Isolering och beläggning på vägbroar : Polymermodifierad asfaltmastix. Lägesrapport för 1994

VT1 notat

Nr 26-1995 Utgivningsår: 1995

Titel: ISOLERING OCH BELÄGGNING PÅ

VAÄGBROAR

Polymermodifierad asfaltmastix. Lägesrapport för 1994.

Författare: Ylva Colldin

Programområde: Vägteknik (Bindemedel]/Broisolering/Vägmarkering) Projektnummer: 60049

Projektnamn: Funktionskrav med verifikationsmetoder på isolering och beläggning - Asfaltmastix

Uppdragsgivare: Vägverket Distribution: Fri div Väg- och transport-forskningsinstitutet ä

ISOLERING OCH BELÄGGNING PÅ VÄGBROAR.

Polymermodifierad asfaltmastix. Lägesrapport för 1994.

av

Förord

Projektet har utförts på uppdrag av Vägverket, sektion broteknik.

Laboratorieundersökningen har genomförts vid VTIs laboratorier inom resursgruppen Binde-medel/Broisolering/Vägmarkering. Provningama har utförts av Jane Salomonsson, Ragnhild

Pettersson, Sofi Åström och Åsa Nilsson. Linköping, mars 1995

Innehållsförteckning

Sid

Orientering 1

1 . 1 Konventionell asfaltmastix 1

1.2 Polymermodiñerad asfaltmastix 1

2 En jämförande laboratoriestudie av asfaltmastix modifierad 3

med Pmb 32 respektive Styrelf 13/60 samt konventionell asfaltmastix 2.1 Produkter 3 2.2 Provning 4 2.2. 1 Bindemedel 4 2.2.2 Asfaltmastix 5 2.3 Provningsresultat 5 2.3. 1 Bindemedel 5 2.3.2 Asfaltmastix 6

3 Kommentar och fortsatt arbete 11

4 Referenser 12

Bilagor

Bilaga 1 Produktinformation - Pmb 32 Bilaga 2 Produktinformation - Styrelf 13/60

Bilaga 3 Laboratoriestudie - Provningsresultat för bindemedel Bilaga 4 Laboratoriestudie - Fluorescensmikroskopi

Bilaga 5 Laboratoriestudie - GPC-diagram

1

Orientering

Asfaltmastix och polymermodifierad svetsbitumenmatta är de två isoleringstyper som i huvudsak används på svenska betongbroar idag. Med BRO 94 har också polymermodifierad asfaltmastix införts som isoleringsalternativ för svenska vägverksbroar.

I föreliggande notat redovisas en laboratorieundersökning utförd på polymermodifierad asfalt-mastix och konventionell asfaltasfalt-mastix vid VTI under 1993 och 1994. Kompletterande

prov-_ ning har utförts också under innevarande är.

1.1

Konventionell asfaltmastix

Asfaltmastix på gasavledande glasñbernät har förekommit sedan omkring 1970 i Sverige. Er-farenheterna har i stort varit goda. Enligt BRO 94 föreskrivs ett cirka 10 mm tjockt skikt av asfaltmastix på gasavledande glasñbemät.

Vid utläggning av konventionell asfaltmastix för broisoleringsändamål förundersöks och kontrollprovas massan i enlighet BRO 94. Provningen avser bestämning av stämpelbelast-ningsvärde, varvidprov tas ut i samband med tillverkning vid asfaltverk samt vid utlägg-ningen på bron. Stämpelbelastningsvärdet ska härvid ligga mellan 60 och 240 sekunder (för asfaltmastix utan skyddsbetong). Skillnaden i resultat mellan prov taget vid asfaltverk och prov taget vid utläggning får ej överstiga 90 sekunder. Vidhäftningen mellan betong och

asfaltmastix ska vara minst 0.4 N/mm2 (vid 20°C).

Förhöjda stämpelbelastningsvärden indikerar att massan uppvärmts för länge och/eller vid alltför hög temperatur. Bindemedlet har oxiderats och asfaltmastixprodukten sannolikt för-sämrats, främst med avseende egenskaper som sprickbenägenhet vid låg temperatur.

1.2

Polymermodifierad asfaltmastix

Under senare år har utvecklingsarbete bedrivits (bl a vid Nynäs och Binab), för att få fram lämpliga polymerbindemedel för modifiering av asfaltmastix för broisoleringsändamål. Även polymermodifierad gjutasfalt har varit aktuellt.

Med polymermodifierad asfaltmastix erhålls en mer miljövänlig tillverkningsprocess, med mindre rökgaser. (Inblandning av Trinidad ger en hel del s k rökgaser).

Med polymermodiñerat bindemedel kan egenskaperna hos asfaltmastixprodukten förbättras, vid såväl lägre som högre temperatur. Polymermodifierad asfaltmastix är mindre sprickbe-nägen vid låga temperaturer och mer stabil vid högre temperaturer, än icke polymermodifierad

asfaltmastix.

Polymermodifierad asfaltmastix är emellertid mer värmekänslig än konventionell asfalt-mastix. Vid höga temperaturer och/eller lång uppvärmningstid förändras polymer ochpoly-merbindemedel, med försämrade egenskaper hos asfaltmastixen som möjlig följd. Förhöjda stämpelvärden ger för polymerasfaltmastix inte samma indikation på förändringar i bindemed-let under uppvärmning som för konventionell asfaltmastix. Bitumenets förhårdnande inverkan på stämpelbelastningsvärdet under uppvärmning kompenseras ofta av motsvarande

mjuk-2

därför inte relevant som enda kontrollprovning på polymermodiñerad asfaltmastix. I BRO 94 har ytterligare kontrollprovning, med avseende på s k form- eller dimensionstabilitet, införts. För polymerasfaltmastix ska stämpelbelastningsvärdet enligt BRO 94 ligga mellan 45 och 180 sekunder. Formförändringen får uppgå till maximalt 10 mm. Vidhäftningen mot betong ska, som för konventionell asfaltmastix, uppgå till minst 0.4 N/mm2 (vid 20°C).

Värmeåldringens inverkan på polymerbindemedlet kan i viss mån följas genom provning på återvunnet bindemedel, med avseende på traditionella parametrar som mjukpunkt, penetra-tion, brytpunkt, duktilitet och elastisk återgång. Återvinningsprocessen innebär emellertid i sig "oönskade" förändringar i polymerbitumenet. Det är också av största betydelse att viss enkel och snabb provning på den egentliga isoleringsprodukten kan utföras, i samband med tillverk-ning och utläggtillverk-ning.

I Sverige har asfaltmastix modifierad med polymer av SBS-typ (styren-butadien-styren) eller modifiering med Styrelf i huvudsak använts. Aven polymermodifiering med EVA (etylen-vinyl-acetat) förekommer.

Enligt Bronorm 88 godtogs polymermodiflerad asfaltmastix endast "efter erforderlig provning i samråd med Vägverket". I BRO 94 däremot har polymermodiñerad asfaltmastix införts, med speciella tilläggskrav på själva produkten, hantering och provning. Föreskrivna krav grundar sig på praktiska erfarenheter från tillverkning och utläggning i fält samt laboratorieprovning, bl a i samband med långtidsuppvärmning.

Enligt BRO 94 godtages en polymermodiñerad asfaltmastixprodukt för broisolering under förutsättning att bl a följande tilläggskrav beträffande värmestabilitet är uppfyllda:

Långtidsuppvärmning enligt angivet förfarande ska ha utförts med godtagbart resultat. Härvid avses uppvärmning under totalt 60 timmar (minst två ton i transportblandare). Under de första 50 timmarna ska massans temperatur vara 190°C. Temperaturen höjs sedan till 215°C för de därpå följande 6 timmarna, och till 230°C för de avslutande 4 sista tim-marna. Provtagning utförs enligt angivet förfarande och proven undersöks med avseende på stämpelbelastningsvärde och formstabilitet (vid 55°C). Prov tas också ut för analys av åter-vunnet bindemedel (mjukpunkt och penetration).

Stämpelbelastningsvärde bestäms enligt FAS Metod 447. Uppmätta stämpelvärden ska ligga mellan 45 och 180 sekunder. Skillnaden mellan erhållna medelvärden får inte i något fall överstiga 30 sekunder.

Formstabilitetsprovning utförs enligt angiven metod. Förändringen får ej överstiga 10 mm. Ovan nämnda analysresultat för återvunnet bindemedel anges för produkten, liksom mot-svarande värden för ursprungligt bindemedel.

BRO 94 föreskriver idag endast asfaltmastix modifierad med polymer av SBS-typ. Erfaren-heterna av bindemedel Styrelf respektive EVA anses ännu ej tillräckliga i Sverige. Bland övriga tilläggskrav för polymermodiñerad asfaltmastix ingår därför krav på minst 4.0 vikt-% SBS-polymer.

Kunskaps- och erfarenhetsuppbyggande verksamhet kring polymermodiñerad asfaltmastix på-går inom samarbetsprojekt mellan Vägverket, VTI och berörda tillverkare.

2

En jämförande laboratoriestudie av asfaltmastix modifierad

med Pmb 32 respektive Styrelf 13/60 samt konventionell

asfaltmastix

I undersökningen jämförs följande asfaltmastixprodukter: - polymerasfaltmastix modifierad med Pmb 32

- polymerasfaltmastix modifierad med Styrelf 13/60 - konventionell asfaltmastix enligt BRO 94

Undersökningen avser laboratorieprovning och inleddes under våren 1993. Provning och provningsresultat från 1993 har tidigare redovisats som lägesrapport i VTI notat 14-94.

2.1 Produkter

Aktuella produkter är som nämnts asfaltmastix modifierad med Pmb 32 (från Nynäs) respek-tive Styrelf 13/60 (från Elf Bitumen i Brunsbüttel) samt konventionell asfaltmastix.

Produkterna har levererats till VTI från Binab.

Asfaltmastix med Pmb 32 innehåller enligt tillverkaren 16.2 vikt-% polymerbindemedel

(varav 4 vikt-% SBS), 30.3 vikt-% kalkstensñller och 53.5 vikt-% sand (0-2 mm).

Produktin-formation om Pmb 32 finns i bilaga 1.

Asfaltmastix med Styrelf 13/60 är en annan typ av produkt. Styrelf tillverkas enligt patente-rad tillverkningsprocess. Efter inblandning och dispergering sker en kemisk reaktion, i likhet med en vulkningsprocess. Ingående polymer är förhållandevis lågmolekylär och kan enligt tillverkaren ej speciellt urskiljas med hjälp av t ex GPC-analys eller fluorescensmikroskopi. Att ange polymerhalt för Styrelf anses inte meningsfullt eftersom denna kan variera beroende på typ av bitumen. Polymerinblandningar på cirka 2-5 vikt-% förekommer enligt uppgift. Styrelf-produkter tillverkas utifrån krav på mjukpunkt, penetration, brytpunkt och elastisk återgång (2). Produktinformation om Styrelf 13-produkter finns i bilaga 2.

Konventionell asfaltmastix enligt BRO 94 består av bitumen (B85/B60;12-15 %), Trinidad

Epuré (2-5 %), kalkstensfiller (25-38 %) och sand (0-2 mm; 50-60 %).

Beträffande uppgifter om polymerbindemedlens egenskaper, erhållna av tillverkarna, före-kommer en hel del variationer i provningsmetodik, tex med avseende på provningstempera-tur. (Vid Elf provas enligt tysk provningsmetodik; DIN och TL-PmB.) Produkterna har utifrån dessa uppgifter därför ej kunnat jämföras på ett meningsfullt sätt. Erhållna uppgifter har sam-manställts i bilaga 3 och jämförts med motsvarande kravspecifikationer enligt VÄG 94 för bitumen av typ B 60.

2.2

Provning

Provning har utförts på ursprungligt respektive återvunnet bindemedel, samt på asfaltmastix-produkt. (För konventionell asfaltmastix har provning dock ej utförts på ursprungligt binde-medel, då detta inte funnits tillgängligt).

2.2.1 Bindemedel

På ursprungligt polymerbindemedel och på bindemedel som återvunnits ur aktuella mastix-produkter (genom extraktion i diklormetan och destillation, enligt FAS Metod 436-91) har följande provning utförts:

- Penetration vid 25°C och 40°C (VÄG 94, Fas Metod 337-91).

- Mjukpunkt, K&R (VÄG 94, Fas Metod 338-91).

- Brytpunkt, Fraass ( VÄG 94, IP 80).

- Duktilitet Vid 25°C och l7°C (VÄG 94, ASTM D-l 13).

- Flampunkt, Pensky Martens (VÄG 94, SS/ISO 2719-1988).

- Elastisk återgång vid 25°C och 13°C (ASTM D-13, Eurobitume 89 Vonk och

Gooswilligen, Shell TR 8.23 1992, Elf-metodik).

- Trepunkts böjtest med Bending Beam Rheometer vid låg temperatur, enligt SHRP-metodik. Vid provningen bestäms bindemedlets styvhet och m-värde vid låg temperatur och krypbelastning. En liten provbalk belastas för att simulera hur spänningar byggs upp vid fallande temperatur i en beläggning. (Provningen pågår inom annat utvecklingsprojekt som ännu ej slutförts).

- Fluorescensmikroskopi.

- GPC-analys (Gel Permeation Chromatography). Kemisk karaktärisering med avseende på molekylviktsfördelning.

På ursprungligt polymerbindemedel har dessutom viktförlust, efter upphettning 5 timmar vid 163°C (TFOT), utförts samt därefter ånyo provning med avseende på penetration, mjuk-punkt, brytmjuk-punkt, duktilitet, elastisk återgång, fluorescensmikroskopi och GPC.

Kemisk kompatibilitet med SBS-bitumenmatta har undersökts. Provningen avser mjuk-punktsförändring under värmelagring 3 månader vid 50°C i kontakt med mattans svetsbitu-menskikt. Ett cirka 2 mm tjockt skikt av aktuell polymerbitumen appliceras på tex ett lock och förses sedan med ett lika tjockt skikt av svetsbitumen från mattan. En polyesterväv place-ras mellan lagren. Lock och prov förses med en omslutande Al-folie och placeplace-ras i värmeskåp för lagring.

2.2.2 Asfaltmastix

Mastixprodukterna har undersökts med avseende på följande egenskaper: - Stämpelbelastningstid, vid 20°C (Fas Metod 447-91).

- Formstabilitet, efter 24 tim vid 50°C respektive 55°C (BRO 94). Provkuber värmelagras

varefter kubens formförändring bestäms. De horisontella diagonalmåtten mäts i båda rikt-ningarna med hjälp av skjutmått, före och efter värmelagringen.

- Lågtemperaturtest enligt Herrmann (DIN 1996, Teil 18, 1989). En kulformad och till låg temperatur tempererad provkropp får falla fritt från en viss höjd. Provkroppen under-söks sedan med avseende på brott och sprickor.

- Mjukpunkt enligt Wilhelmi (DIN 1996, Teil 15, 1975).

- Vidhäftning mot betong, vid 20°C. Vinkelrät provdragning med dragkraftsökningen 200 N/s utförs (BRO 94). Asfaltmastixisoleringen appliceras på betongunderlag med

gas-avledande glasñberväv, till en tjocklek av 10:2 mm.

- Vidhäftning mot SBS-bitumenmatta, vid 20°C. Vinkelrät provdragning med

dragkrafts-ökningen 200 N/s utförs före och efter värmelagring 3 månader vid 50°C (BRO 94).

Bindemedelshalt har dessutom bestämts samt fyllmedlets kornstorleksfördelning.

Stämpelbelastningstid och formstabilitet har bestämts också efter uppvärmning 6 timmar vid 220°C. Uppvärmning utförs i enlighet med motsvarande värmestabilitetsprovning för termoplastisk vägmarkeringsmassa enligt VÄG 94 (VV-metod 503-1993). Prov, som över-förts i en l-liters plåtburk, placeras i termostatreglerad värmemantel och värms under kontinu-erlig omrörning tills aktuell temperatur uppnåtts. Provet får sedan stå under omrörning vid denna temperatur i 6 timmar. Provburken är täckt med folie. Omrörningshastigheten är 100 varv per minut.

Bindemedel har återvunnits efter slutförd stämpelbelastnings- och formförändringsprovning (för massa som uppvärmts 6 timmar vid 220°C) och analyserats med avseende på mjukpunkt, brytpunkt, duktilitet och elastisk återgång (se avsnitt 2.3.2).

2.3

Provningsresultat

Erhållna provningsresultat redovisas och jämförs i tabellerna 1-2. Samtliga resultat finns i bilagorna 3-6.

2.3.1 Bindemedel

Vid jämförelse av de båda polymerbindemedlen kan generellt konstateras att Styrelf 13/60 är

ett med avseende på penetration hårdare bindemedel än Pmb 32. Mjukpunkten är lägre och

möjligheterna vad gäller duktilitet och elastisk återgång mer begränsade. Brytpunkten är

Vid laboratorieåldring (TFOT, 5 timmar vid 163°C) hårdnar båda polymerbindemedlena

pro-centuellt ungefär lika mycket, mellan 20 och 30 % med avseende på penetrationsvärde. Mjuk-punkten däremot förändras betydligt mer för Pmb 32 än för Styrelf 13/60, och sjunker till 65°C, medan Styrelf 13/60 ökar något, till 63°C. Brytpunkten försämras mer för Pmb 32 än

för Styrelf 13/60. Viss försämring beträffande duktilitet och förmåga till elastisk återgång kan

likaledes påvisas för båda polymermodifierade produkterna.

Återvunnet polymerbindemedel uppvisar som regel mindre avvikelser från ursprungligt binde-medel, med avseende på undersökta karaktäriserande egenskaper, än åldrat

polymerbinde-medel.

Egenskapema (med avseende på penetration, mjukpunkt, brytpunkt och duktilitet) för

binde-medel återvunnet från konventionell asfaltmastix, överensstämmer i stort med erhållna

mot-svarande värden för Styrelf 13/60.

De aktuella polymerbindemedlen har studerats i fluorescensmikroskop; en visuell bedöm-ningsmetodik som visat sig användbar för tex SBS-modifierad bitumen. (Polymeren

fluorescerar grön-gult, medan bitumenet framstår som svart. Polymerbitumenstruktur eller

-nätverk kan studeras liksom dispergeringsgrad och förändringar under värmeåldring). Meto-diken visar sig emellertid ej meningsfull för Styrelf 13/60, eftersom provet fluorescerar i sin helhet. Polymerbitumenstrukturen för Pmb 32 förändras under värmelagringen, varvid prov

kan jämföras, liksom i samband med återvinnig av bindemedlet. Ett antal mikroskopibilder

har medtagits i bilaga 4.

Karaktäriserande GPC- analyskurvor för Pmb 32 och Styrelf 13/60 framgår av bilaga 5, där ursprungligt prov jämförs med värmelagrat respektive återvunnet prov.

Värmelagring 3 månader vid 50°C medför ingen förändring av mjukpunkten för Pmb 32; inte heller då lagringen sker i direkt kontakt med SBS-bitumenmatta (kemisk kompatibilitet). För Styrelf 13/60 däremot ökar mjukpunkten vid denna provning med 8°C för referensprovet, men

mindre (3°C) i kontakt med mattan. Mattan verkar i det senare fallet ha haft en skyddande

effekt på polymerbitumenet. 2.3.2 Asfaltmastix

Mot bakgrund av erhållna resultat enligt tabell 2 kan generellt konstateras att stämpelbelast-ningsvärdet för de aktuella produkterna ligger mellan 65 och 168 sekunder, med lägst värde för mastix med Pmb 32 och högst för konventionell asfaltmastix. Efter uppvärmning 6 timmar vid 220°C har samtliga produkter hårdnat; med mellan 75 och 116 sekunder. Mastix med Styrelf 13/60 är den produkt som förändrats mest (uttryckt i antal sekunder).

Enligt BRO 94 krävs för konventionell asfaltmastix att stämpelbelastningsvärdet ligger mellan 60 och 240 sekunder. För polymermodiñerad asfaltmastix är motsvarande krav 45 till 180 sekunder. Efter långtidsuppvärmning (tidigare beskrivet i avsnitt 1) gäller samma krav samt att produkten ej får ha förändrats med avseende på stämpelbelastningsvärde med mer än 30 sekunder.

Beträffande formstabilitet, efter 24 timmar vid 50 respektive 55°C, kan konstateras att endast

mastix med Pmb 32 behåller sin ursprungliga form (kub) under testet. Uppmätt förändring VTI NOTAT 26- 1 995

7

uppgår i båda temperaturfallen till 1 mm. De båda Övriga mastixproduktema kollapsar där-emot vid båda värmelagringstemperaturema, och erhållen formförändring ligger mellan 60

och 90 mm.

Mastix med Pmb 32, som uppvärms 6 timmar vid 220°C, försämras dock med avseende på formstabilitet. Uppmätt förändring ligger på 9 mm respektive 19 mm efter lagring vid 50°C och 55°C.

Motsvarande krav för polymermodifierad asfaltmastix i BRO 94 uppgår till _<_ 10 mm, också

efter långtidsuppvärmning enligt ovan.

Uppvärmningen (6 timmar vid 220°C) har för bindemedlet i mastixprodukten främst medfört

förändringar m a p duktilitet (Pmb 32) eller brytpunkt (Styrelf 13/60 och konventionellt

bindemedel), medan mjukpunkt och elastisk återgång påverkats i mindre omfattning. För Pmb32 har duktiliteten (vid 25°C) sjunkit från 100 % till 56 %. Mjukpunkt, brytpunkt och elastisk återgång (vid 25°C) uppgår till 69°C, -11°C respektive 80 %. För Styrelf 13/60 och bindemedel från konventionell asfaltmastix ligger brytpunkten på -5°C respektive -4°C medan övriga tre bindemedelsegenskaper förändrats ytterst marginellt eller inte alls. Mjukpunkten för Styrelf har ökat till 65 °C, och den elastiska återgången minskat något, till 60 %.

Fallprovning enligt Herrmann utförd vid 0, -10 respektive -20°C indikerar att asfaltmastix med Pmb 32 är mindre sprickbenägen vid låga temperaturer än övriga två produkter, vilka be-dömts som ungefär likvärdiga i detta avseende. Vid -20°C har emellertid samma resultat er-hållits för samtliga tre produkter, d v 3 produkterna klarar fall från höjden 120 cm men inte

från 250 cm.

Mjukpunkt Wilhelmi ligger högst för asfaltmastix med Pmb 32 (108°C). För de övriga två produkterna ligger mjukpunkten cirka 10 till 15 grader lägre.

Vidhäftning mot betong har bestämts vid 20°C för samtliga produkter. Högst vidhäftnings-resultat har konstaterats för asfaltmastix med Styrelf 13/60 (1.3 N/mmz) och lägst för asfalt-mastix med Pmb 32 (0.8 N/mmz). Motsvarande krav enligt BRO 94, för provning utförd vid samma temperatur på bron, uppgår till 0.4 N/mmz.

Provning har också utförts vid ytterligare ett antal temperaturer (5, 10, 15, 25 och 30°C) i av-sikt att jämföra erhållna värden för de olika mastixprodukterna. Erhållna vidhäftningskurvor framgår av figur 1. Vidhäftningen stiger generellt med sjunkande temperatur. För asfaltmastix med Pmb 32 ligger Vidhäftningen, för det aktuella temperaturintervallet, mellan 0.4 och

1.7 N/mmz. Motsvarande vidhäftningsresultat är 0.6 till 2.7 N/mmz, för asfaltmastix med

Styrelf 13/60, samt 0.6 till 1.8 N/mm2 för konventionell asfaltmastix.

De aktuella värdena för konventionell asfaltmastix härrör från tidigare mätningar med samma asfaltmastixtyp. Ur dessa mätningar togs då en gränskurva fram för minimikrav vid vidhäft-ningsprovning på bro. Kurvan har införts i BRO 94 och framgår här av figur 2.

Motsvarande gränskurva har tidigare tagits fram också för SBS-modifierad svetsbitumen-matta. Denna har medtagits i figur 3. (4)

N Vi dh âf tnin g (N /m mz) Vidhäftning [N/mmz] 3 _i_ _ - - . . _ _ -I - - . - - - -I - _ _ - - _ - _ I . - - _ - . - - -I . . _ u - i g _ I - _ _ a v q . - _1 2 5 _ _ _ _ _ _ _ _ , _ _ _ _ . _ _ _ 4 _ _ _ _ _ _ _ _ . _ _ . _ _ _ _ + Asfaltmastix Styrelf 13/60 .I I . + Asfaltmastix konventionell 2 . _{. _ _ . . . _ _ _ _ _ . _ _ _ _ + Asfaltmastix Pmb 32} 0 5 10 15 20 25 30 Temperatur (°C)

Figur 1 _{Vidhäftning vid varierande temperatur för undersökta asfaltmastixprodukter.}

s 10 15 20 25 30 0 5 1 U 1 i t_ _ ;so

Temperatur (°C) Temperatur! (0C:l

Figur 2 Asfaltmastix. Figur 3 Polymermodiñerade isoleringsmattor.

Gränskurva för minimikrav vid _{Gränskurva för minimikrav vid}

vidhäftningsprovning (BRO 94). _{vidhäftningsprovning (BRO 94).}

Tabell 1 Provningsresultat för polymerbindemedel Pmb 32 och Styrelf 13/60 samt för bindemedel från konventionell asfaltmastix

Provning Pmb 32 Styrelf 13/60 Konv

mastix

urspr e TFOT återv urspr e TFOT | återv återv

Penetration (mm/10) -25°C 54 43 39 29 40°C 172 138 155 110 Mjukpunkt (°C) 89 65 59 63 Brytpunkt (°C) -15 -11 -16 -14 Duktilitet (cm) 25°C 98 >100 >100 71 17°C > 100 8 1 72 35

Elastisk återgång (%)

25°C 98 80 86 68 68 68 -13 °C 84 80 81 66 BrOtt 63 -Flampunkt (°C) 259 - 195 259 - 197 193 Viktförlust (%) 0.1 - 0.04 -

-Fluorescensmikroskopi bilaga 4 bilaga 4 bilaga 4

GPC / (Iatroscan) bilaga 5 bilaga 5 bilaga 5 bilaga 5 bilaga 5 bilaga 5 bilaga 5 Kemisk kompatibilitet m SBS-bitumenmatta 3 mån vid 50°C Mjukpunkt (°C) 90 62 (referensprov) (90) (67)

VTI NOTAT 26-1995

10

_ Tabell 2 Provningsresultat för polymerasfaltmastix med Pmb 32 och Styrelf 13/60 samt för konventionell asfaltmastix

Provning Asfaltmastix med

Pmb 32 Styrelf 13/60 konv

bindemedel Stämpelbelastningstid (s)

20°C 65 98 168

efter uppv 6 tim vid 220°C 143 214 243

Formstabilitet (mm)

50°C 1 N50 N50

55 °C 1 »90 N70

efter uppv 6 tim vid 220°C / 50°C 9 "60 N60

efter uppv 6 tim vid 220°C / 55°C 19 --80 »70

Lågtemperaturegenskaper enl 0 / 250 0/ 120 0/ 120

fallprov Herrmann (°C/cm) -10 / 250 -10/ 120 -10/ 120

-20/ 120 -20/ 120 -20/ 120

Mjukpunkt Wilhelmi (°C) 108 92 99

Vidhäftning mot betong (MPa) 0.8 1.3 0.9

Vidhäftning mot

SBS-bitumenmatta (N/mmz) 0.7 0.6 1.0

efter lagring 3 mån vid 50°C 0.7 0,7

Bindemedelshalt (vikt- %) 16.8 18.9 15.4

Kornstorleksfördelning bilaga 6 bilaga 6 bilaga 6

VTI N OTAT 26- 1995

11

3

Kommentar och fortsatt arbete

Föreliggande undersökning har utförts som en jämförande studie av tre olika asfaltmastixpro-dukter. Dessa är asfaltmastix modifierad med Pmb 32, asfaltmastix modifierad med Styrelf 13/60 samt konventionell asfaltmastix (med B85/B60 och Trinidad Epuré). Samtliga produk-ter är avsedda för isolering av en betongfarbana och läggs ut cirka 10 mm tjockt på gasav-ledande glasfibernät. Avsikten har varit att jämföra produkternas egenskaper vid högre och lägre temperatur.

Den aktuella jämförelsen visar att asfaltmastix med Pmb 32 har god formstabilitet vid högre temperaturer (formstabilitetsprovning vid 55°C), vilket däremot inte har kunnat påvisas för övriga två produkter. (Också mjukpunkten (enligt Wilhelmi) är högre för asfaltmastix med Pmb 32 än för de övriga produkterna).

Bättre lågtemperaturegenskaper (fallprov Herrmann) har påvisats vid 0 och -10°C för asfalt-mastix med Pmb 32. Vid -20° har däremot samma resultat erhållits för samtliga tre produkter.

Pågående tre-punkts böjtest kommer att ge ytterligare information om mastixproduktemas

låg-temperaturegenskaper.

Vad gäller isoleringens vidhäftning till betongunderlag, är denna högst för asfaltmastix med Styrelf 13/60. Vidhäftningsegenskapema (mellan +5 och +30°C) har emellertid över lag be-dömts vara goda för samtliga tre produkter. Beträffande vidhäftningen (vid 20°C) mellan SBS-bitumenmatta och isolering är denna något sämre för de polymermodiñerade produkter-na än för icke polymermodiñerad mastixprodukt.

Utförda undersökningar, beträffande förändring i stämpelbelastningsvärde och formstabilitet under värmepåverkan och lufttillträde (6 timmar vid 220°C), indikerar att asfaltmastix med Pmb 32 är mer värmebeständig än mastix med Styrelf.

Vid jämförelse mellan de båda polymerbindemedlen konstateras att Styrelf 13/60 är ett med avseende på penetration hårdare bindemedel än Pmb 32. Mjukpunkten är lägre samt egen-skaperna vad gäller duktilitet och elastisk återgång mer begränsade.

De aktuella bindemedlens förändringar vid upphettningsprov enligt TFOT samt vid åter-vinning har redovisats i tabell 1.

Extra uppvärmning av asfaltmastixprodukten, 6 timmar vid 220°C påverkar bindemedlet Pmb 32 främst vad gäller duktilitet, medan Styrelf 13/60 liksom det konventionella bindemed-let mest förändras med avseende på brytpunkt.

Föreliggande undersökning kommer att kompletteras med resultat från trepunkts-böjtest vid låg temperatur på asfaltmastixmaterialet samt ytterligare BBR-analys.

Undersökningen bör kompletteras också med resultat från motsvarande provning utförd på andra typer av polymermodifierad asfaltmastix, såsom asfaltmastix med EVA

12

4

Referenser

BRO 94. Allmän teknisk beskrivning för broar. Vägverket Borlänge. 1994.

Colldin Y. Isolering och beläggning på broar. Minnesanteckningar från besök vid BASt

och Elf. VTI notat V216. 1993.

Colldin Y. & Salomonsson J. Isolering och beläggning på vägbroar. Polymermodifierad

asfaltmastix. Lägesrapport for 1993. VTI notat 14.1994.

Colldin Y. SBS-bitumenmattors vidhäftning mot betong. Förslag till kalibreringskurva

for vidhäftningsprovning i fält. VTI notat V158. 1991.

Bilaga 1

Bilaga 1

PMB 32

Sid 1 (1)

Allmänt

PMB 32 är ett polymermodiñerat bimmen med SBS. PMB 32 är speciellt utvecklat för att

användas som bindedel i gjutasfalt. _

l jämñrelse med omodiñerat bimmen har det bättre egenskaper såväl i kyla som i värme.

Därigenom uppnås bättre förmåga att uppta rörelser i t ex brokonsuukrioner Speciellt vid kyla.

'Egenskaper

Enhet

Typdata

Penetration vid 25 °C mm! 10 60

40°C mm 190

Kinematisk viskositet 180°C ' milf/s 300

Densitet vid 2$°C (i luñ) glam' 1.019

Flampunkt PM

'

'_::..

°C

240

Bromöjning lmm/min

-15°c

i. 7;. _.

%

> 100

.201:

än,

4

Elastiskätergäng vid

+13°C

.;_;'

j'., i

.._ñ-'.-$5 ;.

35

Vilnñrlnst ;.

.

. .

.'

' .. ;äga

maxi

Penen-arion *

-

401:

; _min/10"'

150

Elastisk återgång vid

+13°c

?17:a

so

Leveransbenngelser

.' Vid_behov finns en

Leverans sker i tankbil till verk med egen mottagningseisnem "

D. _

verkscontainer om ca 10 m' att hyra. Denna är försedd med pump, omrörare och elektrisk mjuk-värme tör skonsam varmhalln'mg.

Lagring vid verk

PMB 32 är känsligt för högtemperamr. Långvarig Lagring bör undvikas då polymertülsatsen

påverkas särskilt av värmeytor med hög yttemperamr samt av alltför god luftkontakt. Vid

längre tids lagring rekomenderas en maximal temperatur av 160°C.

Lagringstid vid 160°C max 3 veckor

Lagringstid vid '

ISO'C

max 3 dygn

Maximal lagringstemperamr max ZOO'C

Tillverkning och hantering av gjutasfalt

Temperaturen vid nilverkm'ng av gjutasfalt bör hållas så låg som praktiskt är möjligt.

Gjmasfaltmassan bör ej utsättas för temperamr högre än 220'C. Utläggning bör ske inom 10

timmar från tillverkning.

-Har gjutasfalten hanterat: under längre tid vid olika temperamrer kan dess kondition beStämmas med formstabilitetstest. Utläggning måne ske inom 78 timmar från tillverkning. Maximalt under 10 av dessa timmar fär massan ha temperatur högre än 190'C.

Bilaga 2

Bilaga 2 Sid 1 (2)

Styrelf 13-SORTEN

Dos Styrelf-Verfohren tührt zu Bindemitteln, die einen deutlichen ,Mehrbereichsettekt outweisen. Die domit hergestellten Aspholte zeigen in der Wörme und in der Költe

über-legene Eigenschotten. Zur Optimierung der Verorbeitborkeit und zur Anpassung on

besondere Anforderungen wurde in enger Zusommenorbeit mit Boutirmen und techni-schen Behörden die Styrelf13-Produktpolette entwickelt.

Sfyrelf 13-150

Styrelf 13-80

Styrelf 13-60

Styrelf 13-40

Styrelf13-18 HS

wird vornehmlich für die Herstellung von Mischgut für Aspholt-Dünnschichtbelöge und Speziolemulsionen eingesetzt.

ist dos Produkt mit der gröföten Einsotzbreite. Es tindet

Verwen-dung bei Asphcltbeton, Splittmostixcspholt, Aspholtbinder und Asphcltmcstix.

wird vornehmlich für Gubcsphclt, Splittmcstixcsphclt, Drön-ospholt sowie ondere Verschieiöschichten mit besonderen Antor-derungen on die Stondfestigkeit eingesetzt.

ist dos Produkt für Deck- und Binderschichten, die extreme

Anfor-derungen on Verschleiö- und Stondfestigkeit hoben. Es hot sich

ouch in Guücspholten bewöhrt.

ist dos bewöhrte Produkt beim Einsotz in hoch becnspruchten Bin-derschichten.

SORTENUBERSICHT

Sorte Erweichungs- Penetrotion Brechpunkt entspr. punkt RuK bei 25°C ncch Frooñ der g

°C mm/10 max. °C TL ?1118 1 Styrelf13-150 42-48 120- 150 -20 80 A

Styrelf13-80

49-55

60- 80

- 18

65 A

i

Styrelf13-60 56- 63 30- 50 - 13 45 A Styrelf13-40 63 - 68 20 - 40 - 10 -Styrelf13-18 HS 65 - 70 20 - 30 - 8

-Bilaga 2 Sid 2 (2)

PRODUKTEIGENSCHAFI'I

VON Styrelf13-SORTEN

EN

L gone 13-150 13-80 13-60 13-40 13-18 HS

Prüfverfohren gem. Dimension Bereich Bereich Bereich Bereich Berench DIN min max min mox min mox min Imox min lmcx Erweichungspunkt RuK 5201 1 °C 42 48 49 55 56 63 63 68 65 70 ' Nodelpenetrotion bei 25°C 52010 nun/10 120 150 60 80 30 50 20 40 20 30

Brechpunkt noch Frocö 52012 °C -20 -18 -13 -10 -8

Hommpunh coc ISO 2592 °C 240 250 250 250 250

Duktilifö? bei 52013 cm 100

Dukmitöt bei 13°C 52013 cm 100

Duktilitöt bei 17°C 52013 cm 100 1

Duktilitöt bei 25°C 52013 cm 50 50

Elostische Rückstellung

-

%

60

60

60

60

co

;

Stobilitöt gegen Entmischung ' 1 ,I

Differenz der Erweichungspunkte K 2 2 2 2 ,1 2 1

Unlösliches 52014 Gew.-% 0,5 0,5 0,5 0,5 l 0,5

Asc'negehol? 52005 Gew. - % 0,5 0,5 0,5 0,5 ; 0,5 ;

P'- - - _ - -- -- -- I- --w - _ - .- - - T -0

Ncch thermischer Beonsbruchunq {

im rotierenden Kolben _.

re1ctive Gewichtsobnohme 52016 Gew. - % 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 1

Anstieg RuK 5201 1 K 5 5 5 5 5 1

Abnchme RuK 52011 K 2 2 2 2 2

Ånderung der Penetrotion 52010

Abnohme % 30 30 30 30 30 Anstieg % 10 10 10 10 10 Duktilitöt bei 52013 cm 50 Duktilitöt bei 13°C 52013 cm 50 Duktilitöt bei 17°C 52013 cm 50 Duktilitöt bei 25°C 52013 cm 50 20 Elcstische Rückstellung ' % 50 50 50 50 50

Bilaga 3

Bilaga 3 Sid 1 (4) POLYIVIERBINDEMEDEL -Typdata uppgivet av tillverkaren

Provning

Pmb 32

Styrelf 13/60

B60 VÄG 94

(typdata 9212) min max min max

Penetration (mm/10)

vid 25 °C 60 30 50 50 70

vid 40 °C 190

Mjukpunkt, Kula &Ring (°C) 56 63 (49)

Brytpunkt, Fraass (°C) -13 Elastisk återgång (%) vid 25 °C 60 vid 13 °C 85 Brottöjning (%) vid 1 mm/min, -15°C >100 vid 1 mm/min, -20°C 4 vid 10 mm/min, -10°C 350 Duktilitet (cm) vid 17°C 100 Flampunkt (°C) 240 250 EFTER UPPHETTNINGSPROV: Viktförlust (%) max 1,0 0,5 1,0 Penetration (mm/10) vid 25°C -/+ 30/10 vid 40°C 150

Mjukpunkt, Kula & Ring +/- (°C) 5/2

Brytpunkt, Fraass (°C) -8 Elastisk återgång (%) vid 25°C 50 vid 13°C 80 Duktilitet (cm) vid 25°C 25 vid 17°C 50

Bilaga 3 Sid 2 (4) POLYMERBINDEMEDEL -Erhållna provningsresultat för polymerbindemedel Pmb 32 respektive Styrelf 13/60 Provning Bindemedel Pmb 32 Styrelf 13/60 Penetration (mm/ 10) vid 25 °C 54 39 (53 54 54) (39 39 39) vid 40 °C 172 155 (173 172171) (156 155 155)

Mjukpunkt, Kula &Ring (°C) 89 59

(89,1 89,4)

(59,2 59,4)

Brytpunkt, Fraass (°C) -15 -16 (-15 -16 -15) (-16 -15 -16) Duktilitet (cm) vid 25 °C 98 >100 (97 98) (>100 >100) vid 17 °C >100 72 (>100 >lOO) (71,5 72,0) Flampunkt (°C) 259 259 (260 258) (260 258) Elastisk återgång (%) vid 25 °C 98 97* 68 64* (99 98) (97 97)* (69 67) (64 64)* vid 13 °C 84 66 (85 83) (66 66) Kompatibilitet med SBS -bitumenmatta; YEP 3,5 mm Mjukpunkt (°C) efter 3 mån vid 50°C 90,2 61,6 (91,3 89,0) (61,8 61,3) referens prov 90,3 67,0 (92,0 88,3 ; 91,7 89,0) (66,9 67,0) Mjukpunktsförändring 0 5 (mjukpunkt för YEP 3,5 mm) (131,0 131,1) (129,6 129,2)

Bilaga 3 Sid 3 (4) POLYMERBINDEMEDEL -Erhållna provningsresultat för polymerbindemedel Pmb 32 respektive Styrelf 13/60 efter ugghettning 5 timmar vid 163°C

Provning Bindemedel Pmb 32 Styrelf 13/60 Viktförlust (%) 0,0981 0,0412 (0,0934 0,0990 0,1018) (0,0386 0,0384 0,0466) Penetration (mm/ 10) vid 25 °C 43 29 (43 43 43) (29 29 29) vid 40 °C 138 110 (139 138 138) (111 110 110)

Mjukpunkt, Kula &Ring (°C) 65 63

(65,1 64,9) (63,4 63,2) Brytpunkt, Fraass (°C) -11 -14 (-12 -11 -11) (-14 -14 -15) Duktilitet (cm) vid 25 °C >100 71 (>100 >100) (70 71) vid 17 °C 81 35 (82 80) (35 35)

Elastisk återgång

(%)

vid 25 °C 80 78* 68 62* (80 81) (76 79)* (68 68) (61 62)* vid 13 °C 80 AV (81 79) * Resultaten efter 30 minuter, enligt DIN 52013.

Bilaga 3 Sid 4 (4) POLYMERBINDEMEDEL -Erhållna provningsresultat för polymerbindemedel Pmb 32 respektive Styrelf 13/60 samt konventionellt bindemedel, efter återvinning ur mastix

Bindemedel Pmb 32 Styrelf 13/60 konv Penetration (mm/10) vid 25 °C 60 40 36 (61 60 60) (39 40 40) (36 36 36) vid 40 °C 193 148 154 (194193193) (148 148 149) - (155 154 154) Mjukpunkt, (°C) 68 61 57 Kula &Ring (68,3 68,1) (61,2 60,9) (57,2 57,2) Brytpunkt, (°C) -17 -12 -12 Fraass (-17 -17 -16) (-13 -11 -12) (-12 -12 -12) Duktilitet (cm) vid 25 °C >100 >100 >100 (>100 >100) (>100 >100) enkelprov vid 17 °C >100 48 35 (>100 >100) (49 47,5) enkelprov Flampunkt (°C) 195 197 193 (194 196) (198 196) (194 192) Elastisk återgång (%) vid 25 °C 86 82* 68 63* (86 87) (82 83)* (68 68) (63 63)* vid 13 °C 81 77* 63 56* (81 82) (77 76)* (63 63) (56 55)*

Bilaga 4

Bilaga 4 Sid 1 (1) FLUORESCENSNIIKROSKOPI Pmb 32

Bilaga 5

GPC - ANALYS Pmb 32

före TFOT efter TFOT

/

efter återvinning \\ ur mastix '

[I \|/

GPC - ANALYS Styrelf 13/60 före TFOT

_{efter återvinning ur mastix}

\. efter TFOT

Bilaga 5 Sid 1 (2)

IATROSCAN - ANALYS Konventionell asfaltmastix

Bilaga 5 Sid 2 (2)

Produkt Halt bitumenkomponenter (%)

Mättade oljor Aromatiska Hartser Asfaltener

oUor

Konv mastix efter 14 43 27 17

återv

Konv mastix efter 14 46 23 17

återv, uppvärmt

6 tim i 220°C Referens bitumen 14 50 22 14 B 60 Referens bitumen 15 48 22 15 B 85 O 0V O O 0 s (ctqctt***t Mättade oljor .O 5. "ammo

Aromatiska oljor Hartser

+ Konv mastix

-O-Konv mastix uppvärmd - - - B 85 referens

B 60 referens

"lu'luuuo

Bilaga 6

Bilaga 6 Sid 1 (5)

STÄMPELBELASTNINGSTID OCH FORMFÖRÄNDRING

- LABORATORIERESULTAT

Prov/ Stämpelbelastningstid (s) Formförändring (mm)

VTInr e 6 tim vid 220°C e 6 tim vid 220°C 50°C 55°C 50°C 55°C Asfaltmastix 64 144 (145 144) 1 1 10 20 Pmb 32/ 65 150(149151) 8 18 93-28-2 140 (129 150) 137 (135 138) medelvärde 65 143 1 1 9 19 Asfaltmastix 88 228 (223 233) 54 90 65 84 Styrelf 13/60/ 107 249 (245 242) 57 79 93-29-2 189 (184 193) 188 (198 178) medelvärde 98 214 54 90 61 82 Asfaltmastix 168 (175 162) 282 (275 289) 56 74 64 80 konventionell] 172 (174 169) 286 (295 276) 51 74 48 67 94-53-1 167 (173 161) 218 (220 216) 166 (167 166) 221 (223 219) 215 (207 223) 206 (211 200) 262 (261 262) 253 (255 251) medelvärde 168 243 54 74 56 74

Låg te mp er at ur te st en li gt He rr ma nn -L ab or at or ie re sul ta t ef te r fa ll pr ov. Pr ov 0°C V T I nr 12 0c m 25 0c m IZ Oc m 0k -1 0°C 25 0c m 0k :b ro tt 0k SO OC m :b ro tt 12 0cm 0k -2 0°C 25 00 m :b ro tt 50 0c m 0k :b ro tt 0k :b I' Ot t I I P M B 32 x x V T I nr 93 -2 8-2 x X X

:b

ro

tt

I X X X X :b ro tt 0k I X X X

0k

:br

ott

I St yr el f 13 60 x VT I nr 93 -2 9-2 x ><><><><>< ><><><><>< Ko nv. ma st ix VT I nr 94 -5 3-1 ><><><><><><><>< I I I I I I I I I 1 l I I I I I I I I I I I I I I I I I | I I I I I I I I I I I I I J 1 __-_-_-___--__--_-____ l l I | I 1 I I I I I I I I I I | I I l I I 1 ><>< I I I I I 1 I I I I I I I I I l I I I I I I I _---_---I | I I I | l l l l I I I I I I | I I I | I I _----_---_ Mj uk pun kt en li gt Wi lh el mi -L ab or at or ie re sul ta t Pr ov V T I nr Re sul ta t (O C) P M B 32 10 8 VT I nr 93 -2 8-2 (1 08 ,6 10 7, 5) St yr el f 13 60 92 VT I nr 93 -2 9-2 (8 7, 0 93 ,0 95 ,0 ) Ko nv. ma st ix 99 VT I nr 94 -5 3-1 (9 7, 8 99 ,5 )

Sid 2 (5)

Bilaga 6

Bilaga 6 Sid 3 (5)

VIDHÄFTNING MOT BETONG - LABORATORIERESULTAT

Prov/VTInr Provn temp Vidhäftning (N/mmz) Typ av brott

(°C)

Asfaltmastix 5 1.7 (1.5 1.6 1.9) Brott mot underlaget,

Pmb 32/ 10 1.4 (1.4 1.1 1.6) varvid det gasavledande

93-28-2 15 1.1 (1.1 1.0 1.2) glasfibernätet följer med

20 0.8 (0.9 0.8 0.8) mastixen och små rester

25 0.6 (0.7 0.4 0.7) av mastix blir kvar på

30 0.4 (0.4 0.3 0.4) betongytan Asfaltmastix 5 2.7 (2.5 2.6 2.9) -Styrelf 13/60/ 10 1.9 (1.8 2.2 1.8) 93-29-2 15 1.5 (1.6 1.6 1.3) 20 1.3 (1.3 1.3 1.2) 25 1.0 (1.1 0.8 1.0) 30 0.6 (0.6 0.5 0.6) Asfaltmastix 5 1.8 (1.6 1.7 2.2 1.6 1.8 2.0) -konventionell 10 1.3 (1.2 1.1 1.1 1.5 1.5 1.4) 90-236-1 15 1.1 (0.9 1.1 1.3 1.3 0.9 1.1) (Nabo Nx, Binab) 20 0.9 ( 0.9 1.0 0.8 0.9 0.8 1.0) 25 0.7 (- 0.7 0.6 - 0.8 0.7) 30 0.6 (0.5 0.6 0.7 0.8 0.5 0.5)

VIDHÄFTNING MOT SBS-BITUMENMATTA (YEP 3.5 mm)

LABORATORIERESULTAT

Prov/ Vidhäftning (N/mmz) Typ av brott

VTI nr

Asfaltmastix Pmb 32 0.7 (0.74 0.72 0.69) Brott mot mastix samt i

93-28-2 stommen efter 3 mån vid 50°C 0.7 (0.76 0.74 0.74) Asfaltmastix Styrelf 13/60 93-29-2 efter 3 mån vid 50°C 0.6 (0.61 0 59 0.61) 0.7 (0.72 0.67 0.69) Asfaltmastix konventionell 94-53-1 1.0 (1.03 0.98 1.00)

Bilaga 6 Sid 4 (5)

VTI nr 93-28 PMB 32

0,06 6 20 60 100 90 _

.., 80 i, 77_

_{C _}

5

(D _ 2 0 52 70 o_ __, i --2 a_ 3.: _ > 60 _ -d i E 1 :m 50 E _ <3 40 _/ m .i (0 á 30 m 3 20 10 3 O , 0063 0,125 0,25 0,5 1 2 4 5,6 8 11,2 16 22,4 31,5 45 63 0,075 Kornstorlek, mm Analyserat material: Sikt mm 0,063 0,075 0,125 0,25 0,5 1,0 2 4 5,6 8 11,2 16 22,4 31,5 45 63 Pass. °/o 29,8 29,8 37,1 56,4 81,7 93,8 98,6 99,9 100,0 100,0100,0100,0 100,0 100,0 100,0I100,0

Bilaga 6 Sid 5 (5)

VTI nr 93-29 Styrelf

0,06 0,2 0,6 2 6 20 60 100 , 90 __ 80 C (D , 0 i_ _ .A E 70 D_ ,,___. 52-7_ ,.,- 4 i 2 2 _. _ _ _ ,.14 > 60 _ _ '0' g 2 :m 50 E " ' T -8_{á 40} 1* 5 U) ,7 2 ES 30 n' ' i 20 _ 10 0 0063 0,125 0,25 0,5 1 2 4 5,6 8 11,2 16 22,4 31,5 45 63 0.075 Komstorlek, mm Analyserat material: Sikt mm 0,063 0,075 0,125 0,25 0,5 1,0 2 4 5,6 8 11,2 16 22,4 31,5 45 63 Pass. % 31,2 31,2 35,8 47,3 77,9 97,1 99,7 99,9 100,0 100,0 100,0,100,0 100,0 100,0 100,0 100,0J