Mulan: lotusblomma eller
kampsportsmästare?
KURS: Uppsats i medie- och kommunikationsvetenskap, 15 hp
PROGRAM: Medie- och kommunikationsvetenskapliga programmet FÖRFATTARE: Leila Mehmedovic, Hedvig Westman
EXAMINATOR: Ann-Sophie Naumann
TERMIN: HT20
En kvalitativ jämförande semiotisk studie av
filmerna Mulan (1998) och Mulan (2020) ur ett
genus- och kulturperspektiv
SAMMANFATTNING
Författare: Leila Mehmedovic och Hedvig Westman
Uppsatsens titel: Mulan: lotusblomma eller kampsportsmästare? - En kvalitativ
jämförande semiotisk studie av filmerna Mulan (1998) och Mulan (2020) ur ett genus- och kulturperspektiv
Språk: Svenska Antal sidor: 47
Studien ‘’Mulan: lotusblomma eller kampsportsmästare?’’ avser att jämföra manliga och kvinnliga karaktärers samt den kinesiska kulturens representation i Disneys filmer Mulan (1998) och Mulan (2020) för att se vilka likheter och skillnader som finns i
representationerna. Karaktärerna och kulturen kommer att analyseras utifrån genus- och asiatiska stereotyper. Massmedier och populärkultur har en stark inverkan på människors identitetsskapande och hur vi ser på andra kulturer än vår egen. Disney är en mäktig aktör inom populärkultur vilket gör dessa frågor viktiga att studera. Mulan (1998) har kritiserats på grund av hur Disney skildrade den kinesiska kulturen i filmen och för att könsförtrycket skildrades som ett kulturellt problem. Det teoretiska ramverket utgår ifrån idéer om ideologi, där genusteorier och kulturteorier innefattas. Utifrån en semiotisk analys där vi har använt denotation och konnotation har vi studerat fyra strategiskt utvalda scener i de båda filmerna.
Vår analys visade att flera av männen i den senare filmen bryter den traditionella genusbilden, däremot faller samtliga karaktärer utom en under asiatiska stereotyper. Alla kvinnor, förutom Mulan och Xianniang, visar en traditionell genusbild. Mulans karaktär är den mest komplexa utifrån genus- och asiatiska stereotyper. Karaktärerna i filmen (1998) visar alla en traditionell genusbild. Den ytliga kulturen har förbättrats i filmen från 2020 men inte den djupa. Den ki-nesiska kulturen representeras fortfarande på ett sätt som gör att de underliggande budskapen grundas i västerländsk ideologi. Mulans problem som kvinna skylls fortfarande på bilden av den kinesiska kulturen som vi ser i filmerna.
Sökord: Mulan, Disney, ideologi, kultur, genus, stereotyper, semiotik, Kina JÖNKÖPING
UNIVERSITY
Högskolan för lärande och kommunikation
Medie- och kommunikationsvetenskap Examensarbete/Kandidatsuppsats 15hp Höstterminen 2020
ABSTRACT
Authors: Leila Mehmedovic and Hedvig Westman
Title and subtitle: Mulan: lotus flower or martial arts champion? - A qualitative comparative semiotic study of the films Mulan (1998) and Mulan (2020) from a gender and cultural perspective
Language: Swedish Pages: 47
The study "Mulan: lotus flower or martial arts champion?" aims to compare the
representations of male and female characters and Chinese culture in Disney films Mulan (1998) and Mulan (2020) to see the similarities and differences in the representations. The characters and culture will be analyzed based on gender- and Asian stereotypes. Mass media and popular culture have a strong impact on the formation of people's identities and how we perceive cultures other than our own. Disney is powerful within popular culture which makes these issues important to study. Mulan (1998) has been criticized because of how Disney portrayed the Chinese culture in the film and for portraying the gender oppression as a
cultural problem. The theoretical framework is based on ideas about ideology, which includes gender theories and cultural theories. Based on a semiotic analysis where we have used denotation and connotation, four strategically selected scenes have been analyzed in the two films.
Our analysis showed that several of the men in Mulan (2020) break the traditional gender image, however, all characters except one fall under Asian stereotypes. All women, except Mulan and Xianniang, show a traditional gender image. Mulan's character is the most com-plex based on gender and Asian stereotypes. The characters in the film (1998) all show a tra-ditional gender image. The surface culture has improved in the film from 2020 but not the deep culture. The Chinese culture is still represented in a way that makes the underlying mes-sages based on Western ideology. Mulan's problem as a woman is still blamed on the image of the Chinese culture that is depicted in the films.
JÖNKÖPING UNIVERSITY
School of Education and Communication
Media and Communication Studies Bachelor thesis 15 credits
Innehållsförteckning
1. INLEDNING ... 1 2. BAKGRUND ... 3 2.1. REPRESENTATION I MEDIER ... 3 2.2. DISNEY ... 3 2.3. MULANS BALLAD ... 3 2.4. MULAN 1998 ... 4 2.5. MULAN 2020 ... 4 2.6. BEGREPPSLISTA ... 53. PROBLEMFORMULERING, SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 6
3.1. PROBLEMFORMULERING ... 6
3.2. SYFTE ... 6
3.3. FRÅGESTÄLLNINGAR ... 6
4. TIDIGARE FORSKNING ... 7
4.1. DISNEY OCH GENUS ... 7
4.2. TIDIGARE FORSKNING OM MULAN ... 8
4.3. VÅRT BIDRAG TILL FORSKNINGSFÄLTET ... 10
5. TEORETISKT RAMVERK ... 11 5.1. IDEOLOGIER ... 11 5.1.1. Genus ... 11 5.1.2. Kultur ... 14 5.2. STEREOTYPER ... 17 5.2.1. Genusstereotyper ... 17 5.2.2. Östasiatiska stereotyper ... 18 5.3. SEMIOTISK TEORI ... 19 5.3.1. Semiologi ... 19 5.3.2. Semiotik ... 19
5.3.3. Denotation och konnotation ... 20
5.3.4. Semiotik i film ... 20
6. MATERIAL OCH METOD ... 21
6.1. MATERIAL OCH URVAL ... 21
6.1.1. Urvalskritik ... 22 6.2. METOD ... 22 6.2.1. Analysschema ... 22 6.2.2. Stereotypsschema ... 22 6.3. METODKRITIK ... 24 6.4. TILLVÄGAGÅNGSSÄTT ... 24
6.5. VALIDITET OCH RELIABILITET ... 24
7. ANALYS- OCH RESULTATREDOVISNING ... 26
7.1. SAMMANFATTNING AV HANDLINGEN I DE TVÅ FILMERNA ... 26
7.1.1. 1998 ... 26
7.1.2. 2020 ... 27
7.2. RESULTATREDOVISNING AV MULAN SOM KARAKTÄR ... 27
7.2.1. Introduktion till Mulan som karaktär ... 27
7.2.2. Styrkor och svagheter ... 28
7.2.3. Karaktären Mulan ur ett feministiskt perspektiv ... 30
7.2.4. Asiatiska stereotyper i karaktären Mulan ... 32
7.3. RESULTATREDOVISNING AV DE KVINNLIGA/MANLIGA KARAKTÄRERNA ... 34
7.3.1. Kvinnorna i Mulans familj ... 34
7.3.2. Äktenskapsmäklerskan ... 35
7.3.3. Xianniang ... 35
7.3.4. Zhou ... 36
7.3.6. Mushu och Cricket ... 38
7.3.7. Befälhavaren och kärleksobjektet ... 39
7.3.8. Antagonisterna ... 40
8. DISKUSSION ... 41
8.1. DE MANLIGA OCH KVINNLIGA KARAKTÄRERNA ... 41
8.2. DEN KINESISKA KULTUREN ... 43
8. SLUTSATS ... 46
9. FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING ... 47
10. REFERENSER ... 48
11. BILAGOR ... 52
11.1. BILAGA 1 ... 52
11.2. BILAGA 2–KARAKTÄRSLISTA 1998 ... 55
1. Inledning
Vi exponeras för medier varje dag. Vi tittar på film, scrollar på sociala medier och lyssnar på musik. Massmedier och populärkultur är därför mäktiga, då de är centrala i en persons ska-pande av genus och uppfattning om andra kulturer än den egna (Bussey & Bandura, 1999, s. 676; Nayak & Kehily, 2013, s.134–168; Holtzman & Sharpe, 2014, s. 92). Detta kan ses som problematiskt, eftersom de representationer vi ser i medierna inte alltid är korrekta. Medier kan dessutom användas för att influera andra kulturer med den egna (Ampuja et al, 2020, s. 38; Mirrlees, 2020, s. 49-50). Detta innebär att ideologier med grund i västerländska värde-ringar kan utgöra de underliggande budskap i filmer som representerar andra kulturer och således att dessa kulturer blir felaktigt representerade. En ideologi är en maktstruktur som dominerar i samhället (Berglez, 2010, s. 268). Även representationen av genus bör undersö-kas, eftersom massmedier och populärkultur är centrala i skapandet av genus (Bussey & Bandura, 1999; Holtzman & Sharpe, 2014, s. 133; Nayak & Kehily, 2013, s. 134-168). Representationer i medier är ofta uppbyggda på stereotyper. En stereotyp är en förenklad och ofta negativ framställning av någons karaktär (Holtzman & Sharpe, 2014, s. 93). Även detta är problematiskt, eftersom stereotyper kan förstärka hur vi ser på andra människor, inte bara i medierepresentationer utan även i verkliga världen (Holtzman & Sharpe, 2014, s.84–85).
En stor makthavare inom populärkultur, med sin räckvidd till över 130 länder världen över, är Disney. Deras filmer skildrar många olika kulturer vilket de har hyllats för, men Disney har även kritiserats för sina genus- och kulturrepresentationer då representationerna uppfattas som autentiska, främst av den västerländska publiken. Forskning har dock visat att filmerna inte alltid tar hänsyn till den skildrade kulturen utan upprätthåller västerländska värderingar (Wang et al., 2020; Yin, 2011). Disney, som en stor västerländsk medieaktör, dominerar marknaden och har därmed makten att styra och sprida västerländska värderingar i andra länder (Ampuja et al., 2020, s. 38; Mirrlees, 2020, s. 49–50). Då Disney kan påverka hur vi ser på kulturer och andra människor är det viktigt att studera, analysera och kritisera dem och deras filmer.
Disneys film Mulan släpptes 1998 och hyllades av den västerländska publiken då Mulan sågs som en mer feministisk karaktär än tidigare disneyprinsessor (Yin, 2011, s. 54). Hon tog plats i ett manligt dominerat samhälle och hittade sig själv på vägen. Filmen blev även kritiserad, främst av den kinesiska publiken, för att ha skildrat den kinesiska kulturen på ett sätt som inte
är representativt för den folksaga som filmen baseras på. Kritikerna ansåg att filmen upprätt-håller västerländska värderingar. Dessa värderingar var synliga i bland annat familjerela-tionerna (V. Giunta, 2018, s. 167; Wang et al., 2020, s. 1334). Kritik riktades även mot filmen för att porträttera kulturen som sexistisk (V. Giunta, s. 2018) och som ett hinder för Mulan att vara den kvinna hon ville (Yin, 2011). Den gamla folksagan som handlade om en kvinnas uppoffring för sin familj blev genom Disneys synvinkel en film om en tonåring som rymde hemifrån och fann inte bara sig själv, utan även kärleken. Filmens budskap skiftade från att handla om filial fromhet till att finna sig själv (Yin, 2011, s. 59–65).
År 2020 släpptes en nyinspelning av filmen. Vårt intresse att analysera hur denna film skiljer sig från sin föregångare väcktes när en diskussion på sociala medier uppkom angående huru-vida den nya filmen skulle vara mer kulturellt representativ gentemot den gamla folksagan. Samtidigt som filmen släpptes började även rasism mot asiater att uppmärksammas på sociala medier, vilket gjorde att en analys av hur asiater representeras i massmedier och populärkultur motiverades. Massmedier och populärkultur kan öka acceptansen mot andra folkgrupper ge-nom rättvisa representationer (Holtzman & Sharpe, 2014, s. 93).
I denna studie kommer vi med en semiotisk textanalys att jämföra filmerna Mulan (1998) och Mulan (2020) för att se om representationen av genus och kultur har förändrats. Genus kom-mer att analyseras utifrån begrepp som femininitet, maskulinitet och feminism. För att se om och i så fall hur framställningen av den kinesiska kulturen i filmerna influerats av västerländs-ka värderingar kommer kulturteorier som orientalism och kulturimperialism att användas. Stereotyper är vanligt förekommande i medier och för att se hur männen, kvinnorna och kulturen representeras i filmerna kommer vi att undersöka hur genus- och asiatiska stereo-typer används.
2. Bakgrund
I denna del presenteras en introduktion till representation i medier. Därefter presenteras medieaktören Disney, legenden om Mulan och en begreppslista med definitioner av hur vi kommer att använda ett antal begrepp i studien. Detta för att öka läsarens förståelse.
2.1. Representation i medier
Ett vanligt angreppssätt att analysera text och bild är att se till mediers representation
(Fagerström & Nilson, 2008, s. 40). Representation betyder ‘’stå för’’. Texter, bilder och ljud står för något annat än sig själva (Gripsrud 2011, s. 27). Hur en karaktär från en viss folk-grupp porträtteras i en film kan på så sätt bli en representation för hela folkfolk-gruppen. Repre-sentation kan alltså ses som en viss konstruktion av det som framställs, men blir sällan en objektiv spegling (Gripsrud, 2011, s. 27–28). Detta illustrerar vikten av att analysera olika representationer i massmedier och populärkultur.
2.2. Disney
På Disneys hemsida skriver de att företaget är det ledande underhållnings- och medieföre-taget. I snart 100 år har de producerat filmer och under århundradet har företaget expanderat till att äga flera studior, öppna flera nöjesparker och senast, lansera sin egen streamingtjänst Disney+ (The Walt Disney Company, 2020). Vi inte kan bekräfta att Disney är världens största medieföretag, men de är en stor producent av populärkultur med stort inflytande.
2.3. Mulans ballad
Legenden om Mulan är precis som många andra folksagor flera hundra år gammal. Historien som idag är känd över hela världen uppkom i Kina under den nordliga dynastin, alltså mellan år 386–581 (Hsieh, I., & Matoush, M., 2012, s. 215). Den första nedtecknade versionen har namnet Mulans ballad och tros vara en samling av prosa och folksånger (Dong, 2010, s. 2). Balladen är en dikt som framställer Mulan som en modig dotter som klär ut sig till man och tar sin fars plats i armén. Där stannar hon i flera år, tills hon slutligen blir erbjuden en högre rang. Hon tackar nej till den högre posten och de fördelar den hade burit med sig, för att åter-vända hem. När hon förenats med sin familj och återupptagit sin kvinnliga roll presenterar hon sig för de manliga soldaterna som kvinna. De är förvånade över att hennes hemlighet aldrig avslöjades och hyllar henne för hennes mod och prestationer. Vad som händer innan och efter historiens början och slut hålls öppet (Dong, 2010, s. 2). Legenden om Mulan har
efter den första nedteckningen fortsatt att berättas på olika sätt, men Hsieh, I., och Matoush, M. (2012, s. 219) betonar att den berättelse som nådde biosalongerna när Disney gjorde sin första tolkning inte handlade om en kvinnas uppoffring på grund av filial fromhet.
2.4. Mulan 1998
Grundhistorien i Disneys Mulan är densamma som i Mulans ballad, men berättelsen har anpassats efter en global publik (Tang, 2008, s. 150). Filmen är en animerad musikalfilm och i denna version misslyckas Mulan med att imponera på äktenskapsmäklerskan, vilket gör att hon rymmer hemifrån, klär sig som en man och går med i armén i sin fars ställe. Efter lite om och men lyckas hon rädda kejsaren och vinner sin befälhavares kärlek (Tang, 2008, s. 150). Kärlek är inte en del av Mulans ballad eller vanligtvis del av kinesiska folksagor (Hsieh, I., & Matoush, M., 2012, s. 218). Vilken tidsperiod filmen utspelar sig i är svårt att säga, eftersom Disney använde sig av historiska element från flertalet tidsepoker, allt från 248 B.C. till 1420 A.D. (Tang, 2008, s. 152). Det finns flera komiska element i filmen, men Tang (2008, s.150– 151) påpekar att all denna komedi är byggd på västerländsk grund, vilket är en av anledning-arna till att den kinesiska publiken inte finner filmen kulturellt representativ. Utöver detta utför karaktärerna handlingar som inte hör hemma i kulturen, som att krama någon av motsatt kön. Tang (2008, s. 151–152) riktar speciell kritik mot scenen när Mulan kommer hem och hennes far kastar kejsarens gåvor på marken, då gåvorna borde ha blivit placerade i ett tempel.
2.5. Mulan 2020
22 år senare producerade Disney Mulan (2020). Handlingen är till stor del densamma som i Mulan (1998), men är berättad på ett annat sätt. Mulan (2020) är nämligen en liveactionspel-film. Detta innebär att filmen har en mer seriös ton och musikalnumren är bortplockade. Medan musiken bitvis finns kvar så sjunger inte karaktärerna och trots att det finns inslag av humor så är komedin helt bortplockad. Denna gång besitter också Mulan en kraft som kallas chi. Utifrån den kritik Mulan (1998) fick är ett antagande att den nya filmen ska vara en mer representativ version av Mulans ballad, trots att handlingen är densamma som i Mulan (1998). Vi vill se om detta antagande stämmer.
2.6. Begreppslista
Begrepp Definition Hur vi använder det
Filial fromhet (filial
piety)
(Filialt barn, filial dotter)
Rollen att ta hand om och vara lojal mot sina föräldrar samt behandla dem med respekt (Yin, 2011, s. 65–67).
Vi kunde inte finna någon översättning till filial piety som vi var nöjda med. Trots att ’filial’ kan ha en annan mening på svenska valde vi att
direktöversätta ordet.
Kinesisk kultur De sociala koder som är gemensamma och självklara för folk som identifierar sig som kineser
Den kinesiska kultur vi syftar till är den som representeras i filmerna. Vi fokuserar främst på filial fromhet.
Traditionella kinesiska könsroller
Idéer om hur män och kvinnor traditionellt ska bete sig utifrån den kinesiska kulturen
Vi utgår ifrån de könsroller som kommuniceras i filmerna.
Västerländska värderingar
De kulturella och politiska ståndpunkter som utgår från den dominerande ideologin i västvärlden
Begreppet används för att se i hur stor utsträckning dessa värderingar är synliga i filmerna.
3. Problemformulering, syfte och frågeställningar
Här presenteras problemformuleringen, syftet och frågeställningarna som ligger till grund för studien.
3.1. Problemformulering
Massmedier och populärkultur har ett stort inflytande på hur vi uppfattar oss själva, varann och vår omvärld. Disney är en stormakt inom populärkultur, vilket är varför det är viktigt att undersöka hur deras representationer ser ut. Filmen Mulan (1998) blev kritiserad för hur Disney hade framställt den kinesiska kulturen. Det är av vikt att undersöka om Disney har tagit till sig av kritiken, eftersom deras representation upplevdes som autentisk av den väster-ländska publiken, vilket direkt påverkar deras syn på den kinesiska kulturen.
3.2. Syfte
Syftet med studien är att studera hur representationen av den kinesiska kulturen och genus har förändrats mellan filmerna Mulan (1998) och Mulan (2020). Detta genom att jämföra filmer-na med avseende på dessa aspekter. Vi kommer att göra en semiotisk textafilmer-nalys på strategiskt utvalda scener. Målet med studien är att bidra med fördjupad kunskap om kultur- och genus-representationen i Disney.
3.3. Frågeställningar
1. Hur representeras de kvinnliga/manliga karaktärerna utifrån 1.1. Genusstereotyper?
1.2. Asiatiska stereotyper?
2. Hur representeras den kinesiska kulturen i filmerna? 3. Vilka likheter och skillnader finner vi i representationerna?
4. Tidigare forskning
I detta kapitel presenteras forskningsfältet och den tidigare forskning som kommer att ligga till grund för vår analys. Våra främsta forskningsfält är genusforskning om medier och kulturforskning om medier.
4.1. Disney och genus
Flera forskare har kommit fram till att de elva officiella Disney-prinsessorna, bland annat Askungen, Mulan och Vaiana, kan delas in i tre eror där prinsessorna har olika egenskaper inom erorna. Den första eran pågår fram till 1989, den andra mellan 1989 och 1998 och den sista från 1999 och framåt (England et al., 2011, s. 555; Hine et al., 2018, s. 15). England et al. (2011) utförde en kvantitativ studie där de med teorier som behandlar mediers påverkan, som exempelvis kultivationsteorin, undersökte skildringen av könsroller i de nio Disneyfilmer som fanns vid studiens genomförande. Studiens resultat visade att prinsessorna i den första eran har egenskaper som av författarna beskrivs som typiskt kvinnliga; de är ömsinta, besvä-rande och vackra (England et al., 2011, s. 559–560). Medelvärdet på antal traditionellt manli-ga handlinmanli-gar som utförs av prinsessorna under den eran är 14 procent (England et al., 2011, s. 562). Traditionellt manliga handlingar kan enligt forskarna vara att vara bestämd och inte ge sig, vara fysiskt stark eller modig (England et al., 2011, s. 558–559). När prinsessorna i den första eran utför mer traditionellt manliga handlingar, som att vara bestämda, visar stu-dien att de gör det mot karaktärer med mindre makt. Prinsessan är aldrig bestämd mot prin-sen, pappan eller någon annan karaktär som har mer auktoritet än hon själv (England et al., 2011, s. 562-563). I den andra eran visar studiens resultat att prinsessorna började stå på sig (England et al., 2011, s. 563), vilket även Koushik & Reed, (2018, s. 10-12) kommer fram till i sin studie. Medelvärdet av prinsessornas handlingar som var traditionellt manliga i den andra eran låg på 42% (England et al., 2011, s. 562) och denna förändring gjorde att prinsessorna hyllades av publiken då de ansågs mer feministiska än tidigare (Koushik & Reed, 2018, s. 10-12). Koushik och Reeds (2018) utförde en kvalitativ studie där de analyserade två Disney-filmer med teorier om politisk ekonomi i medier och feministisk kritisk filmteori. De kommer i studien fram till att karaktärerna i filmerna fortfarande betedde sig enligt traditionella köns-roller, men deras studie berörde inte alla filmer i andra eran. England et al. (2011, s. 164) bekräftar dock och skriver att filmerna i den andra eran fortfarande slutade med giftermål. Enligt Marcia Lieberman (refererad i Koushik och Reed, 2018, s. 10) vrider filmer som slutar
med giftermål fokus från filmens handling och kommunicerar att giftermål är det viktigaste i en kvinnas liv. Schieles et al. (2020) studie där en tematisk analys utfördes på 17 Disney- och Pixarfilmer med teorier gällande feminism visade att tredje erans prinsessor jobbar hårt och förlitar sig inte på någon man för att nå sina mål (2020, s. 665). Hine et al. (2018) gjorde en kvantitativ studie som utgick från Englands et al. (2011) studie där forskarna fortsatte koda de fem filmerna i den tredje eran av Disneyprinsessor, för att sedan göra en jämförelse med Englands et al. (2011) resultat. Studien visade att medelvärdet av manliga handlingar i den tredje eran var 53% och att prinsessorna alltså utförde fler traditionellt manliga handlingar än kvinnliga (Hine et al., 2018, s. 15). Att prinsessorna använder fler traditionellt manliga egenskaper var enligt Schiele et al. (2020, s.666) ett sätt att bryta traditionella genusroller.
I de kvantitativa studierna om Disneyprinsessorna finns också prinsarna representerade. England et al. (2011, s.562) drar slutsatsen att prinsarna inte visar någon större förändring mellan erorna, speciellt inte mellan de första två. Hine et al. (2018, s.10) kommer dock fram till att det finns en tydlig skillnad på prinsarnas handlingar. Den andra erans disneyfilmer är fylld med modiga prinsar och enligt analysen utför de fler traditionellt manliga handlingar än prinsarna i den första eran. I den tredje eran visar Hines et al. (2018, s.10) analys att prinsarna utför fler traditionellt kvinnliga handlingar.
4.2. Tidigare forskning om Mulan
Flera studier drar slutsatsen att Mulan (1998) har influerats av västerländska värderingar (Wang et al, 2020, s. 1335; Yin, 2011, s. 54–55). Yin (2011) gjorde en fallstudie för att kritiskt granska Mulan genom artikulationsteorin. Hennes studie visar att Mulan separerades från den kinesiska kulturen och dess värderingar och formades utifrån en västerländsk modell där ideologierna förstärker den kulturella hierarkin att orienten är underlägsen västvärlden (Yin, 2011, s. 54–55). Enligt Yin (2011, s. 62) tror västvärlden att det finns en brist på frihet och att könsförtrycket enbart existerar i icke-västerländska kulturer. För att kunna framställa Mulan som en hjältefigur förminskade Disney då den kinesiska kulturen till ett orientaliskt tyranni. Den västerländska publiken uppfattade skildringen av den kinesiska kulturen som autentisk (Yin, 2011, s. 55).
Den traditionella kinesiska kulturen som diskuteras i studien handlar främst om filial fromhet (filial piety) och illustrerar hur viktig familjerelationerna är i den kinesiska kulturen (Yin,
2011, s .65–68). Att vara ett filialt barn innebär enligt Yin (2011, s. 65–67) att ta hand om sina föräldrar, behandla dem med respekt och vara lojal mot dem. Både Yin (2011, s. 61–62) och V. Giunta (2018, s. 167) redogör att Mulans (1998) relation med sin familj är missvisan-de. V. Giunta (2018) utförde en textanalys där Disney studerades genom filmen Mulan och resultatet visade att Disney framställde den kinesiska kulturen på ett sätt som inte längre för-medlar Mulans ballads budskap eller betydelse. Mulans ballad, som filmerna baseras på, por-trätterar Mulan som en lydig dotter. Valet att gå med i armén togs utifrån hennes plikt som en filial dotter och beslutades tillsammans med föräldrarna. Att Mulan (1998) lämnar sin familj utan att säga något orsakar en stor sorg hos hennes föräldrar, något en filial dotter aldrig hade gjort (Yin, 2011, s. 67). I sin studie förklarar Yin (2011, s. 67) att skildringen av Mulan som en impulsiv, olydig och trotsig dotter i filmen 1998 beundrades av den västerländska publik-en, men gick emot hela principen om filial fromhet. Mulan (1998) skildrades som en indivi-dualistisk karaktär, något som enligt Yin (2011, s. 60) är en västerländsk idé och inte kinesisk. Wang et al. (2020, s. 1334) kommer fram till att jämställdheten mellan föräldrar och barn i den amerikanska kulturen har påverkat Disneys skildring av familjerelationen i Mulan (1998). Wang et al. (2020) genomförde en jämförande analys av innehållet och temat i de kinesiska och amerikanska Mulanfilmerna för att se hur den kinesiska kulturen har representerats av de olika nationaliteterna. Studiens innehåll fokuserar på termerna kulturella skillnader, indivi-dualism, kollektivism och feminism. Resultatet visade att det fanns tydliga skillnader i hur kulturen representerades. V. Giunta (2018, s. 168) och Yin (2011, s. 64) drar slutsatsen att filmen inte gör en representativ skildring av Mulans ballad eller traditionella kinesiska sociala attityder, som filial fromhet. Det ledde till att den kinesiska publiken blev besvikna på filmens skildring av deras kultur.
I Mulans ballad är Mulan en stark, kvinnlig karaktär som inte förlitade sig på en prins i sin karaktärsutveckling. Ingen av Disneyprinsessorna innan Mulan skildrades på det sättet, vilket gjorde att Mulan var den första Disneyprinsessan som utmanade den västerländska dominanta manliga hierarkin. Filmen från 1998 var ett försök att skapa en lönsam film samtidigt som den integrerade feminism genom Mulan som en stark, kvinnlig karaktär som kunde klara sig på egen hand (Yin, 2011, s. 62–63). Enligt Yin (2011, s. 62–63) förstärkte filmen istället den kulturella hierarkin mellan västvärlden och Orienten. Kulturen i Kina ställdes mot individen och blev inte bara ett hinder för jämställdhet utan även en av antagonisterna i filmen. Yin (2011, s. 60) kommer fram till att den kinesiska kulturen förminskades till stereotypiska kinesiska ikoner, såsom kinesiska muren, pandor, drakar och kampsport.
4.3. Vårt bidrag till forskningsfältet
Eftersom Disney är så stora på marknaden av populärkultur finns det alltid behov av att undersöka hur deras representationer ser ut. Tidigare forskning tyder på att en utveckling inom genusaspekten har skett i Disneys filmer. Den forskning som vi funnit om Mulan kritiserar sättet filmen (1998) representerar den kinesiska kulturen. Vi har inte funnit någon forskning om Mulan (2020). Att analysera och jämföra dessa två filmer visar konkret hur medieföretaget Disney jobbat med frågor gällande genus och den kinesiska kulturen och denna studie kan därmed bidra med en bild av hur mycket de arbetat med dessa frågor. Eftersom Mulan är den enda Disneyfilmen som representerar den kinesiska kulturen har en jämförelse likt vår inte tidigare kunnat genomföras.
5. Teoretiskt ramverk
I denna del av studien presenteras de teorier och begrepp som kommer att användas för att tolka vårt empiriska material.
5.1. Ideologier
Vår studie tillämpar ett kritiskt perspektiv på medietexten. Ett centralt begrepp inom kritiska teorier är ideologier, ett begrepp som handlar om olika gruppers vilja och strävan att påverka andra (Berglez, 2010, s. 268). Detta tar sig form i olika maktstrukturer. Ideologikritik är ett teoretiskt verktyg som används för att analysera maktförhållanden i samhället och hur de kommer till uttryck i olika relationer som exempelvis man/kvinna eller västerlänning/’de andra’. Genom ideologikritiken kan man i sitt material urskilja de underliggande normerna och värderingarna som texten genomsyras av (Berglez, 2010, s. 268–269), vilket är hur teorin kommer att appliceras på studiens empiriska material.
Berglez (2010, s. 268) förklarar att man kan falla offer för en ideologisk makt genom att inte vara en del av det dominanta perspektivet. Detta genom att exempelvis vara kvinna i en mansdominerad värld och inte få ta del av de fördelar män har i samhället. Det är därför viktigt att uppmärksamma den omedvetna produktionen av ideologi, eftersom ens handlingar kan komma att upprätthålla ideologin, vare sig man privilegieras av den eller inte.
5.1.1. Genus
En maktstruktur vi studerar är genus. Teorin kommer att användas för att urskilja maktstruk-turen och skillnaderna mellan männen och kvinnorna i filmerna. Begreppet genus är en mo-dern term för kön som refererar till den sociala skillnaden mellan man och kvinna och hur de identifierar sig själva (Davis et al., 2006, s. 38; Hofstede, 1998, s. 78). Genus skapar olikhet mellan könen, men Hirdman (2007, s. 88) skriver att genusbegreppet har konstruerats för att skapa en grund att basera genusteorier i. Genusbegreppet har varit en viktig del i arbetet med att förstå kön, sexism och sexualitet och används för att förklara relationen mellan femininitet och maskulinitet vad gäller makt, estetik och kroppar (Dahl, 2016, s. 17). Yvonne Hirdman (2007, s. 84) skriver att genusbegreppet ringar in det strukturella tvång som både det manliga och kvinnliga könet tyngs under. Idén om genus som en ideologi kan ses som ett maktsystem där män erhåller fler förmåner än kvinnor eftersom maskulinitet ses som det dominanta per-spektivet (Davis et al., 2006, s. 2). Ur detta perspektiv kan genus beskrivas som indelningen
av folk i grupper som sedan flätas samman med andra indelningar såsom härkomst, klass, ålder, religion och sexuell läggning (Dahl, 2016, s. 18; Davis et al., 2006, s. 2). Indelningarna skapar en hierarki och genomsyrar flera delar av samhället, både personliga såsom familjer och relationer, men också offentliga som politik, lagar, utbildning och kultur (Holtzman & Sharpe, 2014, s. 68). Maktsystemet kan i vissa fall beskrivas med ordet patriarkat (Dahl, 2016, s. 16). När ett genusperspektiv används bör man ta hänsyn till makthierarkin, då genusforskning utan maktdimensionen blir irrelevant och missvisande (Fagerstöm & Nilson, 2008, s. 12).
Bussey & Bandura (1999, s. 676) diskuterar att en persons utveckling, de uppfattningar de har om sig själva och andra samt de möjligheter och begränsningar de möter är djupt influerade av samhällets bild av deras genus. Denna bild blir tydlig redan i tidig ålder. Dagligen blir barn påminda av olika vuxna och institutioner vad det innebär att vara en pojke eller en flicka och vad som är manligt respektive kvinnligt (Bussey & Bandura, 1999; Holtzman & Sharpe, 2014, s. 66). De flesta samhällen styrs av dessa genusroller (Saewyc, 2017, s. 1). Massmedier och populärkultur är en viktig del i skapandet av genus. Konsumtion av dessa skapar och formar de genusroller som råder i samhället och då även de beteenden och egenskaper som hör genusrollerna till (Bussey & Bandura, 1999; Holtzman & Sharpe, 2014, s. 133; Nayak & Kehily, 2013, s. 134-168).
Femininitet och maskulinitet
Hirdman (2007, s. 16) förklarar att genus står oberoende från kön och är tankarna om vad som är manligt och kvinnligt. Dessa tankar genomsyrar allt runt oss. Femininitet och maskulinitet är i grund och botten genusstereotyper som baseras i tron att olika karaktärsdrag hör mer till det ena könet än det andra (Hofstede, 1998, s. 96). Nayak och Kehily (2013, s. 4–6) betonar dock att både maskulina och feminina karaktärsdrag går att hitta hos båda könen, de är inte begränsade till enbart män eller kvinnor. Sociala skillnader mellan könen och vad som anses maskulint och feminint varierar beroende på kultur, tid och plats (Dahl, 2016, s. 17; Nayak & Kehily, 2013, s. 6). Maskulinitet kan beskrivas som det dominerande genusperspektivet som försäkrar männens dominans och kvinnors underordning i samhället (Davis et al., 2006, s. 2; Glapka, 2018, s. 5). Kulturellt beskrivs ofta maskulinitet med ord som styrka, makt och agg-ressivitet. Män förväntas behandla problem med intellekt, medan kvinnor förväntas tillämpa känslor (Holtzman & Sharpe, 2014, s. 86–86). Femininitet diskuteras ofta i samband med ut-seende men vissa egenskaper kan vara ett starkare tecken på femininitet, exempelvis att vara
omhändertagande (Skeggs, 1997, s. 102–103). Med hjälp av femininitet och maskulinitet ämnar studien att svara på frågan hur kvinnliga respektive manliga karaktärer representeras utifrån karaktärsdrag som enligt forskare vanligtvis ges till kvinnor respektive män. Det i sin tur kommer leda till att filmens genusbild kan diskuteras.
Feminism
Med en enkel förklaring är feminism den sociala rörelse som kämpar för ekonomisk, politisk och social jämlikhet för kvinnor (Holtzman & Sharpe, 2014, s. 74). Både män och kvinnor upprätthåller normen att kvinnor är underlägsna männen (Tollin et al., 2005, s. 56) och detta är ett exempel på hur man kan falla offer för den ideologiska makten (Berglez, 2010, s. 268). Butler och Almqvist (2007, s. 52) skriver att delar inom feminismen har teoretiserats och Tollin et al. (2005, s.12) förklarar att dessa teorier försöker svara på frågor om kvinnors för-tryck, vem det är som förtrycker dem och hur de blir fria från förtrycket. Teoretiseringen gjor-des med målet att förklara förtrycket och skapa en politisk agenda som skulle stoppa det, men har kritiserats för att anta att det finns ett allmänt förtryck som påverkar kvinnor inom alla kulturer (Butler & Almqvist, 2007, s. 52). Genom att anta att kvinnoförtrycket är detsamma i hela världen ser vi förbi det kulturella förtryck som finns i olika samhällen (Beasley, 1999, s. 20). De ickevästerländska kulturerna ses som primärkällan för genusförtryck eftersom det är enklare att kritisera kvinnoförtryck i en annan kultur än att motarbeta förtrycket i sin egen (Butler och Almqvist, 2007, s. 52; Yin, 2011, s. 63). Genom att fördöma könsdiskriminering i andra kulturer argumenterar Yin (2011, s. 63) att det västerländska systemet inte störs. Ett sätt att skildra och kritisera andra kulturers genusförtryck är genom film. Feminism i filmer som skildrar icke-västvärlden förminskas till ett kulturellt problem och istället för att skildra prob-lemet som värdsligt beskylls kulturen som filmen skildrar (V. Giunta, 2018, s. 167–168; Yin, 2011, s. 63). För publiken är kampen mot kvinnoförtrycket mer accepterat om det är en icke-västerländsk kvinna som utsätts för förtrycket och kämpar mot det (Yin, 2011, s. 63). Femi-nismen i samhället under tiden filmen spelas in påverkar hur kvinnorna och femiFemi-nismen skil-dras i filmen (Holtzman & Sharpe, 2014, s. 113). Ett feministiskt perspektiv kommer att användas för att besvara de frågor som Tollin et al. (2005, s. 12) presenterar angående kvinnors förtryck, men även för att kunna identifiera om kulturen är en del av filmernas feministiska budskap.
Kritik mot genusteorier
Dahl (2016, s. 18) tar upp en viktig aspekt av feminism, nämligen hur makthierarkin som skapas till lika stor del måste ses på ur ett kultur- och etnicitetsperspektiv. De aspekterna har lika stor inverkan på hur en person är förtryckt. Författaren förklarar att en vit medelklass-kvinna ofta har mer makt än en svart man. Detta belyser att teorier födda ur feminism, som tidigare nämnt försökt anta ett allmänt förtryck, bortser från att olika kvinnor utsätts för olika sorters förtyck och feminismen kan därmed gynna vita kvinnor. Detta är ett problem som måste hållas i åtanke när man använder ett feministiskt perspektiv för att inte förstärka tanken att feminism endast är för vita kvinnor.
5.1.2. Kultur
En annan ideologisk maktstruktur handlar om kultur. Teorierna i detta kapitel förklarar hur den västerländska kulturen ser sig som mäktigare än andra kulturer.
Begreppet kultur kan definieras som en gemenskap baserad på delad kunskap, där kunskap är inlärda sätt att tänka eller agera (Hong 2009, s. 4). Kulturer är uppbyggda på delade koder som används för att kommunicera i en grupp (Fiske, 2010, s. 78–79). Koder är regler och konventioner som förbinder ett uttryck med ett innehåll (Saussure, 2015, s. 96–97), se vidare i kapitel 5.3.1. Kunskapen kommuniceras i en grupp via språk, symboler och handlingar och syns i gruppens sociala interaktioner (Barth, 2002, s. 3). Den delade kunskapen är inte statisk, utan utvecklas med tiden (Barth, 2002, s. 11; Hong, 2009, s. 5). Kulturen i ett samhälle kan delas in i två nivåer, ytlig och djup (Holtzman & Sharpe, 2014, s. 17). Ytlig kultur är den som är lätt för någon som inte delar kulturens koder att ta del av, exempelvis språk, kläder och musik. Den djupa kulturen är mer rotad i ett samhälle och behandlar värderingar angående exempelvis giftermål eller hur man ska behandla de äldre. För att förstå en kultur måste man förstå båda delarna (Holtzman & Sharpe, 2014, s. 17). Den kultur som analyseras i filmerna är den kinesiska kulturen med fokus på filial fromhet.
Kulturimperialism
Kulturimperialismen handlar om västvärldens dominans över politik, ekonomi och kultur i länder som inte tillhör västvärlden. Boyd-Barrett och Mirrlees (2020, s. 1-2) definierar impe-rialism som utnyttjandet av ett lands kultur. Västerländska samhällen använder sig av medier för att skifta maktförhållanden mellan länder och influera deras kultur med den egna. Ampuja
et al., (2020, s. 38) vidareutvecklar detta och förklarar att medieföretag använder sin makt på marknaden för att styra det ekonomiska inflytandet och kulturellt påverka i andra länder än det egna. Genom medier kan ett land sprida och försöka implementera sina ideologiska stånd-punkter i andra länder, något som Mirrlees (2020, s. 49-50) skriver är karakteristiskt för ame-rikansk kulturell imperialism. Sparks (2020, s. 280) och Ampuja et al. (2020, s. 40) diskuterar Kinas ekonomiska tillväxt och hur landets kultur och konsumtion blivit en måltavla för väs-terländska medieföretag. Sparks (2020, s. 281) skriver att väsväs-terländska företag ändrar och anpassar sitt material efter en kinesisk publik för att nå ut till en större målgrupp. Trots Kinas tillväxt och USA:s nedgång när det handlar om ekonomi fortsätter USA att dominera markna-den, även om den inte längre enbart styrs av västvärlden (Ampuja et al., 2020, s. 40). Said (1993) skrev redan på 90-talet att den politiska och militära makten skiftar och tycks vara på väg österut. Kulturimperialismen är ett tydligt exempel på olika gruppers vilja och strävan att påverka andra, vilket Berglez (2010, s. 268) skriver är vad ideologier handlar om.
Orientalism
Likt kulturimperialismen handlar orientalismen om västvärldens politiska, sociologiska och ideologiska dominans över orienten (Said, 1993, s. 4–5) och även här blir den ideologiska bakgrunden tydlig. Orientalismen är enligt Said (1993, s. 4–5) en teori som bygger på att västvärlden kan dominera, omstrukturera och styra länder i orienten. Den västerländska kulturen ses som den starkare gentemot de andra kulturerna och har därför kunnat ge gestalt till dem. Den främsta idén inom orientalism är att relationen mellan västvärlden och orienten grundas i västvärldens makt och dominans över de länder de ansåg vara svagare. Idén om den västerländska överlägsenheten ställs, enligt Said (1993, s. 9), i förhållande till den orientaliska efterblivenheten (Saids beskrivning). Orientalismen handlar mer om västvärldens syn på orienten än om orienten själv. Teorin undersöker hur västvärlden har kunnat skriva om orienten och dess kulturer utan att ta hänsyn till människorna i kulturen. Västvärldens fram-ställningar av orienten och orientalerna, bland annat genom texter, film eller pjäser är ett sätt att ge orienten en röst styrd av västerländska värderingar. Orienten sågs som något skräm-mande och dessa framställningar var ett sätt att kontrollera den (Said, 1993).
De andra
Said (1993, s. 9) skriver att idéerna om västerländsk överlägsenhet har lett till att västvärlden identifierar sig som ’vi’ eller ’oss’. Alla som faller utanför västvärldens kultur, normer eller
geografiska märkning identifieras som ’de’ eller ’de andra’. Said (1993, s. 44) skriver att väs-terlänningar tilldelas egenskaper som normala och rationella medan orientalerna beskrivs som annorlunda och irrationella. Västvärlden skapade en identitet genom dessa egenskaper ’vi’ gav till ’dem’. Det var ännu ett sätt som västvärlden kunde kontrollera orienten på. Relationen mellan västvärlden och orienten kan beskrivas som en styrkeposition (Said, 1993, s. 4–7). ’Vi’ ses som starkare än ’dem’ när det gäller politik, kultur och religion. Said (1993) skriver att uppdelningen mellan ’vi’ och ’dem’ leder till fientlighet och polarisering; orientalen blir mer orientalisk och västerlänningen mer västerländsk. Uppdelningen förhindrar västvärlden och orienten från att mötas och dela kulturer, traditioner och samhällen. För att förstärka ’de andra’ lägger medier till, ändrar om och betonar det icke-västerländska i sitt material för att förstärka den orientalistiska relationen mellan västvärlden och orienten (V. Giunta, 2018, s. 63; Yin, 2011, s. 59–60). Det är mediers sätt att skapa en falsk kulturell trovärdighet (V. Giunta 2018, s. 158) och ett sätt att tillgodose västvärldens längtan efter något exotiskt (Yin, 2011, s. 59). Kulturella identiteter kan då bli felaktigt skildrade i västerländsk populärkultur och Hammarén och Johansson (2009) skriver att det leder till att stereotyperna vi har om ’de andra’ lever kvar. Även kvinnor ses på som ’de andra’, både i västvärlden och orienten. Orientaliska kvinnor talade aldrig för sig själva och uttryckte inte sina känslor. Det var
mannen som talade i hennes ställe (Said, 1993, s. 7–8).’De andra’ kommer att användas för att se om karaktärerna i filmerna skildras på ett missvisande sätt som förstärker uppdelningen mellan ’vi’ och ’dem’.
Kritik mot kulturteorierna
Kritiken som riktas mot kulturstudier handlar om hur resultatet kan variera beroende på vem som använder teorin. Holtzman och Sharpe (2014, s. 35) skriver att individens personliga er-farenheter och värderingar förmedlas genom teorianvändningen. Kulturteorin ser sig dock inte som neutral, istället är forskarnas olika erfarenheter vad som för teorierna framåt (Holtzman och Sharpe, 2014, s. 35). Det har även riktats kritik mot orientalismen och ’de andra’, främst för hur de upprätthåller den västerländska dominansen. Hammarén och Johansson (2009) skriver att vi riskerar att framhäva skillnaderna mellan västvärlden och orienten när begreppet ‘de andra’ lyfts fram. Eftersom vi inte tillhör den kultur som analyseras blir det svårt att utan teorier som orientalism och ’de andra’ identifiera de maktstrukturer dessa teorier behandlar.
5.2. Stereotyper
Ett sätt att identifiera hur genus och kultur representeras i film är genom stereotyper
(Holtzman & Sharpe, 2014, s. 111–112). Stereotyper är förenklade och generaliserade bilder av en grupp i samhället och ett sätt att organisera information för att förstå omvärlden
(Holtzman & Sharpe, 2014, s. 93). Ofta signalerar stereotyperna repetitiva och negativa bilder av en viss grupp (Holtzman & Sharpe, 2014, s. 93). Populärkultur förstärker stereotyper ge-nom att använda förenklade karaktärer. Är det en låg representation av karaktärer som tillhör en viss folkgrupp gör det att bilderna av den folkgruppen får en starkare påverkan på publi-ken. En ofta upprepad karaktärstyp leder till att stereotyper bildas eller förstärks (Holtzman & Sharpe, 2014, s. 93). Detta gäller åt båda hållen, om en folkgrupp i en film har hög representa-tion av en vidd av olika, komplexa karaktärer leder det till färre stereotyper. Simpla karaktärer har få personlighetsegenskaper som ofta är liknande inom samma folkgrupp (Holtzman & Sharpe, 2014, s. 46–47) och blir endimensionella, i motsats till de komplexa karaktärer som krävs för att häva stereotyper (Holtzman & Sharpe, 2014, s. 93). Att använda sig av stereo-typer blir ett sätt att styra bilden av hur en viss folkgrupp uppfattas och kan således användas för att förstärka eller ifrågasätta rådande ideologier.
5.2.1. Genusstereotyper
Genusstereotyper bygger på hur män och kvinnor förväntas vara eller agera. Att medier por-trätterar en viss egenskap som exempelvis manlig innebär dock inte att det endast är män som kan inneha den egenskapen, både män och kvinnor har egenskaper som är både manliga och kvinnliga (Nayak & Kehily, 2013, s. 4-6). De manliga och kvinnliga stereotyperna har alltså egentligen ingenting med att vara man eller kvinna att göra, utan används som verktyg för medier att porträttera en karaktär på ett visst sätt. Holtzman och Sharpe (2014, s. 111–112) förklarar att om karaktärerna porträtteras utifrån genusstereotyper är det en traditionell
genusbild som visas i filmen, vilken således förstärker den dominerande ideologin. Om större delen av karaktärerna däremot bryter mot de stereotypiska manliga och kvinnliga dragen visas en alternativ genusbild.
5.2.2. Östasiatiska stereotyper
Enligt Holtzman och Sharpe (2014, s. 320) finns det framför allt två olika östasiatiska stereo-typer: den gula faran och mönsterminoriteten1. När vi vidare diskuterar dessa stereotyper benämns de som asiatiska stereotyper. Den gula faran är en stereotyp som antingen markerar asiater som en stor fara mot västvärlden eller som en så löjlig karaktär att den inte behöver räknas som ett hot (Holtzman & Sharpe, 2014, s. 321). Denna stereotyp porträtterar asiaterna som udda, annorlunda och som ’de andra’. I denna stereotyp ryms det fyra olika karaktärer, två manliga och två kvinnliga. Shah (2003) skriver i Holtzman & Sharpe (2014, s. 320–321) att dessa fyra karaktärer är: kampsportsmästaren, den milda, asexuella mannen, drakkvinnan och lotusblomman (vår översättning). Tabellen nedan innehåller Shahs (2003) definitioner av de olika stereotyperna.
Man Kvinna
Hot Kampsportsmästaren
Denna karaktär väcker känslor som beundran och rädsla, beroende på om karaktären är en hjälte eller en bov.
Drakkvinnan
Denna kvinna ses som ond, djävulsk och ibland farlig och sexuell. Ses som en fara då hon med sin sexualitet kan manipulera män.
Svag Den milda, asexuella mannen
Denna karaktär ses som underordnad den vita mannen och inte som ett hot. Den är ofta porträtterad som någon att tycka synd om eller skratta åt.
Lotusblomman
Denna kvinnaär ödmjuk och
underordnad mannen. Kan ibland ses som sexuell, men då för att behaga mannen.
Tabell 3 Shah (2003) i Holtzman & Sharpe (2014, s. 320-321)
2 Mönsterminoriteten (vår översättning) är en stereotyp som porträtterar asiater som framgångsrika och
intel-ligenta, men på ett sätt som inte utgör ett hot mot den amerikanska ideologin (Kawai, 2005). Denna stereotyp används inte då vi inte anser den som relevant, eftersom den syns när asiater framställs som underlägsna vita, men överlägsna andra minoriteter (Holtzman & Sharpe, 2014). I studien jämför vi endast asiater med andra asiater, inte andra grupper i samhället.
5.3. Semiotisk teori
Ideologier, genus, kultur och stereotyper kan komprimeras ner till tecken. För att kunna ur-skilja dessa tecken används semiotik. Teorin grundades av två personer som arbetade med liknande tankar på olika sätt: Ferdinand de Saussure och Charles S Pierce (Bignell, 2002, s. 5; Fiske, 2010, s. 41). Saussure myntade begreppet semiologi, men det begrepp vi kommer att använda är det Pierce använde, semiotik (Fiske, 2010, s.39–49). Vi kommer att börja med att förklara semiologi, för att sedan gå in på semiotik.
5.3.1. Semiologi
Språk är enligt Saussure (2015, s. 39) ett teckensystem bestående av olika materiella fenomen som vi förbinder med en idé eller ett innehåll (Saussure, 2015, s. 95–97). Detta görs utifrån koder. En kod är en konvention eller en regel som förbinder ett uttryck, de handfasta fysiska fenomenen, med ett innehåll, den mentala bild vi får av uttrycket (Saussure, 2015, s. 96–97). Koderna är beroende av att de som använder koden har en delad kulturell bakgrund (Fiske, 2010, s. 61–62). Detta gör att läsare av en text kan avläsa texten olika, beroende på läsarens tidigare kunskap och inlärda koder (Barthes, 1994, s. 46-47; Fiske, 2010, s. 3). Enligt Saussure (2015, s. 97) är tecken relationen mellan uttryck och innehåll, alltså hela associa-tionen som görs. Språket kopplar samman ett ord med en mental bild och detta är något den som talar inte kan skapa eller förändra eftersom det språkliga tecknet är godtyckligt
(Saussure, 2015, s. 38). Exempel på detta är att ljuden som utgör ordet “hund” gör att vi tänker på en hund men har inget med själva djuret i sig att göra.
5.3.2. Semiotik
Ordet semiotik betyder hur tecken kommunicerar mening (Bignell, 2002, s. 5) och i semioti-ken begränsas inte tecsemioti-ken till språk (Fiske, 2010, s. 38–60). Bignell förklarar att visuella tecken upplevs på samma sätt som de språkliga, med ett materiellt uttryck i form av en bild, video eller något annat som kommunicerar tecknet, samt ett innehåll, en mental bild som kommer till följd av uttrycket (2002, s. 14). Tecken kan delas in i tre kategorier: symbol, ikon och index. Symboler är de tecken som vi förstår med hjälp av de inlärda koderna (Fiske, 2010, s. 44). Ikoner är tecken där uttrycket ser ut som det tecknet refererar till, exempelvis ett foto-grafi. Slutligen är index ett tecken där tecknet pekar mot något annat. Ser vi rök kan vi konstatera att det brinner någonstans. Röken blir då ett index för branden (Bignell, 2002, s. 15; Fiske, 2010, s. 44).
5.3.3. Denotation och konnotation
Två centrala begrepp inom semiotiken är denotation och konnotation. Louis Hjelmslev intro-ducerade dessa begrepp när han vidareutvecklade Saussures tankar (Gripsrud, 2011:148; Barthes, 1994, s. 91–92). I en analys som använder sig av denotation och konnotation är förhållandet mellan uttryck och innehåll det första steget, denotationen (Barthes, 1991; Barthes, 1994). Fiske (2010, s. 80) beskriver denotation som den exakta meningen av ett tecken. Konnotation är det andra steget, en vidarekoppling (Barthes, 1991, s. 113; Barthes, 1994, s. 90–92). En konnotation kan innehålla flera denoterade tecken och därmed finns det ofta fler denoterade än konnoterade tecken i en analys (Barthes, 1994, s. 90–92). Ordagrant betyder konnotation medbetydelse, alltså är konnotationen lika välbekant som denotationen hos mottagaren och trots att de ofta ses som två steg så sker de mer eller mindre samtidigt (Gripsrud, 2011, s. 148). Konnotationerna är baserade på koder, alltså är de kulturellt etable-rade (Fiske, 2010, s. 82). Olika medier använder konnotationer på ett medvetet sätt för att kommunicera budskap till konsumenten (Bignell, 2002, s. 17).
5.3.4. Semiotik i film
Semiotiken avgör vilka tecken som hör till vilken genre (Bignell, 2002, s. 191). Koderna bestämmer hur olika tecken kan kombineras, samt i vilken kontext, för att generera ett bud-skap. Precis som alla koder utgår dessa från kulturella bestämmelser (Fiske, 2010, s. 18). Bignell (2002, s. 191) skriver att dessa koder delas av filmskaparen och publiken, vilket gör att publiken konnoterar de budskap som filmskaparna försöker kommunicera. Konnotationer-na grundas i den kulturella kontext filmen utgår ifrån. Bignell (2002, s. 191–192) förklarar att alla delar i en scen, människorna, landskapen och ljuden, genererar ett budskap tillsammans. Koderna i film är specifika sätt att använda dessa tecken i filmens alla delar för att bygga upp en filmsekvens som betyder något för åskådaren. Exempelvis är närbilder ett tecken för en emotionell höjdpunkt i filmen (Bignell, 2002, s. 193).
6. Material och metod
Här redogör vi för vilka metoder vi kommer att använda samt hur dessa kommer att användas för att svara på studiens frågeställningar.
6.1. Material och urval
Insamlingen av studiematerialet började med en pilotstudie där vi tittade på filmerna i sin helhet och antecknade det som var av intresse utifrån studiens syfte och frågeställningar. Därefter tittade vi på filmerna igen. Vid valet av fall till en jämförande studie vill man att fallen ska vara så lika som möjligt på relevanta, oberoende faktorer men olika på den förk-laringsvariabel som står i centrum (Esaiasson et al., 2017, s. 102). Därför antecknade vi den andra gången med fokus på:
a. Om scenerna är liknande på så sätt att de finns med i båda filmerna, om de är jämförbara
b. Om vi kan se några skillnader i hur kulturen representeras
c. Om vi kan se några skillnader i hur männen och kvinnorna representeras.
Trots att vi i frågeställningarna eftersöker både likheter och skillnader så antecknade vi i detta stadie endast skillnader, eftersom vi antog att allt som inte var skillnader skulle vara likheter. Utifrån anteckningarna valde vi ut de scener som passade kriterierna a-c. För att göra ett så-dant urval är nyckelordet att välja strategiskt (Esaiasson, et al., 2017, s. 102). De fyra scener som valdes ut är:
Scen Tid 1998 Tid 2020
1 När tittaren får lära känna Mulan 00:03:04 – 00:11:30 00:00:00 – 00:19:03 2 Mulan på träningslägret 00:29:10 – 00:41:05 00:29:00 – 00:50:53 3 Slaget vid berget 00:53:00 – 00:59:45 00:57:13 – 1:10:40 4 Slaget i huvudstaden och Mulans hemkomst 01:06:00 – 01:20:30 1:22:15 – 1:44:45
I analysen kallar vi dessa scener för scen 1–4. När vi pratar om scener så har vi valt att se en scen mer övergripande än endast en kameraklippning för att kunna sätta det empiriska mate-rialet i ett sammanhang. Eftersom scenerna då blir långa räknar vi med bortfall av delar i scenerna som saknar analytiskt värde.
6.1.1. Urvalskritik
När man strategiskt väljer material till en studie kan det hända att urvalsprocessen missbrukas för att få fram det resultat man vill i studien. Detta skulle riskera studiens validitet och reliabi-litet. Genom en noggrann redogörelse för hur det empiriska materialet valdes visar vi att vårt material är valt utifrån specifika kriterier.
6.2. Metod
Materialet kommer att analyseras med en kvalitativ metod. Esaiasson et al. skriver att kvali-tativa metoder är ett bra tillvägagångssätt när man vill ”jämföra likheter, skillnader och för-ändringar i representationer över tid eller mellan kontexter” (2017, s. 212–213). Den valda metoden är semiotik för att kunna urskilja och tolka de tecken som finns i texten. Bignell (2002, s.190–194) skriver att det i all film går att analysera relationen mellan tecken för att se hur de kommunicerar ett budskap.
6.2.1. Analysschema
Vi kommer använda oss av ett analysschema som enligt Esaiasson et al. (2017, s. 46) är en variant på en datamatris, där vi presenterar vad som kommer att studeras utifrån ett antal kate-gorier. Genom att använda ett analysschema kan vi strukturera och analysera allt insamlat material likadant. De konnotationer och stereotyper vi hittar baseras i denotationen.
Analysverktyg2 Denotation Konnotation Stereotyper Vad händer i
scenen? Vad gör karaktärerna i scenen?
Hur uppfattas karak-tärernas handlingar i scenen?
Vilken effekt har karaktärernas agerande på scenens handling?
Vilka egenskaper ges karaktärerna och på vilken sida av genusstereo-typstabellen står de?
Vilka asiatiska stereotyper/ikoner går att urskilja i scenen?
6.2.2. Stereotypsschema
Vi kommer att använda ett stereotypsschema, dels för att kunna söka efter samma genus-stereotyper i samtliga karaktärer, dels för att säkerställa att genus-stereotyperna vi finner ska utgå från forskning och inte från våra åsikter. De stereotyper som presenteras baseras på hur medier vanligtvis porträtterar män och kvinnor. Holtzman och Sharpe (2014, s. 112) ställer
frågan om medier fortfarande använder sig av de traditionella stereotyperna. Detta är ännu en anledning till att ett schema som identifierar stereotyperna framtagits. När stereotyperna är identifierade går det att se vilken genusbild filmen porträtterar, för att sedan kunna jämföra genusbilderna i filmerna och om genusbilden förändrats. De manliga och kvinnliga stereo-typiska dragen som presenteras i stereotypsschemat är framtagna av England et al. (2011, s.559), Holtzman och Sharpe (2014, s.112) och Josefson (2008, s.8). Utöver de manliga och kvinnliga stereotyperna kommer vi även att söka asiatiska stereotyper utifrån den gula faran.
Manliga stereotypiska egenskaper Kvinnliga stereotypiska egenskaper
tuff söt
atletisk ljuv
auktoritär ömsint
vara en hjälte besvärlig
ansvarar på jobbet ansvarar hemma
aktiv sentimental
mäktig, innehar makt/status underlägsen mannen
stark tålmodig
icke känslosam känslosam
självsäker beroende (av någon)
rationell irrationell
kompetent hjälplös
aggressiv vårdande
beskrivs som attraktiv (maskulint) krav på att vara snygg
ger råd ber om eller accepterar råd/hjälp
påhittig stöttande
bestämd osäker
slåss fnittrar
inspirerar till rädsla skamsen
6.3. Metodkritik
Den valda metoden baseras på idéer om hur vi tolkar tecken utifrån koder. Det insamlade ma-terialet kommer aldrig att kunna tolkas helt objektivt, eftersom det tolkas utifrån våra inlärda koder. Det innebär att någon med andra inlärda koder hade kunnat tolka det annorlunda. Vi ställde även våra konnotationer mot den tidigare forskning som presenterats för att säkerställa att konnotationerna från filmen 1998 överensstämmer med vad mer erfarna forskare om ämnet kinesisk kultur säger om filmen.
För att säkerställa att vårt resultat blir så objektivt som möjligt tog vi fram ett analysschema. Analysschemat säkerställer att materialinsamlingen och behandlingen av materialet sker en-hetligt. Våra tolkningar grundas i den tidigare forskningen och det teoretiska ramverket som presenteras. Vi anser att det styrker våra argument.
6.4. Tillvägagångssätt
I kapitel 6.1 Material och urval motiverar vi valet av de utvalda scenerna. När vi analyserade scenerna skrev vi först ner utförliga denotationer3. Sedan såg vi på scenerna igen för att säker-ställa att inget missats. Därefter började vi besvara frågorna under konnotation och
stereotyp-er i analysschemat utifrån det teoretiska ramvstereotyp-erket. Vi kategorisstereotyp-erade ststereotyp-ereotypstereotyp-erna i hur ofta
de upprepades och av vilka karaktärer. Vi började sedan jämföra konnotationerna för att få fram de mest intressanta likheterna och skillnaderna utifrån frågeställningarna.
6.5. Validitet och reliabilitet
Enligt Esaiasson et al. (2017, s. 57) uppnås en god validitet genom att vi undersöker det som vi påstår att vi undersöker. Det bör finnas en god överensstämmelse mellan teoretiska defini-tioner och operationella indikatorer, alltså ett samband mellan det teoretiska ramverk vi har presenterat samt metoden som visar hur vi kommer att utföra studien. Genom att använda en metod som tidigare använts av forskare kan vi uppnå validitet, men Esaiasson et al (2017, s. 61) skriver att detta inte avskriver vårt ansvar att själva fundera över den mest lämpliga me-toden för vår studie. En kvalitativ studie är lämplig för insamlingen av vårt material
(Esaiasson et al., 2017, s. 61) och en semiotisk metod passande för att analysera materialet (Bignell, 2002, s. 191).
Reliabilitet handlar om tillförlitligheten i studien och om studien når samma resultat om den genomförs på nytt eller påverkas av andra förutsättningar (Bryman & Nilsson, 2018, s.72). För att nå hög reliabilitet ska studien inte innehålla slumpmässiga eller systematiska fel. För att undvika fel ska mätinstrumentet användas noggrant och på samma sätt genom hela studien (Esaiasson et al., 2017).
Tillförlitlighet består av fyra delkriterier; trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och en möj-lighet att styrka och konfirmera (Bryman & Nilsson, 2018, s. 467). Trovärdighet är en mot-svarighet till intern validitet. Vi ökar vår trovärdighet genom att vi redogör för hur vi har samlat in vårt material samt hur vi använder oss av det teoretiska ramverket. Det ökar även vår överförbarhet, som är en motsvarighet till extern validitet, alltså hur sociala miljöer och situationer kan generalisera resultaten. Den semiotiska analysmetoden baseras på hur vi tolkar tecken utifrån de koder vi har lärt oss i vårt samhälle och kultur och är aldrig helt objektiv. Enligt Bryman och Nilsson (2018, s. 467) är det då trovärdigheten i vår beskrivning som avgör om studiens resultat är acceptabel i andras ögon. Genom att redogöra för studiens process kan vi styrka och konfirmera vår studie samtidigt som vi ökar studiens pålitlighet, vilket är en motsvarighet till objektivitet och reliabilitet. Vi avser att uppfylla dessa kriterier så långt som möjligt.
7. Analys- och resultatredovisning
I följande kapitel kommer det sammanställda analysresultatet av studien att presenteras. Eftersom resultatet kategoriserades efter karaktärer, likheter och skillnader utifrån fråge-ställningarna är det även så resultatet kommer att presenteras. Mulan tar mest plats i resultat-redovisningen och tilldelas ett eget kapitel, eftersom hon som huvudkaraktär har flest iakt-tagelser i analysen. Därefter följer redovisningen av representationen av de andra kvinnorna samt männen. De kommer att presenteras utifrån karaktär. Representationen av den kinesiska kulturen jämförs kontinuerligt. Kapitlet inleds med kortare sammanfattningar av handlingen i filmerna. För en fullständig lista över de karaktärer som finns i scenerna, se bilaga 3 och bilaga 4.
7.1. Sammanfattning av handlingen i de två filmerna 7.1.1. 1998
Filmen utspelar sig i Kina under en tid där kvinnornas enda roll i samhället var att bära barn medan männen bar vapen. Vad vi försöker säga med det är att filmen inte går att sätta i en specifik tid. Åskådaren lär känna Mulan när hon utför sina hushållssysslor. Hon är sen till att göra sig i ordning för att träffa äktenskapsmäklerskan. Hon är nervös inför mötet då hon inte vill vanära sin familj. Mulan misslyckas hos äktenskapsmäklerskan och man anar en inre kamp om att hon inte vet vem hon är. Mulan tar sin fars plats i armén utan familjens vetskap. Hennes förfäder skickar en drake för att ta hem henne men den komiska draken Mushu åker istället. Han övertygar Mulan vid flera tillfällen att fortsätta sin charad som man för att Mushu själv ska få tillbaka sin ära hos förfäderna, men detta erkänner han inte för henne. Mulan är till en början svag på träningslägret och osäker på hur hon ska bete sig som man men hon blir succesivt starkare. Männen ska ansluta till armén men finner att filmens främsta antagonister, hunnerna, har dödat alla. När de går genom bergen råkar Mushu avslöja deras plats och slaget mot hunnerna börjar. Mulan begraver alla hunnerna i en lavin och blir avslöjad som kvinna. Hon blir då avvisad från armén. Soldaterna ska hyllas i huvudstaden av kejsaren. Mulan råkar höra att några av hunnerna, däribland deras ledare, lever och att de ska ta sig till huvudstaden för att ta över den. Mulan försöker varna befälhavaren Li Shang men han lyssnar inte. Hun-nernas ledare kidnappar kejsaren och Mulan kommer på en räddningsplan. Männen klär ut sig till kvinnor och tar sig in i palatset. Mulan räddar kejsaren och erbjuds en plats i hans råd. Mulan avböjer och åker hem för att försonas med sin familj. Li Shang följer efter och stannar på middag.
7.1.2. 2020
Tittaren lär känna Mulan som ett barn som besitter kraften chi. Eftersom chi endast är till för män ombes hon av sin far att gömma den. Mulan som tonåring är väl medveten om sin roll att gifta sig för familjeäran. Hennes omtanke om sin syster gör att hon misslyckas hos äkten-skapsmäklerskan. Hon tar sin fars plats i armén utan familjens vetskap och rider till tränings-lägret, där hon kämpar med att vara manlig. Vid ett träningspass använder hon sin chi och blir uppmanad av sin befälhavare att fortsätta göra det. Chin gör henne stark. Armén rör sig för att möta rourarerna. Mulans bataljon avviker vid striden för att följa ledaren som rider från strids-fältet. Borta från striden träffar Mulan ledarens högra hand Xianniang, en kvinna som är star-kare än ledaren men som fängslas av honom. Hon försöker döda Mulan men får henne istället att släppa sin förklädnad och Mulan rider tillbaka till stridsfältet som kvinna. Mulan lyckas få rouranerna att sänka en lavin över sig själva, men avvisas från armén för att hon är kvinna. Hon träffar Xianniang igen som förundras över att hon fortfarande lever och berättar om rouranernas plan. Mulan återvänder till armén och lyckas övertyga dem att lyssna på henne och de följer henne in i staden. Mulan räddar kejsaren och blir erbjuden en plats i hans högsta befäl. Hon tackar nej för att försonas med sin familj. Strax efter att Mulan har kommit hem besöker befälhavaren Tung henne och presenterar en gåva från kejsaren samt påminner om hennes plats i det högsta befälet.
7.2. Resultatredovisning av Mulan som karaktär 7.2.1. Introduktion till Mulan som karaktär Från första scenen i Mulan (1998) visar hon en balanserad genusbild. Hon har egenskaper från båda sidorna av stereotypsschemat när hon hjälper till hemma, men hittar sätt att göra sysslorna enklare för sig. Hon visar intelligens och kompetens när hon i förbifarten vinner ett schackparti åt en man. Enligt Holtzman och Sharpe (2014, s. 86) är intellekt ett tradi-tionellt maskulint sätt att lösa problem. I Mulan (2020) lär tittaren känna Mulan som barn. De egenskaper Mulan (1998) visade i
Scen 1: Mulan (1998) använder sin hund för vardagssysslor. Tid: 00:03:45
Scen 1: Mulan (2020) som barn jagar en kyckling och hamnar på taket. Tid: 00:02:34
första scenen gör att hon tolkas som en trotsig tonåring, medan hon med samma egenskaper i Mulan (2020) tolkas som ett busigt barn.
Mulan är i början av filmerna (1998;2020) självsäker, men personerna i hennes närhet är då missnöjda. Utifrån stereotypsschemat utför hon handlingar med egenskaper som vanligtvis ges till män. En persons utveckling och uppfattning om sig själv baseras på samhällets stereo-typa bild av deras genus och tydliggörs redan i tidig ålder (Bussey & Bandura, 1999, s. 676). Denna roll kommuniceras i första scenen av Mulans mamma och mormor (1998) och av Zhou (2020). Hennes plikt är att gifta sig med en man för att ge ära åt familjen, men giftermål är inget Mulan (1998;2020) strävar efter. Denna tolkning gör vi utifrån Mulans (1998;2020) förhållningssätt till att besöka äktenskapsmäklerskan. Innan mötet med äktenskapsmäklerskan ber Mulan (1998) till sina förfäder om hjälp att få hedra sin familj och göra sin far stolt. Hon ber inte om att äktenskapsmäklerskan ska hitta en man åt henne, utan om att hon inte ska göra sin familj besviken. Detta tolkar vi som att hon inte vill gifta sig utan gör det för sin familjs skull. Mulan (2020) avslöjar med sitt
min-spel att hon inte vill gifta sig. Så fort Mulan får reda på att hon har blivit matchad så ändras hennes agerande från att utstråla glädje till att vara osäker och ledsen. Det är en viktig emotionell höjdpunkt som visas av att det är en närbild (Bignell, 2002).
7.2.2. Styrkor och svagheter
En stor skillnad i filmerna är Mulans kraft och styrka. Filmen (1998) visar Mulan som en kompetent kvinna redan från början. Hon blir i andra scenen starkare på träningslägret på grund av träningen och vinner kriget mot hunnerna i tredje scenen med hjälp av sin intel-ligens. I Mulan (2020) har hon en kraft som kallas chi. Chi är en kraft som finns i allt i uni-versum, men som inte är menad för kvinnor utan endast för de starkaste krigarna, alltså män. Mulan (2020) blir starkare på träningslägret när hennes befälhavare Tung motiverar henne att använda sin chi och utveckla den. I Mulan (1998) väljer hennes befälhavare Li Shang att skicka hem henne vilket istället får henne att bevisa för sig själv och för Li Shang att hon är värdig en plats i armén. I filmen (2020) är det Mulans chi som vinner männens respekt. Mulan rider i scen fyra in i staden tillsammans med männen, de har redan accepterat henne som en
Scen 1: Mulan (2020) Närbild när hon får reda på att hon har blivit matchad. Tid: 00:14:54
