Breviarium Luiidense 1477. 253
- - -~
Breviarium Lundense
1477.Frånsett några bevarade fragment känner vi den medeltida lundensiska liturgien huvudsaliligeii u r Missale Lundense 1514 och Breviarium Lundense 1517. Kalendarierna från 1100-talet h a r ju icke liturgisk karalitar i egentlig mening och ltoncilie- beslut och brev meddelar endast enstaka förändringar, nya gudstjanststiftelser och dylikt. Det a r svart att följa utveck- lingen av Liiiids ärkestifts liturgi - blott festrackans skiftningar k a n konstateras -, varje nyfunnet tillskott ä r värdefullt, i synnerhet n ä r det i större utsträcliiiirig l ä m n a r bidrag till de liturgiska texterna.
Vid genomgang a v Rls C 447 i u p p s a l a universitetsbiblio- teket liar detta visat sig innehålla ett n ä r a nog fullständigt lundensiskt breviarium.
Handskriften utgör en kodex in 8:o p å 317 blad; fol. 1-13, 78, 142-143 och 317 a r pergament, det ijvriga papper. Den bestar av delar a u olika besltaffenhet, sammaiibundna i Vad- stena kloster. Med dess bibliotek h a r boken kommit till Uppsala. Den omnäiniles av Ellen Jergenseri l.
Fol. 29 r-316 v visar gammal paginering efter lagg och innehåller ett breviarium Lundense. Detta framgår a v följande stallen.
Fol. 208 r h a r rubriken: Suffragia secundum Ecclesiam lundensein. Bfficiet till festum reliquiarum a r , med sin lokalt betonade h y m n Pange lingua:
L u n d a lande glorietur exultans preconio
och uppraknandet av L u n d s domkyrkas reliker Maurinus, Flo- rentia och Euphrosyne, » q u o r u m corpora a p u d nos integca- liter liabere gaudemus)), identiskt med 1517 å r s breviarium
D. Hist. Tidsskr. VIII: 4, sid. 26, n. 1, och sid. 59.
C 447, fol. 244 r. Relikerna liar åtminstoile sedan 1315 f u n n i t s i Lund. Script. r e r . Danic. VI, 490 ff.
Enligt kalendariet a r festum reliquiarum den I l juli
-
dageii för Lunds relikfest.Det föreliggande breviariet h a r skrivits i flera repriser samt rattats och kompletterats efter färdigställandet. Skrivaren var Johannes Swenonis, som enligt egenhändig anteckning av- slutat proprium de sanctis å r 1477
'.
Denne Johannes Swenonis lias skrivit även en annan, ä n n u bevarad Vadstenaliodex Däri lämnas upplysningen 3, att h a n å r 1469 var perpetuus vicarius lundensis ecclesie och ä m n a d e begiva sig till Köln. Han k a n identifieras med den i Vadstenadiariet n ä m n d e J o h a n n e s Sve- nonis. Denne vigdes, efter att h a m r i t kyrliolierde i Ystad, 14% till m u n k i Vadstena och avled d a r 1511 4.E n jämförelse med 1517 års breviarium ger följande re- sultat. I handskriften s a k n a s ett blad, på vilket sannolikt stått Invitatorium och Psalmus in domiriicis diebus tempore liiemali. Fol. 29 r.-60 r. Överensstämmer med motsrarailde parti i Lundabreviariet 1517. På fol. 60 r., som h a r ena hälften tom, och på fol, 60 v liar s a m m a hand, som skrivit det föregående, tillfogat Fader vår och Hell dig Maria p i grekiska, en anteck- ning om påven Stefanus och liturgiska notiser. Efter detta saknas flera blad. Pol. 61 r böqjar mitt i lördagsmatutinen s- Fol. 77 r-78 r upptages av en litania med tillhörande böner. E n sådan förekommer ej i det tryckta breviarieesemplaret. De11 innehåller av lokalt betonade helgon endast Laurentius och Knud och Birgitta. Proprium de tempore b ö g a r å fol. 79 r. Har ingår I<iiud Lavards officium fol. 108 v. IT. Till skillnad från Breviariuiii Luiidense 1517 står h a r hela Ave martyr och kollekten, däremot inga Iektier 6. F ö r e proprium de tempore a r några suff-
ragier inskjutna, bland dem för Knud konung och de reliquiis. Efter officierna för Cecilia och Crysogonus följer en utläggning om några liebreislia bokstävers betydelse m . m. Fol. 212 r börjar Proprium de sanctis. Det företer ganska många olik- Explicit de sanctis p e r t o t u m a n n u m
. .
.
p e r m e J o a n n e m Sneiionis Curatum nyborgensem a. d. AlCDLXST'II.? C 295 i Cppsala univ:bihl.
"01. 382 v. i e t t av ärkebiskop Tuve Nielsen utfärdat brev.
"Diarium Vadst. 1486 och 1311. 1486 kallas lian c~uoiidam plebanas Ystaderisis ottoniensis dioec. Aled Silfverstolpe (Iilosterfolliet i Vadstena, s. 143) haiiföres detta till Ystad (i lektor Lundbergs Brers. av Vadstenadiariet till ett Isted p i Fyeri) och anses Odense vara ett misstag, uppkommet dar- igenom a t t J o h a n n e s Swenonis verkat aven inom Odeiise stift; jfr n o t l .
Brev. Lund. 1517, fal. X S X V I v. Brev. Lund. 1517 upptager 6 lektier.
Toni Sclimid.
heter gentemot breviariet från 1514. Ofta står kollekt och legend var för sig, någon gång med en hänvisning. Upp- ställningen a r icke överskådlig. Den liturgiska utvecklingen var ju p i 1400-talet. rikare ä n någonsin och ändringarna icke få.
Eliuru proprium sariatorum fullbordats 1477 synes testen d e l ~ i s ~ r e p r e s e n t e r a en något aldre tradition.
Ar 1442 instiftade ärkebiskop Johannes Laxmand en pro- cessionsgudsijanst i Lunds domkyrka. Vid denna sliulle an- vändas responsoriet Gaude Maria, yersilieln Gabrielis och prosan Inviolata l. De bagge förstnämnda ingår i officiet för Purificatio B M V . I Breviarium Lundense 1517 står efter dessa i samma officium även prosan, i C 447 salinas den. Att döma härav skulle C 447 i denna del representera en tradition, som ligger före 1442.
Ar 1448 donerade kaniken Vinold Hansen gods till en Erasn-iusfest 2. Möjligen liar Erasmus d å erhållit den duplex- rang l-ian har i..1517 års breviariet. I handskriften liar h a n endast kollekt. Aven h a r skulle traditionen sålunda racka längre tillbaka.
Med detta breviarium a r sammanbundet ett kalendarium, fol. 4 no-9 v. Det ar ett lundensiskt kalendarium av aldre typ ä n de tryckta, icke fritt fran felskrivningar och utelänmanden. Sa upptager kalendariet icke Knud Layard den '/I, under det att h a n i texten ihågkommes efter Epiphania. De senare till- skrivna festerna förklaras därigenom, att skrivaren var knuten både till Odeiise stift (Translatio Kanuti) och till birgittii~erna (Translatio Birgittae).
C 447 innehåller vidare fol. 2 v.-3 r. en påsktabell för åren 1486-1320. Denna synes vara inskriven vid tiden, då Johannes upptogs i konventet.
Handskriften är intressant som ett exempel p i ett nor- diskt breviarium från tiden omkring 1400-talets mitt. Den h a r synbarligen följt sin ägare till orterna för h a n s anibets- garning, anpassats efter deras behov och återspeglar sålunda i viss m å n h a n s egen utveckling.
f Lunds ärkestifts urkundsbok, utg. af Lauritz Weibull, III, n r . 242.
Den inrättades då de iiovo. Lunds arkestifts urkundsbok, III, nr. 304.
Toni
S c h ~ n i d .
(Tryckt okt. 1929).
Från KieI till Köbenhavni
i
augusti 1658.
Tre depescher från Terlon till
Mazarin.D e n 26 februari 1658 h a d e freden i Rosliilde under- tecknals. Några d a g a r s e n a r e möttes Carl
X
Gustaf och Fredrik I I I p å Fredriksborgs slott till fest o c h förtroliga s a m - tal. Det k u n d e ett ögonblick s e ut, soin skulle för framtiden krigen m e l l a n d e nordiska staterna v a r a avblåsta, e n evig allians förbinda segrare o c h besegrad. Men u n d e r d e långa förhandlingar, s o m v å r e n och s o m m a r e n d ä r p å fördes iIiöbenhavn, h a d e ständigt n y a s k y a r fördunklat synranden.
Till sist, på dagen fem m å n a d e r efter uppbrottet f r å n F r e d - siiiisborg, d e n 3 augusti, gick Carl
X
Gustaf o m b o r d p å skep- pet D r a k e n i Kiel. Dagen efter stack den svenska flottan till h a w ; d e n7
v a r d e n i Korsör. Den svenslie konungen h a d e brutit freden. H a n överföll u t a n Itrigsförklaring.F r e d e n i Rosliilde v a r förmedlad a v protektorns och Ludvig X1V:s s ä n d e b u d , sir Philip Meadowe o c h chevalier de Terlon. Båda h a d e deltagit i d e följande förhandlingarna i Iiöbenhavn. Alen före uppbrottet f r å n Kiel h a d e Carl
X
Gustaf kallat T e r l o n till sig. F ö r e v ä n d n i n g v a r u n d e r h a n d - lingar o m ett blivande fredsslut med Polen. N ä r flottan satte u t f r å n Kiel, befann sig T e r l o n p å k o n u n g e n s skepp. H a n följde Carl
S
Gustaf vidare på h a n svig
f r å n Korsör till E;öbenl-iavn.C n d e r överfarten, d e n 6 o c h
7
augusti 1638, fördes ständiga s a m t a l m e l l a n Carl X Gustaf o c h Terlon. Samtalen fortsatte efter landstigningen.I
depescher d e n 8,14
o c h20 augusti gav 'JTerlon Mazarin berättelser o m d e m . De- pescherna a r till s t o r a delar nedslirivna omedelbart efter samtaleii. Betecknande a r h a r d e n första. T e r l o n begynte
