Några synpunkter på bebyggelse och resursutnyttjande i södra Norrlands inland under järnålder och tidig medeltid

Bebyggelsehistorisk

tidskrift

Nordic Journal of Settlement History and Built Heritage

Author

Kerstin Andersson

Title

Några synpunkter på bebyggelse och resursutnyttjande i

södra Norrlands inland under järnålder och tidig medeltid

Issue

14

Year of Publication

1987

Pages

75–82

ISSN 0349−2834

ISSN online 2002−3812

www.bebyggelsehistoria.org

Några synpunkter

på

bebyggelse

och

resurs¬

utnyttjande

i södra

Norrlands

inland

under

järnålder

och

tidig

medeltid

av

Kerstin Andersson

Inledning

Södra Norrlands inland, omfattande V Hälsing¬

land, Härjedalen och N Dalarna, utgör i grova

dragundersökningsområdeti mittavhandlingsar¬

bete. _{Målsättningen med detta arbeteär att söka}

klarlägga de kulturhistoriskaförändringarsomägt

rum därunder_{järnåldern och dentidiga medelti¬}

den, dvs frånomkring Kr f till 1300-talet.Avstor

betydelse blirattundersökanär,varoch hur deag¬

rara _{näringsformerna etableras och sprids inom}

området.

Undersökningsområdet är enligt ovan angivna

begränsning, inget homogent områdeoch det före¬

kommerfrånnorskagränseniVtill

Ljusdalsområ-det i

_Ö,

_{fyra landskapstyper: fjäll, förfjäll, berg¬}

kullslätt och_{bergkullandskap(fig 1). Idessa olika}

miljöer, utomi renfjällmiljö, finns, närde första

historiska källornadykerupp på 1500- och

1600-talet, agrarabosättningar i formavgårdaroch fä¬

bodar. Särskilt i _{Härjedalen förekommer} dess¬

utom_{på 1500-taletsåstorabyarattmankan räkna}

medattde redan då_{representerade}engammal och

väletablerad_{bebyggelse(Hvarfner 1962:146).}

Ur_{bebyggelsehistorisk synpunktärdet tillgäng¬}

liga materialet inom undersökningsområdet rela¬

tivt magert,varför detta kompletteratsmedpollen¬

analyser påsärskilt utvaldaplatser. Genom dessa

erhållerman klara _{belägg för i vadmån området}

varit befolkatav_{odlande/boskapsskötande grup¬}

pereller ej.

I_{undersökningsområdetsvästradel ligger}

Vival-lengravfältet, vilket undersenaretidröntstor upp¬

märksamhet genomattdet tolkatssomettsamiskt

gravfält (Zachrisson 1985, 1987). Eftersom pro¬

blemkomplexet tangerar mitt avhandlingsarbete

ska_{jag i denna uppsats framläggaen}

agrarhisto-risk_tolkningavproblemet.

Kort

_{bebyggelsehistorisk}

_översikt

Demest_{uppenbarafornlämningarnainom under¬}

sökningsområdetutgörsavfångstgropar (enstaka

eller bildandesystem), talrika fångstboplatser och

s k_{insjögravar,vilka uppträder istörregravfält el¬}

ler enstaka.

Insjögravfältenärfrämstkoncentrerade till Da¬

larna ochHärjedalen (jfr Baudou 1978). Gravfäl¬

ten_{tycks haanväntsunderenrelativt kortperiod}

på varje lokal. Sålunda har Krankmårtenhögen i Härjedalen daterats till århundradena kring Kr f

(Ambrosiani et al. 1984) medan exempelvis Get¬

ryggeni Dalarna dateras till ihuvudsak vendeltid

(Hyenstrand 1974:106ff). I vissa fall ärdentopo¬

grafiska samstämmigheten mellan

järnframställ-ningsplatseroch insjögravar påtaglig (it exDalar¬

na) medan det i andra fall föreligger ett klart to¬

pografiskt samband medjägarboplatser(tex grav¬

fältet vid Lössen, Härjedalen, som överlagraren

störremesolitisk_boplats).

Den _{enligt arkeologiska termer traditionella}

järnåldersbygden har sin västligaste utlöpare i Ljusdalsområdet i Hälsingland,med höggravfält,

enstaka _{höggravar samt kolningsgropar daterade}

till_{yngrejärnålder—tidigmedeltid (dvsca600—}

1300). Dessutom återfinns här ortnamnselement

som anses ha bildats under _{järnåldern,} ex

-sta-namnen _{(Brink 1983:30f). Demateriellalämning¬}

arnafrånyngrejärnålder(600—1100)äremellertid

utspridda över ett betydligt större område. Som

exempel kan nämnas de vendeltida

redskapsfyn-den, vilka återfinns i ett flertal fall i Härjedalen,

Dalarna ochvästra_{Hälsingland,traktersomtradi¬}

tionelltinte räknassom_{huvudbygder under järnål¬}

der.

Att området under_{tidigmedeltid torde haft en}

Fjäll Bergkullandskap

Berg-För- kull¬

fjäll slätt

utom _{allt tvivel. I det välkända dokumentet upp¬}

rättat i _{Sveg i syfte att fastställa} gränsen mellan

Norge och Sverige (troligen nedskrivet på

1270-talet),nämnsendelortnamniHärjedalen. Dessut¬

om är_{själva riksgränsen beskriven i detalj. Detta}

tyder påattgränsenvarviktigattupprätthålla och

attdet här _knappastvar några större ödemarker.

Särskilt _{viktig kan gränsdragningen ha varit med}

tanke_{på jakträttigheter och behov}avbetesmarker.

Tännässn, Härjedalen, tillhör enavdegravtä¬ taste socknarna i södra Norrlands inland under yngre järnålder. Sammanlagt återfinns här ca 50

stensättningar ochgravhögar,fördelade på knappt

30 lokaler. Endastiettfallbildar deett_{gravfält be¬}

ståendeavfem gravar._{Gravarnastopografiska lä¬}

genkan indelas itrehuvudgrupper: desomligger i

dalbotten, de som ligger en bit upp på fjällslutt¬

ningen och de som liggeruppevid och överträd¬

gränsen(fig 2).

Vivallengravfältet

En till synes solitär i denna fornlämningsmiljö äi

flatmarksgravfältet på Vivallen. Platsen ligger i

skogsmark,västeromLillån(ettavLjusnans biflö¬

den), 650—660m ö h,ca5kmvästerom

Funäsda-lens _{by. Fram till år 1898 utgjorde}Vivallen höst-ochvårfäbod till Funäsdalens_{by, menförvandla¬}

des sedan tillettparjordbrukarlägenheter.Detvar

under _{uppröjning av gårdsplanen till en av dessa}

jordbrukarlägenhetersom de första fynden kom i

ett _ringspänne av brons och ett knivskaftav trä.

Under försommaren 1910_{gjordes ytterligare fynd}

av _{skelettdelar, vilket föranledde riksantikvarien}

attutfärda_{grävningsförbudpå platsen till dess en}

arkeologisk undersökninghadeägt rum. Denun¬

dersökningen kom inte till stånd förrän 1913, då

Gustaf Hallström underenveckai oktober komatt

undersöka_{platsen (Hallström 1944). Vivallenhar}

också undersenasteårenvarit föremål förunder¬

sökningar i samband med det svensk-norska sk

Sörsamiska _{projektet. Vid} dessa undersökningar

harbl a_{ytterligareengravochsamtida boplatsin¬}

dikationer_{påträffats (Zachrisson 1987).}

Gravfältet_{ligger påenbred, menendast tvåme¬}

ter_{hög sandrygg}som löper iriktningmot Lillån.

Liknande _{bildningar finns i närheten och mellan}

dem_liggermerellermindremyrläntaslåtterängar.

Allt som allt kom _tjugo gravar att grävas ut av

Hallström, samtliga skelettgravar. Gravarna lig¬

ger, medett undantag, i två parallella rader. Alla gravar består av mer eller mindre rektangulära

skarpt nedskurnagropar,vilket tyder påattnågon

formavkistoranväntstrots att_{någrasäkraspårav}

sådana inte_{påträffades vid 1913 årsundersökning} (Hallström 1944:305ff).

Diskussionom _{Vivallen-fynden ochderas etni¬}

ska_{härledninghar förts bl a av Hallström(1944),}

Hvarfner _{(1962:164ff) och nyligen} av Zachrisson

(1985, 1987), vilkenklart hävdat attdet iVivallen

är_frågaomsamiskagravar.Dessutom harproble¬

met berörts av bl a Thålin _{(1938) och Serning}

(1956).

Detvå _{ringspännena}somhittats på Vivallen är

av _{typen ringspännen med upprullade ändar. Ut¬}

bredningenav dennatypärutpräglad östlig (Thå¬

lin _{1938:164). Ett avringspännena harplatt båge}

ochärornerad medcirklarmed_{mittpunkt, entyp}

som av Thålin daterats till _{omkring år 1100}

(1938:161). Det andra spännet har sin närmaste

motsvarigheti Finland ochLadogaområdet (Thå¬

lin _1938:165).

Fig 2. Schematisk nivåprofilöver Vivallenområdet, med

grav-ochfäbodlägenmarkerade.Längsttill höger, vid sjön,ligger

Fu-näsdalensbytäkt.(Efter Hvarfner1962:165, bild 58).

1 grav 3 förekommerett slutet _{ringspänne med}

tvärstrierad _{båge. Typen tillhören avdeäldre och}

dateras av _{Serning till 1000—1100-tal (1956:30).}

Zachrissonäravden åsiktenatt_{denna typavring¬}

spännenintekanvaraäldreän 1200-tal_(1984:34). Ettflertal_{olika typeravrembeslag har hittats på}

Vivallen. Små_{hjärtformiga rembeslagmed pärlad}

kantoch_{palmettorneringharenvidsträcktutbred¬}

ningi Rysslandoch förekommer dessutomivästra

Finlandsamtärkäntfrån_{Gråträskfyndet (Serning}

1956:pl 53:2). Liknande beslag har dessutom på¬

träffats i_{offerplatsfyndetfrån Unna Saiva iLapp¬}

land,Furenfyndeti SmålandsamtRosarvei

Ting-städe sn, Gotland. Ursprungsorten för dennatyp

anser_{Serningvaranordvästra Ryssland och Lado¬}

gaområdet (1956:77). Fyrbladiga rosett-ornerade

beslag förekommerdessutom iFurenfyndetsamti

ett _{fynd från Gotland (Zetterberg 1958:162, fig}

7:d—0- Ett tungformat beslag (remändebeslag)

funnetpå Vivallenhar sinaparalleller frånMedel¬

pad,Gotland ochSmåland,Lundurpå Islandsamt

i området_{kringOb i Sibirien (Jansson 1978:401f).}

Liknande vida_{spridningägerdepå Vivallen funna}

söljornaliksom detrapetsformiga hängblecken.

Pilspetsarnakan generellt sägasvara av nordlig

typ förekommandei nordsvenska offerplatsfynd.

Pilspetsarna är troligen uteslutande avsedda för

jakt.

I_{grav7 på Vivallen påträffades silvermyntpräg¬}

lade under Harald Hårdrådes sista_{regeringsår eller}

börjanav hanssöners, dvs tiden 1060—1070. Ett

av _{mynten är en efterprägling av ett tyskt mynt}

(Hallström 1944:323).

Vivallen-fyndenkanalltså härledas tillavsevär¬

da _{geografiska områden, vilket gör att en etnisk}

tolkningavmaterialet blir svårattförsvara.Vikti¬

gareochmerangelägetärdärförattsökaklarlägga

gravfältets ekonomiska och bebyggelsehistoriska

bakgrund.

Paralleller till _{Härjedalens fornlämningstyper}

järnål-Fig 3. Kartaöverförekomstenavinsjögravar medtriangulärastensättningar (prickar),vendeltidaredskapsfynd (trianglar)och egnaprovtag-ningsplatserförpollenanalys (kryss) inom undersökningsområdet.

Krankmårtenhögens gravfält, Storsjösn. 11. Born,Ovanåkersn. Gravfältet på Smalnäset i Lössen, Tännässn. 12. Amungen, Rättviksn.

Rullbonäset, Venjansjön, Morasn. 13. Skattungbyn,Orsasn.

Getryggen,Rättvikssn. 14. _{Ångbåtsbryggani Orsa.}

Krankmårtenhögen,Storsjösn. 15. Horrmundsjön, Transtrandssn.

Näsudden, Storsjösn. 16. Kvien,Malungsn.

Kesudalen, Storsjösn. 17. Korsnäset, Grangärdesn. Ränningstjärnen, Tännässn. 18. Vendelo Valsgärde. Rönnåsvadet, Lillhärdalsn. 19. Stormyran. Drocksjön,Ängersjösn. 20. Lambovallsmyren.

der_{uppvisar dessa båda landskap likheter}närdet

gäller förekomsten av de stora insjögravfälten.

Närdet_{gäller de vendeltida redskapsfynden, vilka}

i_{Sverige framför allt påträffats i Dalarna och Här¬}

jedalen, förstärks bildenavnärakontakter mellan

de bådalandskapen (fig 3).

Skelettgravar och skelettgravfält frånsenvikin¬

gatid med fynd och sammansättningarsomliknar

Vivallens finns framför allt i_{Leksands, Moras och} Rättvikssn_{(jfr tab 1). Mansgravarnauppvisarsto¬}

ralikheterävenomvissaskillnaderkan_{påvisas. I}

Dalarna är _{yxorna vanliga gravgåvor medan det}

bara förekommer iettfall_{på Vivallen.Denöstliga}

dominansen ikvinnogravarnas föremålärpåtaglig

ocksåi Dalarna. I_{kvinnograven från Backa, Rätt¬} vikssn,förekommer bl aettringspänne medupp¬ rullade_ändar,enfingerringav entypsomhör hem¬

mai området_kring

Östersjön

_{menocksåi områden}

längreösterut(Serning 1966:71).

Lek-cö (U D. a •a o B

■|

S c ^ C ^ a> c k. Si 'c <u c c :ca o. c/5 QO c _o :CC a (30 cd u X) (U c/5 c o o k. X) 00 c ;cd JZ c/5 3 jC »« C C <u c c :Cd D, </5 > O •Cd C 00 c ■a c Cd X) B k. Cd E 13 •cd c/5 C o k« XI E cd Tännässn Vivallen8 Vivallen 11 2 1 1 f/k I 1 Vivallen20 1 Vivallen7 Vivallen9 12 1 f 1 1 1 1 37 23 1 3 1 2 18 1 Vivallen 10 1 19 1 1 Vivallen 13 Vivallen 5 Vivallen4 1 I 1 10 1 Vivallen3 1 1 22 1 Leksandssn Dragsängarna 1 f/k 1 Hjortnäs 1 8 1 f Västännor2 1 3 1 Västännor1 1 X ₁ Västännor3 Tibble1 1 Tibble 2 3 1 1 17 2 1 1 3 Limasn Bergsvallä 6 1 1 Morasn Kråkberg 1+2 Morastrand 1 5 f 1 1 1 1 Rättviksn Backa 2 1 5 1 f 1 Backa 3 1 Backa 1 5 1 1 X 1 1 3

Tab. I.Jämförelsemellan_{fyndsammansättningeni desenvikingatidagravarnafrån Vivallen, Härjedalen och}

senvikingatidagravari

Dalarna.

sandssn_{(grav 3), kanenligt Serningvaratillverka¬}

de_{”någonstans inordvästraRyssland” (1966:63).}

Likheter finns också bland gravarna på

Kyrkud-den, Leksand(Serning 1982:81).

Harald Hvarfner _{(1962) har för tolkningen av}

västra_{Härjedalensyngrejärnålder utgått frångra¬}

varnas_{topografiskaläge och den ekologiska kon¬}

texten. Han _{ansågatt fjällgravarnatillhört enbe¬}

folkning där boskapsskötseln varit basnäringen

ochatt_{gravarnasläge indikerar förekomstenavett}

flerfäbodsystem som enligt Hvarfner skulle ha

etablerat_{sig på 700-talet (1962:171). Mångaav gra¬}

varna_{ligger just på sentida fäbodmarker. Deolika}

nivåernasom_{gravarnaåterfinns på,representerar}

enligt dennes hypotes, olika slag av fäbodar. Av¬

saknaden, eller denytterstsparsamma förekoms¬

tenav_{gravarpå hembymarkerna, förklaras också} avett _{flerfäbodsystem. Man harvistats i hembyn} endast undervintermånaderna. Undervåren _flyt¬

örtrika _{fjällängarna för} att under högsommaren

befinna_sig uppe vid trädgränsen. De gravar som

återfinns här uppe kan endast ha anlagts under

sommaren.

Detta överensstämmer mycket väl med fäbod¬

brukets_{organisation iTännäs}sn somvi känner den

från senaretid. _{Grundprincipen var att} aldrig slå

och beta_påsammaställe,sammaår. Därmanslog

enaåretbetades först åretdärpå. 11_exFunäsdalen

fanns detintetillräckligt medutrymmehemikring

byn för de många djuren, varför man tvingades

flytta mellanettstortantalfäbodar. Enligtuppgift

hademandärvårfäbod,höstfäbod ochupptilltre

långfäbodar (Bryng 1967).

Paleobotaniska

indikationer

Som_{antyttstidigareföreligger det vissasvårigheter}

att_{uppställakronologier, kultursammanhang och}

klargöra den bebyggelsehistoriska utvecklingen

för Norrlandsinland underjärnålder och tidigme¬

del, då det arkeologiska och skriftliga materialet

bådeär _{bristfälligt ochdisparat.}

Ytterligare infallsvinklar på problemet kan

emellertid fås _{genom utnyttjande av}

paleoekolo-giska metoder. Resultat frånpollenanalytiskaun¬

dersökningar i Fjällnäs, Tännäs sn, visarenökad

inverkan _{pånaturenunderäldre järnålder, denna}

påverkan ökarförattkulminera undermedeltiden.

Denna_{påverkan kaninte hagjortsav enfångstbe¬}

folkning, varför detärtroligtatt anta attdet fanns

enfast_{boskapsskötande} befolkning i de_västrade¬

larna av _{Härjedalen redan under denna tid}

(Kö-nigsson 1984:177ff). Dessaresultat harparalleller i

Haverö sn,västraMedelpad, dären likartadtidig

uppröjningavskog kanpåvisasgenompollenana¬

lyser (Engelmark 1978:46).

Isamband medmitt_{avhandlingsarbeterörande}

östra_{Härjedalen ochvästraHälsinglandsresursut¬}

nyttjande under yngre järnålder och tidig medel¬ tid, harettantal pollenproveranalyseratsfrån plat¬

servilkaansettsvara_{lämpade utifrånavhandling¬}

ens _{syfte. Dessa pollendiagram är ännu} inte

’'‘C-daterade, men vissa slutsatser kan ändå dras genom jämförelse med ovannämnda pollendia¬

gramfrån Haverö. Två färdigapollendiagram fö¬

religger, båda från Ljusdalsn, nämligen

Lambo-vallsmyran och Stormyran (nr 19 och 20,påfig 3).

PånorrasidanLambovallsmyran återfinns

röj-ningsrösen och husgrunder. Bebyggelsen är inte

upptagen i den geometriska jordeboken 1641 och

återfinns inte heller_påsenarekartor. Dettakanha

tvåorsaker:_{platsenvarövergiven redan år 1641 el¬}

ler att den utelämnats av _{skattemässiga skäl och}

övergavsinnan desenarekartorna gjordes. Resul¬ tatenav_{pollenanalysen visarattenförsta röjning}

av_{skog skett i slutet} avförsta århundradet eKr.

Mellan 400-tal och 700-tal finns indikationer_påatt

platsenövergivits förattsedanåterröjasupp.

Röj-ningepkulminerar under 1200-talet. Platsen tycks

ha_{övergivits senast} under 1600-talet, då återigen

enmarkant _{ökningavgranpollen kanpåvisas.}

På_{sydsluttningenner motStormyran påträffa¬}

des efteren_{skogsbrandislutetav1800-taletettan¬}

tal rösen som kom att _{gå under beteckningen}

”lapprösen” i folkmun.GustavHallström besikti¬

gade platsen 1928och konstateradeatt det ej var

fråganom gravarutanodlingsrösen. Pollenanaly¬

serfrån_{Stormyran(numeratorvtäkt) visar på lik¬} artad_utvecklingsomför Lambovallsmyran, dvsen första _{uppröjningsfas vid tiden för Kr f,} en upp¬

röjningsom fortskrideriomgångar föratt nå sitt

maximum under_{tidig medeltid.}

Slutsatser

Utvecklingen med uppröjning av skog kan alltså

antas ha skett i större eller mindre utsträckning

överheladet_{sydnorrländska inlandet från århund¬}

radena_{kring Kr f, förattkulminera under medelti¬}

den. Dettaliksom denvariationsrikedomav

före-målsfynden,görattVivallengravarna måsteses ur

ettstörre kulturhistorisktperspektiv. Gravplatsen

har _{utnyttjats i ett expansivt skede av Skandina¬}

viens _{bebyggelsehistoria.}

Gravarnas_{geografiska läge, områdets kulturella} kontakter(med främstDalarna)samtpollenanaly¬

serna_{pekar påattfolketsombegravtspå Vivallen}

tordehaftnågonformavboskapsskötselsomhu¬

vudnäring. De 20-talet gravarnapå Vivallen med

en_{anläggningstid på kanske drygt 100 år kan jäm¬}

ställas med de c:a _{50 gravarna funna från} yngre

järnålder i Tännässn,medenanläggningstidpåc:a

400 år. En_{övergång till ett annat gravskick med}

kristna influenser har då skett under

1000—1100-talen. Gravfältet kan tänkas ha _utnyttjats av be¬

folkningen iettstörreområde. Ioch medentänk¬

bar fastarebebyggelsestruktur under tidig medel¬

tid i samband med kristna_{influenser, kan}ettbehov

annan_{möjlighetärattgravfältet på Vivallenrepre¬}

senterar en _{gemensam gravplats för ett fäbodlag}

under den _{övergångsfas som föregår det ”rena”}

kristna_gravskicket.

Vivallens_{läge mittemellandestörredalgångarna}

kan emellertid talaför attdet varit encentral be¬

gravningsplats.Enmotsvarighet finns i de sentida

finnskogarna där flera byarkundesamsas om en

gemensamkyrkogård. Omdennahypotes i någon

mån kanvisa_{sig riktig finns detstoramöjligheter}

att finna liknande _{”Vivallen-gravfält” påplatser}

där liknande_{förutsättningar föreligger.}

Kerstin_{Andersson,f 1949, fil kand. Doktorand vid}

arkeologiska institutionenvid Umeå universitet.

Referenser

Ambrosiani, B. & Iregren, E. & Lahtiperä, P. 1984. Gravfälti fångstmarken. UndersökningarnaavgravfältenpåSmalnä¬ setoch_{Krankmårtenhögen, Härjedalen.Riksantikvarieäm¬} betet ochstatenshistoriskamuseer.Rapport, 1984:6. Stock¬ holm.

Baudou, E 1978. Archaeological investigationsatL.Holmsjön, Medelpad. Archaeological and palaeoecological studies in

Medelpad,N.Sweden. Early Norrland 11:1—24. Kungl Vit¬

terhets Historie och Antikvitets Akademien (KVHAA). Stockholm.

Brink, S. 1983. Ortnamnenochkulturlandskapet. Ortnamnens

vittnesbördom_{kulturlandskapets utvecklingoch dessutnytt¬}

jande isödra Norrland, särskilt Hälsingland. Ortnamn och samhälle8.Uppsala.

Bryng, J.A. 1967. Jordbruk och fäbodväsen isocknarna Hede ochTännäs. Jämten 1967:103—137.

Engelmark,R. 1978. TheComparativeVegetationalHistoryof

Inland and Coastal Sites in_{Medelpad, N. Sweden, during} theIron_{Age. Early Norrland 11:25—62. KVHAA. Stock¬} holm.

Hallström, G,1944.Gravfältet på Vivallen i Funäsdalen.

Forn-vårdaren8:305—344.

Hvarfner, H.1962.Härjedalens järnålder. Jämtlands och Här¬ jedalenshistoria.Arkeologiskindelning. Stockholm. Hyenstrand, A. 1974. Järn och bebyggelse. Studier i Dalarnas

äldrekolonisationshistoria. Dalarnas Hembygdsbok 1974.

Falun.

Jansson, 1. 1978. Ettrembeslagavorientalisktypfunnet på Is¬ land._{Vikingatidensorientaliska bältenoch deras eurasiska}

sammanhang. Tor 17:383—420.

Königsson,L-G. 1984.Vegetationsgeschichteund

Kulturinfliis-seinder_{Landschaftsentwicklungder Siidschwedischen}

Ge-birgeinHärjedalen. FestschriftWelten. Diss. Bot.72:177—

189.

Serning, 1. 1956.Lapska offerplatsfynd frånjärnålder ochme¬

deltididen svenska_{lappmarken.Acta Lapponica 11. Stock¬} holm.

Serning,1. 1966. Dalarnas järnålder. KVHAA. Stockholm.

Serning,1. 1982.Fyndgravar_{och gravfynd. Tusen år pä}

Kyr-kudden, Leksands kyrka,arkeologioch byggnadshistoria. Dalarnas fornminnes och hembygdsförbunds skrifter

25:71.-142. Leksand.

Thålin, H. 1938.Ringspännenmed upprullade ändar. Kultur¬ historiska studier_{tillägnadeNUsÅberg24/71938: 159— 165.} Stockholm.

Zachrisson, 1. \9SA. Desamiskametalldepåernaår 1000—1350i ljusetavfyndetfrån Gråträsk, Lappland.Archaeologyand Environment3.Umeå.

Zachrisson, 1. 1985. SaamiorNordic?AModel for EthnicDe¬

terminationofNorthern SwedishArchaeologicalMaterial from the Viking Period and the Early Middle Ages. In Honorem Evert Baudou. _{Archaeology and Environment} 4:187—195. Umeå.

Zachrisson, 1. 1987. Samer i _{syd. Populär Arkeologi,} nr 1 1987:4—9.

Zetterberg, 1. 1958. Furenfyndet — ett senvikingatida små¬

ländskthandelsfynd.Tof 4:151 —169.

Some

_aspects

_on

_{settlement and}

resource

utilization in the interior

of Southern

_{Norrland, during the}

Iron

_Age

_{and the}

_Early

_Medieval

Period

by Kerstin Andersson

Inthis_papertheauthorisdealingwith changes that

took _{place in the interior of middle Sweden(the}

western _{part of the province of Hälsingland and}

the _{province of Härjedalen) during the Iron Age}

and_{Early Middle Ages.}

far-mingas abasicresourceintheareawherethecul¬

tivable land is limited. The_{archaeological material}

in theareais rare.Therefore_{pollen analyseshave}

been usedas a_{complement, andtoseeif there has}

been_{any influence of the landscapeby man and}

cattle.

The_{cemetery atVivallen, in thewestern partsof}

the _{provinceof Härjedalen, has recently been in¬}

terpretedasSaami. In thispaperhowever,an

alter¬

native_{interpretation issuggested fromasettlement}

point ofview.

InthispartofSweden themountainpasture

{fä¬

bod) has beenof majorimportancein historical ti¬

mes, fromatleast 1100AD.Theresult ofthepol¬

lenanalyses showthatthis agriculturalsystemhad