• No results found

Visar Politisk ideologi och utformning av hälso- och sjukvårdssystem

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Visar Politisk ideologi och utformning av hälso- och sjukvårdssystem"

Copied!
1
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

2 Socialmedicinsk tidskrift 1/2010

smt

socialmedicinsk tidskrift 2010 årgång 87 nr 1 Redaktion

Bo J A Haglund, redaktör och ansvarig utgivare Emmie Wallin, redaktionssekreterare Jan Halldin, debattredaktör

Socialmedicinsk tidskrifts styrelse/nätverk

Ragnar Westerling ordförande, Peter Allebeck, Preben Berntsen, Anne Hammarström, Stig Larsson, Mar-tin Lindström, Elsy Söderberg, Katarina Wilhelmson.

Politisk ideologi och utformning av hälso- och sjukvårdssystem

Hälso- och sjukvårdssystem är mycket komplexa. För att beskriva systemen och kunna jämföra dem har modeller utvecklats av fr.a. statsvetare och socialmedicinare under de senaste åren. Komplexiteten styrs av politisk ideologi samt institutionella och professionella komponenter. I den nordiska diskussionen om jämlikhet i hälsa och vårdutnyttjande har statsvetaren Signild Vallgårda vid Institut for Folkesund-hedsvidenskab argumenterat för att det inte finns en enhetlig nordisk modell. Istället är riktlinjer för styrning av hälso- och sjukvårdssystem beroende av dominerande politisk inriktning. I Sverige har förändringen från socialdemokratisk ideologi till en marknadsorienterad nyliberal ideologi inneburit stora förändringar med en styrning från kollektiva lösningar till individorienterade. I en nordisk jämförelse har Sverige gått från ett system jämförbart med Finland till ett system som fr.a. är jämförbart med Danmarks med fokus på individuell frihet i valet av vård.

Mot den här bakgrunden är föreliggande temanummer av socialmedicinsk tidskrift om Vård på lika villkor spännande. Göran Dahlgren genomför en analys av vad olika typer av politiska beslut får för konsekvenser. Vad innebär det praktiskt när fri eta-bleringsrätt enligt lag från 1 januari 2010 ställs mot hälso- och sjukvårdslagens prin-ciper om människors lika värde och solidaritet med utsatta? I temanumret illustreras dessa motsättningar med en rad konkreta exempel som vi hoppas skall stimulera till fortsatt debatt i tidskriften.

Bo J A Haglund Professor och redaktör

References

Related documents

tet. Född på landsbygden 1914 i den lilla klass av svarta som var välbärgad, välutbildad och kristnad, fick Ellen Kuzwayo möjlighet att utbilda sig. Hon berättar utförligt om

The aim in this study is to examine how social workers in a social services of- fice handle and understand gender and ethnicity in conversations about clients and cases. In the

Jag vill hellre tala om ledarskapets syfte istället för dess mål, detta på grund av två anledningar. För det första så låter ordet “syfte” mer vitt och dynamiskt än

The paper proposes a technique to derive safety contracts from Fault Tree Analysis (FTA) using sensitivity analysis, and a way to map the derived safety contracts to a safety

Efter­ som Edfelts ungdomsdiktning i tidigare forskning fått den jämförelsevis fylligaste behandlingen, tar Landgren sin utgångspunkt i Högm ässa (1934) - Edfelts

Dock visar resultaten att svenskar generellt har en mer positiv attityd till amerikaner oavsett var man placerar sig på den politiska skalan vilket indikerar att det finns

Sett till ovan nämnda figur och vad den visar på makronivå– i detta fall skolan, har Folkpartiet fått framgång i inte mindre än tre av sina tydligaste mål med denna

Diskursteorins fördelar är att den sociala strukturen och relationen mellan olika människor i samhället synliggörs. Detta leder till att jag på ett lätt sätt kan analysera