Förebilden
$ 6 ~
Gustav Basas
aapvf"ren8ng.
Ers .viktig uppgift f ~ r Gustav Trasa var att trygga $t sin iitt harslaarplatsen i Sverige. Det sä8irask medlet hiirftir var att inftira arvrike. Han saknade icke i der~iaa slin siriivan fCireg5ilgare. IáorP. f6re Gustav %'asas uppträdande hade Kristiern II av Danmark latir* hylla sig som Sveriges arv- konung. Alla den starka eeintralmakfens f~hiretriidare i Europa under de ICiregaende t v i arhundradeaaa hade befsst eller efter- striivat ararnonargiien.
S a r tanken p5 att Rn%ra arvrike B Sverige E r s t a gången dök tapp hos Gustav Vasa, kan Icke a ~ g ö s a s , men fr, o.
n].
1540-talets $tirjan Intar den ein framtradalade plats i I-nai-ns planer och f6rhandlfngar I. P5 I~ersedagerz i orebro decem-
ber 153'3-januari 1340 fann Gustav Vasa det Iarrmpligt att lata ?-adel: och andra av adeln bekriifia sin trohet f411 honom och hans ätt genorra en h0gtidlig ed. De Grklarade sig av- lagga eden ))up5 thette blatte Enontangslige sverdh lip5 vare widerfcilne b6gde klla utaf alt vart lalerthe, alles vare sielar och af alle vore I;raffter>). Dar talas o m »hans kongelige och f6rstlige unge lilfserbskafYter>b om H-nonom sjalpr soirn uvis alleriaådigste arflao~aungh»; konungen sjalv talade orn den
Reda11 1526 lat Gustav Vasa förbereda e t t utlandslrt frieri geilom e n i ö r s i i k r a ~ i av rådet o m företradesriitt till tronen för lians ev. söner (Sv. Kiks- dagsakter I, sid. 4.1 U.; E. Hilclel>rai~cP, Deii srenska s t a t ~ f ö ~ f a t t n i n g e i i s Inisto- rislia utveckling, sid. 222). Under de saclisen-lauei~basgska gifterináisnilder- haiidlingarila lat Glistav sliia representariier framställa Sverige 115rmast soiii a r v r i k e (Gustaf 1:s registratur V I I , sid. 260). Efter konuiigens första gifterni151 iiinehöllo slottslovenbreven eii bestamrnelse, a t t l2nsiiiilehavarna efter I;oiiuug- elis död »sliulle h i l l a drottniiigen siotten tillhanda, tills Iion blivit tillfreds- stiilld 1 avseeilde p5 si11 morgongiva och lifstugt)) (Sv. Rilisdagsalcter I, sid.
181; Gustaf 1:s registratur \'II, sid. 436 f.; s e iiveil E. Hildebrand, Gustav Vasa (i Sveriges liistosia), sid. 237).
Förebiiileii för Gustav Vasas arrförenliig. 225
allsmaktige Guds gudsniliga kraft och makt, »hrilken 5s och alle vare I;o~igedige och forstlige kifsarfllerrer fr511 arf- viilger till arfvilmger utat och forleiii hafyer ofven eder och alla vale t~i-adersiker rspp2 jorden att store och rade»
. . .
lAIstsvarande uttro nl; foreliornriaa ocksK i itskilliga aktstycken iainder deil narmast foIjande tiden: det lianvisas andersturidon1 till hyllninigseerernoni@n, och benamniiigesa >~kifserfherscl~aft)> eller liknaiide for de ~11ga ft~rsfarna forekommer'.
~ o i n m eu
H ederna oclm ulbalaiidena trimder deiana tid forek
intet 1larnilar.e aragivande av den forn-a, det p:'itankka arv- koaaurngadonilet skulle f$. Endast allralar~n-ia uttryck arivandas; det a r mera fragan o m att ange en piineip an att H detal; rastsla era %;onzman$e pralis. ,'ki~nsrleanda bles del, d5 deiina fiaga raaska ggng rapplogs till behandling. P d e c e n ~ h e r K513
$a overlaggningar mellan konringen o c b i s s a r8dslaerrar hallits 1 Stockholm; h i r a i d fran~fordes bl a. fran Bonurigens
sida sasopn diskussionsan~xae fa-agan om försoqandel av h a n s ~iaaga ~)erbherscaiirt» 3. Ett betalakande av herr Er:h Flemramg.
vilket iiiihanda tagit ?En eatgangspunkt i denna kon~angens fsiga, komnaer iiarmase i n p5 ar\sporsmalet i dess helhet. Han uttalar en onskan. afl en? nm:ii-nnsere formell reg1ering a r tronfolgtlsfrigan skall foretagas pi den riksdag, som beramats till Tastesas: det »molte finnes up5 en gidls srdiiaans, h u r u vi ofver hela rikii skula hielpa och st5 rar ii. herre by i alla eaodh, och s:nm~la2 val1 och o r d i n m s sidan motle stondendes h1ifa.e arf eptir arf ofver hela rikit
. .
.,
ritt yr motte bhfanvar retta arf herre hull och Lr5 och kar 5th honuin af alt hierta))
'.
Infor stariderna son1 sarniades i Vasleras i borjaan aa
ST-. Bilisdagsakter I, sid. 230 ff. Se iiveil Register ö f r e r radslag i áioiliiiig Gustaf 1:s t i d (i hledd. f r á n sserislia rilisarcliivet PI, sid. J i ) , ii. S o r d -
I ~ r a i d , De11 svenslia reformationstidens statsrattsliga idber, sid. 58 f.
"v. Riksdagsakter I, sid. 2 3 7 , 381 f., 319; Gustaf 1:s regislratiir S I I I , s i d . 7 9 ; se r i d a r e N o r d I i i i ~ d , a. a. sid. 61, o c h Hildebrand, Deri svenisi<a stats- författiiingei~, sid. 323.
"v. Rilisdagsaliter I, sid. 32'3; Register ö s e r rådslag, sid. 62.
" : o I, sid. 336. Se vi d a r c Hildebrand, D e n s r e i ~ s l i a statsförfatt1iiirnge11~
226 Ingvar .knciersson.
1544 erinrade Gustav Vasa om de olycksöden, som f i r e Raras tid drabbat Sverige, samt framhöll, h u r farligt och skadligt det vore att vara utan herde, ritan 1;onuia.g och Caverhet. Gud allena hade insatt den nuvarande regenten. Fön att f fram- tiden söka förekomnas besvarligheter av det ilainnda slaget, hade Gustav \'asa »ansedt och betanbi, ~atliaf hvadla f ~ r s y n , gode ordinrintier och politier flere andre hogberömde konunga- rikes iathi s i d a n e goda fridh, aralfiirdh, S~rnleririg och rike- dome regeradi och förbiittrat bllfaen. Ha11 hade vid denna eindersöltning fannnit, att en ordning av arvs%rh5%landena vore nijdviindig för riket, )>der medh Ingen ville eller partiesli skilnadt afkomma linmatte, uthan al vara timeras heafvirdli ~ l s s e oc1m forsiilirade, s5 att bufveidet och lernmerrme evlgllge till- samman satte bEifve». B a n framlade darefter ebt 7:ldlyftigt f6rslag. Detta med den dari "reslagna ordningen antogs som arvförening l.
Vid Gustav Vasas död skulle enligt denna ordninig haris a1dste son f~ailja lionom p i tronena och i sin tur f6Qjas av silla avkomlingar efter regeln: »seden, 5 so111 the affaH%a, ifra Ilnien ocli till Iinien», skola de, »%Isen ene effther theaa aiaiaeia in- trade uthi thet k o n g e regemente)). Efterliinaraade Genstavs iildsle son inga manliga arvingar, skukle Johani, »som effter Iinieii thenn annen födde eller secniidogeniiitis iira), eftertriida hoimom och eRer Johann följa hans aIds%e sorb o. s. v., allt noggrannt ock latfiirligt angivet. Fraga iiï endast om »man-
iiönsslec8ite och difs~rEharskafflen.». Det som i denna arrfor- ordniiig angives, ar salunda en agnatisk arv%o\jd efter Iineai primogenitear, soras termen Iydei-,
Det h a r fsamhaPlits, %tt Grastar Vasas arvförordning till- komm18- under tysk pgverkaaa. Redan spn5li;et anses bara vittne darom 5 Ocll det h a r a r e n framhallits, h u r i allminhet del svenska lionungadömets amtveckling under denna tid i forrne81t avseende star under tyskt Inilytande 3. Att Grastav S r , Rilisdagsaliier I, sid. 337 if. o c h 978 ff.; E. FIildebrand, Gustav Vasa (i Sveriges Iiistoria), sid. 292 ff. Se v i d a r e Nordlund, a. a. sid. 53 8.
H i i d e b r a n d , Ilen svenska statsförfattningen, sid, 2 0 3 ~
Förebilden f6r Gustav Trasas arvforening.
227
\'asas konulagadöme urider hans senare tid fornnellt rente stark inflaens f r i n tyskt Iai14, as otvivelaktigt riktigt, men att detta giil%er själva anordninlgen a r car~lioiaei,ngad6111et~ 51- darmed icke givet.
Det fanns vid denna tid inom de arvril~en, med vilka Sverige kunde kankas r a r a i beralrin~g, tre slika fornaer fkzr f~~rsfPig arrsfdjd.
Deax aldsta och fastaste fanns i Frankrike, Det var deor rent aianealt-agnatiska, d. v. s. endast arvsf6Ud f6r manliga avkon-dlingar av maaaijga slaktgrenar. Vid början a u 1300- ialet sB591des mani d a - p i allvar InGr prsblennet, huruvida arrsrattern gallde 5a.eil kr_vinnor, och d5rvid tappstalldes prin- c i p ~ ~ aara SS icke vore fallet, SillfiiEBig;~ politiska situationer framkallade ett a-vg6rande i denna riktning; senare fram.- sölite rimarm oclasi? en Srevördig ainktoritef ftir denn2 uppfatt- ning H den saliska lagens arvsrattsstadgande l, Tid 1500-talets
btirjan vas- denna form stadliist. Tv6 ilya grenar av konunga- huset fdjde med f; ars mellanrum p$ den franska tronen (1498 och 1515) ensligt dessa bestammalser. Formen f r a m - hQlls av de statslarde som niigoi f6r Bandet utmariiande, 1 esr redogörelse Gr Frarmkrilr_es fraimmstiiende stallnialg yttrar
en stafsteoretilier från denna tid bland annal: det ar >>siregu- lare», akt siildel i detta Band endast 6vergAr till m i k . Den lag, i vilkela detta pabjudsis, kullas desa saIislta; stadgandet ar
ypperligt, ty orzi Iiviimnor firage ratt till tronf61jde11, kunde del Isanda, att h6gsta makten 6vergi1nge Bill en utlanning, -varmed rniirnga besviirligheter skulle f d j a 2a
En
annan form Ilade iia'onfbljden fait i EwgBarid. Cnder ser,mede9ttdeans shandiga inbgirdesstrider lades ganska siis- lainde vikt vid arvkonungatiteli~ men fran 1400-takts slsit var arvriket allmant accepterat. :";aren har hade i början av 1400-talet en tendens konimit tP11 synes att herôva kvinawkiga. anedlemmar av det Ic~angliga I-d~sset och deras avksnnalngar-
l Vioilet, Histoire des iaistitutioiis politiques et a d m i n i s t r a t i r e s de da
F r a n c e II, sid. 55 R.
'
Seissel, L a G r a i ~ d ' hfoirarcliic, @it. efter Sleidai?.us' 1atinsl;a översatt- iriiig (1318)1, fol. 7 ,arvsratten. I l e n under 1500-talet blev förhållandet ett anilat, Visserligeia funnos Inga bestamda regler för tronfsljden; s5 :tndrades den t. ex. av Henrik $'III upprepade ginger med par- lameritets medgivande. Alen hans successionsordningar med- fisde, att saval Irvinnliga avlcomlingar av det kesrigllga huset som fran kvinnor I-i2rstan1rraan& attgrenar bleve arvsberiit- tigade, s5 t. ex. Elisabeth (1534) och Maria samt laanas systers avkondingar I.
Blilca förhallanden sådde h det tyska riliels olika stater. Arvsritteil var erkind, men mestadels i en speciell utform- ning. Lange hade under r-naedeltiden delm princip ha~s1m.t i de tyska territorialstaterama att samtliga arvtagare örertogo var sin de'% ay statsomradet efter sin "relradare eller earen- h~aellt regerade gemensamt. Det var á annan forna samma arvspriiacip, so-m eriider medeltiden %.%trade sig L vissa lcunga- rblie11 darigenom, att kontringens yngre scner erhöllo halart sjalrst5nciiga iandoms5den, medan den aIdste behcll h~ivard- delen och konungatiteln (så t. ex, tidvis i Frankrike, Dan- mark och Sverige). Detta var %Sttcrre att tallampa k ett hertig- döme eller grevskap. Så skedde ocksa 1 stor uts%r%c%ning i det medeltida 'I'gskland: B-iade en större enhetlig statsbild~mlng uppliommit, splittrades den i regel genast genom sadan upp- delning. Redan under ett tidigt skede av seiamedeltideaa hade man p5 vissa hal% klart f6r sig deil fara, sona Bag i detta tillviigagingssatt, och i vissa territorialstater s0lcfe man redan
e15 hejda upplösningen genonan att hiivda primogenitrareris och riksodelbari~etens principer. Sadarsa forsöl; gjordes i ilera stater sa tidigt som tander 1300-talet; de hlevo i princip gal- laride "r kurfe~rstendöme~-ia~ men blevs annars ofta tlllf5lliga s,
Annu vid den tid det har galler Eevde det gamla systemet med delning eller samregering kvar i de flesta mera bety- dande Iiindesria, S5 Iat t. ex. Johan den s-tandaktige av det saxiska husets ernestinslia linje
ii-
1332 sina söner Johan Fredrik och Johan Ernst dela sina Iiinder nied undantag f6rP HatscPiek, Englisclie Verfassungsgeschic11Ie~ s i d . 3 i i ty.
Förebiidein för Gustav l'asas arvförening. 229
PaurBairdek, dar sedan den gyllene huliaii sclelbarheteii gallde. Sa slaedde iiren senare 1 Hessen efter lantgreve Filips d ö d allbekant a r ocks5 ett csee4apeP H större skala: det habs- brirgslicn husets delning av sina Sander vid 1300-talets mitt,
"
Lilariande voro firBa5Piaradena under 1500-talets förra del i Braridenburg, Aleckkenburg, Pommern, Olderibiirg, Baden, Anhalt, Ostfriesland och andra stater.I
Bayern hade odel- barhet och iiiftlighet f6r m5im fastslagits, men tillgmpniaigen .var vacklande. Endask i ett rnisadre antal laiider hade odek- barheten definitivt trangt igesmorn och arvsföQden reglerats p5 sanima satt som i FranIirike, s5 i JYiirtemberg oelm Brauri- sclm\s.eig-,$Yo%fe~~b<ktteB. De >>HatasgeseIze», som fas%sPiilBdc dessa regler, vors clocio ofta nsycliet saregel avfattade, tillksn-~na som tie V O ~ O genom örcrcnslaomme8se nmellan fiera ar~sberiitiigade fiirstai eller grenar av atten.'
H h u ~ u d c a k stodo s i l u n d a de tyska territorierna lavar p5 sin gamla staa-rdpunkh vid tiden f6i Gustar Yasas a r v h r - ordiiing; endast ett fåtal hade slnfgi&llgt övergatt till det fran- ska systemet.
F6r Galstav Vasa galilde det att finna den form, som sakrast l i i ~ ~ i d e belrygga hans efterlionrmanides ratt till riket. IbJan ser genast, att X-san fcke i arvf0rordiiingens trorzföljds- stadgandeii efterliknat det tyska systenaet med riksdelriYng, ehuru laaii redaii tidigt b 6 ~ j a t Qverviiga att fgirsör.ja sina y n g r e "ner med förliiniiigar ". Ej iiheller h a r Blan i sin a i y -
ferordninag givit sina Iivinbiliga avkomlingar nigon som Iselst utsikt till kronan, sa som det %.ar fallet 3 England ock sa som sedan Karl IX skulle göra. H a n h a r vid en senare tid- pbrrikt oicBrbeh5llsar-iaI givit u t t r ~ c k $i sin amnotvilja not kvlrnn-
l Die Hausgesetze d e r regiereiidcri deutschen Fiirstelohiiuser, hgg. roil
K. Srliultze, III, s. 16.
'
D : c II, s. 13." Se H. Almquist, Svenska foIliets historia (Reformationsiiden ocli rior- maktstideiis f ö r r a skede), s. 90.
Ilie Hausgesetze I-III, passim. I l e t i Kraiidenburg e n gang gei2om- förda odelbarlietssystemet fögdes ej.
Aven arrförordnirigen inlieliiiler stadgaiideal i deiiila rilitnirig (Sv. Riksdagsalrter b, sid. 388; Hildebraiid, Svci~slia st a t s f ö r f i ~ t t n i ~ ~ g e r i , sid. 223).
llg tronföljd. Det sker under Erlks engelska gifternnalsnego- cialioner, då Gustav Vasa i en inslriaktion, ulf2rdad fbir hertig ,Johan den
9
augusti 1359, bl, a. förehaller denne att iakttaga följande vid underhaiadlingarria. Han erinrar och piminner sonen »hesynaneriigen att the^ vilt i%a~ig&omme then bevllling och Iialsdel%, som Hiar aff menige rigzens stander ahr skett och aa-rnarnetf essn kirett och siaccessionela eff8er var dödelage aflgonng udi thette rijke, sa at% thetf effter linnen, then ene effter [hen aniien, tilhörligen motte ebTterfölght och hollett bliffve, effter som samme trachtahudi lengden ilanneholler och f6rma%Ier, tesligis at11 c~~áwrae persoiier rnoife har icke komme eller stades till cronenn och thett kong:e auehtori- tett, Pijke som udi Enngeland och nsgre flere landh bruk och sedhvane ahr, eathan att thett aYtijdt bI1PYver hoss n-aandz personerne och effter.de erff~inger, som thenn för:ne trachtat tl-aer a i a ~ vijdere trihtrycker». Och detta av samma sPniI,som vi sett ;beropas av franska statsteoretiker: »o$ flmett att rijliett icke ther medt under frenlii~ende och iathlenciske Hiomme motte.»
Det faller strax i Qgonen, alt den svenslia reglering a-T troilf84jden, soan befästs genom arvfireningen, risar niarmaste ö~erensstiimme%se med det frariska systemet, daremot icke med det erigelska och det ursprungliga tyska, Uenrsa 6ver- ensstiimmelse synes tyda
p5
en1 riarrna-e beröring - dlrekt eller indirekt - mellan den franska och den svenska arv-ordningen. E n person Irani denna tid, vars Initresse för stats- teorier och politiska idésammaiihang' alltid var vaket, niim- ligeii Erik XIIT, har också nedskrivit ett uttalande, som ~itlnaar i denna riktning,
Erlks livliga intresse f6r an-vraket som Institutlon ar \-ä4 belagt. I hans taiiliar om Boi~eangadömets höghet och ma- jestat ingingo ocksa speln~tlationer över den inungliga arrs- ratten. hniiaa I fäiigelset sysselsatte de honom i hög grad. Da han .- \ra1 som förberedelser till de förs%7arstal han allt-
jam% hoppades få hålla infBr standerila och till den diskus- sion darvid Iiunade %?ja -
l573
uppsatte sina efter den
-- -
1:örebilcleii för Gustav Trasas a r v f ö r e ~ i i ~ i g . 23
f
forizse'bia logiliens selierna oudrrade inlagg, ~~,%rgoilasentaiio~~es pro iure hciereditario regis ErieP XBV», b e h ~ n d l a d e han Bn-
gaencle fr-gan. »Ingen m& kalla thet tiranni, ssom Gud hafuer befaled)), heter def: har. »Gsnd hafuer befaled i alle land, att alEe konunge ricjke skole \\-are arfrijke. Ss% m5 ingen kalla !het Lyranssi, att konge rijlie a5re arfrQBe.» Harr anger ocksa reglerna fbr den svenska tronfaijden. Arvko- niiarigadömet av Guds n5de disktmteras i forts5tlninge1m p5 slilia satt. Det framhalles att mari icke ska91 l5.i-a dena f2 öa-erhaiiden, som lailla med ~ s t ~ a l l regemente. Han kommer e k s 8 in p5 fragan om %ca-innesaas arvsratt och s k r i ~ e r bl. a.: »Alle qvinmes perssoraer are oduglige till regernenkhet. Lher ssoan sönel-ne 2rfn.e rlajket och icke döttrenaae, $her arflve icke clviiines perssonerrae regen~enthet. Ss5 ii5n ther icke
ss55 odugeligit regemente ssorx kher qx;hnnesp~ersoner erSve».
'
%nigen liariia~asperson b6a s a l u d a arya riket. B a n ger liiazgae fram provg18
sin olufaltaamde historislia beliisenbet genom e12örersikl ö ~ e r sagaris ocli hardennas arvkonungar ifra11 de a r g i ~ e r , som Trosja försthade för det de hade rE9-vat Helena bort, s c h frans till deii ~ O P ~ L Q I E ~ SOEBI regerar i Fralakril~e.
Det för den h a r diskanterade fragan visentliga utbaiaza- det f6rekomnier i js~sl dessa armteckningar oela lyder:
>>En
~ i j s m a n Iiirer utaS andres t ~ n d e r a ~ l s n i n g hwad nyttigt %r. Alle Blae ssom af SQrfarime mens underasisning wisse warcXc,a i r
a re iin utav tctn som Shet icke forfared hafwe, Sagiorde mijir herre fader n-islige: alt han sig i Frankril;, Bher soni fiirfaaea~lieet om asfrijke waar, om arfrijkes nettigheei besporde.))
Det iCPregAende h a r visat, att innebiardeax av detta mark- liga uttalande ya1 stiimrner iiverens med de faktiska fCPrh$%- Sandena, Aven genom andra omstandigheter Ister sig riktig- heten av dessa Erilás ord bestyrkas,
D8
arvriliestaaikera E r s t a gangen gjorde sig mera $e- rniirld - 1540 - var den, som redan fraliigitt, annu Biim-i Erilr X1T':s alnianaclisanteck~1iz1gar. s. 59 f D:o, sid. 83.
Ilgen obestämd och fornilös och tog sig endast uttryck i termerna ~arvkonuilg), och »iifserkaskafft». Tre år därefter, vid rilisdagesi 1.543, var den klar och salt i detal~erat system. B den överlaggning, som föregick riksdagen, hade det fram- a som hållits som öi~sliernål, at: successionen måtte ordraas, s o det ar ))i andra kongass och herrers Band». Ender deii mel- lanliggande tldeir - 1544-13.23 - Ilade Gustav Vasa erat% i
nararmare diplomatisla förbindelse med Frailkrilce, I början av l341 arsiinde hain eii si11 selareterare till detta Band for att inleda underhaaidilngar och i januari följande a r en större beskickning med Konrad ~oan Pyhy, Georg Xorman, Sten Eriksson och Knut Anderssoii
P
spetsen. Frans 1:s kamniar- herre C1aristophe Riclaer besökte vid sanzwaa tid S ~ e s i g e tv2 särsl;ilda ganger, i slutet av 1341 samit v i r e n och sommaren 1543. "nder de s$lumda bedrivria uaiderhaiidllngarna hal- det varit en latt salii för svenskarna alt erhålla inpplysiiingaa- o m »arvrikesrattighef» i det land, ))dar förfarenhet om arv- rike r a r » .I
legationen dellogo b i d a Gustav Vasas f6rnámstsc medhjiilpare inom rilcsstyrelse och kansB1.Saval den inre örerensst~mmeIsen m~e%lan det fransliia och sveriska arvkonurmgadömets formella ansrdrairag som andra omständigheter visa sålunda, att Erik varit bandel-rattad, då han i fangelset nedskrev de ovan ciferade orden.
hs\~koaibnngadömet sadant det fixerats i arvf6reilirigeii., kom efter hand I %ionflikt med andra Gustav Yasas och hans söriers önskeriial. Den f ~ r r e hade sedana gammalt den tanken att viil försörja iiven sina yngre soner. Denna plan fdirverkligades genom hans testamente. Vad hari bestamdes, stod iclie formellt, men val reellt i den skarpaste motsats till arvföreni~agen, Aven o m riket icke till formen uppdela- des i flera, sliulle det dock i verkligheten blivit s i . För mot- sattningen mellan arvföreningens och testamer-itefs besfam-
-
x Sv. Riksdagsakter I, sid. 336 (i E r i k FIemiiigs betänkande om arvriket).
? C, Sprinchorn, Sveriges politiska förbiildelser ined Frarikrike, sid. 5 ff.
(Nist. Bibliotek 1880); C. Landberg, De nordislia silieiia u n d e r Brömsebro- förbundet, sid. 38 ff,
Forebilden för Gustav Vasas arrföreiiing. 233
melser Saar Gustav Vasa icke haft - eller velat &,a - blick,
Gottfrid Carlssoni har Adagalagt, h u r u testamentei i 2tskiBligf
gan-
tillbaka p2 tyska f6rehilder. Det finnes ocksa ett inres a m m a n l ~ a n g mellan de tyska territorialfurstarnas m b g a landuppdelnioimgar p$ slika Sttgrenar och dan egenariade f6r- fattning, som Sverige, upq~delat i tre laertigdömen ånom ko- ntiingariket, enligt Gustav V'asgs testamente skulle B-ia fatt.
Den djrapgaende rnotsattniaige~i mellan de bada f6rfatt- ningatrna var icke dold för Erik
XIT.
Esn au laaiiia första viktiga regeriaagsalgarder blev att oskadliggöra festanaientefs stadganden och till full styrka alerstalla ars~föreningew. I kampen mellan honom och Johan mOfies i sjalva verket t v i grnnd\~5sentligt olika principer %r %ionungaarrsf81jden: den sona senmedeltiden seit utbildas till dela starka fuea-sieniakteias sthd s%rskil% i Fran&ril;e, och den niot tidens krav fOga sva- rande, som levde k ~ a r sedan garnla tieles i tyska territorial- stater.G ~ i s t a v Vasas testamente, provföreliisniiig i L u n d 1922.
H. Forssell, Sveriges inre historia f r i n Gustaf deil förste, sid. 5 2 af.;
H. .Almc[uis'h, a. a. s i d , 1 2 2 ff.
Inguar AntJe~~sson.
