Fakulteten för Lärande och samhälle
Självständigt arbete i fördjupningsämnet (Idrott
och lärande)
15 högskolepoäng, grundnivå
Hur arbetar man förebyggande med
droger i skolmiljö?
How do you work prevntively against drug abuse in a school enviroment?
Fredrika Nordhöj
Alex Wendel
Ämneslärarutbildning: Gymnasieskolan, Examinator: Lars Lagergren förstaämne idrott, 300 högskolepoäng. Handledare: Kutte Jönssön Självständigt arbete i fördjupningsämnet, 15hp
2020-12-22
Förord
Denna uppsats kommer behandla frågan om hur man arbetar förebyggande mot drogmissbruk i en skolmiljö, flera aspekter kommer att belysas. Arbetet kommer beröra ämnet på en såväl nationell som internationell nivå. Flera perspektiv på ämnet kommer också att redogöras för, lärarnas, föräldrarnas och elevernas. Arbetet är skrivet av Fredrika Nordhöj och Alex Wendel, vi båda läser ämneslärarprogrammet med idrott som första ämne mot högstadiet och gymnasiet. Slutligen är syftet att vi utgår ifrån detta arbete när vi sedan skriver vårt examensarbete. Intresset för arbetet växte fram under utbildning då vi rollen som idrottslärare studenter började reflektera kring hur olika förebyggande arbete mot drogmissbruk kan yttra sig i olika skolmiljöer. Vi har genom gott samarbete fått nya kunskaper och insikt inom ämnesområdet.
Abstract
This essay will address how teachers pursue preventive work against drug abuse in a school Environment. It will be addressed on a national and international level. The essay will highlight different programs and approaches, based on three perspectives, the teacher's, the parents' and the student's. The programs that will be analysed are SET, ANDT (S), PSHE, D.A.R.E . The essay will critically review the programs and highlight laws and humanitarian proceedings on the subject. Through the systematic search method via the databases; ERC, ERIC and SwePub results were found that showed different peer reviewed articles that gave us information about different perspectives and programs on the subject. The swedish National Agency for Education was also used as a complement, to support our discussion. The results show that opinions vary depending on the
perspective used and that national and international laws and research ethics have a great influence on the outcome. It also shows that the drug policy has changed over time and the more libral view on drugs also suggests a change on how we work preventive with drugs.
Innehållsförteckning
Inledning………..…..…5-6
Syfte & Frågeställning……….……….7
Metod………....8-10 Sökprocess………...9-10 Resultat………...…………11-16 SET………...11 ANDT(S) ……….11 PSHE………11 D.A.R.E. ………11-12 Humanitära aspekter………...12 Internationellt perspektiv……….12-13 Nationellt perspektiv………...….12-13 Lärarens perspektiv………..…13-14 Elevernas perspektiv………14-15 Idrott och droger………...15 Drogtester………15-16 Föräldrarnas perspektiv………16-17 Diskussion………..18-19 Programmen…...……….………..18-19 Lärarna………...19 Slutsats………....19-21 Metoddiskussion………21 Vidare forskning………21 Referenser………...22-24
Inledning
Inledningsvis kommer denna kunskapsöversikt behandla hur drogmissbruk tar sig i uttryckt i skolmiljö, hur man kan identifiera det och hur man arbetar förebyggande med det.
Eftersom kursplanen för idrott och hälsa 1 på gymnasienivå anger att undervisningen skall innehålla kosthållning, droger och dopingpreparats betydelse för hälsa och prestation i det centrala innehållet (Skolverket, 2011). Detta förstärks ytterligare genom att kunskapskravet för betyget E i samma kurs beskrivs enligt följande: att eleven kan ”översiktligt beskriva hur olika livsstilar och kroppsideal framträder i träningsverksamheter, friluftsliv och träning i övrigt” (Skolverket, 2011). Därför kommer denna kunskapsöversikt framförallt rikta sig emot hur idrottslärare skall arbeta ämnesdidaktiskt gentemot de tidigare formulerade målen. Detta kommer belysas såväl på en nationell som en internationell nivå. Både elevernas, lärarnas och föräldrarnas syn kommer att belysas och behandlas.
Kunskapsöversikten kommer att utgå ifrån svensk lagstiftning rörande narkotika, alltså kommer det preparat som enligt svensk lag benämns olagliga behandlas. Detta inkluderar prestationshöjande droger men inte alkohol. Olika metoder och program, samt deras effekt kommer att utvärderas, diskuteras och kritiskt granskas utifrån den forskning som
presenteras utifrån våra artiklar. De metoder som kommer belysas är följande; SET, ANDT (S), PSHE och D.A.R.E. De olika tillvägagångssätten kommer beskrivas utifrån tre perspektiv; Lärarens, Elevens och föräldrarnas.
Problematiken och otydligheten kan här spåras då de framtagna programmen kan få helt olika effekt baserat på länders samhällsnormer och socioekonomisk standard. Politisk styrning blir i högsta grad en avgörande faktor då synen på missbruk varierar, såväl på en nationell som en internationell nivå. Vi kan se att olika insatser som exempelvis att införa tillgången för rena sprutor för narkomaner i vissa länder samt införandet av LARO programmet i Sverige som innebär läkemedelsassisterad behandling av opiatberoende (Socialstyrelsen, 2015) har förändrat synen på droger och de som brukar droger. Utvecklingen har gått från att se brukare som kriminella till att se brukare som
vårdbehövande, de statliga insatserna syftar framförallt till att höja levnads kvalitén och minska påverkan och skadan på såväl brukaren som deras anhöriga samt minska mängden dödliga utgångar för brukarna. Detta program är framtaget av Socialstyrelsen på uppdrag av regeringen (Socialstyrelsen, 2015). Generellt går det att utläsa att en liberal syn på droger
håller på att växa fram och artiklarna i kunskapsöversikten genomsyrar samt belyser den liberala synens påverkan på hur lärarna skall arbeta drogförebyggande med unga.
Hur föräldrar, lärare och elever ställer sig till den bestående frågan i ämnet kring att drogtesta eleverna kommer också belysas. Diskussionen kring huruvida lagstödet gör det genomförbart eller ej och hur de etiska förhållningsreglerna påverkar på vilket sätt och i vilken utsträckning eleverna kan drogtestas utan att frångå dessa. Frågan om anonymitet i dessa tester blir också en intressant aspekt då innehav av droger eller att vara under påverkan av droger under skoltid i många fall resulterar i avstängning från
Syfte & frågeställning
I denna kunskapsöversikt har vi valt att besvara följande frågeställning; Hur arbetar man förebyggande mot drogmissbruk i skolmiljö? Syftet med arbetet är att kritiskt granska hur man arbetar förebyggande för en drogfri skola både på en nationell och internationell nivå. Prestationshöjande preparat är något som kommer att belysas i relation till ämnet idrott och hälsa på gymnasienivå. Därför riktar denna uppsats sig framförallt allt till
yrkesverksamma lärare på både högstadie och gymnasienivå. Genom att belysa olika arbetssätt och program som arbetar drogförebyggande så syftar denna kunskapsöversikt också till att förenkla didaktiseringen av detta ämne för idrottslärarna. I enlighet med läraruppdraget vill vi också belysa lärarens ansvar och anmälningsplikt vid misstanke om drogmissbruk. Föräldrar till eleverna och eleverna själva har också en betydande roll i detta arbete och därför riktar den sig sekundärt även till dem. Kunskapsöversikten kommer också belysa flera av de program som finns idag och som arbetar drogförebyggande och kritiskt granska dessa, för att tydliggöra fördelar och utvecklingsområden i dessa.
Programmen förtydligar och avgränsar olika sätt att arbeta med ämnet, vilket ger idrottsläraren en större översikt på valmöjligheterna.
Genom att använda oss av kvalitativ faktainhämtning fann vi flera olika studier som belyser både det internationella och nationella perspektivet på ämnet men också
samhällsutvecklingens påverkan på frågan. Kunskapsöversikten syftar därför också till att belysa förändringen i hur idrottslärarna arbetar och har arbetat med ämnet över tid.
Metod
Metoden bygger på uppsatsens tillvägagångssätt. Här skiljs det på kvalitativa metoder som främst avser tolkning och analys av text samt bilagor. Den kvantitativa metoden bottnar i första hand utifrån resultat. Metoden kan sägas spegla en analytisk ram för uppsatsen och dess genomsyrade tråd. Källanvändning och tillvägagångssätt blir insikter som får ett huvudsakligt syfte om hur forskningen skall bedrivas. Metoden är den process som aktivt styr de val som grundar sig vidare på för-och nackdelar som kan kommas att mötas för att stärka de aktiva val som görs i sin sökprocess och vägval av ämne (Bell, 2006).
I sökandet efter information har vi som författare i denna kunskapsöversikt använt oss av en kvalitativ faktainhämtning av sekundär forskning. Urvalet av artiklar syftar också till att inkludera, såväl det naturvetenskapliga perspektivet med fokus på hur droger påverkar hälsan och det psykiska välbefinnandet. Samhällsperspektivet lyfts genom Skolverkets syn på frågan, slutligen lyfts det humanitära perspektivet genom artiklar som belyser exempelvis Nuremberg Code men också samhällsutvecklingen förändrade syn på ämnet. Valet av en kvalitativ undersökning bygger på att vi som författare inte har gjort någon egen studie som bygger på statistik och siffror, utan använts oss av andras objektiva faktastudier och enkäter från artiklar. Istället har vi gjort en informationssamling av faktabaserade artiklar som vi grundar våra resultat och diskussioner utifrån. Libsearch är det forum som används som sökmotor till denna kunskapsöversikt. Inledningsvis användes olika sökord för att hitta forskning som stödjer den nationella synen på hur lärarna bör arbeta förebyggande med drogmissbruk i skolmiljö. Sökorden vi har arbetat med är följande: “Drugs in school”, “Youth and drugs”, “Unga och droger”, "drogmissbruk i skolan, “Droger i skolan”, drugs in school athletes. Utifrån den forskningen dessa sökningar resulterade i, arbetades vår kunskapsöversikt fram. Avgränsning genom att använda artiklar som är “Peer Reviewed” för att kunna säkerställa att vårt valda material är vetenskapligt och granskat. Därefter är det främst artiklar skrivna på 2000-talet som används i kunskapsöversikten för att på så vis säkerhetsställa att artiklarna är relevanta till den senaste läroplanen (LGR-11 samt GY-11). Svenska och engelska är de språkliga avgränsningar vi har gjort i valet av artiklar, då det är de språk vi som författare av denna kunskapsöversikt bemästrar. Valet att ta med engelska grundar sig på en utökad bredd av vetenskapliga artiklar samt ett internationellt perspektiv. Att inte avgränsa oss till någon årskull i valet av artiklar baseras på att vår profession är
inriktad på högstadiet och gymnasiet. Valet stärks också då av att det faktum att arbeta förebyggande med droger är ett relevant ämne för båda årskullarna. Kunskapsöversikten kommer enbart att fokusera på droger som klassas som olagliga och därmed ger en straffbar påföljd vid missbruk och innehav. Alkohol och tobak är något som också
vanligtvis presenteras i samband med att motverka ohälsa, men då det inte är olagligt efter 18 års ålder att konsumera eller använda i samband med prestation har vi valt att bortse från dessa. Definitionen om vad som är en olaglig drog skiljer sig också ur internationella perspektiv vilket också förtydligas i vår kunskapsöversikt. De artiklar som valts har främst varit kvantitativa eftersom de studier dem innehåller till största del består av
enkätundersökningar och experiment. Det kvalitativa perspektivet lyfts därefter genom Skolverkets länkar och information eftersom det ger fokus på sociala struktur och observationer. Studierna i artiklarna har resulterat i olika induktioner och slutsatsen av denna kunskapsöversikt presenterar vi deduktionen innehållande den logiska slutsatsen av kunskapsöversikten som helhet.
Sökprocess
I sökprocessen har vi valt att vända oss till tre olika databaser. Information har vi först och främst hämtat från ERC (education research complete). Detta är en sökplattform som vi som författare anser vara högst aktuell då den riktat in sig på internationell forskning om pedagogik, ämnesdidaktik och utbildningsvetenskap. Här har vi funnit vetenskapliga
artiklar som är på engelska som till största del är dominerande i denna kunskapsöversikt. Vi har även använt oss av ERIC (Education Resources Information Center) som fungerar likt ERC, men skiljer sig inom en del ämnesområden, därav användandet av denna sökmotor. Slutligen har vi vänt oss till SwePub som har varit representativ för de svenska artiklar vi valt att använda oss av. Här är det svenska lärosäten och myndigheter som står bakom de publicerade artiklarna. Till skillnad från de andra sökmotorerna sökte vi här endast på svenska ord för att får en nationell synvinkel på vårt valda område.
Vi började vår sökning på ERC och ERIC för att få en stor bredd och läsa in oss på ämnet. Här använde vi sökorden “Drugs in school”, “Drug abuse and mental illness in school” och “Drugs in school athletes”. Vi sorterade även efter peer review och år 2000. Vid dessa sökningar fick vi fram ett resultat på närmare 500 artiklar. Här började vi först och främst att granska titlarna på artiklarna för att finna de vi ansåg användbara. Därefter läste vi artiklarnas abstract för att ytterligare kunna sortera och välja ut de artiklarna som vi ansåg
relevanta. Via dessa sökningar fann vi artiklarna Kimber & Sandell (2009), Miller (2008), Martin (2008), Venturelli (2000), Hargeaves (2016), Odenbring (2018), Sweeney, E. N., Glassman, T., Dake, J. A., Telljohann, S. K., & Beekley, C (2020) och Guidry, J. J., & Rosselli, A. (2020).
Vidare sökning gjordes via SwePub där sökorden var “Droger i skolan” och
“Drogmissbruk i skolan”. Med dessa sökord fick vi en träff på 15 olika artiklar. Även här sorterade vi efter peer review-atriklar samt artiklar i närtid med 2000-talet. Här läste vi igenom samtliga för att välja ut de som ansågs lämpligast i relation till ämnet och
frågeställningen. Här ansåg vi att det gick att hämta information från artiklarna (Lundgren & von Schantz Lundgren (2014), Kwan, Bobko,Faulkner, Donnelly, Cariney (2014) och Svensson (2006).
Slutligen gjorde vi en kedjesökning, som även kallas sekundärsökning utifrån referenslistan i Kwan, M., Bobko, S., Faulkner, G., Donnelly, P., & Cairney, J. (2014) där vi hittade källan Ewing (1998).
Resultat
Nedan kommer de olika artiklarnas syfte och resultat presenteras. Därefter kommer de olika programmen beskrivas i sin helhet. Fokus kommer ligga på vad dem syftar till och på vilket sätt lärarna arbetar med dessa. Att ha i åtanke vid beskrivningarna är att programmen är framtagna i olika länder, stater och därmed kan lagstiftningen bakom skilja sig. De program som kommer lyftas är, SET, ANDT (S), PSHE och D.A.R.E. Resultatdelen kommer även att belysa de olika perspektiven; Humanitära aspekter, internationellt
perspektiv, nationellt perspektiv, lärarens perspektiv, elevernas perspektiv och föräldrarnas perspektiv.
SET
Det socioemotionella programmet har hämtat sin inspiration från USA, men förekommer även nu i Sverige som ett manualbaserat läroprogram. SET som står för social emotionell träning är framtaget för att motverka depression bland unga (Skolverket, 2020). Syftet med SET är att eleverna ska utveckla en inre emotionell balans, vilket gör att eleverna kan kontrollera sin ilska. Programmet marknadsförs som en evidensbaserad studie (Skolverket, 2020).
ANDT (S)
ANDT(S) är en förkortning av alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel om pengar. Detta är ett arbetsstöd som finns på Skolverkets hemsida i förebyggande syfte för en god hälsa. Materialet är framtaget för att underlätta skolpersonalens förutsättningar för att motverka ohälsa och avvikande beteende bland eleverna (Skolverket, 2020).
PSHE
PSHE är ett annat program som är framtaget i Storbritannien. PSHE utbildning (personlig, social, hälsa och ekonomiutbildning) är ett färdigt program som syftar till att hjälpa barn och unga att växa och utveckla kunskap om hur de tar effektiva beslut som yttrar sig i att de lever lyckliga och framgångsrika liv (Hargeaves, 2016).
D.A.R.E programmet lyfter droger, våld, mobbning, internetsäkerhet och andra situationer unga möter i dagens samhälle. D.A.R.E grundar sig på att informera, förebygga och ge kunskaper om droger, våld, mobbning och internetsäkerhet bland unga som på så vis ska kunna motstå grupptryck som direkt kan vara bidragande till icke hälsofrämjande beteende. Här är det främst poliser som är ute i skolorna och berättar för eleverna i mellanstadiet vilka konsekvenserna av att bruka droger kan bli, samt hur de skall agera för att våga avböja vid frågan om de vill bruka droger. Informerar även om synen på droger som ett icke socialt accepterat beteende. Fokus blir här att använda sig av förebilder i form av poliser som kan visa upp ett önskvärt beteende i enlighet med skolans värdegrund, vilket skapar en form av eftersträvan bland de yngre. Föreläsarnas metod blir därför att presentera olika tekniker för att bygga en inre självkänsla och grundtrygghet som stärker deras förmåga att motverka stress utan att vända sig till droger (Gudiry & Rosselli, 2020).
Humanitära aspekter
Nuremberg code togs fram som ett resultat av det krigsbrott som begått under andra världskriget, en sammanfattning av dess innehållande punkter är formulerade som uttryckliga krav i Genèvekonventionen och i the International Covenant on Civil and Political Rights (ICCPR) (Annas, 2018). År 2017 genomfördes en rad ändringar i
Nuremberg code som innebär förfaranden för befolkningsgrupper som är oförmögna att samtycka exempelvis barn, men också allmänhetens ökade godkännande för medicinsk forskning samt ny forskningsteknik. Nuremberg code består av tio principer, var den första är principen om samtycke som har varit den punkt som varit mest framträdande i arbete med mänskliga rättigheter och forskningsetik (Annas, 2018). Detta lägger grund till lagstiftningar vi har idag vid drogtester och förebyggande arbete med droger.
Internationellt perspektiv
Undersökningen som kallas SATURN står för: Student Athlete Testing Using Random Notification genomfördes i USA år 1999–2000 vars syfte var att undersöka effekten av slumpmässiga obligatoriska drogtester (Gudiry & Rosselli, 2020). Undersökning fick kritik för att ha stridigt mot Nuremberg code och andra federala regler för mänskligt
forskningsskydd. Eftersom information om deltagandet i testet inte inkluderade att föräldrarna till vars barn som testade positivt skulle komma att informeras samt ifall undersökningen inkluderade både drogtest och ett formulär och inte heller hur de
slumpmässiga resultaten skulle gå till (Gudiry & Rosselli, 2020). Undersökningsledarna menade också att det fanns ett hot om att ifall du inte deltog i undersökningen så skulle du inte heller få delta i undervisningen. Det klargjordes senare att så inte var fallet, de menade också att undersökningen inte var tillräckligt konfidentiell då eleverna blev avstängda om de blev påkomna med droger i kroppen och förlorade därmed sin anonymitet (Gudiry & Rosselli, 2020). Många av de undersökningar som lyfts i denna kunskapsöversikt är genomförda i USA vars lagstiftning kan skilja sig från svensk lagstiftning även mellan de amerikanska staterna kan lagstiftning skilja sig.
Nationellt perspektiv
“Den nationella ANDT(S)-programmet innefattar ett folkhälsofrämjande och
förebyggande arbete som bedrivs av myndigheter, länsstyrelser, regioner och kommuner” (Skolverket, 2020) är Skolverkets beskrivning på det nationella drogförebyggande arbete som pågår. På Skolverkets hemsida finns övningsfilmer, faktablad om olika drogers effekter på hälsan såväl fysiskt som psykiskt samt hänvisningar till var du som lärare eller rektor kan hitta mer stöd till undervisningen innehåll (Skolverket, 2020). Där finns också länkar som hänvisar till olika lagstöd som stödjer på vilket sätt verksamheten skall genomföras, där ibland skollagen, läroplanen men också Socialstyrelsen och ansvaret som lärare och rektorer har. Skolverket beskriver också arbetet syfte enligt följande; “Alla barn och elever har enligt Skollagen och läroplaner rätt till en hälsofrämjande skolmiljö som är tobaksfri och präglas av goda relationer med kamrater och lärare. De har också rätt till undervisning där frågor som rör tobak, alkohol, narkotika och doping integreras i olika ämnen för att få en mer sammansatt bild av dessa områden.” (Skolverket, 2020).
Lärarnas perspektiv
Lärare i Sverige har anmälningsplikt vid misstanke om brott, därefter går ärendet vidare till Socialstyrelsen och polisen (Socialstyrelsen, 2019). Lärarna anger i studien genomförd i USA som syftar till att undersöka hur främst lärarna upplever sin egen insats inom ramarna för ämnet, att de inte får tillräcklig med stöd från övriga organisationer och instanser (Odenbring, 2018). Det finns flertalet program och tillvägagångssätt för att arbeta med att minska elevernas missbruk i skolan. Ett vanligt tillvägagångssätt i Sverige bygger på
undersökningar som syftar till att kartlägga hur skolor arbetar drogförebyggande, dessa har skett i södra Sverige under 2000-talet. Resultatet av denna studie har visat att skolor arbetar
med hälsoprojekt, något som ses som ett icke ämnesknutet arbete (Svensson, 2006). Med andra ord får eleverna ingen större lektionstid till området, vilket också skapar en förvirring bland lärarna när det kommer till det praktiska utförandet av undervisningen. Den
praktiska verkligheten blir därför ett problem när skolan betraktas som en institution, det vill säga idén om skolan och hur den skall ”utspela” sig, och som organisation, skolans praktiska och verkliga vardag. (Svensson, 2006).
I studien som gjorts på nio gymnasieskolor i Sverige förstärkt detta ställningstagande ytterligare och formulerat två teorier, den ena teorin är att eleverna som brukar droger kommer från familjer med väldigt liberal syn och en annan teori är att dessa elever kommer från dysfunktionella familjeförhållande (Odenbring, 2018). Studien syftar till att kartlägga eventuella brister i stöd frän andra instanser än skolan. Diskussionen om huruvida
klasstillhörighet påverkar risken för missbruk bland unga väcktes då till liv men resulterade i att våldsamma hemmamiljöer var den avgörande faktorn i relation till klassfrågan
(Odenbring, 2018).
Elevernas perspektiv
Studien som är genomförd i Storbritannien syftar till att informera om vilka skador
missbruk av illegala droger kan medföra, PSHE-program i skolan visar på att de kan finnas flera felmarginaler i hänsyn till elevernas svar på enkäterna då de tenderar svara i enlighet med det som förväntas av dem, vilket resulterar i en felmarginal mellan statistik och verklighet (Hargeaves, 2016).
I en studie från år 2000 redovisas forskning kring användning av droger mellan 1995–1998 i USA, studien syftar att behandla sammankoppling mellan missbruk av lagliga och olagliga droger i relation till det ökande våldet i skolan (Venturelli, 2000). Författaren av studien beskriver droger som ett samlingsnamn på substanser som förändrar kroppsliga funktioner alltså som förändrar det centrala nervsystemets genom att förändrar medvetenheten och/ eller ens uppfattning (Venturelli, 2000).
Det salutogena och patogena perspektivet påverkar också elevernas syn på ämnet.
Salutogent perspektivet innebär att man ser hälsa som något man bibehåller och belyser att psykisk och fysiskt välmående inte alltid är i symbios med varandra. Det patogena
upprätthåller för att undvika att bli sjuk (Larsson, 2016).
Idrott & droger
Idrottssammanhang kan både främja och motverka droger. Inom idrotten finns en främjan om moralisk utveckling, men det finns också tendenser som pekar på det motsatta. Det sociala samspelet kan utveckla en drick/drogkultur där gemensamma fester blir en socialt acceptabel kultur för missbruk av droger ett resultat som har tagits fram i en studie som syftar till att undersöka idrottens påverkan på utövarnas syn på droger, studien är genomförd i USA (Kwan, Bobko, Faulkner, Donnelly, Cariney, 2014).
I studien som syftar till att undersöka stressens påverkan på missbrukandet av droger i idrottssammanhang, studien är genomförd i USA (Ewing, 1998) Idrotten kan också enligt Ewing (1998) ses som en plats då olagliga droger är mer förekommande än hos personer som inte utövar någon sport. I studien lyfts stress som den största faktorn, vid en äldre ålder försvinner det lekfulla synen på idrott som istället blir ett professionellt utövande. I och med detta vilar det ett större ansvar på axlarna för den idrottsutövande, ett ansvar som kan bli svårt att hantera för dessa individer som då väljer att vända sig till alternativa metoder för att dämpa sin prestationsångest. Här går inte att peka på specifika idrotter, men enligt den gjorda studien går det att finna ett mer vardagligt missbruk bland atleter som utövar lagidrotter. En viktig aspekt som Ewing (1998) också nämner är att vid de aktuella studierna kan provsvaren variera beroende på om det är hög eller lågsäsong för utövaren. Vid högsäsong är prestationen i fokus, vilket bidrar till att synen på att ”skada” sin kropp genom missbruk är något som bortses. Vid lågsäsong finns det därför ett tydligare mönster av droganvändare då träningsmängden och presentationen inte är lika krävande som under andra delar av säsongen. Detta kan därför spela en avgörande roll för olika studiers mätning av missbrukandet då det vardagliga användandet kan skilja sig beroende på säsong, vilket också gör det svårt att bekräfta om det finns en synlig skillnad bland ungdomar som utövar idrott eller inte (Ewing, 1998). Denna aspekt blir högst aktuell för de lärare med elever som valt särskilt idrottsprogram på gymnasieskola eller kurserna idrott och hälsa specialisering ett och två.
Ett argument för att inte drogtesta gymnasieelever har länge varit att det kostar för mycket, samt att de väcker liv i både juridiska och etiska frågeställningar. Ett motargument är att det avskräcker eleverna från att använda sig av droger (Gudiry & Rosselli, 2020). Flera kända fall av missbruk inom idrotten belyser att detta är en problematik som inte är på väg att försvinna. Svårigheterna med att drogtesta elever är flera, undersökningsledarna menar att slumpmässiga obligatoriska drogtester har minskat användandet av droger bland atleter. Därmed har det kunnat konstateras ett behov av en längre undersökning för att ytterligare stärka det som undersökningen kommit fram till (Gudiry & Rosselli, 2020).
Föräldrarnas Perspektiv
I den undersökning som gjorts i Colorado undersöktes föräldrarnas syn på drogtester. Där anger 71,2 procent av de deltagande föräldrarna att dem tror att drogtestning på skolan skulle hjälpa eleverna att sedan söka hjälp för sitt missbruk. Trots det tror 63,5 procent av föräldrarna att det kommer kosta kommunen för mycket pengar (Sweeney, 2020).
I Boredom, drugs, and schools: Protecting children in gentrifying communities (Martin, 2008) lyfts innebörden av en statushöjning i utsatta områden. Artikeln är baserad på en studie av tre områden i Atlanta som syftar till att undersöka den socioekonomiska och geografiska bakgrundens påverkan på missbruk av droger. Processen handlar om att medelklass hushåll inte flyttar till arbetarklassområden. Diskussion berör de oroligheter det skapar, för dem som varit bosatta där från början skapar det en orolighet inför om det skall ha råd att bo kvar i området och oron för det kulturella skillnader som uppstår. För de nyinflyttade handlar oron mer om att områdesutvecklingen går för långsamt. Detta
påverkar i sin tur de skolor som befinner sig i området (Martin, 2008). Det undersökningen vill lyfta fram är den osäkerhet för de bosatt som denna typ av områden kan bära med sig och hur det yttrar sig för eleverna, i relation till droger. Föräldrarna i dessa områden uttrycker oro för sina barn. Utifrån statistiken går det att identifiera tre faror för barnen i området; bristen på aktiviteter, närvaron av droger och dålig kvalitet på skolorna (Martin, 2008). Bristen på aktiviteter tar sig i uttryck genom att de inte finns t.ex. fotbollsplaner eller pooler, inte heller någon arrangerad aktivitet för barnen. Vissa föräldrar uppger en oro för att barnen inte kan leka på gatan vid boendet med rädsla för att någon av de andra
grannarna skall ringa polisen. Närvaron av våld och droger i området tar sig uttryck i oron för att barnen skall influeras av andra ungdomar i området, och de tycker att polisen borde lägga mer tid på att identifiera olika platser som är extra utsatta (Martin, 2008). Dålig
kvalitet på skolorna är en oro som flera boende uttrycker och är rädda för att det kommer leda till att de som får barn kommer flytta ifrån området. Men flera delade meningar uttrycks i artikeln bland de bosatta (Martin, 2008).
Resultaten pekar på att barn och föräldrars kommunikation präglas av religion, socioekonomiska faktorer, föräldrarnas närvaro etc. Viktigt i frågan blir också synen föräldrar har på droger och hur dom ställer sig till missbruk. Det som genomsyrar många föräldrars tillvägagångssätt att uppfostra genom är nolltoleransen och förebyggande
program redan i tidig ålder är det resultat som tagits fram i en studie genomförd i USA vars syfte var att undersöka hur föräldrar pratar med sina barn för att motverka missbruk av droger (Miller, 2008).
Diskussion
Det saknas lagstöd i Sverige för att genomföra obligatoriska drogtester i skolmiljö (Lag 2010:1408). Däremot har lärarna ett ansvar och anmälningsplikt vid minsta oro och misstanke om missbruk av olagliga preparat och droger (Skollagen 29 kap § 13). En god förutsättning är att skolan har ett nära samarbete med Socialstyrelsen och polisen vid misstanke om narkotikabrott. Det som genomsyrar de flertalet studier som denna kunskapsöversikt baseras på är det starka sambandet mellan droganvändning och den psykisk ohälsan.
I takt med att samhället förändrats har synen på droger också förändrats, globaliseringen tillsammans med dagens resande världen över har skapat en ny arena för droger och dess påverkan på befolkningen. Sveriges riksdag fastslog år 1978 att narkotika är oförenligt med svensk kultur, ett uttalande som bygger på det svenska välfärdssamhället (Linton, 2010). Den varierande synen på brukare beroende på politiskt ställningstagande varierar från att se brukare som kriminella eller brukare som vårdbehövande. Det definierade målet för den nationella politiken i enlighet med ANDT(S) lyder enligt följande; ”ett samhälle fritt från narkotika och dopning, minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och ett minskat tobaksbruk” (Johansson & Wikström, 2016).
Programmen
ANDT(S) är ett projektarbete som har vänt sig till skolor som har fått möjligheten att använda sig av ett färdigt projektarbete från Länsstyrelsen i Dalarna och Borlänge kommun, dock har detta visat sig medföra oklarheter för lärarna i vilken utsträckning det skall användas och på vilket sätt det ska ta plats som läromedel (Lundgren & von Schantz Lundgren, 2014). Ett annat program är SET (social och emotionell träning) är ett program som främst är använt i USA, men som nu finns även i Sverige och på Skolverkets hemsida (Kimber & Sandell, 2009). SET har däremot fått kritik då det inte finns framtagna fakta i Sverige om vilken effekt det har givit. Lärarna använder sig av en redan framtagen manual som kan ifrågasättas då den verkar tillföra en större anpassning till manualen för eleverna än tvärtom. Vilket kan bli motsägelsefullt i relation till den individanpassning Skolverket beskriver i sin läroplan för gymnasieskolan där dem anger att “Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov” (2011). Programmet lyfter ett
motsatt effekt, då istället för att motverka, har problem vuxit fram. Kritik har också riktats mot programmet efter det har visat sig att eleverna ska identifiera sig själva och sitt
emotionella stadie, något som enligt programmets egen manual sägs främja mental ohälsa (Skolverket, 2020). PSHE står för personlig, social, hälsa och ekonomiutbildning som är ett färdigt program som syftar till att hjälpa barn och unga att växa och utveckla kunskap om hur de tar effektiva beslut som yttrar sig i att dem lever lyckliga och framgångsrika liv (Hargeaves, 2016). Programmet har visat sig ge effekt och genom att arbeta utifrån beteendemodellen som berör beteendeförändringar. Genom att arbeta normkritiskt och utmana olika fördomar, samt att arbeta med hur eleverna kan hantera grupptryck
(Hargeaves, 2016). D.A.R.E programmet syftar till att genom information minska missbruk av olagliga droger vilket mätningarna i studien stödjer, som visar på att missbruk till följd av detta har minskat (Guidry & Rosselli, 2020).
Lärarna
Eftersom kursplanen för idrott och hälsa 1 på gymnasienivå anger att undervisningen skall innehålla kosthållning, droger och dopingpreparats betydelse för hälsa och prestation i det centrala innehållet (Skolverket, 2011). Blir detta idrottslärarens ansvar att undervisa om, något som inte tydliggörs på Skolverkets hemsida. Därför är det av största vikt att idrottsläraren inte missar denna del av teoretisk undervisning i ämnet idrott och hälsa. Läraren kan alltså genom olika program och metoder inför detta som en naturlig del i undervisning. Det salutogena och patogena perspektivet blir högst relevant när vi ska granska hur unga mår, både på insidan och utsidan samt hur strävan om en god hälsa via de båda perspektiven skall nå ut som läromedel i skolan. Det salutogena perspektivet förklarar det psykiska hälsotillståndet som syns utåt. Det går att finna personen som i högsta grad ser ut att må bra utåt med goda jobb eller som elitidrottare, men där en insida kan dölja hur den mentala hälsan är. Det salutogena perspektivet syftar till att tillvägagångsätt att bibehålla god hälsa såväl för de psykiska väl måendet som det fysiska. Det patogena
perspektivet förknippas med vår fysiska status. Det patogena synsättet är det som länge har genomsyrat samhällets syn på hälsa, som innebär att individen tränar och lever hälsosamt för att undvika att bli sjuk eller skadad, därför är detta perspektiv på många sätt det som lagt grund för hur vi som samhällen ser och har sett på missbruk av droger och dess effekt på vår hälsa såväl mentalt som fysiskt (Larsson, 2016).
Slutsats
Vid summering av de olika programmen finns det en del gemensamma nämnare som kan konstateras efter en djupare granskning. Exempelvis att införandet av manualbaserade program som syftar till att förebygga ohälsa genomsyrar staternas metod både på en nationell och internationell nivå. Drogernas roll blir här viktiga att lyfta då de både kan främja en sämre fysisk status samt en förbättring av den fysiska förmågan genom
prestationshöjande preparat. Det är för lärarna oklart när och hur detta ska presenteras för eleverna samt vilket ämne som bär det yttersta ansvaret i att lyfta området. Enligt resultaten skapar detta också en osäkerhet bland eleverna som inte har fått tillräcklig kunskap, och vid enkäter/undersökningar besvarar de som de tror att dem förväntas göra, det skapar en missvisande bild av verkligheten. Detta gör att det blir svårt att få en korrekt bild av svaren som eleverna lämnat och de individer som behöver extra hjälp och stöd fångas inte upp. Ytterligare en gemensam faktor vi kan konstatera är att skolorna inte i tillräcklig
utsträckning har följt upp sina resultat. Många skolor arbetar kortsiktigt och använder sig av programmen mer för att det är något som förväntas av verksamheten än som en metod att skapa goda samhällsmedborgare med förmåga till kritiskt tänkande och analys som är en del av skolans uppdrag i enlighet med läroplanen (Skolverket, 2011). Följden av bristande tid och resurser blir här synlig efter undersökningarna. Programmet PSHE kan konstateras ha haft den bästa effekten av dessa då det har lyckats lokalisera en god effekt. Här har lärarna arbetat med programmet över tid och utbildad eleverna på flera plan. Trots detta fick programmet avslag från regeringen som stående manual för de brittiska skolorna då det även här blev en ekonomisk fråga (Hargeaves, 2016).
Slutsatsen av denna kunskapsöversikt visar på att det finns flertalet olika perspektiv som behöver inkluderas och tas hänsyn till. Vår lagstiftning på internationell nivå och nationell har påverkat och format det förebyggande arbete mot droger som vi genomför idag på en nationell nivå. Genèvekonventionen tillsammans med andra internationella
överenskommelser behandlar de humanitära aspekterna av ämnet. Kunskapsöversikten visar på att det finns brister i de program och metoder vi använder idag, otydligheten och variationen i hur undervisningen skall genomföras skapar en osäkerhet för lärarna i hur dem skall genomföra sin undervisning för att nå ut till så många elever som möjligt. Eleverna i sin tur påverkas av denna osäkerhet och den socioekonomiska bakgrund och förutsättning de präglas av, genom klasstillhörighet och beroende på vilken kommun
skolan i fråga tillhör. Ett ifrågasättande av programmen kan också göras då det mer eller mindre är en obefintlig uppföljning som redovisas och därmed kan frågan om relevans ställas. Lagar och länder förändras över tid, något som präglar hur kunskapskrav och centralt innehåll skrivs fram i läroplanen. Med dessa förändringar är det i högsta grad aktuellt att ställa programmets användning mot väggen för sitt närvarande eller inte närvarande som material i skolan.
En viktig avslutade summering kan konstateras vid hur programmen har använts och tolkats över tid. Vi nämnde tidigare hur synen och toleransen från land till land kan skilja, vilket kan skapa en förvirring på hur läromedlet skall sättas i bruk och framföras av lärare. De presenterade programmen har i största utsträckning inte haft en internationell modell som vägvisande syfte på hur droger skall motverkas, utan har agerat kortsiktigt och på nationell nivå.
Metoddiskussion
Vid sökning av källor märktes det snabbt att sökningarna behövde bli mer specifika för att hitta källor avgränsade till vårt ämnesval. Eftersom lagstiftning kring ämnet kan skilja sig avsevärt länder emellan var det av vikt att både internationella och nationella källor representerades. Sammantaget saknas det forskning kring andra program som används på nationell nivå. Vid sortering efter utgivningsår blev det enklare att finna forskning relevant till rådande läroplan för gymnasieskolan.
Vidareforskning
Denna kunskapsöversikt syftar till att lägga grund för vårt examensarbete. Att komplettera denna kunskapsöversikt med enkätundersökningar och intervjuer av främst lärare och elever men och föräldrar kan bidra till en tydligare och mer utförligt bild av ämnet på nationell nivå. Det som hade varit intressant att mäta är den upplevda funktionen av det nationella programmet ANDT(S). Aspekten på samhällsutvecklingen och den drogpolitiska situation som råder blir också av intresse att undersöka då den är i ständig förändring och diskussion.
Referenser
Annas, G. J. (2018). Beyond Nazi War Crimes Experiments: The Voluntary Consent Requirement of the Nuremberg Code at 70. American Journal of Public Health 108, 42_46, https://doi.org/10.2105/AJPH.2017.304103
Bell, J. (2006). Introduktion till forskningsmetodik.
Odenbring, Y. (2018). Mental Health, Drug Use and Adolescence: Meeting the Needs of Vulnerable Students in Secondary School. Urban Review: Issues and Ideas in Public Education, 50(3), 363–377.
Ewing, B. T. (1998). High School Athletes and Marijuana Use. Journal of Drug Education,
28(2), 147–157. https://doi.org/10.2190/U418-3WX3-FJ59-E18U
Guidry, J. J., & Rosselli, A. (2020). Mandatory drug testing as a deterrent for high school athletes: Effective or a waste of money. Physical Educator, 77(4), 760-773.
Hargreaves, P. (2016), "School-based drug education and prevention: the impact of inspection and curriculum provision", Drugs and Alcohol Today, Vol. 16 No. 2, pp. 131-141. https://doi.org/10.1108/DAT-05-2015-0021
Johansson, Y., & Wikström, G. (04-02-2016). En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016-2020. Sveriges riksdag.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/skrivelse/en-samlad-strategi-for-alkohol--narkotika_H30386/html?fbclid=IwAR1h6NDV4E3arE8YqNNSQdYzpfuM5KBQoTRQDrFe WN1EoYaBt8WkTpJls-g
Kimber, B., & Sandell, R. (2009). Prevention of Substance Use among Adolescents through Social and Emotional Training in School: A Latent-Class Analysis of a Five-Year Intervention in
Sweden. Journal of Adolescence, 32(6), 1403–1413.
Kwan, M., Bobko, S., Faulkner, G., Donnelly, P., & Cairney, J. (2014). Sport participation and alcohol and illicit drug use in adolescents and young adults: A systematic review of
longitudinal studies. Addictive Behaviors, 39(3), 497–506.
https://doi-org.proxy.mau.se/10.1016/j.addbeh.2013.11.006
SFS. 2010:1408. Lag. https://lagen.nu/1974:152#L2010:1408
SFS. 2010:800. Skollagen. https://lagen.nu/2010:800#K29R9
Larsson, Håkan (2016). Idrott och hälsa: i går, i dag, i morgon. 1. uppl. Stockholm: Liber
Linton, M. (20-09-2010). Nationens syn på droger. Sveriges radio.
https://sverigesradio.se/artikel/4029785
Lundgren, M. & von Schantz Lundgren, I. (2014). Pilotprojektet ANDT på schemat [Elektronisk resurs] : en satsning för ökad kunskap och minskad ANDT-användning i Dalarna (Utvärderingsrapport). Falun: Högskolan Dalarna.
Martin, L. (2008). Boredom, Drugs, and Schools: Protecting Children in Gentrifying Communities. City & Community, 7(4), 331–346.
https://doi-org.proxy.mau.se/10.1111/j.1540-6040.2008.00270.x
Miller, D. M. (2008). Talking to Youth About Drugs: What Do Late Adolescents Say About
Parental Strategies? Family Relations, 57(1), 1–12.
https://doi-org.proxy.mau.se/10.1111/j.1741-3729.2007.00478.x
Skolverket. (06-10-2020). ANDT(S) Narkotika.
https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/andts-narkotika
Skolverket. (12-10-2020) Socioemotionella program är inte för alla.
https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/forskning/socioemotionella-program-inte-bra-for-alla
Skolverket. (2011) Läroplan för gymnasieskolan.
https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-
gymnasieskolan/laroplan-gy11-for-gymnasieskolan?fbclid=IwAR3lAQg4mpvCY9jZ4StNwEIk55vOZeYsh4oausc2qXziF69nWH5ziU 4GpoM
Svensson, K. (2006). Skolpersonalens inställning till drogförebyggande arbete. Mobilisering
mot narkotika
Socialstyrelsen. (2019-04-16). Anmälan till socialnämnden vid kännedom eller misstanke om att ett
barn far illa
https://www.socialstyrelsen.se/stod-i-arbetet/barn-och-unga/barn-som-far-illa/
Socialstyrelsen. (03-2015) Läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2015-3-35.pdf
Sweeney, E. N., Glassman, T., Dake, J. A., Telljohann, S. K., & Beekley, C. (2020). Parent Perception regarding High School Drug Testing. Substance Use & Misuse, 55(14), 2357– 2363.
Venturelli, P. J. (2000). Drugs in Schools: Myths and Realities. The ANNALS of the
American Academy of Political and Social Science, 567(1), 72–87.
