Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola
Nivå 61-90 p Fakulteten för Hälsa och samhälle
Institutionen för vårdvetenskap 205 06 Malmö
Maj/juni 2012
Hälsa och samhälle
VUXNA INDIVIDERS
BEHOV VID
ÅTERINSJUKNANDE I
CANCER
EN LITTERATURSTUDIE
ANDERSSON JOSEFIN
NILSSON LEE
2
VUXNA INDIVIDERS
BEHOV VID
ÅTERINSJUKNANDE I
CANCER
EN LITTERATURSTUDIE
ANDERSSON JOSEFIN
NILSSON LEE
Andersson, J & Nilsson, L
Vuxna individers behov vid återinsjuknande i cancer. En litteraturstudie.
Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö Högskola: Fakulteten för
Hälsa och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2012.
Diagnosen återinsjuknande i cancer kan ibland upplevas som mer hotfullt än första cancerdiagnosen. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vuxna individers behov vid återinsjuknande i cancer. Metodvägledning av Willman et al (2011) användes. Resultatet som framkom var tre huvudteaman: behov av
relationer, behov av information från hälso- och sjukvårdsteamet och varierat kommunikationsbehov. Behov av relationer bestod av tre subteman: behov av relation med familj, behov av att skydda nära och kära samt behov av delaktighet i relationen med hälso- och sjukvårdsteamet. Behov av information från hälso- och sjukvårdsteamet bestod av två subteman: informationsbehov gällande prognos och informationsbehov gällande behandling. Varierat kommunikationsbehov bestod av tre subteman: Kommunikationsbehov gällande sin behandling,
kommunikationsbehov gällande att få tala om upplevelser och komma till insikt samt behov av att bli sedd som en unik individ i kommunikationen med hälso- och sjukvårdsteamet.
Nyckelord: behov, cancer, information, kommunikation, relationer &
3
ADULT INDIVIDUALS´
NEEDS AT A
RECURRENCE OF
CANCER
A LITERATURE REVIEW
ANDERSSON JOSEFIN
NILSSON LEE
Andersson, J & Nilsson, L
Adult individuals needs at a recurrence of cancer. A literature review.
Degree Project, 15 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University:
Faculty of Health and Society, Department of Health Care, 2012. The diagnosis of cancer recurrence can sometimes be perceived as more
threatening than the first cancer diagnosis. The aim of this study was to examine adult individuals’ needs at a recurrence of cancer. The method guidance by Willman et al (2011) was used. The results that emerged were three main themes: the need for relationships, need for information from the health care team and diverse communication needs. The need for relationships consisted of
three subthemes: need for relationships with family, need to protect loved ones and need for involvement in the relationship with the health care team. Need for information from the health care team consisted of
two subthemes: information needs in terms of prognosis and information needs regarding treatment. Diverse communication needs consisted of
three subthemes: communication regarding their treatment, communication needs regarding speaking about their experiences and come to an understanding and a need to be seen as a unique individual in the communication with the healthcare team.
4
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING ... 6 BAKGRUND ... 6 Epidemiologi ..……….6 Återinsjuknande i cancer ... 6 Patofysiologi ... 7 Diagnos………7 Behandling………...8 Prognos ... 8Joyce Travelbees omvårdnadsteori………..9
Problemformulering ... 9
SYFTE ... 10
Definitioner ... 10
METOD ... 10
Problemet preciserades för utvärdering ... 10
Inklusions- och exklusionskriterier ... 11
Plan för litteratursökning formulerades ... 11
Identifiera tillgängliga resurser ... 11
Identifiera relevanta källor ... 11
Avgränsa forskningsproblemet och fastställ huvuddragen i sökningen ... 11
Utveckla en sökväg för varje söksystem ... 11
Litteratursökningen genomfördes och artiklar som mötte inklusionskriterierna samlades in ... 12
Bevisen tolkades ... 13
Bevisen sammanställdes ... 13
RESULTAT ... 13
Behov av relationer ... 14
Behov av relation med familjen ... 14
Behov av att skydda nära och kära ... 14
Behov av delaktighet i relationen med hälso- och sjukvårdsteamet ... 15
Behov av information från hälso- och sjukvårdsteamet...………...15
Informationsbehov gällande prognos ... 15
Informationsbehov gällande behandling ... 16
Varierat kommunikationsbehov ... 16
Kommunikationsbehov gällande sin behandling ... 16
Kommunikationsbehov gällande att få tala om upplevelser och komma till insikt ... 17
5
Behov av att bli sedd som en unik individ i kommunikationen med hälso-
och sjukvårdsteamet ... 17
DISKUSSION ... 17
Metoddiskussion ... 18
Resultatdiskussion ... 19
Behov av relationer ... 19
Behov av information från hälso- och sjukvårdsteamet ... 20
Varierat kommunikationsbehov ... 21
Överförbarhet i klinisk verksamhet ... 22
KONKLUSION ... 22 REFERENSER ... 23 BILAGOR ... 26 Bilaga 1. ... 26 Bilaga 2 ... 30 Bilaga 3 ... 31
6
INLEDNING
I Sverige år 2010 var incidensen för antal nyinsjuknande i cancer 44 964 personer och antalet återinsjuknande i cancer var 10378 personer (Socialstyrelsen, 2011). Att drabbas av återinsjuknande i cancer innebär i många fall att individerna inte kan botas och måste lära sig att leva med sjukdomen. Detta innebär att individen som återinsjuknat i cancer med stor sannolikhet kommer att genomgå en
förändring i sitt egna synsätt och därmed få en förändrad världsbild (Burnet & Robinson, 2000). Reitan (2003a) beskriver att varje cancerpatient är en individ med speciella upplevelser om hur sjukdomen har inverkan på livet. Vivar et al (2008) beskriver att när återinsjuknande i cancer väl är diagnostiserat förändras återigen livet för patienten. Burnet och Robinson (2000) menade att vetskapen om att ha återinsjuknat i cancer upplevs olika. En del blir bland annat chockerade, förtvivlade eller förvånade när diagnosen ställts.
I Kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska beskrivs bland annat att sjuksköterskans arbetsuppgifter är att genom en dialog med patienten och/eller närstående möjliggöra delaktighet i vård och behandling samt att stödja och vägleda dem i detta (Socialstyrelsen, 2005). Recidiv eller återinsjuknande innebär att patienter kan uppleva ett återinsjuknande som mer hotfullt än vid första
diagnosen (Reitan, 2003a). Det är därför betydelsefullt att ta reda på vilka behov vuxna individer som återinsjuknande i cancer har. Denna litteraturstudie handlar alltså om vuxna individers behov vid återinsjuknande i cancer. Vidare kommer resultatet att presenteras och sedan diskuteras utifrån Travelbees (2006)
omvårdnadsteori.
BAKGRUND
I bakgrund berörs epidemiologi, återinsjuknande i cancer, patofysiologi. diagnos, behandling, prognos, motivering av tillämpning av Joyce Travelbees
omvårdnadsteori samt problemformulering.
Epidemiologi
Cancer är en av de vanligaste dödsorsakerna och år 2008 svarade sjukdomen för cirka 7,6 miljoner dödsfall i Världen (WHO, 2011). Världen över beräknas antalet dödsfall i sjukdomen stiga. I Sverige år 2010 var incidensen för antal nyinsjuknande 44 964 personer och antalet återinsjuknande i cancer var 10378 personer (Socialstyrelsen, 2011). Vissa cancerformer är vanligare att återinsjukna i än andra och dödligheten är även högre (Cancerfonden & Socialstyrelsen, 2009). I dag är incidensen större än antalet som avlider. Detta beror på att många
individer lever länge med sin cancer eller blir botade från den (Folkhälsorapporten, 2009).
Återinsjuknande i cancer
Reitan (2003a) beskrev varje cancerpatient som en individ med speciella
upplevelser om hur sjukdomen har inverkat på livet. Därför ansågs det viktigt att som sjuksköterska ha insikt och kunskap om sjukdomsförloppet som patienterna genomgår. Reitan (2003a) menade att sjukdomsförloppet för cancer ofta innebar
7
stora individuella variationer och beskrev förloppet med hjälp av olika faser (a a). Dessa faser var prediagnostisk fas, diagnostisk fas, behandlingsfas, remission, rehabiliteringsfas, återfall av sjukdom eller recidiv och slutligen den terminala fasen. En fas som en del individer upplevde var den recidiverande fasen, det vill säga återinsjuknande i sjukdomen. Återigen genomgick patienten utredningar och prognoser. Det första återfallet beskrevs ofta som det värsta att hantera och patienten kunde till och med uppleva återinsjuknandet som betydligt mer hotfullt än första gången de drabbades av cancer (Reitan, 2003a). Även Burnet och Robinson (2000) beskrev att denna fas kan vara den svåraste för patienterna att möta. Reitan (2003a) menade att prognosen ofta var sämre vid återinsjuknande och eventuellt blev palliativ behandling aktuell. Patienten var då tvungen att lära sig leva med sin cancer. Enligt Reitan (2003b) var det viktigt att se till varje individs egna livshistoria, upplevelse och innebörden av sjukdomen samt beakta dess konsekvenser på ett känslomässigt, socialt och kroppsligt plan (a a).
Rädslan för att återinsjukna i cancer beskrevs enligt Vivar et al (2008) ofta som något av de vanligaste som präglade canceröverlevare. Känslan av att inte veta om sjukdomen skulle återkomma var en av de vanligaste psykologiska
stressfaktorerna bland canceröverlevare och deras familjer. När återinsjuknande i cancer väl var diagnostiserat förändrades återigen livet för patienten och dess familj (a a). Burnet och Robinson (2000) beskrev att vetskapen om att ha återinsjuknat i cancer upplevdes olika. En del blev bland annat chockerade, förtvivlade eller förvånade när diagnosen ställts. Vivar et al (2008) beskrev att från att vara en canceröverlevare blev individen återigen patient. Istället för att de upplevde rädsla för att återinsjukna upplevde såväl familjemedlemmar som patient en känsla av osäkerhet och stress (a a). Att drabbas av återinsjuknande i cancer medförde i många fall att cancern inte gick att bota och individerna var tvungna att lära sig att leva med sjukdomen. Vilket med stor sannolikhet innebar att individerna genomgick en förändring i det egna synsätt men även fick en förändrad världsbild (Burnet & Robinson, 2000).
Patofysiologi
Patofysiologisk förklaring till att individer drabbas av cancer är att den normala celldelningen förändras. I en frisk cell råder en jämnvikt mellan den ständiga nybildningen av celler och eliminationen av gamla celler för att inte någon vävnad i kroppen ska tillväxa för fort eller infiltrera annan vävnad. Om en frisk cell drabbas av en mutation, DNA-förändring, klarar den oftast reparera den. Om inte, förgörs cellen genom apoptos eller programmerad celldöd. Om den muterade cellen inte genomgår apoptos sker en genförändring, en förändring i DNA, vilket kan vara en orsak till att cellen utvecklar cancer. Det finns normal celldelning så kallad mitos men även benign, godartad och malign, elakartad celltillväxt. Den benigna och maligna celltillväxten kännetecknas av en okontrollerad celltillväxt som kan innebära tillväxt av tumör. Den benigna celltillväxten påverkar inte omgivande vävnad medan den maligna celltillväxten kan spridas till andra organ (Ericson & Ericson, 2008).
Diagnos
Cancerdiagnosen kan vara svårställd. Initialt är ofta symtomen diffusa och cancern utvecklas tyst. Cancerdiagnosen ställs genom främst mikroskopiska undersökningar av vävnaden. Undersökningen visar då vilken form av cancer det rör sig om samt om benign eller malign cancer föreligger. Denna form av
8
otydliga att diagnostisera (Nome, 2003). Klassifikationen som används världen över är TNM-klassifikationssystemet. T står för tumor och beskriver tumörens storlek och eventuell infiltrering av annan vävnad. N står för Node alltså
lymfkörtel och eventuell spridning till dessa. M står för metastases som innebär spridning till andra organ. Förutom mikroskopiska undersökningar tas till exempel anamnes, klinisk undersökning, bilddiagnostik och biopsier. Allt för att kunna sätta en så exakt diagnos som möjligt för att möjliggöra den bästa
behandlingsmetoden. Diagnos ställs även genom screening. Screening görs bl.a. för bröstcancer. Detta sätt att kontrollera en sjukdom hos en viss population har ett värde då många cancerformer svarar bättre på behandling om sjukdomen hittas i ett tidigt stadium (Nome, 2003). Vid återinsjuknande i cancer ligger fokuseringen i att fastställa om återkomsten av sjukdom är lokal, regional eller metastaserat sig avlägset och vidare skadat organ (Carnevali & Reiner, 1990).
Behandling
Vid behandling av cancer finns ett antal behandlingsformer (Nome, 2003). Behandlingen består av väl genomtänkta val av en eller flera behandlingar med vanligen kirurgi, radioterapi eller cytostatika (WHO, 2012). Kirurgi innebär att angripen vävnad avlägsnas med så liten skada som möjligt på den friska vävnaden (Nome, 2003). Oftast blir inte kirurgi aktuellt vid återinsjuknande i cancer, det är då främst i palliativt eller preventivt syfte gällande eventuella problem som uppkommer vid återinsjuknande i cancer. Strålbehandling, cytostatikabehandling eller hormonbehandlingar används i större utsträckring (Carnevali & Reiner, 1990). Cytostatikabehandling innebär att cellens egen förmåga utnyttjas för att åtgärda de skador som cytostatikan orsakat. Denna behandling påverkar även de friska cellerna som normalt återhämtar sig något bättre än de maligna cellerna. Generellt sätt är det en behandling där kroppens toleransgräns tänjs och
komplikationerna kan vara outhärdliga (Nome, 2003). Strålbehandling innebär att joniserande strålning ges i en precis stråldos för behandling av cancertumör i såväl kurativt som palliativt syfte (Zackrisson & Turesson, 2008). Även
hormonbehandling beskrivs som en av de vanligaste behandlingsmetoderna vid cancer då de ingår i regleringen av celldelningsaktiviteten (Nome, 2003). WHO (2012) beskriver att målet med cancerbehandlingen är att bota eller förbättra patientens livskvalitet (a a). I Sverige finns det en tradition av att försöka följa upp cancerpatienterna i den mån det går. Detta innebär att olika uppföljningsprogram med lokala variationer har utvecklats av bland annat Socialstyrelsen. Detta för att tidigt upptäcka lokal-regionala recidiv efter huvudbehandling (Lenner, 2008). Vid återinsjuknande i cancer beskrivs den medicinska uppgiften att ge
omsorgsfull information om risker, fördelar och livskvalitet under och efter behandling av återkomsten av sjukdom som ännu viktigare för patientens behandlingsbeslut jämfört med initialdiagnos. Patienterna måste väga
sjukdomsprognosen och behandlingsallternativen med fysiska, emotionella och ekonomiska kostnader (Carnevali & Reiner, 1990).
Prognos
Enligt Cancerfonden och Socialstyrelsen (2009) är det svårt att definiera att vara frisk eller sjuk i cancer. Återfallsrisken kvarstår efter symtomfrihet och avslutad behandling oftast i flera år. Därmed kan det ta flera år innan före detta
cancerpatienter kommer ner på samma överlevnadschans som icke cancerpatienter och därför undviks ofta ord som har med att vara botad att göra. Istället används relativ fem- och tio-årsöverlevnad som beskriver prognosen av andelen som
9
överlever i förhållande till normalbefolkningen i samma ålder efter fem respektive tio år (a a).
Joyce Travelbees omvårdnadsteori
Det finns en gren inom omvårdnadsteorierna som kallas behovsteorier. Till behovsteorierna hör omvårdnadsteoretikern Joyce Travelbee (Kirkevold, 2008). Travelbee (2006) menade att sjuksköterskan inte alltid kunde förvänta sig att den sjuke informerade om alla sina behov. Genom observation och kommunikation kunde sjuksköterskan komma fram till att individen hade ett behov och vilket behovet var (a a).
Travelbee (2006) såg varje människa som unik och begreppet hälsa var
individuellt med olika innebörd för olika personer. Varje enskild individ stod i centrum och begreppen patient och sjuksköterska avfärdades eftersom det tog bort människans unika egenskaper. Travelbee (2006) såg omvårdnaden som en
mellanmänsklig relation och när denna etablerades uppnådde omvårdnaden sitt syfte. Denna relation kunde inte uppstå mellan sjuksköterskans och patientens generella roller utan den kunde bara uppstå mellan faktiska personer. Ansvaret för att etablera och bibehålla detta förhållande låg hos sjuksköterskan och inte hos den sjuke. Denna relation uppnåddes genom olika faser: det första mötet, framväxt av identiteter, empati, sympati och slutligen ömsesidig förståelse och respekt. Det var inte bara individen själv som hade ett behov av att finna mening med sin sjukdom utan även den sjukes familj behövde stöd. Den sjuke var medlem av en familj och det som vidrörde en familjemedlem påverkade oundvikligen resterande familjen. Vidare menade Travelbee (2006) att
sjuksköterskan borde ge familjen omsorg för att då hjälpte hon den sjuke indirekt. Travelbee (2006) beskrev hur viktig relation och interaktion mellan sjuksköterska och patienten var. Vidare menade hon att genom förmedling av tankar och känslor var kommunikationen en ömsesidig process. För att uppnå målen med
omvårdnaden var sjuksköterskans viktigaste redskap kommunikation. Kommunikation var den ömsesidiga processen där tankar och känslor
förmedlades. Målen för omvårdnaden var att hjälpa patienten att finna mening i sin upplevelse och övervinna sjukdom och lidande. Travelbee (2006) menade att kommunikation var det som möjliggjorde att en mellanmänsklig relation bildades med den drabbade individen och för att med detta som grund uppnå målen med omvårdnaden (a a).
Problemformulering
I Kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska beskrivs bland annat att sjuksköterskans arbetsuppgifter är att genom en dialog med patienten samt närstående möjliggöra delaktighet i vård och behandling samt att stödja och vägleda dem i detta. Även informera och undervisa är ansvarsområden för
sjuksköterskan (Socialstyrelsen, 2005). Recidiv eller återinsjuknande innebär, som tidigare nämnt, att patienter kan uppleva ett återinsjuknande som mer hotfullt än första diagnosen (Reitan, 2003). Det är därför betydelsefullt att identifiera vilka behov individer efterfrågar vid återinsjuknande i cancer för att ge optimal omvårdnad. I denna litteraturstudie kommer syftet och begreppet behov inte specificeras mer än som definitionerna nedan. Detta då visionen var att inte begränsa arbetet utan utforska vilka behov som framkom och belysa de mest framträdande.
10
SYFTE
Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vuxna individers behov vid återinsjuknande i cancer.
Definitioner
Vuxen individ
Vuxen individ definierades i denna studie som en individ över 18 år.
Behov
Behov definieras i denna litteraturstudie med hänvisning till
Nationalencyklopedin (2012-05-01), i vilken behov beskrivs som: ”begrepp som
inom fysiologi och psykologi används för att förklara människors och djurs målinriktade beteende. Man brukar skilja mellan biologiska behov (t.ex. hunger, törst, sexualitet) och psykologiska och sociala behov (t.ex. behov av trygghet och uppskattning).”
Återinsjuknande
Återinsjuknande definieras enligt Nationalencyklopedins (2012-05-01) definition av recidiv: ”recidi´v, återfall, nytt insjuknande i tidigare, till synes utläkt
sjukdom.” Cancer
I denna litteraturstudie presenterades inte någon särskild cancerform utan syftet var att belysa olika individers behov vid återinsjuknande i cancer oberoende av cancerform.
METOD
För att på ett delvis systematiskt sätt finna och värdera relevanta vetenskapliga studier som behandlade litteraturstudiens syfte gällande att belysa vuxna individers behov vid återinsjuknande i cancer, användes systematisk
metodvägledning beskriven av Willman et al (2011). Denna innefattade sju steg, varav sex steg tillämpades. De sex stegen som användes var att problemet preciserades för utvärdering, inklusions- och exklusionskriterier utformades, en plan för litteratursökning formulerades, litteratursökningen genomfördes och artiklar som mötte inklusionskriterierna samlades in. Vidare tolkades och sammanställdes bevisen.
Problemet preciserades för utvärdering
Litteraturstudiens syfte var att belysa vuxna individers behov vid återinsjuknande i cancer. Detta ur ett omvårdnadsperspektiv och vidare mer specifikt mot vad sjuksköterskan behövde veta gällande individers behov vid återinsjuknande i cancer.
11
Inklusions- och exklusionskriterier
Inklusionskriterierna för artiklarna var att de skulle vara kvalitativa vetenskapliga studier. Kvalitativa studier passade syftet då Willman et al (2011) beskrev att kvalitativa studier rör upplevelser och mening utifrån händelser och relationer för att få en fördjupad kunskap om till exempel en upplevelse eller erfarenhet (a a). Studierna skulle vara gjorda på vuxna personer, alltså individer över 18 år. Språket i studierna begränsades till svenska, engelska, norska eller danska.
Artiklarna inkluderade all sorts cancer där återinsjuknande diskuterades. Studierna skulle vara gjorda år 2000 fram tills nutid med undantag från en artikel som framkom via sökning i referenslistor och som var så pass relevant att den inte kunde exkluderas. Exklusionskriterier var kvantitativa artiklar, artiklar gjorda på individer under 18år, artiklar på andra språk än ovannämnda, äldre artiklar än från år 2000 med undantag för en artikel som hittades via referenslistorna hos flera olika artiklar samt artiklar som ej var vetenskapliga.
Plan för litteratursökning formulerades
Planen för litteratursökningen skedde enligt fyra steg beskrivna av Willman et al (2011). Stegen innebar att tillgängliga resurser identifierades, relevanta källor identifierades, forskningsproblemet avgränsades och huvuddragen i sökningen fastställdes samt en sökväg för varje söksystem utvecklades (a a).
Identifiera tillgängliga resurser
Tidsaspekten för litteraturstudien innebar ett ständigt observandum. Likaså var kostnader, språkbegränsningar och tillgång till hjälp från bibliotekspersonal faktorer som togs i beaktande.
Identifiera relevanta källor
Valda databaser var PubMed, PsycInfo och CINAHL. Detta då databaserna bedömdes passa litteraturstudiens syfte. Enligt Willman et al (2011) innefattade PubMed ungefär 95% av den medicinska litteraturen och även
omvårdnadstidskrifter. CINAHL inriktade sig mer på omvårdnadsvetenskapliga referenser än PubMed och PsycInfo omfattade mer litteratur inom det psykiatriska området (a a).
Avgränsa forskningsproblemet och fastställ huvuddragen i sökningen
Sökning av kvalitativa studier gjordes såväl enskilt som gemensamt i CINAHL, PubMed och PsycInfo. Av de artikelträffar som uppkom i databaserna, lästes först titel, om denna upplevdes relevant lästes även abstraktet och så vidare. Även sökning via de funna artiklarnas referenslistor gjordes då detta enligt Willman et al (2011) bör göras för att inte missa någon artikel. Valda artiklar granskades och bedömdes initialt separat och sedan tillsammans.
Utveckla en sökväg för varje söksystem
Inledningsvis planerades en pilotsökning i PubMed och CINAHL för att sedan smalna av området med hjälp av ”sökblock” och mindre och mer specifika
sökningar. Enligt Axelsson (2011) är en pilotsökning en fritextsökning utan några begränsningar. Detta ett bra sätt att få en uppfattning om det vetenskapliga
underlaget för det område som valts (a a). Vidare skedde sökningen i CINAHL och PubMed genom CINAHL-headings och MeSH-termer som lades samman med fritextsökningar för att få så stora sökblock som möjligt. I CINAHL utformades sökblock för cancer, återinsjuknande, kvalitativa studier, stöd och behov. I PubMed utarbetades sökblock för cancer, återinsjuknande, kvalitativa
12
studier, behov, stöd och existentiellt. Förutom sökblocks-tekniken gjordes också lite smalare sökning med fritext i PsycInfo för att minimera risken att ingen relevant artikel missades. Sökord och sökblock kombinerades på olika vis för att åstadkomma ett varierat och omfattande artikelutfall. Enligt Willman et al (2011) innebar rätt kombination av olika sökord att sökningen riktade sig mot det som studien skulle undersöka och en stor del av för studien relevant litteratur
framkom. Willman et al (2011) beskrev att vara uppmärksam vid användning av
OR eller AND (a a). I denna litteraturstudie användes AND framförallt mellan de
stora sökblocken och OR inom sökblocket.
Litteratursökningen genomfördes och artiklar som mötte inklusionskriterierna samlades in
Artikelsökningen skedde enligt ovanstående steg. Vidare skedde den främst i par men även enskilt. Efter flera sökningar nåddes en form av mättnad i databasen, då samma artiklar återkom och inga nya relevanta artiklar framkom. I tabell 1
visualiserades en förkortad databassökning i vilken de olika artiklarna framkom. För att följa hela databassökningen se bilaga 1.
Tabell 1. Förkortad databassökning
Databas Mesh, Booleska operatorer & fritext
Antal träffar Antal granskade abstrakt Antal granskade artiklar Antal använda artiklar CINAHL Sökblock Cancer AND
sökblock
Återinsjuknande AND sökblock kvalitativ AND sökblock stöd AND sökblock behov**
525 525 7 1
CINAHL (MH "Recurrence") OR (MH "Neoplasm
Recurrence, Local") AND (MH "Qualitative
Studies")*
88 88 15 1
* Published Date from: 20000101-20120431; Language: Danish, English, Norwegian, Swedish; Age Groups: All Adult
** Full Text; Published Date from: 20000101-20120431; Peer Reviewed; Language: English; Age Groups: All Adult
PubMed Sökblock Cancer AND sökblock
Återinsjuknande AND Sökblock existentiellt *
9 9 3 2
PubMed Sökblock Cancer AND sökblock
Återinsjuknande AND sökblock kvalitativ studie AND sökblock stöd*
35 35 4 4
*Limits: English, Danish, Norwegian, Swedish, All Adult: 19+ years, Publication Date from 2000/01/01 to 2012/04/01
PsycInfo cancer recurrence communication (fritext)
54 10 2 1
PsycInfo Decision recurrent cancer (fritext)
13
Bevisen tolkades
33 artiklar framkom vid databassökningen. Dessa artiklar kvalitetsgranskades var för sig för att se om båda två oberoende av den andre kom fram till samma slutsatser. Enligt Willman et al (2011) innebar artikelgranskning enskilt av minst två personer ge en större och djupare grund i granskningen (a a). De
förutbestämda bedömningsgrunderna som användes var Willman et als (2011) bilaga H. Detta granskningsprotokoll bör modifieras (a a). Bilaga 2 är alltså ett granskningsprotokoll som byggde på Willman et als (2011) men som har
modifierats gällande patientkarakteristika och att syftet formulerades i protokollet. För att granska vetenskapliga artiklar kan procentberäkning vara användbart Willman (2011). Procentberäkningen beskrivs som ett sätt att lättare jämföra studier på ett subjektivt plan men att övervärdering och undervärdering av vissa frågor i granskningsprotokollet kan uppstå (a a). Enligt Willman et al (2006) anses 80-100% vara grad 1, 70-79% vara grad 2 och 60-69% vara grad 3 (a a). Varje fråga som besvarades med ett ja fick ett poäng. Nej eller vet ej innebar noll poäng. Maxpoängen var 15 poäng utifrån detta beräknades procent. Efter granskning och grad 1-3 bedömning kom de granskade artiklarna till användning eller
förkastades. De 33 artiklarna som framkom vid artikelsökningen granskades med hjälp av granskningsprotokollet. Det var 17 artiklar som inte gick att använda då de inte mötte de inklusionskriterier som presenterades ovan och fem artiklar föll bort då den vetenskapliga kvaliteteten inte var tillräcklig. Slutligen tillämpades resterande tio artiklar.
Bevisen sammanställdes
Enligt Axelsson (2008) ska artiklarna återigen läsas och sedan sammanställas med till exempel syfte, metod och resultat (a a). De tio artiklar som framkom
sammanställdes i en matris, se bilaga 3. Matrisen bestod av författare, år, land, titel, syfte, metod, deltagare, resultat och kvalitetsgrad. Enligt Axelsson (2008) är det viktigt att skapa en struktur för att få fram en ny helhet av artiklarnas innehåll (a a). De tio artiklarna lästes åtskilliga gånger enskilt på var sitt håll. För att få struktur på analysen beskrev Axelsson (2008) att tematisering genom
sammanföring av teman kan vara ett bra tillvägagångssätt (a a). Artiklarnas information bearbetades separat och i par. Tematisering av material gjordes genom att användbar information skrevs ned och successivt framkom först olika subteman. Polit & Beck (2010) beskriver mättnad då ingen ny relevant
information framkommer (a a). När en form av mättnad uppnåddes i materialet så sammanställdes de olika subteman från vilka huvudteman sedan identifierades.
RESULTAT
Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vuxna individers behov vid återinsjuknande i cancer. Analysen av det sammanställda materialet resulterade i följande tre huvudteman: Behov av relationer, behov av information från hälso- och sjukvårdsteamet och varierat kommunikationsbehov. Se tabell 2:
14
Tabell 2. Resultatöversikt
Huvudtema Subtema
1. Behov av relationer
Behov av relation med familjen
Behov av att skydda nära och kära
Behov av delaktighet i relationen med hälso- och sjukvårdsteamet
2. Behov av information från hälso- och sjukvårdsteamet
Informationsbehov gällande prognos
Informationsbehov gällande behandling
3. Varierat
kommunikationsbehov
Kommunikationsbehov gällande sin behandling
Kommunikationsbehov gällande att få tala om upplevelser och komma till insikt
Behov av att bli sedd som en unik individ i kommunikationen med hälso- och
sjukvårdsteamet.
Behov av relationer
Vid återinsjuknade i cancer var behov av relationer ett framträdande drag. Flera studier indikerade på ett behov hos individerna av relation till familjen (Ekwall et al, 2007; Griffiths et al, 2008; Maher & DeVries, 2011; Vivar et al, 2010). Vidare visade flera studier att individerna hade behov av att skydda sina nära och kära (Ekwall et al, 2007; Griffiths et al, 2008; Maher & DeVries, 2011) och även behov av delaktighet i relationen med hälso- och sjukvårdsteamet framkom (Ekwall et al, 2011; Howell et al, 2003; Step & Berlin-Ray, 2011). Ovanstående indikationer resulterade i tre subteman som presenterades nedan.
Behov av relation med familjen
Ett framträdande subtema var behov av relation och stöd från familjen vid återinsjuknande i cancer (Ekwall et al, 2007; Griffiths et al, 2008; Maher & DeVries, 2011; Vivar et al, 2010;). Vid återinsjuknande i cancer ökade behovet av andra människor och goda relationer med anhöriga ingav en känsla av ökat hopp (Maher & de Vries, 2011). Eftersom sjukdomens natur krävde flera sjukhusbesök som förändrade och bestämde familjelivet, ökade beroendet och behovet av stöd av familjen på så vis. Vidare var att hålla familjen enad en annan viktig aspekt och för vissa individer till och med det som möjliggjorde den styrka som krävdes för att genomgå ett återinsjuknande i cancer (Vivar et al, 2010). Dödsrädsla och den osäkerhet som framkom kring livet innebar att individerna fick en ökad
uppskattning av relationer och då framförallt samhörighet med familjen (Ekwall et al, 2007).
Behov av att skydda nära och kära
Behov av att skydda sina nära och kära från återinsjuknandet i cancer uttrycktes i flera studier (Ekwall et al, 2007; Griffiths et al, 2008; Maher & DeVries, 2011). Individerna skyddade sina nära och kära genom att de undanhöll information som eventuellt kunde ha en negativ inverkan på dem (Maher & DeVries, 2011). Individerna skyddade även nära och kära genom att de visade sig starka och
15
modiga samt att de tog hand om andra (Ekwall et al, 2007) och till och med fokuserade mer på andras behov än sina egna (Griffiths et al, 2008).
Det framkom också att individerna som återinsjuknade i cancer inte ville ses som en börda för anhöriga (Ekwall et al, 2007; Griffiths et al, 2008). Detta då de inte ville göra sina anhöriga besvikna (Griffiths et al, 2008) och ett sätt att skydda de anhöriga var att inte ta med dem på sjukdomsrelaterade möten (Ekwall et al, 2007).
Behov av delaktighet i relationen med hälso- och sjukvårdsteamet
Ett annat subtema som framkom var behov av att vara delaktig i relationen med hälso- och sjukvårdsteamet (Ekwall et al, 2011; Howell et al, 2003; Step & Berlin-Ray, 2011). Delaktighet beträffande sin vård med ett öppensinnat hälso- och sjukvårdsteam ansågs viktig. Individerna uttryckte att den optimala
situationen var att vara involverade i behandlingsprocessen och eniga med hälso- och sjukvårdsteamet. För individerna var även delaktighet och delat ansvar viktiga aspekter för god behandling från hälso- och sjukvårdsteamet (Ekwall et al, 2011). Individerna ansåg att delaktighet i behandlingsbeslut var viktigt och under
sjukdomstiden ökade också detta behov (Howell et al, 2003). Det framkom också en variation gällande behov av delaktighet i sin vård. En del individer ville vara delaktiga och veta vad som väntade medan andra inte ville veta evidens gällande sitt tillstånd (Step & Berlin-Ray, 2011). En obalans gällande ansvaret mellan individen och hälso- och sjukvårdsteamet uttrycktes i en studie. Individerna ansåg att de fick ta för mycket eget ansvar. De ansåg också att en bättre fördelning av ansvaret kunde uppnås genom minimering av antalet involverade i sin vård (Ekwall et al, 2011).
Behov av information från hälso- och sjukvårdsteamet
Ett huvudtema som framkom var behov av information från hälso- och
sjukvårdsteamet (Ekwall et al, 2007; Ekwall et al, 2011; Elit et al, 2009; Maher & DeVires, 2011; Vivar et al, 2010). Individerna uttryckte att hälso- och
sjukvårdsteamet behövde få insikt i individernas informationsbehov (Ekwall et al, 2011). Sjukvårdsteamet beskrevs som den bästa informationskällan vid
återinsjuknandet i cancer (Elit et al, 2009). Information från hälso- och sjukvårdsteamet skulle vara adekvat (Ekwall et al, 2011; Maher & DeVries, 2011). Sammanfattad information skulle även ges individuellt och för att förstå den givna informationen krävdes djupare förklaringar av ämnet (Ekwall et al, 2011). Individerna uttryckte även att hälso- och sjukvårdsteamet skulle ligga ett steg före för att kunna förbereda dem med den information som krävdes. Detta genom att den medicinska informationen från hälso- och sjukvårdsteamet inte mötte behovet att förstå den (Ekwall et al, 2007). Att vårdteamet förstod de multipla upplevelserna i en familj beskrevs också som viktigt för att möta det behov av information som individerna efterfrågade (Vivar et al, 2010). I motsats till detta resultat visade en studie att individer som återinsjuknat i cancer ansåg sig få för mycket information från hälso- och sjukvårdsteamet vilket ledde till
förvirring (Maher och De Vries, 2010).
Informationsbehov gällande prognos
Ett subtema som framkom var informationsbehov gällande prognosen vid återinsjuknande i cancer (Ekwall et al, 2007; Kenne Sarenmalm et al, 2009; Step & Berlin-Ray, 2011). I ett par studier uttryckte individerna att de ville veta prognosen men ändå inte (Kenne Sarenmalm et al, 2009; Step & Berlin-Ray,
16
2011). Det uttrycktes ett behov av att få veta så mycket som möjligt gällande sin prognos och vad som väntade dem (Step & Berlin-Ray, 2011) eftersom
otillräcklig information genererade känslor av oro och tankar gällande den osäkra framtiden. Samtidigt ledde även den information som gavs till känslor av oro och rädsla hos individerna (Kenne Sarenmalm et al, 2009). Vidare framkom ett behov av att inte vilja veta information om prognosen då den eventuellt kunde leda till en insikt om framtiden som var svårbalanserad (Step & Berlin-Ray, 2011) och om otillräcklig information gavs skapade patienterna egna förklaringar till hur de trodde att den osäkra framtiden skulle bli (Ekwall et al, 2007).
Informationsbehov gällande behandling
Informationsbehov gällande behandling och behandlingsalternativ framkom också. Möttes inte behovet började patienterna söka efter egen information (Ekwall et al, 2007; Howell et al, 2003). En del individer uttryckte en oklar bild gällande behandlingen och om informationen gällande behandlingen var
otillräcklig började de själva söka information för att kunna bidraga till bättre behandling och sakta ner progressen (Ekwall et al, 2007). Individerna började även söka egen information om olika behandlingar för att möta det
informationsbehovet de hade. De upplevde också att de fick yrka på mer
information gällande behandlingar på ett annat sätt än vid första cancerdiagnosen (Howell et al, 2003).
Flera studier indikerade att individerna hade ett ökat behov av kunskap gällande sin behandling vid återinsjuknande i cancer (Ekwall et al, 2007; Ekwall et al, 2011; Mahon & Caspersson, 1997). En del individer uttryckte en oklar bild av behandlingen och efterfrågade ett ökat kunskapsbehov (Ekwall et al, 2007). Vidare efterfrågade individerna djupare kunskap om sjukdomen i sig men även gällande behandling och dess effekt på kroppen (Ekwall et al, 2011). Individerna uttryckte att kunskapsbehovet inte enbart gällde behandlingen utan också de rädslor som fanns kring behandlingen (Mahon & Caspersson, 1997).
Varierat kommunikationsbehov
Ett huvudtema som framkom kan beskrivas som varierat kommunikationsbehov (Ekwall et al, 2007; Ekwall et al, 2011; Elit et al, 2009; Howell et al, 2003; Maher & DeVries, 2011; Step & Berlin Ray, 2011). Kommunikationsbehov gällande att medverka i behandling beskrevs som viktigt (Ekwall et al, 2011; Elit et al, 2009). Behov av att tala om olika upplevelser beskrevs också som viktigt (Ekwall et al, 2011; Maher & DeVries, 2011). Behov av kommunikation för att komma till insikt med sjukdomen (Ekwall et al, 2007; Step & Berlin-Ray, 2011) och behov av att ses som en unik individ framkom i flera studier (Ekwall et al, 2011; Kenne Sarenmalm et al, 2009; Maher & DeVries, 2011; Mahon & Casperson, 1997; Step & Berlin-Ray, 2011). Dessa resulterade i tre subteman. I en studie framkom också att en del individer upplevde en förändrad kommunikation med hälso- och
sjukvårdsteamet vid återinsjuknande i cancer, vilket gav dem en känsla av hopplöshet (Howell et al, 2003).
Kommunikationsbehov gällande sin behandling
Kommunikationsbehov gällande att medverka i sin behandling beskrev
individerna som viktigt (Ekwall et al, 2011; Elit et al, 2009). Att få medverka i sitt behandlingsbeslut, kunna förstå och vara delaktiga i behandlingsprocessen samt att diskutera med någon annan än onkologen beskrevs som viktigt i
17
hörd och på så vis kunna medverka i behandlingen som viktigt.
Onkologisjuksköterskan upplevdes särskilt som en viktig källa för att få
kommunicera de biverkningar som behandlingen medförde (Ekwall et al, 2011). Trots att kommunikationsbehov gällande sin behandling beskrevs som viktigt uttryckte individerna en form av undvikande från hälso- och sjukvårdsteamet gällande de behandlingsmöjligheter som fanns (Howell et al, 2003).
Kommunikationsbehov gällande att få tala om upplevelser och komma till insikt
Ett subtema som framkom var behov av att tala om upplevelser (Ekwall et al, 2011; Maher & DeVries, 2011). Individerna uttryckte ett behov av att tala om jobbiga upplevelser med någon (Maher & DeVries, 2011). Vidare uttrycktes kommunikationsbehov gällande de ämnen som individerna behövde tala om, inkluderande emotionella reaktioner på diagnosen återinsjuknande i cancer. Denna kommunikation underlättades av ett öppensinnat hälso- och sjukvårdsteam. En annan viktig aspekt gällande kommunikationsbehovet var att individerna fick dela oroligheterna inför framtiden med någon (Ekwall et al, 2011).
Ett par studier belyste ett behov av kommunikation för att komma till insikt med sjukdomen (Ekwall et al, 2007; Step & Berlin-Ray, 2011). Det varierade i sättet individerna kom till insikt. En del ville diskutera med någon för att komma till insikt (Ekwall et al, 2007) och utan en mycket tydlig diskussion så lämnades individerna i en djup och obekväm tvetydighet gällande prognosen och framtiden (Step & Berlin-Ray, 2011).
Behov av att bli sedd som en unik individ i kommunikationen med hälso- och sjukvårdsteamet
Ett annat framträdande drag var att individerna hade behov av att bli sedda som unika i kommunikationen med hälso- och sjukvårdsteamet (Ekwall et al, 2011; Kenne Sarenmalm et al, 2009; Maher & DeVries, 2011; Mahon & Casperson, 1997; Step & Berlin-Ray, 2011). Bland annat beskrevs att de psykosociala behoven varierade mellan individerna och de uttryckte att i dialogen med hälso- och sjukvårdsteamet borde de ses utifrån de individuellt unika upplevelserna av behandlingen som de hade (Mahon & Caspersson, 1997). Vidare uttrycktes att ses som en egen individ och inte som en del av en grupp som viktigt. Individerna uttryckte också att genom att bli sedd som en unik individ i dialogen ökade självförtroendet och minskade oron. De uttryckte även att för att kunna bli sedd som en unik individ krävdes personliga relationer med hälso- och sjukvårdsteamet som även gav en individuellt anpassad vård (Ekwall et al, 2011). Att bli
respekterad som en egen person och inte som en döende individ var viktigt för dem (Kenne Sarenmalm et al, 2009) och att bli sedd som värdefull i
kommunikationen med hälso- och sjukvårdsteamet uttrycktes (Maher & DeVries, 2011).
Diskussion
Diskussionen i denna litteraturstudie är uppdelad i en metoddiskussion och en resultatdiskussion.
18
Metoddiskussion
Metoden som användes i denna litteraturstudie följde sex av sju steg som presenterades i Willman et al (2011). Dessa sju steg innebar att en systematisk litteraturstudie görs (a a). Polit och Beck (2010) beskriver att gällande kvalitativa artiklar är det författarna själva som tillhandahåller så mycket information som möjligt men sedan är det fortfarande läsaren som avgör om resultatet är
överförbart till andra kontexter (a a). Därav tillämpades inte det sjunde steget i denna litteraturstudie. Detta på grund av att enbart kvalitativa artiklar användes och evidens gällande återinsjuknande i cancer därmed inte kunde formuleras. Trots detta användes sex av sju steg för att metoden i litteraturstudien skulle vara så systematiskt som möjligt.
Databaserna som användes var CINAHL, PubMed och PsycInfo. Databaser som The Choncrane Library användes inte, då databasens huvudsakliga syfte enligt Willman et al (2011) är att sammanställa systematiska litteraturstudier och uppdatera bevis (a a). Då vi sökte efter kvalitativa artiklar blev därför inte den databasen aktuell utan ovanstående tre databaser riktade sig mer mot
litteraturstudiens syfte. Relevanta Mesh-termer söktes fram via Karolinska institutets hemsida och genom ett gemensam funderande kring termer som eventuellt skulle kunna passa. Medvetenhet finns att någon viktig term kan ha missats.
Sökblocken möjliggjorde att så få artiklar som möjligt missades. Då en
kombination av mesh-termer och fritextsökning enligt Willman et al (2011) ger en ökad sensitivitet vid sökningen (a a). Dock användes inte sökblocks-tekniken i PsycInfo vilket kunde innebära en svaghet då relevanta artiklar kan ha missats. Samtidigt så innebar våra sökningar att en form av mättnad i databaserna uppnåddes, vilket enligt Polit och Beck (2010) innebar att ingen ny information framkom (a a). Alltså framkom inga nya relevanta artiklar genom att en mättnad i databaserna upplevdes.
Inklusions- och exklusionskriterier formulerades vilket bör göras enligt Willman et al (2011). Dock kan exklusionskriteriet att välja bort vissa artiklar då de inte var på inkluderade språk ses som en svaghet. Detta eftersom någon relevant artikel kan ha valts bort på grund av detta. Samtidigt är det relevant att välja bort artiklar på språk som inte ansågs hanterbara då viktig information kan tolkas fel vid översättning. En medvetenhet gällande ålderspannet från 18 år och mer kan också ha inneburit en svaghet. Detta eftersom behoven vid återinsjuknande i cancer kan förändras med ålder. Dock fanns det ingen möjlighet att avgränsa till en snävare ålderskategori då det inte fanns tillräckligt med artiklar då.
Artiklarna granskades med ett granskningsprotokoll för kvalitativa studier från Willman et al (2011). Willman et al (2011) beskrev att detta protokoll bör revideras (a a), vilket också gjordes. Granskningsprotokollet gjorde att det blev lättare att utreda om artiklarna var tillämpbara eller inte. Procentberäkning av granskningen beskrev av Willman et al (2011) som ett bra sätt att jämföra vilken kvalitet de olika artiklarna höll. Dock gavs inga riktlinjer för hur kvalitetsgrader kunde utmätas. Därför användes den äldre upplagan av Willman et al (2006) för att validera inom vilket procentspann artikel föll så att kvalitetsgrad kunde fastställas. Det kan ses som mindre bra att använda en äldre upplaga av samma
19
bok men det behövdes tydliga riktlinjer för gradbestämning via procentberäkning och den äldre upplagan beskrev detta. Willman et al (2011) beskrev att granska via protokoll ger säkrare bedömning av artikeln samtidigt bör granskarna vara medvetna om att vissa punkter kan övervärderas eller undervärderas (Willman et al, 2011). Kunskapsnivån för att bedöma artiklar kan diskuteras samtidigt som medvetenheten kring detta innebar att diskussion vid granskning av artiklarna uppkom för att bedöma dem så metodiskt som möjligt. De tio artiklarna
granskades även var för sig vilket också kan öka styrkan i denna litteraturstudie eftersom Polit och Beck (2010) beskriver att risken för att göra feltolkningar av texten minimeras när minst två personer analyserar materialet (a a). Resultatets sammanställning har också en styrka då artiklarna lästes separat och samma teman framkom var för sig. Tillsammans konstruerade först subteman och sedan
formulerades huvudteman, vilket innebar att en ständig diskussion gällande tolkningen av de tio studierna fördes.
Resultatdiskussion
Syftet med denna litteraturstudie var att belysa de behov som vuxna individer har vid återinsjukande i cancer. Resultatet bestod av tre huvudteman som svarade på syftet. Nämligen framkom behov av relationer, behov av information från hälso- och sjukvårdsteamet och varierat kommunikationsbehov. Nedan förs en
diskussion utifrån de tre huvudtemana.
Behov av relationer
Vid återinsjuknade i cancer visades ett framträdande behov vara relation med familjen (Ekwall et al, 2007; Griffiths et al, 2008; Maher & DeVries, 2011; Vivar et al, 2010). Samtidigt framkom ett behov av att skydda nära och kära (Ekwall et al, 2007; Griffiths et al, 2008; Maher & DeVries, 2011) och att individerna inte ville ses som en börda för de anhöriga (Ekwall et al, 2007; Griffiths et al, 2008). Vivar et al (2008) beskrev att ställd diagnos, återinsjuknande i cancer, förändrade familjelivet. Travelbee (2006) menade att då den sjuke var medlem av en familj drabbades även familjen. Vidare menade Travelbee (2006) att det inte bara är den sjuke som behöver finna mening i situationen utan även familjen. Familjen borde också ges omsorg, då patienten på så vis hjälps indirekt (a a). Med detta som utgångspunkt är det alltså oundvikligt att individerna ska kunna skydda familjen från sjukdomen, vilket sjuksköterskan borde vara medveten om. Eftersom behov av relation med familjen ansågs viktig, bör sjuksköterskan både hjälpa familjen och den sjuke att bearbeta återinsjuknandet. Genom att sjuksköterskan hjälper familjen kan individen hjälpas indirekt.
Behov av delaktighet i relationen med hälso- och sjukvårdsteamet framkom också (Ekwall et al, 2011; Howell et al, 2003; Step & Berlin-Ray, 2011). I
kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska beskrivs det att
sjuksköterskans arbetsuppgift är att möjliggöra delaktighet för patienten i sin vård och behandling samt stödja och vägleda dem i detta (Socialstyrelsen, 2005). Travelbee (2006) såg omvårdnaden som en mellanmänsklig relation och när denna etablerades uppnådde omvårdnaden sitt syfte. Processen för att denna relation ska uppnås bestod av olika faser, bland annat ömsesidig förståelse och respekt (a a). Utifrån detta kan sjuksköterskan genom kommunikation säkerställa individens behov och i detta fall genom att behov av att delaktighet i relationen med hälso- och sjukvårdsteamet möts.
20
Behov av information från hälso- och sjukvårdsteamet
Informationsbehov från hälso- och sjukvårdsteamet framkom (Ekwall et al, 2007; Ekwall et al, 2011; Elit et al, 2009; Maher & DeVires, 2011; Vivar et al, 2010). I kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (2005) ingick det i
sjuksköterskan arbetsuppgifter att informera patienten. Särskilt framkom
informationsbehov gällande prognos (Ekwall et al, 2007; Kenne Sarenmalm et al, 2009; Step & Berlin-Ray, 2011) och informationsbehov gällande behandling och behandlingsalternativ (Ekwall et al, 2007; Howell et al, 2003). Utifrån Travelbees omvårdnadsteori (2006) kommer sjuksköterskan fram till individens behov genom observation och kommunikation (a a). I detta fall bör därför en kommunikation ske för att få en uppfattning om att ett informationsbehov från hälso- och sjukvårdsteamet fanns.
Informationsbehov gällande prognos vid återinsjuknande i cancer framkom som tidigare nämnt (Ekwall et al, 2007; Kenne Sarenmalm et al, 2009; Step & Berlin-Ray, 2011). Den recidiverande fasen beskrivs som en fas då patienten återigen ska möta t.ex. sjukdomsprognoser (Reitan, 2003a) och enligt Cancerfonden och Socialstyrelsen (2009) kvarstår återfallsrisken efter symtomfrihet och avslutad behandling i de flesta fall i flera år och därför undviks ofta ord som har med att vara botad att göra (a a). Detta kan bidraga till att det eventuellt är svårt att ge den information om prognosen som efterfrågades. Ännu svårare blir det då individerna uttryckte att ville veta prognosen men ändå inte (Kenne Sarenmalm et al, 2009; Step & Berlin-Ray, 2011). Travelbee (2006) menar att kommunikation mellan sjuksköterska och patient måste ske genom avläsning av individens behov (a a). Sjuksköterskan borde eventuellt kunna möta informationsbehovet gällande prognosen genom en ökad kommunikation med individen.
Det framkom att det fanns informationsbehov gällande behandling och behandlingsalternativ (Ekwall et al, 2007; Howell et al, 2003). Carnevali och Reiner (1990) beskrev att information om behandling och behandlingsalternativ bör ges, då individerna som återinsjuknat i cancer måste väga sjukdomsprognosen och behandlingsalternativen med fysiska, emotionella och ekonomiska kostnader (a a). Om informationsbehovet inte möttes började individerna söka efter egen information (Ekwall et al, 2007; Howell et al, 2003). Egen informationssökning kan ge information som inte är adekvat samt lämnar stort utrymme för
feltolkningar. Det är därför av största vikt att sjuksköterskan ser till att individens informationsbehov är tillgodosett.
Även behov av kunskapsförmedling gällande behandling vid återinsjuknande i cancer framfördes (Ekwall et al, 2007; Ekwall et al, 2011; Mahon & Caspersson, 1997). I kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (2005) beskrivs att ge information och undervisa som aspekter i sjuksköterskans ansvarsområde. WHO (2012) beskrev att behandlingen vid cancer ska bota eller se till att
patienten får en ökad livskvalitet. Vidare beskrev Carnevali och Reiner (1990) att till exempel kirurgi oftast inte används vid återinsjuknande i cancer och Nome (2003) beskrev att cytostatikabehandlings biverkningar kan upplevas som outhärdlig (a a). Om denna information fanns tillgänglig redan för flera år sedan borde utvecklingen gått framåt så att individernas behov av kunskapsförmedling gällande behandlingar och behandlingsalternativ skulle kunna mötas bättre. Travelbee (2006) menar att kommunikation mellan sjuksköterska och patient måste ske för att individens behov av information ska kunna mötas (a a). Alltså
21
kan eventuellt kunskapsförmedling gällande behandling och behandlingsalternativ mötas genom en ökad kommunikation.
Varierat kommunikationsbehov
Resultatet indikerade på ett varierat kommunikationsbehov (Ekwall et al, 2007; Ekwall et al, 2011; Elit et al, 2009; Howell et al, 2003; Maher & DeVries, 2011; Step & Berlin Ray, 2011). Travelbee (2006) menar att sjuksköterskan inte alltid kan förvänta sig att den sjuke informerar om alla sina behov. Genom observation och kommunikation så kan sjuksköterskan komma fram till att individen har ett behov och vilket behovet är (a a). Utifrån detta synsätt kan behoven mötas genom att kommunikation förs men också genom att sjuksköterskan har en förförståelse att individen eventuellt inte rent verbalt beskriver sina behov.
Ett av kommunikationsbehoven pekade på medverkan gällande behandling (Ekwall et al, 2011; Elit et al, 2009). Travelbee (2006) beskriver hur viktig relation och interaktion mellan sjuksköterska och patienten är. Detta innebär att behovet av kommunikation gällande medverkan i behandling bör mötas (a a). Även Kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska (2005) beskrev bland annat att sjuksköterskans arbetsuppgifter är att genom en dialog med patienten möjliggöra delaktighet i vård och behandling (a a). Utifrån detta är det prioritet att sjuksköterskan möjliggör medverkan i kommunikation gällande individens behandling.
Behov av kommunikation för att komma till insikt med sjukdomen (Ekwall et al, 2007; Step & Berlin-Ray, 2011) och behov av att tala om olika upplevelser (; Ekwall et al, 2011; Maher & DeVries, 2011) beskrevs också som viktigt. Travelbee (2006) menar att genom förmedling av tankar och känslor är
kommunikationen en ömsesidig process. Genom denna kommunikation försöker sjuksköterskan identifiera patients behov. Målen för omvårdnaden är att hjälpa patienten att finna mening i sin upplevelse och övervinna sjukdom och lidande (a a). Ur denna synvinkel så kan behovet av att tala om olika upplevelser genom den ömsesidiga kommunikationen hjälpa patienten att finna mening och på så vis komma till insikt med sjukdomen.
Behov av att ses som en unik individ i kommunikationen med hälso- och sjukvårdsteamet var framträdande (Ekwall et al, 2011; Kenne Sarenmalm et al, 2009; Maher & DeVries, 2011; Mahon & Casperson, 1997; Step & Berlin-Ray, 2011). Reitan (2003b) menade att det är viktigt att se till varje individs egen livshistoria, upplevelse och innebörden av sjukdomen samt beakta dess
konsekvenser på känslomässigt, socialt och kroppsligt plan. Burnet och Robinson (2000) beskriver att vetskapen om att ha återinsjuknat i cancer upplevs olika. Travelbee (2006) beskriver också människan som unik och begreppet hälsa som individuellt. Behovet att ses som en unik individ uppnås enligt Travelbee (2006) genom att varje enskild individ står i centrum och begreppen patient och
sjuksköterska avfärdas (a a). Denna reflektion kan vara något problematisk för
sjuksköterskan då genom att avfärda begreppen patient och sjuksköterska kan en personlig relation mellan individ och hälso- och sjukvårdsteamet eventuellt innebär en svår balansgång för sjuksköterskan gällande ett professionellt eller icke-professionellt förhållningssätt.
22
Överförbarhet i klinisk verksamhet
Resultatet i denna litteraturstudie visade att vuxna individers behov vid
återinsjuknande i cancer var väldigt varierat. Enligt Polit och Beck (2010) strävar inte kvalitativa forskare efter att generalisera resultatet och huruvida resultatet är användbart och överförbart grundar sig på trovärdigheten (Polit & Beck, 2010). Därmed är det många faktorer som spelar in vid bedömningen av
sammanställningen av de kvalitativa studierna i denna litteraturstudie. Det måste tas i beaktande att det som individerna först berättade tolkades av författarna i studien och sedan tolkades författarnas resultat i litteraturstudien, vilket innebar en dubbel tolkning av det som individerna ursprungligen sagt. Detta påverkade eventuellt resultatet då det vid tolkning alltid fanns en risk att förförståelsen hos författarna färgade resultatet. Hade fler artiklar varit tillämpbara till syftet och mer forskning rent generellt utförts så hade möjligen resultatet sett annorlunda ut. Eventuellt hade resultatet varit annorlunda om kvantitativa artiklar också
inkluderats. Även det faktum att det användes artiklar som utförts i begränsat antal länder samt att cancerbegreppet användes generellt kan ha påverkat resultatet. Det begränsade antalet artiklar som svarade på syftet innebar att fyra artiklar enbart behandlade kvinnor med ovariecancer och att en artikel tog upp kvinnors behov vid bröstcancer. Detta kan ha speglat resultatet då dessa studier enbart behandlade kvinnors behov vid återinsjuknade i cancer. Av resterande fem artiklar rörde tre studier cancer rent generellt, en oralcancer och en med myelom. Detta bör tas i beaktande då detta eventuellt påverkade överförbarheten i klinisk verksamhet. Däremot tyder resultatet på att det finns behov av relationer, behov av information från hälso- och sjukvårdsteamet och ett varierat
kommunikationsbehov.
Konklusion
Denna litteraturstudies syfte var att belysa vuxna individers behov vid
återinsjuknande i cancer. Resultatet visade på att individer som återinsjuknat i cancer hade ett varierat behov. Framförallt framkom behov av relationer, behov av information från hälso- och sjukvårdsteamet och varierat
kommunikationsbehov. För att säkerställa att ovanstående behov var de mest framträdande vid återinsjuknande i cancer fordras mer forskning inom området för att möjliggöra överförbarhet i klinisk verksamhet.
23
REFERENSER
Axelsson, Å (2011) Litteraturstudie. I: Granskär, M & Höglund-Nielsen, B (Red)
Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso-och sjukvård (Upplaga1:5). Lund:
studentlitteratur AB sid 177.
Burnet, K & Robinson, L (2000) Psychosocial impact of recurrent cancer.
European Journal of Oncology Nursing, 4, 29-38.
Cancerfonden & Socialstyrelsen (2009) Cancer i siffror 2009- Populärvetenskapliga fakta om cancer
>http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8348/2009-126-127_2009126127.pdf<2012-04-16
Carnavali, D & Reiner, A (1990) The Cancer Experience. Nursing Diagnosis and
Management. Philadelphia: J.B Lippincott Company.
Ekwall, E et al (2007) Recurrence of Ovarian Cancer-Living in Limbo. Cancer
Nursing, 30, 270-277.
Ekwall, E et al (2011) Patients´ perceptions of communication with the health care team during chemotherapy for the first recurrence of ovarian cancer.
European Journal of Oncology nursing, 15, 53-58.
Elit, L et al (2010) It´s a choice to move forward: women´s perceptions about treatment decision making in recurrent ovarian cancer. Psycho-Oncology, 19, 318-325.
Ericson, E & Ericson, T (2008) Medicinska sjukdomar - specifik omvårdnad
medicinsk behandling patofysiologi, Lund: Studentliteratur AB.
Folkhälsorapporten (2009) Hälsa I förvärvsaktiv ålder
>http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2009/2009-12671/Documents/4_ Forvarvsaktiv.pdf < 2012-01-25
Griffiths, M et al (2008) A qualitative Evaluation of Patient Experiences When diagnosed With oral Cancer Recurrence. Cancer Nursing, 31, 11-17.
Howell, D et al (2003) Women´s Experiences With Recurrent Ovarian Cancer.
Cancer Nursing, 26, 10-17.
Kenne Sarenmalm, E, et al (2009) Making sense of living under the shadow of death: Adjusting to Recurrent Breast cancer illness. Qualitative Health Research,
19, 1116-1130.
Kirkevold, M (2008) Omvårdnadsteorier-analys och utvärdering. Malmö: Studentlitteratur.
Lenner, P (2008) Uppföljning och utvärdering. I: Ringborg, U et al (red)
24
Maher, K & DeVries, K (2011) An exploration of the lived experiences o
findividuals with relapsed Multiple Myeloma. European Journal of Cancer Care,
20, 267-275.
Mahon, S & Casperson, D (1997) Exploring the psycosocial meaning of recurrent cancer: a descriptive study. Cancer nursing, 20(3), 178-186.
Nationalencyklopedin >http://www.ne.se/behov<2012-05-01 Nationalencyklopedin
>http://www.ne.se/recidiv/291391?i_h_word=%C3%A5terfall< 2012-05-01 Nome, O (2003) Onkologisk omvårdnad. I: Reitan AM & Scholberg, T (red)
Onkologisk omvårdnad Patient-problem-åtgärd (1:a upplaga). Stockholm: Liber
AB, Kap 23.
Polit, D & Beck, C (2010) Nursing Research- Appraising Evidence of Nursing
Practice (7:e uppl) Philadelphia: Wolters Kluwer & Lippincott Williams &
Wilkins.
Reitan, AM (2003a) Onkologisk omvårdnad. I: Reitan AM & Scholberg, T (red)
Onkologisk omvårdnad Patient-problem-åtgärd (1:a upplaga). Stockholm: Liber
AB, Kap 1.
Reitan, AM (2003b) Kris och coping I: Reitan AM & Scholberg, T (red)
Onkologisk omvårdnad Patient-problem-åtgärd (1:a upplaga). Stockholm: Liber
AB, Kap 4.
Socialstyrelsen (2005) Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska >http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9879/2005-105-1_20051052.pdf <2012-01-24
Socialstyrelsen (2011) Cancer Incidence in Sweden 2010
>http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18530/2011-12-15.pdf< 2012-01-24
Step, M & Berlin-Ray, E (2011) Patient Perceptions of Ocologist-Patient Communication About Prognosis: Changes from Initial Diagnosis to Cancer recurrence. Health Communication, 26, 48-58.
Travelbee, J översatt av Overgaard, A-E & Schou, A (2006) Mellemmenskelige
aspekter i sygepleje, Köpenhamn: Munksgaard Danmark.
Vivar, CG et al (2008) The psychosocial impact of recurrence on cancer survivors and familymembers: a narrative review The Journal of Advanced Nursing ,4, 724-736.
Vivar, CG et al (2010) “Again”: The impact of recurrence on survivors of cancer and family members. Journal of Clinical Nursing, 19, 2048-2056.
25
WHO (2011) >http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs297/en/index.html< 2012-01-24
Willman et al (2006) Evidensbaserad omvårdnad – en bro mellan forskning och
klinisk verksamhet (2:a upplagan) Studentlitteratur: Lund.
Willman et al (2011) Evidensbaserad omvårdnad – en bro mellan forskning och
klinisk verksamhet (3:e upplagan), Lund: Studentlitteratur.
Zackrisson, B & Turesson, I (2008) Strålbehandling I: Ringborg, U et al (red)
26
BILAGOR
Bilaga 1 Utökad databassökning
Bilaga 2. Protokoll för kvalitetsbedömning av kvalitativa studier (Willman et al,
2011) med modifiering
27
Bilaga 1 Utökad databassökning
Databas Mesh, booleska operatorer & fritext
Antal träffar Antal granskade abstrakt Antal granskade artiklar Antal använda artiklar CINAHL cancer recurrence And
Support (Pilotsökning)
1688 100 0 0
CINAHL Sökblock cancer (MH "Neoplasms, Germ Cell and Embryonal") OR (MH "Neoplasms, Ductal, Lobular, and Medullary") OR (MH
"Neoplasms") neoplasms (fritext cinahl) or cancer (fritext cihnal) 239054 0 0 0 CINAHL Sökblock återinsjuknande (MH "Recurrence") OR (MH "Neoplasm Recurrence, Local") OR cancer recurrence (fritext cihnal) OR
recurrence(fritext cihnal) OR Relapse (Fritext cihnal)
50484 0 0 0
CINAHL Sökblock kvalitativa studier
(MH "Qualitative Studies") OR qualitative research (fritext cihnal) OR qualitative (fritext cihnal) 89993 0 0 0 CINAHL Sökblock stöd (MH "Support, Psychosocial") OR (MH "Coping Support (Saba CCC)") OR Support(fritext cinahl) OR emotional support (fritext cinahl) OR social support (fritext cinahl).
368878 0 0 0
CINAHL Sökblock behov
(MH "Information Needs") OR (MH "Human Needs (Physiology)") OR (MH "Human Needs (Psychology)") OR (MH "Needs Assessment") OR (MH "Health Services Needs and Demand") OR emotional needs (fritext cihnal) OR social needs (fritext cihnal), needs (fritext cihnal) OR Needs Assessment (Cihnal
28 fritext).
CINAHL Sökblock Cancer AND sökblock Återinsjuknande AND sökblock kvalitativ AND sökblock stöd AND sökblock behov**
525 525 7 1st
CINAHL (MH "Recurrence") OR (MH "Neoplasm
Recurrence, Local") AND (MH "Qualitative
Studies")*
88 88 15
1st
* Published Date from: 20000101-20120431; Language: Danish, English, Norwegian, Swedish; Age Groups: All Adult
** Full Text; Published Date from: 20000101-20120431; Peer Reviewed; Language: English; Age Groups: All Adult
Databas Mesh, Booleska operatorer & fritext
Antal träffar Antal granskade abstrakt Antal granskade artiklar Antal använda artiklar Pubmed cancer recurrence support
(Pilotsökning)
32504 100 0 0
PubMed Sökblock cancer "Neoplasms"[Mesh] OR "Neoplasms, Second Primary"[Mesh] OR neoplasms (fritext pubmed) OR cancer (fritext pubmed). 2625904 0 0 0 PubMed Sökblock återinsjuknande "Recurrence"[Mesh] OR "Neoplasm Recurrence, Local"[Mesh] “ OR “cancer recurrence” (fritext pubmed) OR“relapse”(fritext pubmed) OR “recurrence” (fritext pubmed) 354085 0 0 0
PubMed Sökblock kvalitativa studier
"Qualitative
Research"[Mesh] OR “qualitative research” (fritext pubmed) OR “qualitative study” (fritext pubmed) OR “qualitative” (fritext pubmed) OR “qualitative methods” (fritext pubmed) 105546 0 0 0
PubMed Sökblock behov "Needs
Assessment"[Mesh] OR “needs” (fritext pubmed) OR “information needs” (fritext pubmed) OR “spiritual needs” (fritext pubmed) OR “emotional needs” (fritext pubmed) OR “health needs” (fritext pubmed).
211777
29 PubMed Sökblock stöd
"Social Support"[Mesh] OR "Life Support Care"[Mesh] OR
“emotional support (fritext pubmed) OR “family support” (fritext pubmed) OR “social support” (fritext pubmed)
587986
0 0 0
PubMed Sökblock existentiellt "Existentialism"[Mesh] OR“existentialism” (fritext pubmed) OR ”existential” (fritext pubmed) 3047 0 0 0
PubMed Sökblock Cancer AND sökblock Återinsjuknande AND Sökblock
existentialism *
9 9 3 2
PubMed Sökblock Cancer AND sökblock Återinsjuknande AND sökblock kvalitativ studie AND sökblock stöd*
35 35 4 4
*Limits: English, Danish, Norwegian, Swedish, All Adult: 19+ years, Publication Date from 2000/01/01 to 2012/04/01
Databas Mesh, Booleska operatorer & fritext
Antal träffar Antal granskade abstrakt Antal granskade artiklar Antal använda artiklar PsycInfo cancer recurrence
communication (fritext)
54 10 2 1
PsycInfo Decision recurrent cancer (fritext)
30
Bilaga 2.
Protokoll för kvalitetsbedömning av kvalitativa studier (Willman et al, 2011) med modifiering
Beskrivning av studien, med metodval och förklaring till varför metoden valts
……… Finns det ett tydligt syfte? ( )Ja ( )Nej ( )Vet ej Vilket är syftet?... Patientkarakteristiska Antal………….
Ålder ………….. Man/kvinna….... Cancerform/er………
Är kontexten tydligt presenterad? ( )Ja ( )Nej ( )Vet ej
Etiskt resonemang? ( ) Ja ( )Nej ( )Vet ej
Urval
Relevant? ( )Ja ( ) Nej ( ) Vet ej
Strategisk? ( ) Ja ( ) Nej ( ) Vet ej
Metod för
- urvalsförfarande tydligt beskrivet? ( ) Ja ( ) Nej ( ) Vet ej - datainsamling tydligt beskriven? ( ) Ja ( ) Nej ( ) Vet ej - analys tydligt beskriven? ( ) Ja ( ) Nej ( ) Vet ej
Giltighet
- Är resultatet logiskt, begripligt? ( )Ja ( )Nej ( ) Vet ej - Råder datamättnad? ( )Ja ( ) Nej ( ) Vet ej - Råder analysmättnad? ( )Ja ( ) Nej ( ) Vet ej
Kommunicerbarhet
- Redovisas resultatet klart och tydligt? ( )Ja ( ) Nej ( ) Vet ej - Redovisas resultatet i förhållande till en teoretisk referensram?
( )Ja ( ) Nej ( ) Vet ej
Genereras teori? ( ) Ja ( ) Nej ( ) Vet ej
Huvudfynd
Vilket/-n fenomen/upplevelse/mening beskrivs? Är beskrivning/analys adekvat? ……… ……… ……… ……… ………
Sammanfattande bedömning av kvalitet
( ) Hög ( ) Medel ( ) låg
Kommentar………
……….. Granskare(sign)
