Examensarbete i omvårdnad Malmö universitet
61-90hp Hälsa och samhälle
Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö
FAKTORER SOM PÅVERKAR
KOSTVANOR OCH VAL AV
LIVSMEDEL VID DEPRESSIVA
SYMTOM
EN LITTERATURSTUDIE
ELIN ENGMAN
FAKTORER SOM PÅVERKAR
KOSTVANOR OCH VAL AV
LIVSMEDEL VID DEPRESSIVA
SYMTOM
EN LITTERATURSTUDIE
ELIN ENGMAN
JOHANNA HANSEN ALTENSTAM
Engman E & Hansen Altenstam J. Faktorer som påverkar kostvanor och val av livsmedel vid depressiva symtom. En litteraturstudie. Examensarbete i
omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2019.
Bakgrund: En tredjedel av befolkningen kommer någon gång i livet drabbas av depression. De tre främsta behandlingsmetoderna vid depression är antidepressiva läkemedel, psykoterapi samt fysisk aktivitet. Det saknas behandlingsalternativ och information om kostvanors påverkan på människor med depressiva symtom enligt de nationella riktlinjerna. Sjuksköterskor kommer att träffa denna patientgrupp var de än arbetar inom vården, och därför är det av stor vikt att förstå hur kostvanor och val av livsmedel påverkar patienter som lider av depressiva symtom.
Syfte: Att sammanställa vetenskapliga artiklar om vilka faktorer som påverkar kostvanor och val av livsmedel hos patienter med depressiva symtom.
Metod: Litteraturstudie med kvantitativ ansats där 11 vetenskapliga artiklar har analyserats, kodats, kategoriserats, tolkats samt diskuterats i en innehållsanalys. Resultat: Det kan ses ett samband mellan depressiva symtom och förändrade beteendemönster, bland annat genom att de med svåra depressiva symtom har stor sannolikhet att känsloäta. Det finns även ett samband hos de med depressiva symtom och försämrad instrumentell aktivitet i det dagliga livet, vilket handlar om enklare vardagliga aktiviteter till exempel att handla, förbereda samt tillaga mat. Ett signifikant samband visades även mellan depressiva symtom och sämre val av livsmedel, där livsmedel innehöll högre andel socker och var mer energirik. Personer med marginell tillgång till mat som fick livsmedelsstöd hade femtio procent mer depressiva symtom än de med marginell tillgång till mat som inte fick samma stöd.
Slutsats: Ett flertal olika faktorer påverkar kostvanor och val av livsmedel vid depressiva symtom, men då ämnet är komplext krävs det ytterligare forskning för att veta om depressiva symtom orsakar dessa faktorer eller om det är dessa faktorer som i sin tur skapar depressiva symtom.
Nyckelord: Aktivitet i det dagliga livet, Depressiva symtom, Kostvanor, Livsmedel och Riskfaktorer
FACTORS AFFECTING EATING
HABITS AND DIETARY
CHOICES DURING
DEPRESSIVE SYMPTOMS
A LITERATURE REVIEW
ELIN ENGMAN
JOHANNA HANSEN ALTENSTAM
Engman E & Hansen Altenstam J. Factors affecting eating habits and dietary choices during depressive symptoms. A literature review. Degree project in nursing 15 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2019.
Background: One third of the population will experience depression at some point in their lives. The three main treatment methods for depression are antidepressant drugs, psychotherapy and physical activity. There are no treatment options or information on how eating habits affects people with depressive symptoms according to national guidelines. Nurses will encounter this patient group wherever they work in healthcare, it is therefore important to understand how eating habits and dietary choices affects patients with depressive symptoms. Objective: Compile scientific articles about which factors affecting eating habits and dietary choices during depressive symptoms.
Methods: Literature study with quantitative approach where 11 scientific articles were analyzed, coded, categorized, interpreted and discussed in a content analysis. Results: A relationship can be seen between depressive symptoms and altered behavior patterns, for example those with severe depressive symptoms are very likely to emotional eat. There is also a relationship between those with depressive symptoms and impaired instrumental activity in daily life, which includes simple everyday activities such as shopping, preparing and cooking food. A significant relationship was also shown between depressive symptoms and poorer choice of food, where foods contained a higher proportion of sugar and were more energy-rich. People with marginal access to food that received food support had fifty percent more depressive symptoms than those with marginal access to food that did not receive the same support.
Conclusion: A number of different factors affects eating habits and dietary choices during depressive symptoms, but since the subject is complex, further research is needed to know whether depressive symptoms causes these factors or whether these are the factors that in turn create depressive symptoms.
Keywords: Activities of daily living, Depressive symptoms, Food, Meals and Risk factors
Innehållsförteckning
INLEDNING ... 4
BAKGRUND ... 4
Depression ... 4
Behandling vid depression ... 5
Måltidsmodellen ... 5 Näring ... 6 PROBLEMFORMULERING ... 7 SYFTE ... 8 METOD ... 8 Urval ... 8 Inklusionskriterier ... 9 Sökstrategier ... 9 Sökresultat ... 9 Analysmetod ... 9 RESULTAT ... 10 Tabell 3. Artikelkategorier ... 10 Beteendemönster ... 11
Aktivitet i det dagliga livet (ADL) ... 12
Val av livsmedel ... 13 Socioekonomiska faktorer ... 13 DISKUSSION ... 14 Metoddiskussion ... 14 Resultatdiskussion ... 15 Beteendemönster ... 16
Aktivitet i det dagliga livet ... 18
Val av livsmedel ... 19
Socioekonomiska faktorer ... 20
KONKLUSION ... 22
FORTSATT KUNSKAPSUTVECKLING OCH FÖRBÄTTRINGSARBETE ... 22
REFERENSER ... 24
Tabell 1. Sökschema ... 28
INLEDNING
Sjuksköterskor kan möta patienter med depressiva symtom var de än arbetar, både inom primärvården, slutenvården och hemsjukvården. Under vår
verksamhetsförlagda utbildning har vi inte någon gång upplevt att sjuksköterskor samtalar med patienter angående deras kostvanor och val av livsmedel. När vi frågade sjuksköterskorna varför inte detta görs har de endast svarat att det är läkarnas ansvar. Vid depression försvinner förmågan att känna glädje och intresse för sådant som personen annars tycker om. Dessutom minskar personens energi vilket kan leda till bortprioriteringar av annars dagliga vardagsuppgifter. På grund av detta kan det medföra både viktnedgång och viktuppgång som i sin tur kan leda till andra sjukdomar. Vi har upplevt att det är lätt att glömma bort kostvanornas betydelse vid mötet av en person med depressiva symtom. Därför anser vi att det är viktigt som grundutbildad sjuksköterska att förstå vilka faktorer som påverkar personer med depressiva symtom, deras kostvanor samt val av livsmedel. Detta för att kunna ge en så personcentrerad omvårdnad som möjligt. Då studierna som detta arbete är grundat på inte enbart har deltagare med diagnostiserad depression har vi valt att bara använda begreppet depressiva symtom. Förhoppningsvis kan detta arbete leda till att användas som ett underlag för att bland annat förbättra matkvalitéten på sjukhuset då det är en viktig faktor för aptiten.
BAKGRUND
Enligt Socialstyrelsen (2017) drabbas cirka en tredjedel av befolkningen någon gång i sitt liv av depression. Som sjuksköterska är det viktigt att ha kunskap om hur det kan förebyggas genom en livsstilsförändring för att på så sätt kunna undvika farmakologisk behandling. Antidepressiva läkemedel ger ofta
biverkningar som kan ge patienterna andra problem än de haft tidigare. Genom ökad kunskap inom området kan det ge en bra förutsättning för en god omvårdnad för patienter med depressiva symtom.
Depression
Diagnossystemet International statistical classification of diseases and related health problems, ICD-10, används för att diagnostisera depression (WHO 2016). För att uppfylla kriterierna för depression måste patienten känna antingen
nedstämdhet under större delen av dagen eller ha påtagligt minskat intresse eller minskad glädje för nästan alla aktiviteter. Utöver det ska patienten ha känt ytterligare fem symtom, som bland annat kan vara: Viktnedgång, minskad eller ökad aptit, känsla av svaghet och brist på energi, minskad sexlust, försämrad sömn, obefogade skuldkänslor och känslor av att känna sig värdelös samt
försämrad tanke- och koncentrationsförmåga. Symtomen kan variera från dag till dag men är oberoende av omständigheterna i det dagliga livet (a.a.). Depression graderas mellan lindrig depressiv episod, medelsvår depressiv episod samt svår depressiv episod med eller utan psykotiska symtom. För lindrig depressiv episod krävs två eller tre symtom på depression samt att patienten har kvar sin förmåga att utföra vardagliga aktiviteter. Medelsvår depressiv episod kräver fyra eller fem symtom för depression samt att patienten har svårt att utföra sina vardagliga aktiviteter. Svår depressiv episod utan psykotiska symtom kräver ett flertal av symtomen, förlorad självkänsla och känslor av att känna sig värdelös samt
skuldkänslor. Det är vanligt med självmordstankar- och handlingar och det brukar även uppstå olika somatiska symtom (a.a.).
Enligt statens beredning för medicinsk och social utvärdering (2004) får nästan hälften av alla personer som blivit drabbade av depression inte sin diagnos ställd när de söker hjälp hos primärvården. Detta kan förmodligen vara orsakat av att depression kan ge kroppsliga symtom som till exempel värk och smärta. Patienten kan välja att endast uppge somatiska symtom som trötthet, huvudvärk,
öronsusningar, smärta och yrsel istället för att berätta att de mist livsglädjen, tappat aptiten och känner sig nedstämda (a.a.). Finns det ingen djupare kunskap eller förståelse om hur depressiva symtom yttrar sig kan det vara svårt för sjuksköterskan att upptäcka att det är depression det handlar om.
Behandling vid depression
Tre behandlingsalternativ vid depression är antidepressiva läkemedel, psykoterapi och fysisk aktivitet (Socialstyrelsens 2017). SSRI (selektiva
serotoninåterupptagshämmare) är en typ av läkemedel som ges vid depression som ökar signalsubstansen serotonin i hjärnan. Vanliga biverkningar kan bland annat vara minskad aptit, viktökning, muntorrhet och diarré (FASS 2016). Behandlingsalternativ vid lättare depression kan vara fysisk aktivitet eller psykoterapi (a.a.).
I en studie av gjord av Blumenthal m.fl. (2007) visar resultatet på att fysisk aktivitet ger likvärdiga resultat som antidepressiv medicin. En grupp var indelad att utöva fysisk aktivitet under övervakning tre gånger i veckan och efter fyra månaders behandling hade deltagarna i denna grupp inte längre depressiva symtom (a.a.).
ICN:s etiska kod är skapad för att alla sjuksköterskor ska kunna vägledas och ge alla sjuksköterskor ett gemensamt förhållningssätt oavsett var man arbetar i världen (Svensk sjuksköterskeförening 2017a). De fyra olika områdena som koden berör är sjuksköterskan och allmänheten, sjuksköterskan och
yrkesutövningen, sjuksköterskan och professionen samt sjuksköterskan och medarbetare. Koden beskriver bland annat att sjuksköterskan alltid ska ge information till patienten på det sätt så att patienten förstår den omvårdnad och medicinsk behandling som ges. Sjuksköterskan ska även se till att patienten vet om att vården är frivillig och kan avsägas om så önskas (a.a.).
Måltidsmodellen
En måltid kan enligt Livsmedelsverket (2018a) medföra förbättrad livskvalitét och ge ett snabbare tillfrisknande vid sjukdom. Förutom den grundläggande faktorn att måltider ger näring och förebygger ohälsa innebär det även en viktig del för den sociala samvaron. Måltider kan ge känslan av samhörighet, glädje och
meningsfullhet (a.a.). Måltidsmodellen är en modell uppbyggd av sex olika delar; säker, god, integrerad, näringsriktig, hållbar och trivsam (Livsmedelsverket 2018b). Det innebär att måltiden ska vara näringsrik, bidra till en hållbar
utveckling, upplevas som god och trivsam samt att måltiden ska kunna användas som en resurs i till exempel syfte för omvårdnad. Modellen är framtagen av Livsmedelsverket och ska användas i alla offentliga måltider, men anpassas efter
de olika förutsättningar som finns. Tanken med modellen är att den ska kunna hjälpa till att planera måltider och följa upp kvalitén av de sex olika delarna (a.a.).
Näring
Enligt de nordiska näringsrekommendationerna (Folkhälsomyndigheten 2012) finns det fem förenklade kostråd som bör rekommenderas att följa för en frisk person i vuxen ålder. “Ät mycket frukt och grönt, gärna 500 gram om dagen. Det motsvarar till exempel tre frukter och två rejäla nävar grönsaker. Välj i första hand fullkorn när du äter bröd, flingor, gryn, pasta och ris. Välj gärna
nyckelhålsmärkta livsmedel. Ät fisk ofta, gärna 3 gånger i veckan. Använd gärna flytande margarin eller olja i matlagningen “(a.a.). En kost som är naturligt
fiberrik och innehåller mycket frukt och grönsaker leder till en minskad risk för en rad olika somatiska sjukdomar (Nordiskt samarbete 2012). Vid näringsbrist kan olika komplikationer uppstå. En studie gjord av Wei m.fl. (2018) visar att undernäring ger en högre risk för depressiva symtom.
Ferrand m.fl. (2017) gjorde en studie bland äldre hemmaboende män och kvinnor för att se om det fanns ett samband mellan bland annat deras psykiska hälsa, kognitiva funktioner och deras kostvanor. Studien kunde visa på ett samband främst hos äldre kvinnor som uppgav sig äta mycket fisk, frukt och grönsaker med en bättre kognitiv funktion, bättre upplevd hälsa och utan depressiva symtom. De kvinnor som uppgav sig äta färdigrätter ibland kunde också kopplas till en
försämrad kognitiv funktion, sämre upplevd hälsa och lätta depressiva symtom (a.a.). Något som inte diskuterades i studien var orsakssamband, om det var de depressiva symtomen som ledde till att deltagarna åt färdigrätter och hade försämrad kognitiv funktion samt sämre upplevd hälsa, eller om det var
färdigrätterna som orsakade dessa symtom. Sambandet kunde inte ses hos männen (a.a.).
En longitudinell kohortstudie av Akbaraly m.fl. (2009) visade ett samband mellan hög konsumtion av bland annat söta desserter, choklad, friterad mat, processat kött, feta mejeriprodukter och paj med ett högre resultat för depressiva symtom på en självskattningsskala. Samtidigt sågs ett lägre resultat på självskattningsskalan för depressiva symtom hos deltagarna som åt mycket fisk, grönsaker, frukter och fullkorn. För att utesluta risken att sambandet orsakades av depressiva symtom och inte på grund av kosten, valde forskarna att göra om studien som redovisades i samma artikel. I den andra studien blev alla deltagare som skattat sig högt på skalan med depressiva symtom redan innan studien börjat, uteslutna. Trots detta kunde studien visa på samma resultat som första gången. Deltagarna som inte hade skattat sig med några depressiva symtom till en början hade skattat sig högre på självskattningsskalan för depressiva symtom efter att de började äta en sämre kost (a.a.). Liknande resultat kan ses i en studie av Privitera m.fl. (2016) som gjorde en studie för att undersöka om det fanns ett samband mellan överviktiga personer med depressiva symtom och deras val av mat. Studien utfördes genom att deltagarna en dag fick se en sorglig vinjett och därefter erbjudas att äta från en buffé tills de kände mättnad. Dagen efter fick de istället se en neutral vinjett och sedan erbjudas exakt samma mat. All mat som blev konsumerad antecknades i både vilken mängd och vilken typ av mat som valdes. Resultatet visade att det fanns ett tydligt samband mellan ett högre intag av mat med högt kaloriintag om deltagarna kände sig ledsna än om de hade fått se en neutral vinjett.
Sammanfattningsvis förklarar studien att det finns en koppling mellan hur en person äter i relation till sina känslor (a.a.).
Vesnaver m.fl. (2015) gjorde en studie för att undersöka om näringsintaget blir påverkat av att äta ensam. Resultatet visade att änkor hade minskat antal tillfälle att äta gemensamma måltider. Detta ledde till minskat intresse för val av
livsmedel, inte lika regelbundna måltider och minskat intresse att i sin tur förbereda mat (a.a.). En annan studie av Heuberger och Wong (2014) visar på likvärdigt resultat där de undersökte näringsintaget hos äldre med depressiva symtom. Resultatet visade att de som var änkor eller änklingar hade det lägsta energiintaget av alla grupper. På längre sikt kan detta komma att leda till
undernäring som beskrivs som en riskfaktor för depressiva symtom av Wei m.fl. (2018). Peltzer m.fl. (2019) visade ytterligare ett samband mellan ensamhet och depressiva symtom som kan konstatera att ensamhet ökar risken för depressiva symtom. Det sågs ett signifikant samband mellan ensamhet och depressiva symtom, men det krävdes ytterligare forskning för att beskriva vad som orsakade vad.
Enligt en studie av Lee m.fl. (2017) ses ett tydligt samband mellan vuxna personer med depressiva symtom och deras frekvens av att äta frukost. Deltagarna i studien som svarade att de åt frukost sällan eller ibland visade på fler depressiva symtom än de deltagare som alltid uppgav att de åt frukost. Det gick att se ett samband mellan resultatet till en viss grupp av människor. Det var främst personer över 80 år, personer med låg hushållsinkomst eller personer med endast
grundskoleutbildning eller ingen utbildning alls som det sågs ett samband mellan frekvens av frukost och depressiva symtom (a.a.).
En studie av Berridge (2017) visar att det finns en förhöjd risk att drabbas av depressiva symtom vid vitamin-D brist. D-vitaminet reglerar bland annat kroppens serotoninnivåer (a.a.). Serotonin är en signalsubstans och dess
väsentliga funktion är bland annat att reglera sinnesstämning som oro och ångest, sömn och vakenhet, mättnads- och hungerkänslor, illamående och
smärtupplevelser (NE 2019). Låga serotoninnivåer kan därför vara en orsak till att framkalla depressiva symtom (Berridge 2017). Vitamin-D reglerar även dopamin och noradrenalinet i hjärnan, och vid brist av detta kan det också leda till en depressiva symtom eftersom det har en central roll i belöningscentrum där beteenden och känsloupplevelser hanteras (Rhonda & Ames 2015). Vid vitamin-D brist ökar även koncentrationen av kalcium och reaktiva syror, vilket ökar inflammatoriska markörer och cytokiner. Det kan påverka immunförsvaret och indikera stress vilket i andra hand kan orsaka depressiva symtom (Delgado 2000). Det är därför en viktig faktor att få i sig vitamin-D via kosten. Vid nedsatt aptit eller vid svårigheter att få i sig näringsrik mat kan detta utgöra ett stort problem. En trevlig måltidsmiljö kan eventuellt underlätta för att få i sig den maten som behövs för att täcka näringsbehovet och undvika brist på vitamin-D (a.a.).
PROBLEMFORMULERING
Det saknas behandlingsalternativ om hur kostvanor och val av livsmedel påverkar människor med depressiva symtom enligt de nationella riktlinjerna vid depression (Socialstyrelsen 2017). Då sjuksköterskor kan komma att möta patienter med depressiva symtom inom många olika delar av hälso- och sjukvården är det viktigt
att de har kunskap om vilka faktorer som påverkar patienters kostvanor. Genom att undersöka vilka faktorer som påverkar vilka kostvanor och val av livsmedel som personer med depressiva symtom gör kan vi få ett bra underlag för att ge en god omvårdnad till patienterna.
SYFTE
Syftet är att genom en litteraturstudie sammanställa vetenskapliga artiklar om vilka faktorer som påverkar kosten och val av livsmedel för patienter med depressiva symtom.
METOD
Urval
Litteraturstudien är gjord med kvantitativ ansats och har utgått från PICO-modellen. Det står för Population, Intervention, Comparison och Outcome.
Modellen är utformad för att på ett välstrukturerat sätt hitta lämpliga sökord för de databaser som används (Polit & Beck 2014). Populationen i denna litteraturstudie är hela den vuxna befolkningen med depressiva symtom. Interventionen är patienternas kostvanor och val av livsmedel, comparison (jämförelsen) är beetendemönster, aktivitet i det dagliga livet, livsmedel samt socioekonomiska faktorer. Outcome (resultat) är de faktorer som påverkar kostvanor och valen av livsmedel. De valda artiklarna blev granskade enligt SBU:s mall för bedömning av relevans (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering 2014a). Därefter granskades artiklarna enligt SBU:s mall för kvalitetsgranskning av systematiska översikter enligt AMSTAR (SBU 2014b). För att ha hög kvalitet krävs bland annat studien redovisar en förutbestämd metod och genomförande, utvärderat och dokumenterat studiernas vetenskapliga kvalitet samt angivit eventuella intressekonflikter (a.a.). Alla elva artiklarna bedömdes ha hög kvalitet. I arbetet redovisas och diskuteras endast de variabler som är relevanta för syftet. Studierna skulle vara gjorda mellan 2008 – 2018 för att arbetet endast skulle behandla den mest uppdaterade forskningen.
Population Patienter 18+ med depressiva
symtom
Intervention Kostvanor och livsmedel
Comparison Beteendemönster, aktivitet i
det dagliga livet, livsmedel samt socioekonomiska faktorer
Outcome Faktorer som påverkar
kostvanor och val av livsmedel
Inklusionskriterier
● Kvantitativ ansats.
● Finnas i Malmö Universitets databaser. ● Skrivna mellan 2008 - 2018.
● Tillgängliga i fulltext och skrivna på engelska. ● Patienter över 18 år.
● Depressiva symtom.
● Forskningsetiskt godkända.
Sökstrategier
Artiklar söktes i Cinahl och Pubmed. Utifrån rubrikerna sållades många artiklar bort som inte svarade på arbetets syfte. Därefter sållades ytterligare artiklar bort efter att 114 stycken abstrakt blivit lästa som inte uppfyllde studiens
inklusionskriterier. Sökorden som användes i sökningarna var depressiva symtom, meals, experience, diet, food, activity, elderly care, fast och activity of daily living. Då många av studierna som lästes undersökte aktivitet i det dagliga livet med äldre som population användes även sökordet elderly care trots att det låg utanför uppsatsens syfte. För att få en smalare sökning som passade arbetets syfte användes den booleska termen AND (Forsberg & Wengström 2016). För att relevanta artiklar inte skulle missas användes MeSH i sökningen i Pubmed och Exact Subject Heading (MH) i Cinahl. MeSH och MH används som en
ämnesordlista (thesaurus) som finns inlagd i de olika databaserna (a.a.).
Sökresultat
För arbetet söktes det efter artiklar i PubMed samt Cinahl. Cinahl har inriktning på omvårdnad och PubMed på medicin. Databaserna anses vara relevanta för arbetet som syftar till att undersöka patienter med depressiva symtom utifrån ett omvårdnadsperspektiv. Det kommer enbart användas sökord på engelska för att utbudet av relevanta artiklar ska vara så stort som möjligt. Se bilaga 1 & 2 för sökschema.
Analysmetod
För analysen av studierna användes innehållsanalys enligt Forsberg & Wengström (2016) som delas upp i fem steg. I det första steget läste vi noga igenom alla utvalda artiklar. I det andra steget kodade vi artiklarna enligt följande; kostvanor, livsmedels påverkan, beteende vid depressiva symtom samt socioekonomisk situation. Koderna bestämdes i efterhand när artiklarna lästs och likheterna samt skillnaderna hade lyfts fram. I det tredje steget delade vi in artiklarna efter olika kategorier; depressiva symtom & beteendemönster, depressiva symtom & aktivitet i det dagliga livet, depressiva symtom & livsmedel samt depressiva symtom & ekonomi. I steg fyra sammanfattade vi artiklarna i teman; känslor, livsmedel och livsstil. I det sista steget tolkades och diskuterades resultatet (a.a.).
RESULTAT
Efter den strukturerade sökningen identifierades elva stycken artiklar som är gjorda mellan 2008 - 2018 i Japan, USA, Kina, Frankrike, Australien, Brasilien, Iran och Korea.
Nedan är en tabell som sammanfattar de kategorier artiklarna är uppdelade i samt vilka teman som går under vilken kategori och hur artiklarna är gjorda. Vissa artiklar går under flera kategorier och de tre olika teman som finns ingår under flera kategorier. Då resultatet hos flera av studierna visade skillnader mellan kvinnor och män presenteras även hur många män respektive kvinnor som deltagit i de olika studierna.
Tabell 3. Artikelkategorier
Land Metod och antal
deltagare Studiedesign Referens Beteendemönster • Känslor • Livsmedel • Livsstil Australien Enkätstudie Totalt: 1344 Kvinnor: 983 Män: 238 Tvärsnittsstudie Burrows m.fl. (2017) Frankrike Enkätstudie Totalt: 30 249 Kvinnor: 22 862 Män: 7378 Tvärsnittsstudie Camilleri m.fl. (2014) Korea Registerstudie Totalt: 4742 Kvinnor: 2711 Män: 2031
Tvärsnittsstudie Kwak & Kim (2017) Aktivitet i dagliga livet • Livsmedel • Livsstil Japan Registerstudie och enkäter Totalt: 769 Kvinnor: 447 Män: 314 Kohortstudie Nakamura m.fl. (2017) Brasilien Enkätstudie Totalt: 242 Kvinnor: 163 Män: 79 Tvärsnittsstudie Nascimento de Araújo m.fl. (2017) Japan Registerstudie och enkäter Totalt: 581 Kvinnor: 301 Män: 280 Tvärsnittsstudie Kondo m.fl. (2008)
Totalt: 207 Kvinnor: 157 Män: 57 Val av livsmedel • Känslor • Livsmedel • Livsstil Japan Enkätstudie Totalt: 3833 Enbart kvinnor deltog i studien. Tvärsnittsstudie Sakai m.fl. (2017) Kina Registerstudie och enkäter Totalt: 2702 Kvinnor: 1256 Män: 1446 Fall-kontrollstudie Enkätstudie Xia m.fl. (2016) Iran Registerstudie och enkäter Totalt: 180 Kvinnor: 81 Män: 99 RCT Sharifan m.fl. (2017) Socioekonomiska faktorer • Livsmedel • Livsstil USA Enkätstudie Totalt: 207 Kvinnor: 157 Män: 57 Tvärsnittsstudie Kim m.fl. (2017) USA Registerstudie och enkäter Totalt: 3518 Kvinnor: 1896 Män: 1622 Tvärsnittsstudie Leung m.fl. (2014) Beteendemönster
Camilleri m.fl. (2014) undersökte sambandet mellan känsloätande och depressiva symtom. Det fanns ett samband mellan depressiva symtom och lägre ålder, låg utbildningsnivå, låg aktivitetsnivå, ensamboende, arbetslöshet, rökning och tidigare försök att gå ner i vikt (p <0.0001). Majoriteten av detta samband med depressiva symtom och olika faktorer fanns hos kvinnor. Det var även fler kvinnor än män som led av känsloätande och det var vanligare hos de med depressiva symtom (p <0.0001). När de mätte sambandet mellan känsloätande, depressiva symtom och energirika snacks visade resultatet att oavsett kön så förbrukades samma mängd energirik mat hos de med depressiva symtom jämfört med de utan depressiva symtom (a.a.).
Det sågs en skillnad mellan de olika könen och att vara matberoende i studien som gjordes av Burrows m.fl. (2017) där sambandet mellan depressiva symtom och matberoende undersöktes. Av de som var matberoende var 24,4% kvinnor och 13,3% var män (p < 0.001). Däremot så fanns det ett samband som visade att de med högre BMI och matberoende i större utsträckning var män över 55 år, än
kvinnor i alla åldrar (p < 0.001). Alla med matberoende visade statistiskt signifikanta högre poäng gällande depressiva symtom, ångest och stress som mättes enligt DASS-skalan (p <0.001) (depression, anxiety och stress). Det var 84% som hade måttlig till svåra problem med stress, 69% som hade höga nivåer av ångest och 79% som led av depressiva symtom. Något som även kunde ses var sambandet mellan matberoende och vilken typ av livsmedel som blev konsumerat, oavsett kön. Deltagarna där detta samband kunde ses hade en signifikant högre konsumtion av snabbmat, chips, läsk och konfektyr, alkohol och åt inte heller frukost lika regelbundet som de utan matberoende. Av dessa deltagare hade 12% ett aktuellt psykiskt hälsoproblem (måttlig eller svår nivå av depressiva symtom, ångest eller stress), 23% hade två aktuella problem och 57% hade alla problem med alla tre delar (a.a.).
Kwak m.fl. (2017) undersökte depressiva symtom och kostvanor. Deltagarna som hoppade över frukosten upplevde i högre utsträckning depressiva symtom (aOR of 1.45%, 95% CI: 1.13-1.87) samt självmordstankar (aOR of 1.43, 95% CI 1.14-1.81) jämfört med de som åt frukost. Deltagarna som var 65 år eller äldre som hoppade över måltider hade även i större utsträckning mer självmordstankar (aOR of 1.29, 95% CI 1.01-1.44) jämfört med de som inte gjorde det. De vuxna som var över 65 år och hoppade över måltider i två dagar kände av mer stress (aOR of 1.20, 95% CI 1.01-1.44), depressiva symtom (aOR of 1.38, 95% CI 1.13-1.68) och hade även mer självmordstankar (aOR of 1.45, 95% CI 1.23-1.74). De som inte åt med familjen kände också av stress (aOR of 1.54, 95% CI 1.16–2.03), depressiva symtom (aOR of 1.52 95% CI 1.11–2.08) och självmordstankar (aOR of 1.53 95% CI 1.16–2.02). Alkoholkonsumtionen var högre bland personer som inte hoppade över några måltider (a.a.).
Aktivitet i det dagliga livet (ADL)
Studierna som gjordes av Nakamura m.fl. 2017, Nascimento de Araújo m.fl. 2017, Kondo m.fl. 2008 och Kim m.fl. 2017 undersökte hur depressiva symtom påverkade äldres aktivitet i det dagliga livet, som till exempel handlade om förmågan att förbereda och tillaga mat. I alla fyra studier var studiedeltagare 65 år eller äldre. För att mäta ADL användes Katz scale i tre av studierna och TMIG-IC (Tokyo Metropolitan Institute of Gerontology Index of Competence) i en. En gemensam faktor som kunde ses bland deltagarna var att de behövde mer hjälp med ADL vid höga depressiva symtom om det fanns brist på socialt umgänge (a.a.). I en studie av Kim m.fl. (2017) visade liknande resultat där 37% av de som rapporterade höga depressiva symtom inte hade en partner jämfört med de som var gifta där det endast var 29% (n.s). Trots detta så kunde man se ett samband mellan att depressiva symtom gav en högre risk för sjukhusinläggning hos de som var gifta (aRR = 3.25, 95% CI = 1.48-7.16, p <0.01). Det sågs även en risk mellan depressiva symtom och att vara berättigad hemtjänst (aRR = 1.31, 95% CI: 0.91-1.85) (Nakamura m.fl. 2017).
Det finns ett samband mellan höga depressiva symtom och försämrad ADL, främst för de över 75 år (p <0.05) (Kondo m.fl. 2008). Den instrumentella förmågan som innebär att till exempel förbereda samt tillaga mat försämrades, men det var främst den sociala förmågan som blev drabbad och därefter den intellektuella (till exempel att läsa en bok) (p < 0.05) (a.a.). Samma resultat visades av Nascimento de Araújo m.fl. (2017) där 37% av de med depressiva symtom hade en försämrad förmåga att utföra instrumentell aktivitet.
Val av livsmedel
Xia m.fl. (2016) undersökte sambandet mellan depressiva symtom och vilken typ av livsmedel som deltagarna åt. Vid intag av en hälsosam kost, som definieras som olika slags grönsaker, rotfrukter, frukter, svamp och sojaprodukter, reduceras risken för att drabbas av depressiva symtom (OR 0.65, 95% CI 0.52-0.83, p <0.001). Ett regelbundet intag av söta livsmedel (OR 1.33, 95% CI 1.06-1.66) samt ett ätmönster med mycket animaliska livsmedel (OR 1.79, 95% CI 1.43-2.24, p <0.0001) var förknippat med ökad prevalens av svåra depressiva symtom. Det räknades inte ut ett p-värde för gruppen med regelbundet intag av söta
livsmedel då det visade på en u-kurva (a.a.). De som var drabbades av en djupa depressiva symtom var främst kvinnor, de som hade ett större kaloriintag än rekommenderat per dag (p <0.00001), de som inte var fysisk aktiva, de som hade en lägre utbildningsnivå samt de som hade ett mindre socialt umgänge (p = 0.0001). Deltagarnas energiintag mättes genom ett självskattningsformulär med olika typer av livsmedel och hur de konsumeras. Depressiva symtom bedömdes enligt Zung Self-rating depression scale (a.a.).
I studien av Sakai m.fl. (2017) undersöktes bland annat depressiva symtom och ålder i samband med val av livsmedel. En hälsosam kost visade ett samband av lägre prevalens av depressiva symtom. I den unga ålderskategorin hade 22% depressiva symtom och 16.8% av gruppen med medelålders kvinnor depressiva symtom. Oddskvoten för depressiva symtom i de högsta respektive lägsta grupperna av poäng utifrån kvaliteten av livsmedel var 0.65 (95% CI 0.50, 0.84) för unga kvinnor (p= 0.0005). För medelålders kvinnor var motsvarande värde 0.59 (95% CI 0.45, 078) (p <0.0001). De utgick från att hälsosamma livsmedel var olika sorters spannmål, mjölkprodukter, frukt och grönsaker, omega-3 fettsyrorna DHA och EPA, kostfibrer, kalcium, magnesium, fosfor, folat, och vitamin C. Deras definition av ohälsosamma livsmedel var godis, socker, läsk samt mättat fett. De använde en skattningsskala som heter Food frequency questionarie (FFQ) samt ett frågeformulär som var baserat på de japanska riktlinjerna för en välbalanserad diet, för att ta reda på hur deltagarna åt. Center for Epidemiologic studies depression (CES-D) användes för att mäta graden av depressiva symtom (a.a.).
En studie av Sharifan m.fl (2017) undersökte sambandet mellan depressiva symtom och konsumtionen av fisk. Ett större intag av fisk (434g eller fyra måltider per vecka) rika med omättade fettsyror minskade sannolikheten för depressiva symtom med 50%. Resultatet mättes genom Beck Depression Inventory och The General Health Questionnaire (a.a.).
Socioekonomiska faktorer
Studien som gjordes av Leung m.fl. (2014) undersökte hur deltagare som var berättigade livsmedelsstöd upplevde sig ha depressiva symtom. Bland
låginkomsttagande vuxna upplevde 16.1% marginell tillgång till mat, 23.5% låg tillgång till mat och 13.8% väldigt låg tillgång till mat (a.a.). Bland de deltagarna som kände låg eller mycket låg tillgång till mat var de vanligaste depressiva symtomen trötthet eller lite energi, problem med att sova eller att sova för mycket samt att känna sig nedstämda eller uppleva hopplöshet. Av deltagare med full tillgång till mat, marginell tillgång till mat och låg tillgång till mat samt de som fick tillgång till livsmedelsstöd var procenten för depressiva symtom dubbelt så
hög som för deltagare som inte fick tillgång till livsmedelsstöd (OR:5.10; 95% CI:3.09, 8.41). Vid väldigt låg tillgång till mat var procenten mer lika där 20.9% av de deltagare som inte fick tillgång till livsmedelsstöd upplevde depressiva symtom medans 18,8% av de med tillgång till livsmedelsstöd upplevde depressiva symtom (OR:2.21; 95% Cl:1.54, 3.17). Osäkerheten kring tillgång till mat mättes utifrån US Household Food Security Survey Module och Patient Health
Questionnarie mätte graden av depressiva symtom. Multivariabla logistiska regressionsmodeller undersökte sambandet mellan depressiva symtom och osäkerheten kring tillgång av mat med justering för sociodemografi och hälsoegenskaper (a.a.).
DISKUSSION
Diskussionen i detta arbete är uppdelat i metoddiskussion samt resultatdiskussion. Resultatdiskussionen är därefter uppdelad i samma kategorier som används i resultatdelen.
Metoddiskussion
PICO valdes som den mest lämpliga strukturen för studien som har kvantitativ ansats (Polit & Beck 2014). Till en början var arbetet menat att ha kvalitativ ansats men då de flesta artiklar som hittades var av kvantitativ ansats valde författarna att istället ändra syfte och analys. Först testades olika varianter av sökord för att se vad som gav flest och mest relevanta resultat. Efter detta valdes sökorden depression, meals, experience, diet, food, activity, elderly care, fast och activity of daily living. Sökorden hade genom den preliminära sökningen visat på brett resultat av artiklar vilket gav en fördel inför arbetet. Databaserna som användes var Cinahl samt PubMed och valdes utifrån syftet med arbetet. Det kan vara en nackdel att dessa valdes innan ytterligare databaser utforskades då andra relevanta artiklar kan ha missats. Dock så är dessa två databaserna de som författarna ansåg vara mest troliga att ge mest relevanta sökresultat då Cinahl har inriktning på omvårdnad och PubMed på medicin. När sökningarna gjorts valdes trettiosju artiklar ut som därefter granskades med SBU:s mall för bedömning av relevans, för att undersöka om artiklarna var relevanta för ämnet (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering 2014a). Denna granskningsmall anses vara lämplig för studien då den är ett bra verktyg för att bedöma artiklarnas relevans. Då detta var gjort återstod elva artiklar som användes för arbetets resultat. Studiens inklusionskriterier är valda för att studien ska kunna
reproduceras komma fram till samma resultat. Detta är en viktig grund vid en litteraturstudie för att den ska anses vara välgjord och ha hög reliabilitet (Polit & Beck 2014). Därefter granskades de elva artiklarna enligt SBU:s mall för
kvalitetsgranskning av systematiska översikter enligt AMSTAR (SBU 2014b). Alla elva artiklarna bedömdes vara av hög. Det hade varit till fördel att hitta ytterligare studier som hade kunnat stärka varandras resultat men då tiden till detta arbetet var begränsat gjordes ej detta.
Inklusionskriterierna som valdes var att artiklarna skulle varit gjorda mellan 2008 - 2018, vara forskningsetiskt godkända, deltagarna skulle vara över 18 år,
artiklarna skulle finnas i Malmö Universitets databaser, tillgängliga i fulltext samt skrivna på engelska samt deltagare med depressiva symtom. Valet av att
uppstå. Dessutom anser författarna att barn är en svår grupp att undersöka då det är den period i livet där hjärnan utvecklas och förändras mest. Depressiva symtom valdes som den enda kategorin inom psykisk ohälsa då ämnet är brett och hade försvårat arbetets syfte. Författarna valde endast artiklar från de senaste 10 åren för att resultatet ska vara grundat på så ny forskning som möjligt. Resterande kriterier valdes för att sökningen ska kunna göras om och ge ett liknande resultat. En nackdel med resultatet kan vara att nio av elva artiklar som används i resultatet är tvärsnittsstudier. En tvärsnittsstudie mäter bara ett tillfälle, och för att
undersöka psykisk ohälsa anser författarna att detta kan ge ett felaktigt resultat då psykisk ohälsa kan variera från dag till dag. En rekommenderad studie för syftet hade varit att göra en kohortstudie då denna typ av studie följer en grupp under en längre tid. En randomiserad kontrollstudie hade också kunnat vara ett alternativ, men det finns svårigheter att få hög reliabilitet då forskarna inte kan veta hur deltagarna äter/agerar när studien inte mäts. Däremot så är tvärsnittsstudier till fördel då det är lätt att se likheter och skillnader mellan olika grupper (Polit & Beck 2014). Reliabilitet innebär att mätningen är tillförlitlig och görs på ett sätt så att samma resultat ses igen om studien görs om. Något som kan påverka detta arbetets reliabilitet kan vara deltagarnas sanningsenlighet. Deltagarna kan ha svarat utifrån hur de antar att forskarna vill att de ska svara. Det som är till en fördel är att studierna varit anonyma vilket kan öka deltagarnas reliabilitet då de känner trygghet att ingen vet vad de svarat. Validitet handlar om hur relevant mätningen är för undersökningen, det vill säga om det som efterfrågas att mätas verkligen mäts och innehållsvaliditet handlar om hur urvalet av frågor är lämpligt för det som avses mätas (a.a.). Då det har använts en relevansmall för alla
inkluderade artiklar har arbetet hög validitet (SBU 2014). Detta gör att studien är reproducerbar. Frågorna i studierna har haft liknande frågor samt känts relevanta för ämnet. Extern validitet innebär att resultatet kan appliceras på en annan grupp med samma sjukdom (Polit & Beck 2014). Då artiklarna i arbetet är gjorda i sex olika länder med stor befolkning anser författarna att arbetet även har hög extern validitet. En fördel med en litteraturstudie är att det går att göra en
sammanfattning som inkluderar många olika typer av studier med olika utgångslägen men som syftar till att undersöka samma sak. Detta kan ge ett bredare resultat och en större överblick över ämnet (a.a.).
Resultatdiskussion
Syftet med vårt arbete var att se vilka faktorer som påverkar kostvanor och val av livsmedel hos patienter med depressiva symtom. Genom detta arbete har det framkommit ett flertal olika faktorer; ensamhet, försämrad instrumentell ADL, näringsbrist, låg inkomst, känsloätande samt matberoende. Genomgående i alla utvalda artiklar är att ensamhet gör en stor påverkan på kostvanor, bland annat i form av minskat intresse för att tillaga och förbereda mat. Det som har blivit upptäckt som en svårighet under uppsats är att litteratursammanställningen visar svårigheter att finna en specifik orsak till varför depressiva symtom påverkar kostvanorna och valen av livsmedel, då de olika faktorerna hänger ihop. Dålig socioekonomisk status i kombination med låg utbildning kan vara en orsak till att patienten väljer billigare, mer ohälsosam mat som i sin tur ökar de depressiva symtomen (Leung m.fl. 2014). Vid dålig ekonomi finns det en möjlighet att de drabbade personerna väljer att äta mer sällan, vilket även visar på en ökad risk för depressiva symtom (Kwak m.fl. 2017). En av sjuksköterskans sex
ämnet är komplext är det viktigt för sjuksköterskan att ha kunskap om att många olika faktorer kan påverka kostvanorna hos en patient med depressiva symtom. Utan denna förståelse är det svårt för sjuksköterskan att veta hur de kan hjälpa patienten att förbättra sina kostvanor. Det är alltid patientens bästa som ska vara utgångspunkt och sjuksköterskan ska alltid rådgöra med de olika kompetenserna som arbetar inom vårdteamet som krävs för att patientens vård ska bli så bra som möjligt (Svensk sjuksköterskeförening 2017b). Då undersköterskorna ofta blir delegerade många av omvårdnadsåtgärderna är det viktigt att de förstår varför åtgärderna ska göras. Eftersom ämnet kommer att beröra sjuksköterskor var de än arbetar är det av stor vikt att området fortsätter att beforskas för en fortsatt
förbättrad vård. Beteendemönster
Resultatet visade på att det var fler kvinnor än män som var känsloätare samt att kvinnorna även hade en högre andel depressiva symtom än männen (Camilleri m.fl. 2014). Det sågs även ett signifikant samband mellan kvinnor med depressiva symtom och deras intag av alkohol, men inte hos männen. Att sambandet inte kunde ses hos männen kan orsakas av att männen inte hade depressiva symtom i lika stor utsträckning som kvinnorna, och därför var det inte möjligt att se ett samband mellan alkoholkonsumtionen och depressiva symtom. En möjlig förklaring till det samband som fanns mellan depressiva symtom, känsloätande samt vilken typ av livsmedel som konsumeras kan vara att mat med högt energiinnehåll (produkter med socker, drycker med sötningsmedel samt kakor/tårtor) ger en känsla av välbefinnande för en kort stund som dämpar de svåra känslorna som upplevs (Camilleri m.fl. 2014). Denna studie av Camilleri m.fl. (2014) kräver dock ytterligare forskning för att kunna redovisa orsakerna till sambandet mellan känsloätande och depressiva symtom. Att känsloäta på grund av depressiva symtom kan troligen leda till en ond spiral där de depressiva symtomen gör att patienten får ett förändrat förhållningssätt till mat där patienten väljer sämre livsmedel, som i sin tur skapar ännu fler depressiva symtom. De som endast hade höga poäng av känsloätande utan depressiva symtom hade en högre konsumtion av drycker med sötningsmedel i (a.a.). Personer utan depressiva symtom lägger eventuellt större vikt vid sina val av livsmedel och väljer därför produkter med sötningsmedel istället för socker. Detta resultat stöttas av studien som Akbaraly m.fl. (2009) gjorde som kom fram till att sämre val av livsmedel ger fler depressiva symtom. Det finns svårigheter i att avgöra om det är de depressiva symtom som gör att personer är känsloätare, och då äter sämre, eller om det är intaget av ohälsosamma livsmedel som skapar de depressiva symtomen. Därför krävs det ytterligare forskning som studerar orsaken till sambandet.
Resultatet visade även på att det var fler kvinnor än män som var beroende av mat samt att det var deltagarna med matberoende som hade högst poäng av ångest, depressiva symtom och stress (Burrows m.fl. 2017). Det var även de deltagarna som åt minst mängd av hälsosam mat. Detta stöttar resultatet som gjordes av Camilleri m.fl. (2014) som visade att det var fler kvinnor än män som hade depressiva symtom och vara känsloätare. Något som båda studierna saknar är en förklaring till sambandet mellan de depressiva symtomen och känsloätande respektive matberoende. Det finns inte heller någon förklaring till orsaken till att det är fler kvinnor än män som drabbas av depressiva symtom. Sambandet mellan hög andel depressiva symtom och kvinnor visar även fler studier, men även dessa saknar förklaring till orsaken (Brody m.fl. 2018; Pratt & Brody 2014). Depressiva
symtom kan ha en ärftlig faktor och ha både genetiska samt biologiska och psykologiska förklaringsmodeller (Skärsäter 2014). Biologiska
förklaringsmodeller kan till exempel vara störningar i olika biorytmer, förändringar av halten av hjärnans signalsubstanser samt hormonrubbningar. Detta kan möjligen vara en orsak till att kvinnor med sin menstruationscykel drabbas av depressiva symtom oftare än vad män gör. Under hela
menstruationscykeln varierar hormonnivåerna kraftigt, medan männen alltid har en stabil hormonnivå (a.a.).
I två av studierna sågs det att deltagarna med matberoende hade en lägre frekvens av att äta frukost samt även att de med depressiva symtom åt frukost mer sällan än deltagare utan depressiva symtom (Burrows m.fl. 2017; Lee m.fl. 2017).
Resultatet visade även på två olika samband; sambandet mellan att hoppa över måltider och mental hälsa, samt sambandet mellan frekvensen av familjemiddagar och mental hälsa (Kwak m.fl. 2017). Det sågs inga skillnader mellan deltagarna som hoppade över frukosten eller middagen när man tittade på olika demografiska variabler. Däremot så var det socioekonomiska tillståndet högt relaterat till att hoppa över måltider. Personer som levde ensamma hade också ett starkt samband med att hoppa över måltider. Deltagare som hoppade över frukosten visade ett samband mellan depressiva symtom och självmordstankar medans deltagare som bara hoppade över middagen enbart hade självmordstankar (a.a.). Ensamhet på längre sikt kan komma att leda till undernäring som är en riskfaktor för depressiva symtom (Wei m.fl. 2018).
Alkoholintaget var högre hos deltagare som inte hoppade över måltiden, vilket förklarades med att många äldre vuxna i Korea brukar dricka alkohol i samband med måltider (Kwak m.fl. 2017). Konceptet kallas “Banjoo” och alkohol tenderar att spela en viktig roll i det sociala livet samt påverka personliga relationer. Därför kan resultatet krig alkoholkonsumtion och deltagare som hoppar över måltider inte associeras med andra länder än Korea eftersom detta är ett speciellt koncept just för Korea. Alkohol inte är bra i för stora mängder, men i denna studie så visar resultatet på att alkohol bidrar förbättrade sociala relationer som i sin tur minskar risken för depressiva symtom. Vuxna som äter sina måltider själva har en hög ökad risk för att drabbas av stress, depressiva symtom och självmordstankar (a.a.). Något som är intressant är att Burrows m.fl. (2017) kom fram till att personer med negativa och sorgsna känslor ofta tröstar sig med mat, men även med alkohol, till skillnad från studien av Kwak m.fl. (2017) där alkohol används som något positivt i sociala sammanhang och därmed minskar risken för depressiva symtom. Denna skillnaden beror troligtvis på olika kulturer. Något att tänka på som sjuksköterska är att patienter som använder alkohol som självmedicinering vid depressiva symtom inte nödvändigtvis slutar konsumera alkohol om medicinering mot depressiva symtom ger god effekt. Det går inte heller att anta att depressiva symtom försvinner bara för att patienten får hjälp med att sluta dricka alkohol (Hillemacher & Frieling 2018). Därför är det viktigt att sjuksköterskan har detta i åtanke vid möten med denna typ av patient för att hjälp ska kunna ges både för depressiva symtom och alkoholproblematiken.
Trots avsaknaden av sambandet mellan påverkande faktorer och depressiva symtom är det av god idé att som sjuksköterska arbeta utifrån måltidsmodellen. Två av de sex delarna av modellen är att måltiden ska vara näringsriktig och trivsam (Livsmedelsverket 2018b). Utifrån det diskuterade resultatet har det
kommits fram till att patienter med depressiva symtom ofta väljer sämre kvalitet på sina livsmedel och även hoppar över måltider som i sin tur kan leda till
näringsbrist. Sjuksköterskan kan hjälpa patienten att informera patienten om enkla måltider och vikten av att få i sig tillräckligt med näring för att kroppen ska kunna fungera optimalt.
Aktivitet i det dagliga livet
Artiklarna som undersökte hur förmågan att klara av aktivitet i det dagliga livet kom alla fram till att depressiva symtom hos äldre ger en försämrad förmåga att klara av aktiviteter i det dagliga livet. Det var bland annat den instrumentella förmågan som försämrades, som innefattar bland annat att förbereda och tillaga mat (Nascimento de Araújo m.fl. 2017; Nakamura m.fl. 2017; Kim m.fl. 2017; Kondo m.fl. 2008). Något som däremot inte beskrevs var om det är åldern eller de depressiva symtomen som orsakar detta. För att stödja resultatet kan studien av Kazama m.fl. (2011) diskuteras då den studien visade på att det är depressiva symtom hos äldre som gör att förmågan till att klara av aktiviteter i det dagliga livet försämras, och inte tvärtom. Då resultatet visade på att depressiva symtom i första hand påverkar den sociala rollen, som försämras på grund av mindre socialt umgänge (Kondo m.fl. 2008) är det en bra ide att som sjuksköterska stötta äldre patienter genom att tipsa om olika typer av dagliga verksamheter där äldre kan träffas. Förhoppningen kan detta leda till förändrade rutiner som i sin tur leder till förbättrade kostvanor. Genom detta kommer förhoppningsvis måltidsmodellens (2018b) alla sex delar att bli uppfyllda.
Till skillnad från de andra tre artiklarna så använde Kondo m.fl. (2008) ingen variabel för om deltagarna var gifta/änkor/ogifta. Resultatet av Kim m.fl. (2018) visade på att de som var ensamma nästan hade tre gånger så hög risk för svåra depressiva symtom jämfört med de som var gifta. Det som är intressant är att studierna av Nascimento de Araújo m.fl. (2017) och Nakamura m.fl. (2017) visade att de som var gifta hade högre risk för att bli inlagda på sjukhus och få försämrad ADL, något som motsäger resultatet av Kim m.fl. (2018). En möjlig orsak till skillnaderna kan vara populationen som i studien av Kim m.fl. (2018) även inkluderar deltagare som är inlagda på sjukhus eller äldreboende.
Nascimento de Araújo m.fl. (2017) och Nakamura m.fl. (2017) hade i sina studier som exklusionskriterier att deltagarna inte bodde hemma. De som är inlagda på sjukhus tros ofta hamna där på grund av att de inte vill belasta sin partner, medans de som är ensamboende inte känner att de belastar någon av att fortsätta bo kvar hemma, trots sitt behov av vård. Gordon och Rosenthal (1995) undersökte skillnaden mellan gifta och ogifta samt i vilken utsträckning de vårdades på sjukhus respektive hemma. De som vårdades hemma och levde ensamma var sjukare än de som var gifta och vårdades på sjukhus. Deras resultat kan stötta hypotesen att de som är gifta inte vill belasta sin partner medans de som bor ensamma stannar kvar hemma trots sin/sina sjukdomar. De som var gifta stannade även kvar på sjukhuset i större utsträckning än de som var ogifta, vilket är
ytterligare en faktor som stöttar hypotesen.
Vesnaver m.fl. (2015) beskrev att ensamhet leder till ett minskat intresse för måltider och förbereda tillagning av mat vilket stödjer resultatet för detta arbete. Depressiva symtom leder till minskat socialt umgänge och försämrad
instrumentell ADL, som i sin tur försämrar den drabbade personens kostvanor och val av livsmedel. Resultatet stöttas av Heuberger och Wong (2014) som kom fram
till liknande resultat när de undersökte äldre med depressiva symtom och hur deras näringsintag såg ut. Änkor eller änklingar hade det lägsta energiintaget av alla jämförda grupper. Denna kunskap är viktig att ha som sjuksköterska, särskilt vid arbete inom geriatriken. Genom förståelse för hur de äldre upplever sin
situation kan sjuksköterskan informera patienterna vilken hjälp det finns att få och även samordna olika instanser som kan vara till hjälp för patienten, både hemma och på sjukhuset. Detta i enlighet med ICN:s etiska kod som beskriver att sjuksköterskan tillsammans med samhället har ansvar för att patienten ska få de insatser som behövs utifrån patientens behov (Svensk sjuksköterskeförening 2017a). Det är även viktigt för de som har en partner hemma att även de får information om vilken typ av hjälp som finns att tillgå, till exempel hemtjänst. Ensamhet är den främsta orsaken till försämrad ADL och därför är det viktigt att sjuksköterskan försöker fånga upp dessa patienter. Görs detta så kan
sjuksköterskan informera om olika typer av aktiviteter som finns. Det finns till exempel daglig verksamhet och olika grupper där äldre samlas för att äta och träffas. Om möjligheten finns så är ett förslag att sjuksköterskan ringer ett kort samtal till patienten och förhoppningsvis skapar en känsla av gemenskap som i sin tur kan förbättra patientens förmåga till instrumentell ADL.
Val av livsmedel
Förhållandet mellan kostintag och depressiva symtom är väldigt komplext. Ohälsosam mat kan orsaka depressiva symtom men depressiva symtom kan även orsaka att patienterna väljer en mer ohälsosam kost (Camilleri m.fl. 2014; Sakai m.fl. 2017). Det finns svårigheter att avgöra vad som egentligen påverkar vad. Livsmedel med ett högt näringsinnehåll visar ett negativt samband med depressiva symtom enligt Sakai m.fl. (2017) och Xia m.fl. (2016). Studien av Sakai m.fl. (2017) menar att en den hälsosamma kost som minskar risken för att drabbas av depressiva symtom består av mjölkprodukter, frukt, sjögräs,
sojaprodukter grönsaker, EPA+DHA fetter, kostfibrer, Ca, Mg, Fe, folat och vitamin C och ett lägre intag av mättat fett, konfektyr, socker, läsk. Det finns likheter kring definitionen av Xia m.fl. (2016) som beskriver att en hälsosam kost består av frukt, rikligt med grönsaker, sojaprodukter men lågt intag av animaliska livsmedel, kanderad frukt, tårta, glass, läsk och alkohol. De har en likvärdig bild av vad som definieras som en hälsosam kost som gör att artiklarna styrker varandra. Då kohortstudien som gjordes av Sakai m.fl. (2017) visade en u-kurva gällande att ha ett intag av en sockerrik kost kan detta antas ha berott på att deltagarna själva fyllde i enkäterna. Detta då en del av deltagarna kanske inte kände några depressiva symtom alls och några kände väldigt höga depressiva symtom.
En metaanalys av tio olika studier gjord av Li m.fl. (2017) visar också på att en hälsosam kost kraftigt minskar risken för att drabbas av depressiva symtom, samt att en ohälsosam kost ökar risken för att drabbas av depressiva symtom. Har sjuksköterskan kunskap kring detta är det lättare att motivera patienten till en livsstilsförändring i form av en kostomställning som eventuellt kan leda till att patienten minskar sina depressiva symtom. Skapar sjuksköterskan ett förtroende och har en god relation med patienten ökar med största sannolikhet patientens följsamhet. Dock så ska sjuksköterskan alltid låta patienten göra sina egna val och respektera dessa (Svensk sjuksköterskeförening 2014). Det som författarna själva har upplevt under den verksamhetsförlagda utbildningen är att det är det
Däremot så kan detta i längden leda till att patientens behov av omvårdnad ökar då det aldrig tillgodoses. I sin tur kan detta leda till ökade kostnader för vården då patienten kräver fler insatser. Organisationen bör alltid arbeta för att undvika risker och skador för patienterna men även för att vårdpersonalen ska känna tillfredställelse med sitt arbete (a.a.). Därför anses det vara av stor vikt för sjuksköterskan att inte glömma bort hur viktigt det är med omvårdnadsåtgärder, och att inte glömma bort att delegera ut dessa till undersköterskorna om behovet finns.
Studien som gjorde av Sharifan m.fl. (2017) syftade till att se om en kost med tillägg av fisk som hade marinerats tillsammans med myntaolja gjorde skillnad på depressiva symtom. Studien undersökte endast ett livsmedel men inte vad
patienterna åt i tillägg till fisken, som skulle ätas minst fyra gånger i veckan eller 434g per vecka. Att endast göra ett tillägg av hälsosamma livsmedel behöver inte förbättra en persons psykiska hälsa om alla andra ohälsosamma vanor fortfarande finns kvar. Dock så minskade symtom på depressiva symtom vid regelbundet intag av fisk jämfört med gruppen som inte åt fisk lika ofta (a.a.) Enligt flera andra studier ska ett intag av fisk, skaldjur och omega-3 både reducera risken för depressiva symtom samt förhindra och minska symtomen för de som redan drabbats av depressiva symtom (Sa´nchez-Villegas m.fl. 2018; Galvano m.fl. 2014; Deacon m.fl. 2015). Författarna anser att detta är något sjuksköterskan kan ta med sig i arbetet vid till exempel en undernärd patient med depressiva symtom. I denna situation behöver undersköterskorna information om vilken samt hur mycket näring patienten behöver för tillfrisknande. Genom ett ökat intag av fisk kan förhoppningsvis de depressiva symtomen också minska. I inledningen nämndes det att författarna har upplevt att sjuksköterskorna på vårdcentralen anser att det är läkarnas ansvar att diskutera patienternas kostvanor och val av livsmedel. Enligt Svensk sjuksköterskeförening (2014) är sjuksköterskans huvudområde omvårdnad. Författarna anser att det finns brister i samarbetet mellan sjuksköterskor och läkare, i alla fall där författarna har varit under den verksamhetsförlagda utbildningen. Även om det är läkaren som ansvarar för det medicinska är det viktigt att läkaren lyfter för patienten hur den själv kan försöka förbättra sin livssituation, och i samråd med sjuksköterskan lägga upp en
eventuell plan för patienten. Därefter är det enligt Svensk sjuksköterskeförening (2017a) sjuksköterskans ansvar att se till att de riktlinjer som finns gällande omvårdnaden följs.
Socioekonomiska faktorer
Personer som drabbas av depressiva symtom befinner sig ofta i en pressad livssituation. Detta kan till exempel vara olika livsproblem såsom arbetslöshet, skilsmässa eller sjukdomar inom familjen. I studien av Leung m.fl. (2014) visas ett samband mellan låg tillgång till livsmedel och depressiva symtom. Deltagare som kände att de hade full tillgång till mat, marginell tillgång till mat eller låg tillgång till mat men fick tillgång till livsmedelsstöd, visade nästan på dubbelt så hög andel med depressiva symtom som de deltagare som inte hade tillgång till livsmedelsstöd. Hos de deltagare som kände att de hade väldigt låg tillgång till mat visade det sig att de som fick tillgång till livsmedelsstöd hade färre depressiva symtom än de som inte fick (a.a.). En orsak till det kan vara att behovet av mat är så stort att det inte spelar någon roll om personen tjänat ihop till pengarna själv eller om personen får bidrag/hjälpmedel för att inhandla sina livsmedel. Om däremot bristen på pengarna till livsmedel inte är fullt så stort påverkas
personerna i fråga eventuellt mer av var pengarna kommer ifrån. Det finns möjligen en osäkerhet kring om vad som skulle hända om de helt plötsligt inte längre fick tillgång till livsmedelsstöd. Det kan säkerligen skapa en stress både på ett individuellt plan och inom familjen vilket också har ett samband med
depressiva symtom (Kwak m.fl. 2017). Detta styrks av Shamsuddin (2014) som undersökte utbredningen av stress och depressiva symtom bland
universitetsstudenter. Resultatet visade ett starkt signifikant samband mellan universitetsstudenter, stress och depressiva symtom. Det är en grupp som också ofta lever under pressade förhållanden, både ekonomiskt men även arbetsmässigt (a.a.). Ytterligare en faktor att tänka på är att personer med låg tillgång till mat ofta har en låg utbildningsnivå. Detta kan i sin tur leda till en bristfällig
kunskapsnivå om vad bra mat är och var den finns att få tag på. Utbildningsnivån är av stor betydelse när det gäller förekomsten av dålig mental och fysisk hälsa, visar en studie av Van Zon m.fl. (2017). Däremot blev den mentala hälsan bättre med åldern medans den fysiska hälsan blev sämre med åldern (a.a.). Det antas kunna bero på att patienten fått mer livserfarenhet och har strategier för att hantera olika situationer i livet och att det är något mer krävande att få in fysisk aktivitet i vardagen. Detta både på grund av att förståelsen kring de positiva effekterna inte finns, samt att det saknas kunskap om hur träningen ska utföras. Därför är det viktigt att som sjuksköterska har kunskap om detta och kan informera patienterna om det eller samordna med andra professioner exempel fysioterapeut och dietist för att hjälpa patienten på bästa sätt. En möjlig förklaring till hur osäkerhet kring tillgång till mat kan skapa depressiva symtom kan vara den ständiga oron som finns hos de utsatta personerna. Coates m.fl. (2006) beskriver att när denna grupp av utsatta personer väl fått tag i mat oroar de sig direkt över hur de ska klara nästa måltid. Det beskrivs även en oro kring andra grundläggande behov som kan vara hur barnen ska överleva och hur de ska ha råd att reparera kläder samt hemmet vid behov (a.a.).
Som sjuksköterska är det av stor vikt att förstå hur alla olika faktorer kan påverka en patient med depressiva symtom, och även förstå att det kan yttra sig olika från person till person. Alla människor är olika och som sjuksköterska är det viktigt att veta att alla individer har olika behov och behöver individanpassad vård (Svensk sjuksköterskeförening 2014). Kostvanor och val av livsmedel kan bli påverkad av ett flertal olika faktorer och genom att veta om detta kan man hjälpa patienten att få i sig tillräckligt med näringsriktig kost. Genom att hjälpa patienter att
strukturera upp sin vardag kan det hjälpa patienten att minska sin ångest
(Skärsäter 2014). För att få en struktur på vardagen är det viktigt att patienten har någon typ av aktivitet som ger glädje. Då minskad glädje för annars uppskattade aktiviteter är något som uppstår vid depressiva symtom är det viktigt att försöka hitta och motivera patienten till att fortsätta utöva dessa, trots att det tar emot (a.a.). Sömnen är en grundläggande del av vardagen och därför bör sjuksköterskan tillsammans med patienten försöka få in en rutin som gör att patienten får in en dygnsrytm som innebär att patienten sover på natten och är vaken under dagen. En annan grundläggande del för ett tillfrisknande är kosten. Det är därför en god ide att tillsammans med patienten göra upp ett schema över hur näringsintaget och måltiderna ska se ut över dagen för att underlätta eventuella beteendeförändringar som krävs för att hjälpa till att strukturera vardagen (a.a.). En annan viktig aspekt är att öka medvetenheten för patienten kring vilka livsmedel som ofta väljs utifrån ens känslotillstånd (Camilleri m.fl. 2014). Nedstämdhet samt depressiva symtom påverkar vilka livsmedel som handlas, och det har sett ett samband mellan att det oftast konsumeras livsmedel som gör att patienter känner sig ännu mer nedstämda
efter en stund (a.a.). Denna typ av livsmedel kan exempelvis vara sockerberikade drycker, godis, kakor samt mat med mycket snabba kolhydrater (Sakai m.fl. 2017). Kan sjuksköterskan informera patienten om detta väljer patienten förhoppningsvis andra mer hälsosamma livsmedel som gör att de depressiva symtomen eller nedstämdheten inte förvärras, och i bästa fall även reduceras. Slutligen krävs det att sjuksköterskan följer upp vad som fungerar samt inte fungerar för patienten, och tillsammans med patienten reflekterar varför det är så. Som tidigare nämnt i bakgrunden så kan en sjuk person tillfriskna snabbare men även få förbättrade livskvalitet vid en måltid (Livsmedelsverket 2018a). Alla nämnda faktorer som påverkar kostvanor och val av livsmedel visar på att det krävs flera olika delar för att en måltid ska anses vara god. En måltid ska ge näring, men även ge känsla av meningsfullhet, samvaro, trivsamhet och glädje (a.a.). Modellen som är gjord av Livsmedelsverket (2018b) har framställt en modell som bygger på sex olika delar som ska inkluderas i en måltid. Dessa delar är god, säker, trivsam, integrerad, hållbar och näringsriktig. Denna modell bör alla sjuksköterskor känna till och arbeta utefter, då den är framställd för att säkra en god kvalitét som kan följas upp.
KONKLUSION
Genom studien har följande faktorer som påverkar kostvanor och valen av
livsmedel vid depressiva symtom framkommit; ensamhet, försämrad instrumentell ADL, näringsbrist, låg inkomst, känsloätande samt matberoende. Det har även visat på att hos kvinnor med svåra depressiva symtom finns det ett starkt samband med att känsloäta. Resultatet visade även på att näringsbrist är en riskfaktor för att utveckla depressiva symtom. Depressiva symtom påverkar människor på flera olika sätt, bland annat genom att minska motivationen och minska intresset för vardagliga aktiviteter och intressen. Detta kan i sin tur påverka till exempel valet av livsmedel samt försämra matvanor, som i sin tur kan ge ytterligare depressiva symtom. Slutsatsen av detta arbetet är att ämnet är komplext och kräver ytterligare forskning för att veta om depressiva symtom orsakar de faktorer som framkommit i arbetet eller om det är dessa faktorer som i sin tur skapar depressiva symtom.
FORTSATT KUNSKAPSUTVECKLING OCH
FÖRBÄTTRINGSARBETE
Det finns många olika faktorer som påverkar en patient med depressiva symtom och deras kostvanor samt val av livsmedel. Då resultatet har visat att bland annat valet av livsmedel och att socialt umgänge vid måltiden har en stor betydelse för patientens mående, är det av stor vikt att vi som sjuksköterskor förstår innebörden av detta och kan informera och motivera patienterna till att välja näringsriktiga livsmedel samt försöka äta tillsammans med andra. Kunskapen vi har fått kan hjälpa oss att upptäcka patienter med depressiva symtom, och genom detta prata med patienterna om deras matvanor, vilken kunskap de har om vilken typ av livsmedel som är bra, måltidsmodellen, deras rutiner kring inköp av mat,
finns dock svårigheter att definiera vad som orsakar de olika faktorerna, om olika livsstilar/förändringar gör att patienter får ytterligare depressiva symtom eller om det är depressiva symtom som orsakar de olika faktorerna. Något som kan ses i alla studier är att depressiva symtom representeras av kvinnor i högre utsträckning än vad de gör för männen. Det känns högst relevant att forska vidare på det i och med att det inte finns någon förklaring till denna skillnad mellan kvinnor och män när det gäller depressiva symtom.
Ur sjuksköterskans perspektiv bör både ensamboende samt de patienter som är gifta uppmärksammas och få stöttning vid behov. Ett förslag är att informera både patienten och dennes partner om vilken hjälp som finns att få i hemmet för att patienten ska kunna stanna hemma utan att det leder till en ökad belastning för partnern. Samma information är viktigt att ge till patienter som bor ensamma för att de inte ska bli ännu sjukare. Hjälp i hemmet innebär bland annat hjälp med inköp, matlagning, hjälp med personlig hygien, trygghetslarm, promenader och telefonservice.
Ett förslag till förbättringsarbete är att inkludera patienterna i förberedelsen och tillagningen av maten som serveras på avdelningen samt information om vad olika livsmedel kan påverka den psykiska hälsan. Detta skulle med fördel kunna
användas som en adjuvant behandling. Då gemenskap är en del av
måltidsmodellen anser vi att det hade kunnat skapa en känsla av sammanhang som i sin tur förhoppningsvis förbättra måendet. Då våra egna upplevelser av kvaliteten på de livsmedel som serveras på avdelningar inte är god hade det kunnat vara till fördel om maten som serveras hade varit mer näringsrik. Det hade varit en god idé att implementera livsmedelsverkets måltidsmodell i hälso- och sjukvården då den är utformad på ett sådant sätt att alla faktorer som har berörts i detta arbetet ska tas hänsyn till (Livsmedelsverket 2018b). Mängden livsmedel som erbjuds med stora mängder raffinerat socker bör också reducerats, då denna studie har visat på att högre andel depressiva symtom har ett samband med ett högt intag av raffinerat socker. Då alla dessa delar kan påverka depressiva symtom kan de vara en del av behandlingen.
Då denna studie gjordes med kvantitativ ansats kan det med fördel göras om fler liknande studier med kvalitativ ansats istället. Genom detta hade forskarna kunnat få djupare förståelse för vad den egentliga orsaken är till att de faktorer som framkommit blir påverkade. Med denna fördjupade kunskap hade det
förhoppningsvis kunnat ges en god vård till patienter redan innan de depressiva symtomen blir svårare. Genom att ställa öppna frågor där deltagarna själva hade fått lyfta fram vilka faktorer de upplever påverkar sina kostvanor och val av livsmedel hade det kunnat skapas en större insikt i hur depressiva symtom kan yttra sig vilket hade kunnat vara till hjälp för vårdpersonal.
Detta arbetet kan med fördel användas som underlag till framtida
magisteruppsatser om ämnet vill utforskas vidare då flera kunskapsluckor har hittats under arbetets gång. Vår förhoppning är att detta arbete kan leda till ökad kunskap hos både patienter och sjuksköterskor om hur depressiva symtom påverkar kostvanorna.
