Förebyggande arbete mot mobbning: Lärares erfarenhet av styrkor och svagheter i arbetet med metoderna Friends och Mombus

Högskolan i Skövde

Institutionen för kommunikation och information

Förebyggande arbete mot

mobbning

Lärares erfarande av styrkor och svagheter i arbetet

med metoderna Friends och Mombus

Lärarutbildningen, ht 2008 Examensarbete, 15 p (Avancerad nivå)

Författare: Maria Almqvist Anna Danielsson

Resumé

Arbetets art: Examensarbete i lärarutbildningen, Avancerad nivå, 15 hp. Högskolan i Skövde.

Titel: Förebyggande arbete mot mobbning: Lärares erfarande av styrkor och svagheter i arbetet med metoderna Friends respektive Mombus

Sidantal: 51

Författare: Maria Almqvist och Anna Danielsson

Handledare: Gunbritt Tornberg

Datum: Januari 2008.

Nyckelord: Kränkande behandling, mobbning, trakassering, förebyggande mobbningsarbete, Friends, Mombus

Syftet med studien var att ta del av lärares resonemang kring arbetet med att motverka mobbning på två grundskolor för att analysera och beskriva det upplevda stödet som metoderna Friends respektive Mombus ger i det förebyggande arbetet mot mobbning. I Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) lyfts att det är personal på skolan som bär ansvar för att förebygga kränkande behandlingar eller mobbning bland eleverna. I den kvalitativa studiens resultat påvisas det att lärarna som arbetar med Friends respektive Mombus behöver arbeta med flera andra arbetssätt för att förebygga mobbning. Andra arbetssätt som lärarna använder sig av i den dagliga verksamheten är till exempel EQ och kompismassage. I resultatet framhålls därtill det stöd lärarna erhålls från Mobbningsteamen på sina respektive skolor för att motverka alla former av kränkande behandling. Det finns inga utvärderingar gjorda kring vilket resultat metoderna Friends och Mombus ger i det preventiva arbetet mot mobbning vilket kan tyckas anmärkningsvärt eftersom båda metoderna praktiseras på många skolor i Sverige. Studiens avslutande diskussion belyser att arbetet med att förebygga mobbning är komplext och att det krävs mer forskning samt utvärderingar kring olika antimobbningsmetoder och deras resultat när det gäller att förebygga kränkande behandling samt mobbning.

Abstract

Study: Degree project in teacher education,

Advanced level, 15 hp. University of Skövde.

Title: Preventive work against bullying: Teachers’ conceptions of strengths and weaknesses in their activities with support from the methods Friends and Mombus

Number of pages: 51

Author: Maria Almqvist and Anna Danielsson

Tutor: Gunbritt Tornberg

Date: January 2008.

Keywords: Bullying, insulting, harassment, prevention, Friends,

Mombus

The purpose of this study is to examine how six teachers, who work in two different schools, assess the methods Friends and Mombus in terms of bullying prevention. The Curriculum for elementary school (Lpo 94) emphasizes that it is the employees of schools who carry the main responsibility for preventing bullying among pupils. One of the main results of this study is that teachers, in addition to their work with Friends or Mombus, also need to use alternative methods to prevent bullying. Examples of these alternative methods include “Emotional Intelligence” as well as “friendship massage”. The result section also stresses the importance of anti-bullying teams when it comes to preventing harassments. At present there are no studies which have evaluated the results the Friends and Mombus methods have achieved. Since the methods are used in many schools in Sweden, the lack of evaluations is noteworthy. This study ends with a discussion on the complexity of bullying prevention. Further research is needed to clarify the results of different anti- bullying methods.

Innehållsförteckning

Olika typer av mobbning... 3

Trakasserier och kränkande behandling ... 4

Denna studies definitioner av begreppen mobbning, trakasserier och kränkande behandling ... 4

Synonymer och ordval i studien... 4

Skolans uppdrag ... 5

Lpo 94 ... 5

Likabehandlingsplan ... 6

Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever ... 6

Myndigheten för skolutveckling ... 8

Litteraturöversikt ... 9

En beskrivning av Friends ... 9

En beskrivning av Mombus ... 10

Val av förebyggande arbetssätt mot mobbning ... 11

Förebyggande åtgärder ... 12 Involvering av elever ... 13 Föräldrars delaktighet ... 14 EQ ... 14 Metod………..16 Metodval ... 16

Urval och beskrivning av skolor samt respondenter i studien ... 17

Genomförande ... 19

Analys ... 20

Etik ... 23

Trovärdighet ... 24

Resultat ... 25

Styrkor med Friends ... 25

Svagheter med Friends... 26

Styrkor med Mombus ... 27

Svagheter med Mombus ... 27

Mobbningsteam ... 28 EQ ... 28 Skolgårdskartor ... 29 Kompismassage ... 29 Fadderverksamhet ... 29 Konfliktlösning ... 29

Föräldrarna informeras - inte involveras ... 30

Elevers delaktighet i det förebyggande arbetet mot mobbning ... 30

Delaktighet i Friends ... 31

Delaktighet i Mombus ... 31

Delaktighet i andra förebyggande arbetssätt mot mobbning ... 31

Sammanfattning av det upplevda stödet i respektive metod ... 32

Stöd med metoden Friends ... 32

Stöd med metoden Mombus ... 32

Andra förebyggande arbetssätt... 33

Diskussion ... 34

Metoddiskussion ... 34

Resultatdiskussion ... 37

Elevers delaktighet ... 37

Andra förebyggande arbetssätt... 38

Information till föräldrarna ... 39

Förslag till vidare forskning ... 41 Referenser

Bilaga: Intervjufrågor till lärare i skolans tidiga åldrar, förskoleklass till årskurs tre

Bakgrund

Inledningsvis presenteras vårt intresse för lärares arbete med att förebygga mobbning i grundskolans tidiga år. Därefter redogörs för studiens syfte och frågeställningar. Avslutningsvis definieras för studien några relevanta begrepp, olika typer av mobbning samt val av synonymer i studien.

Inledning

Enligt stiftelsen Friends som arbetar mot mobbning har 140 000 elever i Sverige en klump i magen när de går till skolan (Friends u.u. a). Av de 60 000 barn som blir mobbade är 1 av 20 elever utfrysta, 1 av 10 elever blir slagna och 1 av 4 elever utsätts för sexuella trakasserier. I sin doktorsavhandling i pedagogik belyser Bliding (2004) att den vardagliga tillvaron i skolan är komplex (s. 257). Skolan är en komplex arena där människor med olika förutsättningar och bakgrunder förväntas samspela med varandra. I skolan där många människor möts och samspelar, menar Bliding, att olika känslor kan uppstå som till exempel: vänskap, konflikter, aggression samt kärlek. Både skolpersonal och elever förväntas kunna samspela med varandra och hantera olika slags relationer som de hamnar i. Bliding understryker vidare att den komplexa tillvaron blir en utmaning som kräver att både elever och lärare engagerar sig för att skapa en väl fungerande verksamhet med goda relationer (s. 257). Coloroso (2003) påpekar att ”Mobbning är en fråga om liv och död och genom att undvika problemet utsätter vi våra barn för livsfara” (s. 15). Det är därför angeläget att elever och lärare beaktar att det finns elever som går till skolan med rädsla för att bli retade, hotade eller misshandlade före, under och efter sin skoltid.

Det finns många lagar och förordningar som styr läraruppdraget där mobbning ingår som en viktig punkt att förebygga och behandla. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) betonar att ingen ska utsättas för kränkande behandlingar i skolans verksamhet. Vidare ska alla tendenser till trakasserier aktivt motarbetas (Utbildningsdepartementet, 1994, s. 3). Enligt barn- och elevskyddslagen ska skolans personal tillsammans med föräldrarna och eleverna utarbeta en likabehandlingsplan (Skolverket 2006, u.u. a). Syftet med att använda en likabehandlingsplan är att skolans personal aktivt ska arbeta för att alla elever ska ha lika rättigheter samt att förebygga alla former av kränkande behandling. Lpo 94 påvisar att ”… skolans ska sträva efter att varje elev … känner trygghet och lär sig att ta hänsyn och visa respekt i samspel med andra” (Utbildningsdepartementet 1994, s. 9). Det är essentiellt att samtliga lärare arbetar för att skapa en trygg miljö där alla elever får möjligheter att utvecklas och växa både individuellt och tillsammans med andra. Skolan har skyldighet att se till att ingen elev blir utsatt för mobbning eller annan

kränkande behandling. Det är som Friends uppger angeläget att inse att mobbning förekommer och alltid har förekommit på skolor (Friends u.u. b).

Två modeller som används för att förebygga mobbning i skolor idag är Friends och Mombus. När det gäller att vetenskapligt utvärdera metoder som används för att motverka mobbning så finns det få studier gjorda (Skolverket u.u. b). Myndigheten för skolutveckling gav i uppdrag år 2007 att det skulle ske en granskning av vilka program mot mobbning som används samt en utvärdering av dem. Det som framkom i undersökningen var att de flesta metoder som används inte har utvärderats och att det är oklart vilka effekter metoderna har (Skolverket u.u. b).

Vi som skriver examensarbetet har ringa erfarenhet av det förebyggande arbetet mot mobbning genom metoderna Friends respektive Mombus. Den förförståelse vi har om metoderna är att båda använder sig av kamratstödjare för att upptäcka samt motverka mobbning. Ingen av oss har tidigare arbetat med någon av metoderna och vi har inte några förutfattade meningar om vad som fungerar bra eller inte bra med Friends respektive Mombus. Genom studien vill vi beskriva det upplevda stödet som Friends respektive Mombus ger i det konkreta arbetet. Vi menar att det är relevant att bidra med kunskap om fördelar och nackdelar med att utgå ifrån metoder som Friends respektive Mombus i det förebyggande mobbningsarbetet. Lärare behöver tillgång till underlag för att kunna göra medvetna val av vilken metod de ska arbeta med i den komplexa mobbningsproblematiken. Myndigheten för skolutveckling (2003) menar att skolor bör innan de väljer att arbeta utifrån preventiva metoder undersöka hur de fungerar i överensstämmelse med forskning och utvärderingar (s. 45). Precis som Höistad (2001) betonar är det ”… skolans plikt att inte bara stoppa mobbning, trakasserier och våld utan även att se till att detta aldrig inträffar” (s. 138).

Syfte

Studiens övergripande syfte är att, ur ett lärarperspektiv, ge inblick i två grundskolors arbete med att motverka mobbning. I det förebyggande arbetet mot mobbning använder respektive skolor som metod antingen Friends eller Mombus. Mer specifikt är syftet att ta del av lärares resonemang kring arbetet med att motverka mobbning på respektive skolor för att analysera det upplevda stödet som respektive metod ger i det konkreta arbetet.

Studiens resultat baseras på kvalitativa intervjuer med sex yrkesverksamma lärare i skolans tidiga år, förskoleklass till årskurs tre, tre lärare på respektive grundskola.

Studien söker svar på följande frågeställningar:

o Vilka styrkor och svagheter anger lärarna att Friends har i arbetet med att förebygga mobbning? (Grundskola 1)

o Vilka styrkor och svagheter anger lärarna att Mombus har i arbetet med att förebygga mobbning? (Grundskola 2)

o Vilka eventuella andra arbetssätt anger lärarna att de använder för att förebygga mobbning?

o Hur involveras elever och föräldrar i skolans förebyggande arbetet mot mobbning, enligt lärarna?

Definition av begrepp

Mobbning

Myndigheten för skolutveckling (2003, s. 16) påvisar att det inte finns en enhetlig definition av begreppet mobbning eftersom flera forskare och institutioner har skapat egna begreppsförklaringar. Enligt Olweus är ”… mobbning när en eller flera personer, vid upprepade tillfällen och under en viss tid, säger eller gör kränkande och obehagliga saker mot någon som har svårt att försvara sig” (1999, s. 9).

National Encyklopedin (2008 a) förklarar att begreppet mobbning innebär: … att en eller flera individer upprepade gånger och under en viss tid tillfogar en annan individ skada eller obehag. Mobbning förutsätter en viss obalans i styrkeförhållandena: den som blir utsatt, mobboffret, har svårt att försvara sig mot den eller dem som angriper. Mobbning kan ske direkt, med fysiska eller verbala medel, eller indirekt, t.ex. genom social isolering ...

Friends (Friends u.u. c) betonar att mobbning handlar om ett upprepande aggressivt beteende där den som blir mobbad har svårt att försvara sig eftersom maktbalansen är i obalans. Mobbning är när en individ vid ett flertal tillfällen blir utsatt för kränkningar av en eller flera personer.

Olika typer av mobbning

Höistad (2001) framhåller att mobbning kan delas in i tre typer: fysisk mobbning, tyst mobbning och verbal mobbning (s. 74). Fysisk mobbning är lättare att upptäcka på grund av att den mobbade eleven till exempel kan få sina saker och kläder förstörda eller får olika märken på kroppen som till exempel blåmärken. Den fysiska mobbningen är vanligast bland pojkar. Vidare påpekar författaren att det är viktigt att vara uppmärksam på att den fysiska mobbningen kan ske i samband med lek eller idrott och det läraren kan uppleva som misstag kan vara avsedda handlingar. Tyst mobbning innebär att mobbarna med hjälp av ögon och kroppsspråk visar negativ inställning mobboffret genom att till exempel himla med ögonen, sucka eller ignorera personen som blir mobbad. Den tysta mobbningen är den vanligaste typen av mobbning påvisar Höistad. Det är även den svåraste varianten att upptäcka eftersom den kan förekomma både öppet och dolt i skolan. Verbal mobbning innebär att någon

till exempel på olika sätt hotar, skrattar, anmärker och göra sig lustig över en elev. Vidare kan verbal mobbning gå ut på att den mobbade eleven får kränkande skriftliga meddelanden i form av sms, papperslappar eller e-mail. Det kan vara enklare att upptäcka den verbala mobbningen än den tysta men det är beroende av situationen ( s. 74-78).

Trakasserier och kränkande behandling

National Encyklopedin (2008 b) förklarar att trakassera innebär fortlöpande utsätta någon eller några för obehag.

Begreppet kränkande behandlingar innefattar, enligt Osbeck, Holm och Wernersson (2003) att en eller flera personer riktar negativa fysiska eller verbala handlingar mot en människa (s. 11). Därtill påpekar författarna att de som utsätter andra människor för kränkande behandlingar samt de som blir kränkta, oftast är medvetna om vad en kränkning innebär. Begreppet kränkande behandling är funktionellt användbart uttryck och brukas oftare än vad begreppet mobbning gör. På grund av att begreppet kränkande behandling är mer obestämt än begreppet mobbning. Kränkande behandling kan innefatta: främlingsfientliga handlingar, sexuella trakasserier samt grovt språkbruk. Begreppet mobbning används dock mer frekvent i skolan och inom skolforskning än vad termen kränkande behandling gör (Osbeck et. al. 2003, s. 12-13).

Denna studies definitioner av begreppen mobbning, trakasserier

och kränkande behandling

Mobbning innebär, enligt denna studies definition, att det finns en obalans i maktförhållandet mellan olika personer och att en eller flera individer blir utsatta för upprepade kränkande handlingar av en eller flera personer. Begreppet trakasseri är enligt studien synonymt med termen mobbning.

Med kränkande behandlingar avser studien de negativa fysiska eller verbala handlingar som elever utsätter varandra för vid en eller flera tillfällen innan mobbning uppstår. Handlingarna kan vara till exempel att eleverna retar eller avsiktligt knuffar omkull varandra.

Synonymer och ordval i studien

Vi har i studien valt att använda orden barn och elever samt föräldrar och vårdnadshavare synonymt med varandra. Andra ord som används likvärdigt med varandra är: förebyggande och preventiva. Därtill är begreppen mobbning och trakasserier liktydiga med varandra i studien. Termerna mobbning eller trakasserier används inte kontinuerligt tillsammans med kränkande behandling i texten. Det förebyggande arbetet mot mobbning benämns i studien med hjälp av orden arbetssätt, metod och åtgärder mot mobbning. I studiens metod, resultat och diskussion, benämns de intervjuade lärarna även med ordet respondenterna samt med bokstäverna A till F. Skolorna i studien kallas för: skola 1 samt skola 2.

Skolans uppdrag

Nedan följer en presentation av skolans uppdrag gällande arbetet mot mobbning med utgångspunkt i nu gällande styrdokument såsom Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94), Likabehandlingsplanen, Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever samt Myndigheten för skolutveckling. Skolans uppdrag sammanfattas och gemensamma riktlinjer från styrdokumenten beskrivs.

Lpo 94

Enligt Lpo 94 ska skolan arbeta för att förankra samhällslivets grundläggande värden hos eleverna (Skolverket 2006, s. 3). Lpo 94 förklarar att skolan ska befrämja förståelse samt förmåga till inlevelse för andra personer.

Ingen skall i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder eller för annan kränkande

behandling. Tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling skall aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser (Skolverket 2006, s. 3).

Lpo 94 beskriver att ”Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen skall bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt deltaga i samhällslivet” (Utbildningsdepartementet 1994, s. 5). Skolans mål och riktlinjer inom normer och värden är, enligt Lpo 94 att:

Skolan skall sträva efter att varje elev – respekterar andra människors egenvärde,

– tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att bistå andra människor.

Alla som arbetar i skolan skall

– i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor, – aktivt motverkar trakasserier och förtryck av individer eller grupper och

– visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt (Utbildningsdepartementet 1994, s. 8).

Lpo 94 förklarar att skolan ska arbeta för att alla elever involveras till att ta eget ansvar och känna inflytande över skolans verksamhet. Skolans personal ska ”främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön” (Utbildningsdepartementet 1994, s. 13). Angående skolans skyldighet att samverka med elevernas föräldrar är uppdraget enligt Lpo 94 att ”samverka med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla skolans innehåll och verksamhet” (s. 14). Därtill ska läraren ”samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling …” (s. 14).

Likabehandlingsplan

Enligt barn- och elevskyddslagen ska skolans personal tillsammans med föräldrar och elever utarbeta en likabehandlingsplan (Skolverket 2006 & Skolverket u.u a). Varje skola, förskola och fritidshem ska ha en likabehandlingsplan som efterföljs i verksamheten. Syftet med att ha en likabehandlingsplan i samtliga verksamheter i skolan är att kunna främja alla elevers lika rättigheter samt att förebygga alla former av kränkande behandling. Likabehandlingsplanen ska innehålla hur kränkande behandlingar ska förebyggas och åtgärdas om de uppstår samt hur planen ska följas upp i verksamheten. Planen bör innefatta en fördelning över ansvar, vem som gör vad, i det förebyggande arbetet samt vid akuta situationer. Skolans elever och deras vårdnadshavare ska vara delaktiga i upprättandet och utvärderingen av likabehandlingsplanen.

Lag om förbud mot diskriminering och annan

kränkande behandling av barn och elever

Regeringens förslag till hur det förebyggande arbetet ska utformas:

Ett sätt att verka för mänskliga rättigheter och människors lika värde är att förändra människors attityder och normer samt att öka medvetenheten om förekomsten av och kunskapen om diskriminering och andra former av kränkande behandling. Detta gäller på alla samhällsområden och inte minst inom förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, grundskolan … (Svensk facklitteratur 2006, s. 86).

Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever i svensk författningssamling (SFS) framhåller gällande skyldighet att förebygga och förhindra trakasserier eller annan kränkande behandling att ”7§ Huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen bestämmer skall vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier och annan kränkande behandling” (Riksdagen u.u).

Skollagen (1999:886) framhåller att:

2§ Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande

demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan … aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden (Riksdagen u.u).

Lag (2006:67) framhåller att skolans uppdrag gällande likabehandlingsplan är att:

6 § Huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen bestämmer skall se till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet. Planen skall syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. I planen skall planerade åtgärder redovisas. Planen skall årligen följas upp och ses över (Riksdagen u.u).

Skyldigheten angående att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier och annan kränkande behandling är enligt Lag (2006:67) att:

8 § Om huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion eller annan personal får kännedom om att ett barn eller en elev i verksamheten anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling i samband med att verksamheten genomförs, skall huvudmannen eller den huvudmannen som bestämmer utreda omständigheterna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra fortsatta trakasserier eller annan kränkande behandling (Riksdagen u.u).

Svensk Facklitteratur (2006) framhåller gällande skolans krav på skyldighet att utreda och att vidta åtgärder att:

En utgångspunkt för att komma till rätta med trakasserier och annan kränkande behandling mellan barn och elever är att de ansvariga inom verksamheten försöker motarbeta tendenser till kränkande beteenden så fort som möjligt. Det är viktigt att man tar alla signaler om sådana beteenden på allvar. Inställningen bland de ansvariga inom verksamheten måste vara att kränkningar inte upphör med automatik utan i själva verket tenderar att öka (Svensk facklitteratur 2006, s. 89).

Myndigheten för skolutveckling

Myndigheten för skolutveckling (2003) förklarar att ”Inga handlingsplaner i världen lyckas stoppa mobbningen om skolor inte förmår att skapa en god lärmiljö med trivsel och trygghet” (s. 12). Samtliga som hör till skolans verksamhet: skolledning, lärare, övrig personal på skolan, elever och föräldrar bör vara delaktiga i arbetet med att skapa en god lärmiljö. Ett främjande arbete ska inte utgå ifrån risker och problem, utan ifrån möjligheterna.

Sammanfattning av skolans uppdrag

Ett av skolans uppdrag, så som de ovan presenterade källorna uttrycker det, är att inga barn ska bli utsatta för mobbning eller annan kränkande behandling i skolan. Samtliga vuxna som arbetar inom skolans verksamhet ska handla enligt ett demokratiskt förhållningssätt och bär ansvar för att aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Likabehandlingsplanerna ska innehålla hur skolans personal kan förebygga och åtgärda kränkande behandling samt hur samtliga elevers rättigheter ska främjas. Elever och föräldrar ska tillsammans med personal i skolan arbeta för att ska skapa en trygg lärandemiljö där mobbning och kränkande behandling motarbetas.

Litteraturöversikt

I studiens litteraturöversikt presenteras metoderna Friends respektive Mombus. Därtill kommer aktuell forskning relaterad till mobbningsproblematiken att belysas. I litteraturöversikten lyfts information under rubrikerna: Val av förebyggande arbetssätt

mot mobbning, Aktuell forskning, Varningssignaler som kan tyda på mobbning, Barn som blir mobbade, Förebyggande åtgärder, Involvering av elever, Föräldrars delaktighet samt EQ. Litteraturöversikten avslutas med en sammanfattning.

En beskrivning av Friends

Sara Damber grundande 1997 stiftelsen Friends (Friends u.u. d). Damber utvecklade Friends efter det att hon själv blivit utsatt för mobbning under sin skoltid. Friends är Sveriges största organisation som aktivt arbetar mot mobbning och som ett stöd i metoden används kamratstödjare. I augusti 2008 fanns det över 28000 utbildade kompisstödjare på ungefär 1500 skolor i Sverige. Friends besöker dagligen olika skolor för att arbeta mot mobbning bland elever och för att utbilda kamratstödjare (Friends u.u. d). Stiftelsens syfte är att utbilda såväl barn som vuxna i hur det går att aktivt och långsiktigt förebygga mobbning och annan kränkande behandling. Skolors personal, elever och föräldrar måste engageras i det förebyggande antimobbningsarbetet. Friends menar att en individ kan göra förändring när det gäller att arbeta preventivt mot mobbning, men att de största förändringarna sker när alla arbetar tillsammans för att motverka mobbning. Det är skolans personal som, enligt Friends, bär ansvar för att det sker ett förebyggande arbetet mot mobbning på skolan samt att eleverna involveras i det preventiva arbetet. När en skola väljer att arbeta utifrån Friends får personalen först utbildning av stiftelsen innan verksamheten med metoden inleds (Friends u.u. e). Efter att utbildning av Friends är klar, hålls bland annat teaterföreställningar som är åldersadekvata för eleverna. Teaterföreställningarna ska inspirera eleverna, väcka engagemang och känslor hos dem. Efter teaterföreställningen får eleverna klassvis välja ut två kompisstödjare. Omröstningen ska ske anonymt. De två elever som blir utvalda kompisstödjarna från varje klass alltifrån årskurs tre till årskurs nio, får gå en kamratstödjarutbildning som är åldersanpassad. Utbildningen innebär bland annat att kamratstödjarna ska få tillfälle att reflektera kring diskriminering, kränkande behandling samt mobbning. Vidare vill utbildningen belysa för kamratstödjarna att människor kan göra skillnad genom att göra något för att förhindra mobbning. Under kamratstödjarutbildningen ges konkreta tips på hur eleverna praktiska kan arbeta mot kränkande behandling och mobbning. När kamratstödjarnas grundutbildning är klar träffas de tillsammans med skolans personal för att diskutera hur det mobbningsförebyggande arbetet ska utformas på skolan. Eleverna i förskoleklass till årskurs två får klassvis en kortare utbildning som utgår ifrån berättelser och praktiska övningar. Syftet med den korta utbildningen är att träna elevernas förmåga att vara en

bra kompis och att säga förlåt. När arbetet med metoden har inletts på skolan följer olika möten där stiftelsen Friends finns med som support i arbetet. Vidare hjälper stiftelsen skolan med att anordna kvällsträffar med till exempel föreläsningar för föräldrarna samt temadagar för kompisstödjarna.

En beskrivning av Mombus

Mombus är ett enklare ord för mobbningsombudsman och är en antimobbningsmodell som finns på flera ställen i Sverige (Staff u.u). Modellen innebär att alla berörda inom skolans verksamhet: elever, personal samt föräldrar arbetar tillsammans med att förebygga mobbning. Syftet med Mombus är att medvetandegöra elever, lärare och föräldrar om mobbning samt hur de kan arbeta för att förebygga mobbning. Staffs filosofi är att påverka barn och ungdomar innan något brott sker. Huvudtanken med Mombus är att barn och ungdomar ska kunna lita på sina kamrater och att de ska använda sig av en ärlig kommunikation. Staff vill att barn och ungdomar ska engagera sig och ta ansvar för sina kamrater med meningen: ”Jag bryr mig om min kompis”. Det finns ingen uttalad gräns för vad som är mobbning eller inte, anser Staff, utan för hans del räcker det om någon mår dåligt eller far illa. Det grundläggande är att förebygga och ta tag i problem direkt när de uppstår och innan de blir större. Det är betydelsefullt att både mobbningsoffer och mobbare får stöd vid lösning av mobbningsproblem som uppstått. Dessutom ska elever, lärare samt föräldrar tillsammans hjälpas åt för att lösa mobbningsproblem som uppstår.

Mombusintroduktionen är indelade i tre steg. Under steg ett presenteras innebörden av modellen för hela skolans personal samt till företrädare för hem och skola samt föräldraföreningen av Staff (Staff u.u). Vid nästa steg träffar Staff eleverna som ska vara förberedda inför mötet av sina respektive lärare. Staff berättar om sin polisiära bakgrund och om Mombus. Han ser till att under en timmas tid ge upphov till både känslor och frågor hos eleverna samt att skapa kamratrelationer med dem. För att skapa kontakt med eleverna har Staff följande upplägg: eleverna får spela rollspel, definiera mobbning på olika sätt samt se en verklighetsförankrad diabildserie, efteråt diskuterar Staff och eleverna tillsammans om vilka upplevelser eleverna haft under upplägget. Vid det tredje steget introduceras föräldrarna vid ett inledande föräldramöte. På skolan kan det dessutom startas upp en arbetsgrupp med föräldrar och lärare. Arbetsgruppens uppgift är att vara en kontaktlänk mellan de vuxna och eleverna samt att arbeta med att lösa faktiska och praktiska problem som t ex rör mobbning (Staff u.u).

Staff (1997) anser att det är eleverna själva som ska ta ansvaret och upptäcka om det förekommer mobbning på skolan. Elever mobbar oftast inte när det finns vuxna som kan se utan mobbning sker när de vuxna inte är närvarande. Mombus innefattar att eleverna växelvis två och två agerar Mombusar under en vecka. Eleverna som är Mombusar under veckan ansvarar för att säga till någon vuxen på skolan om de upptäcker att någon blir utsatt för mobbning. Staff betonar att det är angeläget att eleverna är införstådda med att det inte är skvaller när de berättar för en vuxen att en elev på skolan far illa. Vid slutet av veckan träffas klassläraren och de elever som har

varit Mombusar i klassen under veckan för att samtala om vad som skett samt för att fylla i en Mombusrapport tillsammans. De erfarenheterna som erhållits under veckan tas upp till gemensam diskussion i klassen. För att förebygga mobbning, påpekar Staff, vikten av att läraren regelbundet för en dialog i klassen tillsammans med eleverna om till exempel vänskap, utanförskap, varför någon slåss och/eller retas. Mombusrapporten lämnas vidare av klassläraren till den person som ansvarar för Mombus övergripande på skolan och sätts in i en Mombuspärm. Intentionen med det förfarandet är att det blir lättöverskådligt att se om några elever ofta figurerar som mobbare och om det finns elever som är utanför eller på andra sätt blir angripna. I formuläret som förekommer i Staffs bok finns frågor som behandlar hur det har känts för den person som varit Mombus under veckan. Vidare ställs frågor om vederbörande upptäckt att någon elev varit okamratlig mot någon samt vad som hände vid tillfället. Vidare frågor i formuläret syftar till att få reda på vad den som var Mombus gjorde samt vad de som stod i närheten gjorde. Frågorna syftar även till att ta reda på om Mombusen bad en vuxen om hjälp samt hur den vuxna agerade. Formuläret avslutas med att den Mombusansvarige får skriva ner om någon elev varit en bra vän under veckan samt på vilket sätt den varit bra. Tanken är att alla elever ska få ansvara för att vara Mombus en vecka per termin (s. 9-12).

Val av förebyggande arbetssätt mot mobbning

Ttofi, Farrington och Baldry (2008) påvisar, i en metodisk sammanfattning och metaanlys, att mobbning minskar om skolor använder sig av ett systematiskt antimobbningsprogram. Via effektiva metoder kan riskerna för mobbning och kränkande behandling minska med 17 – 23 procent i skolan (s. 6). Rigby (2002) lyfter i sin metaanlytiska studie att mobbning kan minskas med hjälp av väl planerade ingripanden utifrån skolans antimobbningsprogram. Rigby menar att det blir bättre resultat när det gäller att motverka mobbning om program införs tidigt, redan när eleverna går i förskolan och i grundskolans tidiga år. Vidare framhåller Rigby att förekomsten av mobbning ökar om det under en längre tid inte finns något program som motverkar det (s. 3).

Det finns många olika metoder att välja bland när det gäller att arbeta preventivt mot mobbning vilket i sin tur kan innebära svårigheter för skolor när det gäller att finna en metod som passar just dem, menar Myndigheten för skolutveckling (2003 s. 45). Val av metod sker ofta utan att skolor reflekterar över vad det är för problem som ska lösas samt vilka mål som ska uppnås. I samband med att skolor väljer en metod bör de fundera över vilken människosyn som ska ligga till grund för arbetet med metoden, framhåller Myndigheten för skolutveckling. Skolor bör innan de väljer att arbeta utifrån preventiva metoder undersöka hur de fungerar i överensstämmelse med olika forskningsresultat och utvärderingar. Metoden som väljs bör ha en tydlig struktur som visar om den omfattar både förebyggande och åtgärdande strategier eller om det krävs att skolan arbetar utifrån ytterligare en annan metod som stöd och komplettering (s. 45).

Ttofi et. al. (2008) lyfter att många antimobbningsprogram inte är baserade på empiriskt gjorda studier om mobbning som omfattar varför mobbning är vanligt förekommande samt anledningar till varför elever blir utsatta. Istället grundas metoderna ofta på tankar kring vad som kanske kan minska mobbning (s. 11). Colvin, Tobin och Beard (refererad i Frånberg 2003, s. 65) förklarar att det är viktigt att välja ett program som medför positiva handlingar i ett långsiktigt perspektiv. Arbetssätt ur ett kortsiktigt perspektiv kan vara att använda sig utav böcker med olika tips eller handlingsplaner. Vid val av program som syftar till att förebygga mobbning behöver skolan, enligt Colvin et. al., försäkra sig om att programmet har sin utgångspunkt i att förmedla goda handlingar. Det valda programmet bör dessutom vara baserad på en bra forskningsgrund. I det dagliga arbetet i skolan behöver lärare ha grundläggande kunskaper kring hur mobbning ska upptäckas, förebyggas och motverkas samt bör de få aktualisera värdegrundsfrågor vilket främjar arbetet mot ett långsiktigt perspektiv.

Förebyggande åtgärder

Vikten av ett förebyggande arbete gällande mobbning kan inte nog betonas, enligt Isaksson (1998, s. 28). Redan i barngrupper på förskolan bör ett aktivt förebyggande arbete mot mobbning påbörjas. Information och undervisning om mobbning ska ges till samtliga elever i skolan. Hur undervisningen läggs upp är beroende på vilken ålder eleverna har (s. 30). Höistad (2001) förordar att de vuxna ska hjälpa barnen att förstå att de aldrig ska tillåta kränkningar från elever och vuxna. Elever behöver lära sig vikten av att de själva ska säga ifrån istället för att ge igen genom verbal eller fysisk handling som till exempel att retas eller slåss. Med hjälp av de vuxna behöver barnen, enligt Höistad, få förståelse för att alla har rätt att trivas och ha det bra i skolan (s. 50). Isaksson (1998) framhåller vikten av att all personal i skolan tillsammans tar avstånd mot mobbning i det förebyggande arbetet och att de markerar sin ståndpunkt inför elever. Personalens attityd och sätt när det gäller att motverka mobbning påverkar direkt omfattningen av den mobbningen som sker i skolan. Isaksson påvisar att en konsekvens om inte samtliga personalgrupper arbetar förebyggande mot mobbning kan bli att eleverna inte upplever mobbning som fel (s. 29). Høiby (2004) klargör att alla vuxna som arbetar i skolan behöver vara överens om vilka gemensamma insatser skolan ska arbeta utifrån för att det ska skapas en bra kamratanda i skolan (s. 81). Høiby har påvisat i olika forskningsresultat hur betydelsefullt det är med både en professionell och en metodisk satsning för att förebygga mobbning (s. 18). Läraren har en stor betydelse för att skapa en positiv gemenskap där eleverna kan känna trygghet. Därtill kan lärare ibland behöva erkänna och lyfta att det finns elever som kan vara besvärliga att möta och/eller hantera. Vikten av att det finns ett engagemang från läraren att hjälpa eleverna att få en fin kamratanda kan aldrig nog påpekas. Alla elever behöver bli uppmärksammade och bekräftade på ett positivt sätt utifrån den människa de är, menar Høiby som anser att ett bekräftande förhållningssätt kan vara som en ” … vaccination mot mobbning” (s. 33).

Myndigheten för skolutveckling (2003, s. 33) förklarar att det förebyggandet arbetet mot mobbning ska pågå med syftet att skapa en skola som präglas av god miljö. Det förebyggande arbetet ska förhindra uppkomst och utveckling av kränkningar och mobbning i skolan och istället se till att främja demokratiska lärmiljöer. Det är angeläget att arbeta för att utveckla barnens sociala och demokratiska kompetens samt stärka deras sociala relationer. Det förebyggande mobbningsarbetet behöver genomföras i alla klasser samt utvärderas för att långsiktiga effekter ska uppnås. För att få god effekt behöver det förebyggande arbetet mot mobbning påbörjas tidigt, redan i förskolan och sedan fortsätta uppåt i klasserna. Frågor som bör behandlas i skolan är ”Hur främjas goda relationer? Hur skapar vi en god lärandemiljö? Vad får vi göra i skolan?” (Myndigheten för skolutveckling 2003, s. 33). Fokus i skolan bör ligga på att ta stöd i de positiva möjligheterna istället för att inrikta sig mot förbud och regler.

Myndigheten för skolutveckling (2003) menar att de skolor som istället för temadagar väljer att integrera värdefrågor i den dagliga verksamheten och undervisningen har kommit långt i sitt värdegrundsarbete (s. 38). Arbetet med värdefrågor kan genomföras med samtal kring händelser som sker i eller utanför skolan. Böcker, film, och sagor kan användas som utgångspunkt för samtalen. Vid konflikter eller kränkningar kan sedan samtalet användas som ett viktigt redskap. Samtal kan bidra till att utveckla både elevers demokratiska kompetens samt deras respekt för andras åsikter och värderingar. Hägglund (2004) påpekar att det inte behöver bero på att antimobbningsmetoden är bra när lärare får goda resultat i sitt mobbningsförebyggande arbete utan på att läraren har fått möjlighet, tid och utrymme att engagera sig. Det är väsentligt att lärare tillägnar sig den antimobbningsmetod de ska arbeta utifrån och att de gör metoden till sin (s. 108).

Involvering av elever

Bliding (refererad i Frånberg 2003, s. 59) belyser att om barn får kunskap kring vad mobbning är kan det innebära att barn oftare berättar om vad som hänt när mobbning uppstått (s. 59). Myndigheten för skolutveckling (2003, s. 40) belyser vikten av att eleverna får information om vilka rättigheter och skyldigheter de har i skolans verksamhet. En demokratisk lärmiljö där eleverna får medverka och påverka gynnar deras ansvarstaganden vilket i sin tur kan leda till att de tar ställning mot kränkningar. I det förebyggande arbetet mot kränkningar bör skolans personal engagera eleverna till att aktivt delta. Myndigheten för skolutveckling förklarar att olika former av mobbning främjas när skolans lärmiljöer inte uppmuntrar elevers nyfikenhet och lust till att lära.

En skola som har starka rigida maktstrukturer med bristande delaktighet löper större risk för att utlösa kränkande beteenden än en skola som präglas av ömsesidig respekt och möjligheter till inflytande. Det verkar också som om lärmiljöer som eleverna upplever saknar mening och lust gynnar olika former av mobbning. Frustration och maktlöshet kan visa sig på olika sätt (Myndigheten för skolutveckling 2003, s. 40).

Föräldrars delaktighet

All personal och elever på skolan samt barnens föräldrar ska vara delaktiga i arbetet med att förebygga mobbning, framhåller Isaksson (1998, s. 28). Elever och föräldrar ska ha inflytande över arbete som sker på skolan när det handlar om att förebygga kränkande behandling och mobbning. Myndigheten för skolutveckling (2003) framhåller explicit att det är skolans skyldighet att, tillsammans med elevernas föräldrar, samverka kring allting som rör elevernas individuella utveckling (s. 83). Nordahl, Gravrok, Knudsmoen, Larsen och Rørnes (2006) klargör att läroplanernas intentioner om ett samarbete mellan skola och hem inte fungerar i den praktiska verksamheten utan att föräldrarna ofta har lågt inflytande över vad som sker i skolan. Skolor bör i sitt arbete med att förebyggande mobbning se elevernas föräldrar som en tillgång. Därtill är det angeläget, enligt Nordahl et. al, att involvera föräldrarna när det gäller att hantera och lösa konflikter som uppstår i skolan (s. 124). Stiftelsen Allmänna Barnhuset i samarbete med Riksförbundet Hem och Skola (u.u) påpekar att oftast sker samarbete mellan hem och skola utifrån lärarnas och skolans premisser (s. 46). Det finns, enligt Høiby (2004) avsevärt mindre mobbning på skolor där både föräldrar och barn blivit uppmanade att ta kontakt med läraren om det uppstår problem såsom kränkande behandling eller mobbning. En bra strategi för att undvika mobbning, påpekar Høiby, kan vara att läraren gör hembesök hos eleverna och deras föräldrar vid det första utvecklingssamtalet. Fördelen med att lärare gör hembesök är den trygghet både barn samt vårdnadshavare ofta känner när de befinner sig i sin hemmiljö (s. 82). Det kan medföra att det underlättar för vårdnadshavarna och eleverna att samtala även om svåra saker. Stiftelsen Allmänna Barnhuset i samarbete med Riksförbundet Hem och Skola (u.u.) menar att ett tillvägagångssätt för att stödja föräldrarna i att lära känna både varandra samt läraren, är att dela upp vårdnadshavarna i olika mindre grupper vid föräldramöten. Det kan medföra att alla lättare får tillfälle att samtala och lära känna varandra. Upprättats det en god kontakt mellan hem och skola är det oftast enklare för alla parter att ta kontakt när och om svårigheter uppstår (s. 52-54).

EQ

Kimber (1999) förklarar att EQ står för social och emotionell kompetens eller emotionell intelligens som det även kallas (s. 7). Det går att träna elevers emotionella intelligens och det i samklang med ovanstående undersökning har medfört att EQ har blivit ett intressant ämne för skolor att undervisa i. EQ syftar till att utveckla barn och ungdomars emotionella och sociala kompetens och lära dem att lösa problem samt att skilja mellan handling och känsla. Det är tillåtet att ha olika känslor, men det är inte acceptabelt att göra vad som helst. Kimber (1999, s. 7) förklarar att Institutionen Social Development Department gjorde en undersökning bland elever som fått undervisning i EQ under några år. Undersökningen påvisade att eleverna hade utvecklat både sin emotionella och sociala kompetens, till exempel hade förståelsen, respekten och samspelet ökat mellan elever från olika kulturer. Vidare framhöll undersökningen att skolor kan via att oupphörligt arbeta med EQ förebygga flera av barnens emotionella

och sociala problem. Förmågan att acceptera människors olikheter, lösa konflikter, samarbeta med andra för att nå ett gemensamt mål och se händelser ur olika perspektiv är viktigt för att motverka mobbning. Självkännedom involverar att individen kan hantera sina känslor (Kimber 1999, s. 9-15).

Sammanfattning

I arbetet med att förebygga mobbning på skolor kan varje skola välja att utgå ifrån ett specifikt program. När skolan ska välja en metod för att arbeta mobbningsförebyggande är det essentiellt att rektor och personal undersöker vilken vetenskaplig grund metoden är baserad på. Vidare är det betydelsefullt att veta vilka redskap antimobbningsmetoden erbjuder lärare och elever samt om verktygen är tillräckliga för det arbetet rektor och personal vill utföra angående mobbningsförebyggande åtgärder.

Många antimobbningsprogram är inte baserade på empiriska studier som ger svar på till exempel varför mobbning är vanligt förekommande och varför elever blir utsatta för mobbning. Istället grundas metoderna ofta på tankar kring vad som kanske kan minska mobbningen. De flesta metoder som används på skolorna utvärderas inte och det är oklart vilka effekter metoderna har. Friends och Mombus är två metoder som många skolor arbetar utifrån i sitt mobbningsförebyggande arbete. Båda metoderna utgår ifrån kamratstödjare, så kallade Mombusar i Mombus, för att motverka mobbning. Kamratstödjarnas uppgift i respektive metod är att vara en bra kompis samt att hjälpa lärarna på skolan att uppmärksamma om någon elev mår dåligt eller blir utsatt för kränkningar under skoltid. Det som skiljer metoderna åt är bland annat att i Mombus blir samtliga eleverna växelvis delaktiga som Mombusar från förskoleklass och uppåt, medan det i Friends är två elever som väljs ut att vara kamratstödjare i varje klass och då med början i årskurs tre och uppåt. Ytterligare något som skiljer metoderna åt, är att i Mombus sker introduktionen av metoden av grundaren Janne Staff när skolan börjar arbeta utifrån metoden och sedan är det lärarna tillsammans med rektor som bär ansvar för att arbetet sker fortlöpande. I skolor som valt att arbeta med utgångspunkt i metoden Friends är stiftelsen Friends med och introducerar metoden för lärare, elever och föräldrar. Vidare återkommer Friends kontinuerlig till skolan för att följa upp det mobbningsförebyggande arbetet som pågår.

Det finns inga utvärderingar gjorda som påvisar vilket resultat skolan kan förvänta sig om de väljer att arbeta utifrån någon av dessa metoder. Mot denna bakgrund kan föreliggande studie bidra till kunskapsutveckling vad gäller det förebyggande mobbningsarbetet på studiens två skolor, vilket även kan antas ha ett allmänt intresse utanför studiens kontext.

Metod

Här presenteras hur studien har genomförts. Vidare i kapitlet förklaras hur bearbetning och analys av data skett samt studiens trovärdighet.

Metodval

För att få svar på syfte och frågeställningar valde vi att använda en empirisk kvalitativ metod med intervjuer som forskningsteknik. Det som kännetecknar en kvalitativ studie är, enligt Starrin (1994, s. 23) att forskaren i en forskningsprocess går från helhet till del för att identifiera variationer och strukturer hos olika företeelser. Bell (2000) påvisar att en kvalitativ ansats innebär att forskaren är intresserad av att ta reda på hur människor upplever sin värld (s. 13). Den kvalitativa metoden är en klassificerad kunskap om hur forskaren kan göra för att beskriva karaktären hos något, menar Larsson (1993, s. 195). Med hjälp av en empirisk kvalitativ undersökning kan föreliggande studies frågeställningar besvaras. I en kvalitativ forskning kan en intervjumetod vara gynnsamt då den är flexibel ur flera perspektiv. Det är lätt att sondera svar och gå in på motiv samt känslor på ett sätt som kan vara omöjligt om forskaren väljer att göra en enkät. Trost (2005) lyfter fram att kvalitativa intervjuer karakteriseras av att intervjuaren ställer raka enkla frågor och respondenten förhoppningsvis ger komplexa och innehållsrika svar (s. 7). I en intervju är det möjligt att ställa relevanta följdfrågor och utveckla de svar som ges. Värdet med öppna frågor är att den som intervjuas själv får tolka frågan. Det som är betydelsefullt att tänka på i en intervju enligt Trost, är att ställa en fråga i taget och att inte ge ledande frågor. Därtill ska forskaren undvika att ställa värderande frågor. Ställer forskaren värderande frågor kan respondenten bli påverkad av vederbörandes åsikter vilket kan medföra att svaren blir vinklade. Vi har ställt en fråga i taget som har varit både enkel och rak till respondenterna, som sedan givit innehållsrika svar i studiens genomförda intervjuer. Det är essentiellt, enligt Trost (2005, s. 7) att forskaren för tillbaka respondenten till ämnet via strukturerade frågor om intervjun skulle stanna upp eller samtalet skulle komma in på saker som inte är relevanta för studien. Vi upplevde vid intervjuerna att samtalet var konstruktivt och det var lätt att hålla fokus på för studien intressanta diskussioner. Kvale (1997, s. 121) samt Trost (2005, s. 50) framhåller vikten av att forskaren skapar en intervjuguide som ger intervjun en grund att stå på. Med utgångspunkt i studiens frågeställningar vidareutvecklades i denna studie enkla och korta intervjufrågor vilket är något som Kvale (1997, s. 123) rekommenderar.

En empirisk studie innebär enligt Kvale (1997, s. 147) att forskaren samlar in data med hjälp av intervjuer via bandspelare, videokamera, anteckningar eller minnesobservationer. Fördelen med bandspelare är att hela samtalet registreras permanent, pauser samt tonfall hörs och forskaren har möjlighet att lyssna på materialet flera gånger. Kvale förklarar att en nackdel är att respondentens mimik och kroppshållning inte finns tillgängligt för forskaren att studera. Vid videofilmning finns en större möjlighet, enligt Kvale, för tolkning då även ansiktsuttryck och kroppsspråk finns med. Vi anser att det för vår undersökning var lämpligt att bruka bandspelare. Vi ville också försöka skapa en lugn och avspänd atmosfär där respondenten förhoppningsvis kunde känna sig trygg och i fokus för vårt intresse. Om vi hade valt att videofilma tror vi att en del av de intervjuade personerna kunde ha känt obehag över att bli filmade medan de intervjuades. Det kunde ha medfört att respondenterna inte vågat eller velat säga vad de verkligen anser, då respondenternas fokus kunde ha flyttats från intervjun till hur de kommer att se ut på filmen.

Widerberg (2002, s. 115) påvisar vikten av att forskaren ska skriva en sammanfattning hur han eller hon upplever intervjun i direkt anslutning till intervjutillfället. Resumén kan ge en helhetsbild som kan vara svår att finna i intervjuutskriften. Efter varje intervjutillfälle så skrev vi ner en sammanfattning om hur vi upplevt situationen gällande respondenternas förhållningssätt och framtoning under intervjun.

Urval och beskrivning av skolor samt respondenter i

studien

Widerberg (2002) förklarar att forskare som genomför studier behöver fundera kring vilka respondenter som ska väljas ut till intervjun samt begrunda vilka fördelar och nackdelar det kan finnas med att genomföra intervjuerna på de utvalda respondenternas arbetsplatser (s. 92-93). Om forskaren väljer att genomföra intervjuerna på respondenternas arbetsplats finns det möjlighet att få en inblick i deras bakgrund, vilket enligt Widerberg, kan var en fördel. En nackdel med att intervjun sker på respondenternas arbetsplats är att det kan vara svårt för dem att avsätta tid till intervjuerna på grund av många arbetsuppgifter. Det kan även föreligga problem med att få tillgång till en plats där intervjuerna kan genomföras utan störningar.

Nyberg (2000) skriver att antalet respondenter måste ”… väljas så att man får tillräckligt med information för sin resultatdel och för att kunna dra meningsfulla och någorlunda tillförlitliga slutsatser” (s. 107). Vi valde att genomföra intervjuerna med tre lärare på en grundskola där Friends används och med tre lärare på en grundskola som utgår från Mombus i arbetet med att förebygga och hantera mobbning. Skolorna bedrivs i samma kommunala regi i en medelstor kommun i Sverige.

De utvalda skolorna till studien var:

Skola 1 som utgår från metoden Friends för att förebygga mobbning. Eleverna på

skolan är sex till elva år gamla. Det går ungefär 300 elever och varje årskurs har två klasser. Mellan 160 och 180 av skolans elever går på något av skolans tre fritidshem. Skolan har ungefär 45 anställda och 35 av dem är lärare och fritidspedagoger. Av skolans anställda lärare är färre än fem män. Rektorn beskriver att skolans upptagningsområde består av villaområden och hyresområden där flertalet av familjerna har god social status. Skolan är belägen i utkanten av staden.

Skolan 2 som utgår från metoden Mombus för att förebygga mobbning. Eleverna på

skolan är sex till tolv år gamla. Det går ungefär 200 elever på skolan och varje årskurs har två klasser. Mellan 100 till 120 elever går på något av skolans tre fritidshem. Skolan har ungefär 50 personer anställda och 40 av dem är lärare och fritidspedagoger. Av skolans anställda lärare är färre än fem män. Skolans rektor beskriver att skolans upptagningsområde består av villaområden och ett mindre hyresområde där flertalet av familjerna har god social status. Skolan är belägen centralt i staden.

De intervjuade lärarna arbetar i skolans yngre åldrar, förskoleklass till klass tre. Samtliga respondenter är kvinnor eftersom det inte finns några manliga klasslärare som arbetar i någon av de utvalda skolornas yngre åldrar. Studiens respondenter är utbildade lärare och var samtliga verksamma i förskoleklass till årskurs tre när intervjuerna utfördes:

A-C arbetar på skola 1 som utgår från metoden Friends för att förebygga mobbning.

A. Ålder mellan 50-60 år. A har varit yrkesverksam i över 25 år och då arbetat i årskurserna ett till fem.

B. Ålder mellan 40-50 år. B har varit yrkesverksam i över 20 år och då arbetat i förskola, fritidshem och i årskurserna ett till fem.

C. Ålder mellan 30-35 år. C har varit yrkesverksam i över 10 år och då arbetat i årskurserna ett till fem.

D-F arbetar på skola 2 som utgår från metoden Mombus för att förebygga mobbning.

D. Ålder mellan 40-50 år. D har varit yrkesverksam i över 25 år och då arbetat i årskurserna ett till sex.

E. Ålder mellan 50-60 år. E har varit yrkesverksam i över 25 år och då arbetat i förskola, förskoleklass och i årskurserna ett till sex.

F. Ålder mellan 40-50 år. F har varit yrkesverksam i över 15 år och då arbetat i årskurserna ett till sex.

Genomförande

Vi började med att söka på kommunens hemsida efter en grundskola som använder Mombus i det förebyggande arbetet och en grundskola som har valt att arbeta utifrån Friends. De två första grundskolorna som vi fann som arbetade med Friends respektive Mombus valdes ut till studien. Vi tog huvudansvar för var sin skola gällande att boka och genomföra intervjuerna. Vi beslutade inför studiens upplägg att endast en av oss skulle delta vid varje intervjutillfälle. Det för att inte förstärka den maktasymmetri som Kvale (1997, s. 118-119) förklarar finns under en intervju då den som intervjuar bestämmer både situation och samtalsämne. Vi kontaktade de utvalda grundskolorna och samtalade med respektive rektorer för att få tillåtelse till att intervjua tre lärare på deras skola. Båda rektorerna fick i uppdrag att välja ut tre yrkesverksamma lärare som arbetar inom förskoleklass till årskurs tre. När rektorerna på respektive skola kontaktat de för studiens aktuella lärare, fick vi via telefonsamtal information om lärarnas namn och hur vi kunde kontakta dem. En av oss bokade tid med lärarna på den ena skolan vid ett personligt besök. Den andra kontaktade sina lärare via telefon för att boka tid. Vid en av skolorna valde en av de utvalda lärarna att inte delta på grund av tidsbrist. Istället tillfrågades en annan lärare E på skolan som var verksam i en förskoleklass. Lärare E som nu medverkar i studien är cirka tio år äldre samt har längre yrkeserfarenhet än den först tillfrågade läraren.

Innan intervjuerna gjorde vi ett strukturerat frågeformulär (bilaga 1) med öppna frågor utifrån studiens syfte och frågeställningar. Vi valde att utgå ifrån ett strukturerat frågeformulär för att vi ansåg att det skulle hjälpa oss att få svar på syftets frågeställningar. Allt eftersom respondenterna svarade på de ställda frågorna valde vi att ställa relevanta följdfrågor till det vi ville veta mera om eller det vi ville ha förtydligat. Intervjuerna avslutades med att respondenterna tillfrågades om de var något mer de vill ta upp eller kommentera innan intervjun avslutades. Vikten av att låta respondenterna får avsluta på det här sättet, framhåller Kvale (1997, s. 120). Vi var måna om att få en bra kvalité på ljudinspelningen för att underlätta en så korrekt transkribering som möjligt (Kvale 1997, s. 149). Diktafonernas ljudkvalité kontrollerades innan intervjuerna, mikrofonerna ställdes mellan intervjuare och respondent. Kvale (1997, s. 149) framhåller vikten av att ha bandspelare samt mikrofon av god kvalité vid samtliga intervjuer.

Samtliga intervjuer skedde när de utvalda lärarna ansåg att det var fördelaktigt för dem att medverka. Varje enskild lärare valde själva i vilket rum intervjun skulle ske och vart de ville sitta. Innan intervjuerna fick lärarna information om de etiska aspekterna för studien och att inga namn eller annat specifikt för deras skola kommer att nämnas som eventuellt kan identifiera dem eller skolan. Lärarna blev informerade om att banden samt det transkriberade materialet skulle raderas efter att studien avslutats och godkänts. Vi hade innan intervjuerna bestämt att respondenterna skulle få en fråga i taget och få tid till att tänka igenom sina svar. Den kortaste intervjun pågick under cirka 12 minuter och den längsta intervjun varade i cirka 17 minuter. Samtliga respondenter besvarade alla frågor som ställdes under intervjutillfället. Vid ett tillfälle på respektive skola blev intervjun störd på grund av att annan person kom in i rummet.

Störningen var kortvarig och verkade inte störa respondenten då intervjun fortlöpte utan avbrott i respondentens uttalanden. Direkt efter varje intervjutillfälle skrev vi en kort sammanfattning om hur intervjun upplevdes av oss och därefter gjordes transkriberingarna.

Kvale (1997) påpekar vikten av att ange klart och tydligt i rapporten hur transkriberingen har gått till (s. 155). Den av oss som gjorde intervjuerna på respektive skola skrev också ut sina egna intervjuer efteråt. Intervjuerna transkriberades samma vecka som de genomfördes. De flesta intervjuerna transkriberades samma dag eller dagen efter intervjutillfället. De gemensamma referenser vi utgick ifrån när vi skrev ut materialet var att utskriften skulle bli så noggrann som möjligt. Det innebar att vi skrev pauser som tre punkter, skratt skrevs inom parentes och omtagningar av ord skrevs ut precis som de upprepats. Vi valde att återge respondenternas svar med talspråk. Detta för att fokus ska hållas på materialets innehåll och inte dess utformning. Vi valde att även återge citat i talspråk för att läsaren ska få en konkret upplevelse. Vi har med tanke på konfidentialitetskravet valt att inte skrivet ut några namn på personer eller benämningar inom skolan som kan ange vilken den aktuella skolan eller personen är. När transkriberingarna blivit utskrivna skickades utskriften till den av oss som inte deltagit under intervjun. Studiens empiriskt insamlade material via intervjuer omfattar 36 A4 sidor. Det längsta enskilda transkriberade materialet är sju och en halv sida och den kortaste är fem sidor och fem rader. Texten i det transkriberade materialet består av allt ifrån ett ords fraser till svar som är 23 rader långt.

Under arbetet med examensarbetet har vi delat upp vissa delar och gjort andra stycken tillsammans. Vi valde att ta huvudansvar för var sin skola gällande att boka och genomföra intervjuerna. De intervjuer som vi enskilt genomfört transkriberade vi också själva. När transkriberingen var klar lyssnade vi tillsammans igenom samtliga intervjuer för att kontrollera att det utskrivna materialet var korrekt avkodat. Vidare vidtogs gemensam sökning i databaser efter artiklar, avhandlingar samt annan litteratur. Vi valde att dela upp litteraturen mellan oss och läsa hälften av böckerna vardera för att sedan delge det intressanta i litteraturen till varandra. Analys samt bearbetning av materialet har utförts gemensamt för att ibland ur olika synvinklar kunna diskutera och fördjupa studien. De kontinuerliga samtalen har varit betydelsefulla vid diskussionen kring analys samt resultatet. Vi har skrivit och utvecklat uppsatsen tillsammans.

Analys

Larsson (1993) framhåller att forskaren, redan från början, alltid har någon förförståelse av det som ska tolkas. Förförståelsen förändras sedan under tolkningen som sker eftersom forskaren finner nya perspektiv att utgå från (s. 196). Den förståelse som vi hade av metoderna Friends och Mombus innan vi påbörjade studien var ringa. Vi kände till namnen Friends och Mombus men var inte insatta i hur metoderna fungerade förutom att de hade något som kallades kamratstödjare. Vi hade inte upplevt eller hört något som var positivt eller negativt med metoderna. Det har

medfört att vi vid analysen har tolkat och kodat materialet genom den förförståelse som vi fått via studiens teoretiska ramverk. Enligt Kvale (2005) är förmodligen en tillämpning av ad hoc, olika tillvägagångssätt samt tekniker, den vanligaste struktureringen av intervjuanalys för att generera mönster i det insamlade materialet. Ad hoc är ingen explicit metod att utgå ifrån, men den ger forskaren en möjlighet att växla bland olika tekniker (s. 184). Vi har använt oss av ad hoc och har analyserat vårt material utifrån olika steg. I det första steget började vi att noggrant läsa igenom samtliga transkriberade intervjuer.

Efter genomläsning, kodades materialet. Koderna som brukades var: Fördelar med att

använda Friends eller Mombus som antimobbningsmetod, Nackdelar med att använda Friends eller Mombus som antimobbningsmetod samt Andra förebyggande arbetssätt att använda mot mobbning. Genom att vi kodade materialet fick vi en

överblick och sedan en struktur över vad lärarna uttryckte i intervjuerna när det gäller det förebyggande arbetet mot mobbning i skolan. Vi inledde med att koda materialet till den först transkriberad intervjun, som var lärare D verksam på skola 2 som utgår ifrån Mombus i det förebyggande mobbningsarbetet. Kodningen av materialet fortsatte sedan vidare i intervjun med lärare A från skola 1 som använder metoden Friends. Därefter kodade vi varannan intervju med respondenter som arbetade utifrån Mombus respektive Friends. Sida efter sida i varje utskriven intervju kodades av var och en av oss för att sedan tillsammans gå igenom varje sida för att jämföra våra tankar när vi kodat. Detta sätt upprepades till samtliga intervjuer var genomgångna och kodade. Vid de tillfällen när vi kodat olika i materialet diskuterade vi innan vi beslutade vilken kod vi skulle nyttja. Det var inte svårt att komma överens om vilka gemensamma koder som skulle använda i studiens empiriska material. I analysen av materialet försökte vi att förstå vad lärarna explicit och implicit i uttryckte i sina utsagor. Det gjorde vi genom att jämföra och utvärdera inspelningarna, transkriberingarna, samt de sammanfattningar och kommentarer som vi gjort efter varje enskild intervju kring hur vi upplevde intervjusituationerna.

Vi fortsatte sedan med andra steget i analysen som innebar att vi jämförde lärarnas utsagor gällande det förebyggande arbetet som sker på respektive skola. Vi ville få en bild av vad lärarna på Friends respektive Mombus tillsammans uppger om antimobbningsarbetet med hjälp av metoderna. Vi försökte koncentrera och tolka vad respondenterna uttryckte under intervjuerna genom att vi ställde respondenternas svar mot varandra. Genom att ställa intervjuerna mot varandra försökte vi finna strukturer som var lika eller olika i varje enskild respondents utsaga kontra vad de andra lärarna på skolan uppger. Analysen utifrån steg två inleddes med att vi undersökte vad lärarna på skolan som använder Mombus som metod lyfte fram under intervjuerna. Vidare analyserades det transkriberade materialet från intervjuerna med lärarna som utgår från Friends. Kategorierna som användes var: Gemensamt i Friends eller Mombus,

Skillnad i Friends eller Mombus samt Andra förebyggande arbetssätt som en eller flera lärare nämner.

I tredje steget i analysen diskuterade vi vilka gemensamma arbetssätt eller tillvägagångssätt som två eller flera lärare lyfter som väsentligt i arbetet med att förebygga mobbning i den dagliga verksamheten. Analysen utifrån samtliga respondenternas svar genomfördes utan hänsyn till respektive metod som lärarna arbetar utifrån. Vi valde att inte lägga vikt på vilken metod som lärarna arbetar utifrån för att vi ville ställa deras utsagor kring andra förebyggande arbetssätt mot varandra. Vid steg tre användes kategorin: Gemensamma faktorer hos lärarna i studien. Analysen utifrån steg tre då samtliga intervjuer ställdes mot varandra innebar att vi kunde urskilja ett mönster, både hur lärarna resonerar kring de preventiva arbetsmetoderna och vad de säger fungerar som antimobbningsförebyggande åtgärder på skola 1 samt skola 2.

När steg tre avslutades fortsatte vi återigen med steg ett till tre för att analysera och koda vad respondenterna uttryckte i intervjuerna gällande elevernas och föräldrarnas delaktighet i skolornas antimobbningsarbete med hjälp av bland annat Friends eller Mombus. Vi började med att koda intervjun med lärare D från skolan som använder Mombus som förebyggande metod och fortsatte sedan med lärarna E och F från samma skola. Vidare kodades intervjuerna från skolan som utgår från Friends i det förebyggande arbetet i ordningen A, B, C. Förfarandet vid analysen var den samma som användes i steg ett. Vi läste noggrant igenom den enskilda transkriberade intervjuns första sida enskilt för att markera utifrån kategorierna: Information till

föräldrar och deras delaktighet i skolans arbete mot mobbning både gällande Friends/Mombus och annat förebyggande samt Elevernas delaktighet i det förebyggande arbetet, både Friends/Mombus och annat förebyggande.

När samtliga respondenters utsagor kodats kring vad de utryckte explicit och implicit om elevers och vårdnadshavares delaktighet i det preventiva arbetet, började vi att dela upp materialet med studiens frågeställningar i åtanke för att skapa tematiska grupper till ett resultat, vilket var steg fyra i analysen. Kvale (1997) förklarar att en analys innebär att särskilja ett stoff i mindre delar. Det finns olika tekniker som forskaren kan använda sig av för att skildra olika tematiska frågor i stoffet som analyseras (s. 167-168). I analysens fjärde steg ställdes studiens frågeställningar i relation till koderna i steg två och tre och resultat av analysen sammanställdes till följande tematiska rubriker: Styrkor med Friends, Svagheter med Friends, Styrkor

med Mombus, Svagheter med Mombus, Andra arbetssätt som lärarna använder för att förebygga mobbning, Föräldrarna informeras – inte involveras samt Elevernas delaktighet i det förebyggande arbetet mot mobbning. Det upplevda stödet som

respektive metod ger i det konkreta arbetet analyseras och beskrivs i resultatkapitlets avslutande del.