M¨alardalens h¨ogskola
Institutionen f¨or Innovation, Design och Teknik
V¨aster˚as, Sverige
SAAB-340, Nya inspektionsrutiner f¨or
”Placards & Markings”
Ellinor Gustafsson egn13007@student.mdh.se
Rami Gorges rgs13001@student.mdh.se
Examinator: PhD. H˚akan Forsberg
M¨alardalens h¨ogskola, V¨aster˚as, Sverige
Handledare H¨ogskolan: Tommy Nygren
M¨alardalens h¨ogskola, V¨aster˚as, Sverige
Handledare Nextjet: Jonas Malmqvist
M¨alardalens h¨ogskola
Sammanfattning
Denna rapport ¨ar ett examensarbete som utf¨orts av tv˚a studenter p˚a
aka-demin Innovation, Design och Teknik p˚a M¨alardalens h¨ogskola i V¨aster˚as, i
samarbete med flygbolaget Nextjet.
Nextjet har som ¨onskem˚al att l¨osa problematiken ang˚aende inspektionen
av ”Placards & Markings” f¨or deras SAAB-340 flygplan. Denna
inspek-tion ¨ar ett myndighetskrav som ska utf¨oras som en del av processen vid
f¨ornyelse/f¨orl¨angning av granskningsbeviset (ARC-Airworthiness Review
Cer-tificate) f¨or flygplanet.
ARC-processen utf¨ors enligt EASA:s regler och omfattar bland annat en
fysisk granskning av flygplansindividens luftv¨ardighet med avseende p˚a att
ge ut ett nytt granskningsbevis (ARC).
Syftet med examensarbetet ¨ar att unders¨oka olika t¨ankbara
inspektionsme-toder och sedan st¨alla dessa mot varandra f¨or att utveckla den mest l¨ampliga
metoden. Den ska minimera risken att g¨ora fel under inspektionstillf¨allet samt
medf¨ora att uppdraget utf¨ors med h¨og s¨akerhet till en relativ l˚ag kostnad.
Arbetet fokuserar p˚a att dra slutsatser ang˚aende f¨or- och nackdelar f¨or tre
valda metoder, n¨amligen:
• Visuell inspektion
• ITS - intelligenta transportsystem
• Inspektion av flygplanets utsida med hj¨alp av en dr¨onare
Ny teknologi som ITS och dr¨onaren ¨ar p˚a framfart och inneb¨ar m˚anga
f¨ordelar. B˚ade ITS och Dr¨onaren m¨ojligg¨or verifierbarhet samt ¨ar
tidseffekti-va metoder. Trots detta ¨ar den visuella inspektionsmetoden den som idag ¨ar
mest l¨amplig f¨or Nextjet och deras inspektion av ”Placards & Markings”.
Vi-suella inspektionen ¨ar ett billigt alternativ som inte kr¨aver n˚agon avancerad
utrustning.
En teknisk instruktion skall enligt studerad litteratur ha en strukturerad
uppbyggnad. H¨ansyn b¨or tas till de m¨anskliga faktorerna som spelar in vid en
visuell inspektion, dessa kan f¨orebyggas i instruktionen om de tas i ˚atanke vid
utformningen. Den tekniska instruktionen som vi utformat beh¨over pr¨ovas i
M¨alardalens h¨ogskola
Abstract
This report is a final thesis conducted by two students at the Academy of
Innovation for Design and Technology at M¨alardalens university in V¨aster˚as,
in collaboration with Nextjet.
The purpose of this investigation is to explore the different ways in which we can improve the inspection of “Placards & Markings” for Nextjet’s SAAB-340 aircrafts. This assesment is required by the government in the process of renewing/extending the ARC-airworthiness Review Certificate of the planes. The ARC-process is conducted according to the rules and regulations of the EASA, one of which is a review of the plane’s airworthiness.
In this thesis we will explore the plausible ways of inspection while compa-ring and contrasting these different methods. The intent is to find the most adequate and reliable procedure at the lowest cost, with high security. We will focus on three chosen methods:
• Visual inspection
• ITS - intelligent transport system
• Inspection of the aircrafts exterior with the help of a drone
New technologies like ITS and drones are on the rampage and has many advantages. Both ITS and drones enables verifiability and are time-efficient methods. Despite this, the visual inspection method is currently most sui-table for Nextjet and their inspection of the ”Placards & Markings”. Visual inspection is an inexpensive alternative that requires no sophisticated equip-ment.
A technical instruction must, according to the studied literature, have a structured format. Consideration should be given to the human factors that come into play during a visual inspection, which can be prevented if kept in mind when designing the instruction. The technical instruction that we designed needs to be tested in its real environment to properly evaluate its function.
M¨alardalens h¨ogskola
F¨orord
Rapporten ¨ar resultatet av ett examensarbete som utf¨orts av tv˚a
studen-ter vid flygingenj¨orsprogrammet under v˚arterminen 2016 vid M¨alardalens
h¨ogskola.
Rapporten ¨ar baserad p˚a trov¨ardigt material fr˚an b¨ocker, forskning,
exa-mensarbeten och en m¨angd vetenskapliga artiklar.
Rapporten beskriver olika inspektionsmetoder, st¨aller dem mot varandra och
presenterar den mest l¨ampliga metoden f¨or inspektion av ”Placards &
Mar-kings”.
V¨aster˚as 2016
Ellinor Gustafsson Rami Gorges
M¨alardalens h¨ogskola
Nomenklatur
AD Airworthiness Directive
AMM Aircraft Maintenance Manual
ANDI The Automated Nondestructive Inspector
ARC Airworthiness Review Certificate
ATA Air Transport Association
CAD Computer-Aided Design
CAMO Continuing Airworthiness Management Organization
CIMP Crown Inspection Mobile Platform
CPH Copenhagen Airport
DMI Distance Measurement Indicator
EASA European Aviation Safety Agency
GIS Geographic Information System
GNSS Global Navigation Satellite System
IMU Inertial Measurement Unit
IOSA IATA Operational Safety Audit
IPC Illustrated Parts Catalog
IT Information Technology
ITS Intelligent Transport System
JC Job Card
M¨alardalens h¨ogskola
MMS Multimedia Messaging Service
NDT Non-Destructive Testing
RGB Red, Green and Blue
TAM T¨aby Air Maintenance
2D Two Dimensional
M¨alardalens h¨ogskola
Tack
Vi vill tacka alla personer f¨or en god v¨agledning, st¨od och rekommendationer
under arbetets g˚ang som hj¨alpt oss fram till det resultat som presenteras i
denna rapport. Ett stort tack till, Tommy Nygren
H˚akan Forsberg
Jonas Malmqvist Maria Romhild Dorte Bangsbostrand
M¨alardalens h¨ogskola INNEH˚ALL
Inneh˚
all
1 Introduktion 1
1.1 Bakgrund . . . 1
1.2 State of The Art . . . 2
1.3 Syfte . . . 4
1.4 Fr˚agest¨allning . . . 4
2 Relevant teori 5 2.1 Europeiska byr˚an f¨or luftfartss¨akerhet- EASA . . . 5
2.2 Granskningsbevis avseende luftv¨ardighet (ARC) . . . 5
2.3 Regelverket . . . 6
2.4 IATA Operational Safety Audit (IOSA) . . . 6
2.5 Aircraft Maintenance Manual (AMM) . . . 7
3 Metod 8 3.1 Studiebes¨ok . . . 8
3.2 Omr˚aden med snarlikt problem . . . 8
3.3 Sammanst¨allning av metoder . . . 8
3.4 Gallringsprocess . . . 9
3.5 Fotografering och test av vald metod . . . 10
3.6 Handledarm¨oten och rapportskrivning . . . 10
4 Resultat 11 4.1 Visuell inspektion . . . 11
4.1.1 T¨aby Air Maintenance (TAM) . . . 11
4.1.2 K¨openhamns flygplats . . . 11
4.1.3 Arlanda flygplats . . . 12
4.1.4 krav och kompetens f¨or visuell inspektion . . . 13
4.1.5 Teknisk instruktion . . . 14
4.1.6 F¨ordelar . . . 16
4.1.7 Nackdelar . . . 16
4.2 ITS – Intelligenta Transportsystem . . . 17
4.2.1 F¨ordelar . . . 18
4.2.2 Nackdelar . . . 18
4.3 Dr¨onare f¨or inspektion av flygplanets utsida . . . 20
4.3.1 F¨ordelar . . . 21
M¨alardalens h¨ogskola INNEH˚ALL
5.1.1 3D-Scanning . . . 22
5.1.2 The Automated Nondestructive Inspector (Andi) . . . 22
5.1.3 Inspektionskonsol . . . 22
5.2 Hj¨alpmedel vid inspektionsmetoder . . . 23
5.2.1 Protokoll ¨over skyltar f¨or att underl¨atta skylthanteringen 23 5.2.2 Databas f¨or att finna skyltars placering och utseende . 23 5.2.3 Geografiskt informationssystem (GIS) . . . 23
6 Diskussion 24 7 Slutsats 26 8 Rekommendationer/framtida arbete 27 9 Referenser 28 10 Bilagor 31 10.1 Bilaga A . . . 31 10.2 Bilaga B . . . 32 10.3 Bilaga C . . . 33 10.4 Bilaga D . . . 34
M¨alardalens h¨ogskola FIGURER
Figurer
1 Gallringsprocess. . . 9
2 M˚anga m¨anniskor kan inte direkt m¨arka att knapparna Spara
och Avbryt bytte plats med varandra. . . 14
3 Vi grupperar automatiskt liknande f¨orem˚al med varandra, m¨anniskan
tolkar det som om de tillh¨or varandra. . . 15
4 Instrumentpanel till en Boeing 737-NG. Med tillst˚and av:
Jo-nathan Richardson – Director / Pilot – Training. . . 15
5 En enhetllig mall att arbeta efter. . . 33
1 INTRODUKTION
1
Introduktion
H¨ar presenteras bakgrunden f¨or arbetet, syftet och fr˚agest¨allningar. ¨Aven
re-levant teori finns beskrivet f¨or att f¨orse med viktiga, bakomliggande aspekter.
1.1
Bakgrund
Varje flygplan har ett stort antal etiketter och markeringar som ger
informa-tion till passagerare och personal i n¨odsituationer och i det dagliga arbetet.
”Placards & Markings” ¨ar f¨or identifiering och indikerings¨andam˚al. De
be-skriver funktioner, drift- och operativa begr¨ansningar f¨or olika system och
utrustningar.
”Placards & Markings” inneh˚aller mycket v¨ardefull information, b˚ade med
avseende p˚a passagerarnas- och p˚a personalens s¨akerhet samt
tidseffektivite-ten eftersom teknikerna beh¨over komma ˚at r¨att servicelucka. De m˚aste alltid
finnas p˚a plats och vara l¨asbara.
N˚agra exempel kan vara “Life Vest Under Seat”-skylten som ¨ar placerad p˚a
matbrickan framf¨or passagerarens flygstol och bibeh˚aller mycket viktig
infor-mation ifall planet skulle hamna i vattnet, n¨odutg˚angsskyltar som finns till
f¨or att r¨adda passagernas liv vid brand eller annan fara samt plakat som
be-skriver flygplanets begr¨asningar vilka har direkt betydelse f¨or drifts¨akerheten
av luftfartyget. ¨
Aven p˚a utsidan av planet finns betydande information, t.ex. informationen
“Cut Here” som ¨ar till f¨or r¨addningstj¨ansten om det uts¨atts f¨or den
livs-avg¨orande situationen att de snabbt m˚aste sk¨ara upp skrovet f¨or att r¨adda
passagerarna och inte g¨ora mer skada genom att sk¨ara p˚a fel st¨alle.
Att ”Placards & Markings” sitter d¨ar de ska och ¨ar l¨asbara ¨ar av flygbolagets
intresse ocks˚a av den anledningen att det ¨ar ett myndighetskrav.
Myndig-heten kontrollerar skicket p˚a ”Placards & Markings” i samband med att
granskningsbeviset f¨or ett plan ska f¨ornyas. Det g¨ors sedan en inspektion av
flygplanets alla skyltar och markeringar.
Olika metoder f¨or att genomf¨ora liknande inspektioner finns idag hos olika
f¨oretag. Vissa anv¨ander sig utav protokoll d¨ar det finns ett register ¨over
anta-let skyltar och protokolanta-let fylls i manuellt n¨ar en skylt visuellt inspekterats.
Det finns ny teknologi f¨or skyltar d¨ar dessa digitaliserats och konditionen
1 INTRODUKTION
1.2
State of The Art
Dr¨onare ¨ar under utveckling f¨or att ers¨atta visuella inspektioner. Dels inom
flyget d¨ar Easyjet jobbar med det omr˚adet (Se kapitel4.3dr¨onare f¨or
inspek-tion av flygplanets utsida), men ¨aven inom andra omr˚aden. F¨oretag utvecklar
dr¨onare f¨or inspektion av en m¨angd olika omr˚aden; elkraftsledningar, broar,
vindkraftverk. Detta ¨ar omr˚aden d¨ar inspektionerna ¨ar sv˚ara p˚a grund av
h¨ojden p˚a objektet som skall inspekteras. Anv¨andningen av dr¨onare sprider
sig [1].
I Kansas har f¨oretaget Strat Aero b¨orjat anv¨anda dr¨onare f¨or att
inspek-tera vindkraftverk. Detta ser f¨oretaget som ett bevis p˚a att dr¨onare kan
ers¨atta de visuella inspektionerna. Dr¨onaren tar bilder och kan enligt artikeln
t¨acka omr˚adet fyra g˚anger snabbare ¨an p˚a det befintliga tillv¨agag˚angss¨attet.
F¨ors¨oket p˚avisar effektiviteten och funktionaliteten av en dr¨onare[2].
Att dr¨onare har kunnat appliceras p˚a vindkraftverk ¨ar positivt f¨or det h¨ar
arbetet. Flygplan ¨ar aningen st¨orre men ungef¨ar lika komplicerade
konstruk-tioner. F¨ors¨oken sker i utomhusmilj¨o, vilket inneb¨ar att dr¨onaren idag inte ¨ar
aktuell att anv¨anda sig av p˚a flygplanets interi¨or. Att m˚anga omr˚aden driver
p˚a utvecklingen av dr¨onare och f˚ar ett effektivt resultat tyder p˚a en framtid
f¨or dr¨onaren.
ITS ¨ar n¨ar IT-l¨osningar till¨ampas, t.ex. via trafikinformation, anpassning av
hastighet osv. Utvecklingen av Intelligenta transportsystem g˚ar fram˚at och
m˚anga f¨ors¨ok g¨ors runt om i v¨arlden. ITS ¨ar ett brett omr˚ade d¨ar m˚anga
olika aspekter och ˚atg¨arder ing˚ar, i denna artikel tas en del upp [3].
En del av Trafikverkets arbete inom ITS behandlar n¨odv¨andigheten av v¨aderstyrd
variabel hastighet. I en rapport har man analyserat detta [4]. En annan del
av ITS ¨ar MLS vilken avser underh˚alls˚atg¨arder av v¨agtrafikens skyltar (Se
kapitel4.2ITS – Intelligenta Transportsystem). Det som ¨ar relevant fr˚an ITS
f¨or v˚art arbete ¨ar dels MLS och digitalisering av skyltar f¨or att underl¨atta
underh˚allet. MLS anv¨ands f¨or automatiserad inventering av skyltar.
Detta ¨ar mycket intressant som en eventuell metod. Att digitalisera skyltar
¨
ar en smart l¨osning men den s¨atter gr¨anser inom flyget. Till de b˚ada
ap-plikationerna finns forskning att tillg˚a, inom ITS utvecklas det hela tiden
nya l¨osningar. Utifr˚an resultatet av de olika forskningarna kan man plocka
1 INTRODUKTION
3D–scanning ¨ar idag ett alternativ men det sker fortfarande forskning f¨or att
f¨orb¨attra den nuvarande prestandan [5].
Det finns en m¨angd tillverkare som med hj¨alp av anst¨allda ingenj¨orer skr¨addarsyr
l¨osningar f¨or det kunden vill inspektera. 3D–scanning kan omfatta allt ifr˚an
att l¨asa av b¨ocker f¨or att f˚a dem digitalt till att lokalisera fel p˚a en produkt
med hj¨alp av att j¨amf¨ora denna med originalmodellen, t.ex. en CAD-modell.
Denna tillverkare s¨ager sig kunna applicera metoden ¨aven p˚a flygplan [6].
I artikeln har f¨orfattarna sammanfattat f¨ors¨oket som gjordes p˚a bilar att
3D–scanning fungerar f¨or att uppt¨acka oregelbundenheter men industrin
kr¨aver h¨og precision vilket inneb¨ar att utrustningen som anv¨ands m˚aste vara
perfekt [7].
Det ¨ar ett intressant resultat f¨or v˚art arbete eftersom det tyder p˚a att s˚a
snart utrustningen ¨ar 100 procent p˚alitlig och kan f¨orse branschen med den
precision som kr¨avs kan denna metod vara aktuell p˚a flygplan. F¨or att detta
skall tillf¨ora n˚agot i det h¨ar arbetet beh¨ovs forskning som visar att det g˚ar
att applicera p˚a st¨orre maskiner.
De visuella inspektionerna utf¨ors idag inom olika omr˚aden, den portabla
elektriska utrustningen inspekteras p˚a t.ex universitet. Denna l¨ank till
ma-nual beskriver en visuell inspektion av utrustning och visar vad inspekt¨oren
ska kontrollera [8]. Inspektionen har stor betydelse f¨or kontrollen av
svet-sar, f¨or eventuella sp¨anningar och sprickor och utf¨ors genom of¨orst¨orande
provning (NDT) [9].
Inom l¨akemedelsindustrin utf¨ors visuella inspektioner p˚a bl.a l¨akemedelsutrustning.
I denna pdf beskrivs hur anv¨andaren ska inspektera en ampull: [10].
I en studie har f¨orfattarna genomf¨ort ett f¨ors¨ok d¨ar deltagarna f˚att olika
in-struktioner f¨or att visuellt kontrollera skador p˚a ett flygplansskrov. F¨ors¨oket
visar hur stor p˚averkan instruktionen har p˚a slutresultatet samt m¨ats p˚a
1 INTRODUKTION
1.3
Syfte
Idag har Nextjet bristf¨alliga inspektioner vad g¨aller ”Placards & Markings”,
allts˚a ATA 11, b˚ade inv¨andigt och utv¨andigt p˚a sina flygplan. Detta leder
till att antalet anm¨arkningar vid f¨ornyelsen av granskningsbeviset (ARC) p˚a
det omr˚adet ¨ar mycket h¨og.
Problemet ¨ar att det idag inte finns ett fungerande, standardiserat s¨att f¨or
teknikerna att jobba vid utf¨orandet av denna tillsyn. Det finns inget
veten-skapsbaserat underlag att arbeta efter eller ett checksystem som kontrollerar
att inspektionen verkligen ¨ar utf¨ord och att allt ¨ar i sin ordning. Bolaget har
f¨or n¨arvarande ingen officiell metod f¨or inspektionen.
Syftet ¨ar att reda upp f¨or de metoder som finns f¨or granskningar som liknar
inspektionen av ”Placards & Markings”. Detta f¨or att kunna ˚ask˚ada
alter-nativen och f¨orse Nextjet med det b¨asta, existerande tillv¨agag˚angs¨attet.
1.4
Fr˚
agest¨
allning
Nedanst˚aende fr˚agest¨allningar kommer behandlas:
• Vilka metoder finns idag att tillg˚a f¨or liknande tillsyner?
• Hur genomf¨ors de?
• Digitalt eller Manuellt? Vilka f¨or- och nackdelar har de olika metoder-na?
• Vilken ¨ar mest l¨amplig f¨or inspektionen av ”Placards & Markings”?
Det kan skilja oerh¨ort p˚a en digital och en manuell inspektion. Att titta p˚a
de b˚ada kategorierna medf¨or ett bredare utbud och f¨ordelarna i alternativen
beaktas. Att ta reda p˚a vilka f¨or-och nackdelar som de olika metoderna har
¨
ar relevanta f¨or att kunna komma fram till den l¨ampligaste metoden f¨or
inspektionen av ”Placards & Markings”. Dessa fr˚agor ¨ar framtagna f¨or att
komma fram till en l¨osning p˚a hur bolaget p˚a b¨asta s¨att b¨or l¨agga upp sina
2 RELEVANT TEORI
2
Relevant teori
F¨or att f˚a en grund att st˚a p˚a presenteras h¨ar relevant teori f¨or arbetet.
Kapitlet inkluderar regelverk, manualer samt information om byr˚an som
an-svarar f¨or st¨allda krav.
2.1
Europeiska byr˚
an f¨
or luftfartss¨
akerhet- EASA
EASA etablerades i september 2003 och ¨ar ett EU-organ som certifierar
oli-ka slags produkter och tj¨anster inom civil- och f¨oretagsflyget. Byr˚an har
till uppgift att utarbeta best¨ammelser och verkst¨alla uppdrag inom
luft-fartss¨akerhetsomr˚adet[12]. EASA ¨ar byr˚an som ansvarar och ger ut
regelver-ket f¨or granskningsbeviset (ARC), det ¨ar detta som CAMO-organisationen
skall f¨orh˚alla sig till.
2.2
Granskningsbevis avseende luftv¨
ardighet (ARC)
F¨or att garantera giltigheten hos ett fartygs granskningsbevis skall det
konti-nuerligt g¨oras en granskning av luftfartygets luftv¨ardighet och av
dokumen-tationen avseende dess fortsatta luftv¨ardighet (Commisson regulation EC No
2042/2003 – M.A.901). Efter slutf¨orandet av en tillfredsst¨allande granskning,
utf¨ardas ett granskningsbevis, ett ARC (Airworthiness Review Certificate)
d¨ar CAMO-organisationen utf¨or granskningen.
Granskningsbeviset (ARC) g¨aller under ett ˚ar. D¨arefter g¨ors en ny granskning
innan giltighetsdatumet g˚ar ut. CAMO-organisationen kan utf¨ora granskning
90 dagar innan sista giltighetsdag. N¨ar granskningen ¨ar fullbordad kan
bevi-set f¨orl¨angas med ett ˚ar.
Vid den ˚arliga granskningen m˚aste flygplanet vara komplett - alla
kompo-nenter ska sitta p˚a plats och kunna verifieras. Om fel eller anm¨arkningar
f˚as under granskningstillf¨allet, m˚aste dessa ˚atg¨ardas av kvalificerad personal
innan granskningen kan fullf¨oljs och ett nytt granskningsbevis utf¨ardas [13].
ARC-processen omfattar granskning av luftv¨ardigheten och fysisk kontroll
av flygplanet d¨ar granskningspersonal bland annat kontrollerar att alla
er-forderliga ”Placards & Markings” sitter p˚a plats och ¨ar l¨asbara. Kontroll av
”Placards & Marknings” ing˚ar under granskningen vilket inneb¨ar att
flyg-planet kan anses icke luftv¨ardigt om dessa skyltar och markeringar saknas
2 RELEVANT TEORI
2.3
Regelverket
Europeiska byr˚an f¨or luftfartss¨akerhet (EASA) betonar att ”Placards &
Mar-kings” m˚aste sitta p˚a plats. EASA beskriver kraven under kapitel G, M.A.710
Granskning av luftv¨ardighet. ”Med hj¨alp av den fysiska genomg˚angen av
luft-fartyget skall personalen f¨or granskning av luftv¨ardigheten se till att alla
er-forderliga m¨arkningar och anslag sitter ordentligt p˚a plats” (EASA (20
no-vember 2003), Kommissionens f¨orordning (EG) nr 2042/2003, sida 16).
EASA inleder kapitel I, M.A.901 luftv¨ardighetsgranskning av luftfartyget
med f¨oljande krav. ”F¨or att garantera giltigheten hos ett fartygs
gransknings-bevis avseende luftv¨ardighet skall en granskning av luftfartygets luftv¨ardighet
och av dokumentationen avseende dess fortsatta luftv¨ardighet genomf¨oras med
j¨amna mellanrum.” (EASA (20 november 2003), Kommissionens f¨orordning
(EG) nr 2042/2003, sida 19).
”Ett granskningsbevis avseende luftv¨ardighet utf¨ardas i enlighet med till¨agg
III (EASA blankett 15a eller 15b) efter slutf¨orande av en tillfredsst¨allande
granskning av luftv¨ardigheten och g¨aller under ett ˚ar.” ( EASA (20 november
2003), Kommissionens f¨orordning (EG) nr 2042/2003, sida 19).
2.4
IATA Operational Safety Audit (IOSA)
IATA Operational Safety Audit (IOSA) ¨ar ett internationellt program och
accepterat utvecklingssystem designat f¨or att kontrollera den operationella
styrningen och kontrollsystemen f¨or ett flygbolag. Nextjet ¨ar IOSA godk¨anda,
och i IOSA manualen listas n˚agra krav p˚a en teknisk inspektion[14].
Under MNT 1.3.2 i ”IOSA Standards Manual” st˚ar det beskrivet f¨oljande:
Operat¨oren ansvarar f¨or att anv¨andandet av underh˚allsprogrammet tar h¨ansyn
till de m¨anskliga faktorerna. Vid utvecklingen av en underh˚alls˚atg¨ard skall
beaktande tas i f¨oljande enligt de m¨anskliga faktorerna [14]:
• Layouten av underh˚alls˚atg¨arden
• Spr˚aket som anv¨ands
• Klara och tydliga instruktioner som ¨ar s˚a kortfattade som m¨ojligt
• Att i b¨orjan standardisera alla Task Cards att alla inkluderar l¨amplig
2 RELEVANT TEORI
• D¨ar det ¨ar m¨ojligt anv¨anda f¨arg f¨or att tydligg¨ora Maintenance Item och Task Cards
• Om delen som underh˚alles innefattar viktiga grafiska detaljer ska de
inkluderas i grafiken.
• Full f¨orklaring av uppgifter hellre ¨an att referera till andra dokument
som kan st¨ora teknikern.
• Referera till r¨att, godk¨and data
En guide f¨or appliceringen av de m¨anskliga faktorerna finns under ICAO
Human Factors Training Manual, dokument 9683 [14].
2.5
Aircraft Maintenance Manual (AMM)
Underh˚allsmanualen till SAAB-340 listar alla ”Placards & Markings”, var
varje skylt sitter samt vilka plakat och markeringar som ¨ar ”Mandatory”.
Det finns inget som best¨ammer hur en s˚adan inspektion skall g˚a till.
Det ¨ar en stor brist att en beskrivning av hur inspektionen f¨or ”Placards
& Markings” ska g˚a till inte existerar i AMM:en. Att det inte finns n˚agra
3 METOD
3
Metod
Kapitlet beskriver de metoder som har lett fram till resultatet.
3.1
Studiebes¨
ok
F¨orst genomf¨ordes ett bes¨ok p˚a TAM f¨or att f˚a en inblick i metoden f¨or hur
inspektionen g˚ar till idag, hur de strukturerat upp den samt vilket material
som anv¨ands. Till bes¨oket f¨orberedes fr˚agor som syftade p˚a att dels reda ut
hur tillsynen g˚ar till idag men ocks˚a vilka f¨orb¨attringar som de anser beh¨over
g¨oras. Under bes¨oket d¨ok ¨aven fler fr˚agor upp. Fr˚agorna finns under kapitel
10.1 Bilaga A i denna rapport.
3.2
Omr˚
aden med snarlikt problem
Efter bes¨oket blev det tydligt hur en metod kring inspektionen av skyltar
utf¨ors och s¨okningar p˚a n¨atet efter andra inspektionsmetoder kunde p˚ab¨orjas.
Fokus l˚ag mer p˚a organisationer som innehar ett liknande system, s˚a som
Arlanda – de har m˚anga informationsskyltar p˚a en flygplats, hur kontrolleras
dessa? ¨Aven trafikverket – utefter v¨agarna finns en m¨angd olika skyltar som
f¨orser trafikanter med s¨akerhetsrelaterad information.
Handledaren p˚a Nextjet, Jonas Malmqvist, har en b¨attre inblick i
flygbran-schen och kunde komma med f¨orslag och tips p˚a omr˚aden d¨ar den visuella
inspektionen ¨ar under utveckling. Information har samlats in fr˚an
organisa-tioners webbplatser men ¨aven genom intervjuer med ber¨orda personer. F¨or
en enskild metod finns fler olika k¨allor f¨or att p˚a det s¨attet kunna f¨ora fram
den mest p˚alitliga informationen ist¨allet f¨or att endast l¨asa om ¨amnet fr˚an
en f¨orfattare.
3.3
Sammanst¨
allning av metoder
N¨asta steg var att sammanst¨alla inspektionsmetoderna och lista f¨or- och
nackdelar utifr˚an information fr˚an bes¨oket, en teknikers ¨onskem˚al, omr˚adets
¨
3 METOD
Att endast ta h¨ansyn till teknikerns ¨onskem˚al ¨ar ocks˚a ett alternativ och kan
ses logiskt men inte mest f¨ordelaktiga eftersom tekniker generellt ¨ar skeptiska
till att digitalisera processer och g¨arna skulle vilja ha allt i pappersform.
Dock ¨ar det viktigt att se till omr˚adets ¨andam˚al. Digitalisering av skyltar
¨
ar kanske inte riktigt l¨ampligt f¨or v˚art arbetsomr˚ade. Utmaningen h¨ar var
ocks˚a att logiskt kunna reda ut ifall metoden skulle kunna appliceras p˚a v˚art
omr˚ade, det finns effektiva metoder som idag inte ¨ar aktuella.
3.4
Gallringsprocess
En gallringsprocess har skett under arbetets g˚ang d¨ar metoder och hj¨alpmedel
som ¨ar mindre relevanta, eller visat svag tillf¨orlitlighet, har plockats bort.
En-dast tre inspektionsmetoder har valts att j¨amf¨ora mot varandra bland de nio
inspektionsmetoder och inspektionshj¨alpmedel som tagits fram fr˚an b¨orjan
(Se kapitel5-Andra f¨orfaringss¨att f¨or inspektioner). Detta p˚a grund av
tids-ramen.
En hel inspektionsmetod ans˚ags mer l¨amplig i Nextjets fall ¨an endast ett
hj¨alpmedel, rutinerna f¨or ”Placards & Markings” beh¨over en helt ny process.
N¨ar det blev best¨amt f¨or att g˚a vidare med den visuella inspektionen,
ITS-metoden och dr¨onaren fanns dels l¨ampligheten i ˚atanke men ocks˚a vilken
som ¨ar mest potentiell att kunna appliceras i framtiden. De tre
inspektions-metoderna som blev resultatet av gallringsprocessen ¨ar intressanta och det
finns mycket information att h¨amta fr˚an webben. Figur 1 visar hur
gallrings-processen har genomf¨orts.
1. Visuell inspektion 2. ITS- intelligenta transportsystem 3. Drönare för inspektion av planets utsida
4. Protokoll över skyltar för att underlätta skylthanteringen 5. Databas för att finna skyltars placering och utseende 6. 3D-Scanning 7. The Automated
Nondestructive Inspector (Andi) 8. Inspektions konsol 9. Geografiskt informationssystem (GIS)
Granskade metoder och hjälpmedel
1. Analys av de olika metoderna med avseende på området 2. Bortsortering av de som endast är hjälpmedel 3. Utvärder analysresultatet Sortering av metoder 1. Visuell inspektion 2. ITS- intelligenta transportsystem 3. Drönare för inspektion av planets utsida
Val av de mest lämpliga metoder
3 METOD
De andra f¨orfaringss¨atten f¨or en inspektion anses vara mindre kompatibla.
Ett protokoll ¨over skyltarna ¨ar n¨odv¨andigt men sj¨alva hj¨alpmedlet i sig
upp-fyller inte kraven f¨or inspektionen av ”Placards & Markings”.
¨
Aven en databas ¨over skyltarnas utseende och dess geografiska placering
kan vara n¨odv¨andig men det ¨ar inte aktuellt som en underh˚alls˚atg¨ard.
3D-scannings metoden ¨ar en bra l¨osning som absolut hade kunnat fungera men
kan ses f¨or avancerad f¨or inspektionen av ”Placards & Markings”, om fyra
metoder skulle ha valts att titta n¨armare p˚a hade ¨aven 3D-scanning kommit
ut som ett resultat av gallringsprocessen.
ANDI (The Automated NonDestructive Inspector) kr¨aver specialutrustning
och milj¨o, omgivande ljus m˚aste elimineras och en l˚ag belysningsvinkel kr¨avs
f¨or att f˚a h¨og tillf¨orlitlighet vilket g¨or det ganska sv˚art att anpassa metoden
f¨or inspektion av ”Placards & Markings”. Inspektionskonsol ¨ar en tillf¨orlitlig
¨
overvaknings- och inspektionsmetod. Det geografiska informationssystemet ¨
ar ett hj¨alpmedel som ¨aven den innehar tillf¨orlitliga egenskaper. Men de b˚ada
¨
ar ganska avancerade och sv˚ara att anpassa f¨or inspektionen av ”Placards &
Markings”.
3.5
Fotografering och test av vald metod
Inspektionsmetoden som uts˚ags har utvecklas till en teknisk instruktion d¨ar
AMM och IPC ing˚ar. Instruktionen ska p˚a ett enkelt s¨att instruera teknikern
till att utf¨ora tillsynen.
Till instruktionen genomf¨ordes fotografering av skyltarna i och utanp˚a
pla-net. Att inkludera bilder i en instruktion har avsev¨ard betydelse f¨or
resulta-tet. Ett m¨ote med Nextjet bokades in f¨or att ˚aka ut till Arlanda och fota ett
av flygplanen. Instruktionen ska ¨aven testas p˚a anv¨andaren f¨or att f˚a respons
p˚a resultatet och p˚a s˚adant s¨att kunna p˚avisa funktionaliteten.
3.6
Handledarm¨
oten och rapportskrivning
Via handledarm¨oten med b˚ade skolan och Nextjet har det st¨amts av f¨or att
hela tiden ligga i fas och vara p˚a r¨att v¨ag i arbetet. Under hela arbetets g˚ang
har rapporten bearbetats, ibland har det bara varit st¨odord som antecknats
4 RESULTAT
4
Resultat
H¨ar presenteras resultatet av arbetet. Det ¨ar kategoriserat utefter tillv¨agag˚angss¨atten
f¨or inspektionsmetoderna.
4.1
Visuell inspektion
Den visuella inspektion utg¨or grunden f¨or de of¨orst¨orande testerna (NDT)
som anv¨ands inom flygplansunderh˚all. Den visuella inspektionen st˚ar f¨or
un-gef¨ar 80% av all inspektion inom flygplansunderh˚all[15].
4.1.1 T¨aby Air Maintenance (TAM)
Vid kontroll av ”Placards & Markings” anv¨ander T¨aby Air Maintenance
(TAM) en A4:a p¨arm som inneh˚aller utskrivna sidor fr˚an AMM och IPC.
Denna inneh˚aller bilder och sm˚a textavsnitt. Inneh˚allet ¨ar grupperat utefter
k¨oket, toaletten, cockpit osv. Teknikern som utf¨or tillsynen g˚ar runt med
p¨armen och f¨ors¨oker lokalisera alla dessa skyltar som beskrivs. Informationen
¨
ar dock generell och skillnader mellan olika konfigurationer av planen n¨amns
inte.
Om en skylt ¨ar ol¨asbar och beh¨over bytas ut g¨ors en liten notering p˚a ett
separat papper. F¨or att sedan ta reda p˚a det faktiska partnumret p˚a den
ol¨asbara skylten beh¨over teknikern g˚a till datorn. Detta brukar g¨oras p˚a en
g˚ang f¨or att det inte ska gl¨ommas bort. ¨Aven n¨ar teknikern ¨ar os¨aker p˚a n˚agon
skylts placering eller befintlighet m˚aste denne g˚a till datorn och kontrollera
detta. N¨ar teknikern bl¨addrat igenom hela p¨armen ¨ar tillsynen klar och ett
papper f¨or godk¨annande fylls i.
4.1.2 K¨openhamns flygplats
Dorte Bangsbostrand beskriver skyltsystemet p˚a K¨openhamns flygplats, det
¨
ar v¨al genomt¨ankt vad g¨aller placering och utformning av skyltarna.
Flyg-platsen har en ensam ansvarig f¨or skyltarna p˚a flygplatsen. Kontrollen av
dessa skyltar bygger endast p˚a dagliga rundor p˚a terminalen, erfarenheter
och tips.
De statiska skyltarna kontrolleras visuellt av ansvarige och hennes kollegor,
4 RESULTAT
Enligt terminalkoordinatorn finns och beh¨ovs ingen checklista.
Till de digitala skyltarna finns ett ¨overvakningssystem d¨ar det kontrolleras
att skyltarna fungerar och visar ¨onskad information. Det ger ¨aven m¨ojligheten
att l¨att ¨andra layouten om det skulle beh¨ovas. Det finns inget register ¨over
flygplatsens skyltar. Ibland h¨ander det att passagerare mejlar flygplatsen och
har synpunkter p˚a vissa skyltar och sedan f¨oljer ansvarige upp detta. N¨ar
det g¨aller l˚anga avst˚and genom flygplatsen kan det vara fler skyltar som ger
information om samma sak. Intervjufr˚agorna finns under kapitel10.2 bilaga
B i denna rapport.
De starka f¨orh˚allandena som flygplan befinner sig i g¨or att skyltar l¨att kan
f¨orsvinna och bli otydliga. P˚a en flygplats sker det inte speciellt ofta att
skyltarna f¨orsvinner. D¨arf¨or fungerar det att inte ha n˚agot register ¨over dem.
En flygplats kan ¨aven ha skyltar som ger samma information, vilket g¨or att
det inte ¨ar n˚agot st¨orre problem ifall n˚agon skyllt f¨orsvinner.
4.1.3 Arlanda flygplats
Maria Romhild p˚a Arlanda flygplats ber¨attar att det egentligen inte finns
n˚agot system som kontrollerar deras skyltar p˚a Arlanda flygplats.
Ett undantag ¨ar deras n¨odutrymmningsskyltar som har larmfunktion men
dessa ansvarar ett annat bolag f¨or. P˚a de ¨ovriga skyltarna finns det inget
system som larmar.
Det ¨ar inte bara Maria som ¨ar ute i terminalerna och kontrollerar det generella
skicket utan det kan vara vem som helst av hennes kollegor. De felanm¨aler
d˚a ifall det skulle vara n˚agon skylt som ¨ar trasig eller p˚ak¨ord.
Hon ber¨attar att i deras nya skyltar sitter dioder som h˚aller i m˚anga ˚ar vilket
g¨or att de s¨allan g˚ar s¨onder p˚a det viset. Det var v¨arre f¨orut n¨ar det satt
vanliga lysr¨or i dem.
Maria po¨angterar att det ¨ar i de fall n˚agon k¨ort p˚a med en skylift eller
liknande som det h¨ander n˚agonting annars brukar det inte vara ett problem.
Vad g¨aller de digitala monitorerna, ¨ar inte Maria s¨aker p˚a ifall de s¨ager ifr˚an
4 RESULTAT
Det ¨ar n¨amligen ett f¨oretag som har hand om dem sedan senaste
upphand-lingen. Maria ber¨attar att hon har lite s¨amre medvetenhet ang˚aende
moni-torerna men ger oss numret till en Lars Elvring.
Hon avslutar och s¨ager ”mer avancerat ¨ar det inte tyv¨arr.” Maria f¨orklarar
ocks˚a att ifall en ljusskylt i taket skulle sluta lysa, ¨ar det s¨allan en katastrof.
Att i s˚adant fall l¨agga ner massa pengar p˚a ett ¨overvakningssystem k¨anns
¨
overfl¨odigt.
Om skyltar byts ut mot monitorer, kan det vara en annan sak men som det
ser ut nu ¨ar det inte aktuellt. Det finns inget generellt register ¨over vilka
skyltar som finns p˚a flygplatsen idag men i takt med att de byts ut enligt
den nya upphandlingen, ska leverant¨oren lista dessa.
En annan anledning till att g¨ora det, f¨orutom f¨or att se vilka som saknas, ¨ar
elen - att elektrikern ska kunna veta vilka skyltar som g˚ar p˚a vilken str¨om.
4.1.4 krav och kompetens f¨or visuell inspektion
¨
Ogat ¨ar det enda hj¨alpmedlet som en tekniker har under en inspektion. D¨arf¨or
¨
ar god syn en n¨odv¨andig f¨ardighet f¨or att utf¨ora visuella arbetsuppgifter p˚a
ett effektivt, bra och s¨akert s¨att. Detta f¨or att identifiera problemomr˚aden
och uppt¨acka potentiella fel f¨or att avg¨ora om n˚agon ˚atg¨ard ¨ar n¨odv¨andig
[16].
Den visuella inspektionen kr¨aver ingen specialutrustning till skillnad fr˚an
andra of¨orst¨orande tester s˚a som virvelstr¨omtestning, ultraljud och induktion
som fordrar anv¨andning av t.ex. bildsk¨armar och annan utrustning.
Resultatet av en tidigare studie tyder p˚a att erfarenhet och f¨orv¨antan hos
en tekniker om var ett fel kan uppst˚a ¨ar positivt. Det ¨ar en stor f¨ordel om
teknikern ¨ar bekant och har bra k¨annedom av problemet och flygplanstypen
men det har ocks˚a en nackdel att m¨anniskor ser vad de f¨orv¨antar sig [16].
I figur 2 ser vi hur l¨att det ¨ar att g¨ora fel, m˚anga m¨anniskor kan inte direkt
inse att knapparna i sista bilden bytte plats med varandra d¨arf¨or finns det
risk att g¨ora fel eftersom m¨anniskans visuella system luras genom f¨oljdriktig
placering av knappar p˚a tidigare bilder [17].
S˚adana fel relateras till de m¨anskliga faktorerna, att all fokus riktas mot att
hitta k¨anda brister eller s¨arskilda defekter, vilket i sin tur utg¨or en risk att
4 RESULTAT
Vill du spara en kopia av dokumentet?
Spara Avbryt
Vill du spara en kopia av dokumentet? Vill du spara en kopia av dokumentet?
Avbryt Avbryt
Spara Spara
Figur 2: M˚anga m¨anniskor kan inte direkt m¨arka att knapparna Spara och
Avbryt bytte plats med varandra.
4.1.5 Teknisk instruktion
Inspekt¨orens s¨okteknik p˚averkas direkt av den tekniska instruktionens
upp-byggnad och struktur [18]. I flygplansunderh˚allet ing˚ar dessa instruktioner i
n˚agon form av skriftligt arbetskort (JC).
Flygbolagen anv¨ander olika formulering p˚a sina arbetskort men alla
flyg-bolag anv¨ander i princip generella koncept, dvs. en allm¨an instruktion som
v¨agleder teknikern till ett omr˚ade/sektion av flygplanet som ska inspekteras
om eventuella fel uppst˚ar[29].
Det finns tre viktiga principer som m˚aste tas h¨ansyn till vid skapandet av
en teknisk instruktion; n¨arhet, likhet och kontinuitet. Hj¨arnan tolkar alla
f¨orem˚al som ¨ar n¨ara varandra som mer relaterade ¨an saker som ¨ar ˚atskilda
fr˚an varandra det vill s¨aga att m¨anniskan uppfattar objekt som ligger n¨ara
varandra som en grupp. N¨arhetsprincipen p˚averkar v˚ar uppfattning och ¨ar
en kraftfull och effektiv princip [17].
Figur 3 visar att m¨anniskans visuella system str¨avar alltid efter likhet och en
enhetlig struktur. Hj¨arnan har det l¨attare att tolka former, tabeller, siffror
4 RESULTAT X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X
Figur 3: Vi grupperar automatiskt liknande f¨orem˚al med varandra,
m¨anniskan tolkar det som om de tillh¨or varandra.
Figur 4 beskriver hur de tre principerna ¨ar kopplade till varandra, den
vi-sar instrumentpanelen till ett flygplan. Instrumenten hade varit betydligt
mer komplicerade och sv˚artolkade om inte de inramade grupperingarna hade
funnits. Texten ¨ar placerad i n¨arheten av tillh¨orande knapp och strukturen
f¨oljer en kontinuerlig uppf¨oljning vilket g¨or det l¨attare att uppfatta
instru-mentet som ett antal bitar ist¨allet f¨or ett stort antal enskilda element [17].
Figur 4: Instrumentpanel till en Boeing 737-NG. Med tillst˚and av: Jonathan
Richardson – Director / Pilot – Training.
Baserat p˚a f¨oreg˚aende kan vi konstatera att i en teknisk instruktion b¨or all
information som tj¨anar samma syfte placeras i samma position. Den b¨or
4 RESULTAT
att k¨anna igen informationen snabbt. Ju mer strukturerad, kort och tydlig
informationen ¨ar desto l¨attare och snabbare blir det f¨or mottagaren att f¨orst˚a.
4.1.6 F¨ordelar
Den visuella inspektionen har m˚anga f¨ordelar, inspektionen ¨ar relativt l¨att
att verifiera genom att exempelvis anv¨anda en referenslista med partnummer.
Den ¨ar ¨aven ett mycket billigt alternativ som inte kr¨aver specialutrustning
och kan utf¨oras p˚a ganska kort tid j¨amf¨ort med andra inspektionsmetoder.
Metoden kr¨aver ingen utrustning d¨arf¨or anses den som portabel och ger
snabbt resultat n¨ar inspekt¨oren tittar p˚a ytan/detaljen som unders¨oks och
kommer omedelbart fram till ett resultat.
Teknikern beh¨over inte ha n˚agon avancerad utbildning f¨or att kunna utf¨ora
checken vilket sparar mycket pengar f¨or f¨oretaget eftersom inget behov av en
speciell utbildning ¨ar n¨odv¨andig.
Metoden medf¨or ocks˚a stora m¨ojligheter att inspektera komplexa former av
alla slags material samt att inspektionen inte kr¨aver s¨arskilt mycket f¨orberedelse
innan kontrollen.
4.1.7 Nackdelar
Den visuella metoden anses l˚angsamt j¨amf¨ort med nyare teknologier, den
kr¨aver ocks˚a en mycket tydlig, noggrann och enkel instruktion f¨or tekniker att
kunna f¨olja. Feltolkning av defekter/fel kan uppst˚a eftersom olika inspekt¨orer
kan g¨ora olika bed¨omningar p˚a en och samma defekt.
Detaljen som skall inspekteras m˚aste vara tillg¨anglig f¨or inspekt¨oren att
kun-na se med ¨ogat, metoden uppt¨acker generellt stora och synliga brister d.v.s.
4 RESULTAT
4.2
ITS – Intelligenta Transportsystem
Med detta system menas att IT-l¨osningar till¨ampas. Det anv¨ands idag
in-om v¨agtransportsystem. Det finns en m¨angd olika l¨osningar inom ITS t.ex.
i form av trafikinformation fr˚an variabla skyltar, avancerad
trafiksignalstyr-ning, anpassning av hastighet och trafikinformation till mobila enheter. Mellan dessa finns en rad olika kommunikationsprotokoll och
kommunika-tionsstandarder, allts˚a hur meddelanden och datainneh˚all kodas och ¨overf¨ors
mellan elektriska apparater. F¨oretaget som tillverkat skyltarna f¨or v¨agverket
tillhandh˚aller oftast kommunikationssystemet.
Dessa kommunikationssystem underl¨attar f¨or underh˚allet av skyltarna. Om
n˚agot inte st˚ar r¨att till eller om skylten ¨ar ur funktion skickas ett meddelande
och tekniker ˚aker och ˚atg¨ardar felet. Konditionen f¨or en skylt kan
kontinu-erligt s¨akerst¨allas. Verifierbarheten saknas dock, att skylten verkligen visar
r¨att information [19].
En variant av att scanna av skyltens typ, position och placering ¨ar med
mobile laser scanning (MLS). I l¨ast artikel samlades datan in av RIEGL
VMX-450 som ¨ar en typ av mobilt scanningssystem. Genom algoritmer kan
skyltar uppt¨ackas med hj¨alp av MLS baserat p˚a trafikskyltarnas reflekterande
egenskaper. I och med den stora m¨angden skyltar som f¨orekommer i en stad
¨
okar efterfr˚agan p˚a underh˚allsinspektioner [20].
Det m˚aste finnas ett mer effektivt alternativ ¨an visuella inspektioner som tar
l˚ang tid att utf¨ora, kr¨aver mycket arbete och ¨ar sv˚ara att h˚alla uppdaterade.
Detta ¨ar en inventeringsprocess som behandlar typ, kondition, geografisk
placering och antalet skyltar.
Ett RIEGL VMX-450 system monterat p˚a en minivan anv¨ands f¨or att inf¨orskaffa
data. Systemet samarbetar med tv˚a laserscanners, fyra digitalkameror med
h¨og uppl¨osning, en GNSS, en IMU och en avst˚andsindikator monterad p˚a
hjulen (DMI – Distance Measurement Indicator) [20].
Laserscanners ¨ar installerade p˚a bilens fr¨amre ram i m¨onstret av ett ”X”,
des-sa roterar sedan f¨or att avge laserstr˚alar. Experimentet i artikeln genomf¨ordes
p˚a olika typer av v¨agar med olika hastighet samt i olika v¨aderf¨orh˚allanden
och ljus.
Resultatet visar att det finns stor potential f¨or automatiserade inspektioner
av skyltar. De utvecklade algoritmerna m¨ojliggjorde 2-D bilder p˚a
skyltar-na f¨or senare uppf¨oljning, vilken underl¨attas i och med datan om skyltens
4 RESULTAT
Med denna metod fick f¨orfattarna fram en precision p˚a 96,32%. I en
an-nan rapport d¨ar ett liknande f¨ors¨ok har gjorts fick forskarna ett resultat p˚a
98% [30]. I det f¨ors¨oket anv¨andes en MLS, RGB kameror, b˚ada integrerade
med MMS. 3D-punkter av skyltarna blir till 2D-bilder i syfte att f˚anga b˚ade
skyltens geometri och dess inneh˚all.
F¨ors¨oket genomf¨ordes i Spanien p˚a olika v¨agf¨orh˚allanden, v¨aderf¨orh˚allanden
och milj¨oer. Resultatet i denna studie blev positivt. Dock var algoritmerna
utformade f¨or att den skulle filtrera bort falska objekt, trots det f˚angades
falska skyltar p˚a bilderna i form av metallytor samt reflekterande kl¨ader.
F¨orfattarna n¨amner i sin slutsats att det finns f¨orb¨attringar att g¨ora. En id´e
¨
ar ¨aven att l¨agga till m¨ojligheten att inventera v¨agmarkeringarna p˚a gatan.
4.2.1 F¨ordelar
IT-l¨osningar ¨ar oerh¨ort kompatibla. Med ITS genereras ett meddelande om
n˚agot inte st˚ar r¨att till med skylten och en tekniker kan skickas ut f¨or att
utf¨ora en ˚atg¨ard. P˚a s˚a s¨att ¨ar metoden tidssparande.
En tekniker f˚ar reda p˚a direkt vart problemet ligger. ITS g¨or att ¨aven skyltens
utseende kan ¨andras tack vare digitaliseringen, utan att beh¨ova byta ut hela
skylten.
Med MLS finns ett s¨akert s¨att f¨or verifierbarhet, bilderna fr˚an
fotografe-ringen kan sparas i en databas f¨or att analyseras och sedan anv¨andas f¨or
˚aterkoppling. Med databasen kan ett register l¨att uppr¨attas. MLS medf¨or
att mantimmar sparas.
Det tar mycket l¨angre tid f¨or en m¨anniska att g˚a p˚a f¨altet och analysera
dessa skyltar manuellt. Att snabbt kunna ta ett stort antal fotografier som
kan analyseras i ett senare skede g˚ar betydligt snabbare.
4.2.2 Nackdelar
Vissa saker beh¨over ses ¨over och utvecklas med denna metod f¨or att kunna
applicera p˚a ett flygplans skyltar och markeringar. Att ha digitala skyltar i
ett plan ¨okar vikten samt adderar ¨annu en funktion som m˚aste str¨omf¨ors¨orjas.
an-4 RESULTAT
F¨or att denna metod ska kunna anv¨andas b¨or hj¨alpmedlet p˚aminna om
dr¨onaren som tas upp l¨angre ner i detta kapitel. Alla markeringar i ett plan ¨ar
heller inte reflekterande, vilket inneb¨ar att MLS inte kan appliceras. Det
skul-le kr¨avas att skyltarna och markeringarna byts ut till reflekterande varianter.
Som framtida arbete kan rekommenderas att detta b¨or ses ¨over n¨armare, hur
dessa problem skulle kunna l¨osas.
MLS ¨ar idag inte 100% tillf¨orlitlig, kamerorna har i b˚ada f¨ors¨oken f˚angat
en del andra reflekterande f¨orem˚al som visat sig inte vara skyltar. P˚a ett
flygplan kan vi t¨anka oss att det finns en hel del s˚adana f¨orem˚al. Men det
¨
ar dock b¨attre att algoritmerna f˚angat ov¨asentliga f¨orem˚al ¨an att de skulle
missat f¨orem˚al.
Med ITS saknas ¨aven verifierbarheten, metoden st¨odjer inte att verkligen
kunna garantera att skylten visar det som ska visas. H¨ar kan 100% - s¨akerhet
4 RESULTAT
4.3
Dr¨
onare f¨
or inspektion av flygplanets utsida
Att anv¨anda dr¨onare f¨or att till viss del ers¨atta m¨anniskan ¨ar en ny metod
som ¨ar under utveckling av Easyjet, med st¨od av Bristol Robotics Laboratory,
Bristols universitet och university of The West of England. Metoden planeras
ers¨atta den visuella inspektionen av bl.a. blixtnedslag p˚a planets utsida.
De modifierar existerande teknologi f¨or att den kan appliceras f¨or att
inspek-tera Easyjets flotta p˚a 220 stycken Airbus plan.
Dr¨onaren skall programmeras i uppgift att scanna av och utv¨ardera planen
f¨or att sedan rapportera tillbaka till en ingenj¨or i de fall skador p˚atr¨affas som
beh¨over en mer ing˚aende inspektion eller underh˚all.
˚
Ar 2014 var dr¨onarna fortfarande i utvecklingsfasen, f¨ors¨ok p˚agick och dr¨onarna
planerades att b¨orja operera ˚ar 2015[21]. En senare artikel skriver att de
pla-nerar att anv¨anda dr¨onaren p˚a upp till tio stationer innan slutet av 2016[22].
Easyjets ingenj¨or Ian Davids s¨ager att detta ska g¨ora hela flottan mer effektiv
och s¨aker. Han p˚apekar ¨aven att f¨ordelarna kommer att bli m˚anga – bolagets
ingenj¨orer kan ta sig an andra, mer kr¨avande uppgifter.
Detta h˚aller kostnaderna nere vilket i sin tur g¨or att biljettpriserna kan h˚allas
l˚aga i och med en snabbare visuell inspektion, minskar f¨orseningarna och
punktligheten f¨or passagerarna blir b¨attre.
S¨akerheten ska bibeh˚allas och det genom att det ¨ar Easyjets erfarna
in-genj¨orer och personal som ¨ar med och utvecklar systemet [21].
Idag beh¨ovs hela planets utsida kontrolleras visuellt efter sotfl¨ackar, br¨annm¨arken
etc. f¨or att f˚a vetskap om blixtnedslag eftersom att piloten oftast inte ens
m¨arker av ett blixtnedslag uppe i luften.
Hela flygplanskroppen ska inspekteras fr˚an alla vinklar vilket inneb¨ar
obe-kv¨ama arbetsst¨allningar f¨or teknikerna och att de m˚aste anv¨anda sig av liftar
[22].
En s˚adan inspektion kan ta flera dagar, vilket p˚averkar trafikfl¨odet. Easyjet
utvecklar nu ett alternativt s¨att f¨or en s˚adan inspektion, som minskar den
tiden planet m˚aste st˚a p˚a backen till timmar ist¨allet f¨or dagar [22].
Alternativet ¨ar att l˚ata en dr¨onare automatiskt cirkulera kring hela planet
4 RESULTAT
Metoden ¨ar ¨annu inte helt f¨ardig utvecklad, bl.a. m˚aste uppl¨osningen p˚a
bilderna f¨orb¨attras [23]. Bolaget siktar p˚a att genom bilder och videos fr˚an
dr¨onaren kunna skapa en digital modell av planet vilket g¨or det l¨attare att
lokalisera skador och att sedan automatiskt kunna l¨anka till det aktuella
avsnittet i manualen f¨or ˚atg¨ard [22]. Att det ¨and˚a har valts en l¨osning d¨ar
m¨anniskan ska utv¨ardera bilderna som tas av dr¨onaren ¨ar f¨or att det anses
vara ett s˚adant jobb som inte kan ers¨attas av en maskin [22].
4.3.1 F¨ordelar
Denna metod ¨ar framf¨orallt mer tidsparande, en dr¨onare g¨or inspektionen
p˚a mycket mindre tid ¨an vad en tekniker g¨or. Tid frig¨ors och kan anv¨andas
till annat. Antalet mantimmar kan med denna metod minskas ned v¨asentligt
mycket.
I och med att bilder p˚a planet tas kan teknikerna f˚a sitta ner i lugn och
ro och utv¨ardera dessa f¨or att komma fram till slutsatsen om en ˚atg¨ard ¨ar
aktuell. Bilderna medf¨or ¨aven att en verifierbarhet kan f˚as, m¨ojligheten att
g˚a tillbaka in i systemet och titta p˚a bilderna igen, s¨akerhetsst¨alla att alla
vinklar kontrollerats och vidarebefordra bilden till en annan tekniker f¨or ett
andra utl˚atande.
Dr¨onaren medf¨or ¨aven att teknikerna slipper obekv¨ama arbetsst¨allningar
vil-ket sparar p˚a deras fysiska h¨alsa. Komplicerad och riskfylld anv¨andning av
liftar ¨ar n˚agot som inte l¨angre ¨ar aktuellt.
Dr¨onaren kommer ˚at planet b¨attre och har l¨attare att inspektera kr˚angliga
vinklar. Att k¨opa in dr¨onare ¨ar en l˚angtidsinvestering. Denna typ av
inspek-tion kan appliceras p˚a flera omr˚aden inom flyget.
4.3.2 Nackdelar
Teknologin ¨ar fortfarande i utvecklingsfasen och ¨annu inte helt perfekt. En
s˚adan s¨akerhetsberoende inspektion kr¨aver en tillf¨orlitlig teknologi. ¨Aven
uppl¨osningen p˚a bilderna beh¨over uppgraderas f¨or att uppfylla kraven.
Denna metod ¨ar sv˚ar att applicera f¨or inspektionen av skyltarna p˚a planets
insida. F¨or att kunna genomf¨ora det m˚aste dr¨onaren veta hur den ska r¨ora
sig i planet f¨or att inte kollidera med andra f¨orem˚al eller inredningen. Det
kan ¨aven bli sv˚art i dagsl¨aget att f˚a bolag att investera i detta d˚a det ¨ar en
5 ANDRA F ¨ORFARINGSS ¨ATT F ¨OR INSPEKTIONER
5
Andra f¨
orfaringss¨
att f¨
or inspektioner
Inspektionsmetoder och hj¨alpmedel till inspektioner som s˚allades bort under
gallringsprocessen presenteras h¨ar lite kort.
5.1
Andra inspektionsmetoder
5.1.1 3D-Scanning
Optisk 3D-scanning ¨ar noggrannare teknik ¨an laserscanning, 3D-scanning
anv¨ands f¨or att j¨amf¨ora en geometri hos en tillverkad detalj med sin
CAD-modell. Skillnader mellan CAD-modellen och den f¨ardiga produkten syns p˚a
sk¨armen i olika f¨arger och det ¨ar v¨aldigt enkelt att uppt¨acka detaljer som
saknas i den f¨ardiga produkten[25].
5.1.2 The Automated Nondestructive Inspector (Andi)
ANDI anv¨ands vid inspektion av flygplanskroppen i syfte att hitta sprickor
och korrosion. ANDI best˚ar av fyra kameror f¨or inriktning och navigation. En
kamera monteras p˚a fr¨amre sidan av f¨orem˚alet och en annan p˚a bakre sidan.
Dessa tv˚a kameror scannar flygplanskroppen med ett synf¨alt som omfattar
vanligtvis fem eller sex nitar [26].
5.1.3 Inspektionskonsol
En inspektionskonsol best˚aende av en videomonitor visar CIMP i h¨ogkvalitativ
stereoskopisk bild av flygplansytan, en ”Silicon Graphics Indy Workstation”
som ger bildf˚angst och tillg˚ang till ett bibliotek med bildf¨orb¨attring och
algo-ritm f¨orst˚aelse. En radiostyrenhet fj¨arrstyr systemet genom CIMP:s r¨orelse
5 ANDRA F ¨ORFARINGSS ¨ATT F ¨OR INSPEKTIONER
5.2
Hj¨
alpmedel vid inspektionsmetoder
5.2.1 Protokoll ¨over skyltar f¨or att underl¨atta skylthanteringen
Arlanda flygplats hade ˚ar 2006 inget standardiserat skylthanteringssystem.
Det gjordes ett examensarbete med uppgift att ta fram en l¨osning p˚a ett
skylhanteringssystem. Examensarbetet resulterade i tv˚a olika prototyper:
Prototyp 1 ¨ar uppbyggd i Excel. Information s˚asom konstruktionsritningar,
reella bilder, ink¨opsanmodan etc. relaterade till skyltarna har dokumenterats
metodiskt, i olika spalter och kolumner i en Excelfil. F¨or varje terminal samt
v˚aning finns det en separat fil inneh˚allande samtliga skyltar f¨or den aktuella
terminalen och v˚aningen[24].
5.2.2 Databas f¨or att finna skyltars placering och utseende
I det examensarbetet som gjordes presenterades ¨aven en prototyp 2. Det ¨ar
en helthetsl¨osning som inneh˚aller fler alternativ ¨an prototyp 1. H¨ar samlas
tabeller och filer i en databas. Dessa inneh˚aller; fotografier,
konstruktionsrit-ningar, filer och ritningar ¨over flygplatsen. P˚a en karta illustreras alla skyltar
och fl¨odena f¨or dessa i terminalerna och p˚a de olika v˚aningarna. Med denna
prototyp m¨ojligg¨ors lokalisering av alla skyltar p˚a flygplatsen [24].
5.2.3 Geografiskt informationssystem (GIS)
GIS definieras som ett geografiskt informationssystem och ¨ar ett system f¨or
att samla upp, lagra, analysera, hantera och presentera alla typer av rumsliga
eller geografiska data [28].
GIS ¨ar ett brett system som kan h¨anvisa till ett antal olika tekniker, processer
och metoder. Systemet ¨ar kopplat till m˚anga operationer och har m˚anga
till¨ampningar i samband med teknik, planering, ledning, transport/logistik,
6 DISKUSSION
6
Diskussion
Nackdelarna med ITS g¨or att den i praktiken ¨ar mycket sv˚ar att genomf¨ora –
metoden beh¨over omformateras och utvecklas ytterligare f¨or att passa detta
omr˚ade. Dock kan metoden i framtiden bli aktuell i och med dess f¨ordelar
vad g¨aller underh˚allsaspekten – att teknikern enkelt kan uppt¨acka fel,
verifi-erbarheten samt tidsbesparingen.
Dr¨onaren ¨ar en intressant metod. F¨ordelarna med denna ¨ar m˚anga.
Tids-besparingen ¨ar en h¨ogst intressant faktor i flygbranschen. Teknologin f¨orser
med verifierbarhet i form av en databas med bilder. Dock uppst˚ar en del
problem n¨ar metoden ska ses som ett alternativ till den visuella inspektionen
av ”Placards & Markings”.
Fr¨amst hur dr¨onaren skall kunna cirkulera inuti planet – detta och det faktum
att bildernas uppl¨osning inte ¨ar perfekt medf¨or att teknologin inte ¨ar aktuell
f¨or oss idag. I framtiden anser vi att den h¨ar metoden kommer att inf¨oras
f¨or m˚anga inspektioner, dr¨onaren kommer bli ett stort genomslag.
Vi anser att den visuella metoden ¨an idag ¨ar mest aktuell f¨or denna typ
av inspektion. J¨amf¨ors f¨ordelarna med de andra tv˚a och f¨ors¨oker ha dessa i
˚atanke vid planeringen av den visuella inspektionen finns m¨ojligheter att ta
den visuella till en h¨ogre niv˚a. Hur instruktionen utformas och tanken bakom
den g¨or att metoden kan j¨amf¨oras med ny teknologi.
N¨ar vi t.ex. ser p˚a tidsbesparingarna som ny teknologi medf¨or anser vi att
detta kan ˚astadkommas genom en b¨attre struktur, en tekniker jobbar
snab-bare n¨ar stegen i instruktionen ¨ar tydliga.
Den visuella inspektionen ¨ar ett mycket billigt alternativ j¨amf¨ort med de
andra inspektionsmetoderna. Metoden kr¨aver inte digitalutrustning eller
ut-bildning f¨or att teknikerna ska kunna genomf¨ora inspektionen.
En stor nackdel med att digitalisera inspektionen ¨ar problemet som uppst˚ar
vid kontrollen av dolda ”Placards & Markings” som t.ex ligger under en panel
eller en servicelucka. Detta g¨or inspektionen mycket sv˚ar att digitalisera i och
med att de andra inspektionsmetoderna inte har samma m¨ojlighet som en
tekniker har vid en visuell inspektion. En tekniker kan ¨oppna luckor och
6 DISKUSSION
Med de andra inspektionsmetoderna ¨ar inte teknologin helt perfekt dvs. den
¨
ar under utveckling. Det medf¨or idag en risk att till¨ampa andra
inspektions-metoder tillskillnad fr˚an den visuella inspektionen som ¨ar bepr¨ovad och redan
utg¨or ca 80% av all flygplansunderh˚all. Teknikern ¨ar rutinerad att genomf¨ora
denna typ av inspektion.
Vi t¨anker oss att v˚ar instruktion ska ge teknikern alla f¨oruts¨attningar f¨or
att utf¨ora inspektionen p˚a ett snabbt, s¨akert, verifierbart och enkelt s¨att.
Instruktionen skall vara uppdelad i planets olika sektioner f¨or att fokusera
p˚a en sektion i taget.
Teknikern skall kunna f¨olja instruktionen i steg f¨or steg, f¨or att inte f˚a f¨or
mycket information p˚a en g˚ang, vi t¨anker oss max tv˚a skyltar p˚a varje
A4-sida. Instruktionen ska ensam kunna f¨orse anv¨andaren med all information
som kr¨avs, den ska d¨arf¨or inneh˚alla partnummer och referens till IPC (Se
figur 6 under kapitel 10.4). F¨or att f¨ors¨akra teknikern om att denne st˚ar
r¨att placerad vid flygplanet och inspekterar r¨att skylt skall instruktionen
inneh˚alla b˚ade en helthetsbild, en n¨arbild samt i visa fall en illustration fr˚an
IPC.
F¨or tydlighet anser vi att powerpointverktyget ¨ar l¨ampligt f¨or denna typ
av instruktion. D¨ar kan vi f˚a in all information som vi str¨avar efter. Denna
kan g¨oras om till en PDF f¨or att sedan skrivas ut – i och med att
tekniker-na f¨oredrar hj¨alpmedel i pappersform. Dock finns ¨aven m¨ojligheten att l˚ata
exemplaret vara i digital form och avl¨asas via en surfplatta.
Med de andra metoderna m¨ojliggjordes en verifierbarhet som inte lika l¨att
kan f˚as med en visuell inspektion. F¨or att lyfta den visuella inspektionen och
g¨ora den j¨amf¨orbar med de andra, ¨ar tanken att l¨osa detta. Vi har utformat
en l¨osning d¨ar partnumret kan anv¨andas till den verifierbarheten.
Varje orginalskylt har partnumret utsatt i h¨ornet p˚a skylten. P˚a en
refe-renslista i instruktionen st˚ar partnumret utskrivet men de tv˚a sista siffrorna
saknas, teknikerns uppgift ¨ar att efter denne kontrollerat en skylt fylla i dessa
siffror i listan.
Med detta f¨ors¨akras att teknikern st˚att framf¨or skylten och inspekterat den.
Efter˚at f˚as allts˚a en komplett ifylld lista, om inte n˚agon skylt saknas dvs. om
det uppst˚ar n˚agra fr˚agetecken finns en sidreferens till instruktionen d¨ar mer
7 SLUTSATS
7
Slutsats
De slutsatser som vi kommit fram till i det h¨ar arbetet ¨ar att en visuell
in-spektion av ”Placards & Markings” ¨ar den mest l¨ampliga metoden. Metoden
¨
ar billig, enkel och kan till¨ampas p˚a komplexa former och sm˚a ytor.
Det finns fortfarande mycket arbete som beh¨over g¨oras avseende den
teknis-ka instruktionens design f¨or att f˚a en minimal riskniv˚a under
inspektions-tillf¨allet.
Vi kan ¨aven se att de nyare metoderna ¨ar mer tidseffektiva, t.ex. dr¨onaren
som kan fotografera utsidan p˚a ett flygplan under n˚agra minuter. Detta g¨or
att inspektionen kan ske under mycket kort tid j¨amf¨ort med andra
inspek-tionsmetoder.
Det kr¨avs mer forskningen kring instruktionens skrivs¨att och design samt
dess konsekvens f¨or en tekniker som g˚ar runt flygplanet och tittar p˚a olika
skyltar.
Vi ¨ar ¨overtygade om att erfarenhet och st¨andig f¨orb¨attring och utveckling
av en teknisk instruktion st˚ar f¨or stora positiva konsekvenser avseende p˚a
8 REKOMMENDATIONER/FRAMTIDA ARBETE
8
Rekommendationer/framtida arbete
Anv¨andaren kommer att finna brister i den framtagna tekniska instruktionen,
d¨arf¨or ¨ar det viktigt med en kontinuerlig uppdatering.
S¨arskilt viktigt att aktualisera instruktionen utefter myndighetskraven som
m¨ojligtvis kan f¨orekomma i form av AD (Airworthiness Directive).
Vid uppdatering rekommenderar vi att f¨olja samma struktur i prototypen
(Se figur 5 under kapitel 10.3) eftersom den ¨ar baserad p˚a resultatet som det
h¨ar arbetet har kommit fram till.
Att utveckla dr¨onaren och forska om hur den skulle kunna appliceras p˚a
inspektionen av ”Placards & Markings” skulle vara aktuellt. ¨Aven studera
hur problematiken med att anv¨anda ITS-metoden skulle kunna l¨osas ¨ar ett
REFERENSER
9
Referenser
[1] Aibotix.com. Drone powerline inspection - Aibotix
Inter-national. [Online]. Available: https://www.aibotix.com/en/
inspection-of-power-lines.html[H¨amtad 2016-04-21].
[2] Tovey. Drones to inspect wind turbines as Strat
Ae-ro lands key contract. [Online]. Available: http:
//www.telegraph.co.uk/business/2016/02/19/
drones-to-inspect-wind-turbines-as-strat-aero-lands-key-contract/
[H¨amtad: 2016-04-21].
[3] B. Williams. Intelligent transport systems standards. Boston, Artech House, 2008
[4] Trafikverket. Behovsinventering av v¨aderstyrd variabel hastighet.
Borl¨ange, Sverige, 2012.
[5] Y. Ding, X. Zhang and R. Kovacevic. A laser-based machine vision me-asurement system for laser forming Dalian, Liaoning, China, 2016. [6] 3dscanco.com. 3D Scanning Services — 3D Laser Scanner Services —
On-Site 3D Scanning — Large-Scale 3D Scanning. [Online]. Available:
http://www.3dscanco.com/services/3d-scanning.cfm[H¨amtad:
2016-04-21].
[7] A. Voicu and G. Gheorghe. Adaptable High-Tech Mechatronic Equipment with Laser Scanning for Multicontrol 3D of Complex Components from Automotive Industry. Bucharest, Romania, 2015
[8] University of Aberdeen. Inspection and testing of portable electrical equip-ment. 2008.
[9] Trinity NDT. NDT Procedure for Weld Visual Inspection India.
[10] European Medicines Agency. Visual Inspection: Herceptin Vials 150 mg. 2010
[11] C. Wenner, F. Spencer and C. Drury. The Impact of Instructions on Aircraft Visual Inspection Performance: A First Look at the Overall Re-sults. New York, 2003.
REFERENSER
[14] International Air Transport Association. Standards Manual (ISM) Montreal, Geneva, 2013.
[15] Goranson, U.F. & Rogers. Elements of Damage Tolerance Verification. 12th Symposium of International Commercial Aeronautical Fatigue. Tou-louse, France, 1983.
[16] Colin G. Drury. Good Practices in Visual Inspection Human Factors in Aviation Maintenance - Phase Nine, Progress Report, FAA/Human Factors in Aviation Maintenance. Willimasville, 2002.
[17] J. Johnson. Designing with the Mind in Mind: Simple Guide to Un-derstanding User Interface Design Guidelines. Burlington, MA: Elsevier, 2010.
[18] Wenner, C. A. Inspectors’ Interpretation of Instructions in the Aircraft Maintenance Domain. New York, 2000.
[19] Daniel Ekstr¨om. Kommunikationsprotokoll inom ITS – en
invente-ring av kommunikationsprotokoll inom intelligenta transportsystem och
tj¨anster. Sverige, 2004.
[20] C. Wen, J. Li, H. Luo, Y. Yu, Z. Cai, H. Wang and C. Wang. Spatial-Related Traffic Sign Inspection for Inventory Purposes Using Mobile Laser Scanning Data. IEEE Trans. Intell. Transport. Syst., vol. 17, no. 1, pp. 27-37, 2016.
[21] Bristol.ac.uk (2016), Bristol University easyJet, . [Online].
Availab-le:http://www.bristol.ac.uk/news/2014/may/easyjet.html[H¨amtad:
2016-02-05].
[22] PC & Tech Authority. Lift-off for EasyJet’s drone crew.
[On-line]. Available: http://www.pcauthority.com.au/Feature/409729,
lift-off-for-easyjets-drone-crew.aspx[H¨amtad: 2016-02-24]
[23] J. Golson. EasyJet’s Using Drones to Check Planes for
Light-ning Damage [Online]. Available: http://www.wired.com/2015/06/
easyjets-using-drones-check-planes-lightning-damage/[H¨amtad:
2016-03-08]
[24] Eray Cilingiroglu. Skyltningsproblematik p˚a Arlanda flygplats.
REFERENSER
[25] cascade.se. Cascade - Kvalitet inom m¨atteknik och CAD/PLM.
[Online]. Available: http://www.cascade.se/sv-se/produkter/
automatiserad-inspektion-och-kvalitetskontroll[H¨amtad:
2016-02-25]
[26] M. W. Siegel. Automation For Nondestructive Inspection of Aircraft. Carnegie Mellon University, Pittsburgh.
[27] M. Siegela & P. Gunatilakeb. Enhanced remote visual inspection of aircraft skin. Pittsburgh, 1997.
[28] D. Nielson. Geographic information systems (GIS). New York, 2014. [29] Bobo, S.N. & Puckett, C.H. Visual Inspection for Aircraft. Federal
Avi-ation AdministrAvi-ation, Atlantic City, 1994.
[30] M. Soil´an, B. Riveiro, J. Mart´ınez-S´anchez & P. Arias. Traffic Sign
De-tection In MLS Acquired Point Clouds For Geometric And Image-Based Semantic Inventory. Vigo, Spain, 2016.
10 BILAGOR
10
Bilagor
Arbetets bilagor som det refereras till i texten finns nedan. Bilagorna erh˚aller
en specifik bokstav.
10.1
Bilaga A
Fr˚agor till tekniker p˚a TAM:
1. Hur vet ni att ni kontrollerat alla Placards? Finns det n˚agot
checksy-stem? Lista ¨over alla markeringar?
2. Vilket material anv¨ander ni er utav idag?
3. Vilken information beh¨over ni i samband med inspektionen?
4. Hur tar ni st¨allning till vilka som ska bytas? Hur l˚ang tid tar det?
5. Hur markeras de Placards som m˚aste bytas? G¨or ni klart instruktionen
f¨orst och v¨antar med ”best¨allningen”?
6. Samlar ni in papperna efter inspektionen? Unikt f¨or varje plan?
7. Om ni ¨ar os¨akra kring n˚agon markering vad g¨or ni d˚a?
8. G˚ar ni runt planet med papperna i handen?
9. Hur l˚ang tid tar inspektionen?
10. Hur m˚anga g¨or inspektionen?
11. ¨Ar det n˚agot som saknas idag som skulle underl¨atta?
12. Hur ser ni p˚a att digitalisera inspektionen?
