A n n i k a W e s t b e r g ä r d o k t o r a n d i s o c i o l o g i i U m e å o c h s k a d i s p u t e r a h ö s te n 2 0 0 4 . H e n n e s a v h a n d l i n g f o k u s e r a r p å l å n g s ik ti g a e f f e k t e r a v u n g d o m s t i d , v u x e n b l i v a n d e s a m t u n g a s at ti t y d e r till v ä l f ä r d s s t a t l i g a utgifter. A v h a n d l i n g e n s g e n e r e l l a slutsats ä r a t t m a n s n a r a r e b ö r s e u n g d o m s o m e n s p e c i f i k livsfas ä n v i a g e n e r a t i o n s p e r s p e k t i v o c h i n d i v i d u a l i s e r i n g . Efter dis- p u t a t i o n e n s k a A n n i k a a r b e t a m e d U n g d o m s s t y r e l s e n s LUPP- p r o j e k t s o m g e n o m f ö r s i s a m a r b e t e m e d o li k a k o m m u n e r .
A na lys
Livsfas eller generation?
Ungas attityder till
välfärdsstatliga utgifter 1
a v Annika W e s t b e r gV
a l f ä r d si västerländska stater, både vad gäller deras faktiska ekonos t a t l i g a u t g i f t e r upptar en central position miska omfång och deras funktion som politiskt slagfält. Attityder till hur välfärdsstatliga resurser fördelas har därför varit och är ständigt av stort intresse både i samhället i stort och inom forsk ning. H är borde ungas attityder vara av särskilt intresse dels då de inom kort kommer att utgöra den vuxna befolkningen, men även för att det hävdas att unga människor på väsentliga, men vitt skilda, plan skiljer sig från de äldre. Trots detta tenderar ungdomsperspektivet — och således även tänkbara förklaringar på eventuella åldersskillnader — i forskning att skymmas bakom ett brett populationsperspektiv.D enna artikel syftar till att rikta uppm ärksam heten m ot unga genom att anlägga ett ungdomsperspektiv på attityder till de väl färdsstatliga utgifterna. Studien bygger på Statistiska Centralbyråns U LF-m aterial av årgång 1998. D en vill besvara frågan om unga m änniskor har en annorlunda syn på välfärdsstatliga utgifter än äldre, vilka om ständigheter som i det fallet ligger bakom samt vilka konsekvenserna kan bli.
Å lderseffekt p å a ttity d e r till
välffärdsstatligq utgifter_________
Varför och hur kan då ungdom ars attityderförväntas vara annorlunda jäm fört m ed äldre människors? Ålder är en viktig förklaring till detta och det är främ st på två sätt som den kan betraktas som betydelsefull i relation till attity der till välfärdsstaten under slutet av 1990-talet; etableringssituationen och individualiserings- processen. Dessa båda perspektiv har helt olika konsekvenser både för vilka samband som kan förväntas hittas och för det fram tida politiska landskapet.
O m skillnaden är en effekt av livsfasen, det vill säga att de unga befinner sig i en etableringsålder där man i olika åldrar har olika behov så kom mer de unga så småningom att fasas in i sociala sammanhang och slutligen få liknande attityder som de som nu är vuxna. Samhällsförändringen blir då inte så omvälvande som om effekten är ett resultat av en generationsförändring, i det här fallet genom individualisering, vilket skulle inne bära en mer radikalt förändrad förutsättning för välfärdsstaten. M an brukar tala om värderingar som grundläggande trögförändrade orienteringar som styr människans attityder och beteenden (Oscarsson 2002; Carle 2000). A ttityder kan, i sin tur, benämnas som uttryck för värderingar och även som mer flyktiga än värderingar. För att förstå attityder och hur dessa (inklusive vär deringar) förändras undersöker m an i huvudsak tre olika förklaringsmodeller: tidsanda, livsfas och generation.
I det följande kommer begreppen livsfas också att kallas etableringsperspektiv. G eneration kommer även att kallas individualiseringsprocess
för att tydligare markera dess innebörder i detta sammanhang.
Livsf a seffek t. För att börja med attitydskill naderna som en effekt av livsfasen, så står unga människor i en distinkt position i förhållande till äldre genom att de är på väg att etablera sig på ett |
i
flertal olika arenor som ett led i vuxenblivandet. j D etta gör att de relativt den vuxna befolkningen I ställs inför ett flertal åldersspecifika situationer j
som skall hanteras. Naturligtvis är inte själva etableringssituationen utmärkande för unga idag eftersom även den äldre befolkningen oftast har ! gjort dessa erfarenheter. D et är snarare de karak täristiska förändringarna på samhällsnivå, vilket främst märks genom förlängd etableringsfas och : osäkerhet förknippad med detta, som placerar i dagens unga i en situation som m an m enar är kantad av risk för utsatthet (Furlong & Cartm el ; 1997; Pollock 1997).
D en i särklass viktigaste etableringsarenan vars förutsättningar förändrades radikalt under 1990-talet är arbetsm arknaden (A berg m.fl. 1997). U nder denna tid minskade unga m än niskors totala arbetskraftsdeltagande. A ntalet unga människor som fanns i arbetslöshet ökade kraftigt, sam tidigt som de som hade arbete I jäm fört med tidigare ofta fanns i projekt- och visstidsanställningar vilket skapade en osäker het trots att anställning borde skapa en större ; säkerhet.
Etableringssituationen återfinns naturligtvis inte bara på arbetsmarknaden, men denna utgör ofta en ekonomisk förutsättning att etablera sig på andra områden. D et har exempelvis blivit svårare för unga människor att fa egen bostad
och orsakerna till detta kan sökas i såväl svå righeter att uppnå finansiellt oberoende genom minskad tillgång på arbete som att det inte finns tillräckligt många lämpliga bostäder (SOU 1994, Ungdomsstyrelsen 1999).
E tt annat exempel är familj eform ationen, främ st beslutet att skaffa barn, som u n d er 1 99 0 -talet förskjutits upp i åldrarna. Båda dessa är direkt kn u tn a till
e ta b lerin g på arb e tsm a rk n a d en och m ö jlig h e te rn a a tt försörja sig (L öfström 2003, Socialstyrelsen 2001, B uchm ann 1989). G enom att etableringsprocessen har
förlängts har även möjligheterna till ekonomiskt oberoende förskjutits. Dessa förhållanden utgör i allt större utsträckning en bild av omfattande riskexponering. Vissa forskare går så långt som att karaktärisera alla aspekter av ungdomstiden och alla grupper av unga människor som ”at-risk” (Tait 1995). Även om denna syn på unga människor är radikal, så skulle m an kunna hävda att vara ung är att vara att vara tvungen att konfrontera betydande risk och agera utifrån den.
Vilken roll spelar då välfärdsstaten för unga människor? Taylor-Gooby m.fl. (1999) argumen terar för att man bör frångå att se välfärdsstaten utifrån en omfördelningsprincip och istället se den som en riskminskande lösning på livsba- nerelaterade problem. Välfärdsstaten och dess transfereringssystem kan då ses som ett försäk ringssystem där unga människor som befinner sig i exponerade livssituationer har en möjlighet att dämpa det fall som skulle bli resultatet av att inte finna en tillräckligt billig bostad, att vara en ung
förälder eller den överhängande risken att under kortare eller längre period vara utan arbete.
Unga människor kan där ses som påverkade av ett risksam hälle (Beck 1992, F urlong & Cartm el 1997) vilket gör det rimligt att anta att en exponering för risk — där det räcker att den objektiva världen om kring dem och deras möjligheter är osäkra — påverkar deras syn på
välfärdsstatliga utgifter. Kan attityder till välfärds s ta te n o ch dess u tg if te r förklaras med hjälp av eta- b le r in g s s itu a tio n e n som beskrivits ovan? I olika åldrar skulle man i så fall ha skilda intressen i kraft av de behov och resurser man för tillfället har, vilket därm ed skulle ställa unga såväl som gamla i en annan attitydmässig position än medelålders. D etta perspektiv skulle hårddraget kunna härledas till att m an besitter ett egenintresse i en snäv bemärkelse, vilket betyder att m an relaterar till det egna behovet i olika faser i livet (Svallfors 1989,1999).
I tidigare studier där sambandet mellan ålder och attityder till specifika välfärdsstatliga utgift er studerats har man också funnit att både de yngsta och de äldsta verkar vara mer positiva till de områden de främst berörs av (Svallfors 1992). Detta kallas också ”livscykelrelaterat egenintresse” (Svallfors 1996:98), jag väljer dock att kalla det ” livsb anerelater at ”.2
U tifrån livsfasen kan det hållas för troligt att det existerar skillnader baserade på ålder men också att de problem med etablering i risksitua tioner som finns under slutet av 1990-talet och den exponering som detta skapar, skulle kunna
u n g a ä r m er fra m
g ån g s- och k o n k u rren s
o rie n te ra d e än ä ld re
resultera i ett egenintresse i frågan om de välfärds statliga utgifterna som påverkar attitydmönstren. M an skulle då till exempel kunna förvänta sig att unga visade ett starkare stöd än äldre för områden som är relaterade till de risker etableringssi- tuationen medför. Bostadsbidrag, socialbidrag, stöd till barnfamiljer och arbetsmarknaden är exempel på sådana områden. D en övergripande samhälleliga konsekvensen av livsfasen är att unga med tiden blir allt mer lika de äldre, eftersom det i det fallet är fråga om ett egenintresse ba serat på behov. Förändringspotentialen i detta perspektiv är ganska begränsat eftersom man antar att det är just i graden av etablering som åldersskillnaden finns och skillnaden fasas ut med stigande ålder.
D et finns dock alternativa förklaringar till varför unga skulle ha annorlunda attityder. E n sådan baseras på periodspecifika effekter, dvs. att något i tidsandan påverkar hur attityderna ser u t vid en given tidpunkt. Tyvärr finns inte det ultim ata materialet för att undersöka detta — panelstudier — därem ot finns tvärsnittsdata
där samma frågor ställts vid upprepade tillfällen. I en studie visades det att under perioden 1981
— 1 9 9 7var förändringen mellan ungas och äldres
attityder till välfärdsstatliga utgifter likartade och följde ungefär samma utveckling. D et är alltså inte m öjligt att hävda att de periodspecifika effekterna enbart påverkar unga och det konsta terades att livsfasen var en rimlig förklaring till resultaten (Svallfors 1999).
G enerationseffekt. D en tidsperiod man växer upp i formar individens värderingsmönster och man är som mest formbar under ungdomstiden.
D et värdesystem som grundläggs här blir sedan mer bestående än de som formas senare — detta är grundantaganden som generationsforskningen bygger på (Lundberg 1993; Carle 2000; Inglehart 19 77). E n generation handlar inte så mycket om åldersklasser som om reaktionsm önster och tankesystem, helt enkelt att de antas ha liknande värderingsmönster som är skilda från I andra generationer. N är samhällsförändringen är stor så utvecklas specifika åsikter hos de som växer upp. Enligt M annheim (1928/1952) är!
det också sam hällsförändringen som skapar ! generationsbestämda åsikter och inte tvärtom. Individualisering kan användas för att beskriva de förändringar på samhällsnivå som skett under senare decennier och u tifrån generationsbe- greppet är det rimligt att förändringarna syns starkast for de som vuxit upp under denna period 1 (Ungdomsstyrelsen 2003).
Individualisering och risk är begrepp som ofta används i relation till varandra eftersom m an m enar att sam hället upplevs som mer, riskfyllt och m an därmed också blir tvungen att själv planera sitt liv utifrån att m an utsätts för större risk (Giddens 1990; Chisholm
5
c du Bois-Reymond 1993). Hittills i denna text har riskbegreppet använts i relation till att unga ser! välfärdsstaten som ett försäkringssystem som har| en potentiellt dämpande effekt på exponering förl just risk. N är arbetsmarknaden var fördelaktigi var risk associerad med att välja fel och indivif dualisering utvecklades som en del av idéer kring postmaterialism (Inglehart 1997).N är arbetsm arknaden förändras och risk snarare kopplas samman med arbetslöshet, och för unga m änniskor försvårade möjligheter till
etablering, menar man att även individualise- ring tar en annan form (Wallace Sc Kovatcheva 1998). En av individualiseringens huvudpoänger
är att individuella projekt ersätter betoningen på det kollektiva, något som tidigt setts som en tänkbar utveckling. M an refererar till att höjd utbildningsnivå och levnadsstandard skapar en växande och tämligen välnärd medelklass vari invididuella värderingar kunde få grogrund (W ilensky 1975).
Ser m an riskbegreppet u tifrån indivdidu- alisering, så betonas att snarare än att stödja ett kollektiv, är det den egna prestationen som är av avgörande betydelse för vilka livschanser och vilken levnadsnivå man bör få. E tt indivi dualiserat samhälle präglas till stor del av en grundläggande princip att medborgarna ska ta ett större individuellt ansvar för fram gång eller nederlag på den ekonomiska konkurrensutsatta marknaden. D etta har beskrivits som det me- ritokratiska samhället där de som tar ansvar för sin välfärd också belönas (Pollock 1997). Vissa framhåller att de ungas attityder och värderingar präglas av individualiserade livsprojekt som av visar kollektiva lösningar såsom att välfärdsstaten ska ta ansvar för individuell välfärd (Andersson m.fL 1993). I linje med detta så har det också visat sig att unga är mer utpräglat framgångs- och konkurrensorienterade än äldre i frågan om vad som orsakar att m änniskor ”lider nöd” i Sverige (SO U 1994). D et finns dock köns- specifika skillnader; unga män hade betydligt mer individualiserande förklaringar än unga kvinnor, som oftare hänvisade till orättvisa. En viss grad av individualisering har man också funnit i ungdomars självbild, där de unga menar
att m an bör ta ett större individuellt ansvar för sin livssituation (Kugelberg 2000).
U nga förväntas således ha högre grad av individuella och lägre grad av kollektiva värde ringar jämfört med föräldragenerationen. Sverige betraktas ofta som ett land där individualistiska attityder endast har ett svagt stöd. D et har dock hävdats att värderingsförändringar sker även i Sverige och att landets befolkning har rört sig m ot en mer individualiserad attityd (Pettersson
&c Geyer 1992). I andra skandinaviska länder
finns likaledes tendenser m ot att man delar den västerländska kulturen vari prestationsorientering är ett viktigt element (M artinussen 1988).
D et finns emellertid inga direkta empiriska bevis för att stödet för välfärdsstaten skulle minska som en följd av värderingar om indivi dualisering, även om det finns sådana tendenser (Ervasti 2001). I kom binationen mellan en allt mer riskfylld objektiv verklighet och lägre grad av kollektiva värderingar, hävdas unga människor i allt högre utsträckning agera utifrån den egna kapaciteten för att förbättra sin välfärd (Furlong och C artm el 1997). E n konsekvens av att man i stor utsträckning dolt ungdomsperspektivet bakom ett brett populationsperspektiv skulle kunna vara att även de tendenser som finns ham nat i skymundan. D et finns alltså anledning att gå vidare i denna fråga trots få direkta bevis i tidigare forskning.
Etablering och individualisering
— hyp o tesb esk riv n in g ___________
Ser man etableringsperspektivet och individuali- seringsprocessen i ljuset av hur man uppfattar att
välfärdsstatens utgifter bör fördelas fram träder ett tämligen tydligt mönster. Utifrån etablerings- perspektivet är det rimligt att unga människor ser välfärdsstatens olika transfereringar som ett försäkringssystem och de är försäkringstagare när de behöver hjälp i övergången från riskfylld till m indre riskfylld livssituation. Skillnaderna mellan unga och de äldre minskar således när de unga blir äldre och den aggreggerade samhälls förändringen blir inte heller så stor då deras attityder senare kom m er att likna den vuxna befolkningens.
O m m an därem ot ser attityderna utifrån individualiseringsperspektivets prestationso- rientering, borde de unga istället för att vara positivt inställda till ett försäkringssystem som kollektivt hjälper individen när problem uppstår, vara negativt inställda utifrån synen att man skall klara sig själv. De kollektiva värderingarna skulle således vara på väg att ersättas av ett individuellt orienterat perspektiv på välfärdsstatliga utgifter. A r detta fallet så kommer samhällsförändringen
att vara om fattande då de unga kom m er att behålla sina värderingar när de växer upp och välfärdssystemets stöd från befolkningen blir ifrågasatt. Eftersom detta är en studie byggd på ett tvärsnittsmaterial kommer inte den långsiktiga förändringen att kunna studeras, därem ot kom mer de tendenser som hittats i tidigare studier liknande denna som pekar på viss individualise- ring bland de unga att uppmärksammas.
Efter att ha gått igenom dessa olika perspektiv kan vi formulera två hypoteser. Genomgången har lett till att oavsett hur, så borde unga människor ha andra attityder än äldre. Därför kommer den första hypotesen att förvänta skilda attityder till
välfärdsstatliga utgifter mellan olika åldrar. D en är allmänt formulerad och måste testas för att se om livsfasperspektivet är relevant och därmed om det finns någon anledning att fortsätta prova hypoteser som antar åldersskillnader.
H i: D et fin n s en ålderseffekt gentemot attityder till välfärdsstat liga utgifter där unga människor har annorlunda attitydmönster jäm fört med äldre människor.
Denna hypotes kommer inte bara att svara på om det det finns en ålderseffekt. Stämmer H i så kan den också svara på om vi kan förvänta oss att det är en skillnad skapad av livsfasen el- , ler individualisering. O m resultaten visar att de unga generellt är mer negativa till välfärdsstatliga , utgifter är det mer rimligt att anta att det finns ett m ått av prestationsorientering bakom atti tyderna. D å finns grunder att diskutera om det kan vara så som tidigare föreslagits, att unga är i färd att förändra de kollektiva värderingarna till mer individuellt färgade sådana (Giddens 1990; Chisholm 8c du B ois-Reymond 1993). O m unga därem ot är mer positiva till de välfärdsstatliga utgifterna än äldre, är en rimlig slutledning att det är livsfasperspektivet, det vill säga en effekt av etablering och inte individualisering, som är korrekt.
D en andra hypotesen utvecklar den första | hypotesen och utifrån tidigare forskning för väntar den sig att det finns ett egenintresse.f Eftersom egenintresse hävdar att m an i olika perioder i livet har olika intressen och behov och av den anledningen betonas dessa som de viktigaste bör vi se tydliga skillnader mellan de som befinner sig i en ålder där exponering för i risk och behov av stöd är stort (de unga) jänrH
fört m ed de äldre. D e specifika stöd som antas att unga är mer beroende av än äldre förväntas vara bostadsbidrag, socialbidrag, stöd till syssel sättningspolitik och till barnfamiljer. U tifrån teorierna som presenteras tidigare förefaller det alltså rimligt att formulera en hypotes som utgår från att den åldersbundna risksituationen är ett perspektiv som är viktigt i relation till attityder till välfärdsstatliga utgifter:
H2: Unga människor är mer positiva till ökade välfärdsstatliga utgifter fö r stöd på de områden de omfattas mest av: bostadsbidrag, socialbidrag, barnbidrag och sysselsättningspolitik.
O m hypotesen bekräftas genom ett positivt signifikant samband mellan ålder och de områden som berör unga föreslås att det föreligger ett åldersrelaterat egenintresse till de välfärdsstat liga utgifterna och H 2 kan bekräftas. Ytterligare underlag för ett bekräftande av H 2 finns om de unga som får högt ekonomiskt stöd är mer positiva till dessa utgifter.
D atam aterial och m etod_________
För att härleda dessa hypoteser så används ett datamaterial från Statistiska Centralbyrån, den så kallade ULF-undersökningen. SCB genomför sedan 1974 årligen systematiska undersökningar av levnadsförhållanden (ULF). D e sker genom slumpmässiga urval av befolkningen i åldrarna 16-84 år. I U L F av årgång 1998, som kommer att användas i denna analys, ingår 7472 respon- denter och efter bortfall är det slutgiltiga antalet respondenter i materialet 5732h D rygt 20 pro cent, 1106 stycken, av dessa utgörs av personer i åldrarna 19-30 år som också är av huvudintressei detta sammanhang. I U L F ingår tilläggsfrågor som behandlar olika områden i de olika under sökningarna. I ULF98 finns attityder till olika välfärdsstatliga frågor som tillägg
B eroende v aria b ler. De beroende variablerna är valda utifrån på hur attityder till välfärdsstatliga utgifter är fördelade med fokus på förväntade åldersskillnader, egenintresse och individuali- sering. E n fråga utgör grundvariabel och åtta av dess underkategorier har valts ut för syftet. D en exakta frågeformuleringen lyder
Skatterna går till olika ändamål. Anser Du att den mängd skattepengar som går till de ändamål som jag räknar upp bör ökas, hållas oförändrade eller minskas?
D et som omfattas i denna studie är skattenivå för följande ändamål: II sjukvård II äldreomsorg II barnfamiljer II bostadsbidrag II socialbidrag II den vanliga skolan
II forskning och högre utbildning II sysselsättningspolitiska åtgärder
U tifrån de enskilda frågorna så har tre addita- tiva index konstruerats vilka är formade utifrån faktoranalys där frågor låg nära varandra i in riktning.
Faktor 1 kallas fortsättningsvis för stödindex och om fattar följande frågor: stöd till barnfa miljer, bostadsbidrag, socialbidrag och stöd till sysselsättningspolitik. Dessa områden är viktiga för unga m änniskor och de kan vara särskilt
viktiga när perioden av relativt beroende för unga människor har ökat. Bostadsbidraget kan exempelvis bara utgå till personer upp till 29 år, arbetsmarknaden och socialbidrag utgör ett viktigt element för unga på grund av etablerings- situationen. Stödindexet går från 4 till 12, där 4 betyder att man svarat ”minska” på alla fyra frågor och 12 betyder att man svarat ”öka” på alla frågor.
Inriktningen på Faktor 2 är vård och omsorg, och kallas i det följande för vårdindex. D et går från 3 (”minska” på alla frågor) till 9 (”öka” på 1 alla frågor). Slutligen Faktor 3 vars inriktning är utbildning och kallas utbildningsindex. Samma ; additativa konstruktion gäller för utbildnings index som vårdindex.
Tabell 1. F ak to ran aly s ö ver a ttity d e r till v ä lfä rd ssta tlig a utgifter. (V arim ax rotation) j
Faktor 1 Faktor 2 Faktor 3
Sjukvård ,0 9 5 ,8 2 5 ,0 0 8 Aldreomsorg ,1 5 7 ,801 ,0 2 9 Barnfamiljer ,5 6 8 ,3 6 3 ,0 0 6 Bostadsbidrag ,8 4 0 - , 0 1 4 ,0 3 2 Socialbidrag ,7 8 0 ,001 ,1 2 8 Forskning/högre utbildning ,0 4 3 - ,0 1 8 ,9 1 5 Skolan ,021 ,5 2 8 ,4 8 8 Sysselsättningspolitik ,5 1 7 ,3 2 4 - , 1 4 4 Eigenvalue Procent av förklarad varians 2,51 3 1 ,4 1 ,3 4 1 6 ,8 1 ,0 4 13
Förutom att faktoranalysen bekräftar ett samband mellan frågorna så finns en teoretisk poäng med att skapa indexet på detta sätt. Eftersom de ungas egenintresse utgår från att man är mer positiv till de frågor som under en viss period i livet förväntas ha behov av, är också olika item sam lade i indexet som hjälper denna analys. U tifrån hypotes 2 antas att unga är mer positiva till dessa
utgiftsposter. Huvudintresset ligger således pä stödindex och vård- och utbildningsindex äf med som kontroll av den äldre befolkningens eventuella egenintresse. Såväl bivariat som m uF tivariat analys kommer att genomföras, där dert senare utgörs av linjär regression. I de bivariatä analyserna kom m er både enskilda variabler och index att användas.
O b ero en d e v a ria b le r____________
Alder har en central position i denna studie och finns med som den viktigaste oberoende variabeln. I hypoteserna finns en grundläggande tanke om ålderseffekt inför attityder till välfärdsstaten. D et är av betydelse att se ungdom ar varken som en isolerad eller enhetlig grupp. För att kunna säga något om ungdomsgruppen som eventuellt skild från den äldre befolkningen, m en även belysa inbördes skillnader, så måste man därför känna till förhållandena bland båda dessa. Därför kommer hela materialet att analyseras med distinktion mellan dessa tre relativt grova, men inte desto m indre kvalitativt och för syftet skilda, ålders grupper: 19-25 år (födda mellan 1973 och 1979), 26-30 år (födda mellan 1968 och 1972), 31-65 år (födda mellan 1933 och 1967).4Aldersindelningar är i allmänhet godtyckliga utifrån vilket syftet med dem är. H är är det uppenbart inte frågan om indelning i exakta intervaller, inte heller har det ansetts nödvändigt att dela in den äldsta gruppen i mindre eftersom syftet är att relatera de unga till de äldre. Istället har indelningarna gjorts utifrån en uppskattning om när olika övergångar vanligtvis görs, dvs när det sociala vuxenblivandet sker (W estberg 2004; H örnqvist 1994; H ultin 2000). M an kan nog utan att överdriva hävda att det bör finnas erfarenhetsmässiga skillnader mellan en nitto n åring som just slutat gymnasiet och är i färd med att flytta hem ifrån och en tjugonioåring som troligtvis både provat vingarna på arbetsmark naden ett antal år och börjar bilda familj. D etta är också skälet till att man i andra studier velat markera att det finns en skillnad mellan unga genom att kalla de äldre unga för ”young adults”
och liknande (du bois-Reym ond 1998). Förutom ålder ingår andra oberoende vari abler som är valda utifrån att det finns ett antal faktorer som kan tänkas påverka hur attityder till välfärdsstatliga utgifter är fördelade. Dessa ingår som konstanthållning för att se om ålderseffekten är reell samt att de i tidigare studier visat sig vara av betydelse. Dessa olika faktorer kan sannolikt betyda något annat för yngre eftersom ungas uppväxt och dess betydelse kan skilja sig åt från de äldres och därmed inverka på utfallet.
K lasstillhörighet h ar i välfärdsforskning visat sig vara en stabil indikator på attityders spridning (Svallfors 1989,1996).! denna studie används istället klassbakgrund eftersom det finns problem med att tillämpa klasstillhörighet i ungdomsforskning. U nga människor befinner sig i en interm ediär position i kraft av att de är i en etableringsfas och i många fall uppåtgående karriärmässigt (W yn 8c W h ite 1997). M ånga studerar fortfarande eller har tillfälliga anställ ningar, något som dessutom ökat markant under 1990-talet (SCB 1993, 1998). Dessutom finns studier som visar att m än stabiliseras i sin klass position vid 30-årsåldern (Björklund 1992).
M ånga unga har kort sagt inte fått någon egen klasstillhörighet, vilket gör att man bör se egen klassposition endast som en tveksam indikator när fokus är på unga människor. Av denna anledning kommer därför klassbakgrund (faderns klass) att användas5. D e klasser som kategoriserats utgår i stort från den svenska SEI-koden och är följande: icke-facklärda arbetare, facklärda arbetare, lägre tjänstemän, mellantjänstemän, högre tjänstemän, samt företagare, vilken innefattar både egna företagare och lantbrukare.
Nästa oberoende variabel som används, u t bildningsnivå, kan betraktas som något av en kontrollvariabel eftersom egen klasstillhörighet inte används. Utbildningsvariabeln har en nära koppling till klassbakgrund, men kan för den skull inte reduceras till att handla uteslutande om detta. D en fungerar som en hum ankapi talvariabel, det vill säga en förvärvad egenskap (Schedin 2003) där man kan anta att unga kan vara mer välutbildade än de äldre, vilket kan vara av betydelse för ålders- och utfallsvariabeln.
M an har tidigare funnit att det finns ett samband mellan utbildningsnivå och attityder till olika frågor relaterade till välfärdsstatliga utgifter (Svallfors 1989, 1996) och det finns därför ytterligare goda skäl att använda denna variabel även här. Utbildningsvariabeln är inde lad i följande kategorier, och det är den högsta utbildningsnivån som efterfrågas: grundskola, gymnasieskola upp till två år, gymnasieskola upp till tre år samt eftergymnasial utbildning.
A tt det finns attitydskillnader mellan män och kvinnor till välfärdsstatliga frågor är välkänt (Svallfors 1989; Ervasti 2001). Frågan är om kön har någon betydelse i relation till ålder, det vill säga om unga män och kvinnor har annorlunda attityder än äldre m än och kvinnor.
Slutligen kom m er en variabel som m äter transfereringsgrad att användas som en indikator på i vilken grad man erhåller stöd i form av b i drag. Variabeln är utvecklad för att kunna mäta hur relationen mellan arbetsinkomst och bidrag ser u t (Halleröd 2003). Transfereringsgrad är beräknad utifrån individens sammanlagda trans fereringar före skatt i relation till arbetsinkomst och är en löpande variabel som går från o (inga
transfereringar) till 1 (alla individens inkomster kommer från transfereringar).
Vinsten med att slå ihop de sammanlagda transfereringarna är att m an kan få mer än ett bidrag och ett särskiljande av dem riskerar att dölja individens totala beroende av bidrag i : relation till arbetsinkom st. Pensionärer (defi nieras som personer över 65 år) är uteslutna ur analysen eftersom de sällan har arbetsinkomster och transfereringarna uppgår därmed till 100 procent. Studiemedel ingår inte i variabeln på grund av att detta är ett lån som varken kan räknas som en transferering eller en arbetsin komst. D ärem ot finns studenter kvar i analysen eftersom de kan ha arbetsinkomst såväl som j transfereringar. Vanligtvis studeras den erfaren-! hetsmässiga delen av välfärdsstatliga bidrag via tidigare erfarenhet av specifika transfereringar (Svallfors 1989,1999). D et är alltså en variabel j som inte står i förhållande till arbetsinkomst o c h ! genom den metoden får man ingen information om relationen mellan inkomsterna.
I denna studie har en del begränsningar! gjorts. Exempelvis har inte olika etableringar^ exempelvis arbetsm arknads- eller familjeeta^ blering, analyserats och det kan argumenteras för att detta också begränsar möjligheten att få en rättvisande bild av varför attityderna ser ut! som de gör. I denna studie är dock inte detta av huvudintresse utan är istället i fokus i en kom t mande undersökning.
Resultat________________________
Utgångspunkten har hittills varit unga m ännif skors annorlunda attityder jäm fö rt m ed déäldre och den första hypotesen förväntar också detta. För detta syfte används först en bivariat analys mellan tre åldersgrupper och tre index som åskådliggör om man vill öka, minska eller hålla utgifterna till ändamålen oförändrade. Tabell 2 visar, i enlighet med hypotesens antagande, att det finns en ålderseffekt där unga människor skiljer u t sig på samtliga områden. D e är mest positiva till att öka resurserna till olika stödfor mer jäm fört med de äldre, men något mindre positiva än de äldre till utbildnings- och vård frågorna. U tbildning och vård är områden som generellt får stort stöd, men stödet är störst hos de två äldsta grupperna.
D en förväntade ålderseffekten återfinns alltså, även om man skulle kunna anta att gruppen med
26-30-åringar borde finnas ännu närmare den yngsta gruppen eftersom åldersskillnaden är så liten. E n spekulation nära till hands är givetvis att den äldre gruppen av de unga har hunnit med att etablera sig mer än de yngsta och således inte har lika stort behov. U tifrån fördelningen av at tityder i tydliga områden (främst för stöd, som är av huvudintresse här) så är det också rimligt att anta att det finns ett m ått av egenintresse bakom attityderna, något som också visats i tidigare studier (Svallfors 1992; 1999).
Som tidigare näm nts, så är stödindex av h u vudintresse och av den anledningen lämnas utbildnings- och vårdindex från vidare analys. A nalysen fortsätter använda stödindex som
beroende variabel för att undersöka hypotes
Tabell 2. Attityd till välfärdsstqtligq utgifter u p p d elat på åld e r och tre index. Procent,
Minska
Stödindex
Oför. Öka
Utbildningsindex
Minska Oför. Öka Minska
Vårdindex
Oför. Öka
19-25 år: 7 4 2 ,5 5 0 ,5 4 2 0 7 6 3 12 85
2 6 -3 0 år: 6 5 7 3 7 2 16 82 1 1 1 8 7
3 1 -6 5 år: 9 5 2 3 9 1 16 82 1 1 1 8 7
Notera: Alla resultat för enskilda åldersvariabler är signifikanta på 0.05-nivån.
i. Intresset är alltjämt fokuserat i huvudsak på ålderseffekten och genom multivariata analy ser granskas även andra faktorers inblandning i attity d ern a till välfärdsstatens stödform er. M odell ett utgörs av en bivariat analys i vilken ett ålderssamband bekräftar hypotes 1 (se tabell
3). I modell två har åldersvariabeln konstant hållits för att se om ålderseffekten försvagas när andra bakgrundsvariabler förs in i analysen. D et kan konstateras att ålderssambandet inte bara kvarstår, utan blir dessutom starkare i den m ultivariata analysen. Jäm fört m ed det
Tabell 3. Ålder, stru k tu rella skiljelinjer, utbildning, tra n sfe re rin g sg ra d och a ttity d till stöd (index). OLS, o s ta n d a rd is e ra d e B-koefficienter. B ivariat och m ultivariat a n a ly s.
Modell 1 Modell 2 Modell 3
Ålder (Ref.: 19-25 år) 2 6 -3 0 år -0 ,3 8 9 * * -0 ,4 2 4 * * * -0 ,4 3 9 * * * 31 -6 5 år -0 ,3 8 4 * * * -0 ,5 0 9 * * * -0 ,5 1 5 * * * Kön (Ref.: Kvinnor) Män -0,51 1*** -0 ,4 8 4 * * * Klassbakgrund
(Ref.: Icke-facklärda arbetare)
Facklärda arbetare -0 ,1 1 7 * -0 ,1 6 4 Lägre tjänstemän -0 ,2 2 0 * -0 ,2 1 2 Mellantjänstemän -0 ,6 1 0 * * * -0 ,5 8 9 * * * Högre tjänstemän -0 ,6 3 6 * * * -0 ,6 3 4 * * * Företagare -0 ,4 9 0 * * * -0 ,4 7 4 Utbildningsnivå (Ref.: Grundskola) Gymnasium max två år -0 ,2 0 2 * -0 ,1 2 2
Gymnasium max tre år -0 ,4 2 9 * * * -0 ,3 3 8 * *
Högskoleutbildning -0 ,7 9 7 * * * -0 ,6 5 7 * * *
Transfereringar (löpande) 0 ,7 8 4 * * *
Konstant 1 0 ,3 8 8 * * * 1 0 ,0 9 8 * * *
R2 (procent) 8 ,3 1 0 ,0
Signifikansnivåer: ***= p< 0 .0 0 1 ** =p< 0 .01 * = p < 0 .0 5
bivariata sambandet m ed ålder, så ökar denna koefficient, vilket betyder att man i själva verket underskattar effekten av enbart ålder. E n del av ålderseffekten göms bakom andra variabler. E n spekulation kan vara att detta är ett resultat av att unga människors klassbakgrund har större betydelse än för äldre eller att de har högre
utbildning, vilket alltså skulle kunna resultera i att ålderseffekten förstärks. Genom gående är i unga mer positiva till ökat stöd än både de äldre i unga och den äldsta gruppen och detta är alltså oberoende av de andra faktorerna i analysen. D et finns dock faktorer som hjälper till att förklara attityderna; klassbakgrund, utbildning och kön
är av betydelse. Klassbakgrundens effekt visas i att alla grupper är mindre positiva till höjning av stödet jäm fört med de med icke-facklärd klass bakgrund, likaså är all utbildning över grundskola något som hjälper till att vara tveksam till ökat stöd. M än visar också en lägre grad av stöd än kvinnor gör6. D et kan således via bivariat ana lys konstateras att det finns en ålderseffekt och den m ultivariata analysen
har bekräftat att denna effekt består trots kontroll för andra variabler. Eftersom de unga är mer positiva till ökat stöd så är det orimligt att presta- tionsorientering kan förklara
åldersdifferensen. Istället måste livsfasperspek- tivet vara en mer korrekt utgångspunkt för den fortsatta analysen.
En utökad analys kan göras och den innefattar betydelsen av transfereringsgrad. M odell 3 är en multivariat analys av attityder till stödindex som görs utifrån hypotes två som undersöker om ett eventuellt egenintresse till vissa områden kan förklara deras annorlunda attityder (se tabell 3). I modellen har transfereringsgrad lagts till för att på detta sätt se om det finns något m ått av egenintresse som fungerar via dessa transfere ringar. För att ett åldersrelaterat egenintresse ska kunna verifieras så ska effekten av ålder minska och det ska inte finnas ett signifikant samband mellan de äldsta, transfereringar och attityd.
Ser man till ålderseffekten, har denna förstärks, marginellt,jämfört med de två andra modellerna. Återigen visas att betydelsen av endast ålder lätt underskattas. Koefficienten för transfereringsgrad är stark och signifikant, men effekten av ålder
försvagas inte, vilket borde ha varit fallet om transferingsgraden är m åttet på åldersrelaterat egenintresse. Oavsett ålder är m an mer positiv till ökade stödutgifter ju högre grad av transfere ringar man har. Varken ålder, kön, klassbakgrund eller utbildningsnivå visar sig kunna förändra betydelsen av relationen mellan transfererings grad och attityder till de olika utgiftsposterna. Eftersom inte ålderseffekten försvagas när denna variabel förs in i modellen, så måste något annat än just transfe reringar förklara varför unga har attityder som skiljer sig från de äldres, det är alltså inte specifikt behovet av transfereringar som gör att de unga är mer positiva till ökade resurser till stödformer. E n möjlig förklaring kan vara just etableringsfasen de befinner sig i, vilken skapar en exponering för strukturella förändringar som i sin tur leder till att de även blir exponerade för en hög grad av risk. D enna risksituation kan sannolikt innebära a tt unga, tvärtem ot individualiseringsteorins argum ent att risk och individualisering — det individuella ansvars- tagandet — är nära förknippade m ed varandra och har en mer positiv inställning till välfärds statliga utgifter. D etta skulle gälla i synnerhet inför de stödformer som m an själv är mer eller mindre beroende av, eller i varje fall potentiellt exponerad för. M ed andra ord kan man säga att de med högst riskexponering (de yngsta och de med låg arbetsinkomst) måste förhålla sig till detta hot och uppfattar transfereringar och stöd som utgörande ett skyddsnät eller försäkring m ot ekonom isk utsatthet. D enna förklaring
risk situ atio n en g ö r u n g a
m än n isk o r a n n o rlu n d a i
sina attity d m ö n ster
skulle också kunna vara en förklaring till var för de mellan 26 och 30 år inte är lika positivt inställda till ökat stöd som den yngsta grup pen, då de kan ha hunnit längre i sin etablering och inte längre upplever ett lika stort h ot inför denna utsatthet.
E rfaren h eter och strukturella betingelser kan hävdas vara av betydelse för graden av risk som en individ utsätts för. Förutom att det argum enterats för att unga generellt har en högre grad av utsatthet för risk, så kan det finnas betydelsefulla specifika faktorer i hur attityderna till välfärdsstatliga utgifter ser ut. Snedrekryteringen till högre utbildning är fortsatt stark och arbetsmarknaden för de som saknar högskole- eller universitetsutbildning är sämre än för välutbildade. D et skulle då kunna vara fallet att exempelvis unga med arbetarklassbakgrund måste konfrontera en större risksituation än unga från högre tjänstem annahem . Detsam m a skulle då gälla för unga kvinnor som har en sämre arbetsmarknad och oftare ham nar i lågbetalda yrken än unga män. D et kan alltså vara frågan om en interaktionseffekt mellan det generella i vara ung i kom bination med andra mer speci fika faktorer. För att kontrollera denna variant av strukturellt betingade riskfaktorer så har en analys av interaktionseffekter gjorts. Analysen visar dock att interaktionseffekterna inte är signi fikanta, det vill säga attityder till välfärdsstatliga stöd kan inte förklaras utifrån kom bination mellan att vara ung och vilken klassbakgrund man kom m er från eller om man är ung kvinna eller man. Vad vi ser är således en stark effekt av egenskapen av att vara ung, men inte i direkt kom bination med andra faktorer.
Diskussion______________________
Anledningen till att fokus har legat på unga m änniskor i denna studie, är att det trots forskningens om fattning i äm net finns kunskapsluckor som i hög grad om fattar unga. D e ska reproducera samhället i en eller annan form och just denna form har stor betydelse för hur den politiska framtiden och välfärdssamhället kommer att se ut. D et underliggande syftet med denna studie har således varit att lyfta fram det viktiga ungdom s perspektivet i debatten om de välfärdsstatliga utgifterna, men också att använda attityder som verktyg i ungdomsforskningens frågor.
M an har funnit att unga människor är annor lunda i sina attitydm önster och vanligtvis antas att åldersskillnaden är en effekt av vilken fas i livsbanan man befinner sig i, det vill säga att de unga inte etablerat sig i samhällets olika — och för vuxenlivet — socialt viktiga institutioner (Svallfors 1 9 8 9 ,1 9 9 9 )^ andra sidan finns förslag om att det är ett resultat av en mycket mer radikal förändring (Giddens 1991; Chisholm 8cdu Bois- Reymond 1993; Beck 1992) som också skulle innebära stora samhälleliga konskevenser. Två teoretiska perspektiv som återkommer i debatten i såväl ungdomsforskning som attitydforskning som utgår från etablerings- och individualise- ringsperspektivet, har således varit föremål för analys och emanerade i två hypoteser.
D en första hypotesens antagande var att unga människor är annorlunda i sina attitydm önster till välfärdsstatliga utgifter än äldre m ännis kor. R esultaten visade också, som förväntat, att unga m änniskor har annorlunda attityder jäm fört med de äldre. D et var också möjligt att redan på detta stadium dra slutsatsen att
individualiseringsprocessen och dess presta- tionsorientering knappast är orsaken till unga m änniskors attityder till de välfärdsstatliga utgifterna eftersom ungas olikhet visade sig genom en m er positiv inställning till utgifterna för stöd. D ärför drogs slutsatsen att livsfasen var en mer rimlig utgångspunkt för den vidare analysen. Stöd för livsfasen finns även i andra studier där m an utöver detta också kan utesluta att det endast skulle röra sig om periodspecifika effekter (Svallfors 1999).
N är den första hypotesen bekräftats, så antar den andra hypotesen att unga ska vara mer po sitiva till de stödformer som ingår i stödindex. D enna analys kan även ge information om det rör sig om ett egenintresse.Unga förväntas be finna sig i en risksituation och därmed vara mer positiva inför de områden som ofta berör unga: bostadsbidrag, socialbidrag, barnbidrag och mer resurser till sysselsättningspolitik. Analysen vi sade att unga mycket riktigt är mer positiva till dessa stöd i jämförelse med de äldre. Eftersom både de enskilda analyserna av variablerna och det samlade indexet av hur man tycker att om fattningen av stödet bör vara så kan hypotesen kan bekräftas.
Förutom att m äta hur attityderna till olika områden ser ut, så användes ytterligare en variabel, transfereringsgrad, för att mäta det faktiska stöd som individen får. Transfereringsgraden visar att oavsett ålder så är m an mer positiv till ökat stöd om man samtidigt har en hög grad av egna transfereringar. Tidigare har erfarenbetsvariabeln i relation till attityderna fått relativt svagt stöd (Svallfors 1989). D etta beror troligtvis på att man enbart frågat om olika typer av tidigare
erfarenhet och inte ställt detta i relation till arbetsinkomst som görs i dennas studie.
Vi finner alltså ett positivt och signifikant samband mellan graden av transfereringar och attityder till olika stödformer. E n följd av ett antagande om egenintresse vore att anta att transfereringsgrad också skulle stå i relation till ålder; unga med hög grad av transfereringar borde vara mer positiva än de äldre utifrån sin etableringsålder. Så var inte fallet. D etta betyder att ju högre transfereringsgrad en individ har, desto m er positiv är m an till välfärdsstatliga utgifter för stödformer oberoende av ålder. D et kan således konstateras att unga människor dels är annorlunda i sina attitydm önster samt att det finns en ålderseffekt som inte förändras när transfereringsgrad förs in i analysen.
Vad kan ligga bakom detta? E n rimlig för klaring som går hand i hand med slutsatsen att unga människor besitter ett egenintresse inför välfärdsstatliga utgifter är att de upplever att samhället och de själva är i en risksituation att bli ekonomiskt exponerade. Även om de inte reellt befinner sig i en exponerad situation kan själva upplevelsen om att denna risk är påtaglig skapa en omedelbar oro för utsatthet. D et är sannolikt så att de anser att välfärdsstatliga u t gifter potentiellt kan gynna deras intressen och fungerar som ett viktigt skyddsnät m ot denna exponering.
Vanligtvis använder man begreppet risk som ett led i individualiseringsprocessen. G enom att vara tvungen att individuellt förhålla sig till samhällets olika risksituationer blir m an också mer individuellt ansvarig för sina handlingar. D et behöver dock inte vara en självklarhet att
de hänger samman på det sättet. Etablering un der 1990-talet präglats av flera riskfaktorer, och betydligt mer än för tidigare generationer, där unga människor måste agera utifrån möjligheten att bli ekonomiskt exponerade bland annat på grund av en osäker arbetsmarknad.
I relation till attityder till välfärdsstaten är det dock rim ligt att anta att man greppar den möjlighet som finns i socialförsäkringssystemet att minimera de ekonomiska konsekvenserna av denna exponering. A tt resultaten inte stödjer individualiseringsteorins betoning på individuellt ansvarstagande och prestationsorientering gör inte att unga människor ställs inför m indre risk. D et är snarare så att de ställs inför betydande riskfaktorer och av denna anledning fortsätter att vara positiva till välfärdsstatliga utgifter som är potentiellt gynnsamma för dem i denna situation. Välfärdsstaten och dess socialförsäkringssystem skulle enligt denna tolkning utgöra en risk minskande faktor (Taylor-Gooby m.fl. 1999).
D e t är därför också rim ligt a tt unga ser
välfärdsstatens olika stödform er som ett kol lektivt försäkringssystem när de befinner sig i etableringsålder. Konsekvensen av detta resultat borde då också bli att förändringen för välfärds samhället blir relativt liten eftersom det inte finns tecken på att prestationsorientering fått grepp om de ungas attityder i de frågor som varit i fokus här.
Resultaten av denna studie kan fungera som en påminnelse om att unga människor på många sätt är annorlunda jäm fört med äldre människor, främ st i det avseendet att de fortfarande befin ner sig i en etableringssituation. Betydelsen av transfereringar för attityder till välfärdsstatliga u tgifter förefaller vara universell snarare än specifik för både unga och äldre.
Istället föreslås att risksituationen, i betydelsen utsatthet och potentiella eller reella behov för de unga i etableringsålder, kan vara vad som gör unga människor annorlunda i sina attitydm öns ter än äldre. D enna tolkning behöver dock ett utökat analytiskt grepp och kom m er att vara i fokus i en kom mande studie.
A bstract________________________
Young people’s attitudes towards the Swedish welfare state’s expenditures are scrutinized in this study. D ata from Statistics Sweden Survey o f Living Conditions was used and a total of 5.73 2 respondents aged 19 to 65, out o f which 1.106 were aged 19-30 years old, answered questions regarding w hat expenditures they considered should increase or decrease.
The results show that there is self-interest in attitudes to the distribution of expenditures and substantial age-differences. Young people were more positive concerning expenditures towards the support argued im portant for establishment. Actual monetary transfer was not distinguishing
between ages, therefore the situation o f real or potential risk-exposure characteristic for youth was argued what was explaining the age-dif- ference in attitudes.
The results support the life-phase effect rather than the generation effect — individualizations achievement orientation — in the distribution o f attitudes towards the Swedish welfare states expenditures.
A
Key words: Youth, attitudes, welfare state, in dividualization, generation.
★ N oter
1 T a c k till FAS för s t ö d till g e n o m f ö r a n d e t a v d e n n a s tu di e .
2 Det finns en d e b a t t o m hur m a n b ä s t be s k riv e r li vs fa se rn as s a m m a n s a t t a s e k v e n s e r. B e g r e p p e t "li fe-course" ( li vs b a na ) m e n a r m a n ä r s o c i a l t k o n s tr u e r a t m e d a n "life-cycle" (livs cykel) h a r e n b io l o g is k t d e t e r m i n e r a d p r ä g e l . S e m e r o m d e t t a i H ar ris ( 1 9 8 7 ) o c h H u ts o n o c h Je n k in s ( 1 9 8 9 ) . 3 För d e t a l j e r a d b e s k r iv n i ng a v d a t a m a t e r i a l e t , s e Statistics S w e d e n (1 9 9 6 ) . 4 P e n s i o n ä r e r h a r uteslutits från a n a l y s e n . S e m e r o m d e t t a u n d e r d e n o b e r o e n d e v a r i a b e l n t r a n s f e r e r i n g s g r a d . 5 K l a s s b a k g r u n d m ä t s g e n o m f a d e r n s k l a s s t i l l h ö r i g h e t ef t e r so m m o d e r n of ta a r b e t a r d e l ti d elle r inte alls, vilket s p e c i e ll t g ä l l e r för d e ä l d r e g r u p p e r n a .
6 Alla r e g r e s s i o n e r h a r o c k s å te st at s g e n o m att s e p a r e r a m ä n o c h kvinnor. A ld e r s e f f e k t e n f ö rs vi nn er inte, d ä r e m o t finns a n d r a in t r e s s a n t a k ö n s r e l a t e r a d e re su lt at s o m d o c k inte ä r i fokus i d e n n a s tu d ie .
★ R eferenser
A n d e r s s o n , Å. E., Fürth, T. & H o l m b e r g , I. ( 1 9 9 3 ) 7 0 - talister. O m v ä r d e r in g a r förr, nu o c h i fr a m tid e n . Sto ck h ol m: N a t u r o c h Kultur.
Bec k, U. ( 1 9 9 2 ) Risk S o c i e t y L on do n: S a g e .
Björklund, A. (1 9 9 2 ) "A C o m p a r i s o n B e t w e e n A ctu al Distri butio n of A n n u a l a n d Lifetime I n c o m e : S w e d e n 1 9 5 1 - 8 9 " , R e v ie w o f I n c o m e a n d W e a l th 3 9 : 3 7 7 - 3 8 7 . B u c h m a n n , M . (1 9 8 9 ) The S c r ip t o f Life in M o d e r n S o c i e ty C h i c a g o : University of C h i c a g o Press. C a r l e , J. ( 2 0 0 0 ) O p in io n o c h A k tio n G ö t e b o r g : S o c i o lo g i sk a Institutionen. C h i s h o l m , L. & d u B o i s - R e y m o n d , M . ( 1 9 9 3 ) "Youth Transition, G e n d e r a n d S o c i a l C h a n g e " , S o c i o l o g y 2 7 , 2 5 9 - 2 7 9 .
du Bo is-R eymond, M . (1 9 9 8 ) "I d o n ' t w a n t to c o m m it myself yet" J o u r n a l o f Youth S tu d ie s 1, 6 3 - 7 9 .
Ervasti, H. ( 2 0 0 1 ) "C la ss , indi vidualism a n d the Finnish w e l f a r e st a t e " , J o u r n a l o f E u r o p e a n S o c i a l P o licy 1 1, 9 - 2 3 . Furlong, A. & C a r t m e l , F. (1 9 9 7 ) Y o u n g P e o p le a n d S o c i a l C h a n g e B u c k i n g h a m : O p e n University Press.
G i d d e n s , A. ( 1 9 9 0 ) T h e C o n s e q u e n c e s o f M o d e r n i t y O x f o r d : Polity.
G i d d e n s , A. (1 9 9 1 ) M o d e r n ity a n d S elf-Id en tity — S e l f a n d S o c i e ty in th e Late M o d e r n A g e C a m b r i d g e : Polity Press. H a l l e r ö d , B. ( 2 0 0 3 ) "Varför får folk s o c i a l b i d r a g ? A n al y s a v s o c i a l b i d r a g s t a g a n d e t s b e s t ä m n i n g s f a k t o r e r . " S o c i a l v e te n s k a p lig tid sskrift, Å r g å n g 1 0 , N r 2 - 3 : 2 3 8 - 2 6 6 . Harris, C . (1 9 8 7 ) "The indi vidu al a n d so cie ty: a p r o c e s s u a l a p p r o a c h " , i B r y m a n, A. et al. (Red.) R e th in k in g th e Life C y c le L ond on: M a c m i l l a n . Hultin, M . ( 2 0 0 1 ) " F ö r ä n d r i n g a r a v u n g d o m a r s e t a b l e - r in g s p r o c e s s u n d e r 19 9 0 - t a l e t i S v e r i g e . N å g r a resultat från e n k o h o r ts tu d i e b a s e r a d p å s v e n s k a lo n g i tu d in e ll a r e g i s t e r d a t a " i D o k u m e n t a ti o n från N o r d i s k a s e m i n a r i e t i Loka Brunn h ö s te n 2 0 0 0 .
Hu tso n , S. & Je n k in s , R. (1 9 8 9 ) T a kin g th e S tra in . T a m ilie s , u n e m p l o y m e n t a n d th e tr a n s itio n to a d u lt h o o d . M ilt o n K ey ne s : O p e n University Press.
Hö rn qvi st, M . ( 1 9 9 4 ) "Att bli v u x en i oli ka g e n e r a t i o n e r " Fritzell, J. & Lu u n d b e r g , O . (Red.) V a r d a g e n s villkor S to c k holm: B r o m b e r g s .
In g le ha rt, R. ( 1 9 7 7 ) The S ile n t R e vo lu tio n P rin ce ton : Prin c e t o n University Press.
Ing leh art, R. (1 9 9 7 ) M o d e r n iz a ti o n a n d P o s tm o d e r n iz a tio n P rin ce to n, N J : Pr in ce to n University Press.
K u g e l b e r g , C . ( 2 0 0 0 ) "Young a d u l t life with a n d w it h o u t limits. D iff er en t d i s c o u r s e s a r o u n d b e c o m i n g a n a d u l t a m o n g S w e d i s h y o u n g p e o p l e " , Y o u n g 8 : 3 6 - 5 3 .
L u n d b e r g , S. ( 1 9 9 3 ) S e x tio å tto r : e n s tu d ie a v e n p o litis k g e n e r a tio n . S to ck ho l m : S y m p o s i u m .
Löfström, Ä. ( 2 0 0 3 ) A tt lillan ko m till jo r d e n U m e å , U m e å E c o n o m i c S tu di e s.
M a n n h e i m , K. ( 1 9 2 8 / 1 9 5 2 ) . 'The P r o b le m of G e n e r a - 1 tio ns' i Karl M a n n h e i m (Red.) E s s a y s o n th e S o c i o l o g y o f ■ K n o w le d g e L ond on: R o u t l e d g e & K e g a n Paul.
M a r t i n u s s e n , W . ( 1 9 8 8 ) S o li d a r i te t e n s g r e n s e r . O s l o :
U n iv er sit et sf ö rla g e t. 1
O s c a r s s o n , H. ( 2 0 0 2 ) S p å r i fr a m tid e n U N G - S O M - u n d e r - J
s ö k n i n g e n . G ö t e b o r g : S OM- insti tute t. ;
P ett ers so n, T. & G e y e r , K. ( 1 9 9 2 ) V ä r d e r in g s fö r ä n d r in g a r j i S v e r i g e . D en s v e n s k a m o d e l l e n , in d iv id u a lis m e n o c h rä ttv isa n . S to ck ho lm : U t b i l d n i n g s f ö r l a g e t B r ev s k ol a n . ;
Pollock, G . ( 1 9 9 7 ) " I n d iv i d u a li z a ti o n a n d th e tran sition to I a d u l t h o o d " , Y o u n g 5 , 5 5 - 6 8 . S C B (1 9 9 3 ) A r b e ts k r a fts u n d e r s ö k n in g a r n a 19 9 2 Ö r e b r o : I S C B - F ö rl ag . S C B ( 1 9 9 8 ) A r b e ts k r a fts u n d e r s ö k n in g a r n a 1 9 9 7 S to c k holm: S C B - F ö rl ag . S c h e d i n , S. ( 2 0 0 3 ) E k o n o m is k o jä m li k h e t : in k o m s tfö r d e ln in g o c h in k o m s ts k illn a d e r i S v e r ig e u n d e r 19 8 0 - o c h • 1 9 9 0 - fa le n . G ö t e b o r g : D ep t, of S o c i o l o g y . Statistics S w e d e n ( 1 9 9 6 ) S u p p le m e n t to A p p e n d i x 1 6 . . P o p u la t io n a n d W e l f a r e Statistics. The N a t i o n a l S w e d i s h | S u r v e y of Living C o n d i t i o n s (ULF). S o c ia ls ty r e l s e n ( 2 0 0 1 ) S o c i a l R a p p o r t 2 0 0 1 S to ck h o lm : S o c ia ls ty r e l s e n . S O U (1 9 9 4 ) U n g d o m a r s v ä lfä r d o c h vä rd e r in g a r . S to c k holm: Fritzes. S v a ll f o r s, S. ( 1 9 8 9 ) V em ä ls k a r v ä l f ä r d s s t a t e n ? Lund: Arkiv.
Svallfors, S. (1 9 9 2 ) D en s ta b ila v ä lfä r d s o p in io n e n . A ttity d e r till s v e n s k v ä lfä r d s p o litik 19 8 6 - 1 9 9 2 . ( A r b e t s r a p p o r t , S o c i o l o g i s k a Institutionen, U m e å Universitet).
Svall fo rs, S. ( 1 9 9 6 ) V ä lfä r d s s ta te n s m o r a lis k a e k o n o m i U m e å : B o r é a .
Svallfors, S. ( 1 9 9 9 ) M e lla n risk o c h tilltro: O p in io n s s tö d e t fö r e n k o lle k tiv v ä lfä r d sp o litik U m e å S tu d ie s in S o c i o l o g y N o 1 1 4 .
Tait, G . ( 1 9 9 5 ) " S h a p i n g the 'at-ris kyo ut h': risk, g o v e r n m e n - tality a n d th e Finn Repo rt ", D is c o u r se 1: 1 2 3 - 1 5 8 .
T a y lo r - G o o b y , P., H a r t l e y D., M u n r o , M . & Parker, G . ( 1 9 9 9 ) "Risk a n d th e W e l f a r e S t a t e " , British J o u r n a l o f S o c i o l o g y 5 0 , 2 , 1 7 7 - 1 9 4 . U n g d o m s s t y r e l s e n ( 1 9 9 9 ) S v e n s k u n g d o m s s to tis tik . U n g d o m s s t y r e l s e n s u t r e d n i n g a r nr 1 7 . S to ck h o l m : U n g d o m s styre lse n. U n g d o m s s t y r e l s e n ( 2 0 0 3 ) D e k o l lo r o s s u n g a U n g d o m s s t y re ls e n s skrifter 2 0 0 3 : 1 . S to ck ho lm : U n g d o m s s t y r e l s e n . W a l l a c e , C . & K o v a t c h e v a , S. ( 1 9 9 8 ) Y outh in S o c i e ty B a s in g s to k e : M a c m i l l a n . W e s t b e r g , A. ( 2 0 0 4 ) " F o r e v e r Y o u n g ? Y o u ng P e o p l e 's C o n c e p t i o n of A d u l t h o o d — Th e S w e d i s h C a s e ' J o u r n a l o f Youth S tu d ie s 7 , 3 5 - 5 3 . W i l e n s k y , H. ( 1 9 7 5 ) T h e W e l f a r e S ta t e a n d E q u a lity . Berkeley, University of C a l i f o r n i a Press.
W y n , J. & W h i t e , R. ( 1 9 9 7 ) R e th in k in g Youth Lond on: S a g e .
Å b e r g , R., S tr a n d , M . , N o r d e n m a r k , M . & Bolinder, M . ( 1 9 9 7 ) " M a s s a r b e t s l ö s h e t e n p å 9 0 - t a l e t " V ä lfä r d o c h o jä m lik h e t i e tt 2 0 - å r s p e r s p e k tiv 1 9 7 5 - 1 9 9 5 S to ck ho lm : S C B .
