KANDID
A
T
UPPSA
TS
Religionsvetenskap (61-90)Synen på religionsundervisningen
Tre gymnasieelever med muslimsk bakgrund om
religionsundervisningen
Anna Prgomet
C-uppsats 15hp
Innehåll
Förord ... 2 Abstrakt ... 3 DEL I ... 4 1. Inledning ... 52. Syfte och Problemformulering ... 6
3. Avgränsning ... 7
4. Material och metod ... 7
5. Tidigare forskning ... 10
5.1 Muslimer i Sverige ... 10
5.2 Islam och läromedel ... 11
5.3 Muslimer och skolan ... 14
5.4 Läraren, eleverna och dialog mellan olika grupper ... 17
DEL II ... 19
6. Teoretisk referensram ... 20
6.1 Sekulär och traditionell islam inom utbildningsinstitutionerna ... 20
6.2 Lärarens betydelse i klassrummet ... 23
6.3 Islam i läroböcker ... 23
6.4 Dialogens betydelse ... 24
DEL III ... 26
7. Bakgrund ... 27
9. Resultat & Analys ... 28
9.1 Undervisningens resurser; läraren och läroboken. ... 28
9.1.1 Synen på läraren ... 28 9.1.2 Synen på läroboken ... 32 9.2 Synen på diskussion ... 33 10. Sammanfattning ... 38 10.1 Vidare forskning ... 40 DEL IV ... 42 Litteraturförteckning ... 43
Nätadresser: ... 45
Dagstidning: ... 45
Intervjuerna: ... 46
Påskrift; avtalen för intervju gällande C-uppsatsen: ... 46
Bilaga 1. AVTAL FÖR INTERVJU GÄLLANDE C-‐UPPSATSEN ... 47
Bilaga 2. INTERVJUFRÅGOR ... 49
Förord
Handledare -
Jag vill tacka dig för din handledning under denna process. Du har med dinkunskap inom ämnet Islam givit mig både råd, litteraturtips samt vägledning i hur jag ska genomföra min studie. Tack för det!
Rektorn på gymnasieskolan -
Jag vill framföra ett stort tack till Dig som hjälpte migmed att komma i kontakt med både läraren samt eleverna på Er skola.
Religionsläraren -
Jag vill tacka dig för din hjälp med att lägga fram min idé samtförfrågan för intervju med eleverna för uppsatsen. Med din hjälp blev det möjligt för mig att få möta eleverna samt genomföra intervjuerna.
Eleverna -
Jag vill tacka de eleverna, som denna studie bygger på, som har varit vänliganog och ställt upp för intervju. Ni har givit mig ett nytt perspektiv, och förhoppningsvis de kommande läsarna, om hur elever kan se på religionsundervisningen som de deltar i. Vilket är något som jag kommer att ta med mig i mitt läraryrke. Utan Er hade denna studie inte kunnat genomföras. Tusen tack!
Abstrakt
Titel: Synen på religionsundervisningen – Tre gymnasieelever med muslimsk bakgrund om religionsundervisningen.
Författare: Anna Prgomet
Dagens samhälle växer och blir nyanserat med människor som innehar olika kulturella, religiösa och etniska bakgrunder. Detsamma gäller den svenska skolan som innehar elever med olika kulturella bakgrunder, såväl svenska som det utländska. Tillsammans utgör de skolan till en gemensam institution. Därför har skolan ett ansvar, gentemot den värdegrund som den vilar på, att främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Arbetets syfte har varit att intervjua tre elever med muslimsk bakgrund och hur de ser på religionsundervisningen som främst berör deras religion islam. De frågeställningarna som jag har utgått ifrån är följande; På vilket sätt, anser eleverna, att islam framställs med hjälp av religionsundervisningens resurser så som läraren och läroboken? Fyller lektionsuppgifterna någon positiv eller negativ funktion enligt de tre muslimska gymnasieelevernas tolkningar? I sådana fall på vilket sätt och vad kan det bidra med? Hur framställs det i läroplanen att religionskunskap ska ta sin utgångspunkt i religionsundervisningen i jämförelse med vad som framgår i intervjuerna?
Som slutsats för denna studie, kan det konstateras att muslimska elevers syn på hur deras religionsundervisning är upplagt, är positivt inställda. De är positivt inställda till lärarens framförhållning, men har skilda åsikter, både på gott och ont, vad gäller diskussionsuppgiften som har förekommit på undervisningen.
DEL I
Inledning, Syfte och Problemformulering, Avgränsning, Material och Metod,
och Tidigare forskning
1. Inledning
”Skolors religionsundervisning sågas,” lyder titeln på dagstidningen Dagens Nyheter (Dagens Nyheter, 2012-04-03). Enligt artikeln har skolinspektionen i sin rapport hävdat att ett stort antal skolor brister inom religionsundervisningen, på en och annan skola finns där inte någon undervisning om islam alls. Anledningen till varför detta sker är bl.a. för att läraren väljer att undvika obehagliga situationer så som diskussioner i klassen. Detta är vanligt att det uppkommer i mansdominerande grupper på yrkesförberedande program.1 Tidningsartikeln bidrar med frågor; hur förhåller sig elever till religionsundervisningen när islam ska arbetas med på lektionerna? Anser elever med muslimsk bakgrund att de har en möjlighet att ge något inflytande i hur islam framställas?
I läroplanen framgår det att ”enligt skollagen ska eleverna ges inflytande över utbildningen.
[…]. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen
för deras inflytande över utbildningen.”2 Därför kommer min studie att undersöka om hurvida religionsundervisningen, så som den framgår i läroplanen, skapar möjligheten för eleverna att ge inflytande över sin utbildning på gymnasiet. Detta har jag valt att undersöka med hjälp av elever med muslimsk bakgrund och deras syn på hur islam framställs på religionsundervisningen.
Ett av de många olika sätt som religionsundervisningen kan beröra eleverna långsiktigt är att ”undervisningen i ämnet religinskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om religioner, livsåskådningar och etiska förhållningssätt och olika tolkningar när det gäller dessa.”3
1 Dagens Nyheter. Hämtad: 2013-12-09 2 LGY 2011. 2011: 12.
2. Syfte och Problemformulering
Mitt syfte med denna C-uppsats är att undersöka, beskriva samt analysera hur tre muslimska gymnasieelever ser på den religionsundervisningen som de deltar i som i första hand berör deras egen religion.
De frågeställningarna som jag kommer att utgå ifrån för att kunna komma fram till hur de tre muslimska eleverna ser på religionsunderviningen är utifrån följande frågor:
• På vilket sätt, anser eleverna, att islam framställs med hjälp av religionsundervisningens resurser så som läraren och läroboken?
• Fyller lektionsuppgifterna någon positiv eller negativ funktion enligt de tre muslimska gymnasieelevernas tolkningar? I sådana fall på vilket sätt och vad kan det bidra med? • Hur framställs det i läroplanen att religionskunskap ska ta sin utgångspunkt i
3. Avgränsning
Jag har valt att i denna studie avgränsa mig till tre gymnasieelever med muslimsk bakgrund som jag har intervjuat och denna studie bygger på dessa intervjuer. Denna avgränsning baserar sig även på tidsomfånget då jag hade begränsad tid till att utföra denna studie.
4. Material och metod
Mitt tillvägagångssätt för att undersöka hur tre muslimska gymnasieelever ser på religionsundervisningen är att jag har utfört djupintervjuer samt kompletterat med adekvat litteratur.
Mitt empiriska material består av egna intervjuer och dessa intervjuer baserar sig på elever som går det sista året på gymnasiet och de har gett mig möjligheten att intervjua dem. Eleverna är av olika muslimska bakgrunder och kommer att bli presenterade längre fram i arbetet. Såväl intervjufrågorna som intervjuerna har gjorts av mig. Detta skedde på ett gymnasium i Skåne i en mindre ort.
För att kunna intervjua elever med muslimsk bakgrund tog jag kontakt med en rektor på ett gymnasium via mail som vidarebefordrade mig till en religionslärare. Läraren berättade att denne hade elever med muslimsk bakgrund och som var intresserade av att medverka i mina intervjuer och att jag var välkommen för att träffa dessa elever och intervjua dem. Jag fick först ta del av elevernas etiklektion och efter lektionen stannade eleverna kvar för att del av min information. Jag berättade vad mitt ämne handlade om och hur processen kommer att se ut när det gäller intervjuerna.
I denna process ingår där, förutom att bli intervjuad, att även godkänna ett avtal (se bilaga 1.) som jag visade för eleverna. I avtalet förklarar jag bl.a. att C-uppsatsen kommer att offentliggöras samt att avtalet bygger på konfidentialitet vad gäller deras personliga uppgifter. Till exempel att deras riktiga tilltalsnamn inte kommer att spridas vidare. Detta då eleverna ska ha rätt till sina egna privata tankar utan att det skall bli några destruktiva följder för dem.
”De som intervjuas har rätt till sin egen integritet och sin egen värdighet.” 4 ”Det är bättre att ha en kort standardformulering som enbart säger att den intervjuade ger intervjuaren rätt att offentliggöra intervjun i ett visst sammanhang.”5 Detta avtal gjordes alltså för att tydligt poängtera vad som kommer att ske med intervjun för att på så sätt skapa ett förtroende gentemot dessa elever då dem deltar i denna undersökning. När det kommer till elevernas fiktiva namn i denna studie har jag valt att kalla dem för ”Elev A, Elev B, och Elev C”. Dessa bokstäver skall inte förknippas som en del av deras riktiga tilltalsnamn utan borde ses enbart som fiktiva namn som är tagna från alfabetets bokstavsordning.
Därefter bestämde jag och eleverna att vi skulle påbörja intervjun enskilt, vilket tog plats på deras gymnasieskola. Elev A ville ställa upp på intervju samma dag som jag informerade de om min studieforskning vilket även Elev C också ville. Att de ville ställa upp på samma dag berodde på att de inte hade några fler lektioner under dagen och därför passade det dem att bli intervjuade samma dag som de fick information. Däremot ville Elev B bli intervjuad dagen efter (eftersom denna elev hade lektion när intervjuerna tog plats med Elev A och Elev C och kunde därför inte bli intervjuad samma dag som Elev A och Elev C.) samt få intervjufrågor mailade då eleven ville läsa igenom dem innan intervjun. Att maila intervjufrågorna till eleven ansåg jag att det inte skulle vara några problem då jag ville ha tillgång till denna intervju. Där finns självklart en nackdel med att maila intervjufrågorna till eleven dagen innan intervjun, och det är att någon annan utomstående kan påverka den intervjuade till att formulera sig på ett visst sätt. Men av etiska skäl kan det vara en fördel att maila ut mina intervjufrågor till Elev B så denne kan känna sig trygg och förberedd innan intervjun. Innan intervjun påbörjades så förklarade jag för samtliga elever att om där finns någon fråga som de inte vill svara på så räcker det att de yttrar sig med ”nästa fråga”. Detta då frågor kan vara känsliga för olika individer därför ska den intervjuade inte känna sig tvungen att yttra sig på det som inte passar. Dessa intervjuer tog plats på skolans bibliotek i ett läsrum, vilket under intervjuernas gång var tomt på andra individer förutom den intervjuade och mig själv. Intervjun med Elev A tog 60
4 Trost. 1997: 92.
minuter att genomföra, med Elev B tog det 48 minuter och med Elev C tog det 20 minuter att genomföra intervjun.
Anledningen till varför jag valde att intervjua eleverna enskilt är för att skapa en dialog mellan mig och den elev som blir intervjuad och för att på så sätt kunna ta del av just denna elevs resonemang kring religionsundervisning. Därför anser jag att gruppintervju inte hade varit passande då det kan hindra eleverna till att besvara frågorna, samt att man lätt kan bli ”färgad” av varandras åsikter, tankar och resonemang kring frågorna som ställs. Något som författaren Trost även påpekar att ”Grupprocesserna innebär, […], att deltagarna får chansen att bygga vidare på varandras idéer och uppslag.”6 Detta är något som jag vill undvika i mina intervjuer
då den enskilda elevens tankar och resonemang är det som är det väsentligaste i denna studie. Där finns självklart sina för- och nackdelar med att intervjua. Fördelarna är att den som blir intervjuad har möjligheten att prata fritt, trots att man antecknar, utan att bli hämmad av nervositet som de flesta människorna kan känna inför t.ex. en bandspelare. Nackdelarna med intervju är, först och främst, att man som intervjuare måste anteckna allt som sägs. Vilket gör att man inte kan ha ögonkontakt med den intervjuade då man som intervjuare lägger all fokus på att anteckna och försöka få med allt som den intervjuade säger. På så sätt blir det svårt att visa att det som den intervjuade pratar om intresserar intervjuaren. Den andra nackdelen är att intervjuer med hjälp av enskilda elever inte nödvändigtvis är representativt då dessa intervjuer är genomförda med hjälp av enskilda elevers resonemang om detta ämne. Samtidigt så kan det finnas ett intresse hos de intervjuade att ge en specifik bild av det som man som intervjuare ställer frågor om. Men även att där kan finnas ett syfte att berätta på ett visst sätt för att antingen ”sänka” respektive ”höja” ett perspektiv i ett specifikt sammanhang.
En uppsats kan bestå av olika primär och sekundärkällor. I denna studie är mina intervjuer mina primärkällor. Sekundärkällor innebär att man tar till sig intervjuer som redan har gjorts av någon annan och göra en analys av de resultaten. Fördelen med egna intervjuer är att det innebär att det materialet man får tillgång till är ”färskt” på sådant sätt att man kan gå tillbaka om där finns några frågetecken. Eller kanske rent av göra en ytterligare intervju ifall att
6 Trost. 1997: 27.
följdfrågor skulle uppstå. Något man inte kan göra med sekundärkällor då dessa källor inte skapar möjlighet att återgå till den ursprungliga utredningen med följdfrågor.
5. Tidigare forskning
Det finns en hel del forskning som framför allt väljer att lyfta fram ämnet islam och muslimer med olika utgångspunkter. Men på grund av tidsbrist finns det ingen möjlighet för mig att läsa all den forskningen. Däremot kommer jag att i detta kapitel lyfta fram de tidigare forskningar inom detta område samt vilka forskningar som har haft mest relevans för min egen studie. Den litteratur som har haft mest relevans för min egen studie nämns i detta kapitel och kommer till att tas upp mer djupgående i kapitel 6-Teoretisk referensram, då detta är de teorier jag använder mig av när jag bearbetar mitt empiriska material- intervjuerna.
5.1 MUSLIMER I SVERIGE
Det finns en del forskning som lyfter fram i sina studier om individer med muslimsk bakgrund i det svenska samhället. Bland de nyaste inom forskningen hittar man exempelvis religionshistorikern och professorn vid Malmö högskola Anne Sofie Roald (2009) - Muslimer
i nya samhällen: Om individuella och kollektiva rättigheter. Författaren skriver om Sveriges
utmaningar som ett multikulturellt land och vad det innebär sett utifrån muslimer. Ett av de många ämnen som författaren skriver om är hur kvinnor med muslimsk bakgrund anses vara skilda enligt svensk lag men inte nödvändigtvis anses vara skild enligt den muslimska lagen. Ingvar Svanberg & Göran Larsson (2004) - Islam och muslimer i Sverige: En kommenterad
bibliografi, listar litteratur om islam, muslimers historia och om muslimer i Sverige. Kerstin
Gustafsson Figueroa (2007) - För guds skull: Muslimer i Sverige, har gjort en studie som bygger på verkliga berättelser om individer med olika ursprung. Författaren har intervjuat fem individer som redogör för sina erfarenheter av att vara muslim i Sverige. David Westerlund & Mikael Stenmark (2002). Polemik eller dialog? Nutida religionsteologiska perspektiv bland
på varandras religiösa tillhörighet samt etiska position. Författarna väljer bland annat att lyfta fram i sin studie hur denna situation ser ut i Sverige.
Den mest relevanta forskningen som jag har använt mig av i min studie är skriven av Leif Stenberg (1999) - Muslim i Sverige: lära och liv, som i sin bok nämner vad det innebär för muslimer som har invandrat till Sverige och gjort en omställning till de nya förutsättningar, vilket bland annat gäller skolgången men även hur man inom ett sådant område ska kunna leva enligt sin tro. Vidare har jag använt mig av författaren Jonas Otterbeck (2010) - Samtidsislam:
unga muslimer i Malmö och Köpenhamn, som har skrivit om ungdomar som befinner sig i
Malmö och Köpenhamn och om deras förhållningssätt till islam. Detta är ungdomar som är både praktiserande och icke-praktiserande muslimer i det sekulära och protestantiska samhället.
5.2 ISLAM OCH LÄROMEDEL
Det finns en hel del forskning om islam och läromedel och som dessutom är snarlika vilket kommer att framgå nedan.
Bland dessa forskningar kan man ta del av redaktörernas rapport av Lena Sawyer & Masoud Kamali (2006) - Utbildningens dilemma: demokratiska ideal och andrafierande praxis. I denna rapport kan man specifikt ta del av ett avsnitt som är skrivet av Masoud Kamali (2006) – Skolböcker och kognitiv andrafiering. Författaren har valt att göra en innehållsanalys på sju
olika läromedel som används på gymnasium där bland annat ämnet religion ingår i analysen. De religioner som Kamali har valt ut till sin analys är islam, hinduism och kristendom.7 ”Islam och hinduism föreställs tillhöra ”de andra” och betraktas som ”invandrarreligioner” men kristendomen betraktas som ”vår” religion, en europeisk religion.”8 Enligt författaren förekommer andrafiering på våra utbildningsinstitutioner men i synnerhet framhävs det i våra läromedel då det förekommer ” […] en kristocentrism i beskrivningar av islam i skolböckerna.”9 De läromedel som författaren analyserade har kommit fram till att islam och
7 Kamali. 2006: 51.
8 Kamali. 2006: 51. 9 Kamali. 2006: 52.
muslimer beskrivs utifrån den västerländska synen och detta ”påverkar i allra högsta grad barnens syn och uppfattning om ”de andra” i allmänhet och muslimer i synnerhet.”10 Detta bär på sin konsekvens då det kan bidra med kategorisering så som ”vi” och ”de andra” i de svenska skolorna samt i det svenska samhället. Enligt författaren måste denna kategorisering upphöra omedelbart. ”Att mata barn och ungdomar som går i skolan med osanningar och snedvridna bilder av både ”vi” och ”de andra” är förödande och måste brynas nu.”11
Författarna Pernilla Williamson & Lisa Nurmi (2011) - Islam och muslimer i läroboken: En
ideologikritisk komparativ studie av tre läroböcker i religionskunskap för grundskolans senare år. Författarna har genomfört en analys i sitt examensarbete om huruvida framställningen av
islam i läromedel är stängd och exkluderande eller om den är öppen och inkluderande. Författarna har genom sin analys kunnat fastställa att de läromedel som de har använt sig av visade sig vara stängda uppfattningar. Detta kan i sig leda till etnocentrism och islamofobi i klassrummet om inte läraren själv är medveten om detta och vidtar åtgärder vad gäller läromedel. 12 Vidare har författarna Ljinda Krljesi & Mohamad Kiswani (2012) - Lärobokens
framställning av islam och muslimer: En undersökning av skolboksislam utifrån ett diakront perspektiv, utfört en undersökning i sin uppsats hur islam framställs i de svenska läromedel
som används på gymnasieskolor i Halmstad. Dem läromedel som författarna har använt sig av är skrivna både före och efter år 2001 den 11 september när dådet inträffade. Enligt författarna ”synen på islam förändrades i media då World Trade Center byggnaderna föll den 11 september, vilket kan ha kommit att påverka läroböckerna.”13 Författarna Annie Gustafsson & Elias Torstensson (2013) - Islam i skolan: En studie om framställningen av muslimer i läromedel, har i sin uppsats undersökt hur läromedel på mellanstadiet har valt att framställa
islam och muslimers situation i Sverige men även hur dessa läromedel kan skilja sig eller ha likheter sinsemellan. Författarna har i sin studie kommit fram till att muslimerna i dagsläget är betydligt mindre omnämnda som en homogen grupp i jämförelse med förr då detta var vanligt förekommande. Dock fanns där mycket som var generaliserat vad gäller islam i dessa
10 Kamali. 2006: 54.
11 Kamali. 2006: 93.
12 Williamson & Nurmi. 2011: 2. 13 Krljesi & Kiswani. 2012: 2.
läromedel.14 Sydsveriges största tidning vid namn Sydsvenskan har skrivit artikeln (2006) -
Skolverket kritiserar läroböcker. Det framgår i artikeln att 24 läroböcker har blivit utvalda för
granskning som används på högstadiet samt gymnasiet. De ämnen vars böcker är granskade är bland annat inom religionskunskap. Enligt artikeln har man granskat böckerna utifrån aspekter så som ”kön, sexuell läggning, funktionshinder, etnisk tillhörighet och religionstillhörighet […].”15 Vidare lyfter artikeln fram att skolverket har gjort en delrapport där det framgår att
islam blir förknippat med krig och terrorhandlingar. Det framgår av Skolverkets projektledare Charlotte Samuelsson att ”Det som skrivs är inte osakligt men kan ge eleverna en bild av en religion som är i konflikt med skolans värdegrund. […]. Med en så pass ensidig presentation och beskrivning av islam är risken stor att elever får en väldigt negativ bild av islam och kan naturligtvis leda till främlingsfientlighet, […].” 16
Författaren Kjell Härenstam (1993) - Skolboks-islam: analys av bilden av islam i läroböcker i
religionskunskap, skriver i sin akademiska avhandling hur bilden av islam har angivits i de
svenska läromedel inom religionskunskap på grundskolan och gymnasiet på 80- och 90-talet. Där anger författaren bland annat att den negativa bilden av islam förstärks av storpolitiska händelser i världen samt att massmedia har en stor genomslagskraft.17 Detta då massmediabilden är den som direkt påverkar eleverna men även att läromedelsförfattare är den som hämtar aktuell information och bildmaterial från massmedia.18
Skolverket (2006) har gjort en granskning av läroböckerna som används i bland annat ämnet religionskunskap inom gymnasiet i kurs A. Skolverket påpekar att läroböckerna kan upplevas som kränkande eller diskriminerande då böckerna lyfter fram bland annat stereotypa beskrivningar av olika slag.19 En av de som har utfört granskningen, tillsammans med skolverket, är professorn Kjell Härenstam (2006). Han har skrivit en underlagsrapport, En
14 Gustafsson & Torstensson. 2013: 2. 15 Sydsvenskan. Hämtad: 2015-05-25 16 Sydsvenskan. Hämtad: 2015-05-25 17 Härenstam. 1993: 42. 18 Härenstam. 1993: 44. 19 http://www.skolverket.se/press/pressmeddelanden/2.5453/manga-larobocker-kan-upplevas-som-krankande-eller-diskriminerande-1.22951
granskning av hur religion/trosuppfattning framställs i ett urval av läroböcker, där han lyfter
fram hur religion/trosuppfattningar framställs i läroböckerna där en av dessa religioner är islam. I denna rapport lyfter han fram hur olika läroböcker framställer islam och för även ett resonemang kring betydelsen för eleverna som ska tolka och analysera och förstå denna religion.20
5.3 MUSLIMER OCH SKOLAN
Det har skrivits flera uppsatser men även artiklar om ämnet kring muslimer och skolan. De nyaste är skrivna av Kristian Persson (2012) – Muslimska ungdomars upplevelser av den
svenska skolan och dess religionsundervisning. Persson har i sin uppsats valt att lyfta fram hur
ungdomar med muslimsk bakgrund i dagsläget ser samt upplever den svenska skolan och dess religionsundervisning. Några av Perssons frågor är någorlunda snarlik mina frågor men resultatet är inte snarlikt då ungdomarnas framställning av religionsundervisningen i Perssons uppsats skiljer sig från de ungdomar som jag har intervjuat för min uppsats. I Perssons uppsats framgår det att en av de intervjuade inte var nöjd med lärarens framställning av islam. Detta berodde på att läraren valde att lyfta fram islam enbart utifrån medias framställning av islam samt att läraren själv, enligt eleven, framförde islam utifrån felaktiga grunder. Detta gjorde att den intervjuade var ”arg inombords” trots att den intervjuade själv har framfört till läraren hur det faktiskt ligger till vad gäller islam.21 Vad gäller de eleverna som jag intervjuade och hur
deras lärare framställer islam, har eleverna lagt fram att deras lärare inte framställer islam utifrån ett förtalat perspektiv. Istället anser eleverna att läraren framställer islam och de andra religionerna på ett bra sätt genom att lägga fram likheterna och skillnaderna mellan islam och de övriga religionerna.
Vidare har Martina Blomkvist & Emma Danielsson (2006) – Islam och den svenska skolan –
en undersökning om den svenska skolans bemötande av muslimska barns och föräldrars behov, genomfört en undersökning i sin uppsats hur den svenska skolan väljer att bemöta
föräldrar och barn med muslimsk bakgrund samt deras behov.
20 Härenstam. 2006.
I tidskriften Religion & Livsfrågor (2009; 2; 20-22) har Pernilla Ouis skrivit en artikel vars titel är Att förhandla islam i den svenska skolan. Ouis är forskare på Malmö Högskola samt debattör som i denna artikel lyfter fram vad det innebär för elever och skolan när föräldrar med muslimsk bakgrund har möjligheten att välja att förbjuda sina barn att ta del av vissa inslag i respektive ämne i skolan på grund av religiösa skäl. Detta anser författaren bör kunna diskuteras mellan skolan och föräldrarna. Vidare ger författaren exempel på vad för betydelse de olika skolämnen har för föräldrarna med muslimsk bakgrund samt hur föräldrarna upplever dessa ämnen vilka bland annat är ämnena musik och idrott. Författaren själv anger i artikeln sin ståndpunkt genom följande uttryck; ”Jag hävdar att när barn befrias från vissa moment i skolan så är det en diskriminering av barnen utifrån föräldrarnas religiösa övertygelse. Ändå gör skolan dessa undantag utifrån premissen att man inte vill diskriminera utifrån religiös tro. Det är en paradox och felet består i att man inte ser barnet som en egen individ med en egen röst.”22
Författaren Jonas Otterbeck (2000) skriver i sin doktorandstudie om Islam, muslimer och den
svenska skolan där han lyfter fram bland annat religionen islam, dess kultur, normer men även
det samspelet som förekommer mellan lärarna och de muslimska eleverna samt elevernas föräldrar. I denna studie kan man kortfattat läsa artikeln om religionsundervisningen som förekommer på de svenska skolorna. Där lyfter författaren fram bland annat om de muslimska föräldrarna som är skeptiska till att deras barn ska få undervisning om de andra världsreligionerna. Detta då föräldrarna anser att deras barn kan bli påverkade och vilja överge sin religion på grund av religionsundervisningen som råder på de svenska skolorna.23
Författaren Kristina Gustafsson (2004) - Muslimsk skola, svenska villkor: Konflikt, identitet &
förhandling, skriver i sin avhandling om konflikten i Jönköpings kommun angående en
muslimsk friskola. Gustafsson väljer att ha en muslimsk friskola samt en icke-muslimsk friskola som utgångspunkt i sin analys som baserar sig i Jönköpings kommun. Konflikten i denna avhandling handlar om kommunpolitiker som sa nej till en konfessionell friskola. Beslutet motiverades av kommunen genom att man framförallt befarade segregationsrisken för
22 Ouis. 2009: 21.
de elever som skulle befinna sig på den muslimska friskolan.24 I den muslimska friskolan ville man göra eleverna starka och trygga istället för svaga och osäkra. Man ville förse eleverna med kännedom om sitt ursprung och identitet som dessa elever innehar och som är en del av deras bakgrund. På så sätt kunde eleverna dra lärdom om vilka de är och hur de borde vara som muslimer.25
Författaren Erika Lagerström (2013) - Jag har blivit mobbad sen jag tog på slöjan – en studie
om att vara muslimsk ung kvinna i den svenska skolan, skriver i sin uppsats om fyra
muslimska tjejer i Sverige som delger sina erfarenheter kring hur de har blivit bemötta antingen i grundskolan eller gymnasieskolan som muslimer. Detta bemötande har skett både från eleverna och lärarna i de olika ämnen som tjejerna har haft samt hur dessa har talat om tjejernas religion.26 I ett avsnitt skriver Lagerström om hur det är att vara muslim och möta
den svenska religionsundervisningen. Alla fyra tjejerna har någon gång under sin skoltid fått
förklara för klasskamrater och lärarna varför de är muslimer och varför de handlar på ett visst sätt. Ett av de intervjuade fann detta jobbigt då det redan i media sprids enbart negativ bild av islam när tjejen själv anser att det finns så mycket positivt med religionen. Sådan negativitet anser tjejen är jobbigt då hon själv tycker att muslimer måste försvara islam i olika sammanhang. 27
Min uppsats undersöker hur tre ungdomar med muslimsk bakgrund ser på religionsundervisningen om islam med hjälp av resurser så som läraren, läroboken samt diskussionsuppgiften och skiljer sig på så sätt något från litteraturen ovan. Denna studie visar alltså hur tre elever upplever och ser på undervisningen och allt som förekommer inom denna undervisning som de deltar i. Trots olika bakgrunder framgår det av de intervjuade att ingen av dem känner sig utpekade på något vis eller att islam framställs på ett snedvridet sätt av vare sig läraren, läroboken eller diskussionsuppgiften. Naturligtvis är mina resultat inte representativa men de kompletterar med inslag rörande hur elever med muslimsk bakgrund har
24 Gustafsson. 2004: 66. 25 Gustafsson. 2004: 69. 26 Lagerström. 2013: 1. 27 Lagerström. 2013: 28.
för syn på läraren, läroboken samt diskussionsuppgiften. Detta bidrar med nya kunskaper och insikter kring ämnet samt skildrar hur elever med muslimsk bakgrund kan se på religionsundervisningen, vilket är relevant då det bidrar med förståelse för hur ungdomar med muslimsk bakgrund ser och upplever sin religionsundervisning. Detta är en viktig del inom detta forskningsområde eftersom det kan bidra till en jämlikare skola med avseende på en bättre religionsundervisning. Kunskaperna i denna uppsats kan även vägleda den enskilda läraren i hur man kan leda en bättre undervisning där eleverna inte känner sig utpekade och felaktigt behandlade på grund av fördomar.
5.4 LÄRAREN, ELEVERNA OCH DIALOG MELLAN OLIKA GRUPPER
Författaren Jesus Sanchez (2011) – Islam och skolan: En kvalitativ undersökning om elevers
syn på islam enligt några pedagoger, har genomfört en undersökning i sitt examensarbete
vilken syn högstadieelever har gentemot islam och muslimer. Författaren genomförde detta genom att intervjua sex pedagoger och hur dem uppfattar elevernas syn på islam. Författaren har även undersökt vilken roll lärarna har i skapandet av elevernas syn på islam och muslimer. Vidare har författaren Marcus Rooth (2005) – Skolan och det mångkulturella mötet: Några
gymnasielärares beskrivning av mötet med muslimska elever och arbetet med skolans värdegrund, har i sin uppsats berört ämnet mångkulturella möten som sker på gymnasiet
utifrån lärarperspektivet. Det mångkulturella mötet är specifikt riktat i mötet med elever med muslimsk bakgrund. Författaren Helena Hägg (2004) – Det är skillnad på muslimer och
muslimer: hur tar lärare upp konflikterna i Afghanistan och Irak i religionsundervisningen?,
har i sin uppsats valt att belysa hur religionslärarna på gymnasiet väljer att hantera konflikterna som sker i Afghanistan och Irak med sina elever. Författaren Niklas Carlsson (2011) – Mångkulturens innebörder: Gymnasieungdomars tankar om mångkultur, invandring
och kulturell tillhörighet, har i sin uppsats undersökt hur gymnasieelever reflekterar kring
mångkultur och vad mångkultur har för innebörd sett utifrån gymnasieeleverna.
Bo Jacobsen et. al. (2004)- Möt eleven: lärarens väg till demokrati i klassen, har gjort i sin bok en studie grundat på observationer samt intervjuer på grundskolor. Studiet berör ämnet i hur en lärare ska hantera en klass i en demokratisk anda. I deras studie berör de i ett avsnitt i hur en lärare kan skapa optimala förhållanden i en mångkulturell klass. En av de punkterna
som de lyfter fram baserar sig bland annat på hur läraren ska låta de mänskliga rättigheterna råda inom klassen och skapa förståelse för det mångkulturella, speciellt vad gäller den mångkulturella klassen. Detta baserar sig alltså på hur läraren ska förhålla sig till elever samt sin klass och det som förekommer inom den klassen.
Göran Larsson (2012) är temaredaktör på tidskriften Religion & Livsfrågor samt universitetslektor på Göteborgs Universitet. Larson har skrivit artikeln Islamofobi som
pedagogisk utmaning i tidningen Religion & Livsfrågor, Nr 1. I denna artikel skriver han om
hur tillkomsten av den nya läroplanen har medfört att religionslärarna förväntas kunna diskutera och problematisera ämnen som religionsfrihet och mångfald då eleverna ska förberedas för ett mångkulturellt och mångreligiöst samhälle. En av de stora utmaningarna som den svenska skolan står inför är diskussion om islamofobi.28 ”Medan anti-muslimer
svartmålar islam har många muslimer en tendens att skönmåla samma religion och som religionslärare är det viktigt att undvika båda fallgropar.”29 Vidare skriver Larsson att det är religionsläraren som har den svåra uppgiften att lära elever att kritiskt tänka kring hur religion diskuteras och framställs i samhället och vilken funktion religion kan fylla för dess anhängare.30
Svanberg och Westerlund (1999) har i sin forskningsrapport, Blågul islam? muslimer i
Sverige, disponerat tre huvuddelar i rapporten. Varje huvuddel består av artiklar, varvid en av
dessa artiklar är skriven av Gudmar Aneer. Aneer lyfter fram vilken betydelse dialog kan ha för sammanförning av olika grupper vad gäller religion. Dialog i de respektive grupperna är ett sätt att komma ifrån mediabilden som utgör stereotyper av olika slag, och på så sätt få rätt bild av det som gäller inom ett visst område. I detta fall förhållningen mellan de kristna och muslimerna. Detta kan även kopplas till skolan där författarna nämner att minoriteterna har nästintill inget eller väldigt litet utrymme att få kunna berätta om sin religion.31
28 Larsson. 2012: 6.
29 Larsson. 2012: 6. 30 Larsson. 2012: 7.
DEL II
6. Teoretisk referensram
De kommande studierna som jag presenterar nedanför är dem teorier som jag har använt mig av i resultat och analysdelen (Se Del III, 9. Resultat och Analys). I resultat och analys-delen 9.1. använder jag mig bland annat av Dangor och Jacobsen et.al teorier och i 9.2 använder jag mig av Härenstam och Svanberg & Westerlunds teorier. Detta innebär att jag använder mig av författarnas teorier som stöd i bearbetning av mitt empiriska material- intervjuerna.
6.1 Sekulär och traditionell islam inom utbildningsinstitutionerna
Suleman Dangor är professor inom islamologi på universitet i KwaZulu-Natal i södra Afrika.32
I Dangors studie beskriver han hur det muslimska skolsystemet i södra Afrika är uppdelat i två grenar varvid den ena är sekulära och den andra är den traditionella Islam där religiösa inslag spelar en stor roll i skolsystemet. Enligt Dangor råder det en uppdelning bland de västerländska och de muslimska kunskapsteoretikerna på många olika punkter. De punkterna han lyfter fram i sin studie som mest grundläggande är följande: ”aims and objectives of education, secularization of education and values in education.”33 Längre ner kommer jag enbart lägga fram avsnittet ”aims and objectives of education” (syfte och mål inom utbildning) då det bär på relevans för min studie och det jag undersöker i resultat och analys-delen. Det startades ett projekt i USA av tre muslimska akademiker vid namn Isma’il al-Faruqi, Syed Husain Nasr och Fazlur Rahman som i sitt projekt valde att driva det som blev kallat för The
Islamization som en respons på sekularisationen. Anledningen till varför det har uppkommit
en skillnad mellan sekulära och traditionella islam är på grund av sekularisationen som tillkom
32 http://www.islam-‐expo.co.za/html/suleman_dangor.html
på de muslimska utbildningsinstitutionerna.34 Detta sker alltså i olika delar av världen, såsom USA, Europa och i södra Afrika. Begreppet Islamization betyder ” […] including Islamic disciplines in the curriculum, providing an Islamic perspective on issues in the syllabi and locating, where possible, secularized disciplines within the Islamic weltanschauung.”35
Detta innebär alltså att Islamization ska förse med de islamiska kunskapsområden vad gäller frågor som berör läroplanen för att på så sätt ge ett islamiskt perspektiv som råder i den muslimska världsbilden.
Syfte och mål inom utbildning utifrån Dangors studie
Vad gäller syfte och mål inom utbildning sett ur ett sekulärt perspektiv anser man att utbildning är en process där förändring samt risktagande i det okända är ett faktum. Dock har den sekulära utbildningen ett gemensamt mål där den, rent individ baserat, ska utveckla en god människa samt medborgare. I största allmänhet är det också tänkt att man via utbildning ska uppnå målet som omfattar bekvämlighet, välstånd, och lycka då det är en del av livet. Vilket författaren förklarar att dagens utbildning har den funktionen som ska möjliggöras i livet samt att utbildning idag förser individer med möjligheter att skapa sig en karriär. På så sätt blir utbildning något som förser en individ med det materialistiska. Författaren själv påpekar att ”It is clear from the above that moral or spiritual development is not among the objectives of modern secular education.”36 Vilket, enligt författaren, är detta synsätt som är förhärskande. Vad gäller traditionell islam och dess syn på syfte och mål inom utbildning har utbildningen en målsättning och det är att ” […] produce a God-conscious and righteous individual who lives in accordance with the Divine mandate.”37 Då utbildning inom islam bygger på
religiositet för individen är det viktigt för The islamization att […] education in Islam is not
34Dangor. 2005: 519.
35 Dangor. 2005: 519. 36 Dangor. 2005: 521. 37 Dangor. 2005: 522.
confined to serving the material needs of learners or of providing them with professional skills and career opportunities.”38
De ovanstående citatet är inte något som eleverna själva kan tillgodogöra sig, det är något en lärare måste förse sina elever med. Därför har läraren en viktig funktion på många olika sätt inom islam. Till exempel anser man att
[…] in Islam the educator´s obligation is to impart useful knowledge to his pupils. He/she is not a mere functionary […] but also a model to be emulated. Ideally, the educator is required not only to be a person of learning but also a person of virtue and piety whose conduct could influence learners. He/she is expected to do his/her utmost to impress upon the minds of learners the general ethos and the morality of Islam at the social and intellectual levels. The educator is to be revered as the person entrusted with training the learner´s entire personality […].39
I det sekulära skiljes det åt markant i jämförelse med den traditionella islam vad gäller en lärares kompetens, man lägger inte vikt på det religiösa aspekterna. Utan istället lägger man vikt på följande;
Teacher competence is based on the following factors: knowledge (about content, child development, cognitive psychology, technology, teaching methods, latest research), skill (in teaching), and interpersonal relationships (with peers and learners).40
Dangor själv skriver att tanken på att avskaffa religionsundervisning från läroplanen inom den muslimska utbildningen är något som majoriteten av muslimer inte accepterar. Detta då de anser att det västerländska utbildningsystemet hade tagit över allt som går att förknippas med det islamiska och på så sätt skapat avstånd till islamiska normer och värderingar.41 Enligt Dangor kommer ” […] piecemeal introduction of so called Islamized syllabi […] likely to occur in independent schools in the West, not in Muslim countries.”42 Detta visar på att
projektet som påbörjades av de tre muslimska akademikerna Isma’il al-Faruqi, Syed Husain
38 Dangor. 2005: 522. 39 Dangor. 2005: 523. 40 Dangor. 2005: 522. 41 Dangor. 2005: 520. 42 Dangor. 2005: 529.
Nasr och Fazlur Rahman, var att försöka tillämpa The Islamization i de västerländska friskolorna och inte i de muslimska länderna.
6.2 Lärarens betydelse i klassrummet
Bo Jacobsen är psykolog och professor vid Sociologisk Institut i Köpenhamn, som har haft hand om projekt som rör pedagogiken, hälsan samt sociala frågor. Irene Christiansen är psykolog och adjunkt vid Institut for Pædagogisk i Danmarks Pædagogiske Universitet. Christina Sand Jespersen är psykolog, skolpsykolog och utbildad lärare. Dessa samtliga författarna (2004) lyfter fram i sin studie att lärarna är viktiga förebilder för sina elever. Detta då eleverna betraktar sina lärare utifrån många aspekter så som hur läraren väljer att förhålla sig till sina elever, hur denne förhåller sig till etiska och politiska spörsmål och ser på världen som helhet osv. För en del elever kan det ha stor betydelse att få träffa på en lärare som är rättvis, ärlig och mänsklig.43 Vidare lyfter Jacobsen et.al. i ett avsnitt hur en lärare kan skapa
optimala förhållanden i en mångkulturell klass. De optimala förhållanden baserar sig bland annat på de mänskliga rättigheterna där dessa rättigheter omfattar människans rätt till liv, religionsfrihet, personlig säkerhet, skolgång och utbildning osv.44 Anledningen till varför man
bör arbeta med de mänskliga rättigheterna baserar sig på då individer ” […] räds den annanhet som andra människor representerar oavsett härkomst, kön eller andra karakteristika och rädslan för annanheten gör sig troligen särskilt gällande i den mångkulturella klassen där olikheterna mellan eleverna sticker i ögonen i form av olika klädsel, kost, vanor och språk.”45 Sättet som man kan komma bort från denna rädsla är att mötas öppet och att man som lärare kan iaktta och stödja elever med olika etniska härkomst så att de får chansen att övervinna rädslan för det främmande.46
6.3 Islam i läroböcker
Författaren Härenstam nämner i sin analys (1993) att läroböckerna som elever får ta del av inom religionsundervisningen bör vara utformade utifrån ett allsidigt och sakligt perspektiv.
43 Jacobsen, Christiansen & Sand Jespersen. 2004: 24. 44 Jacobsen, Christiansen & Sand Jespersen. 2004: 55-56. 45 Jacobsen, Christiansen & Sand Jespersen. 2004: 63. 46 Jacobsen, Christiansen & Sand Jespersen. 2004: 64.
Vidare nämner författaren att saklighet innebär att vissa saker inte får utelämnas och andra framhävas så att eleverna får en skev bild av det som framställs. Vad gäller allsidigheten ska religioner även redogöras utifrån den troendes perspektiv.47 Läroböckerna bör alltså basera sig på saklighet och allsidighet då ”Man skulle […] kunna hävda att ett ensidigt och osakligt kunskapsval är mycket effektivare när det gäller att skapa främlingsfientlighet och intolerans än material av mera tydligt propagandistiskt slag.”48 För att inte skapa främlingsfientlighet och
intolerans ska man enligt författaren inte utforma vare sig islam eller andra religioner på ett enkelt och propagandistiskt sätt. Detta då läroboken måste stå på forskningens grund samt kunna skapa utrymme för kritiska synpunkter och problematiseringar.49 Men vad som väljs ut
baserar sig på ett urval. ”Urvalet av kunskaper, både i text och bild, är alltså en fråga om vad man värderar som väsentlig kunskap.”50 Vidare nämner författaren att ”Det är viktigt att markera, att det som väljs ut att representera en religion i en lärobok får avgörande följder för skolans och elevernas ställningstagande till denna religion eller de drag inom den som läroboken presenterar.”51
6.4 Dialogens betydelse
I boken Blågul islam?: muslimer i Sverige, skriver Gudmar Aneer om hur det internationellt betonas om hur nödvändigt det är att skapa en dialog för bland annat kristna och muslimer i världen. Dialog skapar förutsättningar att få erhålla en fördjupad kunskap, förbättra relationer samt skapa samförstånd.52 Utifrån Aneers artikel kan man förklara att målsättningen med dialog är att skapa goda relationer mellan kristna och muslimer53 samt att dialog ses som en
positiv värdering då detta ska leda till fördjupad kunskap, förbättrade relationer och samförstånd.54 Författaren anger ett exempel i hur man skapade förståelse samt kunskap
47 Härenstam. 1993: 193. 48 Härenstam. 2006: 5. 49 Härenstam. 2006: 7. 50 Härenstam. 2006: 8. 51 Härenstam. 2006: 8.
52 Svanberg & Westerlund. 1999: 249. 53 Svanberg & Westerlund. 1999: 260. 54 Svanberg & Westerlund. 1999: 249.
mellan olika människor med olika religiösa bakgrunder och det var att inbjuda varandra till religiösa högtider. ”I Bangalore i Indien bjöd kristna in hinduer och muslimer vid påskfirandet. Muslimer bjöd in hinduer och kristna till den stora festen som avslutar fastemånaden ramadan. (…).”55 Denna företeelse bidrog till närhet och förståelse samt att de deltagande inte använde sin egen religion för att se ned på de andra religionerna.56 Vidare skriver författaren om att kristna och muslimer har mötts på många olika sätt men för bara en kort tid sedan har man ansträngt sig mycket lite för att få en förståelse för den andre.57
Författaren nämner att samtal med experter är viktiga då missförstånd avlägsnas samt att via samtal kan det även bearbetas nidbilder som man kan ha om ett visst ämne.58 Men för att detta
samtal ska bli ett lyckat samtal så gäller det, enligt författaren, att känslan om jämlikhet är på samma våglängd oavsett vilken religiös tillhörighet man innehar. Författaren skriver om att många muslimer känner att de befinner sig i underläge när de befinner sig i ett samtal med svenskar då svenskar har en negativ attityd gentemot islam. Detta är alltså en dålig utgångspunkt för en dialog, enligt författaren.59
55 Svanberg & Westerlund. 1999: 252. 56 Svanberg & Westerlund. 1999: 252. 57 Svanberg & Westerlund. 1999: 251. 58 Svanberg & Westerlund. 1999: 252. 59 Svanberg & Westerlund. 1999: 256.
DEL III
7. Bakgrund
Om vi tittar tillbaka på tidningsartikeln där det framgår att skolors religionsundervisning sågas då bland annat läraren undviker att ge någon undervisning om islam. För att undersöka på vilket sätt islam framställs under religionsundervisningen har jag valt att ta hjälp av tre muslimska elever som jag har intervjuat och där frågorna har berört just religionsundervisningen. Dessa elever har jag valt att beskriva som följande;
Elev A är en ung kvinna vid 18 år som kommer från ett land i Mellanöstern från en storstad. Eleven är troende och aktiv shiamuslim. Detta innebär att hon bl.a. ber, fastar och ger zakat efter ramadan. Eleven har bott i Sverige i 6 år med sin familj och studerar på naturvetenskapsprogrammet, tredje året, på en kommunal gymnasieskola, varvid eleven har läst en termin religionskunskap.
Elev B är en ung man vid 20 år som kommer från ett land i Mellanöstern från ett av de största städerna i hemlandet. Eleven kom till Sverige år 2010. Eleven är shiamuslim och anser att denne är bunden till islam ur ett kulturellt och religiöst syfte men är inte någon aktiv religionsutövare. Eleven studerar på det naturvetenskapligaprogrammet, tredje året, på en kommunal gymnasieskola, varvid eleven har läst en termin religionskunskap.
Elev C är en ung kvinna vid 18 år och bor, men är även född, i Sverige. Denna elev har sina rötter i södra Europa i ett land som innehar bland annat islam som religion. Eleven är inte säker på huruvida denne är shia eller sunnimuslim dock är denne elev bunden till islam vad gäller tradition men är ingen aktiv religionsutövare. Eleven studerar på det naturvetenskapligaprogrammet, tredje året, på en kommunal gymnasieskola, varvid eleven har läst en termin religionskunskap.
9. Resultat & Analys
I detta kapitel presenterar jag resultatet från intervjuerna vilket bygger på de tre frågeställningarna som jag har utformat.
9.1 Undervisningens resurser; läraren och läroboken.
9.1.1 Synen på lärarenHur det ser ut i en klassgrupp kan påverka många faktorer sett utifrån den enskilda eleven. Detta är något som författaren Jacobsen et.al. lyfter fram i sin studie som de benämner det sociala klimatet. Det sociala klimat bygger främst på att det ska råda ett gott samarbete i klassen vad gäller eleverna sinsemellan, att eleven har den möjligheten att få vara den eleven är som person, men att där även ska råda en lust för inlärning. Dessa faktorer är ytterst viktiga då deras inlärning och välmående står i centrum, speciellt då eleven, tillsammans med sina klasskamrater, kommer och går varje dag i samma klass.60 Det sociala klimatet är speciellt viktigt i en mångkulturell klass då olika människor med olika utgångspunkter möts, vilket är vanligt förekommande att det sker i en skola vad gäller elever först och främst.
Dessa faktorer, som nämns i ovanstående, vilar på läraren som dennes uppgift samt riktlinjer att följa och bidra med då det framgår i läroplanen att läraren ska ”stärka varje elevs självförtroende samt vilja och förmåga att lära,”61 Att vara lärare i en mångkulturell klass
innebär ett ansvar inför sina elever. Jacobsen et.al. lyfter fram att man som lärare blir iakttagen av eleverna vad gäller lärarens sätt att
[…] förhålla sig till dem, ser hur de diskuterar, […] förhåller sig till etiska och politiska spörsmål och ser på världen som helhet. Att träffa en lärare som är rättvis, ärlig och mänsklig kan ha stor betydelse för många elever. 62
Hur eleverna, som jag intervjuade, ser på sin lärare vad gäller deras undervisning om islam framgår av följande intervjuer;
60 Jacobsen, Christiansen & Sand Jespersen. 2004: 7. 61 LGY 2011. 2011: 10.
(Elev B). Det finns inget negativt. Läraren berättar om islam, shia, sunni, skillnaden
mellan dom två inriktningarna. Läraren jämförde religionen islam med judendomen, kristendomen med islam. Det positiva är att man kan jämföra religionerna så man kan välja vilken religion man passar bäst in i. Det finns inget negativt med läraren. Jag har alltid varit nyfiken om islam, både om det negativa också. […]. I hemlandet brukar man be i skolan mitt i dagen efter klockan 12. Så en gång frågade jag min lärare om att inte be idag och han skrek på mig.63 Han sa på ett ironiskt sätt att du kan välja själv. Jag tycker att det är dåligt för folk måste kunna välja själva om sin religion, sitt liv och allt annat.
(Elev C). Min religionsundervisning har varit bra eftersom läraren har framställt att andra religioner kan vara ”extrema” också, exempelvis Bibeln där det står i princip samma saker som i Koranen. Det är något som svenskar inte har vetat om och det gör att vi muslimer inte är lika knasiga och det är något som förhindrar fördomar om svenskar får reda på detta.
Det är betonat av eleverna att de anser att läraren gör ett bra jobb samt att denne inte framställer vare sig islam eller någon annan religion utifrån ett förtalat perspektiv. Detta framgår tydligt i elevernas svar då Elev B uttrycker att ” Läraren jämförde religionen islam med judendomen, kristendomen med islam. Det positiva är att man kan jämföra religionerna så man kan välja vilken religion man passar bäst in i.” samt Elev C som betonar att ” läraren har framställt att andra religioner kan vara ”extrema” också, […] och det gör att vi muslimer inte är lika knasiga och det är något som förhindrar fördomar […].” Det sistnämnda om att framställningen av muslimerna och islam inte är framställd på ett fördomsfullt och diskriminerande sätt visar att läraren i elevernas ögon bidrar med just det som Jacobsen et.al. nämnde i sitt ovanstående citat, det vill säga att läraren blir iakttagen på många punkter. Så som förhållningssättet gentemot eleverna, förhållningsättet gentemot världen som helhet samt att vara rättvis.64 Vilket läraren faktiskt utför, sett utifrån läroplanen, där det framgår att läraren ska ” se till att undervisningen till innehåll och uppläggning präglas av ett jämställdhetsperspektiv, ” 65 Något som framställs av Elev B där denne anser att det inte finns något anmärkningsvärt vare sig med läraren eller lärarens framförhållning av olika religioner. Ett intressant utlägg som författaren Stenberg nämner i sin studie om föräldrar i Sverige med muslimsk bakgrund vad gäller läraren är att ”Om man gör en generalisering kan man påstå att
63 Varför eleven ville avstå från att be och varför just den dagen framför eleven inte något om. 64 Jacobsen, Christiansen & Sand Jespersen. 2004: 24.
bilden av en skollärare är att det ska helst vara en man och att läraren ska vara en auktoritet.”66 Huruvida elevernas lärare är en man eller kvinna är inget som eleverna lyfte fram på egen hand under intervjun, istället fick jag intrycket att samtliga elever ansåg att deras lärare gör ett bra jobb vad gäller framställningen av deras religion, bland annat. Därför blir författarens generalisering missvisande då detta påstående inte gäller alla individer med muslimsk bakgrund speciellt då eleverna inte tycks ha samma bild men även att de inte lägger fram läraren könstillhörighet som något relevant. Men det framgår även av Otterbeck att forskare inom islam-i-väst har konstaterat att en auktoritär lärare inte är omtyckt av elever.67 Vilket
även kommer att påvisas i följande inlägg med Elev B och dennes incident med en lärare i hemlandet.
Vidare framför Elev B en ”incident” från hemlandet som denne erfarit med en lärare om att kunna få avstå från att be en viss dag i skolan. Lärarens rektion på denna fråga resulterade med utskällning samt ironiskt svar gentemot eleven. I Dangors studie framgår det att utbildningen inom det islamiska utbildningsinstitutionerna är avsedd för ett syfte och det är att ” […] produce a God-conscious and righteous individual who lives in accordance with the Divine mandate.” 68 Dangor menar på att detta ska inte bara eleverna tillämpa via utbildningen genom att bli ”Guds medvetna samt rättfärdiga människor”. Utan läraren är den som ska hjälpa eleverna att utveckla detta. Sättet som läraren hjälper sina elever att tillämpa detta mål framgår av eleven, är att låta de bland annat ta del av bönen som förekommer inom skolans vardag. Anledningen till varför läraren får en sådan uppgift att utföra vad gäller elevernas tillämpning av att vara ”Guds medvetna samt rättfärdiga människor” är som Dangor själv beskriver att
[…] in Islam the educator´s obligation is to impart useful knowledge to his pupils. He/she is not a mere functionary […] but also a model to be emulated. Ideally, the educator is required not only to be a person of learning but also a person of virtue and piety whose conduct could influence learners. He/she is expected to do his/her utmost to impress upon the minds of learners the general ethos and the morality of Islam at
66 Stenberg. 1999: 110. 67 Otterbeck. 2010: 10 68 Dangor. 2005: 522.
