Inblandning av oljegrus vid cementstabilisering : En laboratorieundersökning

Nr 173- 1979

s

F

Statens väg- ochtrafikinstitut (VTl) : 58101 Linköping

ISSN 0347-6049 National Road & Traffic Research institute : $-58101 Linköping- Sweden

lnblandnmgav oljegrus vid cementstablllsermg

"En

laboratoneundersoknmg

lr 173 - 1979 . Statens väg- och trafikinstitut (VTI) - 581 01 Linköping

iSN 0347-6049 National Road & Traffic Research Institute - 5-581 01 Linköping - Sweden

lnblandning av ojegrus vid cementstabilisering

En laboratorieundersökning

FÖRORD

Laboratorieprovningar av bundna vägbyggnadsmaterial av-sedda att klarlägga materialens funktion vid utnyttjan-det i vägen kan bestå antingen i spännings- och deforma-tionsprovningar på tillverkade eller uttagna

provkrop-par eller i modellförsök där förhållandena på vägen så långt möjligt efterliknas. Det förstnämnda slaget av provningar har fördelen att vara förhållandevis enkla

att genomföra och därför föga kostnadskrävande.

Modell-försök av den typ som är vanlig inom vägmaterialforsk-I

ningen är däremot kostnadskrävande. Beroende på

svårig-heterna att utföra meningsfulla analyser av erhållna

provnings- och försöksresultat, som utmynnar i

uppskatt-ningar av materialens bärighetsmässiga "livslängd" vid

praktisk användning, brukar undersökningarna ofta ut-föras jämförande, varvid den undersökta egenskapen hos det provade materialet relateras till egenskapen hos ett

referensmaterial, välkänt från praktisk användning.

Resultatet kan således snarast användas för en kvalita-tiv bedömning av det undersökta materialets egenskaper. Laboratorieundersökningen har i detta fall gällt hur egenskaperna påverkas hos ett cementstabiliserat grus-material, om det senare till viss, mindre del utgöres av oljegrus.

Med undersökningen har det begränsade syftet varit att försöka klarlägga hur den s k bindningseffekten

(karak-täriserad genom tryckhållfastheten) och draghållfast-heten (karaktäriserad av spräckhållfastdraghållfast-heten) har på-verkats vid olika halt oljegrus i det

cementstabilise-rade materialet. Som referensmaterial har använts samma cementstabiliserade material utan tillsats av oljegrus.

Andra tänkbara undersökningar av typen spännings- och

deformationsprovning (som således ännu ej genomförts)

är:

- Bestämning på balkformiga provkroppar av böjdraghåll-fasthet och brottöjningsvärden samt (ur uppmätta

ned-böjningar) stat. E-modul vid böjning.

- Bestämning av sambandet mellan tryckspänning och de-formation vid upprepade snabba på- och avlastningar och triaxialt spänningstillstånd samt ev i samband

härmed uppträdande utmattning (triaxialcell i

MTS-apparaten).

Linköping i augusti 1979

_.J

4/49/1950 ?36%"4/

Björn örbom

I N N E H Å L L S F Ö R T B C K N I N G

SAMMANFATTNING

1. INLEDNING

2. LABORATORIEUNDERSÖKNING ÖVER INVERKAN

N N N N 0 0 0 o . -3 --Å _ _ 3 _ -Å o 0 b d N -4 2.2 2.2.1 2.2.2 2.2.3

AV OLJEGRUSINBLANDNING VID CEMENT-STABILISERING

Utförda provningar och undersökningar Siktanalys

Humusgradbestämning

Bestämning av maximal skrymdensitet och optimal vattenhalt för material med

cement och med olika halter av oljegrus

inblandat

Bestämning av tryckhållfastheten för

provkroppar instampade enligt tabell 1

Bestämning av spräckhållfasthet för provkr0ppar instampade av blandningar

enligt tabell 1

Utförande och resultat Siktanalys

Humus

Maximal skrymdensitet och optimal vattenkvot

Bestämning av tryckhållfastheten för

provkroppar tillverkade enligt AASHO

T180-metoden (tung instampning) med cement och med olika halter av olje-grus inblandat

Bestämning av spräckhållfastheten för

provkroppar tillverkade enligt AASHO

T180-metoden (tung instampning) med

cement och med olika halter av olje-grus inblandat

Bestämning av ökning i cementbehov

vid oljegrusinblandning och

tryck-hållfasthetskravet 5 MPa vid 7 dygn

VTI MEDDELANDE 173 Sid k ) U' l

Inblandning av oljegrus vid cement-stabilisering.

En laboratorieundersökning.

av Sven Olof Hjalmarsson

Statens väg- och trafikinstitut (VTI)

SAMMANFATTNING

Avsikten med den utförda laboratorieundersökningen har

varit att försöka klarlägga hur olika halter av gammalt

oljegrus påverkar egenskaperna hos ett

cementstabilise-rat material av den typ som är vanligt på svenska

grus-vägar.

Den egenskap som bedömts viktigast att undersöka i ett första studium är tryckhållfastheten hos provkroppar.

Oljegrusets elastiska egenskaper har bedömts eventuellt

kunna påverka cementstabiliseringen så att draghållfast-heten blir högre. I syfte att på ett enkelt sätt få ett mått på detta har spräckhållfastheten bestämts med det

s k Brasilianska spräckprovet.

Undersökningen har utförts med en cementhalt

(cement-kvoten 5 vikt-%) och med två halter oljegrus (10

respek-tive 25 vikt-%) med max aggregatstorlek 20 mm. 25%

olje-grus motsvarar ett ca 5 cm oljeolje-gruslager vid 20 cm total stabiliseringstjocklek.

Hållfasthetsprovningarna har utförts på provkrOppar in-stampade enligt metod tung instampning (närmast mot-svarande AASHO TT80) vid optimal vattenkvot och därefter

lagrade skyddade mot uttorkning i 7 respektive 28 dygn. Provkropparnas storlek har varit, höjd = 12,5 cm och

diameter = TO cm.

Resultaten visar att vid oljegrusinblandning med 10

vikt-% blev tryckhållfastheten ca 8% lägre på 7 dygns-provkroppar och ca 25% lägre efter 28 dygn jämförda med

II

prov utan oljegrus med samma ålder. Med 25% oljegrus blev tryckhållfastheten ca 5% lägre för 7 dygnsprov och

ca 25% efter 28 dygn.

Spräckhållfastheten förbättrades vid 10%

oljegrusin-blandning med ca 15% för 7 dygns-proven. Också med 25% oljegrus var spräckhållfastheten vid 7 dygn något högre

(ca 4%) än för prov utan oljegrus. Efter 28 dygn hade dock proven utan oljegrus ökat betydligt mer i

spräck-hållfasthet. 10% oljegrusinblandning gav då ca 25%

lägre och 25% oljegrus ca 27% lägre hållfasthet.

Resultaten viSar alltså att oljegrusinblandningen med-förde lägre tryckhållfasthet både vid korttidslagring

(7 dygn) och efter längre tid (28 dygn) medan däremot

spräckhållfastheten genom oljegrusinblandningen till en

början fick högre värden. Spräckhållfastheten ökade där-efter snabbt för prov utan oljegrus men däremot

betyd-ligt långsammare för prov med oljegrus.

Den praktiska betydelsen av oljegrusets inverkan kan

inte helt påvisas med en så liten undersökning som denna och är dessutom begränsad till att gälla endast det

undersökta materialet. Om man emellertid även vid

olje-grusinblandning ställer samma hållfasthetskrav som vid

cementstabilisering utan oljegrus kan troligen detta i

de flesta fall tillgodoses genom ökad cementtillsats.

Hur stor denna ökning behöver vara har i detta fall undersökts genom en kompletterande provning av prov-kroppar med högre cementtillsats. Resultaten visar att vid 10% oljegrusinnehåll behövdes ca 10% högre

cement-tillsats för att uppnå 7 dygns-hållfastheten 5 MPa vilket är ett vanligt hållfasthetskrav vid förprövning

för cementstabilisering. Vid 25% oljegrusinblandning ökade cementbehovet med 50% för samma hållfasthetskrav. Den erforderliga cementkvoten ökade i det förra fallet

från 4,8 vikt-% till 5,3 vikt-% och i det senare fallet från 4,8 vikt-% till 7,4 vikt-%.

1. INLEDNING

Ett praktiskt problem som då och då uppkommer i samband

med förstärkning av oljegrusbelagda grusvägar genom cementstabilisering med markblandningsmetoden är om bortrivning av befintligt oljegruslager först erfordras eller om oljegruset kan blandas in i grusvägens ytskikt och således komma att ingå i det senare cementstabili-serade skiktet.

Det har därför ansetts angeläget att genom en

labora-torieundersökning belysa hur olika halter gammalt olje-grus, sönderdelat i olika grad, påverkar egenskaperna hos ett cementstabiliserat material av den typ som är vanlig på svenska grusvägar.

Vid Statens väg- och trafikinstitut har utförts en mind-re laboratorieundersökning i detta syfte och mind-resultatet

.redovisas i denna rapport.

Undersökningen har i första skedet begränsats till en sönderdelningsgrad av oljegruset (0-20 mm) och till en

cementhalt (5 vikt-%).

Undersökningen har bekostats med medel för VTI:s egen

FoU-verksamhet.

2. LABORATORIEUNDERSÖKNING ÖVER INVERKAN AV

OLJEGRUSINBLANDNING VID CEMENTSTABILISERING

2.1 Utförda provningar och undersökningar

Utförda provningar och undersökningar framgår av

följ-ande rubriker (2.1.1 - 2.1.6).

2-1-1

âiäzêaêlzê

2 1 2

äseuêsäêéêsêääuaåes

2-1-3

ässsäga§99_â2_@ê§i@êl_§äszmés§§;Es2_992-922i:

mål-rä:Eeaäslz_äê§_@êseriel_@eê_ssmsas_es§

asé-9liäâ_êâ;Es§_âz_9l12952§_i§älsa§âs

2o1«4

?å§2姧l§9_â2_EEZSEêåll§ê§E§§E§E_ÃêE_EEQY:

E:922§:-2§§Esaeaés-s§li9:_:säsll_l

Tabell 1.

Grus Oljegrus Cement

0-20 mm vikt-%

beräkn. på grus+oljegrus

Vikt-% Vikt-% Vikt-%

100 0 5 90 10 5 75 25 5

2-1-5

ês§§ä@2229_s2-§22äsäbâlläsâääs2_§ê§-e:92:

E:992ê§-29§2ê92ꧧ-ê2_älê§êai§sêä_saliss

Eêêsll_l

2.2 Utförande och resultat

2 2 1

âiääêaslzê

'För undersökningen användes ett grusmaterial uttaget ur

ytskiktet 0-15 cm på en grusväg i Y-län.

Oljegruset är uttaget ur ytskiktet 0-5 cm på en

grusbelagd väg i E-län° Före inblandning smulades

olje-gruset för hand och siktades på 20 mm sikt Varefter

ma-terial <20 mm användes vid provningen. Mama-terialets

kornfördelning bestämd genom siktning, framgår av

bilaga 1.

Eventuell humusförekomst hos det uttagna grusmaterialet bestämdes enligt Abram-Harders metod. Provet är egent-ligen avsett att bedöma betongballasts lämplighet med

hänsyn till humusföroreningar och går till så att en flaska med en rymd av ca 1/3 liter delvis fylls med grusmaterial och 3-procentig natronlut. Innehållet om-skakas kraftigt varefter flaskan skall stå orörd ett

dygn.

Av natronlutens färg (skala Ow4) kan man sedan bedöma om gruset är lämpligt att användas tillsammans med

cement. Ofärgad (humusgrad 0) eller svagt färgad (humus-grad 1) natronlut betyder normalt att gruset är lämp-ligt.

Resultatet blev i detta fall humusgrad 1, alltså svagt

färgad natronlut, vilket således skulle visa att

mate-rialet var praktiskt taget fritt från skadliga

humus-föroreningar.

2e2-3

Mariaêl_särzeésssi:s§-99§_92§iaêl_ZêEEsQEYQE

Maximal skrymdensitet och optimal vattenkvot

undersök-tes genom instampning enligt AASHO T180-metoden (tung

instampning) dels på material med 5 vikt-% cement in-blandat, dels på material med 5 vikt-% cement och 10

vikt-% oljegrus inblandat och slutligen på material med

5 vikt-% cement och 25 vikt-% oljegrus inblandat. 4

in-stampningar gjordes med 3, 4, 5 och 6 vikt-% nominell

fuktkvot.

Efter instampning och Vägning togs fuktprov, som

torka-des i torkskåp, för bestämning av den verkliga

fukt-kvoten.

Resultatet av provningen framgår av diagram i bilaga 2.

De maximala skrymdensiteterna var 2,27 kg/dm3, 2,31 kg/dm3 och 2,27 kg/dm3 och de Optimala vattenhalterna

var 4,7 vikt-%, 4,7 vikt-% och 4,9 vikt-%.

2«2 4

âsâ§ê§§229-§z_§§zsääêllâêêääe2e2_§êä_E292:

EEQEE§§_§illrêsäêée_§2li92_êꧧ9-Elêgzmsäeéeg

1:229_iaêssmeaiaql_msé_9s@§§2_99§_msê_9lita

äêl225_§2_9l1s9:§§_italêaéêz

Efter 7 respektive 28 dygn togs 3 provkroppar, h = 12,7 cm och d = 10,0 cm, ut från fuktrummet, varefter tryck-hållfastheten bestämdes.

Vid provningen anbringades 3 mm tjocka gummiplattor på tryckytorna som tryckutjämning.

Deformationshastigheten vid provtryckningen var

1,25 mm/min.

Resultaten av tryckhållfasthetsprovningen redovisas i bilaga 4, 5, 7 och 8.

Dessa visar, att om man ökar tillsatsen oljegrus från 0

till 10%, så sjunker tryckhållfastheten med ca 5%. ökar

man tillsatsen oljegrus ytterligare till 25%, så sjunker

tryckhållfastheten med ca 25%.

2-2-5

äs§Eä@e229-ê2_§erêsä§êll⧧Eê§2e2_2ê2_2292:

EäQEEêE-ElliYêEäêéålêQååäE-êꧧ9-§l§9:§ê29ê§2

läEEE-§Q§Eê§EEåESL-Eêê_S§E§§E_9§§-Eê§-9ååäê

tältsärär-9lies§2§_iaälê§êât

ProvkrOpparna behandlades på samma sätt som provkroppar-na enligt 2.2.4 ovan. Två provkroppar med olika halter av oljegrus inblandat uttogs för

spräckhållfasthetsbe-stämning.

Spräckhållfasthet (draghållfasthet) enligt det s k

brasilianska provet utföres så, att den cylindriska provkroppen belastas längs två motstående generatriser. Belastningen verkar därvid i ett plan genom cylinder-axeln. Pressens tryckplattor måste vara noggrant plana och cylindern ha raka generatriser. För att ytterligare

utjämna tryckfördelningen inlägges remsor av 3 mm

trä-fiberskiva (ca 5 cm breda), mellan provkroppen och pressens tryckplattor.

Vid denna provning utbildas brottytan så, att cylindern

spjälkas diametralt i belastningsplanet genom de båda

belastade generatriserna. Brottorsaken är den

drag-spänning, som uppstår vinkelrätt mot detta snitt.

Endast i närheten av mantelytan råder tryckspänning i snittet.

Spräckhållfastheten beräknas enligt formeln

Kdzål_

H'd'L

där P = brottbelastning i kP

d = cylinderns diameter i cm L = cylinderns längd i cm

Resultaten av spräckhållfasthetsprovningarna redovisas i bilaga 4, 6, 7 och 8.

Resultaten visar att 7-dygnshållfastheten för prov-kropparna med oljegrustillsats var något högre än för

dem utan oljegrustillsats. Mellan 7 dygns ålder och 28

dygn ökade hållfastheten med ca 70% för provkropparna utan oljegrus. För provkrOpparna med 10 resp 25%

olje-grustillsats var motsvarande hållfasthetsökning betyd-ligt mindre (ungefär 10 resp 20%).

2 2»6

äs§2ämaias_az-§§2229_i-seessääeäez-zié-9li§:

gäss;sels§§2229_92ä-22225äålläsâääeêêärêzsE

§_M2s_zi§_z-§zss

För att undersöka hur mycket mera cement som behövde tillsättas, för att det Oljegrusinblandade materialet skulle uppfylla samma krav på.tryckhållfasthet vid 7 dygn som vid förprovning av material utan oljegrus, tillverkades ytterligare ett antal provkrOppar men med olika cementhalter. För vardera oljegrushalten (10%

respektive 25%) tillverkades och provtrycktes 3

prov-kroppar med cementtillsatser som valts så att cementbe-hovet för 5 MPa vid 7 dygn skulle kunna interpoleras.

Resultatet har uppritats i diagram 1-3 i bilaga 8.

Ur diagram 1 kan cementbehovet för varje blandning be-räknas.

I diagram 2 har uppritats erforderligt cementbehov i vikt-%. Som framgår var cementbehovet 4,8% respektive 5,3% och 7,4% vid oljegrushalterna 0%, 10% och 25%. I diagram 3 har den procentuella ökningen av

cementbe-hovet uppritats. Som framgår har vid 10% oljegrus er-fordrats 5,3% cement och vid 25% oljegrus har erer-fordrats

7,4% cement jämfört med 4,8% cement för gruset utan oljegrusinblandning.

ning av det material som

användes vid provningen.

Oljegruset.

Aggregatstorieks-fördelning efter

sönderdel-? 3 2 . 9 5 0 S må? : 5 2 0 3 . : av nu 9» nu ut nu på nu n: la nu nu av nu T 7 7 , Y 1 En ill OJ25 'lill TTTI I |r l 4 l l r l j l l r l 4i l r 0 1 is rui -i r l -1 " r l L -. . F i n ii r i l i i r i L , [T i ;01502,0304505 QZS Y'Tj' I -i r l L |i r l l l |r |1 l l r l 4 l l r l g I G P I ÅI Q PD L O I P I A ||r |4 ||r |1 1 LJLS'Z Q0! i i r i A i i r i l i i r iA l i f t ; i l r l 4 i i r l . l i f t ; -I r -'. 5 1 i i r i l

-åsåib

1511 Wi r i i n i r i 4 1 1 r u4 l i f t ; i i f l i I t r |L |I r |1 I i r |A xt r a ; I I F I A

leksfördelning

Grusmaterialets kornstor-. 0 3 23 : 2 Ba se n. s t 33 02 .. . lb 70 99 1 få Od »b nu nu nu nu nu nu nu MW av

/

/

:o ri J K |r |4 l |r ' 1 l |r |1 / r |1 ||r l j ||r l 4 ' l r ' j ||f |1 |l \ r |4

M0

EGrcvmo

0;:

TH . i i r i A i ir -4 c i r a ; ii r -. -M V / [ii r i xi i r cLi i r -4 s i ri 4 . . . i r l e dlansand

s'ALN0

of.:

Grovsand

_å

|I r |4 ' Ör l 4 l i r a r ] l l r ' 1 ' |r |L |l -I |J |. |r ||4 |-' |1 |/ I I P i 1 Finqrus I | 53 L i

GRUS

AJ_ : H a r i i i i r i i i i r i i i i r i . i i r i l i i r ai i a r i l o i r i L i i r |4 -Ör l ul vø Grovqru: i

2b

L L

STEN

Bilaga 1

2.40

220 VO LY MV IK T KG I DM 3 210 VTI Bilaga 2

VATTENFYLLT HÅLRUM v0L.-°/.

(v

AV

M

A

'D

Bd

S

Na

om

SN

ya

as

aN

IN

uyw

15 JO JS \20 \ 25

X

I

1 >R K\ rñ *:::i \§\\\N <%

\\

\

&\ å?

få

925

0 2 4 10 53

VATTENHALT (EFTER EV. BINDEMEDELS REAKI), VIKT-°/.

PROV BINDEMEDELS- MAXIMAL OPTIMAL

HA LT V0 LYMV l KT VATTEN HÅLT

vikt- °lo kg / dm3 volym -°Io

5°Io CEMENT _{22 47} 1 0% OLJEGRUS ' 66 '

2

sv. CEMENT

2.305

4..,

10% OLJEGRUS 5°Io CEMENT _{22 7 47} 3 25% OUEGRUS ' 6 '

MEDDELANDE l 7 3

Bilaga 3

Resultat från laboratorieprovningen.

Prov- Humus- Vatten- Cement- Olje- Torr Tryckhåll-

Spräckhåll-kr0pp grad kvot vid kvot grus skrymufasthet fasthet

nr instamp- densimprovnings-

Provnings-ning tet ålder ålder

. 7 d [28 d 7 d 28 d

vikto% Vikt-% vikt-% kg/dm3 MPa MPa 1! 1 4,7 5,0 0 2,30 5,95 2 1 4,7 5,0 0 2,30 4,87 3 1 4,7 5,0 0 2,30 5,10 4 1 4,7 5,0 0 2,29 0,90 5 1 4,7 5,0 0 2.27 0,77 6 1 4,7 5,0 10,0 2,29 4,87 7 1 4,7 5,0 10,0 2,29 5,00 8 1 4,7 5,0 10,0 2,28 4,93 9 1 4,7 5,0 10,0 2,29 0,98 10 1 4,7 5,0 10,0 2,27 0,95 11 1 4,7 5,0 25,0 2,29 4,03 12 1 4,7 5,0 25,0 2,29 3,70 13 1 4,7 5,0 25,0 2,31 3,90 14 1 4,7 5,0 25,0 2,30 0,88 15 1 4,7 5,0 25,0 2,30 0,86 16 1 4,7 5,0 0 2,29 6,62 17 1 4,7 5,0 0 2,28 5,48 18 1 4,7 5,0 0 2,28 5,51 19 1 4,7 5,0 0 2,29 1,37 20 1 4,7 5,0 0 2,29 1,45 21 1 4,7 5,0 10,0 2,30 5,22 22 1 4,7 5,0 10,0 2,30 6,07 23 1 4,7 5,0 10,0 2,29 5,52 24 1 4,7 5,0 10,0 2,29 0,96 25 1 4,7 5,0 10,0 2,29 1,14 26 1 4,7 5,0 25,0 2,28 4,58 27 1 4,7 5,0 25,0 2,29 4,70 28 1 4,7 5,0 25,0 2,29 3,99 29 1 4,7 5,0 25,0 2,29 0,96 30 1 4,7 5,0 25,0 2,29 1,10

VTI MEDDELANDE l 7 3

Bilaga 4

TRYCKHÅLLFASTHET PROCENTUELL

FORÄNDRlNG MED OLIKA HALTER AV

'lo

OLJEGRUS INBLANDAT

100- '

.

90.

7 DYGN

28 DYGN

80-

70-

60-

50-] I I I i I I T F 100 90 75 Grustillsats vikt .

0

10%

25%

Oljegrustillsats

5% 5°/. 5% Cementtillsats VTI MEDDELANDE 173

Bilaga 5

Schematisk skiss

väsande

spräck-provets utförande

°Io A

170..

Sprückhållfcsthetens relativa

R

värde vid olika- halter olja-grus

150..

inblandat. 7 dygnshål-lfastheten

med O°l. oljegrustillscrts och

150._

5 '1. cementtiilsats = 100 '1...

140"

130"

28 DYGN

120-110-

7 DYGN

100-6

90"

80'*

70-r 1 .D

0

10

25 4- Oljegrustillsats i vikt °/.

5

5

5 4- Cementtillsats i vikt°/.

VTI MEDDELANDE 173

VTI MEDDELANDE 173 SPRÄCK HALLF. MPO

A

10 0°l o GR US 5°/ o C E M E N T

7D 280

7D 28D

70 280

90 °/ o GR US 10 °/ oO LJ EG RU S 5°I o CE ME NT

75

°/

.;

_0

Rus

10

°/

oO

LJ

EG

RU

S

5°l

oC

EM

EN

T

10 0°l o GR US 5°l o CE ME NT

7D 28D

90 °/ o G R U S 10 °/ oO LJ EG RU S 5°l oC EM EN T

?D 280

75 °/ o GR US 25 °/ oO LJ EG . 5°I o CE M.

70 280

TRYCKHALLF.

TRYC KHALLFASTIGHETS PR OVNING

Bilaga 7 Hållfasthet _o Mpa Tryckhallfasthet 6.0 " . 0 °/o OLJEGRUS 10°/o OLJEGRUS

5.0

-4.0 - W 30 -2.0 - _{Spröckhâtlfasthet} 4 _{0% OLJEGRUS} 10_ _{?0°/a OLJEGRUS} \ ? i \25% OLJEGRUS f f T r r 1 . v . 1 v T r 1' T 1 1 1 t 1 I r 1 1 I I I 7 _{28 Antal} lagrings-dygn VTI MEDDELANDE l, 7 3

TR YC KH ALLF AS TH ET CE ME NT KV OT Vl KT -°/ o PR OC EN TU EL L ÖK NI NG AV ER FORD ER LI G CE ME NT KV OT VTI Bilaga 8

ÖKNING AV CEMENTBEHOV VID OLJEGRUSINBLANDNING

MPQ

x == 0 °/. OLJEGRUS

_

m0 d O=1Oo^ _ Q Diagram l.

*=25°h ° ' Tryckhållfasthet hos

prov-kr0ppar. Diagram för be-räkning av cementbehov för 5 MPa vid 7 dygn.

5,0 -_ _ _' _ -- _II-n _-a _

0 , ,

0 5 D

CEMENT VIKT -°/o

.°A m

Diagram 2.

Erforderlig cementtillsats

för tryckhâllfastheten 5

5 1 MPa vid 7 dygn.

0 I I 0 10 25 OLJEGRUS VIKT-°/o °h m0 Diagram 3.

Procentuell ökning av ce-mentbehov vid

oljegrusin-50 ' blandning och

tryckhåll-fasthetskravet 5 MPa vid 7 dygn.

0 x .

0 D 25

OLJEGRUS VIKT - °/o