Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå
”Det löser sig”
En studie om introduktionselevers tankar om sitt gymnasieval,
framtida karriär samt syn på studie- och yrkesvägledning
“It'll be fine”
A study of introductory students thoughts about their secondary
school choice, future career and views on career counseling
Joakim Thiên-Thành Cao
Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp
Datum för slutseminarium: 2017-06-01
Examinator: Frida Wikstrand
Handledare: Hilma Holm Fakulteten för
3
Sammanfattning
Det är ett växande problem med att alltfler elever som lämnar grundskolan utan behörig till gymnasieskolan. Obehörigheten innebär att elevernas önskade val till ett nationellt program begränsas, men en möjlighet är att komplettera sin behörighet via introduktionsprogrammen [IM]. Tidigare forskning visar att obehöriga elever befinner sig i en utsatt situation med risk att hamna i utanförskap på arbetsmarknaden. Syftet med denna studie är att ur ett elevperspektiv undersöka hur introduktionselever resonerar kring deras övergång till gymnasieutbildning, vilka tankar de har om sin framtida karriärval samt upplevelser av studie- och yrkesvägledning som de har fått. Studiens teoretiska utgångspunkter är Hodkinson & Sparkes teori om Careership och Gottfredsons teori om självbild, begräsning och kompromiss.
Resultatet i denna studie visar att de ofullständiga betygen gör att informanter kompromissar med sina val mot åtkomliga och nåbara alternativ på IM. Övergången till IM beskrivs som en bättre studiemiljö, där informanternas studier har förbättrats genom individuellt stöd och hjälp från lärarna. Vidare visar resultatet att flera av informanter har en optimistisk syn på arbetsmarknaden, och det finns en tilltro att det kommer lösa sig i framtiden. Det framkommer att en fullständigt gymnasieutbildningen ansågs som betydelsefullt, men inte helt avgörande för hur deras framtid kommer att bli. Sammantaget upplever flera av informanterna att studie- och yrkesvägledare [SYV] på gymnasieskolan har väglett dem i rätt riktning och betydelsefull för dem. Medan en del av dem önskar en tidigare förberedelser vid gymnasievalet, exempelvis information om IM och framtida möjligheter med de olika gymnasieprogrammen efter gymnasieskolan av SYV på grundskolan.
Nyckelord: Studie- och yrkesvägledning, Introduktionsprogram, karriärval, gymnasieutbildning, handlingshorisont, kompromiss
4
Förord
Jag vill börja med att rikta ett väldigt stort tack till de studie- och yrkesvägledare i Malmö, som utan er hjälp hade det inte varit möjligt att få tag på studiens informanter. Jag vill också tacka mina informanter för er deltagande och gjort studien möjligt.
Jag vill även rikta ett stort tack till min handledare Hilma Holm som har bidragit med värdefulla stöd och konstruktiv feedback. Även ett tack till ditt tålamod och tid att läsa min text.
Sist ett tack till mina kurskamrater för alla underbara skrattstunder och ständiga bollplank.
Joakim Thiên-Thành Cao Malmö, Juni 2017
5
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 7
1.1 Problemområde ... 8
1.2 Syfte och frågeställningar... 9
1.3 Introduktionsprogrammen ... 9
1.4 Styrdokument ... 11
1.5 Disposition ... 11
2 Tidigare forskning ... 12
2.1 Övergång från grundskolan till gymnasieskolan ... 12
2.1.1 Det begränsade valet ... 12
2.1.2 Osäkra övergångar ... 13
2.2 Studie- och yrkesvägledning betydelse för unga ... 14
2.3 Ungdomars syn på framtida karriärval, möjligheter och hinder ... 15
2.4 Sammanfattning ... 17
3 Teoretiska utgångspunkter ... 18
3.1 Hodkinson & Sparkes - Careership ... 18
3.1.1 Pragmatiskt rationella val ... 18
3.1.2 Handlingshorisont och fält ... 19
3.1.3 Brytpunkter och rutiner ... 20
3.2 Gottfredson - självbild, begränsning och kompromiss ... 21
3.3 Sammanfattning ... 22
4 Metod ... 23
4.1 Metodval ... 23
4.2 Urval av undersökningsenheter ... 24
6
4.4 Analysmetod ... 27
4.5 Etiska ställningstagande ... 27
5. Resultat och analys ... 28
5.1 Presentation av informanterna ... 28
5.2 Övergång från grundskolan till gymnasieskolan ... 30
5.2.1 Gymnasievalet – Brytpunkt, upplevelser och kompromiss ... 30
5.2.2 Omgivningens betydelse vid gymnasievalet ... 33
5.3.1 Syn på arbetsmarknaden ... 34
5.3.2 ”Det löser sig” - Framtida möjligheter utifrån sin handlingshorisont .... 35
5.3.3 Begränsningar utifrån sin självbild och självuppfattning ... 37
5.4 Upplevelser av Studie- och yrkesvägledning ... 38
5.5 Sammanfattning av analysresultaten ... 40
6 Diskussion ... 42
6.1 Resultatdiskussion ... 42
6.2 Metoddiskussion och teoridiskussion ... 44
6.3 Relevans till studie- och yrkesvägledning ... 46
6.4 Förslag på vidare studier ... 47
Referenslista ... 48
Bilaga 1. Introduktionsprogram ... 51
Bilaga 2. Intervjuguide ... 52
7
1 Inledning
Varje år står elever i årskurs nio inför ett gymnasieval, ett fritt val som kommer påverka deras möjligheter på den framtida arbetsmarknaden. Att välja gymnasieskola är idag frivilligt, men trots detta väljer de flesta att gå vidare till en treårig (ev. fyrårig) gymnasieutbildning. Ungdomarna ställs idag inför en svår uppgift att hantera sina framtida val av utbildning och arbete på den föränderliga arbetsmarknaden (Lindh & Fransson 2004, 10).Möjligheter till arbete för en tonåring direkt efter grundskolan är nästintill omöjlig, eftersom samhället ställer högre krav på ungas utbildningsnivå än tidigare. Även de allra flesta nutida arbetsgivare kräver minst en fullständig
gymnasialutbildning innan anställning (Lovén 2015, 45).
Tidigare studier visar att ungdomsarbetslösheten bland ungdomar mellan 16 år till 24 år är tre gånger större än vuxna mellan 25-64 år i Sverige. En påverkansfaktor till den höga arbetslösheten är övergången från skola till arbetslivet. Håkansson (2013) beskriver att i tidigare generationer var det naturligt att ingången till arbetsmarknaden skedde via föräldrarna och släktningar, och det var självklar för ungdomarna vilket yrke de skulle välja eller arbeta med i framtiden. I dagens arbetsmarknad förväntas individen att själv göra ett självständigt yrkesval. Även ungdomar som saknar en fullbordad gymnasieutbildning riskerar att ha en svagare ställning på arbetsmarknaden. Flera studier och rapporter visar att skolmisslyckanden ses som ett komplext problem som är kostsamt och medför negativa effekter för både den enskilde individen och samhället (Olofsson
2012; SOU 2013:13; SOU 2016:77, 215; Ungdomsstyrelsen 2013).
Utifrån ovanstående kan det konstateras att elever som saknar gymnasiebehörighet är en utsatt grupp som riskerar att hamna i ett ofrivilligt utanförskap, med svårigheter att etablera sig i arbetslivet och arbetsmarknaden. Att läsa upp sina grundskolebetyg är därför viktigt för de obehöriga eleverna som efter grundskolan saknar behörighet till de 18 nationella programmen på gymnasieskolan. En av möjligheterna är att läsa upp sin grundläggande behörighet på ett av de fem gymnasieskolans introduktionsprogram [IM] (Se bilaga 1) för att senare kunna söka vidare till ett nationellt program eller få ett arbete via skolans arbetsplatsförlagda lärande [APL] (Skolverket
8
2011). Eleverna som hamnar i IM befinner sig i en oönskad situation, i form av en förlängd studietid med att läsa upp sina betyg, och en ökad risk för arbetslöshet om studierna inte fullföljs. Eleverna tvingas också att reducera sina eftersträvansvärda val mot de få valalternativ som är möjliga utifrån deras betyg. Följden av att hänvisas till en icke-önskvärd studieväg kan vara ökad frånvaro, avhopp eller att eleverna inte kan ta sig vidare till ett nationellt program. När den valda studievägen inte möter elevens behov, förutsättningar och målsättningar, riskerar eleven att inte fullfölja sin utbildning vilket i sin tur kan leda till allvarliga konsekvenser i framtiden (Skolinspektion 2013a, 21). Flera rapporter (Skolinspektionen 2013a, s24, s28; Skolverket 2013b) betonar att en väl fungerande studie- och yrkesvägledning har stor betydelse för introduktionselevernas möjligheter till vidare studier och etablering på arbetsmarknaden.
Baserat på ovanstående vill denna studie fokusera på elever som för närvarande läser eller nyligen har läst på följande IM: preparandutbildning och programinriktat individuellt val. Studien vill undersöka hur eleverna i IM resonerar kring sin övergång till gymnasieutbildning. Hur tänker eleverna om sin framtida karriärval vad gällande möjligheter och hinder, samt vilka upplevelser har eleverna från studie- och yrkesvägledning?
1.1 Problemområde
Under läsåret 2015/2016 framkom det i Skolverkets statistisk att alltfler elever som lämnar grundskolan utan att vara behöriga till gymnasiet. I de senaste sifforna från Skolverket (2015) visade sig att 14 000 elever som avslutade årskurs 9 under vårterminen saknade behörighet till ett nationellt program på gymnasiet. Skolinspektionen (2013a, 24-25) bedömer i sin granskning av
IM att obehöriga elever är en särskild utsatt elevgrupp som har behov av olika insatser. Därför kan
IM vara den sista möjligheten för eleverna att få en individuell och särskild utbildning för att ta sig vidare till gymnasieskolan. Förutom att eleverna ska har rätt till en god utbildning på IM, är stöd och tillgång till studie- och yrkesvägledningen minst lika viktigt för eleverna ska få en bättre ingång till vuxenlivet. Skolinspektionen (2013a, 26) konstatera att studie- och yrkesvägledning har en större roll för elever på IM än för elever på nationella program. I granskningen visar att
9
medparterna av eleverna på IM har otillräcklig tillgång till studie- och yrkesvägledning, vilket gör att eleverna vänder sig till sin mentor eller andra som sällan har den professionella roll och kompetens som en studie- och yrkesvägledare [SYV]. Då SYV har i uppdrag att arbeta med att informera och berätta om arbetsmarknaden, arbetslivet, yrken och studier, fyller de en viktig roll för att eleverna ska kunna göra väl underbyggda val och utforma sin framtidsplanering. Vägledning handlar om att underlätta för individer att fatta beslut om framtid och vid olika valsituationer i livet (Lovén 2015). Genom att undersöka ur elevernas perspektiv hoppas denna studie öka förståelse i att kunna förbereda eleverna inför framtiden och stödja dem till att själv kunna hantera sina val av utbildningar och yrken. Studien kan tänkas vara relevant för skolpersonal, rektorer och SYV på skolor. Vidare kommer studien inte att fördjupa sig i elevernas studietid på IM eller orsaker till att de hamnade där.
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att undersöka och analysera hur elever på IM resonerar om sin övergång till gymnasieutbildning, hur de tänker på sin framtida karriärval, samt vilka upplevelser de har av studie- och yrkesvägledning som de har fått. Studien utgår ifrån följande frågeställningar:
Hur resonerar eleverna kring sin övergång till gymnasieutbildning? Hur ser eleverna på sina framtida karriärmöjligheter och begränsningar?
Vilka erfarenheter och upplevelser har eleverna av studie- och yrkesvägledning?
1.3 Introduktionsprogrammen
I samband med gymnasiereform år 2011 introducerades IM, som ersatte det tidigare individuella programmet [IV]. Det nya IM består av fem program med olika syften och innehåll utifrån elevens
10
olika behov och förutsättning. För att förtydliga hur samtliga IM är utformat och vad de olika programmen syftar till, finns en översikt under bilaga 1. De fem programmen riktar sig till ungdomar som avslutar grundskolan utan behörighet till ett nationellt program på gymnasieskolan, eller för ungdomar med andra skäl som behöver ett individuellt anpassat program. Samtliga fem studievägar har som gemensamt mål att underlätta för eleverna att fortsätta sina studier eller möjligheter till att etablera sig på arbetsmarknaden (Skolverket 2011, 3-4). I Skolinspektionens (2013b, 8, 16) granskning av introduktionsprogrammet konstateras att eleverna på IM inte är någon homogen studiegrupp, utan likheterna för elevgruppen är obehörighet till ett nationellt program. Elever som återfinns på IM består av en större del av elever som har med sig negativa erfarenheter av studier i grundskolan. Medan en annan del har andra sociala och medicinska faktorer till exempel brist på självförtroende, självkänsla, studiemotivation och läs- och skrivsvårigheter.
I denna studie kommer undersökningen att riktar sig till fem elever som för närvarande läser eller är inskrivna på preparandutbildning [IMPRE]och programinriktat individuellt val [IMPRO]. Anledningen till de två studievägarna är att de syftar till att hjälpa eleverna att få behörighet och på kort sikt kunna antas till ett nationellt högskoleförberedande program eller yrkesprogram. Vidare har eleverna möjlighet att läsa parallellt med ett nationellt program, samtidigt som de läser upp sina icke-godkända betyg från grundskolan. Detta innebär att eleverna kan välja inriktning vid ansökan till IM, exempelvis IMPRE mot estetiska programmet. De tre resterande studievägarna som studien inte ta utgångspunkt av, där erbjuds ungdomar andra möjligheter som till exempel förberedelse för annan utbildning, arbetsmarknadsinsatser eller för nyanlända ungdomar. IMPRE är till för ungdomar som beräknas att kunna klara sin behörighet till ett nationellt program med max ett års studier. IMPRO riktar sig till elever som har godkända grundskolebetyg i vissa kärnämnen och i minst tre eller fyra andra ämnen, syftet är att komma in på ett nationellt yrkesprogram (Skolverket 2011, 9, 13, 17). Vidare kommer studien att fortsättningsvis benämna informanterna som elev eller eleverna.
11
1.4 Styrdokument
Enligt Gymnasieskolans läroplan (SKOLFS 2011:144:) konstateras att studie- och yrkesvägledning har stor betydelse för eleverna. Skolans målsättning ska enligt läroplanen organiseras så att ”varje elever ska få möjlighet till att utveckla sin självkännedom och medvetet
kan ta ställning till fortsatt studie- och yrkesinriktning på grundval av samlade erfarenheter”.
Vidare skriver förordningen för gymnasieskolan (SKOLFS 2011:144) om introduktionsprogrammen att skolan:
”har ett ansvar för att varje elev som avlutat ett introduktionsprogram har en plan för och tillräckliga kunskaper för fortsatt utbildning eller uppnår en förberedelse för etablering på arbetsmarknaden” (SKOLF 2011:144:9).
I Skolverkets allmänna råd (2013a, 31-34) om att arbeta med studie- och yrkesvägledning ska eleverna bli väl förberedda inför studie- och yrkesval av såväl SYV som skolpersonal. Hela skolan har ett ansvar för att ge eleverna möjlighet till att få allmän information om arbetsmarknaden och utbildningar. Samt utveckla elevernas förmåga till att kritisk granska och värdera den allmänna informationen från skolan. Vidare ska eleverna under grundskolan få kunskaper om olika inriktningar på gymnasiet och framtida studievägar efter avslutad årskurs nio. Målet är att skolan ska informera eleverna om olika valmöjligheter och dess konsekvenser som kan påverka dem (ibid 2013a, 34).
1.5 Disposition
I kapitel 2 redogörs och presenteras den tidigare forskningen inom studiens problemområde. Kapitel 3 presenterar vilka begrepp och teorier som kommer att användas för att analysera studiens resultat. I kapitel 4 beskrivs studiens metodval, urval av informanter, datainsamling, analysmetod och de etiska ställningstagandena för undersökningen. Kapitel 5 består av de insamlade data från de enskilda intervjuerna med analys, utifrån centrala teoretiska begrepp och tidigare forskningar. Avslutningsvis i kapitel 6 förs en diskussion över studiens alla delar, där även studiens slutsatser jämförs med tidigare forskningsresultat, samt förslag för vidare forskning.
12
2 Tidigare forskning
I följande kapitel presenteras tidigare forskning som berör studiens undersökning. De svenska studierna i Dresch & Lovén (2010) och Lovén (2015) tar upp om elevernas upplevelser av övergången från olika skolstadier, och till arbetslivet utan avslutad gymnasialutbildning. Andersson (2013) undersöker om IV-elevers skolgång på den svenska skolutbildningen och upplevelser av vägledning. De internationella studiernaanvänds för att förstå ungdomarnas behov, samt karriärval och möjligheter. Även om de internationella studierna handlar om en annan kontext, så kan de användas för att se mönster, hitta likheter och skillnader i problemområdet.
2.1 Övergång från grundskolan till gymnasieskolan
2.1.1 Det begränsade valet
I detta avsnitt presenteras två myndighetsrapporter om elevernas val till gymnasieskolan. I Skolinspektionens (2013b, 22) myndighetsrapport om studie- och yrkesvägledning i grundskola visar resultatet att majoriteten av eleverna i årskurs nio upplever att gymnasievalet är svårt att välja. De elever som redan hade en klar bild om vad de ska välja, blev nöjd med den hjälpen de hade fått från SYV. Eleverna som upplever att de bli dåliga förberedda inför gymnasievalet, uttrycker ett vägledningsbehov som borde komma tidigare i valprocessen. Även att SYV ska kunna besvara på ”vad de olika gymnasieutbildningar leder till?” och ”vad man kan bli?” efter gymnasiet.
Vidare visar rapporten att elever utan fullständiga betyg känner sig omotiverad inför övergången, medan andra elever känner sig stressade inför sitt livsval. Även Skolverket (2013b, 12-13) har i myndighetsrapporten Det svåra valet gjort en forskningsöversikt över ungdomars val till gymnasieskolan. Många ungdomar upplever gymnasievalet som det första viktiga valet i livet,
13
men att det är svårt att välja rätt. Det skapas också en orolighet och stress bland dem, då valet kan medföra olika möjligheter och konsekvenser i sina framtida karriärer. De flesta känner sig osäkra inför sitt val, på grund av den stora mängden av informationsutbud om olika program. Ungdomarna som har lägre betyg upplever svårigheter med att välja fritt till följd av betygskonkurrensen. Däremot ungdomarna som är obehöriga, hade begränsade valmöjligheter mot ett nationellt program, och befinner sig långt ifrån att välja fritt till gymnasiet.
I Lovén (2015, 279) studie framkom att ungdomar utan behörighet till gymnasiet, hade en misslyckad skolgång i årskurs nio som resulterade i få valmöjligheter. Medparterna av ungdomarna berättar att de inte tog gymnasievalet på allvar och valde det första och bästa IV-programmet. Enligt Lovén (2015, 283-284) gör obehörig elever inte något val till gymnasieskolan, utan de följer en utstakad riktning. Detta innebär att IV-programmet är den första destinationen och kan ses som en andra chans för de att ta sig till gymnasieskolan.
2.1.2 Osäkra övergångar
Anders Lovéns (2015) studie Osäkra övergångar – ungdomar utan fullständig gymnasieutbildning baseras på en kvalitativ undersökning med 36 st ungdomar mellan 20-24 år utan gymnasieutbildning. Studiens främsta resultat visar att medparterna av ungdomarna gick från en harmonisk tid på lågstadiet till ett kaotiskt högstadium, där perioder av skolk, mobbning, familjeproblem, bruk av droger och alkohol ledde till dåliga skolprestationer och sämre självkänsla. Dessa negativa erfarenheter fortsatte in i gymnasieskolan och skapade problem för deras framtida studie- och yrkesval. Nästan hälften av ungdomarna hamnade direkt på IV-programmet, där svårigheterna att hänga med i olika kurser ledde till röriga omval mellan olika program, avhopp och frånvaro. De flesta av ungdomarna beskriver gymnasietiden som en förvirrad tid, eftersom de ofullständiga och svaga betygen resulterade i få framtidsmöjligheter. Lovén (2015, 270- 272) beskriver ungdomarnas situation som tidigt inne i en jojo-tillvaro, där individen hoppar mellan olika alternativ. Samtliga ungdomar lämnar gymnasieskolan utan fullständiga gymnasieutbildning, där majoriteten av ungdomarna saknade ett heltidsarbete och stod utanför arbetsmarknaden. Medparterna nämner att deras framtidstankar är att försöka hitta ett jobb, studera vidare och leva ett så kallat ”svensson”-liv med fast jobb, familj, bostadsrätt eller eget hus (Ibid 2015, 276). Lovéns forskning är relevant för denna undersökning, eftersom ungdomarna som inte
14
fullföljer gymnasiet får problem att etablera sig i arbetslivet, samt svårigheter att söka till högre studier. Konsekvenserna av det kan bli ett långvarigt utanförskap eller att individen hamnar i en jojo-tillvaro med att skickas runt i olika arbetsmarknadsprojekt och insatser.
2.2 Studie- och yrkesvägledning betydelse för unga
Tidigare myndighetsrapporter och undervisningsråd (Christensen & Sogaard Larsen 2011; Skolinspektion 2013b; Skolverket 2013) visar att den kontinuerlig vägledning i skolan har en avgörande betydelse för elever att kunna göra ett väl och underbyggd val. Vidare kan vägledningen öka elevernas kunskaper om sig själva, omvärlden om arbetsliv och vidare studier, samt utveckla beslutskompetens.
Helena Andersson (2013) har i sin avhandling en bro mellan högstadiet och gymnasieskolans
nationella program intervjuat 10 st elever som har tidigare läst på IV och övergått till ett
yrkesförberedande nationellt program. Studien visar att eleverna på IV var i behov av en individcentrerad vägledning på högstadiet. Således att studie- och yrkesvägledaren i grundskolan inte talade med dem om deras framtida val, utan möten med SYV handlade oftast om deras frånvaro och trassliga betyg. Detta ledde till att eleverna inte känner sig delaktiga i sin studiesituation och hade svårt att fatta sina gymnasieval. Andersson lyfter också att eleverna fick en bättre skolgång på IV, där lärarna anpassade efter deras behov och förutsättningar, vilket ökade studiemotivationen till att komma till skolan (Ibid 2013, 95, 120-121). Vidare betonar Andersson (2013, 107-108) att betydelsen av att läsa ett extra år på IV med dess stöd och individuella studieplan förberedde eleverna väl inför gymnasiet, och bidrog till att de skapa framtida mål. Även SYV på gymnasieskolan gjorde att de hade utvecklas och såg vikten av att studera och att ha en
avslutad utbildning (Ibid 2013, 115-116).
I en studie av Dresch & Lovén (2010) vägen efter grundskolan undersöker författarna gymnasieelevernas upplevelser och syn på vägledning vid sitt gymnasieval. Resultatet visar att eleverna upplever att det personliga vägledningssamtalet med vägledaren var viktigt och betydelsefullt inför deras svåra och osäkra val till gymnasiet. Flera av eleverna uttryckte sina åsikter om att de ville ha mer hjälp i vägledning att få ta reda på sina styrkor och svagheter samt
15
mer information om arbetsmarknaden och utbildningsvägar som finns efter gymnasieskolan. Vidare önskar eleverna att de fick prata om vilka yrken som passar dem och är lämpliga att välja i förhållande till hur arbetslivet och utbildningar ser ut. Eleverna fick heller ingen tydligt bild över vad vägledningssamtalet syftar till, vilket gjorde att de flesta inte var förberedda inför samtalet. Detta medför att eleverna söker råd och stöd från andra i sitt nätverk, där bland annat föräldrarnas
hjälp blev betydelsefullt i deras val (Ibid 2010, 54-59).
Att kunna välja rätt och fatta självständiga beslut är inte lätt för alla ungdomar i det föränderliga samhället. I en kenyansk studie av Migunde m.fl. (2015, 37) undersöker författarna 359 studenter mellan 13-28 år om sitt karriärbeslutfattande och val. I studien framkommer att studenternas framtida karriärval påverkades av deras kön och kunskap om studie- och yrkesval. Studenter som gick på en privat skola var osäkra inför sina framtida val och hade svårare att fatta beslut än studenter som gick på en kommunal skola. Anledningen är att studenterna på en privat skola fick betydligt färre vägledningstillfällen, till skillnad från elever i en kommunal skola. På den kommunala skolan fick studenterna vägledning i tidigt ålder, där eleverna fick träffa vägledarna regelbundet som förberedde, uppmuntrade och främjade deras utveckling av självkännedom, kunskap om omvärlden och att fatta beslut. Eleverna som fick tidigt stöd från vägledarna hade kunskaper om sina möjligheter och begräsningar på arbetsmarknaden och utbildningar, samt kunde jämföra och värdera sina alternativ. Författarna konstaterar att vägledaren har en avgörande roll i ungdomarnas karriärval med att reducera deras osäkerhet och obeslutsamhet inför framtida val. Samtidigt betonar författarna att vägledning borde implementeras tidigare och lägre ner i åldrarna. Migunde m.fl. (2015) forskning är jämförbart med de ovanstående svenska studierna därför att det visar att vägledning har också en viktig betydelse för unga individer i andra kontexter inför framtida karriärval.
2.3 Ungdomars syn på framtida karriärval, möjligheter och
hinder
Ungdomars framtida karriärval påverkas av yttre faktorer som möjliggör och begränsar deras vyer. Howard & Budge (2010) har i en amerikansk studie undersökt om ungdomars upplevelser kring
16
sin framtida karriärval, och vilka möjligheter samt begräsningar som de tror kan hindra deras framtida val. I studien framkom att ungdomarna mellan 17 – 19 år gamla hade insikt och var medveten om sina framtida mål och önskade möjligheter. De flesta hade framtidsplaner att studera vidare på College, medan ett fåtal ville satsa på andra alternativa möjligheter som att arbeta inom sina önskade yrkesområden. En stor del av ungdomarna saknade kunskaper om arbetsmarknaden och hade svårigheter med att beskriva sina strategier för att nå sina mål (Ibid 2010, 668). Howard & Budge (2010, 669-670) lyfter fram olika faktorer som påverkade ungdomarnas karriärval. Majoriteten av ungdomarna upplevde att deras val påverkades av sin bristande självkännedom, alltså att de är osäker på vad de själv tycker, tänker och saknar självinsikt om sina styrkor och svagheter. Även personer i sin närhet som familjen, vänner och skolpedagogerna hade en viktig faktor som bidragit med stöd och råd som kunde influera deras beslutfattande. Ungdomarnas personliga egenskaper och driftkrafter som att hjälpa andra och ha en bra lön, är ytterligare faktorer som påverkade deras önskade framtid. Vidare visar studien att andra faktorer som attityder, förmågor och vilja, kunde begränsar deras möjligheter för att nå sina mål. Andra hinder som kunde försvåra deras möjligheter var ekonomiska tillgångar, tid eller andra personer i sin omgivning som motverkar deras mål (Ibid 2010, 670-671).
Stokes & Wyn (2007) redogör i sin artikel om australienska ungdomars upplevelser av sin studietid, övergång till arbetslivet och framtida karriärvägar. Stokes & Wyn (2007, 498 - 503) beskriver att dagens arbetsmarknad inte är längre rak och linjär. Eftersom det finns inget klart samband mellan utbildningar och tydliga karriärvägar eller yrkesutgångar efter en avslutad studie. Således att vissa utbildningar ger en oklar yrkesroll och vad individen kan arbeta med i framtiden. Detta innebär att ungdomar behöver vara flexibla och ha en mer pragmatiskt syn på sin framtida karriär, och följa med den ständiga utvecklingen för att vara anställningsbar och attraktiv på den rörliga arbetsmarknaden (jmf Håkansson 2013; Lindh & Fransson 2004). Studiens resultat visar att de flesta av ungdomarna kombinerade skola med jobb under sin studietid, vilket skapade goda förutsättningar att lyckas och navigera sig i det föränderliga samhället mot sin önskade karriär. I studien framkommer att ungdomar som har färdigheter att ta egna beslut, ha insikt om sina framtida mål, samt kunde vara öppen för alternativ fick bättre chanser att få nya möjligheter och erfarenheter. Några av de slutsatser som Stokes & Wyn (2007, 502-508) drar är att ungdomars inställning mot framtida karriärvägar har förändrats. Medparterna i studien uttrycker en medvetenhet och förståelse om vad som krävs för att navigera sig säkert mot framtiden. Även att
17
ha en utbildning anses som viktigt, men såväl som att vara flexibel och engagera sig i olika verksamheter. Som i sin tur är en bra investering och kan bidra till att få ett rätt nätverk som kan underlätta deras karriärmöjligheter. De ovanstående studierna bidra med andra perspektiv på ungas syn på sina framtidakarriär och övergång till arbetslivet, men samtidigt är i likhet med svenska studier som lyfter värdet av att ha en allmän utbildning, samt vilka faktorer som påverka ungdomarnas karriärval. De internationella forskningarna kan jämföras med de svenska studierna, där ungdomarnas osäkerhet om sina framtida studie- och yrkesval leder till att de bli påverkade av åsikter, förväntningar och värderingar från sin omgivning.
2.4 Sammanfattning
Den tidigare forskningen visar framförallt att ha en avslutad gymnasialskolutbildning är avgörande för unga individer att kunna etablera sig på arbetsmarknaden eller fortsätta mot högre utbildningar. Flera forskningar framkommer att ungdomars svårigheter i att förstå kunskap om arbetsmarknaden och utbildningar, leder till att de gör ett icke-välgrundat val. Vidare visar forskningen att övergången till gymnasieutbildning är begränsad, där obehöriga elever har färre möjligheter och inte kan välja till sitt önskade gymnasieprogram. Konsekvenserna av det kan innebära att eleverna hamnar på IM, ett oönskat program som kan medföra dåliga skolprestation, frånvaro, omval och avhopp. Detta innebär att eleverna som befinner sig på IM, utan behörighet till gymnasieutbildning kan få problem att etablera sig i arbetslivet, samt riskerar att hamna i utanförskap senare i livet (Lovén 2015). Studie- och yrkesvägledning betonas i flera studier att det är betydelsefullt för ungdomarnas framtida karriärval där SYV kan reducera ungdomars osäkerhet kring den egna självbilden och sina valalternativ. De ovanstående forskningsresultaten bidrar till att jag kan jämföra och undersöka med informanternas upplevelser för att besvara studiens valda frågeställningar. Vidare kan jag se utifrån myndighetsrapporterna att elever på IM befinner sig i en utsatt situation med risk att inte komma in på en nationell gymnasieutbildning, det kan leda till svårigheter i framtiden. Därför har SYV en central roll under skoltiden, med att bidra med stöd och hjälp med att öka elevernas självkännedom, studiemotivation, kunskap, och utveckla deras förmågor till att de kan hantera, värdera och jämföra sina karriärval.
18
3
Teoretiska utgångspunkter
I följande kapitel presenteras de begrepp och teorier som studien kommer att användas för att analysera med det empiriska materialet. Eftersom studien fokuserar på den enskilda individens karriärsval kommer Phil Hodkinson & Andrew Sparkes (1997) teori Careership att användas med centrala begrepp som handlingshorisont, brytpunkter, fält och pragmatiskt-rationellt val för att förklara informanternas beslutsfattande. Vidare kommer Linda S. Gottfredssons (1991) teori Circumscription and Compromise att användas med centrala begrepp som självbild,
begränsningar och kompromiss att användas för att analysera faktorer som påverkar individens framtida val.
3.1 Hodkinson & Sparkes - Careership
Hodkinson & Sparkes (1997, 28) har tillsammans utvecklat en karriärbeslutsfattande teori, Careership som förklarar ungdomars väljande. Teorin är influerad av den franske sociologen Pierre Bourdieus teorier om fält, habitus och kapital, men i denna studie kommer Hodkinons och Sparkes tolkningar av begreppen att användas. Careership teorin består av tre dimensioner som närmare förklaras här nedan.
3.1.1 Pragmatiskt rationella val
Hodkinson & Sparkes (1997, 33) använder begreppet habitus från Bourdieu, som innebär individens inlärda sätt att strukturera sina handlingar. Individens habitus är starkt påverkat av sociala nätverk, kön, klass, social bakgrund och kulturella traditioner som denne lever i och kan även reproduceras. Dessa faktorer styr och påverka hur individen värderar, tänker och orienterar.
19
Habitus beskrivs även som föränderligt och påverkande där den förändras under hela livet och styr individens handlingshorisont.
I den första dimensionen nämner Hodkinson & Sparkes (1997, 34) att individen gör pragmatiskt-rationella karriärbeslut utifrån sitt habitus snarare än tekniskt rationella. Således att ungdomar fattar rationella val baseras utifrån sina egna erfarenheter och kunskaper via omgivning, där familj, vänner och skolan har inverkan på individens beslutsfattande. Individens känslor kan också styra hur denne agera i sitt val. Begreppet pragmatiskt-rationellt val innebär att individens valhandling i karriären beslutas genom tillfälligheter, slumpmässigt och utifrån ofullständig information, exempelvis att ungdomarna fattar beslut utifrån enbart en valmöjlighet än att värdera, jämföra och väljer mellan flera olika alternativ (Ibid 1997, 35). Vidare grundar sig de pragmatiska besluten på partisk information och kunskap som ungdomarna känner till, och förlitar sig på sin sociala kontext. Med andra ord att individen lägger större vikt på omgivningens erfarenheter och åsikter, än råd från professionella och opartiska aktörer som SYV.
3.1.2 Handlingshorisont och fält
Hodkinson & Sparkes (1997, 34-35) beskriver att individens handlingshorisont (horizon for action) kan förklaras som den kunskap denne har och kan ser som möjlig och önskvärt, vilket även kan begränsa eller vidga deras karriärval. I den andra dimensionen talar teorin om individens interaktion med andra aktörer inom utbildnings- och arbetsmarknadensfält. Begreppet fält från Bourdieu kan beskrivas som en spelplan där individen finns och interageras med aktörer som utbildningssamordnare, arbetsgivare, föräldrar och studie- och yrkesvägledare. På olika fält finns olika spelregler där aktörerna kan bidra med ojämlika resurser och makt. Individen fattar ett karriärbeslut utifrån sin handlingshorisont, och beroende på hur individens habitus samspelar med fälten, kan det forma individens handlingshorisont. Detta innebär att handlingshorisonten antingen kan vidga eller begränsa individens syn på vad som är möjligt och inte möjligt på de olika fälten. En förklaring till denna studie är att individens handlingshorisont avgör vad eleverna ser som möjligt och önskvärt mellan sin självbild och i interaktion med fältet. Vidare kan handlingshorisonten reduceras och begränsa elevens syn och föreställningar kring vilka val och karriärmöjligheter som anses är möjliga och realistiska att nå. Detta innebär att aktörer, i detta fall SYV som har en opartisk roll, kan bidra till att medvetengöra eleverna om vad som påverka deras
20
framtidssyn, samt vidga deras vyer med att se realistiska utbildnings- och yrkesval. Då ungdomarna inte kanske ser som möjligt utifrån sitt habitus som påverkas av kön, klass, social bakgrund och sociala omgivning (Hodkinson & Sparkes 1997, 36).
3.1.3 Brytpunkter och rutiner
I den tredje dimensionen beskriver Hodkinson & Sparks (1997, 39) om begreppet brytpunkt, och om en individslivslopp består av perioder av rutiner och vändpunkter. Brytpunkt kan beskrivas som de tillfällen som uppstår i livet, när individen fattar ett beslut och byter sin riktning, vilket kan inträffa hos alla människor någon gång under sin livstid. Det finns tre olika brytpunkter eller vändpunkter som ofta är kombinerade med varandra. Den första är strukturella brytpunkter som är styrd av externa strukturer, alltså övergångar som individen inte kan påverka. Exempelvis slutet i grundskolan, där eleverna ska välja till ett nytt skolstadium. Den andra är frivilliga brytpunkter eller själv-initierade som sker på individens egna initiativ, till exempel valet att byta arbete eller att hoppa av skolan. Den sista är påtvingad brytpunkter som innebär att yttre händelser som gör att individen måste anpassa sig till situationen, till exempel uppsägning eller av ofrivilliga skäl välja ett icke-önskat gymnasieprogram. Brytpunkterna kan ha olika effekter på individens identitet, med en positiv eller en negativ följd beroende på individens inställning med förändringen. Således att förlora ett arbete kan innebära den största krisen i livet för en människa, samtidigt som det kan vara början på något nytt och nya möjligheter för en annan individ (Ibid 1997, 40).
Hodkinson & Sparkes (1997, 39) beskriver att teorin fokuserar även på perioden mellan brytpunkterna kallas för perioder av rutin. De olika perioderna av rutiner är en viktig del före och efter individens förändringsprocess som kan ha betydelse för sin identitet och karriärutveckling. Rutiner som skapas efter en brytpunkt kan förklaras med fem olika typer av rutiner. I min studie kommer jag enbart att fokusera på tre rutiner. Den Bekräftade rutinen innebär att individen är tillfredsställd med sitt val vilket bekräfta den nya identiteten. Motsägande rutiner är motsatsen till den bekräftande rutinen och innebär att individen inte är tillfredsställelse med sitt val och är missnöjd med identiteten. Den Socialiserande rutiner innebär att individen bekräfta en ny identitet, som inledningsvis inte varit önskvärd, men som senare växer fram och accepteras (Hodkinson & Sparkes 1997, 40).
21
3.2 Gottfredson - självbild, begränsning och kompromiss
Linda S. Gottfredson (2002) Theory of Circumscription, Compromise and Self-creation handlar om barn och ungdomars karriärutveckling och vad som påverka deras yrkesval i livet. Teorin
bygger på tre delar; begränsningar, kompromiss och självbild.
I teorin används självbild för att få en förståelse om att individer har olika självuppfattningar om olika yrken som de organiserar i olika kognitiva yrkeskartor. Självbild kan beskrivas som den bilden som individen har av sig själv, vem de är och inte är, samt vem de vill bli i framtiden. (Ibid 2002, 88). Vidare menar Gottfredson (2002, 90-91) att ungdomar kategoriserar dessa kognitiva yrkeskartor efter sin egen självbild och skapar stereotypa bilder av yrken. Alltså deras självbild innefattar sitt personliga intresse, kön, värderingar, förmågor, klass, samt andras åsikter som kan påverka individens yrkesval. Detta gör att individer strävar efter yrken som matchar med individens egen självbild, vilket dessa önskade yrken anses som acceptabla och eftersträvansvärt. Gottfredson (2002, 100) använder begreppet begränsning och definierar som en process där individen reducera och väljer bort valalternativ som anses icke-önskvärt. Denna begränsningsprocess sker i fyra nivåer som pågår under barndomen och in i ungdomsåren. Individens insamlade kunskaper och information från sin omgivning såsom föräldrarnas och skolpersonalens åsikter ha en inverkan på individens utveckling om vad som är acceptabelt och möjligt i sitt beslutsfattande. Processen ökar med ålder där den kognitiva yrkeskartan utvecklas och deras karriärmognad ökar ju äldre de blir i olika stadier i livet. Detta kan exemplifieras med att individen i tidig ålder börjar skapa självuppfattningar och föreställningar om olika yrken utifrån könsroller. Således att ha förmåga att jämföra och särskilja vilka arbetsuppgifter som utförs av kvinnor respektive män. Vid tonårsåldern har individen en utvecklad medvetenhet och förståelse mellan olika yrken med utbildningar, kön och sociala status, vilket leder till begräsningar och kompromisser för den egna självbilden. Även individens eget intresse, förmåga och attityder mot vissa yrken som låg status och hög status samt kvinnligt och manligt kan tydlig markera vad individen anser vara acceptabelt eller icke-acceptabelt alternativ (Ibid 2002, 96-99).
Enligt Gottfredson (2002, 101-102) innebär begreppet kompromiss att sortera bort sådant som är önskvärt och välja ett alternativ som anses vara ”good enough”, alltså något som är bra nog. En förklaring till ovanstående är exempelvis om individen önskvärt alternativ anses som
22
konkurrerande, svårt eller krävande efter sin egen förmåga, då kan individen välja ett annat alternativ som duger, även om det finns bättre möjligheter. Anledningar till detta kan bero på individens bristande kunskaper, begränsade kännedom och oklarhet om vad som finns på arbets- och utbildningsmarknaden och hur denne ska navigera sig. Som i sin tur kan dessa faktorer begränsar individens medvetande och syn på framtida valmöjligheter. Teorin kan i likaså med min undersökning användas för att analysera hur elevernas önskvärda studie- och yrkesval och sin egen självuppfattning påverkas av kompromisser som begränsar deras bedömningar och på vilka valmöjligheter som passar dem. Dessutom kan elevernas självbild eliminera bort de alternativ som de inte känner till eller inte kan själv se som möjligt att uppnå.
3.3 Sammanfattning
Hodkinson & Sparks (1997) Careership används för att förstå ungdomars karriärval. Syftet med min studie är att förstå hur eleverna på IM resonerar kring sin övergång, sin skolsituation och framtidstankar. Jag kommer att använda mig av begreppet handlingshorisont för att förklara vilka faktorer som möjliggör och begränsar ungdomarnas valbeslut. Även de teoretiska begreppen fält,
brytpunkter och aktörer som kommer att användas då de lyfter fram faktorer som kan influera
elevernas val. Exempelvis elevens kunskaper från tidigare erfarenheter, råd och influenser från deras sociala nätverk, samt att tillfälligheter och slumpen kan påverka individens framtida karriärval. Då studien inte fördjupa sig i individens uppväxt och sociala bakgrund kommer jag inte att lägga någon tyngdvikt vid begreppet habitus.
Gottfredson (2002) beskriver att begrepp som begräsningar, kompromisser och självbild har en avgörande betydelse för hur unga individer fattar sina beslut. Vid studie- och yrkesval tenderar ungdomar att reducera bort sina valmöjligheter på grund av faktorer såsom klass, kön och social bakgrund och sortera bort vissa valalternativ utifrån sin egen självbild. För eleverna i denna studie tvingas de att kompromissa sina val mot få alternativ som inte är eftersträvansvärt. De två teorierna och dess centrala begrepp kan användas för att försöka förklara och få förståelse hur informanterna i studien, som är en specifik grupp med färre valmöjligheter resonerar kring sin brytpunkt och om sin framtida karriärval.
23
4 Metod
I detta kapitel beskrivs studiens metodval, tillvägagångsätt, urval av informanter, datainsamling, genomförande, analysmetod och etiska ställningstagande som har används till undersökningen.
4.1 Metodval
Syftet med denna studie var att undersöka och analysera hur elever på IM resonerar om sin övergång till gymnasieutbildning, hur de tänker på sin framtida karriärval, samt vilka upplevelser de har av studie- och yrkesvägledning som de har fått.
Utifrån ovanstående beskrivning av studiens syfte, ville denna studie få fördjupad förståelse om informanternas upplevelser och uppfattningar, därför har en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer valts. Då den kvalitativa metoden föredras att använda när forskaren vill förstå världen utifrån informanternas perspektiv, erfarenheter och livsvärld (Kvale & Brinkmann 2014, 17). Även Larsen (2009, 26-27) beskriver att genom den kvalitativa metoden kan forskaren få en djupare förståelse av informanternas upplevelser och erfarenheter genom att ställa följdfrågor, där informanten få möjlighet att utveckla sina svar. Fördelen med en kvalitativ metod är att kvalitativa intervjuer ges möjlighet till att reda ut oklarheter och undvika missförstånd som kan uppstå vid tolkning av informanternas svar. Detta bidrog till större trovärdighet att tolka svaren och studiens undersökning kunde även säkerställa en god validitet, då informanterna fick möjlighet att tala friare.
Vidare beskriver Larsen (2009, 27) att nackdelen med den kvalitativa intervjun är att forskaren inte kan generalisera den insamlade empirin, då svaren endast är utifrån informanternas personliga åsikter, samt att det är tidskrävande med inspelning och transkribering. En annan nackdel är intervjueffekten, som innebär att intervjuarens existens i undersökningsintervjun kan påverka hur
24
informanten svarar, vilket risken finns att intervjupersonen kan omedvetet eller medvetet svarar på det som denne tror att intervjuaren vill höra eller är allmän accepterat (Ibid 2009, 28). Baserat på ovanstående redogörelse av metodval finner jag att den kvalitativa metoden är mer passande och relevant för denna undersökning, eftersom det ges möjlighet till helhetsförståelse och få djupgående information. Till skillnad från en kvantitativ metod som vill nå förklaringar, det innebär att den empiriska informationen är begränsad och saklig från informanterna med stängda frågor och inte tillräckligt för att nå förståelse (Ibid 2009, 24).
4.2 Urval av undersökningsenheter
Studien hade som ambition att undersöka sex till åtta stycken elever, men på grund av studiens urvalskriterier blev det svårt att få tag på lämpliga informanter utifrån studiens tidsplan. Därför har undersökningen reviderats till fem intervjuer, med elever som för närvarande läser eller inskrivna på följande introduktionsprogram; preparandutbildningen eller programinriktat individuellt val. Vidare har studien även valt att inte fördjupa sig i elevernas orsaker till att de hamnade på IM, dels för att respektera informanterna och dels att det kan vara en känslig erfarenhet. Till undersökningen har jag kontaktat tolv gymnasieskolor både via telefon och skickat e-mail till skolans studie- och yrkesvägledare, samt en kopia till rektorn för ett godkännande av intervjuer. Valet av dessa skolor berodde på att skolan erbjöd ett eller flera av introduktionsprogrammen som eftersökts för studien. Valet av intervjupersoner eller enheter har gjorts utifrån snöbollsmetod och delvis godtyckligt urval. Snöbollsmetoden innebär att forskaren kontaktar personer som hen tror kan vidarebefordra kontakt med andra som kan vara intressant och lämpliga för undersökningen (Larsen 2009, 78). Detta innebär att jag har tagit kontakt med studie- och yrkesvägledarna på gymnasieskolan, vilka ansågs ha kunskap på vilka elever som studerar på introduktionsprogrammen. Av studie- och yrkesvägledaren fick jag hjälp med att få tag på elever som var intresserade av att delta i studiens undersökning. Vidare har jag också tagit hänsyn till elever som är under 16 år, där eleverna har fått med sig information till deras målsman om sitt samtycke för intervjun. Varje informant fick också information om syfte med undersökning och även information om sitt deltagande utifrån etiska principer (se 4.6 etiska ställningstaganden).
25
Urvalet av informanterna skedde genom godtyckligt urval som innebar att intervjupersonerna har valt ut från aspekter till exempelvis kön, ålder och utbildning (Larsen 2009, 77), I studiens undersökning lades ingen vikt vid specifika krav på kriterier såsom informanternas kön, ålder eller geografisk läge. Utan urvalet begränsades enbart till elever som läser eller läst på IM, vilket är viktigt mot studiens syfte och frågeställningar. Det hade heller ingen större betydelse för studiens resultat och trovärdighet att det var fler elever som läser på preparandutbildning än programinriktat individuellt val. Eftersom elevernas studieplan är individanpassad och målet med studievägarna är
att eleven ska bli behörig till ett nationellt program.
Sammantaget utgjordes urvalet av två tjejer och tre killar från fyra olika gymnasieskolor i en storstad i Skåne, två av eleverna gick på samma skola men olika introduktionsprogram. Tre av informanterna läser på preparandutbildningen och två på programinriktat individuellt val. Samtliga informanter har fingeras som informant 1, informant 2 etcetera för att öka deras anonymitet.
4.3 Datainsamling
Innan de kvalitativa intervjuerna genomfördes, gjordes en pilotstudie med gymnasieelever som läser på ett nationellt program om deras behov av vägledning och tankar om framtida karriärval, samt valet till gymnasieskolan. Förstudien har ingen betydelse till studiens resultat, utan den gav möjlighet till att ta tid och avgöra om det behövdes fler eller färre frågor, samt att jag som intervjuare fick en klarare bild om hur jag ska agera och förhålla mig till intervjupersonen (Larsen 2009, 49).
De empiriska data samlades in med fem elever som läser på eller har läst på introduktionsprogrammen; preparandutbildning och programinriktat individuellt val. Intervjuerna genomfördes under två veckors period i elevernas skola där samtliga intervjuer spelades in mellan 30 min till 40 min med ljudinspelning.
Vid inhämtade av empiriska data har jag använt mig utav semistrukturerade intervjuer, detta innebär att jag har utformat en intervjuguide (se bilaga 2) med specifika teman och öppna frågor som stöd utifrån studiens teorier samt syfte och frågeställningar (Larsen 2009, 84 ). I intervjuerna fick informanterna besvara på frågor om sin skoltid på grundskolan, nuvarande situation, sitt
26
gymnasieval, syn på studie- och yrkesvägledning samt framtida karriärmöjligheter och hinder. Under intervjuerna fick informanterna tala fritt om ämnen som togs upp, där jag även kunde ställa följdfrågor för att nå djupare förståsele och styra samtalet till undersökningens syfte (Larsen 2009, 84. 87). Jag strävade efter att informanterna skulle få en trygghetskänsla under intervjun, där varje samtal inleddes med en orientering. Således att jag berättade om syftet med intervjun, ramarna, information om forskningsetiska principer samt de tematiserade ämnen som kommer att tas upp (Kvale & Brinkmann 2014, 170-171). Vidare ställde jag också enkla och korta frågor som inte heller innehöll akademiska ordval, samt att jag tog hänsyn till att inte ställa för många frågor om informanternas obehörighet eller lägga fokus på de negativa erfarenheterna (ibid 2014, 173). Inom den kvalitativa metoden är det viktigt att undersökningen alltid strävar efter att få hög validitet och hög reliabilitet (Thurén 2007). Begreppet validitet kan förklaras som relevans och giltighet, alltså att den insamlade data är relevant för studiens syfte och frågeställning (Larsen 2009, 80). För att studien ska uppnå hög validitet innebär det att forskaren ska undersöka det som verkligen ska undersökas och inget annat (Thurén 2007, 26 ). Vid intervjuerna har jag använt mig av en intervjuguide som stöd och ställt öppna frågor för att styra samtalet mot studiens syfte. Enligt Larsen (2009, 80) är det lättare att uppnå hög validitet i en kvalitativ studie än i kvantitativ, då forskaren kan göra ändringar under arbetsgång och även justera frågeställningen i efterhand. Begreppet reliabilitet betyder precision och exakthet, det vill säga att undersökning har utförts med noggrannhet och tillförlitlighet. Trovärdigheten i en undersökning kan bli högre om det är flera forskare som genomför liknande undersökning och få samma resultat (Larsen 2009, 81). I denna undersökning är det enbart jag som har haft tillgång till det insamlade materialet och själv tolkat svaren, vilket gör att en viss feltolkning inte helt kan uteslutas. Vidare menar Larsen (2009, 81) att i en kvalitativ metod kan det vara svårt att uppnå hög reliabilitet, då det insamlade empirin kan tolkas på olika sätt och kan ge olika tolkningar av innebörden. Vid insamlingen av empirisk data har jag försäkrat att inte röra ihop informanternas olika svar, detta genom att ha hanterat och behandlat varje transkribering i olika word-dokument. Därmed kunde sammanblandning mellan informanternas svar inte ske och således ökade undersökningens reliabilitet.
27
4.4 Analysmetod
Det empiriska materialet samlades in genom de fem intervjuerna och vid transkriberingen har jag använt mig av en datareduktion för att överföra ljudinspelningen till utskriven text. I en kvalitativ metod använts en datareduktion för att reducera och ta bort ointressanta data, vilket kan ge hög validitet på data och underlätta studiens bearbetning (Larsen 2009, 98). Vid bearbetning av det reducerade materialet har jag tillämpat en kombination av innehållsanalys och berättelseanalys, vilket gav studien möjlighet att kunna finna mönster, se skillnader och likheter. Dessutom möjlighet till att tematisera resultatet i olika teman och rubriker utifrån studiens frågeställningar. Vidare i berättelseanalysen kunde jag undersöka informanternas berättelser, innebörd och form, samt analysera med studiens valda teorier och tidigare forskning för att presentera undersökningens analysresultat och framställa överförbar ny kunskap (Larsen 2009, 101-102 ). Informanternas citat är något förenklade för att ge bättre förståelse genom att reducera materialet där harklingar och mindre små ord har tagits bort.
4.5 Etiska ställningstagande
I denna studie har undersökningen tillämpat och tagit hänsyn till de fyra forskningsetiska principer som råder inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning (Vetenskapsrådet, 2002). De fyra allmänna huvudkrav som jag har tagit hänsyn under hela undersökningen är informationskravet, samtyckekravet, konfidentiatlitetskravet och nyttjande kravet. Vid förfrågan om intervjutillfällen med informanterna informerades de om syftet med undersökningen och hur den insamlade informationen skulle användas genom det utskickade missivbrevet (se bilaga 3). Vidare informerade jag att informanternas deltagande är frivilligt, där deras svar är konfidentiella och endast kommer att användas av mig och i forskningssyfte. Vidare har informanternas skola och namn fingeras vid bearbetningen av materialet, för att informanterna ska känna sig fria och inget kan kopplas till dem. Under studiens gång har jag haft i åtanke om de ovanstående etiska ställningstagande för att ta hänsyn till de forskningsetiska principerna (Vetenskapsrådet, 2002).
28
5. Resultat och analys
I följande kapitel presenteras studiens resultat och analys under tre tematiserade rubriker. I varje tema integreras resultat från de enskilda intervjuerna med analys utifrån centrala teoretiska begrepp. Även delar av tidigare forskning kommer att redogöras och knyts an, för att besvara studiens frågeställningar. Inledningsvis kommer en sammanfattning av informanternas studiebakgrund.
5.1 Presentation av informanterna
De fem eleverna i studiens undersökning är mellan 15-17 år och har avslutat årskurs nio utan fullständiga betyg, där samtliga elever har sökt till IM för att komplettera och läsa upp sin behörighet till ett nationellt program. En av eleverna har på kort tid läst upp sin behörighet och gått över till ett nationellt program. Medan de andra ska läsa upp sina betyg under ett läsår, för att senare bli antagna (i mån av plats) eller söka till ett nationellt program. Eleverna på IMPRE läser parallellt med andra elever på ett nationellt program, och eleverna på IMPRO läser i mindre klasser av IM elever.
Elevernas skolgång i grundskolan har sett olika ut. De flesta beskriver studietiden i grundskolan som ”helt okej” där svårigheter för framförallt matematik och språkämnena ledde till icke godkända betyg. Eleverna förklarar att orsakerna till att de inte klarade av grundskoleämnena är bland annat det egna intresset, studiemotivationen och förståelsen för vissa ämnen. Även andra orsaker som otydliga och tråkiga lektioner som inte fungerade för dem, stökiga kamrater som avbröt lektionen och dålig skolmiljöer. Eleverna lyfter att lärarnas bristande stöd och skolans bristande resurser ledde till att de inte fick rätt till individuell hjälp och stöd. För eleverna som fick stöd av lärarassistenter under högstadiet, gick det betydligt bättre och de uppskattade stödet. Vidare nämner en del av eleverna att de inte tog högstadiet på allvar, då det fanns en tävlingsinstinkt i klassen om att få höga betyg. Dessa elever berättar att de saknade intresset för studier och hade ingen vilja att satsa på att få toppbetyg, utan nöjde sig med ett godkänd.
29
Elevernas övergång till IM uppfattas som alltifrån den bästa skoltiden med mer stöd från lärarna till att studierna var ”inget speciellt”. En elev uttrycker att denne fick studera tillsammans med andra elever på ett nationellt program, samtidigt som denne skulle läsa upp sitt icke-godkända ämne från årskurs nio: ”Det har inte varit något speciellt, jag har gått i samma klass precis som
jag gick i gymnasiet, jag har inte märkt någon skillnad från dom andra” (Informant 1).
Medan övriga elever känner att lärarna på IM erbjöd mer hjälp och stöd som underlättade studierna. En elev förklarar att läraren i grundskolan inte kunde hjälpa dem, eftersom det är större klasser och mindre lektionstid. På IM var det mindre klasser med färre elever, vilket gjorde att lärarna kunde ge mer individuell hjälp och stöd. Eleverna säger att de trivs på IM och att studierna har förbättrats och att de har väldigt goda relationer med sina lärare. I intervjun framkommer också att eleverna har börjat tycka om skolämnen som de tidigare har misslyckas i grundskolan, även flertalet är nöjda med att de har hamnat på IM och fått en andra chans. Vidare har samtliga elever en egen individuell studieplan som utformades tillsammans med skolans elevhälsoteam och rektorn. Eleverna anser det som positivt och uppskattar möten om deras studieplanering och framtida val.
Tabell 1: Informanter/Kön, vald IM/inriktning och kort studiebakgrund
Informant 1 – Tjej Tidigare läst
preparandutbildning [IMPRE] Estetiska programmet med inriktning estetik och media – Nu: övergått till ett nationellt program
Eleven har tidigare läst upp matematik och fått behörighet till Estetiska programmet.
Informant 2 - Tjej IMPRE – Hantverksprogrammet Eleven läser upp matematik.
Informant 3 - Kille IMPRE – Hotell och
turismprogrammet
Eleven läser upp ett språkämne och matematik.
Informant 4 - Kille Tidigare läst Individuellt
alternativ med inriktning restaurang – Nu:
programinriktat individuellt val [IMPRO] byggprogrammet
Eleven saknade flera icke godkända betyg. Fick läsa upp ett år på ett individuellt alternativ och sedan sökt till IMPRO byggprogram.
Informant 5 – Kille Tidigare IMPRO restaurang - nu
IMPRO – Estetiska programmet med inriktning serieteckning
Eleven har läs- och
skrivsvårigheter. Saknade betyg i några ämnen. Har gjort ett omval.
30
5.2 Övergång från grundskolan till gymnasieskolan
5.2.1 Gymnasievalet – Brytpunkt, upplevelser och kompromiss
I det här avsnittet redogörs elevernas övergång till och upplevelser av gymnasieutbildningen. Elevernas ofullständiga slutbetyg i årskurs nio leder till att valmöjligheter begränsades, där vissa gymnasieprogram inte är valbara och att de hindrades från att välja till en nationell gymnasieutbildning vid gymnasievalet. Flera av eleverna har tidigare upplevelser av stökiga klasser och sämre studiemiljöer, och därför fanns en önskan om att få komma in på en gymnasieskola med bättre studiemiljö som eleverna skulle trivas på. Vidare nämner några elever att de blev informerade i början av årskurs nio att de riskerade att behöva läsa på IM, ifall de inte klarade vissa ämnen i skolan. Medan andra upplevde att de fick information om IM väldigt sent i sista terminen av årskurs nio. Detta har resulterat i att eleverna har fått söka till många gymnasieskolor för att öka sina chanser att komma in på gymnasiet, samtidigt som de fick råd av SYV att lägga till IM i sin ansökan som reservval, på grund av betygen:
”Jag mådde jättedåligt för att jag hade orsakat mitt F och jag ville verkligen inte in på någon preparandutbildning, för att jag inte visste vad det handlade om. Om det var bara att sitta och plugga matte ett år eller så.” (Informant 1)
Ur det ovanstående citatet kan det utläsas att eleven inte hade någon uppfattning om vad IM innebar och kände sig nervös och rädd inför gymnasieskolan. De flesta av eleverna uttrycker att de var väldigt negativt inställda till att läsa upp sina betyg på IM och kände sig inte alls villig att läsa på en annan studieväg, eftersom de inte kunde komma in på deras önskade program. Vidare nämner informant 4 att denne inte alls var intresserad av skolan och sitt gymnasieval. Eleven tänkte att gymnasieskolan blir som det blir och upplevde introduktionsåret som en möjlighet att få läsa upp sina betyg. Detta resultat ligger delvis i linje med Lovéns (2015) forskning där obehöriga ungdomar gick på ett kaotiskt högstadium och påverkades av olika omständigheter som ledde till svårigheter att klara av studierna, detta resulterade till att de hamnade på IM. Även ett annat resultat som har liknande drag med Lovén (2015) är att begränsade valmöjligheter vid gymnasievalet gjorde att några elever inte tog sitt val på allvar. En skillnad från Lovén (2015) är att eleverna i denna studie inte har en trasslig skolgång och hamnat i en så kallad jojo-tillvaro, med avhopp mellan olika alternativ där gymnasietiden beskrivs som förvirrande och svår att hänga med i. Eleverna i denna studie nämner att deras skolgång har
31
blivit mycket bättre än tidigare, flera av eleverna förväntas komma in på ett nationellt program och kan se nya framtidsplaner efter gymnasieskolan. Detta kan jämföras med Andersson (2013) där eleverna fick sina behov tillfredsställa av lärarna, vissa blev sedda, vilket i sin tur motiverade dem till att vilja bli bättre i skolan och skapade framtida mål. Utifrån Careership teorin kan elevernas övergång till gymnasieskolan ses som dels en strukturell brytpunkt och dels en påtvingad brytpunkt. Även om gymnasievalet är ett frivilligt val, är eleverna styrda av samhällets strukturella krav på att ha en allmän utbildning, som gör att gymnasiet bli en naturlig övergång. De obehöriga betygen leder till att eleverna tvingas anpassa sitt gymnasieval till att välja de alternativ som är möjliga, i detta fall, genom att välja IM för att få behörighet till att studera på ett nationellt gymnasieprogram (Hodkinson & Sparkes 1997, 39-40).
Enligt Lovén (2015, 283-384) har obehöriga elever inte direkt något fritt val till gymnasieskolan. Eleverna i denna studie berättar att de i första hand valde sina önskade program samt la till alternativa val som reserv mot IM med önskade inriktningar. Vid valet till gymnasiet, säger eleverna att de hade möjlighet att välja studieinriktning (beroende på deras förutsättningar) på IM, med antingen en inriktning mot högskoleförberedande program eller en yrkesinriktning som erbjuder APL. Eleverna berättade att de fattade sina beslut utifrån sitt intresse och vad de själv ansågs vara möjligt att klara av. Andra skäl var skolans rykte och vad andra personer rekommenderade dem. Även vilken inriktning som gav goda jobbmöjligheter och bra lön efter avslutad gymnasiet spelade in. Tre av eleverna har valt inriktning mot yrkesprogram och berättar att valet gjordes utifrån möjligheterna att kunna få praktiska erfarenheter genom APL och goda möjligheter till att få arbete efter genomfört gymnasieutbildning, utan att behöva studera vidare:
”När jag skulle välja. Ja då hade jag väldigt svårt och inte till slutet av nian så kände jag säkert att jag ville välja kocklinjen /…/ När representanter från en skola som kom och berättade att det finns detta och detta och sen praktik. Då blev jag väldigt intresserade av att få vara ute och jobba.” (Informant 5)
Det framgår i resultatet att eleverna ser fördelen med deras yrkesinriktningar är att kunna komma ut i arbetslivet, mindre skoluppgifter och mer praktiska moment. Synen av praktiken är att den kan ge dem goda förutsättningar till att få lära sig ute på en arbetsplats och skapa goda kontakter för framtiden. Enligt Hodkinson & Sparkes (1997) kan individens handlingshorisont förändras efter en brytpunkt och följs av en period av rutiner. Detta innebär att perioden efter en förändring i livet
32
kan medföra olika effekter på individens karriärutveckling. Följden av gymnasievalet kan ses som en positiv förändring, där eleverna är nöjda med sina val och upplever att de har hamnat i rätt riktning för sina framtida möjligheter. Eleverna har en positiv syn på sina framtida yrkesroller som frisör, byggarbetare och turistguide. Praktiken har en betydelse för elevernas utveckling av deras yrkesbild mot den egna självbilden av vad de själv anser sig klara av och är bra på. Praktiken kan därmed stärka elevernas handlingshorisont till att de kan identifiera sig med den framtida yrkesrollen (Hodkinson & Sparkes 1997, 40).
De två eleverna som har valt inriktning mot estetiska programmet, som är ett högskoleförberedande program, uttrycker att de inte har reflekterat över vad de vill jobba med i framtiden. Informant 1 förklarar att denne inte valt att ”stänga några dörrar”, utan det finns tankar och mål på att studera vidare i framtiden. Informant 5 säger att:
”Jag går mest denna linje för att lära mig mer /…/ jag känner mig inte så jättebra på rita och teckna. Helst ska jag lära mig nya egenskaper. Arbeta har jag inte riktigt tänkt än /…/ men det löser sig”.
Valet till gymnasiet prioriterades utifrån det egna intresset för de estetiska ämnen, där eleverna förklarar att fördelen med den estetiska inriktningen är att man kan lära sig mer och få grundläggande kunskaper i de estetiska ämnena på gymnasienivå, som i tur kan underlätta framtida studier.
Vidare har medparterna av eleverna övervägt att inte välja vissa inriktningar som kan innebära mer studier och framförallt ämnet matematik. Eleverna mot yrkesprogrammen påpekar att de inte valt att följa sina drömyrken till att bli förskolelärare, astronaut och polis, eftersom det krävs bättre betyg och är svårare att studera på högskola och universitet. Detta kan tolkas genom Gottfredsons (2002, 101-102) teori om kompromiss, att ungdomar sorterar bort sina önskade val och väljer ett valalternativ som anses är tillräcklig bra. Eleverna i studien talar om att vid gymnasievalet hade de olika yrkesdrömmar som kräver en akademisk utbildning. Betygen i årskurs nio blir avgörande för vad som är valbart och möjligt för dem. Även obehörigheten till ett nationellt gymnasieprogram innebär färre valalternativ och eleverna fick kompromissa mellan vad de hade önskat och vad som är möjligt och realistisk. Detta har lett till att några av eleverna har reducerat bort sina önskade val. I detta fall menar Gottfredson (2002) att eleverna kompromissar och väljer ett alternativ som är ”good enough”.
