Berta Hansson. Ur Mina u ngar. Dagbok från en byskola. LTs förlag.
Från redaktionen
Pedagogiken ligger långt efter m å n g a a n d r a vetenskaper när det gäller feministisk teori. När 1111 Kvinnovetenskaplig tidskrift presenterar ett t e m a n u m m e r om utbildning är det just för att lyfta f r a m d e n diskussion som allt m e r intensivt har börjat föras i n o m området.
Filosofen Jane Roland Martin h a r f u n n i t att debatten alltid haft en t e n d e n s alt fastna i
frå-geställningen o m flickor ska få en egen ut-bildning eller o m de ska få samma som män-n e män-n . Imän-ngemän-n f u män-n d e r a r över o m också m ä män-n män-n e män-n s utbildning ska förändras.
Det har n u gått m e r än sextio år sedan författaren Virginia Woolf u p p m a n a d e kvinnor-n a att gå ikvinnor-n i akademikeryrkekvinnor-na för att väkvinnor-nda u p p och n e d på d e n manligt präglade
2
ren. Vad har h ä n t sedan dess? Har vi stört d e n r å d a n d e o r d n i n g e n ?
Nej, hävdar J a n e Roland Martin i en arti-kel i det här n u m r e t av Kvinnovetenskaplig
tid-skrift. Visst har enstaka kvinnor bjudit
mot-stånd och lyckats införa r e f o r m e r i d e n aka-demiska t o p p e n , m e n flertalet har anpassat sig efter de maskulina värderingarna.
Varför har inte Woolfs visioner infriats? Enligt Martin b e r o r det på att Woolf h a d e missat s a m b a n d e t mellan det lönade och olö-nade arbetet. H o n riktade sig enbart till kvin-nor som k u n d e låta någon a n n a n ta över marktjänsten.
Idag sköter kvinnorna både reproduktivt ocli produktivt arbete. Även inom akademin är kvinnor till stor del sysselsatta i omsorgsar-beten m e d dåliga löner och låg status.
Kvinnors omsorgsarbete brukar betraktas som svackor i karriären. Men pedagogen Inga Elgqvist-Saltzman och h e n n e s forskar-kollegor f a n n att svackan förvandlas till en kulle o m diagrammet vänds u p p och ned. Med kvinnors liv som n o r m b ö r j a d e d e ifrågasätta m ä n n e n s karriärmönster. Vilken k o m p e t e n s k o m m e r att efterfrågas i det post-industriella samhället m e d ö k a n d e krav på (lexibilitet och anpassningsförmåga? Och h u r k o m m e r kunskaper från olika livsfaser att värderas i ett samhälle m e d a n d r a arbets-marknadsstrukturer?
Drygt två decenniers forskning h a r visat att skillnaden mellan flickors och pojkars resul-tat i matematik är mycket liten i jämförelse m e d etniska g r u p p e r , nationer eller skolor. Ju h ö g r e socialgrupp, desto bättre resultat. Varför är då forskningens intresse för köns-betingade skillnader så oproportionerligt stora?
Utvecklingspsykologen Meredith Kimball tycker att feministiska forskare har fått lägga n e d alldeles för mycket energi på att tillbaka-visa påståenden om m e d f ö d d a könsskillna-d e r just när könsskillna-det gäller matematik. H o n tror att fokuseringen på könsbetingade skillnader går tillbaka på synen på matematik som etl maskulint o m r å d e . O r d som objektiv, ratio-nell och aggressiv är typiska exempel på del militära språk som används för att förklara matematiska processer.
Vi kan i dag också ställa frågan varför det finns så starka intressen att ge biologiska för-klaringar till skillnaderna mellan kvinnor och män. Ulla Wikander, ekonomisk histori-ker i Uppsala, gör u p p m e d "Gröt-i-huvudet-d e b a t t e n " g e n o m att granska olika biologiska teorier som fått stor spridning i en publika-tion f r å n utbildningsdepartementet. H o n påpekar att f ö r e t r ä d a r n a för d e n biologiska synen på könsskillnaderna lutar sig mot mycket bristfälligt bevismaterial - i d e n m å n de överhuvudtaget ger några referenser för sina påståenden. Ingenstans i häftet finns något tydligt r e s o n e m a n g o m sociala förkla-ringar till dagens könsskillnader och det finns inte heller någon analys m e d ett klart maktperspektiv på förhållandet mellan kvin-n o r och mäkvin-n.
Med hjälp av bl a kommunikationspsy-kologen Valerie Walkerdines banbrytande forskning visar pedagogen Alison Jones att d e n poststi ukturalistiska tankevärlden kan få oss att se atl flickor inte blir maktlöst sociali-serade till "flickor". De positionerar in sig själva. H e n n e s forskning avslöjar också att "flickor" inte är n å g o n enhetlig kategori. De motstridiga diskurser o m h u r en (licka ska vara och u p p t r ä d a som flickorna från Stilla havsöarna erfar i d e n e g n a kulturen begrän-sar de positioner som står ö p p n a för d e m i skolan.
Finns det en feministisk pedagogik som kan i n n e b ä r a e n förändring? Eller utgör en feministisk lärare bara ett störande element?
Språkforskaren Eva Erson berättar i sin arti-kel h u r s t u d e n t e r n a reagerade n ä r h o n i samband m e d en kurs i språksociologi gick in för att synliggöra kön som strukturerande faktor. Utvärderingen visade på en m ä n g d olika känslor och reaktioner - b å d e inom g r u p p e n och hos en och samma individ.
Erson insåg att m å n g a olika krafter sam-verkar för att f ö r m å den feministiska läraren att anpassa sig efter d e n traditionella uppfatt-ningen o m h u r undervisuppfatt-ningen bör bedrivas och h u r en kvinna b ö r vara. Ar det överhu-vudtaget möjligt att vända u p p och n e d på d e n manligt präglade kulturen?
