Humanvetenskapliga institutionen Högskolan i Kalmar
391 82 Kalmar
Kurs: Omvårdnad – uppsats 15hp
Erfarenheter av att växa upp i en familj där en
förälder är drabbad av psykisk sjukdom
En systematisk litteraturstudie
Marie Swedberg och Lena Ulbaek
Handledare: Eva Gustafson Ej avsett för publikation Justerat och godkänt
Datum
………
Humanvetenskapliga institutionen Högskolan i Kalmar
391 82 Kalmar
Kurs: Omvårdnad – uppsats 15hp
Erfarenheter av att växa upp i en familj där en förälder är drabbad av
psykisk sjukdom.
- en litteraturstudie
Marie SwedbergLena Ulbaek
Sammanfattning
Att vara barn till en förälder som drabbats av psykisk sjukdom kan innebära ett svårt lidande. Syftet var att belysa erfarenheter av att växa upp i en familj där en förälder är drabbad av psykisk sjukdom. Litteraturstudien är baserad på åtta vetenskapliga artiklar. Artiklarnas resultat analyserades och resulterade i tre rubriker: att leva i ovisshet, strategier i vardagen och ansvar. I resultatet framkom att psykisk sjukdom hos föräldrar utgjorde stor ovisshet för barnen och att de saknade professionell hjälp. Barnen upplevde bristfällig och otillräcklig information och ansåg att vårdpersonalen inte involverade dem i vården. Sjuksköterskan måste vara lyhörd för hur barnen upplever situationen och erbjuda sitt stöd till dem. Det är också viktigt att se den psykiskt sjuke som en del i ett större sammanhang, där barnen spelar en betydelsefull roll.
Innehåll
Inledning... 1 Bakgrund... 1 Problemformulering... 1 Syfte... 2 Metod... 2 Etiska aspekter... 3 Inklusionskriterier... 3 Exklusionskriterier... 3 Genomförande... 4 Kvalitetsgranskning... 5 Analys... 5 Resultat... 6Att leva i ovisshet... 6
Strategier i vardagen... 7 Ansvar... 8 Diskussion... 9 Metoddiskussion... 9 Resultatdiskussion... 10 Referenser... 14
Bilaga 1. Databassökning
Bilaga 2: Artikelmatris
Bilaga 3: Granskningsmall
Inledning
I samband med en föreläsning där en kvinna med schizofreni berättade om sitt liv och sina barn väcktes många frågor hos författarna. Vi undrade hur hennes barn hade haft det i tider då hon var som sjukast? Hur såg deras vardag ut? Vad innebar deras mammas sjukdom för barnen? Vi vill genom en litteraturstudie försöka få svar på våra frågor och belysa barns upplevelse av att ha en psykisk sjuk förälder. Genom detta arbete kan vi medverka till att synliggöra barnen och lyfta fram deras erfarenheter.
Bakgrund
Barn till föräldrar med psykisk sjukdom finns mitt ibland oss, i skolan, bland vänner och bekanta. De är en grupp som inte alltid omtalas i föräldrarnas journaler inom vuxenpsykiatrin. Barnen är inte osynliga de är osynliggjorda (Skerfving, 2005).
I Sverige finns det omkring 100 000 barn som har en förälder med psykisk sjukdom. Anhöriga till människor med psykisk sjukdom kan drabbas hårt och upplevelsen kan vara extra jobbig för barnen (Östman, Hansson & Andersson, 2000). Det är vanligt att barn till föräldrar med symtom på psykisk sjukdom tar på sig ansvar och skuld för förälderns sjukdom eller att de t o m är rädda att föräldern ska skada dem. Dessa barn axlar ett stort ansvar för sina föräldrar från tidig ålder. Det är ett ansvar som varar under hela uppväxttiden och långt in i vuxenlivet. Människor med psykisk sjukdom tillhör ofta en problembaserad grupp pga den psykosocialt belastade livssituationen såsom separationer, uppbrott, familjevåld, missbruk, suicidförsök och fosterhemsplaceringar. Ansvaret att vara förälder underlättar inte den psykiskt sjukes situation. Ett ökat familjeansvar och en ekonomisk belastning kan förvärra sjukdomstillståndet (Skerfving, 2005). Psykiska sjukdomar karaktäriseras av att den drabbade har en störning som påverkar tänkandet, upplevelser och känslor. Detta kan leda till att
verklighetsanknytningen bryts och negativa tankar om sig själv och andra uppstår. Besvären kan vara av både psykisk och fysisk art. Vetenskapen har inte lyckats lösa detta, det finns däremot olika teorier om vad som orsakar ett insjuknande. (Lökensgard, 2007).
Problemformulering
När en förälder har drabbats av psykisk sjukdom påverkar det nästan ofrånkomligen de barn som är praktiskt och känslomässigt beroende av mamman eller pappan. Antingen de bor tillsammans på heltid eller bara träffas sporadisk, kommer barnens liv i mindre eller större
omfattning att präglas av att deras föräldrar mår dåligt ( Andersson, Bärnhielm, Bulow, Sundgren & Topor, 2005). När en familjemedlem drabbas av psykisk sjukdom påverkas hela familjen. Vardagliga funktioner, familjestrukturen liksom relationer kan påverkas (Wright & Leahey, 2000). Hur familjen påverkas kan också bero på om det är mamman eller pappan som drabbats av sjukdom. Mödrar har vanligen huvudansvaret för barnen, speciellt den första tiden i barnets liv. Om mamman drabbats av sjukdom underlättar det för barnet om det finns en närvarande pappa som kan ta ansvar. Är pappan drabbad av sjukdom innebär det en förlust och känslomässig påfrestning och sorg, men det får oftast inte lika stora praktiska
konsekvenser. Skam, ensamhet, rädsla, ansvar, hat och kärlek är ofta förekommande känslor i familjer där någon drabbats av sjukdom ( Skerfving, 2005). De sociala relationerna blir oftast mycket begränsade för ett barn i denna miljö. De kan ha svårt att ta hem kamrater eftersom de inte vet hur föräldern mår och beter sig. Bekanta stöts bort av förälderns beteende vilket kan leda till att familjen förlorar sina vänner. Barnet kan känna skam och maktlöshet i sin situation när de har en sjuk förälder ( Sigling, 2002). Genom sitt omvårdnadsansvar har sjuksköterskan bland annat skyldighet att arbeta för att minska lidande, tillgodose patientens och de närståendes behov av stöd och förebygga ohälsa (SOSFS 1993:17).
Syfte
Syftet är att belysa erfarenheter av att växa upp i en familj där en förälder är drabbad av psykisk sjukdom.
Metod
För att sätta oss in i problemområdet började vi leta information på olika bibliotek. Vi fick även lästips från en psykisk rehabiliterings enhet ( PRE) i Kalmar och av vår handledare. Vi letade på Internet för att få en bild av vilka som forskade inom vårt problemområde och där hittade vi information från docent Margareta Östman, Malmö högskola. Vi tog del av hennes arbete och fick genom detta nya uppslag på sökord. I denna studie har vi använt oss av systematisk litteraturstudie som metod. Det innebär att med utgångspunkt från en tydligt formulerad fråga inom ett valt område systematiskt söka, kritiskt granska, analysera samt sammanställa relevant forskning (Forsberg & Wengström, 2006). Systematisk
litteratursökning har många viktiga funktioner för sjuksköterskan som vill söka
evidensbaserad kunskap. Ett syfte kan vara att få mer kunskap och orientera sig i vad som finns sammanställt inom ett visst problemområde för att förbättra omvårdnaden. Det kan
också finnas luckor inom forskningen som identifieras genom en systematisk litteraturstudie och detta kan leda till fortsatt forskning (Polit & Beck, 2004).
Etiska aspekter
Det är viktigt att göra etiska överväganden vid valet av studier. Samtliga artiklars resultat ska redovisas, både de resultat som stödjer samt de som inte stödjer området. Det är oetiskt att endast redovisa de data som stödjer hypotesen ( Forsberg & Wengström, 2006).
Litteraturstudien inkluderar endast studier som fått tillstånd av etisk kommitté eller där noggranna överväganden gjorts. Vetenskapsrådets riktlinjer för god medicinsk forskning har följts, vilket innebär att oredlighet inte förekommer så som att fakta hittats på eller metoder har kopierats eller stulits utan att tala om källan ( Vetenskapsrådet, 2007).
Inklusionskriterier
Artiklar skrivna på engelska, publicerade i vetenskapliga tidskrifter för att få relevant information inom området som vi valt att skriva om. Fokus skulle vara på barns perspektiv om erfarenheter av att växa upp med en psykiskt sjuk förälder. Studiernas metod kunde ha antingen kvalitativ eller kvantitativ ansats. Kvalitativa forskningsartiklar bedömdes relevanta att inkludera i detta arbete för att kunna förstå, förklara fenomen, upplevelser eller
erfarenheter (Forsberg & Wengström, 2006). Artiklar från 1997 och framåt har inkluderats eftersom en viss begränsning med avseende på aktualitet måste göras.
Exklusionskriterier
Artiklar vars resultat varit inriktade på barn som ligger i riskzonen för att utveckla psykisk sjukdom pga förälderns sjukdomsbild har exkluderats eftersom detta inte är relevant till syftet. Artiklar som handlat om stöd, team och gruppinsatser för barnen och familjerna har också exkluderats därför att syftet i studien inte var att undersöka vilka omvårdnadsåtgärder som skulle kunna hjälpa barnen med en psykisk sjuk förälder. Vi har även valt bort artiklar som haft en familjefokuserad inriktning där det inte varit fokus på barnens upplevelser. Artiklar som enbart hade titel och inte något abstrakt exkluderades eftersom det inte gick att avgöra om det var relevant för denna studies syfte
Genomförande
Litteratursökningen genomfördes under september och oktober månad 2007 i databaserna Cinahl och Pub Med. Båda innehåller främst omvårdnadsforskning och är därmed användbara för sjuksköterskor ( Polit & Beck, 2004). Dessutom gjordes sökning i PsycINFO eftersom denna databas innehåller psykologisk forskning inom omvårdnad, medicin och närliggande områden (Forsberg & Wengström, 2006). Vidare har sekundärsökningar gjorts med hjälp av artiklars referenslistor. Artiklar publicerade av Docent Margareta Östman har lästs och använts där det varit relevant utifrån vårt syfte. Efter att ha avgränsat problemområdet formulerades sökord som lade grunden till litteratursökningen ( Forsberg & Wengström, 2006). De sökord som användes var child, parent, mental illness, experience, family member och adolescent. Litteratursökningen resulterade i flera tusen träffar som efterhand
begränsades. Enligt Willman & Stoltz (2002) används den booleska sökoperatorn AND som ger ett smalare resultat. Denna sökoperator kombinerar söktermer på olika sätt och innehåller även OR som utvidgar en sökning och ger ett bredare resultat och NOT som begränsar sökningen.
Även i den ämnesövergripande databasen ELIN@Kalmar har sökningar gjorts med olika sammansatta ord såsom resilience, adaption, mood disorder, adolescent, parent, child, relations, family och experience för att fånga upp studier inom vårt problemområde. Denna databas är bred och innehåller fulltexter. Här hittades en del artiklar som tidigare hade påträffats i andra databaser. Enligt Willman & Stoltz (2002) bör varje sökord slås upp i databasens uppslagsverk thesaurus. Thesaurusfunktionen finns i PsycINFO och Cinahl. Denna visar på vilka söktermer som är relevanta att använda för ett visst ord (Backman, 1998). Trunkering av vissa ord har gjorts för att täcka in fler varianter av ett begrepp, vilket kan öka antalet träffar (Forsberg & Wengström, 2006). Några exempel på ord som använts med trunkering är orden parent*, child*, mentall illness*, adolescent*, family* och mood disorder* . Denna metod tillförde en ny artikel till vårt arbete. I tabell 1, se bilaga 1, som redovisar sökningen i PsycINFO är artikeln som valdes till kvalitetsgranskningen i sökning 4 och 5 samma artikel. Dessutom gjordes en kompletterande sökning i PsycINFO som
redovisas i tabell 2, som resulterade i ytterligare tre nya artiklar. Tidsbrist gjorde att vi inte sökte vidare med detta sökord. I tabell 5, som redovisar sökningen i Cinahl, är två av
artiklarna som valdes till kvalitetsgranskning, samma artiklar som i tabell 4. Det är viktigt att komma ihåg att databaserna är uppbyggda på olika sätt och därför kan samma ord ha olika benämningar. För att avhålla sig från publiceringsbias (snedvridet urval) är det viktigt att söka litteratur från flera källor (Willman & Stoltz, 2002). Vi valde att gå igenom titlarna på
sökträffar upp till 300, och mot bakgrund av syftet hitta relevanta artiklar. Då intressanta titlar påträffades lästes även abstraktet för att avgöra om dess innehåll var relevant till syftet.
Kvalitetsgranskning
Initialt lästes arton artiklar av författarna var för sig för att få en uppfattning om relevansen för denna studies syfte. Därefter valdes åtta artiklar med kvalitativ metod ut för
kvalitetsgranskning. Vid kvalitetsgranskning av de kvalitativa artiklarna har vi använt oss av granskningsmallen för kvalitativa studier ( Friberg, 2006), se bilaga 2. I granskningsmallen ges förslag på fjorton frågor som är lämpliga att använda. Av dessa har vi valt ut elva frågor för denna kvalitetsgranskning , eftersom vi bedömde att detta var tillräckligt för att kunna värdera artiklarnas kvalité. Om en granskningsfråga kunde besvaras med ja fick denna 2 poäng, delvis 1 poäng och nej 0 poäng. När granskningen av artikeln var klar räknads den sammanlagda poängen ihop och resultatet kunde utmynna i antingen en hög kvalité 16 – 22p, medel 8 -15p eller låg 0-7 poäng, vilket enligt Willman och Stoltz (2002) är ett exempel på hur studier kan bedömas. Författarna kvalitetsgranskade artiklarna var för sig och därefter jämfördes de resultat som författarna hade kommit fram till. Artiklarnas kvalité hade bedömts likvärdigt av författarna. Detta resulterade i att samtliga åtta artiklar togs med i studien. Av dessa bedömdes sex artiklar ha hög kvalité och två medel kvalité.
Analys
I denna litteraturstudie har vi försökt fånga erfarenheten av att växa upp med en psykiskt sjuk förälder. I vårt fall har de artiklar som valts och som passat till vårt syfte haft kvalitativ metodansats, se bilaga 2.
Kvalitativ forskning används för att beskriva den subjektiva upplevelsen av den situation forskaren är intresserad av ( Holloway & Wheeler, 2002). Syftet med analysen är att bringa ordning bland insamlad data samt att ge systematik och överskådlighet. Analysen innebär att data blir ändamålsenlig och tolkningsbar så att den kan relateras till problemställningen ( Backman, 1998). Initialt lästes artiklarna av författarna var för sig för att få en helhetsbild. Därefter lästes deras resultatdelar med stöd av följande analysfrågor. Hur upplevde barnen sin vardag? Hur hanterade barnen sin situation? Svaren på analysfrågorna från artiklarnas
resultatdelar, skrevs ner var för sig av författarna. Dessa sammanställdes och jämfördes för att se hur de motsvarade problemställningen. Därefter diskuterades sammanställningarna och
huvudkategorier växte fram som sedan användes till olika teman. Teman bildade rubriker 1)Att leva i ovisshet 2) Strategier i vardagen 3) Ansvar.
Resultat
Att leva i ovisshet
Många barn hade lite information och kunskap om förälderns psykiska sjukdom och uttryckte stor oro, frustration och rädsla över detta. De hade även lite vetskap om sjukhusvård och medicinering ( Stallard, Norman, Huline – Dickens, Salter & Cribb, 2004; Meadus & Johnson, 2000; Riebschleger, 2004; Garley, Gallop, Johnston & Pipitone, 1997).
En del barn uttryckte en önskan att få veta mer. De var angelägna om att förstå hur deras förälder hade blivit sjuk, hur symtomen visade sig och vilken behandling som fanns att få. Barnen upplevde oro över om det var deras fel, att de hade varit dumma och olydiga. Bristen på kunskap gjorde att deras oro för sin egen hälsa och framtid ökade. Dessa barn kände sig ensamma och hjälplösa och kämpade med sin ovisshet. Barnen kände en allvarlig störning i familjelivet när föräldern blev psykiskt sjuk. Detta väckte känslor som rädsla, förlust och ansvar. Barnen beskrev också att deras föräldrar hade ett underligt beteende, var onåbara och var inkonsekventa i sin föräldraroll (Stallard et al., 2004; Meadus & Johnson, 2000). En del barn ville inte ha information om förälderns sjukdom. De var rädda för att detta skulle bli en börda och påverka dem och relationen till sin förälder ( Stallard et al., 2004). Ett barn var mycket oroligt över att hennes mamma som var deprimerad skulle ta livet av sig eller genom en olycka sätta eld på huset. Andra orosmoment var om föräldern skulle kunna följa med dem till skolan eller hjälpa till med läxorna. De funderade på hur sjukdomen uppkommit och hur de skulle få den att försvinna. Ett barn beskrev sin värld som oviss. Hon visste inte vad som skulle hända och tog en dag i taget ( Stallard et al., 2004; Garley et al., 1997; Meadus & Johnson, 2000). Många barn ansågs för små och fick inga svar på sina frågor om att få veta mer om sin förälders psykiska sjukdom. Ett sätt att försöka hitta svar var för barnen att gå till skolbiblioteket. Ett barn försökte förgäves förstå sin mamma, han visste att hon var sjuk men kunde inte förstå vad det var som var fel (Garley et al.,1997). Samtidigt tyckte inte barnen att förälders psykiska sjukdom var den mest stressade faktorn i deras liv. Hotande skilsmässa och fattigdom var mer stressande ( Riebschleger, 2004). Många barn kände sig osynliga och ignorerades när hälso- och socialarbetare var på besök i deras hem. Det var ingen som vände sig till dem och berättade för dem om förälderns psykiska sjukdom ( Meadus & Johnson, 2000; Aldrige, 2006). De dåliga dagarna utmärktes av att barnen kände sig oroliga, rädda,
förvirrade och arga. De fick mindre uppmärksamhet från sina föräldrar, förutom att föräldrarna skrek på dem ( Riebschleger, 2004).
Strategier i vardagen
Barnen använde sig av olika slags strategier för att klara av vardagen med en psykisk sjuk förälder. Många barn talade om värdet av att ha vänner som stöd. Vännerna var ett stöd även om de inte pratade med dem om förälderns sjukdom. Barn som hade längre erfarenhet av sin förälders psykiska sjukdom kunde se det humoristiska i olika situationer som uppstod i livet. De upplevde att de hade lättare att se positivt på tillvaron. De kände också att det var tillåtet att reagera med ilska. Barnen kunde uttrycka starka negativa känslor mot sin förälder som de kunde försvara genom att förklara att det inte var deras förälder de var arga på utan på sjukdomen (Garley et al., 1997; Meadus & Johnson, 2000; Karp & Tanarugsachock, 2000). Många barn levde med ovisshet hur framtiden skulle bli och för att klara av detta tog de en dag i sänder ( Meadus & Johnson, 2000; Rose, Mallison & Walton-Moss, 2002; Jeon & Madjar, 1998). Barnen hade en önskan att allt skulle bli så normalt som möjligt. De ville att den psykiskt sjuke föräldern skulle bli bättre, att det praktiska skulle fungera i vardagen och att familjeförhållandena skulle kännas positiva. Barnen försökte se förälderns sjukdom som vilken annan sjukdom som helst som ett sätt att normalisera sin tillvaro ( Stallard et al., 2004; Meadus & Johnson, 2000). Ett barn hade hittat en känsla av valmöjlighet i sitt förhållande till sin psykisk sjuke förälder och detta gav barnet hopp. Barnet tänkte på vad som kunde göras för att det skulle bli bättre, istället för att fly ifrån situationen ( Rose et al., 2002). Det fanns barn som inte pratade med någon annan om att deras förälder hade drabbats av psykisk sjukdom. Detta var ett sätt för dem att hantera sin situation (Garley et al.,1997). Ett barn hanterade sin faders psykiska sjukdom genom att stöta bort honom. Barnet ville inte att han skulle vara hans förälder längre och försökte hitta en ny fadersgestalt ( Rose et al., 2002). Barn som tog ansvar ville ha stöd och hjälp att bemästra sin förälders sjukdom. Barnen ville också ha erkännande för vad de gjorde. De hade behov av regelbundna kontakter med
vårdpersonal antingen genom hembesök eller telefonkontakt. Barnen menade att ibland kunde det räcka med ett fem minuters telefonsamtal för att känna att de fick stöd (Aldrige, 2006). Barn till föräldrar med psykisk sjukdom jämförde sin egen familjesituation med sina
kamraters. På detta sätt hade barnen lagt märke till att det inte var som det skulle i sin familj ( Riebschleger, 2004).
De barn som var medvetna om förälderns sjukdom visste att den var kronisk. Sjukdomen kunde kontrolleras men inte botas (Garley et al.,1997). Barnen föreslog att andra i samma
situation skulle gå i terapi, erkänna sina känslor, hitta någon att lita på, prata, ha vänner och framförallt måste barnen få försäkran om att det inte var deras fel att föräldern fått psykisk sjukdom. Barnen upplevde att de goda dagarna utmärktes av att den psykiskt sjuke föräldern mådde bra. Barnen fick mer uppmärksamhet från sin förälder och kunde känna glädje när föräldern läste en saga eller tittade på TV tillsammans med dem. Barnen tyckte också att goda dagar innehöll mer kommunikation från föräldrarna. Föräldern kunde fråga hur de hade haft det i skolan och föra en konversation vid matbordet. Föräldrarna visade också mer känslor av ömhet och kramade om sina barn ( Riebschleger, 2004).
Ansvar
När sjukdomen plötsligt blev en realitet för barnen skulle de försöka att tänka sig in i den nya situationen. De kände en stor saknad och sorg över att ha mist sin förälder. Rollerna blev omvända, föräldrarna uppträdde inte längre som en förälder. Barnen kände en otroligt tung börda att ta hand om sin psykiskt sjuke förälder. Rollerna förändrades och de upplevde att de hade ett stort ansvar som kom i konflikt med sitt eget liv och utveckling. Vid tider då
föräldrarna var inlagda på sjukhus tog barnen över vardagliga sysslor i hemmet och ansvar för eventuella småsyskon. De gav stöd i kritiska situationer, var tillgängliga när föräldern hade svåra stunder i sin mentala hälsa som psykoser och självskadebeteende. De tog också hand om föräldrarnas medicinering så att det blev rätt. Vissa barn upplevde att när de var hos sina föräldrar ingav det en trygghet och förebyggde sjukdomsutbrott. Barnen tog ofta på sig en föräldraroll, men kunde ändå känna att föräldrarna hade kvar statusen att vara just föräldrar. Barnen upplevde då att vårdandet av den psykiskt sjuke föräldern stärkte banden dem emellan (Aldrige, 2006; Karp & Tanarugsachock, 2000; Garley et al., 1997; Rose et al., 2002; Jeon & Madjar, 1998). Barnen tog ofta på sig skulden för föräldrarnas sjukdom och var oroliga att de skulle ärva eller smittas av den. Andra barn var oroliga över sina föräldrars självmordstankar och att medicinen var droger. Barnen tog på sig ett stort ansvar när den psykiskt sjuke
föräldern kom hem på permission och kunde vara oroliga hela tiden föräldern var hemma ( Riebschleger, 2004; Stallard et al., 2004; Meadus & Johnson, 2000). Förutom problemen att vårda en förälder med psykisk sjukdom var barnen konstant påminda om att liver var mycket svårare för en person med psykisk sjukdom. Denna syn på sin sjuke förälder hjälpte barnen att se det lidande och den smärta som föräldern hade. Detta gjorde att barnen i vissa fall hade ett generöst sinnelag som var ovanligt. Barnen var oroliga över hur deras förälder upplevde samhället som inte var speciellt tolerant mot människor med psykisk sjukdom och ville därför göra samhället till en mindre hotande plats ( Jeon & Madjar, 1998). Ett barn såg det som en
moralisk plikt att ta ansvar sin förälder. Barnet menade att hon inte kunde möta Gud om hon inte visste att hon hade gjort allt som stod i hennes makt (Karp & Tanarugsachock, 2000).
Diskussion
Metoddiskussion
I denna studie har vi använt oss av systematisk litteraturstudie som metod. En fördel med denna metod är, enligt Polit & Beck (2004), att det ger en översikt på vad som finns forskat inom ett visst område och därigenom kan omvårdnadsarbetet utvecklas. En nackdel med metoden är att det är en sekundärkälla där författarna till litteraturstudien kan ha tolkat orginalartiklarna felaktigt ( Polit & Beck, 2004). En svaghet med vår litteraturstudie kan vara att artiklarna som ingick i analysen var skrivna på engelska, då information kan gå förlorad när det gäller förståelse och översättning av texterna. Enligt Forsberg och Wengström (2006), kan en kvalitativ forskningsintervju vara ostrukturerad. Forskaren deltar i samtalet men intar också en lyssnande roll och försöker förstå även det som sägs mellan raderna. Ofta används en bandspelare vid intervjun och tal, hummande och alla pauser nedtecknas, tolkas och analyseras. I en litteraturstudie går detta förlorat som kan berätta mycket om
intervjupersonens upplevelser.
Vid artikelsökningarna till denna litteraturstudie visade det sig vara svårt att hitta relevanta artiklar som stämde överens med våra inklusionskriterier. De artiklar som slutligen bedömdes hade kvalitativ ansats och var relevanta till vårt syfte. Vid sökningar i databaserna användes flera sökord och kombinationer. En styrka i detta arbete är att tre relevanta databaser har använts. Friberg (2006) påstår att val av databas beror helt och hållet på vilket
informationsbehov som finns. Vi har gjort manuella sökningar, där vi bl a hittade ordet ”Parental mental illness” vilket tillförde tre relevanta artiklar till arbetet. Även böcker och tidskrifter har använts för att få ytterliggare inblick i problemområdet. Vi fann en relevant avhandling, Östman et al. (2000), inom området psykiatri genom att leta i Vårdfackets
sökregister, som är en facktidning för vårdförbundet i Sverige. Vi har även provat att använda trunkering i databasen PsycINFO, vilket tillförde en relevant artikel till vår studie. Thesaurus användes i PsycINFO och PubMed, men detta tillförde inte något till sökningen. Forsberg och Wengström (2006) anser att forskning är färskvara och aktuell endast upp till fem år. Detta eftersträvade vi till en början men då vi inte fann tillfredställande antal artiklar utökades åren till tio år. Flertalet av artiklarna är dock publicerade under 2000-talet. I denna studie
amningspsykoser och de som beskrev olika råd, stöd och teamarbete för psykiskt sjuka uteslöts. Alla deltagare i artiklarnas urval som benämnts barn har ingått i vår studie, oberoende av ålder. För att öka en litteraturstudiers trovärdighet kan forskartriangulering användas. Forskartriangulering innebär att minst två författare, oberoende av varandra har analyserat och tolkat data ( Polit & Beck, 2004). Detta tillämpades eftersom författarna enskilt läste, analyserade och granskade samtliga artiklarna för att därefter tillsammans sammanställa resultatet. Enligt Friberg (2006) har kvalitativa artiklar en utgångspunkt i att bättre förstå individens upplevelse, förväntningar, erfarenheter och behov. Vid kvalitetsgranskningen av artiklarna användes en granskningsmall ( Friberg, 2006). Att använda ja, delvis och nej svar vid kvalitetsgranskningen bedömdes vara en bra metod för värdering av artiklarna. Det drog ut på tiden innan relevanta artiklar till vårt problemområde påträffades. Detta medförde att arbetet skedde under stark tidspress som i sin tur kan ha påverkat analys och reflektion. Vi anser att resultatet i vår studie kan överföras till andra grupper, t ex personer med kroniska sjukdomar. Barn till föräldrar som har en kronisk sjukdom kan också känna ovisshet, tar ett större ansvar i vardagen och behöver hitta nya strategier för att kunna handskas med den nya situationen. Studierna som ingår är utförda i Australien, Canada, England och U.S.A. vilket talar för att litteraturstudiens resultat kan överföras till större delen av västvärlden. Vi har olika erfarenheter av det problemområde som belysts i denna studie. Däremot har vi strävat efter att inte blanda in våra egna föreställningar. För att inte påverka resultatet så att det blir snedvridet.
Resultatdiskussion
Syftet med den systematiska litteraturstudien var att belysa erfarenheter av att växa upp i en familj där en förälder är drabbad av psykisk sjukdom. Psykisk sjukdom kan yttra sig genom hallucinationer, starka känsloutbrott och undandragande av kontakt. Även frånvaro av
sjukdomsinsikt kan förekomma vilket betyder att omgivningens och den sjukes uppfattning av verkligheten skiljer sig. I en del fall kan förvirring förekomma. Patienter som känner sig ångestfyllda eller nedstämda mår dåligt, till skillnad från en psykotisk patient som kan må bra (Allgulander, 2005). Psykisk sjukdom är alltså ett mångtydigt begrepp som omfattar många olika diagnoser och symtom med olika prognoser, intensitet och uttrycksformer. Dessa tillstånd är inte statiska utan förändras över tid (Skerfving, 2005). Det vi fann vara det mest väsentliga var att barnen hade ett enormt behov av kunskap och information om sin förälders psykiska sjukdom. I studier av Stallard et al. (2004), Aldrige (2006), Karp & Tanarugsachock
(2000) och Garley et al. (1997) framkommer det att barn hade en önskan om att få mer kunskap om sina föräldrars psykiska sjukdom. Barnen hade olika strategier att hitta kunskap om psykisk sjukdom men ibland var det endast genom att jämföra med andra familjer som de kunde konstatera att något inte stod rätt till. Det framkom också att dessa barn hade erfarenhet av att professionell personal inte tog notis om dem eller t o m inte visste att de fanns i den sjukes familj.
Enligt Antonovsky (1991) är känsla av sammanhang (KASAM), ett centralt begrepp om vad som gör människor mer motståndskraftiga mot fysiska och psykiska påfrestningar. Han menar att det skyddar individen mot att utveckla sjukdom och främja hälsa. I KASAM ingår tre komponenter: känsla av meningsfullhet, känslan av hanterbarhet och känslan av begriplighet. En individ som förstår den omgivning hon eller han befinner sig i och som kan hantera eller påverka sin situation och som kan finna en mening i det som sker, har förutsättningar att bli och förbli frisk och att utvecklas positivt. Riebschleger (2004) fann att barnen delade in vardagen i goda och dåliga dagar. Under goda dagar fick de mycket positiv uppmärksamhet av sina föräldrar och under de dåliga dagarna brottades de med känslor som oro, förvirring och ilska. Garley et al. (1997) och Stallard et al. (2004) belyser barns oro och hur de hanterar vardagen. Flera barn var rädda att föräldrarna skulle separera. Garley et al. (1997) och Meadus & Johnson (2000) tar i sina studier upp barns upplevelser av att ta hand om sina föräldrar. Många barn tyckte att det var en otrolig tung börda och fick ta en dag i taget. Enligt Lögstrup (1992), kan barn känna att vårdandet är deras uppgift i livet och att den psykiskt sjuke föräldern alltid ska ha en plats hos dem för att kunna söka stöd. Att tillvarata en annan människas liv genom den naturliga kärleken innebär att även tillvarata sitt eget liv. Skerfving (2005) beskriver att i barns upplevelser finns det vissa teman som återkommer. Till exempel är det vanligt att barn till psykiskt sjuka tar ansvar för sin förälder vilket kan leda till en omvänd föräldra- barnrelation och att barnet sätter sina egna behov och känslor i bakgrunden. Vanligt förekommande är också känslor av skuld för att ha förorsakat sin förälders sjukdom och skam över sin förälder och sin familj. Denna skam kan leda till isolering och tystnad kring förälderns sjukdom. Erikson (2001) beskriver en kamp mellan ansvar och skuld för den andre. Skulden binder människan och ansvaret befriar. Innerst inne söker människan ett ansvarstagande både för sig själv och för den andre. Erikson talar också om begreppet medlidande. Hon menar att medlidande förutsätter mod. Med mod menar hon att ta ansvar och att ha mod är att offra någonting av sig själv. Upplevelsen av den andres situation och motivet för handlandet blir medlidande. Barnens egen lycka sätts i bakgrunden och viljan att hjälpa föräldern tar överhand. Enligt Andersson et al. (2005), benämns barnens förmåga att klara sig, att stå emot psykiska påfrestningar, resilience. Med resilience menas mental återhämtningsförmåga eller motståndskraft, som grundar sig dels på egenskaper hos barnet,
dels på omgivningens påverkan. Graden av motståndskraft är inte statisk, den förändras över tid och i den mån omständigheterna kräver det. En gemensam nämnare i definitionerna av hur resilience utvecklas, är att individens bakgrund, grad av interaktion mellan föräldrar och barn är avgörande för det sätt barnet utvecklas för att skydda sig och reducera ångesten inför stressfyllda livssituationer. Annat som medverkar till resilience är tillgången till vuxna som kan fungera som stöd. Skola och fritid är positiva arenor som kan leda till en ökad positiv självbild hos barnet och därigenom stärka dennes självförtroende. Detta kan ge nya möjligheter till förändring av barnets eller den unges livssituation.
Denna litteraturstudie har gett oss ökade kunskaper om hur barn till psykiskt sjuka kan uppleva sin situation och vilka behov de kan tänkas behöva. Dessa kunskaper anser vi har betydelse för hur sjuksköterskan ska kunna tillmötesgå barnen och kunna sätta sig in i deras situation. Det behövs ytterliggare forskning kring barns erfarenheter av att växa upp med en psykiskt sjuk förälder. Sjuksköterskan måste vara lyhörd inför hur barnen upplever
situationen, och erbjuda sitt stöd till dessa. Det är också viktigt att se den sjuke som en del i ett större sammanhang, där barnen spelar en viktig roll. Därför anser vi att stöd är en viktig omvårdnadsintervention när det handlar om barn till föräldrar som lider av psykisk sjukdom. Att bli uppmärksammad och få stöd och information om sjukdomen och dess förlopp är en viktig del som många barn känner avsaknad av.
Med kunskap om erfarenheter hos barnen som växer upp med psykiskt sjuka föräldrar, framkommer också vilka påfrestningar som kan uppstå för barnen. Krisbearbetning är en viktig del i omvårdnadsarbetet, samt att informera om sjukdomen och dess prognos.
Enligt Skerfving (2005) är ett sätt att genomföra detta på att lägga upp en plan med stödjande samtal med barn och föräldrar. Dessa samtal kan handla om hur de upplever situationen, och utifrån deras berättelse ge stöd och råd som hjälper både dem och den sjuke vidare. Genom att vi fördjupat oss i familjefokuserad omvårdnad har vi utvecklat kunskapen till att kunna
involvera även vänner, bekanta och närstående för att få en förståelse och ett stöd i sjukdomen.
Familjefokuserad omvårdnad grundar sig i att familjen har stor betydelse för välbefinnandet och hälsan hos de enskilda individerna i familjen. Det är viktigt att sjuksköterskan gör en bedömning av hur sjukdomen påverkar familjen och hur familjens samspel inverkar på hälsan, sjukdomens utveckling samt förbättringen. Sjuksköterskan bör lägga fokus på de reaktioner familjemedlemmarna uppvisar som tecken på psykisk sjukdom ( Wright & Leahey, 2000). Förstärkande och medvetet framhållande av familjens resurser har ett djupgående
inflytande på familjen. Familjemedlemmarna kan reagera på ett affektivt och dramatiskt sätt på utmaningar. De kan bekräfta att de känner sig förstådda och hörda, eller med tårar i ögonen beskriva hur bejakande de känner sig av sjuksköterskans bekräftelse. En viktig aspekt är också att det stöd som framkommer präglas av ömsesidighet (Wright, Watson & Bell 2002). Socialtjänstlagen framhåller att barn har rätt till råd och stöd kring en förälders sjukdom. Stödet måste ges med sekretesslagens bestämmelser i åtanke, och sekretessen gäller också gentemot individens anhöriga (Moore & Waltré, 2001). Barnens sorg handlade mycket om alla de förluster som allvarlig sjukdom alltid innebär. Vidare framkom det att barn till
psykiskt sjuka föräldrar levde med ständig oro över hur föräldern hade det och hur framtiden skulle komma att bli. Att sätta sitt eget liv åt sidan för att kunna ta hand om föräldern med psykisk sjukdom, utgör stor börda och ett stort ansvar för en del barn. De sörjde över alla förluster som sjukdomen medförde, både sina egna och föräldrarnas ( Karp &
Tanarugsachock, 2000; Meadus & Johnson, 2000; Riebschleger, 2004). Lidandet kan förändras till en positiv kraft förutsatt att individen kan formulera det och dela det med en annan människa. Genom att dela de djupaste hemligheterna, det som skrämmer mest och får individen att inte fördöma sig själv ger kraft till förvandling. Det handlar om att hitta en människa värdig vår tillit (Eriksson, 2001).
Det är vanligt att psykiskt sjuka föräldrar lever tillsammans med sina barn. Av de föräldrar som inte bor tillsammans med sina barn har de flesta ändå umgänge och kontakt med barnen. Trots detta är det fortfarande ovanligt med insatser inom vuxenpsykiatrin som riktar sig till patienten som förälder, till barnen och till familjen som helhet. Barnen finns oftast inte ens med i de datajournaler som används på många håll. Därför saknas säkra uppgifter om hur många barn det är ( Andersson et al., 2005).
Referenser
Aldrigde, J. (2006).The Experience of Children Living with and Caring for Parents with Mental Illness. Child Abuse Review, 15, 79-88.
Allgulander, C. (2005). Klinisk Psykiatri. Lund: Studentlitteratur.
Andersson, G., Bulow, P., Bäärnhielm, S., Sundgren, M., & Topor, A.(2005). Social
Psykiatri. Stockholm: Bonniers.
Antonovsky, A .(1991). Hälsans mysterium. Natur och kultur: Stockholm.
Backman, J.(1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Eriksson, K. ( 2001). Den lidande människan. Stockholm: Liber.
Friberg, F.(Red.).(2006) . Dags för uppsats. Lund: Studentlitteratur
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2006). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur & Kultur.
Garley, D., Gallop, R., Johnston, N., & Pipitone, J. ( 1997). Children of the mentally ill: a qualitative focus group approach. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 4, 97 – 103.
Holloway, I., & Wheeler, S. ( 2002). Qualitative research in nursing. Oxford: Blackwell Sciences.
Jeon,Y-U., & Madjar, I. (1998).Caring for a Family Member with Chronic Mental Illness.
Qualitative Health Research, 8, 694 – 706.
Karp, D.A., & Tanarugsachock,V. (2000). Mentall Illness, Caregiving and Emotion Management. Qualitative Health Resarch, 10 (1), 6-25.
Lökensgard, I. (2007). Psykiatrisk vård och specifik omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.
Meadus, R.J., & Johnson , B. ( 2000). The Experience of being an adolescent child of a parent who has a mood disorder. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 7, 383- 390. Moore, C., & Waltré, E. (2001). Råd till föräldrar. Värnamo: Fälth & Hässler
Polit, D. F., & Beck, C. (2004). Nursing research: Principles and Methods. (7th ed.) Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
Riebschleger, J. (2004). Good Days and Bad Days: The Experiences of Children of a Parent with a Psychiatric Disability. Psychiatric rehabilitation journal, 28, 25-31.
Rose, L., Mallinson, R. K., & Walton – Moss, B. ( 2002). A Grounded Theory of Families Responding to Mental Illness. Western Journal of Nursing Research, 24, 516 – 536.
Sigling, I-L. (2002). Att möta barn till psykiskt sjuka föräldrar. Stockholm: Katarinatryck
Skerfving, A. (2005). Att synliggöra de osynliga barnen. Stockholm: Gothia
SOSFS 1993:17, Socialstyrelsen allmänna råd om omvårdnad inom hälso & sjukvården. Stockholm: Socialstyrelsen.
Stallard, P., Norman, P., Huline- Dickens, S., Salter, E., & Cribb, J. (2004). The Effects of Parental Mental Illness upon Children: A Descriptive Study of the Views of Parents and Children. Clinical Child Psychology and Psychiatry, 9(1), 39 – 52.
Vetenskapsrådet. (2003). Riktlinjer för god medicinsk forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet
Willman, A., & Stoltz, P. (2002). Evidensbaserad omvårdnad. Lund: Studentlitteratur
Wright, L. M., & Leahey, M. (2000). Nurses and families. A guide to family assessment and
intervention ( 3rd ed.). Philadelphia: Davis Company.
Wright, L. M .,Watson,W.L, & Bell, J.M. (2002) Familjefokuserad omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.
Östman, M., Hansson, L., & Andersson, K. (2000). Family Burden, Participation In Care and Mental health: An 11-year comparison of the situation of relatives to compulsorily and voluntarily admitted patients. International Journal of Social Psychiatry, 46, 191-200.
Bilaga 1: Databassökning
Tabell 1: Sökning i databasen PsycINFO.
Sökord Antal träffar Lästa titlar Lästa abstrakt Lästa artiklar Utvalda artiklar till kval. granskning 1. Mental illness 6 940 0 0 0 0 2. Family member 1 409 0 0 0 0 3. Experience 60 985 0 0 0 0 4. 1 AND 2 69 69 12 4 1 5. 1 AND 2 AND 3 13 6 2 2 1
Tabell 2: Sökning i databasen PsycINFO.
Sökord Antal
träffar Lästatitlar Lastaabstrakt Lästaartiklar Utvaldaartiklar till kval. granskning
”Parental mental
illness” 41 41 7 4 3
Tabell 3: Sökning i databasen PsycINFO.
Sökord Antal träffar Lästa titlar Lästa abstrakt Lästa artiklar Utvalda artiklar till kval.granskning 1. Parent* 41391 0 0 0 0 2. Child* 104329 0 0 0 0 3. Mental illness* 6789 0 0 0 0 4. Adolescent* 33959 0 0 0 0 5. Family* 738 0 0 0 0 6. Mood disorder* 401 0 0 0 0 7. 1 AND 2 29571 0 0 0 0 8. 1 AND 3 401 0 0 0 0 9. 2 AND 3 738 0 0 0 0 10. 1 AND 2 AND 3 268 268 12 4 1 11. 4 AND 2 13249 0 0 0 0 12. 5 AND 1 12376 0 0 0 0 13. 5 AND 6 334 0 0 0 0 14. 1 AND 6 187 187 5 0 0 15. 5 AND 1 AND 6 60 60 15 0 0
Tabell 4: Sökning i databasen Cinahl. Sökord Antal träffar Lästa titlar Lästa abstrakt Lästa artiklar Utvalda artiklar till kval.granskning 1.Child 29 771 0 0 0 0 2.Adolescent 2 516 0 0 0 0 3. Parent 2 824 0 0 0 0 4. Mental illness 1 629 0 0 0 0 5. 1 AND 2 3 352 0 0 0 0 6. 1 AND 3 2 359 0 0 0 0 7. 1 AND 4 273 273 10 2 2 8. 1 AND 2 AND 3 3 3 0 0 0 9. 1 AND 2 AND 4 0 0 0 0 0 10. 1 AND 3 AND 4 61 61 7 0 0 11. 1 AND 2 AND 3 AND 4 32 32 6 1 0
Tabell 5: Sökning i databasen Cinahl. Sökord Antal träffar Lästatitlar Lästaabstrakt Lästaartiklar Utvaldaartiklar till kval.granskning 1.Child 10457 0 0 0 0 2.Experience 5225 0 0 0 0 3. Parent 1925 0 0 0 0 4. Mental illness 3561 0 0 0 0 5. 1 AND 2 1345 0 0 0 0 6. 1 AND 2 AND 3 298 298 2 2 2 7. 1 AND 2 AND 3 AND 4 57 57 10 2 2
Tabell 6: Sökning i databasen Pub Med. Sökord Antal träffar Lästa titlar Lästa abstrakt Lästa artiklar Utvalda artiklar till kval.granskning 1. Child 147 327 0 0 0 0 2. Mental illness 97 485 0 0 0 0 3.Experinece 54 218 0 0 0 0 4. Parent 17 061 0 0 0 0 5. 1 AND 2 60 650 0 0 0 0 6. 1 AND 3 9 087 0 0 0 0 7. 1 AND 4 10 973 0 0 0 0 8. 1 AND 2 AND3 3 535 0 0 0 0 9. 1 AND 2 AND4 15 621 0 0 0 0
10.1 AND3 AND4 3216/Review88 88 12 0 0
Bilaga 2: Artikelmatris
Författare Titel/tidskrift Syfte Metod/urval Resultat Kvalité
Aldridge,J The experience of children living with and caring for parents with mental illness. Child
abuse review
2006,15,79-88
Att beskriva upplevelse och behov hos barn vars föräldrar drabbats av psykisk sjukdom.
Kvalitativ metod, 40 föräldrar, deras barn och 40 professionella deltog i studien.
Barnen tog på sig ett känslomässigt engagemang och ett stort ansvar. De förebyggde också krissituationer. Det framkom inte några bevis för att föräldrarna skadade sina barn fysiskt eller försummade dem. Medel Garley,D., Gallop,R., Johnston,N & Pipitone,J Children of the mentally ill: a
qualitative focus group approach. Journal of
psychiatric and mental health nursing 1997, 4,
97-103.
Att beskriva subjektiva behov hos barn vars föräldrar drabbats av psykisk sjukdom. Kvalitativ metod med deskriptiv design. 6 st barn mellan 11-15 år, som bodde tillsammans med sin psykisk sjuke förälder eller hade regelbunden kontakt.
Teman som framkom var: att förstå
sjukdomen, känna igen signaler, effekten av sjukhusvård och klara av sjukdomen.
Hög
Jeon, Y-H &
Madjar, I Caring for a familymember with chronic mental illness.
Qualitative health research 1998, 8 (5),
694-706.
Att beskriva den vardag som vi tar för givet när någon vårdar en familjemedlem med psykisk sjukdom. Utveckla en djupare förståelse för deras upplevelser och beskriva detta fenomen. Kvalitativ, fenomenologisk metod. 14 deltagare intervjuades som vårdade en son, dotter eller förälder med psykisk sjukdom.
Att inte planera långsiktigt utan bara leva en dag i taget. Ha förmågan att tänka sig in i den psykisk sjukes situation.
Medel
Karp, D.A & Tanarugsacho ck, V
Mental illness,
caregiving, and emotion management. Qualitative health research 2000, 10(1),6-25. Att beskriva de känslor och engagemang i samband med att vårda en familjemedlem med en psykisk sjukdom. Kvalitativ studie baserad på 50 djupintervjuer. 18 föräldrar, 13 make/make,10 barn och 9 syskon. Författarna har identifierat fyra olika stadier där närståendes känslor utvecklas över en tidsperiod. Före diagnosen, när
diagnosen är fastställd, att sjukdomen kanske blir permanent och accepterande.
Hög
Meadus,R.J &
Johnson,B The experience of beingan adolescent child of a parent who has a mood disorder. Journal of
psychiatric and mental health nursing 2000, 7, 383-390. Beskriva ungdomars erfarenheter av att leva med en förälder som har en psykisk sjukdom.
Fenomenologisk metod. Tre 17-åriga kvinnor intervjuades 2ggr med tre veckors mellanrum.
Tre teman framkom: otillgängligheten till den sjuke föräldern, brist på kunskap och förståelse
att komma till insikt.
Riebschleger,
J Good days and baddays: the experiences of children of a parent with a psychiatric disability. Psychiatric rehabilitation journal 2004, 28(1),25-31.
Att beskriva barns upplevelse om hur det är att leva dag för dag i en familj med en förälder som har psykiskt funktionshinder Studien är en andrahands analys av en tidigare studie. 22 barn, 11flickor och 11 pojkar, under 18år intervjuades.
Visade att barnen hade lite kunskap om psykisk sjukdom och
rehabilitering . Ett förslag från barnen var att få tillgång till hjälp tidigare. Hög Rose,L., Kevin Mallinson,R & Walton-Moss,B A grounded theory of families responding to mental illness. Western
journal of nursing research 2002,
24(5),516-536.
Att beskriva hur familjer klarar av att leva med psykisk sjukdom. Identifiera vad det är som gör att vissa familjer klarar av detta på ett bra sätt.
Grounded Theory. Intervjuer med 29 deltagare som vårdade 17 familjemed-lemmar med psykisk sjukdom.
Familjerna var märkbart påverkade av den psykiska sjukdomen. Familjen ville förstå de olika sjukdoms-beteendena och hjälpa andra att se att detta var sjukdomsbaserat. Hög Stallard,P., Norman,P., Huline-Dickens,S., Salter, E & Cribb,J
The effects of parental mental illness upon children: A descriptive study of the views of parents and children.
Clinical child psychology and psychiatry 2004,
9(1),39-52
Att beskriva hur många föräldrar som besökte ett kommunalt hälsoteam som hade minderåriga barn, ta reda på om barnen hade känslomässiga och beteendemässiga störningar genom att använda barn-och föräldrar utvärderingar och ta reda på föräldrarnas och barnens syn på hur sjukdomen påverkade barnen. Kvalitativ metod, där man genomförde halvstrukturerade intervjuer med 24 föräldrar och 26 barn.
Barnen kände att de hade för lite kunskap om föräldrarnas psykiska sjukdom och ville ha mer
information om denna. Föräldrarna upplevde förhållandet till sina barn positivt och var medvetna om sjukdomens negativa inverkan på barnen.
Bilaga 3: Granskningsmall för studier med kvalitativ metod
1) Finns det ett tydligt problem formulerat? Är detta i så fall formulerat och avgränsat? 2) Finns det någon vårdvetenskaplig teoribildning beskriven i bakgrunden? Hur är denna
i så fall beskriven?
3) Vad är syftet? Är det klart formulerat? 4) Hur är metoden skriven?
5) Hur är undersökningspersoner beskrivna? 6) Hur analyserades data?
7) Hur hänger metod och teoretiska utgångspunkter ihop? 8) Vad visar resultatet?
9) Förs det några etiska resonemang? 10) Finns det en metoddiskussion?
11) Sker en återkoppling till teoretiska antaganden, t.ex. vårdvetenskapliga antaganden? Källa: (Friberg, 2006) Källa Ja =2p Delvis = 1p Nej = 0p Kvalité Hög 16p – 22p Medel 8p – 15p Låg 0p – 7p
