Attityder kring sms och chatt

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Kultur, Språk, Medier

Examensarbete

Attityder kring

sms och chatt

Christer Mårtensson

Ebru Celo-Kadriu

Svenska i ett mångkulturellt samhälle Examinator: Katarina Lundin

2

Sammanfattning

Syftet med detta arbete är att undersöka och se vilka attityder lärare och elever har i förhållande till sms och chatt och dess användning i skolan. Underlaget till vår undersökning är inhämtat först i enkätform och har senare kompletterats med elev- och lärarintervjuer. Undersökningen är gjord på två olika skolor där en av skolorna är belägen i en större stad och den andra i en mindre stad och eleverna som deltog i undersökningen går i årskurs 6. Resultatet visar på att elevernas attityder gentemot sms och chattanvändningen i skolan är positivt. De tror att de kan hjälpa varandra genom dessa medier och att de kan utvecklas i skriften och även vidga sin kommunikativa arena. Lärarna däremot säger sig inte se något större användningsområde med sms och chatt, men pekar även på att de saknar kunskap inom detta område. Det råder också en form av indirekt förbud mot chatten då inga elever tillåts använda sig av datorerna på skolan under skoltid, utan de använder endast dessa för kunskapsletande och utskrifter. Lärarna uttrycker att de skulle vilja använde sig av sms och chatt om de hade kunnat öka sin kompetens i användning av dessa. Resultaten vi fått visar på varierande attityder hos respondenterna gällande användningen av sms och chatt i skolan.

3

Innehållsförtäckning

3:1:2 Chatta eller sms:a s. 7

3:1:3 Kommunikation s. 10 3:1:4 Forskning s. 11 3:2 Läroplan Lpo94 s. 12 4 Metoddel s. 13 4:1 Metod s. 13 4:2 Urval s. 14 4:3 Genomförande s. 15 5 Begreppsdefinition s. 17 5:1 Vad är chatt? s. 17 5:2 Vad är sms? s. 17 5:3 Vad är attityd? s. 18 6 Resultat s. 19 6:1 Enkätresultat s. 19 6:2 Intervjuresultat s. 20 6:2:1 Elevernas Intervjuresultat s. 20 6:2:2 Lärarnas Intervjuresultat s. 22

4 7 Analys s. 23 8 Diskussion s. 28 9 Litteraturlista s. 31 9:1 Litteratur s. 31 9:2 Nätkällor s. 31 9:3 Övriga källor s. 32 X Bilaga 1 Förkortningar s. 33

X Bilaga 2 Enkätfrågor till eleverna s. 34

X Bilaga 3 Enkätfrågor till lärarna s. 35

X Bilaga 4 Intervjufrågor till eleverna och lärare s. 36

5

1 Inledning

Vi har väl alla upplevt känslan av att inte följa med utvecklingen. Det är lätt at känna sig uppgiven inför de nya medier som ständigt presenteras för oss. Visst händer det att du tittar avundsvärt på någon yngre och konstaterar att de sms:ar snabbt eller mycket eller tittar på någon yngre vid datorn som kastar sig ut i en chatt på datorn, och suckar nästan uppgivet och undrar hur man ska kunna följa med utvecklingen. Nu är detta inte så lätt då det ständigt sker en utveckling inom alla sorters medier. Idag är datorer och mobiltelefoner ett naturligt inslag i barnens vardag och ingår i deras vardagskultur, och med detta även sms och chatt. De går inte längre ut enbart för att söka information på internet utan idag samtalas det i allt högre utsträckning via dessa medier. Idag är det även möjligt att skicka ett sms från sin mobil och direkt få svar på sina frågor i telefonen. Detta skulle kunna vara ett utmärkt hjälpmedel i skolan. Skolorna kan även använda sig av chatten genom att etablera kontakter med andra skolor runt om i världen, då detta är en kultur som inte kan anses som lokal utan även måste ses i ett mera globalt perspektiv. Detta är en starkt växande kultur bland våra barn speciellt när det gäller de olika nya medier som kommer fram.

Det är naturligt att det finns en skillnad i hur vi upplever och hur vi bemöter dessa nya medier. Vi har därför valt att se vilka attityder lärare och elever har kring sms och chatt som media. Vi vill också se om dessa medier eventuellt kan användas i skolan eller om de kanske redan används där. Svenskundervisningen och klassernas uppsättningar med ordböcker innehåller idag inga direkta översättningar eller ordlistor som kan förklara de förkortningar och symboler som används inom sms och chatt. Detta kan innebära att många lärare kan få svårt att hantera och använda dessa medier, och ställer samtidigt krav på lärarnas kompetensutveckling.

Denna undersökning är gjord av två studerande på Malmö Högskola, Lärarutbildningen, som läser sin sista termin inom ”Svenska i ett mångkulturellt samhälle”. Båda har ett stort intresse för den kommunikativa och mediala utvecklingen och dess eventuella användning i den pedagogiska verksamheten.

6

2 Syfte- frågeställning

Vi har i vårt arbete bestämt oss för att se vilka attityder lärare och elever har i förhållande till de båda medierna sms och chatt och kommit fram till följande frågeställningar:

 Vi ska undersöka vilken utbredning och användning sms och chatt har hos elever och lärare.

 Vi ska även undersöka om det finns några skillnader i attityderna kring sms och chatt mellan lärare och elever.

 Vi ska även se vilken betydelse eleverna tycker att dessa båda medier har och om de kan anse sig vara hjälpta av dessa som hjälpmedel i skolan.

 Vi ska även se om lärarna själva använder sig av sms och chatt och vilka attityder de har till att använda dem i skolan.

Anledningen till att vi valde detta undersökningsområde var vårt gemensamma intresse för nya medier och sms och chatt och hur dessa eventuellt används inom skolan. Vi vill framför allt se vilka attityder elever och lärare har kring dessa nya medier och deras användningsområden, och även se hur stor utbredningen de har.

Vår nyfikenhet väcker många frågor om hur det ser ut kring användandet av sms och chatt, och om lärarna själv använder sig av dessa medier i skolan. Vi vill även se om de tillåter eller förbjuder att de används i skolsammanhang. Vi vill även se om det kan vara så att de inte själva anser att chatt och sms är något som passar för skolan, eller om sms och chatt är något som kan hjälpa dem och eleverna i skolan.

Vi kommer i denna undersökning att diskutera attityder kring medierna sms och chatt och inte analysera tekniska hjälpmedel som datorer eller mobiltelefoner. Vi kommer att nämna, men inte gå in i någon diskussion kring de speciella språk som sms och chatt är, med sina speciella uttrycksformer med förkortningar och symboler. Vi kommer inte heller att ge oss in i någon diskussion angående språk och språkutveckling, då detta skulle kräva en egen uppsats och framför allt en longitudinell undersökning för att se vad som kan ha hänt och händer med språket.

7

3 Litteraturgenomgång

3:1:1 Attityder

I boken Lånord i svenskan (1992) talar författarna om de olika attityder som vi har kring lånord. De tar upp att det finns olika variationer av attityder beroende bland annat på vad språket används till och hur det används. De har bland annat tittat på ett antal olika artiklar som vi kan jämföra med hur det ser ut när vi idag tittar på till exempel sms och chatt, något som blir intressant att jämföra med när vi tittar på vilka attityder som lärare och elever har kring sms och chatt även om vi inte direkt talar om språket.

Ett par frågeställning man måste ha innan vi börjar vår undersökning är: Har ungdomarna en egen mobiltelefon? Har ungdomarna tillgång till dator? Bellander (2006) har skrivit en rapport där hon har forskat i ungdomars kommunikation i tal och skrift via nya och traditionella medier. Vi använder oss av Bellanders forskning för att kunna reda ut vårt resultat i vår undersökning och kunna styrka resultatet. I forskningen Bellander gör ingår användning av sms och chatt. Vi får följa hennes forskning som är baserad på en enkät med utförliga frågor. I hennes resultat visar hon statistiskt att fler än hälften av hennes informanter har en egen mobiltelefon. Hon visar även på vad de använder mobilen till. Hon förklarar på samma sätt hur många som har tillgång till dator. Vi har använt delar av hennes forskning till att tolka olika attityder kring användningen av de nya medier som erbjuds idag, däribland sms och chatt.

3:1:2 Chatta eller sms:a

Hur fungerar chatten? Kan man kommunicera på chatten? Kan man leka på chatten? Dessa är några frågor som dyker upp när man hör att chatten ingår i barnens vardag. I boken Barn, unga och Internet-allt med alla alltid, (Erlandsson, 2006) berättar författaren om användning av chatt och andra tjänster som Internet erbjuder. Erlandsson förklarar och utvecklar i denna bok vad de olika Internettjänsterna går ut på och hur de används. Barn och ungdomar har i alla tider haft behov av testa gränser, utforska det

okända, umgås, leka och spela tillsammans. Skillnaden idag är att de gör mycket av detta via en och samma maskin – en Internetansluten dator eller en spelkonsol eller mobiltelefon (Erlandsson, 2006. s. 4). Det är ingen större skillnad på barns lekar förr

8

och nu, trots att barn idag sitter vid datorn och leker. Detta visar Erlandsson med en lista som han gjort på olika lekar förr och nu. Några exempel på dessa är; då lekte vi affär ute - idag e-shoppar vi, då skrev vi brev - idag e-mailar vi, då spelade vi exempelvis fia med knuff - idag spelar vi pc - spel, då lekte vi med dockor och dockskåp - idag spelar vi datorspelet SIMS 2, listan kan göras mycket lång (Erlandsson, 2006).

Hur går det då för barn att växa upp i en tid där det är lika naturligt att chatta som att sitta och konversera ansikte mot ansikte (Hernwall, 2003)? Är det så att chatten och mobiltelefonen är en naturlig del av deras vardag? Hernwall talar i sin bok barn@com-

att växa upp i ett mediesamhälle, om hur ungdomar växer upp idag, med datorer och

mobiltelefoner som en del av deras vardag. För ungdomar idag är detta ett självklart fenomen som alltid finns och alltid har funnits i deras liv. Hernwall hänvisar till barnens egna berättelser om sin tid och sitt bruk av datorer och mobiltelefoner där han sedan flätar samman detta med olika teoretiska reflektioner. Hernwall ger oss en fördjupad förståelse för barns villkor och den snabba förändringen som hela tiden sker i vårt moderna informationssamhälle. Han förklarar för oss hur människans villkor för utveckling och lärande har förändrats drastiskt under senare delen av 1900-talet. Denna

hastiga utveckling har medfört att villkoren för barns utveckling förändras i så hög takt att skillnaderna mellan två generationer är så stora att deras erfarenheter bokstavligen härrör från två olika världar (Hernwall, 2003. s.22). Vi får på ett grundligt vis läsa om

hur viktigt det är för vuxna att följa med i utvecklingen då barn idag tycker att sms och chatt är något naturligt för dem.

Kan de vara så att internet är som en arena för personliga intressen? Kan det vara att upprätthålla kontakter, få kompisar eller för att man inte har kompisar? Kan det vara lättare att träffas över nätet eller prova olika roller eller kanske utbyta erfarenheter? I sin avhandling Barns digitala rum försöker Hernwall (2001) besvara dessa och många andra frågor. Vidare talar han om olika aspekter på de digitala medierna och deras användning. Detta är en djupgående analys i olika sätt att se på framförallt chatt och datorer. Det mesta som står skrivet är emellertid överförbart även till sms och framför allt vilka attityder som finns. Han menar bland annat på att barn har sin tids

informationsteknik som primär referensram, medan skolans lärare har mer eller mindre konkreta erfarenheter av tidigare generationers datorer (Hernwall, 2001. s. 71). Detta

9

telefoner. Han talar även om att skolan idag anser sig anpassa sig efter det IT-samhälle vi lever i, men att de som arbetar där inte alltid är lika långt framme. Det räcker inte med att köpa in en massa datorer. Samtidigt så är detta en nödvändighet då eleverna enligt kursplanen och målen i svenska bland annat ska utveckla sin förmåga att utnyttja olika möjligheter att hämta information, tillägna sig kunskap om olika medier och kunna tolka och kritiskt granska och värdera olika källor och budskap (Skolverket).

Redaktören Magnus Persson behandlar i Populärkulturen och skolan, olika aspekter av användandet av moderna medier. Han tar bland annat upp frågor om vad som kan avhandlas i dessa och ställer detta mot de attityder som man kan tänkas möta. Han talar också om vårt sätt att se på gamla pedagogiska metoder och menar att dessa inte längre är lika värdefulla som förr. Detta trots att många av värderingarna som finns inte i grunden har förändrats. Hur kan den radikale pedagogen möta de elever som inte vill bemyndigas med det som läraren säger? Vad ligger egentligen i elevens intresse?

Andersson talar även vidare i boken Skolan och de kulturella förändringarna (Andersson, Persson och Thavenius, 1999.), där han är medförfattare, om de problemen som uppkommer med Den mediepedagogiska utmaningen (ibid. S. 72). De tre talar bland annat om att nya medier har svårt att få utrymme. I den mån de får utrymme så sker det oftast med inriktning på användning i yrkeslivet och sällan i privatlivet. De talar vidare om att det inte finns några begränsningar i vad som kan avhandlas i de moderna medierna, vilket även pekar på vikten av att lära eleverna att tänka kritiskt. De ser också en fara och begränsning i de gamla pedagogiska värderingarna och ifrågasätter hur värdefulla de är idag. Detta talar även Wagner om i boken Samtalet som grund (Wagner, 2004.) där hon bland annat talar om att vikten av all läsning är bra. Hon talar också om de olika sinnena som språkliga uttryck och då dessa språk upptar så stor del av elevernas vardag måste vi som pedagoger vara öppna för att använda alla sinnen och medier. Hon talar också om att det ofta är det språk barnet får använda som formar barnets identitet. Hon tar också upp vikten av ett så kallat lustfullt läsande. Detta kan kopplas till en artikel ur Utbilder 5 från 2003, där Carl-Johan Lejland intervjuar de båda forskarna Ylva Hård af Segerstad-Hasselgren och Sylwana Sofkova Hashemi, båda doktorer i lingvistik vid Göteborgs Universitet, som bland annat tar upp de starka åsikter de mött i sitt forskningsarbete. De talar bland annat om en engelsk pojke som skrev en hel uppsats via sms. Artikeln tar även upp att sms och chatt är speciella medier som kan

10

öka intresset för språk i allmänhet, och även om den användningshastighet man kan komma upp i med dessa. I motsats till vad många kan tro så visar deras avhandling på att dessa medier inte minskar skrivande i vanlig form, utan tvärtom ökar skrivandet och även tänkandet kring layout. Artikeln har också på slutet en liten lathund med exempel på de olika förkortningar och symboler som förekommer i dessa texter.

Detta är ett nytt sätt för ungdomar att kommunicera idag och som vi alla måste ta till oss förr eller senare. I boken Ord på glid, skriver Adelswärd (2001) om hur tiderna har förändrats angående användning av mobiler och datorer. Vi får följa med författaren i en historisk upplevelse om hur användningen av mobiltelefonen har utvecklats. Hon talar om att med mobiltelefonens användning har även ett sms-språk utvecklats och hon tar upp de olika former som används idag, och de olika förkortningarnas betydelse. Detta sms-språk som även utvecklats till ett chatt-språk är något som våra ungdomar hanterar mycket väl idag. I sms och chatt använder man förkortningar och smilisar som exempelvis; :-) som betyder jag är glad och QL som betyder kul. Här kommer vi till en begränsning när vi i undervisningen använder oss av datorer. Då vi använder den inbyggda ordboken, så har dessa stora begränsningar när vi kommer till chatt och sms, så de övningar som används i Språkinlärning hos barn (Håkansson, 1998. s. 10) kommer att förstärkas i detta sammanhang.

3:1:3 Kommunikation

Precis som blyertspenna och block har varit nödvändiga redskap under andra delen av 1900-talet så kan vi förmoda att datorer och mobiltelefoner, och därmed sms och chatt, kommer att vara stora hjälpmedel under 2000-talet. Vi kan förvänta oss att den nya informationsteknologin kommer att förändra både skrivandets och undervisningens villkor (Malmgren, 1996. Svenskundervisningen i skolan. s.148). Han talar också om att det elektroniska mediesamhället kommer att bli en stark socialisationsfaktor framförallt för barn och ungdomar. Han talar om att dessa medier har betytt att Sverige inte längre ses som monokulturella enklaver och även att dessa medier tar över mer och mer. Han talar vidare om den selektiva svenskan där eleverna lär sig att välja själva. Tyvärr menar han också på att språk och begreppsbildning aldrig utvecklas i en fullständig frihet utan begränsas av den sociala interaktion som den lärande alltid är en del av, lärandets sociala villkor.

11

elevens sida och om att vi måste anpassa vår undervisning till olika inlärningsmetoder. Hon talar också om hur olika behov påverkar. Hon visar på att vårt språk växer ur det välbekanta och att vi måste tro på kommunikation och tittar på olika aspekter av inlärning. Hon menar vidare på att vi måste låta eleverna arbeta med meningsfulla material och att vi som pedagoger måste visa respekt för våra elever. Hon talar även om hur vi kan ha fasta ramar kring våra arbeten men ändå ha ett öppet innehåll. Pedagoger har ofta svårt att förstå de medier som eleverna använder och detta blir än mer tydligt om de försöker förstå sms eller chatt.

Vi kommer också att använda oss av Fult språk (Andersson, 2004.) då vi kan se att många av våra attityder bottnar i att vi anser att nya och annorlunda språk ofta anses som fula. Andersson tar i denna bok upp många aspekter att fundera över när vi diskuterar det så kallade fula språket och även förkortningar något som är frekvent använt i båda dessa språk. Han talar om hur de den kulturella föreställningsvärlden bestämmer vad som är fult och orent. Han analyserar också språk och förbud och om de kan sätta spår inför framtiden. Han talar precis som Malmgren om socialisationens roll. Han menar vidare på att det liksom tidigare finns ett antal olika språk och medier som barnen tillägnar sig. Det kan röra sig om språk de använder i olika sammanhang som till exempel hemma, skolan, med kompisar och då även i förlängningen sms eller chatt. Han talar även om envägskommunikation med medier som på sikt kan vara ett hot mot normal konversation. Han gör vidare en del påståenden som att: hålla isär vetenskap och åsikt, fulheten ligger inte i språket utan vi lägger själv dit den, fult språk är också språk, fult språk är värt att studera och diskutera.

3:1:4 Forskning

Varför ska man använda sig av kvantitativa metoder? Varför ska man använda sig av kvalitativa metoder? Varför ska man använda sig av intervjuer? Vi har använt oss av alla dessa tre metoder och vill därför förklara vad Pål Repstad (2001) skriver i Närhet och

distans om dessa olika metoder.

Medan arbetsmaterialet är tal och siffror vid användning av kvantitativa metoder, är det i grova drag texten som är det centrala uttrycket och arbetsmaterialet när det gäller kvalitativa metoder (Repstad, 2001. s. 9). Angående intervjuer skriver Repstad följande, En intervju speglar vad en person tänker och känner vid en bestämd tidpunkt och i ett

12

bestämt sammanhang (ibid. s. 80). I den kvantitativa metoden kan man genom

exempelvis statistik, beskriva hur pass en vanlig en företeelse är, jämföra olika företeelser med varandra, för att bestämma statistisk representativitet i urvalet och för att kunna uttrycka statistiska samband eller korrelationer mellan egenskaper. Den kvalitativa metoden innebär däremot att man studerar en eller få olika miljöer där men studerar fallet i en helhet med sina konkreta nyanser. Vidare förklarar Repstad hur denna forskningsmetod betonar ett tätt och nära förhållande mellan forskaren och den eller de personer som studeras. Anledningen till att vi valde intervju med informanterna var Repstads klara förklaring till att det finns en viss flexibilitet inom varje individuell intervju. Intervjuer kan även, på ett naturligt vis, leda till olika uppföljningsfrågor, där man kan utläsa olika nyanser från de olika svaren (Repstad, 2001).

3:2 Läroplanen Lpo94

Ett av de grundläggande värdena i kursplanen är att varje enskild individ ska tillåtas att finna sin egen egenart och därigenom delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarlig frihet. Detta kan göra det svårt för eleverna om pedagogerna inte tillåter hjälpmedel som till exempel sms och chatt. Eleverna ska även utveckla sitt eget sätt för att lära samt ha kunskaper om medier och deras roll, kunna använda sig av den informationsteknik som finns för kunskapssökande och lärande. Detta anser vi ligger väl i linje med att använda sms och chatt, om eleverna känner att dessa kan vara till hjälp. Det kan också ses stå i strid med kursplanen om man direkt förbjuder detta.

Det ska finnas ett internationellt perspektiv där de ska kunna se verkligheten i ett globalt perspektiv och de ska även ges möjlighet till olika kunskapsformer. Det borde ses som naturligt att alla nya medierna kan vara ett bra hjälpmedel. Eleverna ska även kunna producera texter med olika syften som redskap för lärande och kommunikation. Som exempel kan vi här nämna att det har skrivits en hel uppsats på sms av en elev i England. Eleverna ska ha kunskaper om medier och deras roll. Detta borde innebära att de ska lära sig hantera alla medier och kommunikationssätt och däribland även sms och chatt.

Det finns även i slutet av läroplanen ett antal punkter som rektor ansvarar för. Där kan vi bland annat läsa att personalen ska få den kompetensutveckling som krävs för att de ska kunna använda sig av alla tillgängliga hjälpmedel och utföra sina arbetsuppgifter.

13

4 Metoddel

4:1 Metod

I vår undersökning har vi använt oss av kvantitativa och kvalitativa metoder. Vi lägger störst tyngd på den kvalitativa metoden, då man i den får en god grund för att förstå konkreta lokala skeenden (Repstad, 1999).

Vi började med den kvantitativa metoden för att kunna se om det finns några olika attityder gentemot sms och chatt på skolan. Med den kvantitativa metoden ville vi kunna redogöra för forskningen genom statistisk representation (Repstad, 1999). I den kvantitativa kan man genom exempelvis statistik, beskriva hur pass vanlig företeelse är, jämföra olika företeelser med varandra, bestämma statistisk representativitet i urvalet och kunna uttrycka statistiska samband eller korrelationer mellan egenskaper. Med denna metod innebär det att man gärna abstraherar, det vill säga att man från den konkreta verkligheten drar ut några få drag eller egenskaper, som kallas för variabler (ibid.).

Med den kvalitativa metoden innebär det att man enbart studerar en eller några få olika miljöer, men att man studerar dessa i en helhet med alla sina konkreta nyanser (Repstad, 1999). I denna forskningsmetod betonas ett tätt och nära förhållande mellan forskaren och den miljön eller de personer som studeras. Man måste dock vara medveten på att idealet om närhet och långvarig kontakt i denna metod inte alltid kan uppfyllas i praktiken. Det är dock fortfarande en styrka för forskaren att kunna mäta sitt eget projekt med en ideell standard, både för att få en realistisk bedömning av begränsningarna som finns och för att kunna förmedla den vidare (ibid.). Ett annat bra kännetecken för kvalitativ metod är dess flexibilitet. Under till exempel en intervju kan man ändra på sitt frågeschema utan att det blir särskilt problematiskt att ändra stimuli.

Anledningen till att vi valde intervjuer var att det finns en viss flexibilitet inom ramen för varje individuell intervju (Repstad, 1999). I en intervju blir det även naturligt att en viss fråga leder till exempel till olika uppföljningsfrågor. Det kan även vara så att två olika intervjuare med samma frågor får olika svar. Detta beror på att de kvalitativa metoderna är inriktade på att i all sin nyansrikedom och så autentiskt och riktigt som möjligt fånga aktörens egna verklighetsuppfattningar, motiv och tankesätt i all sin

14

nyansrikedom och så autentiskt och lojalt återgivet som någonsin är möjligt för forskarens del. Med de kvalitativa metoderna kan intervjuaren komma under skinnet på aktörerna och ställde följdfrågor som är relevanta, och dessutom styra frågorna åt ett visst håll om så behövs (ibid.).

4:2 Urval

I vår undersökning utgår vi från ett elevunderlag på totalt 46 elever och 3 lärare som är fördelade på två skolor. De ena skolan är belägen i en större tätort och har ett upptagningsområde som innefattar många olika kulturer. Det finns olika sociala skikt med villabebyggelse och flerfamiljshus. Det finns inom området ett rikt utbud av olika nationaliteter men dessa kan inte härledas till något speciellt bostadsområde. I denna skola finns det idag cirka 700 elever och våra undersökningsklasser består av två sjätteklasser med sammanlagt 25 elever. De har ett lärarlag som består av två utbildade pedagoger.

Den andra skolan är belägen i en mindre tätort. Denna skola har ett monokulturellt upptagningsområde som består av mestadels villabebyggelse. Det finns i detta upptagningsområde enbart ett fåtal medborgare av annan nationalitet än svensk. I denna skola finns det cirka 400 elever och vi har undersökt 21 elever i en sjätteklass och deras utbildade pedagog.

De olika klasslärarna blev tillfrågade om att delta i undersökningen och fick anpassade frågor som rörde deras lärarroll och inställningar till sms och chatt.

En av de intervjuade skolorna har tillgång till ett flertal datorer i klassrummet. Det finns också ett antal datorer utplacerade i korridorer och samlingsrum. De har även tillgång till ett mediatek. Den andra skolan har endast tillgång till lärarens dator i klassrummet, och har sedan tillgång till ett litet mediatek som är gemensamt för hela skolan.

Båda skolorna och alla klasslärare tillåter att eleverna har med sig sina mobiltelefoner till skolan. Ingen av lärarna tillåter emellertid eleverna att använda dessa under lektionstid.

15

använda undersökningen till. Enkäten innehåller ja och nej-frågor, detta för att vi ska få en uppfattning om hur vi ska gå vidare. Vi har därefter uppföljande intervjuer med klassernas elever och lärare.

4:3 Genomförande

Vi började vår undersökning med att lämna en enkät till klasserna. Vi ville med dessa enkäter ta reda på hur användningen av sms och chatt såg ut på skolorna. Vi ville bland annat se hur många som hade tillgång och använde sig av mobiltelefoner och datorer. Detta för att både sms och chatt är beroende av att ha tillgång till dessa.

Frågorna vi ställde till eleverna var:

 Har du egen mobiltelefon?

 Har du tillgång till dator på skolan eller hemma?

 Använder du sms och chatt?

 Får ni lov att använda er av sms och chatt i skolan?

 Använder er lärare sms och chatt i skolan?

 Tycker du att du skriver bättre i skolan om du får använda sms och chatt?

 Om du skriver egna anteckningar, logg, dagbok eller annat som ingen annan än du själv läser, använder du dig då av sms eller chatt?

Vi lämnade också en enkät till lärarna med följande frågor:

 Får dina elever använda sig av sms och chatt i skolan?

 Tycker du att sms och chatt utvecklar eleverna på något sätt?

 Använder du sms eller chatt i skolan?

 Tycker du att sms och chatt ska få användas i skolan?

Alla dessa frågor ställde vi till lärare och elever och de kunde svara ja eller nej, allt för att vi ville ha en bra grund att stå på och för att se hur vi skulle gå vidare med våra intervjufrågor.

Vi fortsatte att göra en intervjuserie med både elever och lärare. Eleverna vi intervjuade samlade vi i två grupper om fem elever i varje grupp. Då vi inte ville styra urvalet i dessa grupper var det lärarna som tog ut vilka som skulle medverka i intervjuerna. Intervjufrågorna vi ställde till eleverna var:

16

 På vilket sätt kan sms och chatt hjälpa dig i skolan?

 Varför använder ni sms och chatt?

 Hur använder du sms och chatt i skolan?

Lärarna fick följande frågor:

 Varför används inte sms och chatt i skolan?

 Hur tänker du kring sms och chatt?

Alla frågorna vi ställde vid intervjuerna valdes för att vi skulle få ett resultat som skulle visa på vilka attityder som finns och vi ville inte få igång en diskussion som handlade om tekniken.

17

5 Begreppsdefinition

5:1 Vad är chatt?

Ordet chatta kommer från engelskan, chatt '(små)prat', och innebär två eller flera personer som diskuterar skriftligt via datornät (Nationalencyklopedin).

Skillnaden mellan att chatta och användning av e-post är att alla som deltar sitter vid sin dator samtidigt. När man chattar skriver man korta meddelanden som visas direkt på skärmen för alla deltagare. Användargränssnittet på en skärm är vanligtvis ett separat fönster, för det som användarna individuellt skriver, även där allt som alla deltagare skriver i en viss chattning visas. Chatten är mest känt för att användas som ett medium för informella samtal, man det har även använts framgångsrikt för seriös kommunikation som till exempel vid möte mellan olika arbetsgrupper där deltagarna vistas på olika platser. En pågående chatt mellan olika individer kallas för en kanal. Det

finns även olika sociala arenor man kopplar in sig i på chatten.

Den digitala arenan innehåller olika forum som även kallas communities. ”En community är en websida som fungerar ungefär som en ungdomsgård” (Erlandsson, 2006). I dessa olika forum finns olika sorters mötesplatser beroende på åldersgrupp. En community är en mötesplats där man hittar andra med gemensamma intressen och olika communities skiftar i utseende, innehåll och funktionalitet beroende på vilken målgrupp den vänder sig till (Erlandsson, 2006). Exempel på olika communities kan vara Lunarstorm, Facebook och Haboo. Syftet med dessa communities är att personer ska kunna komma i kontakt med andra liksinnade och kunna upprätta en relation till dessa personer. Det finns även viktiga kriterier för dessa mötesplatser som ålder, kön, intresse, vart man bor med mera. Dessa mötesplatser fungerar ungefär som en ungdomsgård, där man kan välja om man vill vara aktiv med andra eller hålla sig mer för sig själv (Erlandsson, 2006).

5:2 Vad är sms?

SMS står för ”Short Message Service” (Nationalencyklopedin) och är en teknik som används för att skicka textmeddelanden mellan mobiltelefoner. Det går även att skicka mellan andra typer av trådlösa kommunikationer som handdatorer. Det går snabbt att skriva och det går snabbt att få svar. Eftersom SMS har ett begränsat utrymme, 160

18

tecken per meddelande, och eftersom det tar tid att knappa in bokstäverna påverkas både innehåll, funktion och form. Det gäller att försöka uttrycka sig kort. Därför finns det ett speciellt sms-språk där det ständigt uppfinns nya förkortningar och så kallade smilisar, en form av symboler. För att kunna förstå ett SMS måste manvara införstådd med de flesta förkortningar som förekommer. Det är detta språk som gör det så speciellt med sms.

De vanligaste anledningarna till att man skickar SMS är att man vill påminna om något, hålla kontakten, göra någon glad, eller att man inte orkar prata.En annan anledning är att man kan få kontakt med människor som befinner sig i sådana situationer där det är omöjligt att ta emot ett samtal, men möjligt att diskret ta emot och svara på ett SMS. Exempel på sådana situationer är när man sitter på ett möte eller på en föreläsning.

Det nämns i texten kortfattat att det saknas rättstavningsprogram, och då menar vi den typ av rättstavningsprogram som används i bland annat Microsoft Word eller Excel. I texten nämns också IKT som är ett vedertaget samlingsbegrepp för informationsteknik och kommunikationsteknik (Nationalencyklopedin).

5:3 Vad är en attityd?

Attityden brukar vi beskriva med två komponenter:

 En förnuftsmässig del som bygger på fakta och rationellt tänkande.

 En känslomässig del som enbart bygger på respektive individs subjektiva känslor.

Det vi med 100 % säkerhet vet, är att attityderna styr vårt beteende. Därför måste vi välja olika vägar i våra processer beroende på attityderna hos de vi möter. Proportionen mellan fakta och känslor varierar vanligtvis i varje enskild situation. Vi kan utan vidare säga att vi omedvetet påverkas av våra känslor i mycket hög grad. Ett grundläggande synsätt bakom våra attitydmätningar är att individens subjektiva upplevelser också är hennes objektiva verklighet.

19

6 Resultat

6:1 Enkäten

Enligt vår undersökning hade 91 % egen mobiltelefon och 95 % hade tillgång till dator hemma, dock hade eleverna inte tillgång till chatt och datorer på skolorna. Vidare visar vårt resultat på att de flesta eleverna, 91 %, använder sms och chatt under sin fritid. Detta ligger väl i linje med den undersökningen från Norge (Norska Medierådet, 2009) där 84 % sms:ade och 13 % chattade via mobilen.

På frågan om de fick använda sms och chatt i skolan så svarade 30 % att de ansåg att de fick använda dem medan 65 % inte ansåg detta. 5 % tyckte att de fick använda sms och chatt ibland. Enligt denna undersökning som gjorts av Medietilsynet i Norge är innehavet av mobiltelefon och tillgången till dator stort bland unga människor. Här nedan presenterar vi innehavsnivån för mobiltelefoner sedan 2006 och vi har även lagt in våra resultat som jämförelse.

Innehav av mobiltelefon i procent. Blått = Har mobil Grönt = Har inte mobil

Merparten av våra elever, 88 %, ansåg inte att deras lärare använde sms eller chatt i skolan medan 6 % ansåg att de gjorde det och 6 % att de gjorde det ibland.

På frågan om eleverna ansåg att de skrev bättre om de fick använda sms eller chatt svarade 46 % att de gjorde det och 54 % att de inte gjorde det. Det visade sig också att 45 % elever använde sms och chatt när de skrev något privat för egen del medan 55 % inte gjorde detta.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

2006 2008 2010 Vår undersökning

20

När lärarna tillfrågades om de tillät att eleverna använde sms eller chatt svarade alla 3 först att de tillät detta. I kommentarer till frågorna skrev emellertid en lärare att det berodde på omständigheterna, och en annan att det aldrig varit aktuellt. Alla lärarna skrev även i sina kommentarer att det finns en möjlighet att väcka nytt intresse för skrivande via att de får använda sms och chatt. En skrev även att detta kan vara ett sätt att ”få igång dem”.

Alla lärarna skrev att de använder chatt och sms under sin fritid men inte i skolan. En ansåg att man kunde använda sig av sms och chatt i skolan, en annan ansåg att man kunde använda sig av dessa i vissa fall, en ansåg att de inte skulle användas alls.

6:2 Intervjuresultat

6:2:1 Elevernas intervjuresultat

Vi ska här presentera de resultat vi fick genom våra intervjuer. De första resultaten redovisar vi genom de svar grupperna gav oss. När vi kommer till pedagogernas resultat kommer vi att redovisa dessa en och en då dessa svarade på sina frågor individuellt.

På vilket sätt kan sms och chatt hjälpa dig i skolan?

En del av eleverna anser framförallt att de skriver snabbare för att de använder sms och chatt. De använder sig av chatt när de skriver vissa texter på skolans datorer där de behöver skriva snabbt och mycket ibland. En del av eleverna säger även att de kan skriva utan att titta ner på tangentbordet. Detta har de lärt sig genom att chatta och sms:a.

Den större skolans elever anser att kontakten via sms är viktig. De anser också att det borde få lov att sms:a till varandra i klassrummet. Detta kan som en av eleverna säger

göra så att de slipper springa så mycket i klassrummet. Eleverna menar vidare att de

kan ställa frågor till andra som inte befinner sig i klassrummet. De menar även på att de kan hjälpa andra elever som har det svårt genom att ge dessa elever stöd via framförallt sms. Eleverna säger att det skulle kunna innebära att de till viss del skulle kunna motverka att andra elever mobbas.

21

Båda skolornas elever anser att det är troligt att lärarna förbjuder sms och chatt för att de inte kan ha kontroll över vad som skrivs. De tror inte heller att lärarna har den kunskap som krävs för att förstå saker som till exempel förkortningar och figurer. En av eleverna sa att hon inte tror att lärarna kan så mycket om sms och chatt och därför inte vågar tillåta dem att använda det.

Varför använder ni sms och chatt?

Här menar eleverna åter igen på att man vill få kontakt. Men de utvecklar också svaret till att det är lätt att få tag i kompisar som är bosatta någon annanstans som i en annan del av staden, en annan stad eller ett annat land. När vi frågar om varför de inte talar med varandra i stället för att kommunicera över mobil eller dator så tycker de flesta att det kostar alldeles för mycket att ringa. De säger också att en del mobilabbonemang erbjuder upp till flera tusen gratis sms i månaden och att chatten är gratis.

Hur använder ni sms och chatt i skolan?

De flesta eleverna svarade att de för det mesta sms:ar på rasterna. Ingen av de tillfrågade hade tillgång till datorer för att chatta på skolan. De sms:ar till kompisar men även till de kompisar som finns på den egna skolgården. Det framkom även att de sms:ade i klassrummet både till varandra inom klassrummet och till andra kompisar. Vi kan inte genom resultatet och elevernas svar se någon skillnad mellan de olika skolorna. En säger också att det är så populärt med chatt och sms att de inte bryr sig om att tala med varandra. En annan dristade sig till och med till att säga att: till slut snackar vi väl bara i

skolan.

Inte på någon av skolorna använder sig eleverna av chatten då detta kräver tillgång till skolans datorer och dessa endast används till informationsletande och utskrifter av texter. Den ena skolan har i stort sätt ingen tillgång till datorer och där är chatten helt utesluten. De som använder chatt gör detta på sin fritid.

22 6:2:2 Lärarnas intervjuresultat

Då lärarna ska och vill vara anonyma har vi valt att kalla dem för: Lärare 1, Lärare 2, och Lärare 3.

Varför används inte sms och chatt i skolan?

Detta blev tydligen svårt för lärarna att förklara men Lärare 1 och 2 svarar att de inte förstår sms och chatt och framförallt dess innehåll med speciella förkortningarna och så kallade smilisar. Lärare 3 menar att hon skulle behöva få hjälp av en IT-ansvarig lärare för att kunna lära sig att använda dessa medier. Alla tre anser att mobilen inte är ett media utan mer bara en telefon som man kan använda sig av om till exempel en elev försvinner från lektionen.

Lärare 2 anser att de använder dem i viss utsträckning men att det är svårt att hjälpa eleverna när man som lärare inte förstår medierna.

Hur tänker du kring sms chatt?

Lärare 1 säger att det troligtvis finns en användning för dessa medier i framtidens skola och att det är viktigt för oss som pedagoger att följa med i utvecklingen, även om det ibland kan gå fort och att det ibland inte finns mallar att gå efter.

Lärare 2 och 3 inser att de inte kan använda sig av dessa, då de först skulle bli tvungna att skaffa ett lexikon som kan översätta sms och chatt till ”vanlig” svenska.

Alla säger även att de gärna är villiga att använda dem i framtiden men att det i så fall krävs någon form av fortbildning. De vet dock inte hur detta ska gå till. Lärare 2 och 3 anser sig som så ”gamla” att de inte har följt med utvecklingen i den omfattning som faktiskt krävs av dem som pedagoger i ett modernt samhälle.

Trots motståndet på skolorna så svarar ändå lärarna att de är för alla nya medier. Lärare 1 säger: vi måste ju hänga med i ungdomarnas utveckling för att förstå dem. Jag sms:ar

ofta med min son men jag chattar inte lika ofta. Då måste man koppla upp sig och binda sig vid datorn och det vill jag inte. Sms:a kan jag göra var jag vill.

23

7 Analys

Vår undersökning visar på att det finns en stor utbredning och användning av både sms och chatt hos både lärare och elever, precis som i Bellanders (2006) forskning där hon har intervjuat elever om bland annat deras användningskultur av mobilen och sms. Undersökningen har gjorts på tre olika skolor. Svaren visar att så gott som samtliga har en egen mobiltelefon (97 %), och har tillgång till dator (95 %). Detta påvisas även i en ny undersökning från Norge (Norska medierådet, 2009) där 90 % har en mobiltelefon och 98 % har tillgång till dator. I våra resultat kan vi inte se att det skulle finnas några kulturella eller sociala skillnader beroende på vilken kommun eller vilket område de är bosatta i, varken i användandet eller innehavet av datorer eller mobiltelefoner, då alla elever har lika stor tillgång till dessa medier. Även Bellander (2006), har kommit fram till att det inte finns någon större skillnad på innehav av mobiltelefon oavsett om man går i en stadsskola, förortsskola eller landsortsskola. Användningsområdet med telefonerna var även det gemensamt, nämligen att hålla kontakten med kompisarna och att kunna kommunicera med varandra även utanför skolan. Interaktionen och kommunikation med kompisar och även föräldrar visar sig vara en mycket viktig del i barns användning av mobiltelefoner, då de i Bellanders intervjuer säger att man sms:ar för att inte få dåligt samvete. Detta kan ses som ett lustfyllt sätt att läsa (Wagner, 2004), något som bör uppmuntras i alla lägen.

Det är tydligt bland eleverna att de är flitiga användare av båda medierna. Däremot så finns det en osäkerhet hos eleverna när vi kommer in på användandet av dessa i skolan och klassrummet. Här finns en tydlig trend att eleverna använder sig mer eller mindre frekvent av sms, trots att det inte finns någon av våra intervjuade lärare som godkänner detta. Detta stämmer väl överrens med Hernwalls (2001) avhandling, där han menar på att det är viktigt att eleverna får använda sig av den nya tekniken. Han ser dock även en fara i detta genom att en del elever via tekniken kan fly från skolan. Vår undersökning pekar på det motsatta då eleverna menar på att de kan hjälpa varandra, och då kan man förutsätta att de använder medierna i skolan trots lärarnas motstånd. Även Andersson, Persson och Thavenius (1999) tar upp problemantiken i de förbud som många lärare sätter upp angående de nya kommunikationssätten. De menar också på att vi ska värna att eleverna använder de hjälpmedel som finns, och att medier har en klar plats i skolan

24

(ibid s. 73). Det är även viktigt att vi inte låser fast oss vid så kallade gamla och kanske inte längre värdefulla värderingar (Persson, 2000. s. 87), utan tänker mera fritt kring vad som kan avhandlas genom sms och chatt (ibid s.63). När mobiltelefonerna först dök upp, skriver Adelswärd (2001), var människan mycket skeptisk och förbryllad. Efter ett tag kunde man se folk gå omkring och prata för sig själv, vilket fick andra att tro det handlade om någon form av störning hos folk. Fenomenet fick däremot en annan förklaring, nämligen en öronsnäcka till telefonen. Tekniken har utvecklats mycket och fortsätter att utvecklas i snabb takt, vilket gör att personalen i skolorna måste följa med i denna utveckling om de ska kunna förstå de unga.

Våra resultat visar även på att barn i allmänhet tycker att kommunikation är viktigt. De sms:ar och chattar för att hålla kontakten och kommunicera med varandra. Hernwall (2006), skriver i sin bok, barn@com- att växa upp i det nya mediesamhället, att barn sedan slutet av 1990-talet har lockats inte minst av chattandet. Hernwall menar att allmänheten idag är lite rädd för att den nya chatten, där man till exempel kan prata med varandra, ska ersätta våra gamla texter. I stället måsta man, menar han, se möjligheterna med alla dessa nya chattsidor som dyker upp nästan dagligen. Våra nya trender är virtuella och mer komplexa miljöer, där våra ungdomar befinner sig varje dag. Våra ungdomar har redan börjat använda sig av uttryck som ”vi går omkring på olika chatt”, där de refererar till att de faktiskt befinner sig i olika digitala världar samtidigt (ibid). Detta gör de bland annat för att hitta den rätta digitala arenan som leder dem till en interaktion med andra i Sverige eller övriga världen.

Även Malmgren (1988) talar om att vi kan förvänta oss att alla hjälpmedel, och då även sms och chatt, kommer att förändra vårt sätt att kommunicera i framtiden. För den som är i en lärandeprocess är denna flexibilitet något positivt, då ett individualiserat lärande blir möjligt (Hernwall, 2003). Här pekar Hernwall (2001) på vikten av att skolan måste anpassa sig efter det IT-samhälle vi lever i och att se till att personalen fortbildas i detta. Vidare kan vi också konstatera att lärarna i de flesta fall använder sig av telefonen men endast i mindre omfattning av sms. Några lärare har dock närmat sig chattandet med att kontinuerligt lämna information till elevernas föräldrar via internet. Man kan ställa sig frågande till om detta kan jämställas med chatt eller mer är ett utbyte av så kallade vanligt skrivna brev som elevernas föräldrar många gånger tar ut i pappersform och då läser som ett brev.

25

I sin doktorsavhandling tar Hernwall (2001), bland mycket annat upp, att barnen har sin egen digitala informationsteknik och att denna kan vara till stor nytta för eleverna. Han menar även på att det ser ut till att finnas en stor klyfta mellan kunskaperna kring den nya medietekniken och att lärarna ofta har stannat kvar i utvecklingen vid den gamla tidens datorer. Detta pekar på behovet av fortbildning för alla inom skolan då denna nya teknik redan finns där med eleverna. Erlandsson (2006) menar att vuxna hela tiden känner att de måste ”ha koll” på vad barn gör online och offline. Detta går inte då vuxnas kunskap om den nya tekniken är mycket dålig. Kunskapsklyftan mellan de unga och vuxenvärlden vad gäller användning av de nya medierna är gigantiska. Även när en vuxen står bredvid en dator vet de inte vilken aktivitet som pågår i maskinen. Detta, säger Erlandsson, verkar ibland ha tagits som ett skäl till att abdikera från sitt ansvar, något han ser som mycket tokigt.

Undersökningen pekar på att eleverna känner att de kan bli hjälpta av sms och chatt. Många anser att de lär sig att skriva snabbare och även att kommunikationen med andra är en viktig del för att lära sig. De anser även att det kan bli mindre spring i klassrummen om de sms:ar istället. En annan intressant aspekt i elevernas svar är att de skulle kunna hjälpa andra elever, och då inte enbart med skolarbetet, utan även hjälpa de som till exempel mobbas. I undersökningen kan vi inte se något sådant reslutat hos lärarna. En lärare anser emellertid att man kan ringa till elever som avviker från skolan. Hernwall (2001) talar om datorns och telefonens användande i förhållande till att upprätthålla kontakter, få kompisar eller för att man kanske inte har kompisar. Han pekar också på vikten av att få lov att använda sig av olika rollspel och att utbyta erfarenheter. Undersökningen kan anses styrka det som står i läroplanen (Lpo94), om att anpassa utbildningen till varje enskild individ, och även att det finns olika vägar att nå sina mål. Vi kan utläsa ur undersökningsmaterialet, att det finns ett antal elever som inte kan se någon nytta med att använda sig av sms eller chatt. Dessa elever är dock endast ett fåtal av informanterna.

Attityder kring nya medier är inget nytt fenomen. Vi kan även i boken Låneord i

Svenskan (Edlund, Hene. 1992), läsa om att det finns många olika attityder till både hur

språk används och vad de används till. Undersökningen visar på att en del attityder inte stämmer överrens med framförallt lärarnas förbud, till exempel att de har sms-förbud i klassrummen. Detta talar emot den progression som finns inom telefon och datorsidan

26

idag och som bland annat Malmgren (1996) talar om. Han talar om hur han tror att det elektroniska mediesamhället kommer att vara en stark socialisationsfaktor och då även ledande inom undervisningen. Däremot så måste införandet av dessa medier och därmed sms och chatt innebära, att eleverna får ta ett ansvar inför användandet av dessa. Ladberg (2000) pekar på vikten av att vi anpassar undervisningen till olika inlärningsmetoder och även tittar efter vilka behov som finns. Språket som vi lär oss växer fram ur det välbekanta och vi måste tro på kommunikation. Läroplanen (Lpo94) talar om att vi ska anpassa våra metoder efter varje enskild individ, och det kan bli svårt i vårt moderna samhälle att utesluta något som eleverna kan känna sig hjälpta av.

Barnen i vår undersökning svarar att de ringer och sms: ar för att hålla kontakten och veta var kompisarna befinner sig. Bellanders intervjuer visar att ägandet av en mobiltelefon är en ”skitcool” sak. För eleverna i undersökningen var det däremot inget särskilt med att man ägde en mobiltelefon. De reflekterade inte över att det skulle vara något speciellt med det. Det är svårt att få ett helt entydigt svar till vilka attityder totalt som finns kring sms och chatt. Men en tydlig attityd är att eleverna inte tror att lärarna kan något om sms och chatt. Undersökningen visar dock på att det finns sms:ande pedagoger.

De flesta av pedagogerna säger att de följer med i tekniken och att de vet vad sms och chatt är för något. När vi frågade om de tillät sms och chatt i klassrummet så blev svaret att pedagogerna förbjuder eleverna att använda sms och chatt. Här menar Andersson (2004) på att detta inte har någon större mening utan att de kulturella värdena ändå bestämmer vad eleverna gör och att deras beteenden grundläggs tidigt. Han pekar också på att socialisationen till stor del görs även över datorer och telefoner och att det här finns många olika möjligheter till utveckling. Däremot kan denna kommunikation till viss del få en negativ effekt då den räknas som en envägskommunikation och att detta då kan ses som fult.

Det visade sig att de flesta pedagoger blandade ihop sms och chatt med informationssökning på internet eller att skriva vanliga texter på datorer. Det visade sig även att den ena skolan inte hade full tillgång till datorer och därmed endast kunde utnyttja dessa i begränsad omfattning. Hernwall (2003) menar att det vi idag kan höra om datoranvändning i skolan är att det ska ses som ett naturligt redskap i lärandemiljöer.

27

Samtidigt som det förespråkas datoranvändning skapas det även ett regelsystem, inte bara för hur datorerna får användas utan även för andra aktiviteter inom skolan. Det närmaste vi kommer sms och chatt i skolan är en lärare, som tidigare sagt att hon inte kan sms:a, säger att hon väldigt ofta faktiskt sms:ar med sin son, vilket kan ses som att hon ser det som fult att sms:a (Andersson, 2004).

De flesta lärare ger dubbla budskap genom att de alla i stort förbjuder eleverna att använda sig av sms och chatt i klassrummet medan de senare säger att det är helt naturligt att vi som pedagoger ska följa med i utvecklingen. Detta kan då ställas mot den elev som enligt en artikel i Utbilder (Nummer 5, 2003) skrev en hel uppsats på sms. Kursplanen för Svenska, talar om vikten av att utnyttja alla olika möjligheter som finns för att hämta information, och att tillägna sig kunskaper om medier och att tolka, kritiskt granska och värdera olika källor (skoverket). En annan viktig attityd som vi kan utläsa ur lärarnas svar är kontrollbehovet. De flesta säger att de har svårt att följa med i vad eleverna skriver och att de skulle behöva ett uppslagsverk för att kunna förstå alla förkortningar och figurer, så kallade smilisar. Detta tar även Håkansson (1998) upp genom att diskutera sms och chatt i förhållande till nyare medier och just hur deras ordböcker översätter konstigt eller helt felaktigt. Dessa har dessutom sällan någon översättning för förkortningar och smilisar.

Två av lärarna säger att de på grund av sin ålder, inte följt med i den utveckling som skett. De anser också att deras skola inte satsat på fortbildning när det gäller detta område. I en artikel som berättar om ett skolprojekt i Sandviken anses det att många barn kan fara illa och tappa glädjen redan under det första skolåret, på grund av att läs- och skrivinlärningen inte lyckas så bra för dem. Det kan bero på att barnens förmåga att skriva för hand inte är tillräckligt utvecklad vilket kan hämma språkutvecklingen, menar Mona Wiklander, IT-pedagog i Sandviken. Det kan också bero på att barnen behöver koncentrera sig så mycket på att forma prydliga bokstäver att de inte utvecklar språket i den takt som skulle kunna vara möjligt. Wiklander och Stadell drog igång ett projekt som gick ut på att låta barnen använda datorn när de skulle lära sig skriva. Datorerna är utrustade med ljudande tangentbord, talsyntes och rättstavningsprogram, vilket gör att barnen får en omedelbar återkoppling när de skriver. Just återkopplingen är mycket viktig, eftersom det gör att barnen hela tiden blir medvetna om språket och kan korrigera texten (skoldatatek).

28

8 Diskussion

Finns det någon nytta i att låta eleverna använda sig av internet i klassrummet? Eleverna själva anser att skolan skulle bli mycket roligare om de hade fått använda sig av de nya medierna, men anser samtidigt att det inte hade gett någon nytta i kunskapssyfte (Hernwall, 2003). Vi anser att det finns stora potentiella möjligheter att med fortbildning, ge pedagogerna de verktyg som kan hjälpa dem att på ett ansvarsfullt sätt applicera de nya medierna till eleverna. Vi anser även att en longitudinell forskning inom språkutvecklingen i förhållande till sms och chatt är av största vikt för förståelsen för dessa medier. Eleverna menar att de fortfarande behöver böcker, lärarledda lektioner, läxor och prov. Detta resonemang visar att eleverna har en påfallande konventionell uppfattning om vad lärande och kunskap är (Hernwall, 2003). Lärarna ser datoranvändningen i skolan som en flykt för eleverna från det ordinarie skolarbetet. De attityder som finns inom lärarkåren gentemot elevernas medieanvändning genomsyrar hela undersökningen, och detta menar vi bör undersökas vidare. Vi ställer oss även frågande till hur motsträvig man får vara som pedagog, då läroplanen påkallar det vidgade textbegreppet. Detta innebär att vi inte får låsa fast oss vid gamla traditioner så som att skriva med penna, läsa skönlitteratur och söka information på internet. Det kan däremot vara klokt att gå varsamt fram i ämnet och titta på utvecklingen i Nya Zeeland där man just nu har tillåtit bland annat chatt och sms i skolan. I en artikel ur PC För Alla kan vi se att; beslutet har väckt stor uppståndelse och delat såväl lärare och elever i två

läger.

I vår undersökning ser vi att elevernas användning av chatt och sms är betydligt större än vi trodde, och att det även finns ett stort motstånd gentemot lärarnas många förbud. Chatt och sms är för ungdomarna idag ett utbrett och väl fungerande kommunikationssätt. Eleverna ser inte mobiltelefonen och datorn som ett verktyg utan ser det som en naturlig del av vardagen. Därför är det av största vikt att vi som pedagoger lär eleverna att använde dessa medier på ett korrekt och ansvarsfullt sätt. Detta för att förebygga till exempel mobbing eller hantering av felaktig information. Då dessa medier idag anses som en naturlig del av elevernas vardag kan det enligt vår mening se konstigt ut att vi inte kan ha samma förutsättningar i skolan då det från regeringshåll satsas otroligt mycket på IT enligt Kollegiet Schweden (kollegiet.com).

29

Vi ser att det finns stora brister i kommunikationen och samspel mellan skolledning, läroplan, lärare och elever. Vi anser att skolledningen måste applicera läroplanens (Lpo94) olika sätt att se på den enskilde individen och dennes rätt att få tillgång till de hjälpmedel som de anser sig hjälpta av. För att detta ska kunna fungera måste även skolorna få tillgång till personal med IT-kunskap. Dessa personer ska sedan på ett effektivt sätt kunna lotsa personalen in i nya och relevanta arbetssätt, i förhållande till dessa medier. Exempel på detta kan vara att skicka frågor via sms för att få snabba svar, kontakt via chatt med en engelsk skola inom engelskundervisningen eller varför inte spela in glosor via mobilen för att repetera. Eleverna har redan sedan tidigare ett naturligt förhållningssätt till dessa. De behöver endast vidareutbildas i ansvaret kring användandet av dessa och även kring det kritiska tänkandet. Då de flesta eleverna tycker sig se fördelar med användandet av sms och chatt borde pedagogerna tillhandahålla medierna som finns och se till att dessa används på ett ansvarsfullt sätt. Eleverna själva anser att de till viss del utvecklar sitt skrivande. Vi ansåg senare att vi ställt en ledande fråga och har därför svårt att lägga någon värdering i elevernas svar.

Att behärska datorer och IKT är ett väsentligt inslag om vad kulturkompetens innebär för barnet i det moderna informationssamhället. För den moderna människans utvecklingsuppgifter, beskrivs att de ska kunna behärska datorer och kunna finna ett eget användande i den mängd av möjligheter som IKT erbjuder. Om man ser IKT ur en utvecklingsuppgift innebär detta en dubbel utmaning, dels att lära sig behärska teknik, dels att den förmedlar stoff som inte bara fascinerar utan har en betydelsefull roll i barnets utveckling (Hernwall, 2003). Patrik Hernwall frågar en elev: vad är det som är

så spännande med datorer? då svarade eleven: chattar mest egentligen (Hernwall, 2003,

s. 31). Även elevens jämnåriga kompis säger att han har många kontakter vilket gör det lättare för honom att hitta det han söker efter på Internet. För eleven och hans kompisar betyder chatten att de kan få en omfattande social arena där de kan hitta nya vänner. Eftersom det alltid är någon inloggad på chatten är det inte bara den sociala biten som är viktig utan även att man kan hjälpa varandra i olika frågor, en form av social interaktion (ibid). Här ser vi en stor potential att utnyttja dessa hjälpmedel för att stärka de elever som eventuellt har det svårt i sina arbeten, eller kanske mobbas, och därmed göra det lättare att söka kontakt eller hjälp utanför klassrummet.

30

Vi blir förvånade när vi ser att vissa skolor inte prioriterar de nya medierna. Det är även tydligt att skolorna allmänt inte prioriterar fortbildning för skolpersonal eller anställning av IT- ansvariga. Kan man se detta som ett resultat på att lärarna saknar kunskap kring användandet av dessa medier? En av lärarna uttalar klart att det råder ett förbud i hennes klassrum på grund av att hon själv inte förstår sms och chatt. Detta stämmer inte helt då denne senare i intervjun berättar om sitt sms: ande med sin egen son. Lärarna själv efterlyser kompetensutveckling. För att komma till rätta med de negativa attityder som finns kring sms och chatt anser vi, att det är av största vikt att pedagogerna tar ett stort ansvar i den mediala utvecklingen. Det är även pedagogernas ansvar att kräva och efterfråga kompetensutveckling från ledningen.

Vad gäller eleverna ser vi ett tydligt behov av sociala kontaktnät och att de anser att både sms och chatt är en del av deras vardag. I skolsammanhang ser vi mediet sms som det mest användbara mellan pedagog och elev. Pedagogen kan till exempel skriva ett sms till eleverna om läxor, utflykter, samtal med mera. Detta skulle även kunna bli en viktig socialisationsfaktor mellan eleven och dennes mentor. Mediet chatt skulle kunna användas i ett globalare sammanhang. Ett exempel på detta kan vara att chatta med en annan elev i ett annat land på ett annat språk.

För pedagogernas del skulle de kunna använda medierna i kontakter med till exempel andra delar av landet eller världen. Detta skulle kunna vara en chatt-situation med till exempel en engelsk skola vid undervisning i engelska, eller att utbyta kulturella erfarenheter med en skola i en annan del av landet. Det finns även en möjlighet att bygga upp en Community med klassen och där ha ett forum för samtal och diskussioner.

För att uppdatera sig och hålla sig ajour inom all IT finns det en uppsjö av olika källor att tillgå. Då mycket, som nämnts tidigare, tillhör nytt material så är det svårt att veta tillförlitligheten på sidorna på nätet. Det finns en sida från Medierådet som vi kan anse som förhållandevis säker, där de hänvisar till olika sidor och artiklar som behandlar det mesta inom chatt och sms. Att söka kunskap gör oss som pedagoger mer förberedda inför den nya tekniken som vi ska kunna hjälpa eleverna med (Medierådet).

31

9 Litteraturlista

9:1 Litteratur

Adelswärd Viveka (2001)Ord på glid. Smedjebacken: Fälth & Hässler. Ahlsén Elisabeth (2002)Språk i fokus. Lund: Studentlitteratur.

Andersson Lars-Gunnar (2004)Fult språk. Falun: ScandBook AB.

Andersson, Persson, Thavenius (1999) Skolan och de kulturella förändringarna. Lund: Studentlitteratur

Edlund Lars-Erik, Hene Birgitta (1992) Lånord i svenskan, om språkförändringar i tid

och rum. Finland: Förlags AB Wiken.

Hernwall Patrik (2001) Barns digitala rum. Edsbruk: Akademitryck AB.

Håkansson Gisela (1998)Språkinlärning hos barn. Lund: Studentlitteratur Lund.

Malmgren Lars-Göran (1988)Svenskundervisning i grundskolan. Lund: Studentlitteratur.

Persson Magnus (red.) (2000)Populärkulturen och skolan. Lund: Studentlitteratur. Repstad Pål (1999)Närhet och distans. Lund: Studentlitteratur.

Svenska Språknämnden (2000)Svenska skrivregler. Stockholm: Liber AB.

Wagner Ulla (2004) Samtalet som grund. Stockholm: Ulla Wagner och Bonnier Utbildning AB.

9:2 Källor från nätet

http://www.kollegiet.com/education-in-sweden

En sida på engelska som tar hur regeringen satsar på IT.

http://www.medieradet.se/upload/DetUngaInternet/DUI_Litteraturlista.pdf

En lista med olika länkar till sidor som har material om hur IT kan användas i skolan. http://www.skoldatatek.se/laestips/159-sprakutvecklingen-tar-fart-framfoer-datorn 2010-06-01 kl. 12.59

Handlar om Sandvikens satsning på läs och skrivutveckling tillsammans med de nya medierna.

http://www.idg.se/2.1085/1.82107

En artikel om användning av sms och chatt-språk i skolan i Nya Zeeland. http://www.ne.se/lang/

32 Nationalencyklopedin.

http://www.medietilsynet.no/Documents/Trygg%20bruk/Rapporter/Barn%20og%20digi tale%20medier/100319_Del_1.pdf 2010-06-14 kl.13.49

Norsk undersökning om medieanvändning.

9:3 Övriga källor Kursplan för svenska http://www.skolverket.se/sb/d/2386/a/16138/func/kursplan/id/3890/titleId/SV1010%20-%20Svenska, 2010-04-19. 12.30. Läroplan Lpo94 http://www.skolverket.se/sb/d/193/url/0068007400740070003a002f002f007700770077 0034002e0073006b006f006c007600650072006b00650074002e00730065003a0038003 000380030002f00770074007000750062002f00770073002f0073006b006f006c0062006 f006b002f0077007000750062006500780074002f0074007200790063006b0073006100 6b002f005200650063006f00720064003f006b003d0031003000370031/target/Record% 3Fk%3D1071, 2010-04-19, 12.30.

Vi har även en tidskriftskälla som är publicerad i kvällspressen.

Artikeln är av Carl-Johan Lejland som diskuterar hur sms kan vara en fara eller nytta. Han skriver med utgångspunkt från material som är insamlat av Ylva Hård af Segersta-Hasselgren och Sylvana Sofkova Hashemi.

33

Bilaga 1

Svenska förkortningar:

LR = eller ASG = asgarv

Också = också IAF = i alla fall QL = kul IOFS = i och för sig XoXo = puss och kram cs = ses 3vlig = trevlig hlr = heller

csn = ses sen hsh = hur som helst

Engelska/amerikanska förkortningar:

ASAP = as soon as possible IC = I see

BRB = be right back IOW = in other words BTW = by the way LOL = laughing out loud CYA L8R = see you later G8 = great

FAQ = frequently asked question FYI = for your information OIC = oh I see (aha) TIA = thanks in advance ROFL = rolling on floor laughing (gapskratt)

MYOB = mind your own business (lägg dig inte i)

Adelswärd Ord på glid, 2001, s 46-47

Man använder sig även av smilisar när man sms:ar och chattar, här kommer några exempel på smilisar som beskriver hur skribenten känner sig:

:-) = jag är glad :-D = jag är jätteglad :-( = jag är ledsen :’-( = jag gråter

;-) = jag flörtar eller är ironisk #-) jag har festat hela natten

Här kommer några exempel på smilisar som hjälper skribenten att berätta om sig själv: 8-) = jag har glasögon B-) = Jag har solglasögon

:-)8 = jag är välklädd =:-o = jag är rädd

:-/ = jag är skeptisk :-x = jag tiger som muren Adelswärd Ord på glid, 2001, s 46-47

34

Bilaga 2

Frågor till elever angående studie om attityder kring sms och Chat.

Fråga 1.

Har du egen mobiltelefon?

Ja Nej

Fråga 2.

Har du tillgång till dator på skolan eller hemma?

Ja. Hemma I skolan Nej

Fråga 3.

Använder du sms och chatt?

Ja Nej

Fråga 4.

Får ni lov att använda er av sms och chatt i skolan?

Ja Nej

Fråga 5.

Använder er lärare sms och chatt i skolan? Ja Nej

Fråga 6.

Tycker du att du skriver bättre i skolan om du får använda sms och chatt? Ja Nej

Fråga 7.

Om du skriver egna anteckningar, logg, dagbok eller annat som ingen annan än du själv läser, använder du dig då av sms eller chatt?

Ja Nej