Samlaren
Tidskrift för
svensk litteraturvetenskaplig forskning
Årgång 93 1972
Svenska Litteratursällskapet
Detta verk har digitaliserats. Bilderna av den tryckta texten har tolkats maskinellt (OCR-tolkats) för att skapa
en sökbar text som ligger osynlig bakom bilden. Den maskinellt tolkade texten kan innehålla fel.
R E D A K T I O N S K O M M I T T É
Göteborg: Lennart Breitholtz
Lund: Staffan Björck, Carl Fehrman
Stockholm: E . N. Tigerstedt, Örjan Lindberger
Umeå: Magnus von Platen
Uppsala: Gunnar Brandell, Thure Stenström
Redaktör: Docent U lf Wittrock, Litteraturvetenskapliga institutionen, Villavägen
752 36 Uppsala
Printed in Sweden by
Övriga recensioner
3 0 3också E n q u ist en g estalt m ed b ygg sten ar från en sk ild a i och fö r s ig » verk lig a» in terv ju o b jek t. I detta tillv ä g a g å n g ssä tt, ko n staterar L in n é r, bryter fö rfa tta re n m o t »historieveten skap en s elem entära sp elreg ler» och skap ar en »typ isk sanning» ( 7 9 ).
M en den a v g ö ran d e frå g a n v id b ed ö m n in g en av E n q u ists ro m an — och h ä r rö r Sv en L in n ér vid n å go t v e rk lig t cen tralt — är h u ru v id a han m ed sitt u tn yttjan d e a v d o k u m en tärt p rim ä rm a terial, av sek u n d ärlitteratu r och av den realis tiska rom an en s g ä n g se v e rk n in g sm e d e l lyckats ge en b ild a v b a lm tlä m n in g e n som »tillåter påståenden om detta skeen d e (an alyser, k ritik , k o n k lu sio n er)» ( 8 2 ). S v aret b lir n e j, eftersom , konstaterar L in n é r, fö rfa tta re n p å v ä g e n h in ner u p p täc k a h u r id e o lo g isk t styrd a a lla reak tioner är, v ilk e t g ö r h o n o m s jä lv o säker i sitt m o ralisk a ställn in g stagan d e. D e n n a u p p täckt leder, m e n a r L in n é r, till en fix e r in g v id den id eo lo gisk a aspekten till fö r få n g fö r en a llm än t h u m an itär och a llm ä n t m o ra lisk t g iltig stån d punkt. J a g tro r att det är en v ik t ig p u n k t som Sven L in n é r h ä r satt fin g re t p å. Fak ta talar sitt ty d lig a sp råk , b ru k a r det sägas, m en det är fö rfattaren som v ä lje r (even tu ellt o m ed v e tet) och sovrar i sitt m aterial, det är fö rfattaren som sa m m a n fo g a r b ita rn a till en estetisk h e l het, det ä r g en om hans ö g o n lä saren tv in g as att se ett a ld r ig så d o k u m en tärt h isto riskt fö r lopp. D o k u m e n tä rro m a n e n sådan den e x e m p li fieras av L in n a , S c h e rfig , E n q u ist och m ån g a andra är och fö r b lir d ik t och in te h isto rie sk rivn in g, det illu stre ra r dessa tre u p psatser tydligt.
D e t lig g e r i sakens n atu r att de u ppsatser som v ill o rien tera om lä g e t p å ro m a n fo rsk n in g ens o m råd e lä tt b lir katalo gartad e. B e rtil R o m berg g e r en p e d a g o g isk t k la r och in stru k tiv och dessutom r o lig ö v e rsik t ö v e r ro m a n fo rsk n in g e n i N o rd e n och h an fö ljs av ra p p o rter frå n U S A , V ästtysk lan d och D D R . A v s lu tn in g s v is fö lje r så den soc io lo g isk t in rik tad e ro m a n fo rsk n in g e n med M au ric e G ra v ie rs p resen tatio n av L u cien G o ld m an n som k ro n a p å verk et. G r a v ie r g er ett i lä m p lig a d e la r k ritisk t och up p skattan d e referat a v G o ld m a n n s id éer, fr a m fö r a llt i »Pour u n e so c io lo g ie d u rom an » och kon state rar, som m an v ä l m åste g ö ra , att trots de re v o lu tion eran de teo rie rn a den p ra k tisk a tillä m p nin gen p å sk ö n litte rära texter v e rk a r o v a n lig t litet n y m o d ig . O ch trots sin o m issk ä n n lig a v ilja att efter fö rm å g a v a ra m ed p å de go ld m an n skt- m arxistisk t-stru ktu ralistisk a n otern a, k an G r a vier inte u n d ertry ck a ett litet tv iv e l p å att D o n Q uijote, W ilh e lm M eister och Ju liu s So rel lå ter sig restlöst fö rk la ra s u tifrå n m a rk n a d sfö r ingens ek o n o m i.
G u n illa Bergsten
Actes du V e congrès de B Association inter nationale de littérature com parée {Belgrade 19 6 7)> utg. av N . B an asev ic. B e lg ra d 19 6 9 . Sw ets & Z e itlin g e r, A m sterd am .
D e n fem te in tern atio n ella ko m p aratistko n gres- sen i B e lg ra d 1 9 6 7 hade tre hu vu d tem ata: 1 / »Les courants littéraires en tant que p h é n o m è nes in tern atio n au x» ; 2 / »Littératu re o rale et littératu re écrite» ; 2 / »Les littératu res slaves et leu rs in terp rétatio n s dans les autres littéra tures». K o n g re sse n hade sam lat ö ver treh u n d ra d eltag are av v ilk a en tred jed el b id ro g m ed fö re lä sn in g a r e lle r rap p orter. I den m ä k tig a v o ly m en k o n g ressh a n d lin g ar har 8 6 fö re lä sn in g a r p ub licerats av v ilk a n åg ot fle ra än h ä lften b e h an d lad e det fö rsta tem at. D e n m anstarkaste d elegation en kom som v a n lig t frå n U S A , m en ö stlän d ern a i E u ro p a svarad e fö r h a lv a an talet föreläsare.
O m d y lik a s iffr o r säg er n å g ot om de o lik a n ation allitteratu rern as röststyrka b lir m an som sven sk nedstäm d. In g e n sven sk fö reläsare u p p träd de, inte h eller behan dlades n å g ra äm n en m ed a n k n ytn in g till S v e rig e , och n ä r en enda fö reläsare råkad e n äm n a en sven sk fö rfattare, P ed er Sjö g re n , så g jo rd es han till »rom an cier no rvég ien » (s. 3 9 5 ) . Sådan är situation en åt m in sto n e e n lig t dessa k o n g ressh a n d lin g ar som em ellertid inte är k om pletta.
T i ll största delen är detta en sjä lv k la r k o n sekven s av v å r sp rå k lig a iso lerin g , m en tystna den b eh övd e lik a s jä lv k la rt inte v a ra total. M an läser i ett p a r fö re d ra g om hur det h ållits sym p o sier k r in g stora n atio n ella diktare i P o len fö r att u trön a deras in tern atio n ella p o sitio n , och m an b ö rja r u n d ra ö ver h ur sven ska litte ratu rfo rsk are sköter sän u trik esrep resen tation . M åste v i råk a in i en p o litisk situation där den n atio n ella iden titeten är lik a hotad som p o la c k ern as in n an v i fö rstår att sam la oss k r in g de sven sk a stäm m o r som hörts i v ärld en ?
N u är in tern atio n ella m an ifestatio n er av lit teratu rfo rsk n in g fö rvisso inte p ro b le m fria i n å go t avseend e eller n åg on in n eb örd a v ordet. Fö rst och främ st sp råk lig t: k o n g re ssh a n d lin g arn a ä r tryckta p å fran sk a, en gelsk a, tyska, italien sk a e lle r span ska i Ju g o s la v ie n , och tryc k fe le n är fö lja k tlig e n le g io , i m å n g a fa ll inte b ara lö jlig a utan d irek t m en in g sfö rstö ran d e. F ö r flertalet fö reläsare betydd e sp råk b eg rän s n in g en att de m åste an vän d a ett främ m an d e u ttrycksm ed el, och det v e t a lla h u r oerh ört svårt det är fö r ju st litteratu rfo rsk are, som är så b eroen de av att k u n n a fö rm e d la nyanser. S v årig h etern a ä r en orm a redan fö r den som läst tre m o d ern a sp råk u n d er ett stort an tal skolår. M ed de s p rå k lig a fö ru tsä ttn in g ar som v i nu an ser oss ha råd att g e v å ra
forskar-3 0 4
Övriga recensioner
asp iran ter k o m m er m yck et snart v a rje sven skt deltagan d e i in tern atio n ella fo rsk n in g ssam m an h an g att b li en o m ö jlig h et. In g e n k o m m er att k u n n a u p p fatta m er än det som sägs p å e n g elska, m ycket m in d re g ö ra n å got eget in lä g g . R e d a n det stora an tal fö reläsare som u tlo vas i fö retalet in g er fa rh å g o r om b lan d ad e lä s u p p levelser, och de b lir besann ade i rik t m ått. D e t råd er en fö rsk räc k an d e sp än n v id d m ellan det bästa och det säm sta. V ilk e t som är det b ästa b id rag et är v a n sk lig t att a v g ö ra, m en H a rry L evin s
On the dissemination of Realism
( 2 3 1 - 2 4 1 ) , R e n é W e lle k s
The term and con
cept of Symbolism in literary history
( 2 7 5 - 2 9 2 ) , A n n a B a lak ian sLe caractère internatio
nal du symbolisme
( 2 9 3 - 2 9 9 ) , V ik t o r E rlich sSome Western interpretations of Gogol
( 5 9 5 - 6 0 2 ) och M iec zy slaw B rah m ersPrésence polo
naise dans la littérature européenne
( 6 4 1 - 6 5 0 ) är a lla av h ö gsta klass. V ilk e t som är säm st är d ärem ot fu llk o m lig t k lart: det jap an sk a b i d raget ( 4 1 9 - 4 2 5 ) ä r en p a ro d isk t u sel k o m p a ratio n baserad p å totalt su b je k tiv a associatio n er — det h ar in g en an n an fö rtjä n st än det p ed ago gisk a sk räck exem p lets.Som i an d ra in tern atio n ella sam m an h an g av sp e g la r sig de p o litisk a m o tsättn in g arn a p å sk ild a vis. A tt in g a västtysk a fö reläsare u p p träd d e p å ko n gressen m åste rim lig e n ha berott p å v ise rin g sk rå n g e l. Sådan t är trist, m en de id eo lo g isk a n y an ssk illn ad ern a i de ö stlig a in lä g g e n ä r så m ycket m era spän nan de. D e ryska fö re lä sn in g a rn a är till större delen egen d o m lig t stelbenta och oin tressan ta. D e t kan in te en bart fö rk laras m ed sp rå k lig o trän in g , och det är inte en n ö d v ä n d ig kon sekven s av en m arxistisk gru n d syn . O m ett sådant påståend e ö v e rh u v u d taget b eh ö ve r styrkas så kan det ske gen om ett k o m p arativ t stu dium av v issa in lä g g från P o len , T je c k o slo v a k ie n — m an p å m in n s om att k o n gressen h ö lls ett år fö re k atastrofen — U n g e rn och R u m ä n ie n . H ä r k an m an tr ä ffa p å u ttalat avstån dstagan d e frå n a lla fö rsö k att låta p o litisk a och sociolog isk a k riterier bestäm m a det k o m p a ra tiv a stu d iet a v v ärld slittera tu ren (s. 4 7 , D io n y z D u risin , B ra tisla v a ), och fle ra in lä g g k r in g avan tgard ism en s p ro b lem som b e fr ia t sig frå n L u k å cs’ fö rd o m ar (M ik lo s Sza- bo lsci 3 1 7 - 3 3 4 , L aszlo Ille s 3 3 5 - 3 4 1 , b åd a frå n B u d ap est, M atei C alin escu , B uk arest 3 4 3 - 3 5 4 ) .
I
de östtyska föredragen följer man där
emot noga de ryska mönstren, någon gång
ängsligt och beskäftigt. Wilhelm Girnus’ studie
av det tyska inflytandet på fransk romantik
och realism formulerar den socialistiska realis
mens välkända teser med om möjligt större
tyngd och retoriskt brus än ryssarna eftersom
han kan göra det på Marx’ egen tunga. H.
Jüngers föreläsning om tolkningen av sovjet
rysk litteratu r i T y sk la n d ä r en p ro p ag a n d a fö re stä lln in g som g e r a n le d n in g till vem o d e l le r raseri e lle r b åd a d elarn a. D e t g ä lle r den tred je fa sen i de so v je tisk -ty sk a litteratu rför- b in d elsern a, det fö rsta decen niet efte r 1 9 4 5 »als durch beson dere h isto risch e U m stä n d e die So- w ietliteratu r in e in em T e il D eu tsch lan d s zu ei nem w e sen tlich en g esellsch aftsb estim m en d en F ak to r w u rd e, ja, g erad ezu d ie R o lle des G e b u rtsh elfers eines n euen B ew u sstsein s spielen k o n n te, als diese L ite ra tu r ein e solch e tiefe und b reite W ir k u n g erzielen k o n n te w ie noch nie zu v or ein e au slän d isch e L iteratu r d ie deutsche L iteratu rg esellsch a ft b eein flu sst hat.» ( 5 6 1 , tre k o rre k tu rfe l rättad e). S a k lig t kan det sista ifr å gasättas — h u r är det m ed u p p lysn in g stid en s fran sk a dom in an s? — m en bortsett frå n det, h u r k an en a n sv a rig fo rsk are h ärd a ut m ed att h ö ra sig s jä lv u ttryck a ett så m o n u m en talt h y ck leri? D e t han talar om v a r o ck u p atio n och hö gst m ed vetn a in d o k trin e rin g sk a m p a n jer. D e kan sk e g å r att fö rsv a ra m ed sa k lig a e lle r i vart fa ll p o litisk a arg u m en t av v iss tyn gd , m en detta m ed vetn a h isto rie fö rfa lsk a n d e i en d u n st av tu n ga tyska ord k an a ld r ig fö rsv aras. D e t är v ä m je lig t och v e d e rv ä rd ig t att b evittn a, och m an b ö rja r fr å g a sig v ad ett in te rn a tio n e llt m e n in g su tb yte sk a ll tjä n a till om det tillåts in k lu dera ren a b ed rag are.
Stån d p u n k ten är d efaitistisk och alltså fö r k astlig , m en ja g är räd d fö r att m å n g a läsare k o m m er att h am n a i den sin n esstäm n in gen vid fle ra tillfä lle n i d en n a stora v o ly m . Så m ycket lättare f. ö. som de m e to d o lo g isk a n y vin n in g a r m an k an g ö ra i den är m y ck et få. In g e n fö re läsare k o m m er m ed n å g o t n ytt g re p p p å den n o torisk t k o n tro v e rsie lla frå g a n om v ad kom p a ra tiv litteratu rveten sk ap e g e n tlig e n är. A llt fö r m å n g a b eg ag n ar a n in g slö st en ytterst sud d ig term in o lo g i. B a ra n å g ra få fö r fra m struk- tu ralistisk a syn p u n k ter. D e n största n yttan m an kan h a a v d en n a k o n g re ssra p p o rt ä r som i l lu stratio n till h u r m yck et n ytt som v ä ls ig n a t —- elle r d rab b at — litte ra tu rfo rsk n in g e n p å allra senaste tiden. I ett fra m tid a h isto riep ersp ek tiv ko m m er tro lig e n 1 9 6 8 att fram stå som ett g rä n sm ä rk e , inte b ara i den p o litis k a h isto rien i öst och v ä st u tan också i den a llm ä n n a idé- och v eten sk ap sh isto rien . D e n n a k o n g ressrap p o rt är till a lla d elar — u to m try c k n in g e n — p å b o rtre sid an om detta g rän sm ä rk e.
