procent andra olagliga substanser. Även detta överensstämmer relativt väl med Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysnings (CAN; Sundin, Landberg & Ramstedt, 2018) statistik som visar att 3,6 procent av Sveriges befolkning mellan 16 och 84 år använt cannabis, 0,5 procent kokain och 0,5 procent amfetamin under 2017.

Med avseende på cykling under påverkan av alkohol och andra droger visar resultaten att 40,9 procent cyklat alkoholpåverkade minst en gång under januari–augusti 2018. Medan vi har relativt god kunskap om den allmänna av användningen av alkohol och andra droger i Sverige (se ovan) vet vi väldigt lite om påverkan av alkohol och andra droger i samband med cykling. Enda undantaget gäller möjligtvis cyklister som omkommit i trafiken där Wallén Warner m.fl. (2017) visar att cirka 11–34 procent varit alkoholpåverkade vid olyckstillfället. Om vi ser till andra fordonsslag vet vi dock att exempelvis alkoholpåverkade personbilsförare är överrepresenterade i dödsolyckor. Enligt Trafikverket (2017) hade 28 procent av de personbilsförare som omkom under 2017 en blodalkoholkoncentration på minst 0.2 promille vid tiden för olyckan, medan enbart 7,5 procent (nästan 4 gånger mindre) av personbils-förarna uppgett att de vid något tillfälle under 2017 kört bil efter att ha druckit alkohol utöver lättöl. Om samma förhållande skulle gälla för cyklister skulle man förvänta sig att cirka 2,8–8,5 procent (11/4–34/4) av alla cyklister skulle cykla alkoholpåverkade. Våra resultat visar dock att en betydligt högre andel (40,9 procent) cyklat alkoholpåverkade minst en gång under januari–augusti 2018. Detta tyder på att alkoholpåverkade cyklister, i motsats till alkoholpåverkade personbilsförare, snarare skulle vara underrepresenterade i dödsolyckor.

För cyklister finns inte någon specifik gräns (”promillegräns”) för vilken blodalkoholkoncentration som är tillåtet. De sociala normerna anger dessutom att det är accepterat att cykla alkoholpåverkad så länge inget särskilt inträffar och cyklingen kan genomföras på ett säkert sätt (Wallén Warner, m.fl., 2017). Att alkoholpåverkade cyklister är underrepresenterade i dödsolyckor skulle då kunna förklaras av att en stor andel av de som cyklat alkoholpåverkade haft så låga blodalkoholkoncentrationer att det inte nämnvärt påverkat deras risk att bli inblandade i en dödsolycka. Fortsatt forskning behövs dock för att studera blodalkoholkoncentrationen hos de cyklister som väljer att cykla alkoholpåverkade och för att undersöka sambandet mellan cyklisters blodalkoholkoncentrationer och olycksrisk.

Vidare visar resultaten att cirka 1 procent cyklat påverkade av andra droger minst en gång under januari–augusti 2018. Totalt sett har 0,7 procent cyklat påverkade av cannabis, 0,2 procent av kokain, 0,2 procent av amfetamin, 0,2 procent av spice och 0,1 procent av andra olagliga substanser. Vad gäller förekomsten av påverkan av andra droger i samband med cykling har vi dock inte kunnat hittat någon tidigare statistik. Jämfört med hur många som uppgett att de cyklat påverkade av alkohol är det dock väldigt få (cirka 45 gånger färre) som uppgett att de cyklat påverkade av andra droger minst en gång under 2018. Detta stämmer väl överens med den generella användningen av alkohol och andra droger där 89,7 procent av cyklisterna druckit alkohol medan enbart 2,5 procent (36 gånger färre) av cyklisterna använt andra droger minst en gång under januari–augusti 2018.

VTI PM 13 En begränsning med denna studie är den låga svarsfrekvensen (cirka 25 procent) viket gör det omöjligt att säga hur allmängiltiga resultaten är och till vilken eller vilka målgrupper resultaten kan generali-seras. Vi har inom akademin under senaste årtiondet sett en klar trend mot lägre svarsfrekvenser. I denna studie förvärrades problematiken antagligen av att avsaknaden av information tvingade oss att göra ett allmänt utskick där personer som aldrig cyklar, aldrig dricker alkohol eller aldrig använder andra droger kan antas ha känt sig mindre engagerade i ämnet och därmed även mindre motiverade att besvara enkäten. Detta skulle i så fall tyda på att studien riskerar att överskatta alkohol- och

drogprevalensen hos cyklister. I den mån resultaten från denna studie har kunnat jämföras med tidigare statistik (framför allt vad gäller den generella förekomsten av alkohol och andra droger i samhället) tycks de dock överensstämma relativt väl. En ytterligare begränsning i detta sammanhang är dock att denna studie enbart avser 8 månader (januari–augusti 2018) medan jämförande material avser hela 12 månader. Trots detta anser vi att resultaten, med viss försiktighet, torde gå att generalisera till cyklister mellan 18 och 65 år.

Sammanfattningsvis visar resultaten att 89,7 procent av cyklisterna druckit alkohol medan 2,5 procent använt andra droger minst en gång under januari–augusti 2018. Totalt sett har 2,2 procent använt cannabis, 0,6 procent kokain, 0,5 procent amfetamin, 0,2 procent spice och 0,3 procent andra olagliga substanser. Resultaten visar vidare att 40,9 procent cyklat alkoholpåverkade medan cirka 1 procent cyklat påverkade av andra droger minst en gång under januari–augusti 2018. Totalt sett har 0,7 procent cyklat påverkade av cannabis, 0,2 procent av kokain, 0,2 procent av amfetamin, 0,2 procent av spice och 0,1 procent av andra olagliga substanser. Alkoholpåverkade cyklister tycks vara underrepresen-terade i dödsolyckor men fortsatt forskning behövs för att studera blodalkoholkoncentrationen hos de cyklister som väljer att cykla alkoholpåverkade och för att undersöka sambandet mellan cyklisters blodalkoholkoncentrationer och olycksrisk.

14 VTI PM

Referenser

Bylund, P.O., & Björnstig, U. (2004). Skallskadade cyklister är ofta påverkade av alkohol. Rapport 123. Umeå: Olycksanalysgruppen. Akut- och katastrofmedicinskt centrum.

Forsman, Å., Gustafsson, S., Hjälmdahl, M., Ceder, G., & Kronstrand, R. (2011). Förekomst av droger och läkemedel i trafiken i Sverige. Resultat från EU-projektet DRUID. VTI notat 23 - 2011. Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut.

Niska, A., Gustafsson, S., Nyberg, J., & Eriksson, J. (2013). Cyklisters singelolyckor. Analys av olycks- och skadedata samt djupintervjuer. VTI rapport 779. Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut.

Regeringskansliet (2016). Nystart för Nollvisionen: Ett intensifierat arbete för trafiksäkerheten i Sverige. Stockholm: Näringsdepartementet.

www.regeringen.se/4a509c/contentassets/00c9b57223d74e1fa0fe4da50e1e4e83/trafiksakerhet_16090 5_webb.pdf

Sundin, E., Landberg, J., & Ramstedt, M. (2018). Negativa konsekvenser av alkohol, narkotika och tobak: En studie med fokus på beroende och problem från andras konsumtion i Sverige 2017. CAN rapport 174. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.

Trafikverket (2018). Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen 2017. Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet mot etappmålen 2020.

Wallén Warner, H., Forsman, Å., Gustafsson, S., Ihlström, J., & Nyberg, J. (2017). Alkohol och cykling: En studie multidisciplinär studie. VTI rapport 945. Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut.

VTI PM 15

Bilaga 1: Enkät

1. Födelseår? __________________ 2. Kön?  Man  Kvinna  Annat 3. Hur ofta har du cyklat under 2018?

1 gång i månaden

eller mer sällan 2-4 gångeri månaden 2-3 gångeri veckan 4 gånger i veckan eller mer

   

Om du svarat Aldrig; behöver du inte besvara några fler frågor utan kan skicka in enkäten direkt. TACK!

4. Hur ofta har du druckit alkohol under 2018?

Aldrig

 1 gång i månaden eller mer sällan 2-4 gångeri månaden 2-3 gångeri veckan 4 gånger i veckan eller mer

   

5. Hur ofta har du cyklat efter att ha druckit alkohol under 2018?

Aldrig

 1 gång i månaden _{eller mer sällan} 2-4 gånger_{i månaden} 2-3 gånger_{i veckan} 4 gånger i veckan _{eller mer}

   

6. Hur ofta har du använt andra droger än alkohol under 2018.

Aldrig

 1 gång i månaden _{eller mer sällan} 2-4 gånger_{i månaden} 2-3 gånger_{i veckan} 4 gånger i veckan _{eller mer}

   

Om du svarat Aldrig; behöver du inte besvara några fler frågor utan kan skicka in enkäten direkt. TACK!

7. Hur ofta har du under 2018 använt ….

Substans Aldrig 1 gång i

månaden eller mer sällan

2-4 gånger i

månaden 2-3 gångeri veckan veckan eller 4 gånger i mer Cannabis      Spice      Amfetamin      Kokain      Annat* Ange vad:     

* exempelvis olagliga läkemedel, kroppsbyggarpreparat etc. 8. Hur ofta har du under 2018 cyklat efter att du använt …

Substans Aldrig 1 gång i

månaden eller mer sällan

2-4 gånger i

månaden 2-3 gångeri veckan veckan eller 4 gånger i mer Cannabis      Spice      Amfetamin      Kokain      Annat* Ange vad     

* exempelvis olagliga läkemedel, kroppsbyggarpreparat etc.

Aldrig 