Skolans demokratiska värdegrund : förutsättning för lärandet och utvecklingen till en demokratisk medborgare

Full text

(1)HÖGSKOLAN DALARNA Pedagogik III, 30 poäng (halvfart) Uppsats, 15 poäng Vårtermin -08 Examinator: Ina von Schantz Lundgren. Skolans demokratiska värdegrund – förutsättning för lärandet och utvecklingen till en demokratisk medborgare. Författare: Diana Mäkiaho. Handledare: Mia Maria Rosenqvist.

(2) Sammanfattning med nyckelord När vi pratar om värdegrund och om skolans värdegrund så finns det vissa värden som inte är förhandlingsbara, för att de är självklara för vår mänskliga samlevnad. Ett av de viktiga är ett alla människors lika värde i betydelsen demokrati och detta värde utgör en slags minsta gemensamma nämnare som alla bör vara överens om. Detta arbete fokuseras på uttrycket ”demokratisk värdegrund”. Syftet med studien är att beskriva och tolka hur lärare uppfattar och förstår skolans demokratiska värdegrund i betydelsen allas lika värde, dels i lärsituationen, dels i mötet lärare-elev. I studien har jag använt mig av intervjuer. Jag har intervjuat fyra stycken lärare. Resultatet visar att inriktningen på demokratisk värdegrund går mot ett perspektiv av humanistiskt och medmänskligt budskap.. Nyckelord: demokratisk värdegrund ett förhållningssätt, humanistiskt och medmänskligt budskap, relation och kommunikation, allas lika värde, jämställdhet, diskussion, delaktighet, mångfald, demokrati, värdegrundsarbete. 2.

(3) Innehållsförteckning Innehållsförteckning ..................................................................................................................... 3 1. Inledning ................................................................................................................................... 5 Kort om vad studien handlar om .......................................................................................... 5 2. Syfte och undersökningsfrågor ................................................................................................. 6 3. Teoretiska utgångspunkter ....................................................................................................... 6 Demokrati och värdegrund .................................................................................................. 6 Förutsättning för demokratiska värdegrunden i skolan ...................................................... 8 Demokratisk värdegrund i skolan - allas lika värde .............................................................. 9 Varför är det viktigt med allas lika värden i skolan? ........................................................... 10 4. Tidigare forskning om demokrati och värdegrund ............................................................... 11 Forskning om skolans demokratiska värdegrund .............................................................. 13 Värdegrund i skolan ............................................................................................................ 15 Allas lika värde - flickor och pojkar ..................................................................................... 15 Utmaningar för förskola, skola och lärarutbildning ............................................................ 16 5. Metod ..................................................................................................................................... 17 Hermeneutik och positivism ............................................................................................... 17 Kvalitativ intervju ............................................................................................................... 17 Forskningsetiska principer .................................................................................................. 18 Tillvägagångssätt................................................................................................................. 19 Intervjupersoner ................................................................................................................. 20 Bearbetning av empiriskt material ..................................................................................... 20 Reflektion om metod och tillvägagångssätt ....................................................................... 20 6. Resultat .................................................................................................................................. 22 Redovisning av det empiriska materialet ........................................................................... 22 3.

(4) Lärarnas beskrivning av demokratisk värdegrund ............................................................. 22 … i lärsituationen ................................................................................................................ 23 … i mötet mellan lärare och elev ........................................................................................ 25 Sammanfattande resultat med slutsatser .......................................................................... 26 7. Diskussion ............................................................................................................................... 28 Demokratisk värdegrund - ett komplext begrepp .............................................................. 28 Demokratisk värdegrund som förhållningssätt .................................................................. 31 Det vi gör tillsammans ........................................................................................................ 31 Egna slutsatser .................................................................................................................... 33 Fortsatt forskning................................................................................................................ 34 Referenslista ............................................................................................................................... 35 Bilaga 1 ................................................................................................................................ 37 Bilaga 2 ................................................................................................................................ 39 Bilaga 3 ................................................................................................................................ 40. 4.

(5) 1. Inledning Debatten om skolan och särskilt dess värdegrund är ständigt aktuell. Det framkommer ofta att elever tycker att lärarna inte lyssnar och förstår dem, medan lärarna tycker att eleverna inte lyssnar och bryr sig. Lärsituationen och mötena är många gånger ansträngd i skolorna och klassrummen. Massmedia rapporterar om utbrända lärare och skolkande elever. Att det finns problem verkar det inte råda några tvivel om, men vad kan det bero på? Har man fastnat i någon form av ”pajkastning”, ”ditt fel, nej, ditt fel”, där lärare och elever inte förstår varandra? Det här är intressant med tanke på den demokratiska värdegrund som samhället och skolan bygger på, i lärsituationer och möten mellan elever och lärare. Kan demokratisk värdegrund ha någon betydelse i skolan? Hur i så fall? Utifrån dessa funderingar formades ett syfte och undersökningsfrågor till en studie om demokratisk värdegrund. Jag vill arbeta med barn och ungdomar (jag gör det som timvikarie i skola och på behandlingshem), så det är även med tanke på det, som jag vill göra denna studie.. Kort om vad studien handlar om. Tidigare studier (Mäkiaho 2004, 2005) pekar ut en riktning om att trygghet och empati skulle kunna vara delar i demokratisk värdegrund. Enligt Lpo 94 bygger skolans värdegrund på demokrati och med anledning av det ville jag ta reda på vilken betydelse demokratin har för lärandet och individen. Det skulle kunna beskrivas med att trygghet är en del i demokratiska värdegrunden, som behövs för att eleverna i skolan ska våga fråga när de inte förstår eller när de känner att de halkar efter och att en sådan miljö skapar man med en annan del som är empati och att det är viktig att skapa i klassrummet för lärandet. Detta har lett fram till fortsatt forskning av skolans värdegrund. När jag för ett tag sedan läste Liedman (1997) så väcktes många reflektioner och tankar hos mig om hur samhället, skolan och arbetslivet separerat teori, praktik och etik, när alla delarna egentligen borde bilda en helhet. Min uppfattning är att var vi än befinner oss i samhället, så behöver vi som människa tillfredsställelse i den helheten, som består av teori, praktik och etik. Mitt intresse för ett forskningsarbete om skolans värdegrund som den kan tolkas enligt Lpo94, har jag för att jag anser att det är viktigt hur vi är mot varandra. Jag anser också att skolans demokratiska värdegrund har betydelse för hur engagerat och motiverat vi kan ge oss själva tid för lärande. Dewey (1985/1997) menar att människor inte bildar ett samhälle enbart genom att leva i fysisk närhet och en social grupp (ex. arbetslag, klassrum) blir inte till enbart för att de arbetar för gemensamt mål, men om alla känner till det gemensamma målet och intresserar sig för det så formas ett samhälle. Förutsättningar för det är att varje person i kommunikation med andra behöver få veta vad de håller på med och ha metoder för att hålla sig underrättade om vad man håller på med, både vad det gäller avsikten med aktiviteterna och deras framåtskridande. Att kommunicera med sin omgivning innebär att man får en utvidgad och förändrad erfarenhet och den man kommunicerat med blir också påverkad.. 5.

(6) Denna studie har ett omfattande teoriavsnitt och anledningen till det är att demokratisk värdegrund kan beskrivas och tolkas ur olika perspektiv. Jag ville få med en mångfald av beskrivningar i teoretiska utgångspunkter och förmedla dessa olika definitioner av begreppet.. 2. Syfte och undersökningsfrågor Syftet med denna studie är att beskriva och tolka hur lärare uppfattar och förstår skolans demokratiska värdegrund i betydelsen allas lika värde. Följande forskningsfrågor ställs: 1. Hur beskriver och tolkar lärare begreppet skolans demokratiska värdegrund i betydelsen allas lika värde? 2. Hur beskriver och tolkar lärare begreppet skolans demokratiska värdegrund i betydelsen allas lika värde i lärsituationen? 3. Hur beskriver och tolkar lärare begreppet skolans demokratiska värdegrund i betydelsen allas lika värde i mötet mellan lärare och elev?. 3. Teoretiska utgångspunkter I detta kapitel diskuteras några utgångspunkter utifrån studiens centrala begrepp: demokratisk värdegrund i betydelsen av allas lika värde. Avsikten med kapitlet är att klargöra undersökningens problem för att bland annat ”få syn” på relevanta intervjufrågor.. Demokrati och värdegrund. Jag har valt att först definiera begreppen demokrati och värdegrund. Begreppet demokrati är komplext och kan därför beskrivas på flera olika sätt. Därefter beskrivs demokratiska värdegrundens; förutsättningar, i form av allas lika värde och varför det är viktigt. Demokrati Ordet demokrati är grekiskt och betyder ordagrant folkmakt eller folkstyre. Någon enighet kring hur ordet mer preciserat ska definieras finns dock inte, enligt Larsson (2000/2004). Som system fyller demokrati en rad funktioner och en av de viktigaste är att beslut kan fattas på en rad sätt som står i överensstämmelse med vad allmänheten uppfattar som rätt och riktigt. Utgångspunkten är vilka regler som gäller för beslutsfattandet, vem som har rätt att fatta beslut och hur det ska gå till. 6.

(7) Enligt nationalencyklopedins internettjänst (060223) kan demokrati definieras som en metod och att det kan ge folkviljan möjlighet att komma till uttryck. Viss demokrati kan användas vid upprättande av formella bestämmelser (beslut har fattats i god demokratisk ordning, allmänheten får inte störa arbetet i en demokratisk församling osv.). Enligt www.skolverket.se (081129) så bygger vår värdegrund i samhället på demokrati, vilket innebär att vi ska främja aktningen för varje enskild människas egenvärde och respekt för vår miljö, vi ska främja jämställdheten mellan könen samt motverka alla former av kränkande behandling, såsom mobbing och rasistiska beteenden. Larsson (2000/2004) nämner att demokratins grund, som skolväsendet vilar på (Lpo94) och som även vårt samhällsliv vilar på, allmänt har ett humanistiskt och medmänskligt budskap, där den mellanmänskliga atmosfären är demokratisk. Det handlar i hög grad om kommunikation mellan människor, i synnerhet människor med olika bakgrund samt om empati och inlevelseförmåga. Tolerans är ett annat viktigt begrepp för demokrati, men ska inte användas som motsats till intolerans. Det är av betydelse att lära sig acceptera olika kulturella bakgrunder, men det får inte tolkas som om den människa som med ett ursprung i en utländsk kultur opåtalat får använda det som argument exempelvis emot jämställdhet mellan kvinnor och män menar Larsson (2000/2004). Demokrati bygger på humanistiska ideal och en fungerande demokrati förutsätter mer eller mindre att medborgarna självständigt kan värdera det som sker för att kunna ta ställning i den demokratiska processen. Därför är det viktigt att vi människor tränas i kritiskt tänkande och analys. Orlenius (2001) menar att demokrati ses som det ”kitt” som ska binda samman människor i exempelvis skolan och skapa en god inre miljö och förena alla dem som arbetar där. Värdegrund Enligt nationalencyklopedins internettjänst (060223) kan man definiera värdegrund med de grundläggande värderingar som formar en individs normer och handlingar. Begreppet värdegrund används alltmer som ett samlingsbegrepp för olika frågor som rör moral, etik, normer, relationer, demokrati och livsåskådning. Värdegrund har använts särskilt inom skolväsendet och lanserades under arbetet med Lpo94. Enligt texten om värdegrund ska skolan förmedla demokratiska värderingar och sträva efter att låta elever utveckla sin förmåga att göra etiska ställningstaganden som grundas på kunskaper och personliga erfarenheter samt respektera alla människors lika värde. Begreppet värdegrund är alltså förknippat med normer och normsystem. www.skolverket.se (081129) nämner för att hävda grundläggande värden så krävs att värderingar tydliggörs i den dagliga verksamheten som formar normer och handlingar och det som styr våra uppfattningar om vad som är rätt och fel för ett gott samhällsliv. En värdegrund bygger på normer och värden enligt Orlenius (2001), som beskrivs så här: •. norm är ett samlingsbegrepp för utsagor om handlingar som är önskvärda (=rätt, plikt) eller icke-önskvärda (=orätt, förbjudet). En norm utgör en grundprincip för handlingar som är baserade på vissa värderingar vars giltighet man antar. Normer utgöt därmed föreskrifter för hur man bör eller inte bör handla. Alla människor har normer, men de kan variera mycket från person till person. Man kan alltså inte prata om normlöshet utan däremot om icke-accepterande normer, som vissa personer eller grupper inte accepterar. 7.

(8) •. värden betecknar något som är eftersträvansvärt (gott), ordet kommer från isländskans ”värdi” och är besläktat med ordet ”vörda”. Värden formas av olika värderingar dvs. prioriteringar om det önskvärda. Det finns egenvärden (terminala), de utgör grundläggande värden som är värdefulla i sig ex. människovärde; ett värde som alla människor har och så finns det nyttovärden (instrumentella); dessa är medel för att uppnå andra mål, ex. pengar ses i allmänhet som ett nyttovärde, men kan hos vissa utgöra ett egenvärde och det visar att gränserna är flytande. (Orlenius 2004, sid. 15-16). Demokratisk värdegrund Man kan anta att vuxna är som förebilder för barn och ungdomar, vare sig de är medvetna om det eller inte. Det är en anledning till den stora betydelsen av hur vuxna agerar i kontakt med barn, men även allmänt i barns närvaro. Demokratilärandet börjar därför med hur vi vuxna uppträder mot varandra och i förhållande till barnen. Larsson (2000/2004) poängterar att barn så tidigt som möjligt bör vara med och ta ställning till olika alternativ, inom de gränser som är rimliga, med hänsyn till ålder och mognad. Vad detta innebär kan endast förälder, annan vuxen och lärare som känner dem avgöra. Viktigt är att gränsen över vad som barnet själv får besluta om eller delta i överläggningar om, flyttas framåt. Och då är det viktigt i sammanhanget med konsekvenser och logik från föräldrar i hemmet och lärare i skolan. Detta beskrivs inte som speciellt demokratiskt ur barnens perspektiv, men här handlar konsekvenser och logik om att lära sig av dialog mellan människor menar Larsson (2000/2004).. Förutsättning för demokratiska värdegrunden i skolan. Orlenius (2001) skriver att man behöver formulera mål, men inte tro att man gemensamt lever efter dem och tolkar dem lika. Det är ändå ett bra riktmärke i visionen om att skapa det goda samhället med ett allas lika värde som här ses som synonymt med demokrati. Dagens barn och ungdomar växer upp i ett pluralistiskt samhälle, som är ett annat samhälle än det som de vuxna i skolan och samhället växte upp i. Den mångfald av uppfattningar som finns i det pluralistiska samhället kan utgöra en positiv kraft i den pedagogiska verksamheten, ”mångfald motverkar enfald” skulle man kunna säga i det här sammanhanget. Detta öppna demokratiska förhållningssätt måste knytas an till etik och moralisk kompetensutveckling. Larsson (2000/2004) skriver att en väsentlig förutsättning för undvikande av segregation är att människor kan kommunicera med varandra, att man har en förmåga att kunna förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Fjellström (2004) betonar vikten av att lärarna i skolan arbetar för att eleverna ska utveckla en demokratisk mentalitet. Begreppet demokratisk mentalitet är inspirerat av Deweys demokratisyn och hämtat från statsvetaren Alf Ross (a.a.). Det handlar om hur man tilltalar andra, vad man säger och om hur man lyssnar, alltså samtal och vilja till kommunikation. Det handlar om karaktärsdrag i en allmän socialisation i ett demokratiskt samhälle och mindre om inskolning i politisk demokrati. Demokrati gör att vi inte utsätter oss för så stora risker att underkastas för förtryck och övergrepp och då finns det inte heller så stor risk för att utsätta andra för det. Det är ingen garanti, för det är inte helt sällsynt att demokratier kan segregera, förfölja och kriga. Fjellström (2004) skriver att en god demokrati behöver människor som törs hävda det medmänskliga och stå emot överhet och kollektiv vilja, respekt för mänskliga lika 8.

(9) värden, rättskänsla, tolerans, självständighet, hopp, mod, demokratisk självrespekt, uppriktighet, eget ansvar och anständighet som alla är väsentliga för ett demokratiskt medborgarskap. Med detta menar han att som demokratiska medborgare behöver vi inte älska alla människor, men att vi respekterar varandra och väger in andras väl och ve i vårt handlande. Fjellström (2004) påtalar att skolan bör förmedla denna tanke till eleverna.. Demokratisk värdegrund i skolan - allas lika värde. Enligt Lpo94 (1999) ska verksamheten i skolan utformas av dem som arbetar i skolan så att man värnar om aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Den som verkar i skolan ska särskilt främja jämställdhet mellan könen, samt aktivt motverka alla former av kränkande behandling, som mobbing och rasistiska beteenden. En annan viktig uppgift som skolan har är att förmedla och hos eleverna förankra, de grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på, enligt Lpo94 (1999). Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, solidaritet med utsatta och svaga är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. Allas lika värde ställer krav på pedagoger och elever. Varje elev ska ha möjlighet att finna sin ”unika egenart” (Lpo94) och kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet. En till viktig uppgift för elever och lärare är att främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse, empati. Tendenser till trakasserier, främlingsfientlighet och intolerans skall aktivt bekämpas, det måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser, allt enligt Lpo94 (1999). Skolan är en social och kulturell mötesplats, som både har en möjlighet och ett ansvar för att stärka tryggheten och den empatiska förmågan hos alla som arbetar där. Enligt Lpo94 ska personal i skolan inte bara förmedla kunskap om demokratisk värdegrund, utan undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet. Vilket innebär att eleverna ska delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen och få välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter. Detta medför att eleverna ska kunna utveckla sin förmåga att hävda sin medmänsklighet och stå emot även läraren om det skulle behövas och att utöva inflytande och ta ansvar. För att utveckla dessa förmågor behöver man diskutera vad ”allas lika värde” och jämställdhet ur ett mänskligt perspektiv egentligen betyder. Larsson (2000/2004) pekar också på att skolans uppgift inte enbart är en fråga om att lära ut kunskaper om demokrati, moral och kritiskt tänkande, utan skolan behöver även låta eleverna uppleva demokrati i praktiken, för att få reflektera över sin egen demokratisyn och samtidigt bli medvetna om andra sätt att uppfatta demokrati. Bernmark-Ottosson (2005) menar att det är viktigt att tydliggöra de värden som är grundläggande för likabehandling; för att i diskussioner kunna möta antidemokratiska synsätt och för att se demokrati som en livsform, en gemenskap där man tillsammans bygger samhället. En gemensam utgångspunkt skulle för lärare och elever kunna vara att tillsammans tydliggöra gemensamma levnadsprinciper i skolan (Bernmark-Ottosson 2005), med hjälp av kommunikation, genom diskussioner och samtal i möten mellan lärare och elever, där principerna kan innefatta vad som ska gälla och ta hänsyn till, i den gemensamma arbetsmiljön, skolan.. 9.

(10) Barn och ungdomar är inte i första hand intresserade av formell demokrati (ex. beslutsvägar, organisationsformer) utan för ungdomar handlar det mer om vad som är trovärdigt, att få vara delaktiga i besluten. En känsla av maktlöshet kan infinna sig när ungdomars handlingsutrymme inte utökas, nämner Orlenius (2001). Dewey (1985/1997) menar att det gäller att göra eleven delaktig i aktiviteten, så att han eller hon får förutsättningar att utveckla och sträva mot samma mål som gruppen som helhet. Detta gynnar såväl individens som gruppens kunskapsutveckling, menar han.. Varför är det viktigt med allas lika värden i skolan?. Lärandet i skolan ska gå hand i hand med lärandet i samhället. Dewey (1985/1997) nämner att det ska finnas ett fritt samspel mellan de två och att det troligen finns ett flertal beröringspunkter mellan de sociala intressena (social hänsyn och förståelse) i det ena och det andra området. Avgränsningen mellan skola och samhälle verkar i riktning mot att social hänsyn och förståelse inte kan utvecklas och spridas mellan de olika områdena. Det viktigaste problemet för skolan rör relationen mellan kunskap och beteende. Det är viktigt att lärdomarna i studiegången påverkar personligheten menar han. För som Dewey (1985/1997) nämner räcker det inte att vara bra, man måste vara bra på ”någonting” och detta ”någonting” är att kunna leva som en social individ. Genom att det som man får när man lever med andra, är i balans med det som man ger. Det som man får och ger är inte materiellt, utan ett vidgande och ett fördjupande av det medvetna livet, som består av innebörd och mening. Att leva ett medvetet liv är att ständigt börja om på nytt. Att demokrati är en förutsättning för en fredlig framtid är nödvändigt att påstå, anser Dalin (1994). De västliga demokratierna utmanas och behöver förnyas, något som hör till demokratin. I och med det låga deltagarantalet vid fria val (vissa länder 50 %) och där det vid undersökningar visar att människor inte bryr sig om ”politikerprat”, där minoriteter inte känner sig stödda av vår demokrati, då krävs det förnyelse. Här har skolan en särskilt viktig uppgift med utveckling av demokratin menar Dalin (1994). Det handlar inte bara om information, utan om ett grundläggande arbete med synsätt. Detta kan bäst ske i en skola som själv fungerar demokratiskt, alltså en skola som tar sig själv och eleverna på allvar. Det är först och främst genom aktivt engagemang som nya synsätt formas. Visionen bör vara ett aktivt demokratiskt samhälle, där den enskilde har inflytande och där staten har legitimitet (där staten styr) och där medborgarna deltar i alla led i processen. Där såväl människor i minoritet och som människor i majoritet känner sig rättvist behandlade i ett öppet och rättvist system. Demokrati handlar inte om att få det som jag vill, men att min åsikt har blivit hörd och behandlad. Dewey (1980/1991/1998/2004) ansåg att demokratin måste ingå i människornas dagliga tankesätt och handlingssätt, om den politiska demokratin ska kunna finnas. Demokratin kan inte stå isolerad, utan måste stödjas av alla demokratiska former i alla samhällets förhållanden. De förhållanden som råder inom familjen, skola och samhället står i betydelse hur du förhåller dig i hela ditt liv, från barn till vuxen. Den demokratiska grundtanken förutsätter att tänkandet och de praktiska åtgärderna samverkar med varandra. Bernmark-Ottosson (2005) hänvisar till Dewey (1916) och att han menar att demokrati är en social gemenskap mellan grupper och människor, där man bygger vidare på 10.

(11) delade erfarenheter av en gemensam livsform. För att få denna livsform, krävs det att människor får utbildning och att de kommunicerar med varandra. Utbildning är viktig eftersom den är ett medel för förändring och utveckling av demokratin. Unga människor bör lära sig vad demokrati innebär, för att kunna hantera förändringar och driva utveckling av samhället. Det krävs att människor från olika grupper samtalar och utbyter åsikter med varandra, för att samhället ska utvecklas demokratiskt. Dewey utgår ifrån att i en ömsesidig påverkan växer en mognad och insikt fram som främjar individens aktiva deltagande och ansvar för samhället, som i sin tur bidrar till en god demokratisk samhällsutveckling Bernmark-Ottosson (2005). Deweys idé handlar om att människor måste mötas och kommunicera med varandra i syfte att bryta ner barriärer mellan kön, folk och klasser, vilket också innebär att människor och grupper måste mötas över gränser, människans vardag behöver märka av en påverkan av andra kulturer och människor. I samhällen där vi slår vakt om traditioner och inte önskar någon förnyelse eller förändring genom influenser från andra, så utvecklas heller inte samhället.. 4. Tidigare forskning om demokrati och värdegrund Bernmark-Ottosson (2005) skriver om lärarstuderandes uppfattningar av demokrati. I studien gjordes intervjuer vid två olika tillfällen, med ca ½-1 år emellan, med tre grupper lärarstuderande. Resultatet visade att det inte hade skett några större förändringar på uppfattningar av demokrati. Studien av lärarstuderandes demokratiuppfattning resulterade i tre kategorier av demokratiuppfattningar, som alla handlade om ”möjlighet att påverka”, men med olika grad av deltagande: •. •. •. ansvarsdemokratiska (kat.1); uppfattade demokrati som att det innebär att medborgarna uttrycker sin vilja i allmänna val, vill man påverka bör man engagera sig partipolitiskt och de uttryckte sitt missnöje över att de inte kan påverka särskilt mycket vilken politiker som sitter i beslutande församlingar deltagardemokratiska (kat.2); förutsatte de institutionaliserade formerna för deltagande (som även fanns inom kat 1), och att demokrati innebär att känna delaktighet i de politiska processerna, denna grupp visade ett större intresse för sakfrågor än för politiska partier radikaldemokratiska (kat.3); uppfattade demokrati som att det innebär att varje individ ska ha rätt att direkt påverka de beslut som rör dennes livssituation, de förutsatte känslan av delaktighet och utgår från direktdemokrati.. Bernmark-Ottosson (2005) nämner att kategori 3 är det den som är minst i den första och även i den andra intervjun, men att fler drar mot kategori 2 från kategori 1 i den andra studien. Det man kan se här är att kategori 1 och kategori 3 är ytterligheter för demokratiuppfattning. Enligt Bernmark-Ottosson (2005) är kategori 3 den uppfattning som kännetecknas av att de studerande tar avstånd från den demokrati som Sverige har, för de vill se sammanslutningar i mindre skala där den enskilde kan vara med och fatta beslut. Bernmark-Ottosson (2005) har svårt att tro att skolan kan tillåta att en lärare bedriver en sådan uppfattning, men att den formen av demokrati även ska behandlas i demokratiundervisningen, där den bör framställas som ett av flera sätt att se demokrati. Demokratibegreppet genomgår förändringar med tanke på att våra erfarenheter påverkar våra förväntningar. För ungdomar idag så är rätten att rösta en vana och något 11.

(12) som tas förgivet. Det gör att det ursprungliga engagemanget försvunnit, men att det uppstår igen om man börjar förvänta sig något mer, som exempelvis att få känna deltagande i politiska beslutsprocessen och i beslut som rör individens livssituation. I kategori 2 finns tankar om att öka känslan av delaktighet och att demokratin genomsyrar allt man gör, att det finns överallt och att det handlar om att visa hänsyn till varandra för vi lever ju i ett samhälle. Resonemang som detta innebär att demokrati inte enbart är beslutsform, utan också en livsform där människor känner sig delaktiga i en gemenskap som de bygger tillsammans. Detta gör att lärarstuderande mest talar om vikten av att medborgarna tillägnas kunskaper som gör att de klarar sig i samhället, alltså blivande lärare ser som sin främsta uppgift att hjälpa den enskilde individen till kunskaper som gör det möjligt för henne/honom att klara sig i dagens svenska samhälle. Enligt Bernmark-Ottosson (2005) finns denna tanke i gymnasieskolans styrdokument, men med ett tillägg om att ges möjligheter att aktivt delta i och kunna hantera förändringar i samhället. Bernmark-Ottosson (2005) beskriver en analys på tre teman med underteman, som utgör demokratins villkor från båda intervjutillfällena, som kan sammanfattas så här: •. •. •. demokratins värden; med undertemat demokratin får inte tas för given, att demokrati är ett mål att sträva efter, att vi inte än uppnått det. Upplevelser av hot om demokratin inte är i fokus, utan det diskuteras hur demokratin ska utvecklas. Lärarstuderanden menar att demokrati måste försvaras och utvecklas. individuella villkor; med undertemat demokratisk kompetens, där ett kritiskt förhållningssätt är viktigt, men att ha kunskap i sakfrågor inte är dominerande. I studien som Bernmark-Ottosson (2005) gjort kom det fram att medborgaren måste ha kompetens att förhålla sig kritiskt och ifrågasättande till information som ges via media, politiker och folk i allmänhet. samhälleliga villkor; med undertemat diskussion och kommunikation, där det fanns en större betoning av möjligheten att genom diskussion få en ökad förståelse för andras åsikter och uppfattningar samt att utveckla tolerans gentemot dem och att det finns en betydelse av att skapa mötesplatser för samtal, enligt Bernmark-Ottosson (2005). Innehållet i detta undertema har ändrats i de båda intervjutillfällena från ökad kunskap i sakfrågor, till att diskussioner kan leda fram till ökad tolerans som då skapar en möjlighet att nå ökad förståelse.. Forskning om värdegrunden I Linnérs (2005) avhandling om värden (har gjorts genom ett Skolverksprojekt i en kommun i Sverige), har syftet varit att fördjupa arbetet med läroplanens övergripande mål och då särskilt med avseende på värdegrundfrågor. Undersökningen gjordes genom gruppsamtal (med arbetslagen på fem skolor och sju förskolor) för att diskussionerna skulle rikta uppmärksamheten mot kollektiva iakttagelser. I skolan blir elevgrupperna större och resurserna och personaltätheten minskar, och det finns då en risk att det moraliska omdömets kvalité minskar i en allt mer pressad arbetssituation, menar Linnér (2005). Lösningen på alla problem är inte alltid mer pengar och mindre barngrupper. Skolans aktörer är själva bärare av ett språk, som i vissa avseenden leder till handlingsmönster, som i sin tur begränsar möjlighet att öppna för reflektion och aktiv prövning av kunskaper och värden ihop med andra. Begrepp som ansvar, respekt och delaktighet har ett stort tolkningsutrymme och då är det lätt att de leds bort från den 12.

(13) avsiktliga betydelsen. I skolan handlar det mycket om kontroll och disciplinering, dessa begrepp behövs det göra avkall på, för att ge barn och ungdomar en möjlighet till kommunikativa reflekterande processer, nämner Linnér (2005) i sin avhandling. Om vi vill se förskolan och skolan som en demokratisk mötesplats där begreppen trygghet, ansvar, respekt och delaktighet har fått en moralisk innebörd, så behöver verkliga problem/händelser/villkor problematiseras. Annars finns risken att de enbart tolkas med betydelsen av motsatta och andra värden, där skolans roll handlar om kvalificering, sortering, konkurrens, individuell självreglering eller normaliserad anpassning.. Forskning om skolans demokratiska värdegrund. Lindgren (2001) nämner att skolorna i stor utsträckning bedriver ett isolerat värdegrundsarbete vid sidan av det övriga skolarbetet och inte som en del av all verksamhet i skolan. Det gör att värdegrundsarbetet blir ett litet delmål för sig själv, istället för ett möjligt medel för utveckling och förändring. Det finns några få skolor som strävar efter att integrera värdegrundsmålen i all daglig verksamhet. Det sker i regel ingen problematisering eller diskussion kring vad som egentligen avses med demokrati. Begreppet demokrati har ju en någorlunda fast grundbetydelse (=folkstyre på jämlika villkor), men i litteraturen finns det en rad olika modeller och teorier, med vitt skilda perspektiv på vad det innebär och hur demokrati ska förverkligas (Lindgren 2001). Om man riktar in värdegrundsarbetet på elevrelationer eller skolans miljö, framstår det ofta som en uttalat korrigerande och normerande praktik där man fokuserar på beteende, etikett, språk, droger eller hälsa (Lindgren 2001). En viss typ av nygammal förståelse av skolans värdegrund, utgår främst från ett individuellt perspektiv i termer av personliga rättigheter, skyldigheter och ansvar. Lindgren (2001) menar att forskning har visat att skolans politiska styrning och praktik stämmer väl överens med det som motsvarar denna nygamla förståelse. Denna form ger en ökad individualisering i kombination med en återgång till ett traditionellt ordnings-, disciplin- och förmedlingsperspektiv. Detta sker i riktning mot en juridisk och individuell identitet och då på bekostnad av politisk och kollektiv identitet, vilket innebär en förskjutning av socialisationen av barnen. Lindgren (2001) hänvisar till Skolverket som menar att det skett en förändring i skolornas praktiska tillämpning av det demokratiska uppdraget från formella till informella och personorienterade beslutsprocesser. En sådan förskjutning kan innebära att skolans möjligheter att fostra till solidaritet kan betyda att lärarna styr eleverna till en utveckling; ”jag ser till att jag får det jag vill, så får du se till att du får det du vill sker. Lindgren (2001) menar att värdegrundsarbetet oberoende av skolans styrdokument svarar mot övrig utveckling i samhället och dess värdegrund. I linje med att det finns en dold läroplan, så finns det anledning att prata om en dold eller informell värdegrund. Demokrati är ett av de områden i värdegrunden som framstod i Lindgrens (2001) studie, som ett angeläget område att bedriva utvecklingsarbete och forskning kring, för att få en kompetensutveckling av ett prioriterat kunskapsområde. Lindgrens (2004) intervjuer visar att ett mångkulturellt klassrum har möjlighet att bli ett demokratiskt klassrum. För att olikheter ska mötas och befrukta varandra, krävs en medveten pedagogik, menar han. Det vill säga en pedagogik som tillåter att man vänder och vrider på olika frågor ur olika perspektiv så att en viss samhällsklass inte blir normgivande. I klassrummet möts barn som kommer från olika världar, både geografiskt och socialt menar Lindgren (2004) och det bör man som pedagog tänka på 13.

(14) när man undervisar i klassrummet. Lindgren (2004) gör även en intervju med Anders Holmgren (som forskar om relationsetik i klassrummet, där han försöker förstå hur värdegrunden kommer till uttryck i klassrummens relationer). I intervjuer framkommer ett hermeneutiskt tänkande om värdegrundsproblematiken. Då inriktar man sig på att förstå varandras livsvärldar, för att skapa en bas för att flera värdegrunder ska kunna mötas. Lindgren (2004) anser att det handlar om att flera livsvärldar kan mötas och berika varandra, istället för att någons livsvärld ska sammanvävas med den andras. Det finns delar i läroplanen som skulle kunna härledas till 1930-talets nazityskland med tanke på formuleringar som att överföra ett kulturarv i form av värden, traditioner, språk och kunskaper, menar Lindgren (2004). Colnerud m fl.(2004) refererar till en studie av Helene Elvstrand baserad på klassrumsobservationer i svenska skolor under tiden 2002-2003. Observationerna hade en kvantitativ del som systematisk observation av arbetsformer (klassrum, individuellt arbete, grupparbete). En kvalitativ del handlade om etnografiskt material baserat på fältanteckningar från klassrum. Studien visar att helklass, grupparbete och individuellt arbete kan fungera på demokratiskt sätt, men på olika vis. I helklass genom att vara delaktiga i klassens gemensamma berättelse och i det kollektivet genom att skapa regler för gemensam samvaro. I grupparbetet kan samarbete utvecklas och i individuellt arbete kan eleven ges möjlighet att ha inflytande över sitt eget arbete och arbeta i sin egen takt. Colnerud m fl.(2004) menar att en arbetsform inte är mer demokratisk än en annan, men frågan om ”hur” demokratisk en arbetsform framstår är istället beroende av vad den fylls med och hur arbetet i klassrummet är organiserat. Det är skillnad om det demokratiska värdet är fokuserat på eleven som medlem i kollektivet eller som en individuell person i klassrummet. I studien framkommer att det skett en förändring då det gäller arbetsformer i klassrummet, det har gått mot en ökning av individuellt arbete, vilket kan ses som en individualisering av klassrummet. I relation till demokratiska värden är det den individuella elevens rättigheter som framkommer, den individuella elevens rätt att göra sin röst hörd och göra egna individuella val i klassrummet. Detta ser man när eleven gör sin egen planering och får inflytande över sitt eget skolarbete. Studien visar att relationen eller mötet mellan elever och mellan elever och lärare är viktigt och att demokratiska värden kommer till uttryck vid sådana tillfällen. Lärarens bild av eleven påverkar relationen eller mötet, och från synen på elevens kompetens så blir det nära till hands hur delaktig eleven blir i sin lärsituation. Detta avgör även elevens status som demokratiskt subjekt och dennes möjlighet att delta i det sociala livet. Studien visar få exempel då eleverna är organiserade som ett kollektiv och tillsammans gör sina röster hörda, dessa tillfällen är då de till exempel ska välja vad som gemensamt ska läsas i tidningar. Colnerud (2001) drar två slutsatser från sin studie: •. att lära eleverna demokratiska spelregler, för att i framtiden fungera som demokratiska medborgare. Detta synsätt betraktar barn och barndom som en transportsträcka till vuxenlivet. •. att lärandet ligger i att praktisera demokrati. Detta synsätt ger en syn på barn som rättighetsbärare. För denna tanke ges stöd i FN:s barnkonvention. Detta synsätt räcker inte, enligt Colnerud bör det praktiseras och upplevas människor emellan.. Läroplanen för den svenska skolan har båda synsätten menar Colnerud m fl. (2004). Skolan ska både förbereda och fostra demoratiska medborgare och även vara en 14.

(15) demokratisk arena där eleverna har möjlighet till inflytande och delaktighet i sin skolvardag. Fjellström (2004) nämner i sin studie att det etiska värdegrundsperspektivet behöver klargöras i de sammanhang som det tillämpas. Med det menas att definitionen behöver tydliggöras med tanke på språkliga innebörder, som i frågor om när, var och hur, på vilket sätt och med vilken ambitionsnivå de ska gälla i den aktuella situationen. Grunder för val och beslut kan vara olika och mer eller mindre relevanta i olika situationer, och dessa kan vävas samman på skilda sätt beroende på livs- och samhällssfär och de människor det handlar om. Etik och värdegrund är inte fasta värden. De förändras beroende på sin praktiska giltighet. Med tanke på det menar Fjellström (2004) att det moraliska språket behöver vidgas, för ex. termer som ”gott”, ”ont”, ”rätt”, ”fel” och ”plikt”. Dessa begrepp är färgade ur enskilda individers personliga värderingar, vilket inbjuder till enögdhet. Fjellström (2004) nämner att vi i stället bör prata om moraliskt ansvarigt och oansvarigt handlande och det kräver i sin tur medvetenhet, engagemang, kreativitet och personligt ansvar från de som är aktiva i en situation.. Värdegrund i skolan. Skolans värdegrund skrevs fram i den senaste läroplanen (Lpo 94). Fjellström (2004) anser att det är oklart vad värdegrunden ska innehålla, den är endast vagt beskriven. Värdegrunden uppfattas i huvudsak som demokratiska värderingar och dessa ska uppfattas konkret och praktiskt under lärarutbildningen, menar han. Fjellström (2004) nämner att det saknas implementeringsprinciper, som att lärarstuderande ska lära sig att identifiera och kritiskt pröva normer och värden i verksamhetens styrdokument och i konkret handling. Värdegrunds- och fostransfrågor framställs som om de gäller kunskap och då skiljer man inte mellan är-frågor (där objektiv kunskap söks) och bör-frågor (där det önskvärda efterfrågas), menar Fjellström (2004). Läraren har ett ansvar för barns och ungdomars utveckling och det ansvaret kräver kunskaper om barns och ungdomars språk- och kunskapsutveckling och även om att hantera kroppsspråket. Det handlar inte enbart om det verbala och icke-verbala, utan också om språklig variation, sociala, regionala och interkulturella skillnader, nämner Fjellström (2004).. Allas lika värde - flickor och pojkar. Lundgren (2000) har i sin studie följt en skolklass från årskurs 7 till 9, genom deltagande observationer. Hennes fokus var inte att studera verbal kommunikation, utan hur kommunikationen gick till. Hon fann att diskussioner om jämställdhet, när det diskuteras i skolor av lärare och elever, ofta utgår ifrån föreställningen om att det finns skillnader mellan könen, som ”livliga pojkar” och ”tysta flickor”. Dessa könsstereotyper tenderar att förstärka könsrollerna och ojämställdheten, vilket inte är legitimt, men att det är en förklaring. Olikheterna som benämns med ”manliga erfarenheter” och ”kvinnliga erfarenheter” innebär att man anpassar sig till rådande könsnormer, återskapar dessa och de accepteras som sanna och givna, de blir cementerade, menar hon. För att undvika det och för att skolan skulle bli mer mångsidig, så skulle exempelvis termer som ”förenande kunskap” och ”åtskiljande 15.

(16) kunskap” ersätta de vanliga och vardagliga uttrycken ”manlig kunskap” och ”kvinnlig kunskap” anser hon. På det viset skulle man undgå att förbinda vissa sorters kunskap till könet.. Utmaningar för förskola, skola och lärarutbildning. Disciplinering och kontroll är djupt rotade termer hos många verksamma pedagoger och i samhället i stort, det gör att många pedagoger som argumenterar för värden i termer av kommunikation, delvis känner sig motarbetade, nämner Linnér (2005) i sin avhandling. Det krävs inte enbart kunskap och vilja för att kunna eller orka arbeta i motvind, utan det behövs även beredskap och mod för att klara av att arbeta i kulturell motvind. Annars är det lätt att passivisering, distansering, segregering och asymmetri tar överhand från ömsesidig respekt, integration och öppenhet, nämner Linnér (2005). För att ge barn och ungdomar en verklig och ärlig möjlighet att utveckla demokratisk och moralisk kompetens, så är det en viktig utmaning för skolan att man funderar på vilken ordning; disciplin och kontroll eller respekt, ansvar och delaktighet, det är som gäller i klassrummet och i skolan. I sin studie tar Fjellström (2004) upp lärarens komplexa fostransuppgift. Linnér (2005) skriver att många som börjar lärarutbildningen har erfarenhet av förskola och skola som elever, vilket gör att de har föreställningar om vad god eller icke god undervisning är och bör vara. En viktig utmaning för lärarutbildningen är att utveckla en pedagogisk praktik, där elevers föreställningar problematiseras och utmanas, menar hon. Det handlar om kritisk självreflektion om det man tar för givet och de egna föreställningarna, för att skapa utrymme för kommunikationsmöjligheter.. 5. Metod Min avsikt med detta arbete är att få ökad förståelse kring hur lärare uppfattar och beskriver skolans demokratiska värdegrund i betydelsen av allas lika värde. För att få svar på mina underökningsfrågor har jag använt mig av vissa tekniker och metoder som 16.

(17) jag ska beskriva här under metodavsnittet. Jag börjar med ett avsnitt om de vetenskapliga förhållningssätten hermeneutik och positivism, där jag enkelt beskriver vad de handlar om. Därefter redogör jag för hur jag gått tillväga och jag tar även upp om forskningsetiska principer.. Hermeneutik och positivism. Hermeneutisk forskning utgår från tolkning. Positivism utgår från att vetenskap handlar om sådant som kan fastställas som objektivt sant och som kommer fram från empirisk grund, alltså observerbar verklighet där säkra samband och sakförhållanden fastställs. Det gör att en del positivistiska forskare anser att hermeneutik inte är vetenskap. Många menar att forskare som använder kvantitativ data (ex inom naturvetenskapen) inte kommer ifrån tolkningen av dessa (Rosenqvist och Andrén 2006). Och det gör att gränsen mellan de olika vetenskapliga förhållningssätten inte är så tydlig, som man vill tro. I den här studien använder jag mig av hermeneutisk tolkning. Det är den metod som jag funnit mest lämplig för att få svar på det som ska undersökas. Rosenqvist och Andrén (2006) skriver att hermeneutisk metod är en tolkningslära inom vetenskapen, som strävar efter förståelse genom tolkning, där tolkningen sker i flera steg, där man: 1. ... söker efter en helhetsbild av det empiriska materialet 2. ... söker efter mönster och/eller teman av det empiriska materialet 3. ... jämför tolkningar på teman och mönster som tidigare forskare funnit. Kvalitativ intervju. En intervju kan göras med kvantitativ metod; som syftar till att undersöka hur mycket, hur stort och mängden av något, eller kvalitativ metod som syftar på arten, beskaffenheten av något (Kvale 1997). Vilken metod som väljs är beroende av vilka forskningsfrågor som ställts. Detta forskningsarbete handlar om demokratisk värdegrund. Det är ett begrepp som kan förklaras och tolkas på olika sätt och med tanke på det så hör metoden i detta arbete till en tolknings- eller förståelselära. Enligt Ödman (1979/1994) är hermeneutikens natur att inte tvinga sig på och då är en grundförutsättning för en intervju att den förs på lika villkor, så det leder till ökad förståelse. Undersökningen har en fenomenologisk ansats, det som visar sig, eftersom det handlar om lärares uppfattning och förståelse av skolans demokratiska värdegrund i betydelsen allas lika villkor. Detta gör att jag väljer att göra kvalitativa intervjuer. Kvale (1997) nämner att den är en känslig och kraftfull teknik, med tanke på att den kan förmedla den intervjuades situation till andra ur ”sitt eget” perspektiv och med ”egna ord”, för att fånga erfarenheter och innehåll ur den intervjuades vardagsvärld. Det är mycket man ska tänka på i en intervju, därför har jag valt att beskriva den grundligt. Det finns mycket man behöver tänka på, för att skapa trygghet och för att kunna koncentrera sig på att lyssna. Allt för att intervjupersonernas svar ska komma fram och färgas så lite som möjligt av mig och det som jag tagit reda på i teorierna. 17.

(18) En intervjuares uppgift är att möta den intervjuade empatiskt, att försöka förstå och följa svaren i intervjusituationen. Lantz (1993) skriver att det kan man göra genom att försöka lämna sig själv och ställa sig ”i den andres skor” och betrakta undersökningsobjektet utifrån det perspektivet. Detta gör att jag förstår att det kan finnas en skillnad mellan hur jag som intervjuare förstår och ger något en mening och hur den som blir intervjuad förstår och ger samma fenomen mening. Min uppgift som intervjuare är att fånga intervjupersonens uppfattning och med tanke på det är empatisk förmåga viktig i intervjusituationer, menar Lantz (1993). Häger (2001) nämner att i ett möte med människor som en intervjusituation är, handlar det om att skapa en miljö och en situation där människorna känner sig trygga och vågar öppna sig och berätta, så att det inte blir en kamp om vem av de närvarande som ska hamna i överläge. En trygg miljö kan delvis skapas genom att intervjuaren; • • •. lovar anonymitet, jag tydligt talar om att jag vill ha information och inte tänker ange honom/henne som källa tänker på tonläget, att jag som intervjuare har en mjuk och vänlig ton, för jag är inte ute efter att döma eller argumentera, utan för att lyssna och lära. är påläst i ämnet, för att öka förtroendet och ställa kunniga frågor. Öppna frågor och förmågan till ett aktivt lyssnande är det mest effektiva verktyget i intervjuandets konst, nämner Häger (2001). Öppna frågor lägger bevisbördan på den man intervjuar. En öppen fråga kräver att man förklarar eller utvecklar och en sådan brukar börja med frågeorden: Vad? Hur? Varför? För att fokusera och få fram specifika fakta kan även orden: Vem? Var? När? behöva användas. En fråga som Häger (2001) tycker fungerar bäst om han tappat tråden, får blackout, blir stressad, tappat vad som sagts är ”Hur då?”. Den frågan gör att den utfrågade tar om sitt resonemang. Lyssnandet är den viktigaste delen av intervjumetodiken enligt Häger (2001). För att bli en bättre lyssnare så kan man visa att man lyssnar genom nickningar och kommentarer och även genom att våga vänta på svar genom ögonkontakt. Bättre lyssnare blir man även genom att tänka mer på svaren, än på frågorna man vill ställa. Ett till plus för lyssnandet är om man tonar ner sig själv och gör intervjupersonen till huvudperson. Den som drabbas av frasen ”Jag hör vad du säger” känner sig dum och förolämpad, bättre är att säga ”Jag förstår” istället. Skillnaden i de två sätten att visa att man lyssnat är stora. Om man inte förstår det, har man inte förstått vad lyssnandet innebär, nämner Häger (2001).. Forskningsetiska principer. För människans och samhällets utveckling är det viktigt med forskning. Därför är det viktigt att forskningen inriktas på väsentliga frågor och har hög kvalitet, vilket innebär att befintliga kunskaper utvecklas och fördjupas och tillvägagångssätt förbättras. Detta kallas för forskningskrav. I forskningen behöver vi ett individskyddskrav, som gör att individer inte utsätts för psykisk eller fysisk skada, förödmjukelse eller kränkning. Vetenskapsrådet nämner i Forskningsetiska principer att individskyddskravet kan förklaras i fyra allmänna huvudkrav på forskningen, som jag tolkat så här;. 18.

(19) 1. Informationskravet, innebär att forskaren informerar de berörda om forskningens syfte, deras uppgift och vilka villkor som gäller för deras deltagande. Detta tog jag upp i det brev (bilaga 12.1), som jag lämnade till skolans rektor, som lade ut det på intranätet för skolan. 2. Samtyckeskravet, innebär att deltagarna har rätt att själva bestämma om de vill vara med, hur länge och om de vill hoppa av. Undersökningen var inte av privat natur, utan inhämtandet skulle ske från personal och platsen skulle vara deras arbetsplats, en skola. Med tanke på det så berördes en tredje part, skolledningen. Detta tänkte jag på, därför tog jag en första kontakt med rektorn på den skola jag valt och visade honom nämnda brev. 3. Konfidentialitetskravet, handlar om att alla som ingår i en undersökning ska ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna ska förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem. Det enda jag vet om dem jag intervjuat är förnamn och vilken skola de arbetar på, förutom en lärare som jag känner en aning privat. Redovisningen av undersökningsresultatet är gjort så att lärarna benämns med lärare 1 = L1, lärare 2 = L2 osv. och de är inte efter intervjuordning eller någon annan ordning, utan helt hur som helst. 4. Nyttjandekravet, innebär uppgifter som är insamlade om enskilda personer får endast användas för forskningsändamål. Denna undersökning handlar om att tolka ett begrepp om hur lärare uppfattar och förstår det, med anledning av det så finns det inga uppgifter om enskilda personer i detta resultat.. Tillvägagångssätt. Jag bestämde mig för att gå till en F-9-grundskola, som funnits länge, där inga förslag om nedläggningar funnits från kommun, utan en skola med arbetsro. Där ta kontakt med rektorn, för att få tillåtelse och samtycke att genomföra min undersökning. Jag hade med mig nämnda brev till lärarna (bilaga 11.1) med beskrivning på hur jag skulle gå tillväga och hur de lärare som ville delta kunde kontakta mig, ifall de ville vara anonyma. Rektorn mejlade även ut internt en förfrågan om möjlighet att delta i denna undersökning. Jag fick även hjälp av rektorn att låna ett konferensrum för att utföra intervjuerna, för att göra det så enkelt som möjligt för deltagarna att delta. Min uppfattning är att jag fick god kontakt med lärarna och det blev reflekterande pratstunder om skolan och lärandet. Anledningen till att intervjuerna blev som öppna samtal, var att det verkade ”enkelt” för lärarna att delta. De fick vara i sin arbetsmiljö och det var de som valde tid för tillfället efter hur det passade dem. Jag använde mig av en digital-recorder, som jag testade under ”lära känna”-delen (då jag skapade kontakt med intervjupersonen) precis innan intervjun började. Jag gjorde en klar och tydlig start, när intervjun började för inspelning och jag gjorde även ett klart och tydligt slut, när intervjun var klar. Jag spelade in intervjuerna för att få intervjupersonernas exakta uttryck och meningar, därefter skrev jag ut intervjuerna. Intervjupersoner. Rektorn på skolan var hjälpsam och jag fick även hjälp av en lärare att hitta en till lärare som ville delta. En lärare kände jag sedan tidigare, vi har pratats vid någon enstaka gång och att vi känner igen varandra genom privatlivets vägar. Lärarna jag intervjuade 19.

(20) hade alla arbetat på skolan allt i från ett par år och längre. En lärare hade inte fått det bekräftat från rektorn att denne skulle delta, hon hade lämnat intresseanmälan enbart och rektorn hade meddelat mig om att det var klart, en miss i kommunikationen. Vi redde ut det på plats, läraren fick lämna återbud på direkten, ifall denne kände att varken tid, lust infann sig. Efter en kort stunds betänketid ville läraren delta och gjorde det tryggt och avslappnat.. Bearbetning av empiriskt material. I det här avsnittet beskrivs hur jag bearbetat och redovisas det empiriska materialet. För att tydliggöra resultatet av min bearbetning av det empiriska materialet har jag i en första beskrivning redovisat intervjupersonernas utsagor. I ett andra steg har jag sammanfattat utvalda utsagor av intervjupersonerna var för sig. För varje undersökningsfråga letade jag i hela intervjun efter utsagor, eftersom intervjufrågorna var snarlika varandra i spiralliknande form och det förklarar anledning till att utsagorna finns spridda i intervjuerna. När jag bearbetade materialet försökte jag följa dessa steg: 1. Sökte efter en helhetsbild av det empiriska materialet 2. Sökte efter teman eller mönster (delar) av det empiriska materialet 3. Jämförde tolkningar på teman och mönster (delar) som tidigare forskare funnit De fyra utskrivna intervjuerna är sammanlagt på cirka 30 sidor. För att fånga en helhetsbild av materialet och hitta mönster eller teman sammanfattade jag utvalda utsagor (se bilaga 3), efter att ha läst intervjuerna i sin helhet flera gånger. De utvalda utsagorna av intervjupersonerna är sammanfattade var för sig. Resultatet av undersökningen har analyserats och tolkats genom att jag i svaren hittade återkommande begrepp, som jag sett som betydelsefulla ur lärarnas perspektiv. Begreppen är lärares beskrivningar av den demokratiska värdegrunden; diskussion, delaktighet, jämställdhet, mångfald, värdegrundsarbete samt relation och kommunikation. De sistnämnda begreppen presenteras tillsammans under sista huvudrubriken för att dessa påverkar varandra och det är svårt att tolka och analysera dessa begrepp var för sig.. Reflektion om metod och tillvägagångssätt. Min uppfattning är att mitt tillvägagångssätt i detta arbete har skett på ett rimligt och noggrant sätt. Eftersom ett av begreppen och budskapen i den demokratiska värdegrunden var det humanistiska medmänskliga samspelet, som lyftes fram i detta arbete och den delen av demokratiska värdegrunden får ofta stå tillbaka för politiska beslutssätt och andra beslutssätt och metoder med demokratisk värdegrund. I detta arbete så tydliggörs den humanistisk medmänskliga delen på ett komplext sätt. Flera intervjupersoner som ger samma begrepp som svar, men med olika definitioner beroende på vilka egenskaper, erfarenheter, tankar intervjupersonen har.. 20.

(21) Intervjufrågorna var spiralformade för att komma på djupet med hur intervjupersonerna uppfattade och förstod demokratisk värdegrund. Jag fick leta lite överallt i intervjuerna efter svaren på mina frågor, för de gick i varandra. Det gör att jag gjorde ett noggrant arbete med intervjuerna, för att kunna se detta och tydliggöra det. Vid intervjuer kan man aldrig lyssna för noga och vara för lyhörd för hur och vad den intervjuade svarar. Det gör att man, när man som jag, efteråt lyssnar på intervjuerna (som var inspelade), hör svar som man känner att där borde jag ha haft en följdfråga om det som svarades. Den känslan hade jag vid något tillfälle. Och att man inte glömmer att sina egna förutfattade meningar och värderingar i det man ska undersöka, vinklar och påverkar resultatet. Mina förutfattade meningar och värderingar i den här undersökningen hade jag med mig under arbetets gång genom att kritiskt tänka och ifrågasätta mig själv i det mesta jag skrivit, för att det skulle påverka arbetet så lite som möjligt. En människa har sin värdegrund i sitt liv och den som undersöker något är en människa. Mitt resultat och tolkningar i detta arbete har gett mina tankar och erfarenheter en djupare betydelse vad det gäller kommunikationen mellan människor. Jag har arbetat som frisör i många år och i det arbetet är det viktigt att bygga relationer för att behålla kunder. Det gör man genom att vara lyhörd för den kund som för tillfället sitter i frisörstolen, vad den vill göra, läsa, ha tyst, prata, hur den vill ha håret och allt det är inte något som man endast uttalar, utan man behöver även se kroppsspråket, lyssna på röstläget, ifall kunden verkligen menar det den säger. All denna omedvetna okunskap har blivit medveten kunskap för mig, genom att jag gått kommunikationskurser. Och jag förstår i efterhand att jag tränat upp denna förmåga genom mitt relationsbyggande med mina kunder på frisersalongen och det har varit viktigt för kommunikationen. Jag jobbar även som timvikarie på ett behandlingshem för ungdomar och i det ser jag också hur viktig och vilken betydelse det har att vara i kontakt och ha relation med ungdomarna där. Det gör skillnad med tanke på att vi alla är människor och vill bli respektfullt behandlade, oavsett om det vi gjort är mindre bra eller bra. Tillförlitligheten i detta arbete tycker jag är stor. Jag har tagit med olika referenser i teoretisk utgångspunkt och tidigare forskning, dessa har förstärkt resultatets svar i form av begrepp, men det har också gjort så att resultatet har tolkats och beskrivits i ett vidare perspektiv. Detta visar att varje människa är unik och har sin egen syn på demokratisk värdegrund och det finns inga rätt och fel, utan olika. Det här arbetet kan användas som diskussionsunderlag för att kunna använda sig av demokratisk värdegrund i sitt liv, på fritiden, i arbetet eller i skolan. Detta att se, vad många och vilka saker som har betydelse i demokratisk värdegrund, gör att man med hjälp av denna kunskap kan forma sitt eget naturliga sätt med demokratisk värdegrund i betydelsen allas lika värde.. 6. Resultat I det här avsnittet beskriver jag bearbetningen av det empiriska materialet och hur jag tolkat och analyserat det för att få fram resultatet i den här undersökningen. Resultatet redovisas i de tre undersökningsfrågorna från syftet i den här undersökningen.. 21.

(22) Redovisning av det empiriska materialet. Det mönster/pussel som här redovisas kan illustreras som figur 1 visar. I det färdiga pusslet behöver delar och helhet hänga ihop, nämner Ödman (1974/1997), vilket är den hermeneutiska spiralens kännetecken. Med det menas att mönstret/pusslet är en bild av delar och helhet som forskaren har kastats emellan då han/hon närmar sig forskningsobjektet. När delarna harmoniserar med helheten och helheten harmoniserar med delarna är tolkningen riktig och man har uppnått förståelse för det man forskat om.. Figur 1. En illustration av demokratisk värdegrund, så som pusslet ser ut i sin helhet med alla mönsterdelarna (begreppen som tolkades fram i den här studien). Pusslet kan liknas vid en verktygslåda, där själva lådan är relation och kommunikation, verktygen är diskussion, delaktighet, jämställdhet, mångfald och värdegrundsarbete (som även skapar grund för mönsterdelarna). Under varje rubrik nedan redogör jag för det mönster som framgår av fig. 1, det vill säga mönstren som växte fram under bearbetningen av de utvalda utsagorna. Under varje mönsterdel finns utsagor från alla lärare som deltog i undersökningen, för att få fram mångfalden i arbetet, eftersom det är små nyanser som avgör skillnader eller likheter i tolkningen.. Lärarnas beskrivning av demokratisk värdegrund. Intervjupersonerna beskriver demokratiska värdegrunden på skilda sätt. Värdegrunden beskrivs ur olika perspektiv. En intervjuperson ser det utifrån vilken social miljö eleven kommer, en annan ur genusperspektiv och några beskriver demokratiska värdegrunden som att eleverna ska få den hjälp, samma rätt och möjligheter som de behöver utifrån varje elevs behov. … alla ska ha ett lika värde, oavsett var man kommer ifrån, socialt, och kulturellt och alla andra skillnader som kan vara … ska ingå också, att man ska se alla individer och deras olikheter (L1) … alla ska bli lika sedda, både tjej som kille … ur genusperspektiv (L2). 22.

No results found