19
99
6:
m ...I.5
O ='5
VTI notat 59-1999
Utlakning från oljegrus
MAS-delrapport 3
Författare
Lennart B. Larsson, SGI
'
Lars Bäckman, VTI
FoU-enhet
Väg- och banteknik
Projektnummer
60509
Projektnamn
Mellanlagring av asfalt (MAS)
Uppdragsgivare
Vägverket
Distribution
Fri
(db
Väg- och
transport-farskningsinstitutet
I
Utlakning från oljegrus
MAS - delrapport 3
Datum: 1999-1 1-01
Kontaktpersoner: Lennart B. Larsson (SGI)
Lars Bäckman (VTI)
Väg- och transport-
§
i
Förord
Önskemål om enhetliga direktiv för hur mellanupplag för asfaltmassor skall utformas har framförts av både kommuner/väghållare och entreprenörer. Vägverket har därför uppdragit åt VTI (Väg och Transportforskningsinstitutet) och SGI (Statens geotekniska institut) att utföra en förstudie rörande Mellanlagring av asfaltmassor . En delredovisning av denna förstudie har tidigare presenterats, dels i "Utlakning från uppbruten asfalt - delrapport 1" SGI Varia 468; januari 1998, och dels i "Utlakning från uppbruten asfalt - delrapport 2. Validering av kontrollprogram" SGI Varia 475; VTI Notat 19-1999; mars 1999. Delrapport 1 presenterade en kunskapsöversikt om utlakning från asfalt och resultat från utlakningsförsök av ett asfaltmaterial. Förstudien omfattade därtill b1.a. framtagandet av en informationsfolder med rekommendationer för mellanlagring av asfalt. Vidare redovisade Delrapport 2 lakförsök av ytterligare tre beläggningsmaterial, samt ett ballastmaterial. I rapporten redovisades även validering av det kontrollprogram som föreslagits i informationsfoldern. Föreliggande Delrapport 3 redovisar resultat från lakförsök på oljegrus med annat ursprung och lagringstid än det oljegrus som undersökes och redovisades i Delrapport 2.
Delrapport 3 är utgiven både som SGI Varia nr 479 och som VTI notat 59-1999. Projektarbetet för framtagandet av Delrapport 1 finansierades gemensamt av Vägverket, Svenska kommunförbundet, Luftfartsverket och Fortifikationsverket. Delrapport 2 har finansierats av Vägverket och Fortifikationsverket. Föreliggande Delrapport 3 har finansierats av Vägverket.
Lennart B. Larsson (SGI) har ansvarat för lakstudierna. Lars Bäckman (VTI) har
varit projektledare och ansvarat för validering av kontrollprogrammet i Delrapport 2 och för provtagningar vid befintligt oljegrusupplag i föreliggande rapport. I en referensgrupp har ingått medarbetare från Vägverket, Svenska kommunförbundet,
Luftfartsverket, Fortifikationsverket, Naturvårdsverket och FAS (Föreningen för
asfaltbeläggningar i Sverige).
Linköping i december1999
Lars Bäckman Lennart Larsson
Innehållsförteckning
Sida
Sammanfattning
7
1.
Inledning
8
2.
Utlakning från beläggningsmaterial - bakgrund, syfte och
utförda undersökningar
8
2.1.
Bakgrund och syfte
8
2.2.
Material
9
2.3.
Metoder
10
2.3.1. Oorganiskt
10
2.3.2. Organiskt
11
2.4. Analyser 113.
Resultat från Iakförsöken
13
3.1.
Kolonnutlakade oorganiska ämnen från oljegrus II
13
3.2.
Kolonnutlakade organiska ämnen
16
3.2.1. Screening av organiskt innehåll i avjoniserat vatten, 0-prov
16
3.2.2. Organisk analys av lakvatten från oljegrus II 16
3.2.3. Microtox-test på 0-prov och oljegrus II 20
4.
Sammanfattande diskussion - laktestresultat
24
4.1.
Oorganiska ämnen
24
4.2.
Organiska ämnen
25
4.3.
Sammanfattande diskussion
27
5. Provtagning vid upplag 28
5.1 Bakgrund 28
5.2
Syfte
28
5.3
Lokalbeskrivning
28
5.4 Provtagning 30
5.5
Analyser
30
5.6
Resultat och kommentarer
31
5.7
Slutsatser
34
6
Referenser
34
Utlakning från oljegrus MAS - delrapport 3 av
Lennart B, Larsson, SGI Lars Bäckman, VTI
SAMMANFATTNING
Föreliggande studie omfattar kolonnlakning av oljegrus. I tidigare studier har ett annat oljegrus och därtill tjärasfalt, asfalt från ett flygfält, ballastmaterial
(Delrapport 2) och asfalt från Rv4O bl.a. kolonnlakats (Delrapport 1). Erhållna
lakvatten har analyseras m a p valda oorganiska och organiska ämnen och samlingsparametrar. Därtill har en screening av organiska ämnen utförts på lakvatten som genererats i föreliggande studie (Del 3). Lakvatten framtagna i Del
2 och Del 3 har även undersökts m.a.p. deras toxicitet (Microtox).
Det oljegrus som nu undersökts lakar maximalt ut ackumulerade mängder av valda 00rganiska ämnen inom det intervall som naturmaterial tidigare uppvisat. Maximalt utlakade halter av klorid är under gränsvärdet för dricksvatten. Ett fåtal av de PAH som ingår i 16PAH har detekterats med en halt över detektionsgräns. Summa cancerogena PAH ligger under detektionsgräns och summa övriga PAH ligger under riktvärde i grundvatten vid förorenade bensinstationer. Fenol låg under detektionsgränsen. Av de ämnen som ingår i beteckningen BTEX har endast toluen detekterats och då med en maximal halt som ligger i nivå med riktvärdet för nämnda grundvatten. Maximalt utlakade halter av acetofenon är lägre än ett tidigare angivet utländskt gränsvärde i yt-fiskevatten. Oljegruset lakade ut höga EGOM-halter (jämfört med halter i lakvatten från 9 kemiindustrier till recipient under 1989-91), men toxicitetstest (Microtox) visade att lakvattnen innehade låg toxicitet. GC/MS-screening visade att lakvattnets organiska innehåll till övervägande delen bestod av ämnen som kan härledas till oljeprodukter.
Sammantaget visar alla undersökningarna (Del l-Del 3) att tjärasfalten lakar ut
mest av Al, As, Cd, Cr, Ni och Pb. Hg lakades mest ut från RV40-asfalten och Zn
mest från flygfältasfalten. Maximalt ackumulerade utlakade mängder av dessa ämnen ligger inom det intervall som tidigare undersökta naturmaterial lakat ut (undantaget Ni, otillräcklig referensbas). Maximalt utlakade halter av klorid från alla de undersökta beläggningsmaterialen är under gränsvärdet för dricksvatten. Maximalt utlakade halter av 16PAH, cancerogena PAH och BTEX från alla beläggningsmaterialen ligger betydligt under motsvarande riktvärden i
grund-vatten vid förorenade bensinstationer, undantaget toluen, se ovan. Fenol har inte
detekterats i något av lakvattnen. Maximalt utlakade halter av acetofenon är lägre än ett tidigare angivet utländskt gränsvärde i yt-fiskevatten. Undantaget oljegrus, generades låga EGOM-halter i alla lakvattnen från beläggningsmaterialen. Oljegrus som undersökts i föreliggande studie och det oljegrus som undersöktes i Del 2 uppvisade båda höga EGOM-halter i lakvattnen. Ett av dessa oljegrus (upptaget direkt från vägen) uppvisade därtill mycket hög toxicitet (Microtox) i genererat lakvatten, medan det andra oljegruset som legat i upplag under flertal år uppvisade låg toxicitet i generat lakvatten. Övriga beläggningsmaterials lakvatten gav låg till måttlig toxisk respons.
Det lakade materialet kommer från ett upplag i Viksjö, Västernorrlands län och där har också markprovtagningar utförts. Med ledning av analysresultaten kan påverkan från oljegrusupplaget i underliggande jord inte uteslutas. De uppmätta halterna av PAHer ligger emellertid under motsvarande riktvärden för känslig markanvändning. Möjliga förklaringar till detta kan vara dels att oljegruset förefaller att vara mycket tätt och hårt packat och sannolikt är det därför mycket lite vatten som kan tränga igenom upplaget, dels att det underliggande grusmaterialet är förhållandevis grovt med litet finmaterialinnehåll och följaktligen låg förmåga att binda föroreningar.
1.
INLEDNING
På senare år har mellanupplag (återvinningsterminaler) för gamla vägbeläggnings-material etablerats runt om i landet. Dessa upplag är skapade av praktiska skäl för att möjliggöra en temporär lagring, tills massorna kan regenereras och åter-användas. En av huvudfrågorna kring sådana upplag är om beläggningsmaterialen kan ge upphov till utlakningsproblem.
Föreliggande rapport är Del 3 i en serie rapporter som beskriver resultat från utlakning av oorganiska och organiska ämnen och parametrar från olika beläggningsmaterial och ballast (Larsson L., 1998 (Del 1); Larsson L. och
Bäckman L., 1999 (Del 2)).
I Del 1 presenterades en kunskapssammanställning och resultat från lakning av ett asfaltmaterial (bitumenasfalt). Lakvatten från detta material analyserades på ett brett spektrum av oorganiska och organiska ämnen och ett flertal lakningsmetoder utnyttjades. Med denna förstudie som bas valdes en lakmetod och ett begränsat antal analysparametrar för vidare studier på fyra andra material (asfalt med tjära, oljegrus, asfalt från ett flygfält och ballastmaterial). Härav erhållna resultat presenterades i Del 2, tillsammans med validering av det miljökontrollprogram som föreslagits i den informationsfolder om mellanlagring som utgavs under 1998.
Föreliggande studie omfattar lakning av ett beläggningsmaterial av samma typ (oljegrus) som ingick som del i undersökningen i Del 2, men med annan historik och annat ursprung.
2.
UTLAKNING FRÅN
BELÄGGNllflGSMATERIALu-BAKGRUND, SYFTE OCH UTFORDA UNDERSOKNINGAR
2.1.
Bakgrund och syfte
I Del 1 undersöktes asfaltprov från riksväg 40 (taget mellan Granåsmotet och Ryamotet) med avseende på bland annat dess totalinnehåll av valda grundämnen,
främst metaller. Därtill utsattes asfalten för ett flertal olika lakutföranden,
designade för att laka ut antingen grundämnen eller organiska ämnen. I både de oorganiska och organiska testerna ingick tillgänglighetstest (TT) och kolonntest. TT-testet visade den potentiellt utlakbara mängden av ämnen under ett långsiktigt
tidsperspektiv. Kolonntestet avspeglade den tidsberoende utlakningen, dvs vad
som lakas ut från materialet under ett mindre antal år, under vilka materialet
utsätts för t ex surt regn. I de oorganiska testerna ingick även en CEN-lakning. Denna metod kan jämföras med kolonnlakning men är förenklad i sitt utförande, och ger färre mätvärden i förhållande till kolonnlakning.
För val av lämpliga organiska ämnen screenades lakvattnet från det inledande organiska TT-testet med hjälp av gaskromatografi/masspektrometri (HRGC/MS). Från denna analys erhölls ett stort antal masspektra. Dessa spektra jämfördes med
data från ett datoriserat bibliotek, innehållande spektra från ett stort antal
organiska ämnen, bl a sådana som är välkända ur miljösynpunkt. Utifrån denna analys och utifrån svenska riktvärden för organiska ämnen i grundvatten valdes ämnen ut för kvantitativ bestämning i lakvatten från de efterföljande organiska laktesterna i Del 1.
Resultat från ovanstående organiska tester låg delvis till grund för val av organisk lakmetod för undersökningen i Del 2 och för val av deorganiska parametrar som analyserats i Del 2:3 lakvattnen. Därtill fogades analys av ytterligare parametrar, bl a Microtox test för att undersöka lakvattnens toxicitet. Erhållna resultat utvärderades på basis av tillgängliga bakgrundsvärden.
Syftet med föreliggande undersökning, Del 3, är att utvärdera utlakning och generell miljöpåverkan av ytterligare ett oljegrus som valts ut av Vägverket och VTI gemensamt. Beläggningsmaterialet har genomgått samma lakmetodutförande som använts vid lakning av de tidigare undersökta beläggningsmaterialen (kolonnlakning). De parametrar som analyserats i de genererade lakvattnen är bl.a. de som analyserats tidigare. Härigenom kan oljegrusets potentiella utlaknings-potential sättas i relation till de övriga tidigare undersökta materialen.
2.2. Material
Studien omfattar oorganisk och organisk kolonnlakning av beläggningsmaterial av typen oljegrus. Materialet betecknas nedan Oljegrus II (för att inte förväxlas med det oljegrus som tidigare undersökts). Därtill har prov från vatten (från samma källa som användes till kolonnlakningen) som passerat tom kolonn tagits ut vid L/S 0,1 för analys av förvalda parametrar. Detta prov benämns nedan 9094-Blank .
Följ ande bakgrundsinformation gäller för det undersökta materialet. Oljegrus II
Enligt uppgifter från Vägverket kommer oljegrus II från ett upplag i Region Mitt, strax norr om by Viksjö, efter väg 736 mot Käckelbäcksmon (Figur I; kapitel 5.3). Upplaget ligger på höger sida i en gammal grustäkt (Foto 1, kapitel 5.3). Från detta upplag togs prov till föreliggande lakstudie ut av VV och VTI gemensamt i februari 1999 och levererades till SGI av VTI.
Oljegruset återanvändes ( recyclades ) för andra gången 1990 och lades då ut på
Väg 331, på objektet Stavreviken-Nordanå. Trafiken på vägen, ADTt, är ca 1200
fordon. Redan 1992 havererade vägen på grund av plastiska deformationer i oljegruset. Sedan dess har oljegruset legat i nuvarande upplag. Oljegruset i detta upplag planeras att läggas ut på vägen igen före år 2000. Vad som hänt oljegruset före 1990 är inte känt. Det kan dock antas att det även tidigare legat på Väg 331 och det kan också antas att det tillverkats och vidareförädlats med tillsats av vägolja av typen VO 500.
2.3. Metoder
Metoden kolonnlakning, som här användes för bestämning av den tidsberoende utlakningen av oorganiska och organiska ämnen från de olika beläggnings-materialen, har tidigare beskrivits i Del 1 och Del 2. Nedan följer en kortfattad beskrivning av metoden. Därtill presenteras de specifika faktorer som förelåg vid de olika lakningarna.
Utlakningens tidsmässiga beroende av vattenomsättningen i ett material kan studeras genom kolonnförsök. När så är möjligt utförs lakstudien med material i dess ursprungliga form (ej malt, krossat, siktat).
Kolonnlakning ger ofta en god, ibland något konservativ, beskrivning av utlakningens tidsberoende i fullskala. Lakstudien utförs med helt vattenmättat prov med ackumulerade L/S-kvoter under vilken redoxpotential och pH inte regleras. L/S-kvoten är den mängd lakvatten (Liquid) som varit i kontakt med en viss mängd material (§olid), dividerat med denna mängd material. Om kännedom föreligger avseende upplagda massors geometriska och klimatologiska parametrar (bl.a. vattenomsättningen i massorna och upplagets utformning) kan L/S-skalan omvandlas till en tidskala. Försöken kan härigenom ge en uppfattning om hur utlakningen förändras med tiden i fullskala från ett upplag av det undersökta materialet.
Lakförsöken utförs i rumstemperatur. En kolonn fylls helt med material och utsätts för simulerat surt regn bestående av avjoniserat vatten. Detta vatten, som har pH4, pumpas in i kolonnen underifrån. Vatten som passerat kolonnen samlas upp i behållare vid förbestämda L/S, filtreras (oorganisk kolonn) eller centrifugeras (organisk kolonn) för att erhålla vatten med partiklar <0,45 um, varefter klarfasen analyseras på valda ämnen. Kolonnlakning avseende organiska ämnen skiljer sig delvis ytterligare i förhållande till oorganiska ämnen. pH i ingående vatten hålls konstant med HNO3 i fallet oorganisk lakning, men med HZSO4 i fallet organisk lakning. Vid lakning av organiska ämnen är metoden designad för att motverka eventuell nedbrytning och förångning av dessa. Kolonnlakningen är utformad för att ge god information av vad som kan ske i fullskala vid utlakning från t.ex. ett tillfälligt mellanlagrat beläggningsmaterial. Information, specifik för kolonnlakningarna i denna Del 3, ges nedan.
2.3.1.
Oorganiskt
Alla oorganiska kolonnlakningar utfördes i glaskolonn med diameter 0,05 m och med en höjd av 0,3 m. Aggregatens storlek i de undersökta materialen har varit upp till 1 cm. Flödeshastigheten har varit L/S 0,1 per dygn. Som laklösning
användes avjoniserat Milli Q-vatten , surgjort med HNO3 till pH4. Lakvattnen
har samlats upp i plastflaskor, filtrerats genom 0,45 um cellulosa-nitrat filter innan analys. Lakvattenprover togs ut vid följande L/S: Oljegrus II: 0,13; 0,30; 0,79; 1,97.
2.3.2.
Organiskt
Vatten, taget från samma källa som användes till lakningarna av
beläggningsmaterialet och surgjort till pH4 med H2SO4, tilläts passera genom en tom glaskolonn. Denna kolonn användes senare för ordinarie kolonnlakning. Detta 0-prov, betecknad 9094-Blank , togs ut efter en genererad vattenmängd som kom att motsvara L/S0,1 för oljegrus-fylld kolonn och analyserades på organiskt innehåll.
Det organiska kolonnförsöket utfördes i glaskolonn (se bild till höger) med diameter 0,1 m
och höjden 0,75 m, se foto till höger.
Material-storleken av oljegruset var upp till 1 cm. Flödes-hastigheten genom kolonnen. var L/S 0,1 per dygn. Som laklösning användes avjoniserat Milli
Q-vatten , surgjort med H2SO4 till pH4.
Lak-lösningen tillsattes genom kontinuerlig pumpning från en behållare som var fylld med kvävgas innan vattenpåfyllning och under det kontinuerliga uttaget. Lakvattenprover togs ut för analys vid
L/S-värdena 0,23, 0,45, 0,80 och 2,03. Kolonnen
var täckt med folie och tillsluten för att minimera kemisk nedbrytning och avgång av ev. flyktiga föreningar. Erhållna lakvatten samlades upp i härför avsedda glasflaskor (kvävgasfyllda), centrifugerades i 2 timmar vid 2500 rpm, varefter de kyldes till 4i2°C och sändes till externt
laboratorium för analys.
2.4. Analyser
Undersökningen avser utlakning av valda oorganiska och organiska ämnen. Lakförsöken och analyserna har utförts på samma sätt och av samma laboratorium som i Del 1 och Del 2, enligt följande.
Lakförsöken har utförts på SGIs ackrediterade laboratorium och analyserats enligt Svensk Standard med avseende på pH och elektrisk ledningsförmåga.
Samtliga lakvatten från oorganisk kolonn analyserats och slutbestämts avseende
valda oorganiska ämnen, Tabell 1a, med ICF-AES
(plasma-emissions-spektrometri), AFS (atomfluorescens) eller ICP-QMS (plasma-masspektrometri,
Quadrupol) (se separat analysbilaga för metod visavi ämne) av Svensk
Grundämnesanalys AB-Analytica (SGAB).
De organiska ämnen och parametrar som analyserats i lakvatten från organisk kolonn redovisas i Tabell lb. Alla organiska analyser av erhållna lakvatten från organisk kolonn har utförts av Miljölaboratoriet i Nyköping AB (MINAB) m.h.a. högupplösande gaskromatografi och massfragmentografi (HRGC/FID/MS) (se separat bilaga). Undantaget analys av EGOM som enbart utförts med HRGC/FID och analys av fenol som utförts med HPLC ( high performance vätske-kromatografi) med diod-detektor. Vid EGOM-analyserna användes n-oktan som externstandard. En del av de organiska analyserna innefattade screening av organiska ämnen med semi-kvantitativ bestämning av de mest dominerande föreningarna. Prov till denna screening extraherades initialt med diklormetan. Oktanol och dekanol användes som externstandard. Vid screeningen upptogs Full Scan Spectra i masstalsområdet 29-500 amu. Masspektra av de mest dominerande föreningarna tolkades m.h.a. datoriserade bibliotek från Wiley och National Bureau of Standards. Sammanlagt innehåller dessa bibliotek idag ca 350 000 masspektra av organiska föreningar.
Utöver ovanstående analyser har Microtox-test utförts på valda vatten från organisk kolonn enligt Tabell 1b. Microtox-testerna har genomförts, via MINAB,
av Svelab Miljölaboratorier AB i Umeå.
Jämfört med undersökningarna i Del 2 har en del förändringar gjorts avseende bl.a. analysparametrar och omfattning av dessa. På basis av erhållna resultat från Del 2 har till exempel en sk. HRGC/MS screening med semi-kvantifiering av de mest dominerande föreningarna utförts, både på lakvatten från oljegruset och på ett nollprov. Befintlig information om varje enskild semi-kvantifierad förenings eventuella miljöpåverkan från oljegruset har samlats in från nationella och internationella databaser, allmänt tillgängliga via Internet.
Av de resultat som presenterats i Del 2 framgick att fenol och BTEX inte kunnat detekterats i något avlakvattnen, i vilket ingick bl.a. lakvatten från oljegrus. På
basis härav har dessa parametrar, till skillnad från utförandet i Del 2, endast
analyseras i vattnen från de två första L/S. Däremot har EGOM-analys och Microtox-test utvidgas till att gälla tre L/S (i stället för två L/S som var fallet i Del 2). Orsaken är att just dessa parametrar gav markant analysrespons i lakvattnet från oljegruset i Del 2. Därtill har analys av EGOM och Microtox-test även utförs på 0-provet för jämförelse. I motsats till undersökningarna i Del 2 har inga dubbelprover tagits ut och analyserats.
Ovanstående sammanfattas i Tabell la och Tabell lb.
Tabell 1a. Oorganiska ämnen och parametrar som analyserats i lakvattnenfrån 00rganisk kolonn.
L/S 0,13 0,30 0,79 1,97
Analys \ Provbeteckning 0-prov 9114 9115 9116 9117
Huvudämnen, spårmetaller, tungmetaller, svavel (paket - x x x x
V-3a, SGAB, med svavel)
klorid - x x x x
pH - x x x x
Elektrisk konduktivitet - x x x x
Tabell 1b. Organiska ämnen och parametrar som analyserats i lakvatten från organisk kolonn.
L/S 0,23 0,45 0,80 2,03 Analys \ Provbeteckning 0-pr0v 9112 9113 9140 9141 16 PAH x x x Acetofenon x x x x Fenol x x BTEX x x EGOM x x x x
HRGC/MS Screening med semi-kvantifiering x x
Microtox x x x x
3.
RESULTAT FRÅN LAKFORSOKEN
Nedan redovisas i text, tabell- och i diagramform resultat från laktesterna, både
separat och i relation till varandra, för valda ämnen. I separat bilaga finns de fullständiga resultaten som analysprotokoll.
3.1.
Kolonnutlakade oorganiska ämnen från oljegrus II
Beräknade ackumulerade kolonnutlakade mängder av grundämnen från oljegrus II redovisas i Tabell 2 och i Diagram 1. För jämförelse mellan erhållna resultat i Del 2 och i föreliggande rapport har, vid beräkning av dessa ackumulerade utlakade mängder, hänsyn även i detta fall tagits till innehåll i det O-prov som undersöktes i Del 2. De flesta oorganiska parametrarna i det O-provet låg under detektionsgräns.
Emellertid var zink (Zn) och bly (Pb) några av de få ämnen som detekterades. För
Zn, som var det ämne som hade högst koncentration, detekterades 15 ug/l, och för Pb detekterades 1,1 rig/l. I de fall halterna översteg detektionsgräns har dessa alltså subtraherats från de halter som detekterats i lakvattnen från oljegrus II. Nedan redovisade ackumulerade utlakade mängder är således justerade m.a.p. O-provsvärdena .
I Tabell 2 anges inom parentes antal gånger oljegrus II:s utlakade ackumulerade mängder överstiger (>1) eller understiger (<1) utlakade ackumulerade mängder från det oljegrus som undersöktes i Del 2. Härvid framgår att de allra flesta av de undersökta ämnena utlakades från oljegrus II i större ackumulerade mängder, jämfört med oljegrus undersökt i Del 2. Detta gäller framför allt för järn (Fe),
aluminium (Al), kadmium (Cd), kobolt (Co), krom (Cr), nickel (Ni) och bly (Pb).
Jämförs utlakade ackumulerade mängder från oljegrus II med maximalt utlakade mängder från de tidigare undersökta beläggningsmaterialen (Rapport Del 1 och Del 2) fås att oljegrus II lakar ut ca 4 ggr mer av Fe och ca 2 ggr mer av både C0 och Mn vid L/S 2. Övriga analyserade ämnen lakas ut i mindre mängder än maximalt ackumulerat från övriga undersökta beläggningsmaterial.
Erhållna lakvattenresultat bör i första hand jämföras med resultat från lakningar av naturliga referensmaterial. Tyvärr har endast ett fåtal lakningar av sådana material utförts. SGI har utfört lakningar på bl.a. naturligt avsatta moräner från södra
Sverige. De är delvis genomförda med en äldre metod, men bör ändå kunna
utnyttjas för en jämförande bedömning av beläggningsmaterialets utlaknings-egenskaper. Av de utlakade ackumulerade mängder som detekterats i lakvatten från oljegrus II av As, Cd, Cr, Cu och Pb ligger samtliga inom eller under det intervall som de undersökta moränerna uppvisade vid L/S 2 (extrapolerade värden). Hg låg under detektionsgräns för oljegrus II i alla lakvattnen.
Med beaktande av att referensvärden för Mn och Ni inte föreligger för alla de undersöka referensmaterialen, fås att oljegrus Ilzs ackumulerade utlakade mängder av analyserade tungmetaller och spårmetaller, obeaktat Mn och Ni, ligger inom det intervall som de undersökta naturmaterialen lakar ut vid L/S 2. Mn-halten låg dock i alla lakvattnen från oljegrus II över riktvärdet 0,3 mg/l i råvatten från ytvattentäkt (SLV FS 1993:35), som mest ca 2,5 ggr. I inget av lakvattnen överskreds gränsvärdet för Ni i råvatten. Al-halten låg som mest ca 7 ggr över angivet riktvärde för råvatten, men ackumulerande utlakade mängder av Al vid
L/S 2 låg alltså ändå inom uppvisat intervall från naturmaterial. Övriga maximalt
uppmätta halter i lakvatten från oljegrus II låg under motsvarande gränsvärde och riktvärde (i de fall gränsvärde inte föreligger) för råvatten.
Tabell 2. Beräknade ackumulerade kolonnutlakade mängder av grundämnen frän oljegrus II. Angivna värden är justerade med avseende på innehåll i O-prov av vatten analyserat och redovisat 1' Del 2. Inom parentes anges antal gånger oljegrus II.°s utlakade ackumulerade mängder äverstiger (eller understiger) utlakade ackumulerade mängderfrån oljegruset undersökt 1' Del 2.
Enhet\ 9114 9115 9116 9117 provnr L/S lit/kg 0,13 0,30 0,79 1,97
pH
6,7
6,6
7,4
7,3
Ledn. förrn. (mS/m 21,22 14,41 8,40 5,78 25°C) Ca (kalcium) mg/kg 3,2 (2) 6,7 (2) 11,1 (1) 19,9 (1)Fe (järn)
mg_/_k_g 0,070 (>47) 0,076 (>26)
0,096 (>11)
0,36 (>16)
K (kalium) mg/kg 1,1 (3) 2,2 (3) 4,5 (2) 8,2 (2) m (magnesium) mg/_kg 0,43 (1) 0,81 (1) 1,4 (1) 2,5 (1)Na (natrium)
mg/kg 0,98
(0,6)
1,7
(0,6) 2,8
(0,5) 3,3
(0,5)
8 (svavel) mg/kg 2,6 (1) 4,6 (1) 6,5 (0,7) 7,9 (0,6)Ai (aluminium)
mg/kg 0,089
(40) 0,11
(27) 0,14
(14)
0,23
(11)
As (arsenik) mg/kg <0,0017 <0,0031 <0,0044 <0,014Ba (barium)
mg/kg 0,0029
(2) 0,0053
(2)
0,0087 (1)
0,014
(2)
Cd (kadmium)
111%; 0,000092 (11) 0,00016 (>11) 0,00018 (>4) 0,00023 (>2)
C0(kobo|t)
mg/kg 000035 (8)
0,0010 (13)
0,0028 (14)
00057 (15)
Cr(krom)
mg/kg 0,00028 (>4) 0,00051 (>3)
0,0011 (>3) 0,0028 (>2)
Cl(k|orid)
mm 1,2
(1)
2,2
(1)
5,1
(2) 9,7
(>2)
Cu (koppar)
mg/kg 0,0032
(2)
0,0064
(2)
0,012
(2) 0,024
(4)
Hg (kvicksilver)
mg/kg <0,0000026
<0,000006
<0,000016
<0,000039
Mn (mangan) mg/kg 0,051 (1) 0,15 (1) 0,47 (2) 1,3 (2)Ni (nickel)
mJLkg 0,0016
(6)
0,0032
(8)
0,0062 (9)
0,0096 (7)
Pb (bly)
mg/kg 0,00019 (6)
0,00023 (4) <0,00032
<0,00056
Zn (zink)
mg_/__k_g 0,0047
(3)
0,0047
(2)
0,0049 (2)
00054 (2)
l4 VTI notat 59-1999OO
over grans-lt uppmätta
ima
det intervall som
under 1 5 o n s
H
a
m
S 6 W b u r s r . O Ön O ö. a 0 ...|... n ' e c l aM
M
.J
w.
f
. . .T mm 0,3 aras jegrus |I - -I-+N Wow- Zn _|_Cr -0-Pb WWCd ån ol de max inom ' , 1996) igger terialen l (Thorsenzus ulen lakade ut kloridhalter
aggningsma
teria .MANGDER
terial undersökta i Del 1 och Del 2. Av
35). Därtill 1
aggningsma aggmngsma ingsmaterla 0. 00iagram 2 utlakade ackumulerade mangder av klori
KOLONNUTLAKADE ACK ovriga bel00 18218 1 relse redov OLJEGRUSIL Ö f or jäm der detekt dL/S> 7 /
Mmo uM /MM /A/ ÃW ;WW W/. .44 .4,wa /Åu/ /á/ áM Mwüm /áøl n// Jøx 4. ,laxa r/vu 7/// 7/zM ///zøuzyu/ w7// /u ,/ L / z U 5 ; . 7 ,x 0, , i av, .rr// yz '/ Maxa Ffältasfalt . . 4. . . Ballast +TJ _0-_- Rv40 +0Ijegrus //z ag un ,u MM r , -4 af 1 . 7 74,/ // , //// // r, n//n #th 7/74 , /, . r m, ., 0 u . z, .0 l 4/ H , . y. . 1 v 7 Max/ m I O / 1/3 1, , / V , z ?âr /3 4. 54 ;ru/ ,zzáêr øyâyá 22, 54/ ? 2 2 3 4 ? n., , 7/ 60 / , 5 ./ øN O w .1 , 1 V W ,i , D 1 a 0 wa, vw , o n e .am /Z v 1 un a l , , r a , .a . V 0 0 ,.ø, , ,az/ ,ai / Ca 4. , , 7 7/4 , , , /, N//u f/ /z ha 77. , 1, 05,, a , I WW., /A . . ;q 1 .I / .ni , . . ,zum /Z d a /a/wo r , z 7 al u . , 7 I 716 ,/ m. AA // .1 /, n 47, 024 , , 1/ .zu/ .5, /, ,7, 7, u nu ha , a a 6 S Anm. / I 0 , t .L M 6 v , z, 1/ / L . .l / / ,, 2 0 . , , 7. ,Iz/,gl // 7. 0 M . 1/ 0,7 ,x . 0/74' z//u/ø, V , 'fx/z, llna utlaka ta L/S) 1,7 . ..l , . ,2 .1 , . . V i .1. 47 #5 '4,4% // / å rs , ; 2/4/ 7/ ,M (erh få »'/1 :2%:.
å
00 an a1 ///. H ,,2 2 M, 7 7/ 33 , 2 0/ /. _ A ,27. 7/ // .44; 9 , 7 / .Q 2/ ,8, , //1/ ,m /, 7, ,r i, m , , , , ,4445 /A / '0 145, //u m7/ //I( ,1 / ;VI/2717175: WW.,41:; / .l l . nina/,M , x .7, . . /çy »2 . M ,, .Beraknade utlakade ackumulerade mangder av As ar l
///// ;ø/ angivna 41' 47/ / :7/6814 å 7///1/ fha,man' '27;1/2 r'/
KOLONNUTLAKADE ACK. MANGDER AV KLORID
vid de tv »1 t 1, .i J VAZ Ackumulerade Z z///øzg'7 . / ///, »a o/m ., I//v/ .0,m,om Z , ;my/M ;7 V -'/,/7/J:32
mg/kg vid L/S 1,0. Rv40-asfalten lakade ut högst koncentration initialt, ca 68 mg/l de undersoka materialen lakade tjarasfalten och Rv40-asfalten ut mest, båda ca 20 vid L/S 0,11.
Ackumulerade utlakade mängder av klorid redovisas i Tabell 2, ovan. Vid L/S 2 var den ackumulerade utlakade mangden av klorid ca 10 mg/kg från oljegrus II.
Inget av de undersökta belaggn
värdet för dricksvatten (SLV FS 1993
kloridhalterna från de undersökta bel ti igare uppmätts från olika bel
för oljegrus II och F Diagram 1. mb män s halter 0.
>0,85). Streckade linjer (ballast och delvis for oljegrus) avser
ackumulerade motsvarande
(Del 1 och Del 2) undersökta
dar
tidigare
der mang
L/S
terialen (utlakade halter av klorid låg under ns för ballast L/S >0,14 och för oljegrus, del 2, L/S
de
00
00
detektionsgrans har satts till noll. aggnzngsma
ionsgra
Beraknade ackumulerade utlakade mangder av kloridfrån oljegrus II och för
bel detekt
VTI notat 59-1999
3.2. Kolonnutlakade organiska ämnen
3.2.1. Screening av organiskt innehåll i avjoniserat vatten, O-prov Analys av vattnet som passerat tom kolonn visar att halten EGOM (extraherbart gaskromatografierbart material) var mycket låg, 2,7 tig/l. EGOM är en samlings-parameter för de organiska ämnen som går att extrahera och detektera med GC/FID. I denna parameter ingår bl.a. aromater, polyaromater, alifater och hetero gena kolväten.
Resultat från den organiska screeninganalysen gav att de flesta semi-kvantifierade ämnena förelåg i en mycket låg halt, 51 ug/l (+/-30%). Emellertid detekterades några ämnen som kan förknippas med plast med totalt ca 20 ug/l (+/-30%), och
två okända kväveföreningar med ca 6 ug/l (+/-30%). Dessa plast -ämnen kan
eventuellt ha kommit från t ex avjoniseringsutrustningen (delvis av plast). Hypotetiskt kan även kväveföreningarna eventuellt ha kommit från avjoniserings-utrustningen (t ex från gummipackningar).
Totalt semi-kvantifierades 34 ug/l (+/-30%) av organiska ämnen i 0-provet. Denna totalhalt är ca 10 ggr högre än vad som detekterats med EGOM-analysen, se ovan. Diskrepansen är något svårförklarlig eftersom de semi-kvantifierade ämnena borde ingå i samlingsparametern EGOM. Orsaker kan hypotetiskt vara att olika externstandarder använts vid de båda analyserna och/eller att semi-kvantifieringen har gett signifikant osäkerhet vid de erhållna låga halterna.
Enbart två av de i 0-provet semi-kvantifierade ämnena har detekterats i lakvattnet från oljegruset, senedan. I dessa fall har den semi-kvantifierade koncentrationen i 0-provet subtraherats från den halt som detekterats i lakvatten från oljegrus II,
nedan. Ett av dessa två ämnen var di(2-etylhexyl)ftalat. Eftersom detta ämne förelåg i samma koncentration (< +/-30%) i båda vattnen har detta inte medtagits
för oljegrus II, nedan. Halten EGOM i 0-provet var så lågt, i förhållande till i lakvattnen från oljegrus II, att justering m.a.p. EGOM ligger utanför mätnoggrannheten.
3.2.2.
Organisk analys av lakvatten från oljegrus II
Beräknade ackumulerade kolonnutlakade mängder av valda organiska ämnen från oljegrus II redovisas i Tabell 3 och i Diagram 2. Av de analyserade ämnena har endast acetofenon, EGOM, toluen, naftalen, fenantren, antracen och pyren detekterats i lakvattnen.
Koncentrationen av acetofenon ökade från 0,06 ug/l till 0,16 ug/l mellan
L/S 0,23-L/S 2,3. EGOM minskade från 19 mg/l till 2,1 mg/l, medan toluen ökade något, från 46 ug/l till 56 tig/l, mellan L/S 0,23-L/S 0,80. Pyren var det PAH som detekterades i högst koncentration, 0,17 ug/l vid L/S 0,23 till 0,22 ;lg/l vid L/S 0,80. Övriga PAH som detekterades i minst ett av lakvattnen var naftalen,
fenantren och antracen, med maximalt 0,04 ;lg/l. Summa cancerogena PAH var maximalt <0,04 ug/l i alla lakvattnen (alla under detektionsgräns). Summa övriga PAH var maximalt ca 0,3 ug/l. Föreslagna riktvärden i grundvatten vid
stationer är 0,2 ug/l för cancerogena PAH och 10 ug/l för övriga PAH (NV, Rapport 4889). Inget av dessa gränsvärden överskreds alltså. Definition av cancerogena PAH och Övriga PAH, se Tabell 3.
Tabell 3. Ackumalerade utlakade mängder av organiska ämnen och parametrar från oljegrus II.
Enhet\p.nr 9112 9113 9140 9141 L/S (l/kg) 0,23 0,45 0,80 2,03 pH - 6,9 7,4 -Ledningsförmåga (mS/m25°C) - 20,9 15,1 1 -Acetofenon ug/kg 0,014 0,024 0,066 0,26 Fenol ug/kg <0,23 <0,45 -EGOM ug/kg 4,4 E3 8,3 E3 9,1 E3 -Bensen ug/kg <0,23 <0,45 -Toluen ug/kg l 1 23 -Etylbensen ug/kg <0,5 <0,9 -Xylen ug/kg <5 <9 -Naftalen ug/kg <0,0007 0,0042 0,01 1 -Acenaftylen ug/kg <0,0009 <0,003 <0,004 -Acenaften ug/kg <0,002 <0,002 <0,004 -Fluoren ug/kg <0,002 <0,003 <0,005 -Fenantren ug/kg <0,002 <0,004 0,0059 -Antracen ug/kg <0,002 <0,01 0,025 -Fluoranten ug/kg <0,001 <0,003 <0,005 -Pyren ug/kg 0,039 0,096 0,17 -Benso(a)antracen* ug/kg <0,002 <0,003 <0,006 -Chrysen* ug/kg <0,002 <0,004 <0,007 -Benso(b)fluoranten* ug/kg <0,001 <0,002 <0,004 -Benso(k)fluoranten>'< ug/kg <0,0005 <0,0009 <0,002 -Benso(a)pyren>*< ug/kg <0,002 <0,002 <0,003 -Indeno(1,2,3-cd)pyren* ug/kg <0,0007 <0,0009 <0,002 -Benso(g,h,i)perylen ug/kg <0,0007 <0,001 <0,002 -Dibenso(a,h)antracen* ug/kg <0,0002 <0,0005 <0,001 -Z cancer. PAH (* ovan) ug/kg <0,009 <0,01 <0,02 -Z övriga PAH ug/kg <0,05 <0,1 <0,2 -Z övriga PAH ug/kg 20,039 20,10 20,20
-Vad gäller toluen är föreslaget riktvärde 0,06 mg/l i grundvatten vid förorenade bensinstationer (NV, Rapport 4889), dvs. ungefär samma haltnivå som maximalt detekterades i lakvattnen.
Jämförs utlakade EGOM-halter från oljegruset med Storkprojektets analyserade EGOM-värden i industrivatten från 9 undersökta kemiindustrier i Sverige 1989-91 till recipient (NV rapport 4103), ligger de utlakade EGOM-halterna från oljegruset vid L/S 0,23 och L/S 0,45 (18-19 mg/l) strax under det högsta värdet
från dessa industrier (max 27 mg/l; min <0,09 mg/l). Jämförs oljegrus II:s
utlakade EGOM ackumulerade mängder med EGOM-innehåll i lakvatten från övriga undersökta beläggningsmaterial lakar oljegrus 11 vid L/S 0,2 ut ca hälften
av oljegrus redovisat i delrapport 2, ca 80 ggr mer än RV40-asfalten och ca 40 ggr mer än flygfältasfalten och tj ärasfalten.
Jämfört med de tidigare undersökta beläggningsmaterialen (Rv-40 asfalt, flygfältasfalt, oljegrus, tjärasfalt) lakades acetofenon ut från oljegrus II med lägst maximal koncentration och lägsta ackumulerade mängder,totalt 0,3 gig/kg vid L/S 2. Enligt ECDIN databas (ECDIN) angav USSR på sin tid maximal acceptabel koncentration av acetofenon i ytvatten för fiske till 0,04 mg/l. Maximalt utlakad halt acetofenon från oljegrus II (0,16 ug/l) låg alltså långt under detta gränsvärde. Halt av fenol låg under detektionsgräns i alla analyserade lakvatten.
Screening av organiska ämnen med semi-kvantitativ bestämning av de mest dominerande föreningarna utfördes på lakvatten från oljegrus II, uttaget vid L/S 0,23. Screening innebär att prov analyseras förbehållslöst (utan ämnesspecifika
standarder), varvid erhålls ett relativt stort antal ämnen som med varierande
sannolikhet finns i det undersökta provet (i vissa fall kan spektra helt eller delvis överlappa varandra, varvid sannolikheten att ämnen med dessa spektra föreligger i provet minskar; därtill kan halten ligga i närheten av detektionsgräns vilket
minskar sannolikheten). De ämnen som kunnat identifierats och semi-kvantifierats i nämnda lakvatten redovisas i Tabell 4, tillsammans med kommentarer till varje
enskilt ämne och deras specifika CAS-nummer (unika kemiska
identifikations-nummer).
OLJEGRUS II. KOLONNUTLAKADE ACK. MÄNGDER.
4; way/ 504; I ., w r -A- EGOM en|_ +To|uen m .5: + Pyren
§2
+Acetofenon -0-- NaftalenDiagram 3. Ackamalerade atlakade mängder av valda organiska ämnen och parametrar från oljegras II.
Generellt erhölls låga halter av de föreningar som kunnat identifierats. De flesta av dessa kan härledas till bl.a. oljeprodukter (cykliska kolväten) och plaster. Emellertid detekterades ett klorerat kolväte, triklorpropen, med en halt av 22 tig/l (+/-30%). Varifrån detta kan ha sitt ursprung är okänt. Ämnet tillhör inte de vanligast förekommande klorerade lösningsmedlen. Ämnets toxicitet kan eventuellt, och i så fall grovt, jämföras med andra korta klorerade alifatiska kolväten som, beroende av förening, har riktvärden för måttligt allvarligt tillstånd i ytvatten inom intervallet 2-330 pig/l (NV Rapport 4918).
Tabell 4. Semi-kvantitativ bestämning av ämnen som detekterats i lakvattnet frän 01jegras 11. Varje enskilt ämnes CAS-nr (Chemical Abstract Service Number), halt +/-30% och kommentarer till varje enskilt
ämne redovisas.
Organiskt ämne CAS-nr Halt, ug/l Kommentar +/-30%
Triklorpropen 96-19-5 22 Hög toxicitet 1/ . (alt. 2233-00-3)
Cyklohexylisocyanat 3173-53-3 9,1 Anv. vid prod. av bl a polyuretaner (bl.a. (även i O-prov) förpackn.), vidhäftningsämne i
tunnfilmsplast, i polyester-laminat sl, vid prod. av bl a jordbrukskemikalier och farmaceutiska preparat 4/. Toxiskt Zl 4/. Akut åoåç/iskt (bl a inhalation) och neurotoxiskt 1/ , Isobensofurandion 85-44-9 8,1 Anv. vid plastproduktion (polyuretaner, (Ftalsyraanhydrid) polyester), vidhäftningsämnen,
burk-beläggningar, insecticider sk sl. Toxisk 6/. Irritant (ögon, andning, hud), allergen.
RfD:2,0 mg/kg/d (RfC: 0,12 ing/1113) 8%
Ftalat (Dietylftalat) 84-66-2 15 Co-polymer (PVC, acrylplast). I
styrenbaserade polyestrar. Används vid prod. av parfymer, som lösn. medel, bärarmaterial i pesticid-sprayer. Möjligvis teratogen (kan bl a möjligtvis påverka human
fosterutveckling negativt). Toxiskt. Akutoxiskt 8, 7A 5A 4 .
Cykliskt kolväte 15358-88-0 8,7 Ingen information föreligger.
(Bicyklo[3.1.1]heptan-3-on, 2,6,6-?)
Cykliskt kolväte (ev. (ev. 81825-33-4) 16 Ingen information föreligger.
(5R*,6R*)-6-Mety1-spiro[4.4]non-2-?)
Ftalat (Diallylftalat) 131-17-9 21 Finns i plast (bl a polyester, polyuretaner), gummi, glas-, tyg-, pappers-laminat , i elektriska isoleringsmtrl. Oralt toxiskt, irritant i bl.a ögon och på hud 4"' 7/. Cykliskt kolväte (ev. 61228-70-4) 7,0 Ingen information föreligger. (ev. Capnellan-8-on)
Cykliskt kolväte (ev. 77-53-2) 52 (.alfa.-Cedrol: förekommer naturl. i cederträ. (ev. .alfa.-Cedrol) Luktämne (sötaktig, cederträ) 9/)
.alfa.-Cedrol 77-53-2 10 Se ovan.
Cykliskt kolväte 1674-10-8 25 Ej rankad i ATSDR/EPA priority list of (Dimetylcyklohexen) hazardous substances 10/. (Ämnet används
ev. för prod. av polymerer).
Hexadekansyra 000057-10-3 10 Palmitinsyra. Används i smör och ost 10,.
TRIAGE databas, USEPA. 2/ECDIN databas, USEPA.
3/ National Library of Medicine. Internet Grateful Med. Toxline databashttp://igm.nlm.nih.gov/ 4/ NTP Chemical Repository (National Toxicology Program databas), USA
(http://ntp-db.niehs.nih.gov/), (http:/ntp-server.niehs.nih.gov/htdocs/LT-studiesh 5/ httpz//cpfjrc.it/smt/monomers/
6/ USEPA. Emergency planning and community right-to-know section 313. List of toxic chem-cals EPA 745-B-96-002. Uppdaterad 1998.
7/ National Occupational Health & Safety Commision, Australia.
8/ httpzl/mail.odsnet.com/TRIFacts/289.html (New Jersey Depth. of Health, USA). 9/ The Good Scents Company. (http://www.execpc.com/Ngoodscnt/dataü
10/ ATSDR - substance information. Internet HazDat. httpz//atsdrl.atsdr.cdc.gov.8080/ 11/ Bedoukian Research - Product information 885.
Totalt semi-kvantifierades ca 200 tig/l (+/-30%) i lakvattenprovet (vid L/S 0,23) från oljegrus II. Vid jämförelse med analyserad EGOM-halt i vattenprovet fås att
en mycket liten andel, ca 1%, av EGOM kunnat identifierats med
GC/MS-screeningen. Förklaringen går att finna i det GC-kromatogram som levererats av analyslaboratoriet, Diagram 4. I diagrammet syns tydligt en puckel eller hump , som motsvaras av ämnen som ligger alltför tätt och är alltför många för att kunna separeras och identifieras med denna metod. Enligt laboratoriet komplicerades tolkningen av masspektra av att lakvattenprovet företrädesvis innehöll en starkt
isomeriserad oljefraktion, bestående av kolväten med 16-26 kolatomer. En hump
brukar erhållas då t.ex. jord, som innehåller gamla vädrade oljeprodukter,
analyseras. Humpen brukar antas bestå av relativt svårnedbrytbara kolväten, t ex
starkt isomeriserade kolväten, som kvarstannat i materialet efter lång tid av mikrobiell, kemisk och fysikalisk påverkan. De största särskiljande topparna, som syns i kromatogrammet, motsvaras av tillsatta externstandarder och externt tillsatt lösningsmedel. De är ämnen som tillsats för att kunna utföra semi-kvantifieringen och är därför inte relaterade till innehåll i lakvattnet från oljegrus II.
File : C:\HPCHEM\1\DATA\A9042008.D
Operator : Monica
Acquired : 20 Apr 99 21:33 using Achethod _SCANEI
Instrument : 5973
Sample Name: 904-77 200p1 SGI oljegrus-kolumn
Misc Info : Vial Number: 8 ?T 29.18 2108 TlC: A9042008.D 10407 namn 7000000 6000000 5000000-40000007 ummno-2000000* 11.04 10 32.15 1000000
. . . , . . . V . . . , , . . . , . . . . , . . . r , . , . . . , . . . . , . T . ,. Timo- 8.00 10.00 12.00 14.00 16.00 18.00 20.00 22.00 24.00 20.00 28.00 30.00 32.00 34.00 36.00 38.00 40.00 42.00 44.00 46.00 40.00 60.00 52.00 64.00 60.00
Diagram 4. GC kromatogram av analyserat lakvatten från oljegras II. Packeln (även kallad hamp ) motsvaras av ämnen som till största delen inte kunnat identifierats med screeningmetoden. De enskilda topparna betecknade 17.28, 23.88, 29.18 och 30.08 motsvarar tillsatta internstandarder. Topp betecknad 7.50 motsvaras av tillsatt lösningsmedel. Dessa toppar motsvarar alltså ämnen som inte är relaterade till innehåll i lakvattnetfrån oljegras 11.
3.2.3.
Microtox-test på O-prov och oljegrus II
Microtox är en screeningmetod för att erhålla indikationer på om innehållet i det testade materialet är toxiskt. Om testet visar hög toxisk respons bör ytterligare toxikologiska tester och/eller kemiska analyser genomföras. Metoden ger respons
på både organiska och oorganiska ämnen och baseras på användandet av bakterier, som i friskt tillstånd avger ljus (de luminiscerar), vilka tillsätts till det vatten som skall undersökas. Bakterierna kallas Photobacter phoshoreum (även kallade Vibrio fischeri) och ju mer toxiskt ett vatten är för dessa bakterier desto fler av bakterierna slutar att avge ljus. Ljusstyrkan blir då ett mått på vattnets toxicitet för bakterierna. Även om ett vatten är toxiskt för dessa bakterier innebär det dock inte att man därav kan fastställa att vattnet är toxiskt för alla andra organismer i naturen.
Beteckningen EC är en förkortning av Effektkoncentration och EC50 betyder den koncentration av det undersökta provet i en spädserie som ger 50% reduktion av ljuskoncentrationen. Ju större reduktion av ljuset desto högre toxicitet har provet för de använda bakterierna. Bakteriernas avgivna ljusintensitet mäts efter 5 och 15 minuter.
I Förorenade områden (1996) görs bedömning av respons från Microtox-test på grundvatten enligt Tabell 5a, nedan. I en nyligen utkommen rapport från Naturvårdsverket (NV Rapport 4918) har bedömning av ytvatten gjorts enligt Tabell 5b, nedan (vid jämförelse av dessa synes, vid likvärdiga resultat, i det här fallet ytvatten bedömas hårdare än grundvatten). Vid bedömningen av ytvatten avses sannolikt effekter uppmätta i direkt anslutning till undersökta objekt vilket rimligtvis inte gäller för bedömningen av grundvattnet.
Tabell 5a. Bedömning av toxicitet utifrån respons från Mierotox-test på grund-vatten (Förorenade områden, 1996).
EC50; 15 min Bedömning
70-90 % Måttligt hög toxicitet
50-70 % Hög toxicitet
<50 % Mycket hög toxicitet
Tabell 5b. Bedömning av toxicitet utifrån respons från Microtox-test på ytvatten(NV Rapport 4918). Vid bedömningen avses sannolikt effekter uppmätta i direkt anslutning till undersökt objekt.
EC20; 15 min Bedömning
>80 % Ingen eller liten påverkan av punktkälla
70-80 % Trolig påverkan av punktkälla
50-70 % Stor påverkan av punktkälla
<50 % Mycket stor påverkan av punktkälla
Initialt undersöktes det vatten som användes till lakningarna. Resultatet redovisas i Tabell 6 och i Diagram 5a/5b. Vid en jämförelse med Tabell 5a/5b fås att detta vatten inte gav någon toxisk respons vid EC50, 15 min, vilket indikerar att vattnet inte var toxiskt om det likställs med grundvatten. Om vattnet likställs med
ytvatten skulle resultaten dock indikera trolig påverkan av punktkälla. 0-provet bedöms ändå härav inneha låg/ringa toxicitet.
Tabell 6. Microtoxpå O-prov (enbart avjoniserat vatten). Blank
Provnr 9094 9094 9094 9094
pH 4,1; pH justerat 4,1; pH justerat 4,1; pH justerat 4,1; pH justerat
till 6,8 till 6,8 till 6,8 till 6,8
EC EC50; 5 min EC50; 15 min EC20; 5 min EC20; 15 min
Respons, vol% >100 >100 72,1 72,1
Tre lakvatten från oljegruset, uttagna vid L/S 0,23, 0,45 och L/S 0,80 genomgick Microtox-test. Resultaten redovisas i Tabell 7 och i Diagram 5a/5b. I dessa diagram ges även resultat från Microtox-tester på lakvatten från Övriga undersökta beläggningsmaterial, redovisade i rapport Del 2. Vid en jämförelse med Tabellerna 5a/5b erhålls att det först uttagna lakvattnet (L/S 0,23) inte uppvisade någon toxicitet, om lakvattnet likställs med grundvatten, och ej heller någon trolig påverkan av punktkälla om lakvattnet likställs med ytvatten. Resultat från undersökning av de två efterföljande uttagna lakvattnen (L/S 0,45 och L/S 0,80)
indikerar att inte heller dessa vatten var toxiska, om de likställs med grundvatten.
Om de däremot likställs med ytvatten skulle resultaten indikera stor till mycket stor påverkan av punktkälla. Om man tar hänsyn till resultaten från 0-provet bör innehållet i lakvattnen från oljegrus II ändå bedömas vara relativt låg-toxiskt.
Tabell 7. Micr0t0x på lakvatten från oljegrus II.
Oljegrus
Provnr '9112 9112 9112 9112 '9113 9113 9113 9113 '9140 9140 9140 9140 L/S;l/kg '0,23 0,23 0,23 0,23 '0,45 0,45 0,45 0,45 '0,80 0,80 0,80 0,80
pH |6,8 6,8 6,8 6,8 [6,7 6,7 6,7 6,7 7,0 7,0 7,0 7,0
EC 50; 50; 20; 20; '50; 50; 20; 20; 50; 50; 20; 20;
'5 min 15 min 5min 15 min 5min 15 min 5min 15 min 5min 15 min 5min 15 min Respons, >100 >100 88,3 82,7 >100 >100 48,3 48,3 >100 >100 64,3 59,2 vol%
Vid jämförelse av Microtox-respons på lakvatten tidigare undersökta i Del 2 och på lakvattnen från oljegrus II, är det framför allt lakvatten från oljegrus undersökt i Del 2 som uppvisar toxicitet. Detta lakvatten innehar mycket hög toxicitet, i det fall lakvattnen jämförs med grundvatten och då hänsyn tagits till 0-provets toxicitet. Vid jämförelse med ytvatten fås att detta lakvatten (från oljegrus Del 2) uppvisar mycket stor påverkan av punktkälla. Om de övriga lakvattnen jämförs med ytvatten är det framför allt lakvatten från tjärasfalt (eventuellt även flygfältasfalten) som indikerat viss toxicitet. Med hänsyn till resultat från 0-provet bedöms dessa vattens innehåll, utlakat från beläggningsmaterialen, vara
VTI notat 59-1999 23 lakningen presenterad iDel 2
und kta belä
vatten använt vid den nu
ngsmaterz fo'reli
alen
ggande lakningen (Del 3) och för
BFSO00 ggnz
crotox (ECZO 15 minuter)
. Dårllll för 0-prov (blank) av Diagram 5b. Respons från Mi a ,9 O pa lakvatten från de S 0,2 0,4 0,6 0,8
,i , 4 ny , /,, 27, , /
2 2y /,
,1 , r / ,x 0, 4. . x 7 0 7/ 4, 5 ;ya /, w ?J a/ ,p x z / øøwo wuw. 4, ,/, , /
4 % 4 ,/ fl , .vo m/, Mmm /äz mø/ ,, ,/ ,2 , z / ,/ , v, ,7 4, ,, v 74 / ?7 11 4: ,2 %e n» (.74 , 45 44 72 4 4 , J4, ,ln / 7 /
/: i4/
7,7;
1 / MM I .
/ (0217:,
//r/ /'/l/, ,, ,. /u ;1 74 , M ä/ ,7 0 (nu, 1/ .7, 7 n z 5, , // m
,WW W/, Mp vån ing , /, , //Ã 1,,/1 , / 44,70'er/ 1/47/ No'/m /,
1/7,1/ - / W /,771,' ;7
, w;, 1, A, ,,/
,,// , , . ,0 4/7, 55); 7/24? '/r r'
. , ,l , ., ,, m5 , #1 1 54 70 ?? åxå/ ,1 7
,/ ;1 ., 7/ 1 5 ,5 7, 77 ,2 ( 1 3 / 0 4 , 4 a , /I / / (1 ,24 .w: // zZ , .1 ) , ? ! , 2/ 71 , , 1/ ; 4 7 7 ,/ /,, //, /// zn ,, z, 0,, f 4, / 4 7. 2. , .ve /M W? / 4 41 ,7 4,4 ,7 .
' mm ,oz/,z///,
,,m , ;p m, H7 /. /, ,/ ,4,.,1 f A 0, / /, Z?
,07 /
'4/' ko, '77. i, / ka n
// //,
m; 7 , . 24,' . 5 : 7 , ,74 , ,, ,7 , ,7 , /nø 7 .7,/1 mm »,,,,w/
/' 2,73/ , .1,;aan/w4,, ,,,/v, 1'42:'2%' 7*
//Ix77, ; ,M M/ ZZ ,,,, ,,14/7 . '/?7:170/
./ 4/7å?d ,494,7/ ,/ ,c /,. , ?24:5 , z.,
4/7/ , ,. ,m//xx/
.i , ?A u/ 7, 4 , ,z , , V i , i ,2 4 ,7 , ,r ,1 , ,, ,, ; , ,, (Zz/ 11. 47? Väl /? z /// /// //W /z/ /I/ Www/ /y I// /// //z/ //
/ . ? t wo , ? m ye / z ,i ,WU /mm , xx, , , 7 l, 2 ,,M C, 4 /a 5 .z /z/ ,v
./ /
,, 5 ,1/, /// 5,, ,ya /, 2,
, 1 1/ 422, 2. , ..
,. m ,i e ,/ f
, ,4 / 7 ,2 ,/ owe ,, Wi k/ á, .47 , o f ? ? ,4 5, ., /x x ,, ha ,ut 0, 5/ 1 9 / / / ø / z , Hym y/ w . , /, nr , axl /0, 7% , A
/ ,I/_l/ ,za/'ze-I, ./r
////(y///// /'///z ., b , 97 %/ Z 7/ 47 , 7 4/17,/,54/1 A n, % ,a o/ ,l ;17%/ 1I (47/
MICROTOXRESPONS (Al/,IZ; 4A , , / x //z///ø/Q7% : 1 7 ,3 ,,w
/
//Z/'Q/Q x x , 2 , 4 % // y/g///ø//ø/W/ ,/////
;4 /A 0 ,,, r ,, w ,h a,z ,/ ;a xx/ á /
///{(%//////////////l///////////lç/,, x a a / , /mx,////57//474
. M,ggg/xx Way/,4'az/,lax, 7),,//I6 9 / //,mt/tum få? 7,,/[5//// ;EC20, 15min' -x- Oljegrus _0_ Tjarasfalt -I-- FIygfaltasfalt -. Blank Del 2 +Oljegrus II
_._A___Blank Del 3
lakvatten frå
belåggningsmatertakniDel 22 i
egras II och frå
nklusive Dels 2 s 0vri
ga undersokta
-prov (blank).
noljcrotox (EC50 n dnuter)e 0' .D
Di gram 5a. Respons från Mi o
, 15 mi pa 0 0-prov och paO L/S 0,2 0,4 0,6 0,8 /, 4, 7,/ ,-,,/, 'af/,tå I /å/'Z' riá, 425%;/, 1/7 ./,,/ /ug : 6.'' 4,x/ 1 U 41/4 ,r i/ ,M Zum . . nål /0,? ;W 70 4
lr , ,áwz
,M t/ 79 %, ,2 2, 5% 0 ,,, 7,3 , // ur o
/7 /{
/ ,v2 C/ zøm r, 3 % 0 ,0
/ A, 0,,7,,, ,/ n, a / 1 / x/7,/hm., ,än,,1,
.7
år 0;,, .lm (of/'z /J/
,4, 77 7, / 7, 4, . CO ?4 xx, ,/ 1,,, ,, /W , / ,J ,,/ //. 44 ,. / 4 , / z 7 7.7 ,, ,
;4 ,1 7. 1% , ., ,2 ,7 4 ,,,, 7/7 377 , . t 0 % , . /
/, /4, //25, ,.//x eøy1%/p r / , 4, 0
7/ 7. , 7 /0 1 ,1 4/ 9 ,C u/ 4, 02 / .f em ma /, 0, ,, , 4% ? 7,,7,een. ;a x/ e,
,, , ,, e/ x ; 7 9 7 ,5 2. ,o/,i am ,4 Jäm n/ ,W ho 72 0% ,2 7, 2% ,4 ,7 7 , , , o/w, Zzø z/ , n är 2/71 , , 7 2 ,, Ave /za z, M a x/ Z z? ,7 ,mV/,H am 7,
/Z á . v, . 0, 0, an 1 // 77 , 2/ ,, Z/ w? ,øwø ,x/ a, , // oâ71/00 5 / ,Vw/ »ML ,, z 2. , ., 7x, 1 . 7 : ,0 r/ /z/ / 77 /7 0
mo m? nu 3. :. . <o_ -.x.
5:; / /r ,, 4, . 222: '7 7,
/I /A ll/ '5/ /75 I 2./
,un c/, 1 ,www/ v 6 /Z '474 97/ arg/,44 , / C/
,, ,za/Ma, '/
nu ?im /z. , , I,, §2 , // Vi ø/ x 7, 4 u; ,, ;v 74 /4 4m e 37 /4 , 2WWW, , ,, Wu , ,x/ ,u/ ,Öv 74 9 ,, ,/
// /z/ ,,
1. 11 / .7 ) I! m V/ m, ,2 7/ 1, 2 , V /7, /// ,,, ,, .//7 / 7 4 ,wa y/n ,vu/ ,mm x
9/ 01 1 ., 2, / , ,o u/ ;7 ./ , .M W/,3 47 % , 5 2, 3, u, ,, ,4 /w,,ø, ,, // z, 74 , ., , v 4 7, 4% 77 0/ 27 , ,xx/ ,2 ), ,4 ,4 ,, 3, 5 % ? 2 1 9 / /ø/ ,Z // /n // 2 7, , , x .( 7, 5 44 71 .7 2 . ,, vx/ 4, 074 Z. , o m ,, / 1 . / / / zzzz /1 /1 / I, ,J ,/, 5 1 2 , 2 z/ , , / //V n/ S/ // åx
12,; k ,e7,
,9, ,ya
2/7 I 7?,
'///,'
á / /7 h in n/ z , ,, , H we t/ pa ,
/,, , / 704 ,0 ,7/
,, 9 Z 7, ,, ,, 7a. , ,;Mu/ a
/Z /, x/ , 7,. , 44%, ;0 34 ,a my/ 72 7, Ja wa /, 0, , ,i / 42 0, ,2 6/ 17 ,2, , . ., // 1/ ., .zu/ 7, 4% , . , 7 / 7 3 ,/ , Z uf ,n i/ #4 ,I z
//n/z // w,574 .www/ c , ,, / äve n. , 0, 47 7, 72 0? 7 9 , 4 7 0 / / 5 A 77 2, 5, /. ,wøM Mu/ O 07,7 m ,0 ,2 / ,H z/ ,7 // e, än / 5 /,,1/, 7, / :74
'2 ,71,2,/, 'I 5,4: ,#2// w, W, ,, /, §5? /
/,41.,/ ' 1,5%"
,70, /, /.
/. //vç
W ,,
.7 ;, 73 ,/ ,7 ,. n/ // nuM / u/ .w/ 3/ 9 , 75 4/ 1/ / 5/ , o 7% 74 ,/ ZZ ?? 4/0. ,
/ ,4 ,/ n .7/ , , 3 4 % , 4, 5. , ,,, ,/,
, ,2" / 7 ,54 ,y //1 77 ; ,: 2, 4 ,âø »1 32 /6 , 74 4, . m ,/ 1 , ., , ,z ., ,4 ,V 4" , , ,5 ,1 4, 7.0 , ,l vW , i 4, 5 i (0 ,M /á .Z w ,, f : , //Åør á i; a / n, //z 4/ m7/3/
/
'7,
/Zç/ / ,a z/ x,
7, , /
, , fx?,Mmm/wwwMW? / , , .4 , 7, , 4/ 7 va x 24 /1 7 , ,y, ,m n/ nu; ,,, , 7 0 7
,re/ 70
7/4; 1 J? ,4 7,0%?? , ä, 4% á, , , //7 ;4, 27; i, ,7/
/,
, ,xx
.0 .Z/,A 1 / 7 / ,. p 7, , am d/ zm an . . ,/ ,
//7/.,z/ 4 , , 1, 41 (M, ,.av
(v, t / .4 , , 4. , ,7 / , ,, , / .,/ av, o . e n 4 4, 5% ,, 7,, ,. 42 ? 5 5 , , / n , ,, Ã 7 9 .W MM N/ /n /. x mW pr /V ZJ x, , ai na /, vw I //, , 4/ 1 ,, ,7 5/ 42 , , 2 / 4 9 2 7 ?m m/ z; .,,,,,/,
,. 35 ,2 , ,; 13 ,2 , 74 ," ,7 /, 4 / ?p å 2, / n i 7 / 0 ? 2 7 /
7 en nu,
7, 7 2 // zø äm m/ 4 2% , X
/
/ ., ,, < ' 47/2',44,
,2 427, ,a / , . ,/, //1 0 % / , 71 70 ,, 1, 47 %, , .n å/ ,7 , /øZ wA H 7% / own /mm , 7% Jm , , ,,a, 5, 7:
7, U,1 ,m
/ ,/ , Z 1. x, xMa'11//z 1
,
44 7, 4, 7/ 9, 7/ 44 71 1/ ,, M M/ M ä;OWW .2 /4 ,,,,, ,, , ,, 44 , ,M a/ 2 ,M2,.0A,z
4/M
2 474, ,/ ,, . ,m 1/ 1/ 4 / (wo w/, 71% . ,ua /0 05 74 2 / 0, , , 2, / 1/ 2, 9/ 9 ,2 1 5. 4 .9 , // áz/ 1, ,, 4. , ,, io mwwf /H M/ /m ,7 7, 44 a 7 ,7 % c . I , 7 5 4 . 7 , ., 7,%
,z 9
w, , ,. M, 'tf/a . /,.1/ w; :tg vara /'4 ,4,4,05/ 657, ' M,/ 7/ / 1, . .5 I ?0 . I, i
I ,. , , 77 , , ,a ,, ,7 2, i 4, p hi /, um , ?Z Z/ ,V X / x ,4, 1 /. M Z/ ,Å E u/ u, , , , ,9/ 9 ,,7 2 / 4 ,, Ar n/ ax? , 4 v , // ø/
m /,,4% 0% 7,,
,ø .. ,, ,; /á/ r/ 7, ,x , 77 1, , 51 "/ /0 00 ,7 / ,W 7, ,U 7, 72 / /
,/ , ,Z Ca o, ,f y M Z /, ,2 , än ? ? /t // /ø/ ? m e r / e ? ? ? p/
,7 ,
5/ 1/ .
// å/ . 9 Z z ,1 , zz/, z/ /zøw/ /h/ â, ,/
, , ,Wu/z Amp/n ,4;/ ,,
. . x, ,7 1/ 77 . 6, M za /y, 7, 29 // / ,L v/ é; , 7/ 11 , zw ,m å/ www. .dy/ Av ,nu 04, / /. / x7 x, .øZZ/ c ,, á ,2 2//I /// zz/ z u, , W,414",1 f'/ :av en
r, 2/ 10 , 9 ,X 70,. , .4 .5 1 7, 7, /4 / ? 7 9 , z,,,/ 7,, .7 /
a, l, : I/ 7,/ a. 1,, , 1, / . 1? %7 7,7,1% //5g .
/, ,/ // , 4, / , // n 4/ / en?
z va,
3
///7 Å ///// x/ // 16 / /p ø/i// n/ /o MICROTOXRESPO NSi 7E050,15 min. -x-Oljegrus -o--Tjarasfalt +Oljegrus Il + Flygfaltasfalt
---A .. Blank Del 2 och Del 3
ma 5
(Rapport Del 2).
00
ttligt toxiskt. Generellt fås att lakvattnens toxicitet okar enligt foljande
'oo
oljegrus II <flygfaltasfalt (Rapport Del 2) <tJarasfalt (Rapport Del 2) <olO-provJegrus
4.
SAMMANFATTANDE DISKUSSION - LAKTESTRESULTAT
4.1.
Oorganiska ämnen
Den miljömässiga karakteriseringen av utlakning av oorganiska ämnen från oljegrus II visar att detta oljegrus, generellt sett, inte lakade ut mer än någotav de tidigare undersökta beläggningsmaterialen (Rapport Del 1 och Del 2). Undantaget Fe, Co och Mn som jämförelsevis sett lakades ut mest från oljegrus II och då med ca 4, 2 respektive 2 ggr mer än någotav deandra beläggningsmaterialen. Jämförs däremot oljegrus II med det oljegrus som tidigare undersökts, utlakades generellt sett mer från oljegrus II.
Jämförs ackumulerade utlakade mängder av As, Cd, Cr, Cu och Pb från oljegrus II med naturliga referensmaterial (moräner) ligger samtliga av dessa ämnen inom eller under det intervall som de undersökta moränerna uppvisade vid L/S 2. Hg låg under detektionsgräns för oljegrus II i alla lakvattnen. Med beaktande av att referensvärden för Mn och Ni inte föreligger för alla de undersökta referens-materialen, fås att oljegrus II:s ackumulerade utlakade mängder av undersökta oorganiska ämnen, obeaktat Mn och Ni, ligger inom det intervall som de undersökta naturmaterialen lakar ut vid L/S 2. Mn-halten låg dock i alla lakvattnen från oljegrus II över riktvärdet 0,3 mg/l i råvatten, som mest ca 2,5 ggr. I inget av lakvattnen överskreds gränsvärdet för Ni i råvatten. Al-halten låg som mest ca 7 ggr över angivet riktvärde för råvatten, men ackumulerande utlakade mängder av Al vid L/S 2 låg alltså ändå inom uppvisat intervall från naturmaterial. Övriga maximalt uppmätta halter i lakvatten från oljegrusII låg under motsvarande gränsvärde och riktvärde (i de fall gränsvärde inte föreligger) för råvatten.
Ackumulerade utlakade mängder av klorid var ca 10 mg/kg från oljegrus II vid L/S 2 (ligger inom det intervall som de övriga beläggningsmaterialen uppvisade). Inget av de undersökta beläggningsmaterialen, inklusive oljegrus II, lakade ut kloridhalter över gränsvärdet för dricksvatten (SLV FS 1993:35). Därtill ligger de maximalt uppmätta kloridhalterna från de undersökta beläggningsmaterialen inom det intervall som tidigare uppmätts från olika beläggningsmaterial (Thorsenius, 1996).
I alla de undersökta lakvattnen från oljegrus II har pH höjts i utgående lakvatten, från att ha varit pH4 i ingående vatten. Detta tyder på att materialet har en buffrande förmåga på vatten med lågt pH, tex. surt regn. Eftersom metaller ofta lakas ut i större mängder vid lågt pH i förhållande till neutralt pH, kan denna buffrande förmåga reducera surt regns påverkan på metallutlakningen. Ovanstående sammanfattas, tillsammans med tidigare erhållna resultat från övriga undersökta beläggningsmaterial, i Tabell 8 nedan.
Tabell 8. Sammanfattande tabellför beläggningsmaterialens oorganiska atlakningar.
Parameter I] Oljegrus II Oljegrus Tj ärasfalt Flygfältasfalt RV40-asfalt
Tungmetaller, Ack. utlak. inom Ack. utlak. inom Ack. utlak. inom Ack. utlak. inom Ack. utlak. inom
Spårmetaller intervall för intervall för intervall för intervall för intervall för naturmtrl naturmtrl naturmtrl naturmtrl naturmtrl Råvatten: (obeakt. Mn, Ni) (obeakt. Mn, Ni) (obeakt. Mn, Ni) (obeakt. Mn, Ni) (obeakt. Mn, Ni) Riv: Mn: 0,3
mg/l
GV: Ni: 50 Mn: Mn: Mn: Mn: Mn:
lig/1 max 0,73 mg/l max 0,38 mg/l max 0,36 mg/l max 0,03 mg/l max 0,03 mg/l
gi: max 12 ug/l Ni: max 2 ;tg/l gi: max 50 ug/l Ni: max 3 ug/l 2l\/Ii: max 40 ug/l Klorid. Max 9 mg/l Max 6 mg/l Max 28 mg/l Max 7 mg/l Max 68 mg/l Gv dr.v:
100mg/l
1/ Riv: Riktvärde, Gv: Gränsvärde, dr.v..' dricksvatten
2/ Utlakade Inaxhalter av en ellerflera metaller (utöver Ni och/eller Mn) ligger i nivå med, eller ärfo'rho'jd/-a iför/1. till, gränsvärde/riktvärdeför råvattenfrån ytvattenta'kter
4.2.
Organiska ämnen
Den miljömässiga karakteriseringen av oljegrus II:s utlakade organiska ämnen
och parametrar visar att materialet lakar ut organiska ämnen, i form av
samlings-parametern EGOM, i anmärkningsvärt höga halter och mängder. Jämförs utlakade EGOM-halter med Storkprojektets analyserade EGOM-värden i industrivatten från 9 undersökta kemiindustrier i Sverige 1989-91 till recipient (NV rapport 4103), ligger de utlakade EGOM-halterna från oljegrus II vid L/S 0,23 och L/S
0,45 (18-19 mg/l) strax under det högsta värdet från dessa industrier (max 27 mg/l; min <0,09 mg/l).
Jämförs oljegrus Ilzs utlakade EGOM ackumulerade mängder med EGOM-innehåll i lakvatten från övriga undersökta beläggningsmaterial lakar Oljegrus II vid L/S 0,2 ut ca hälften av oljegrus redovisat i delrapport 2, ca 80 ggr mer än RV40-asfalten och ca 40 ggr mer än flygfältasfalten och tjärasfalten. Jämförs maximalt utlakade halter från alla undersökta beläggningsmaterial med 1994-1995 års försöksinventering av grundvatten (Förorenade områden, 1996) innehar lakvatten från Rv40-asfalten stor föroreningspåverkan, från tjärasfalten och flygfältasfalten mycket stor föroreningspåverkan. Utifrån denna synvinkel, som dock bör betraktas som konservativ eftersom jämförelse görs med grundvatten, innehar lakvattnet från oljegrus II och även från det Oljegrus som undersöktes i Del 2 extrema EGOM-värden.
Även om EGOM-halterna visats sig vara mycket höga och låg i nivå med, eller strax under, uppmätta halter från det Oljegrus som undersöktes i Del 2, uppvisade lakvattnen från oljegrus II, i motsats till oljegrus Del 2, låg toxicitet. Av alla de undersökta beläggningsmaterialen uppvisade Oljegrus II lägst toxicitet (Microtox). Härav kan noteras att även om höga EGOM-halter har detekterats så tycks detta alltså inte direkt kunna korreleras till hög toxicitet. Oljegrus II har legat ute på ett
upplag (mellanlager) åtskilliga år, i motsats till oljegrus undersökt i Del 2 som togs upp direkt från vägen. Eventuellt kan denna mellanlagring av oljegrus II ha minskat lakvattnets toxicitet under åren. Detta går dock inte att fastställa eftersom det inte är känt hur toxiskt lakvattnet var initialt då oljegrus II lades upp för mellanlagring.
Av de specifika ämnen som undersökts i lakvatten från oljegrus II detekterades
endast acetofenon, toluen, naftalen, fenantren, antracen och pyren. De fyra
sistnämnda är några av de PAHer av de 16 analyserade som ingår i vad som betecknas som övriga PAHer , dvs. de ingår ej under beteckningen cancerogena PAHer. Dessa Övriga PAHer uppvisade en maximal summahalt som motsvarade mindre än 1/30-del av det föreslagna riktvärdet för summan av dessa PAHer i grundvatten vid förorenade bensinstationer. Ingen av de undersökta beläggnings-materialen lakade ut detekterbara mängder av de cancerogena PAH-er som ingår i de analyserade 16 PAH-erna. Maximalt detekterad toluenhalt låg i nivå med föreslaget riktvärde i grundvatten vid förorenade bensinstationer. Sökning i internationella databaser har inte givit något resultat vad gäller aktuella gränsvärden av acetofenon i grund-/ytvatten. Enligt ECDIN databas angav Sovjetunionen (USSR) på sin tid maximalt acceptabel koncentration av
acetofenon i ytvatten för fisketill 0,04 mg/l. Maximalt utlakad halt av acetofenon
från oljegrus II var 1/250-del av detta värde. Fenol har inte detekterats i något av lakvattnen.
Identifiering och semi-kvantifiering av utlakade ämnen från oljegrus II, som i förväg var okända, har bestämts m.h.a. organisk screening i det först genererade lakvattnet. Generellt erhölls låga halter av identifierbara föreningar. Ett flertal ämnen kan härledas till bl a oljeprodukter. Emellertid detekterades ett klorerat kolväte, triklorpropen, med en halt av 22 ug/l (+/-30%). Varifrån detta kan ha sitt ursprung är okänt. Ämnet tillhör inte de vanligast förekommande klorerade lösningsmedlen. Ämnets miljöfarlighet kan eventuellt, och i så fall grovt, jämföras
med andra korta klorerade alifatiska kolväten. Dessa kolväten har, beroende av
förening, riktvärden för måttligt allvarligt tillstånd i ytvatten inom intervallet 2-330 tig/l. Lakvattnet uppvisade, som nämnts ovan, låg toxicitet. Någon större toxisk effekt av detta ämne med nämnda koncentration på Microtox förelåg alltså inte.
Totalt semi-kvantifierades ca 200 ug/l (+/-30%) i lakvattenprovet (L/S 0,23) från
oljegrus II. Vid jämförelse med analyserad EGOM-halt i vattenprovet fås att en
mycket liten andel, ca 1%, av EGOM kunnat identifierats med
GC/MS-screeningen. Orsaken var den hump som uppträdde i GC-kromatogrammet.
Ovanstående sammanfattas, tillsammans med tidigare erhållna resultat, i Tabell 9 nedan.
Tabell 9. Sammanfattande tabellför beläggningsmaterialens organiska utlakningar.
Parameter 1/ Oljegrus II Oljegrus Tjärasfalt Flygfält- Rv40-asfalt
asfalt
Z cancerogena PAH. < 0,04 ug/l <0,19 ug/l <0,08 ug/l <0,07 ug/l < 0,2 ug/l Riv: 0,2 ug/l
Z övr. PAH. Riv: 10 ug/l < 0,35 ug/l < 0,88 ug/l < 0,24 ug/l <0,l ug/l < 0,12 ug/l Bensen. Riv: 10 ug/l <1 ;tg/1 <l ug/l <1 ug/l <1 ug/l < 0,05 ug/l Toluen. Riv: 60 ug/l Max 56 ug/l <6 ug/l <6 ug/l <6 ug/l Max 0,16 ug/l Etylbensen. Riv: 20 ug/l <2 ug/l <2 ug/l <2 ug/l <2 ug/l Max 0,055 ug/l Xylen. Riv: 200 ug/l <20 ug/l <20 ug/l <20 ug/l <20 ug/l Max 0,077 ug/l Acetofenon. Max 0,16 ug/l Max 0,76 ug/l Max 0,97 ug/l Max 3,7 ug/l Max 6,4 ug/l Fenol. GV dr.v.: 5 ug/l < 1 ug/l < 5 ug/l < 5 ug/l < 5 ug/l < lug/l
EGOM. Max 19 mg/l Max 38 mg/l Max 0,49 mg/l Max 0,49mg/l Max 0,25 mg/l
Semi-kvantifier. ämnen Se tabell 4 - - -
-Microtox, EC50; 15 min. >100 % Min: 30,3 % Min: 92,0 % >100%
-70-90% Måttligt hög tox. Låg/ringa Mycket hög Låg/ringa Låg/ringa 50-70% Hög tox. toxicitet toxicitet toxicitet toxicitet <50% Mycket hög tox.
Microtox, EC20; 15 min. Låg-toxiskt Mycket hög Måttligt toxiskt Låg-måttligt (bedömning; hänsyn till toxicitet toxiskt. 0-prov)
1/ Riv: Riktvärde,Gv: Gränsvära'e, tax: toxicitet, dr.v..° dricksvatten
4.3.
Sammanfattande diskussion
I rapport Del 2 (Larsson 0 Bäckman, 1999) presenterades resultat från kolonnlakning av ett flertal beläggningsmaterial, bl a ett oljegrus upptaget direkt från en väg. I föreliggande rapport presenteras resultat från samma typ av undersökning, men av ett annat oljegrus (oljegrus II) som har legat i upplag utomhus under ca 7 år.
Sammantaget visar undersökningen av kolonnutlakade ämnen från oljegrus II att de utlakade ackumulerade mängderna av analyserade tungmetaller och spårmetaller, obeaktat Mn och Ni, ligger inom det utlakningsintervall som undersökta naturmaterial uppvisar. Maximalt utlakade Mn-halter från oljegrus II överskrider riktvärdet i råvatten från ytvattentäkter med ca 2-3 ggr. Maximalt utlakade halter av Ni ligger under gränsvärdet för råvatten. Maximalt utlakade halter av klorid ligger under gränsvärdet för dricksvatten. Oljegrus II uppvisar en buffrande förmåga på lakvatten med lågt pH.
Ingen s.k. cancerogen PAH, ingående i 16PAH, låg över detektionsgräns. Maximalt utlakad halt av övriga PAH låg under motsvarande riktvärde i grundvatten vid förorenade bensinstationer. Fenol låg under detektionsgräns. Maximalt utlakade halter av acetofenon låg under ett tidigare angivet utländskt gränsvärde i yt-fiske-vatten. Av BTEX var toluen det enda ämne som uppvisade maximal halt upp till i nivå med riktvärden i grundvatten vid förorenade bensinstationer. Ett flertal av de semi-kvantifierade ämnena från GC/MS screening kan härledas till oljeprodukter. Bland de övriga semi-kvantifierade ämnena detekterades ett klorerat kolväte, triklorpropen. Analyserade
