Elevers och pedagogers syn på Social och Emotionell Träning i skolan

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Examensarbete

10 poäng

Elevers och pedagogers syn på Social och

Emotionell Träning i skolan

Pupils ´views on social and emotional training in school

Angelica Bystedt

Blerime Hisa

Lärarexamen 140 poäng

Barndoms- och ungdomsvetenskap Handledare: Ann-Sofie Råstam Höstterminen 2006 Examinator: Kristian Lutz

Abstract

Titel: Elevers syn på social och emotionell träning i skolan

Pupils and teachers´ views on social and emotional training in school

Författare: Angelica Bystedt och Blerime Hisa

Idag finns social och emotionell träning (SET) som ett särskilt ämne på en del skolor med egna tilldelade timmar på schemat. Det vi ställt oss frågande till är vad det är som gör att vi har tagit in social och emotionell träning som ett eget ämne på schemat i grundskolans tidigare år och vi frågar oss även om det behövs särskilda lektioner för detta? Genom att intervjua tre lärare och tio elever samt att göra observationer under dessa lektioner har vi försökt finna svaren på våra frågor.

Vi kom fram till att eleverna inte tänkte på vad som sagts eller gjorts efter att SET lektionen var slut, dock uppfattade lärarna en utveckling hos eleverna socialt och emotionellt efter de arbetat med SET metoden ett tag. En betydelsefull anledning enligt lärarna till att man behövt ta in SET i skolan beror på att media och datorer tar mycket av elevernas tid efter skolan. Att eleverna använder sig mycket av datorer och media efter skolan är sant vilket bekräftades genom elevintervjuerna.

Förord

Under vårt arbete har vi mött fantastiskt underbara barn och vuxna som delat med sig av sina erfarenheter och uppfattningar om Social Emotionell Träning i skolan. De har hjälpt oss att vidareutveckla våra tankar och gjort, att vi ifrågasatt saker, som vi tidigare tog för givet. Det har varit mycket lärorikt att inse att allt inte är som man från början tror att det är.

Vi vill ge ett stort tack till de lärare, elever samt föräldrar som gett oss tillåtelse att intervjua deras barn. Utan er medverkan, som vi anser har varit av största vikt i denna studie, hade den inte kunnat genomföras. Sist men inte minst vill vi tacka författaren och kvinnan som tog SET till Sverige Birgitta Kimber som stöttat och hjälpt oss under denna studie, samt att hon tog sig tid att bli intervjuad utav oss.

Innehållsförteckning

1 Inledning... 9

1:1 Syfte ... 11

2 Kunskapsbakgrund ... 12

2:1 Vad är SET? ... 12

2:2 Risk och skyddsfaktorer ... 13

2:3 Olika synsätt på barns sociala och emotionella utveckling... 14

2:4 Ett förändrat samhälle i förhållande till värdegrunden i skolan...19

2:5 Centrala begrepp ... 20

3 Problemformulering ... 21

3:1 Huvudfråga... 21 3:2 Underfrågor ... 21

4 Metod... 22

4:1 Metodval ... 22 4:2 Urval... 23 4:3 Genomförande... 23 4:4 Analys ... 24 4:5 Forskningsetiska överväganden ... 25

5 Resultat ... 26

5:1 Elevernas tankar om vad SET är ... 26

5:2 Metodens effektivitet ... 27

5:3 Tar skolan hand om media och data utbudet? ... 29

5:4 Sammanfattning av intervjuer och observationer ... 30

6 Diskussion ... 33

Källförteckning... 37

Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3

1 Inledning

Vi har valt att skriva om Social och Emotionell Träning (SET) i skolan. Detta för att vi har fått en positiv bild av SET programmet i skolan genom tidigare praktik. SET är ett arbetssätt som enligt Kimber (2004) ska integreras i hela skolarbetet och ska vara insatt ett visst antal timmar i veckan, då man arbetar med det arbetsmaterial som ingår i SET programmet. Materialet som används heter ”Livsviktigt” och för varje årskurs eleverna går i finns det olika böcker och svårighetsgrader. SET programmet är uppbyggt så att följande moment tränas regelbundet och med stigande svårighetsgrad

• att hantera sina känslor, • självkännedom,

• motivation, • empati

• social kompetens.

För önskad effekt krävs, att de lärare som arbetar med SET ska veta tankarna bakom programmets uppbyggnad och lärarna ska vara positiva, eleverna ska vara aktiva och engagerade under lektionen.

Vuxna är förebilder och barn och ungdomar påverkas av hur vuxna bemöter och värderar dem. Det betyder att de vuxna aldrig kan lära ut moral, etik och demokrati. De måste själva visa att de omfattar de grundläggande värdena i praktisk handling. Personalen måste stå för och företräda demokratiska värden och också verka i enlighet med dem. Som professionell räcker det inte att passivt acceptera värdegrunden. Uppdraget kräver aktiva insatser. (Zackari och Modig sid. 55)

SET är något som skall genomsyrar hela skolarbetet. Lärarna som arbetar efter denna metod skall tycka det är meningsfullt och givande med SET, annars blir inte arbetet positivt. Att undervisa i SET innebär att utveckla barn och unga socialt och emotionellt, men det innebär inte att man arbetar som behandlare.

Enligt Kimber (2004) är det två anledningar till att man har tagit SET till Sverige och arbetar med detta i skolan. Man har uppdagat att barn/ungdomar har en större psykisk ohälsa och att man vill stödja och hjälpa barnen, att på ett konstruktivt sätt hantera svårigheter, som de möter

i skolan och i vardagslivet. Dagens barn och ungdomar växer upp i ett tuffare klimat än vi gjorde förr. Skolan har stora problem bland barn och ungdomar där våldet har ökat och många upplever psykisk ohälsa. Detta kan leda till våld, mobbing, depression, skolkning och drogmissbruk. Barn och ungdomar lever under stor stress då de ska hinna med mycket, t ex skola, kompisar samt eventuella fritidsintressen. Allt detta ska dessutom genomföras med goda resultat (Kimber, 2004). Att växa bland betong och kojor (SOU 1997:57) s.39 står det: ”En rik fritid kräver idag allt oftare rika föräldrar, kanske inte alltid rik på pengar men åtminstone på tid, tid till bussning.” Vi tror att vår strävan att hinna med så mycket som möjligt för att glädja barnen på den lilla fria tid vi har endast stressar upp dem.

Enligt Lpo 94 ”skall skolan sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära”. Vi anser att vi måste se de positiva sidorna hos eleverna och på detta sätt uppfylla ovanstående strävan. Detta kan lärarna göra genom att lyfta eleverna varje gång de gör något bra. Då känner de sig också lyckade och relationen mellan lärare och elever blir bättre.

För att få önskad effekt med arbetet med SET, är det viktigt att hela tiden berömma eleverna. Vänd ryggen till det negativa och lyft fram det positiva så får eleverna uppmärksamheten när de gör något bra och ignoreras när de gör något mindre bra.

Vi gick in med ett positivt synsätt, men under resans gång började vi tveka på om detta arbetssätt är nödvändigt som ett separat ämne, som tar upp lektionstid. Anledningen till att vi blev osäkra beror på att vi tvekar på om det räcker med 40-60 minuters lektion i veckan för att utveckla eleverna socialt och emotionellt. Vidare funderade vi på om det finns ett annat sätt att arbeta med social och emotionell träning men som inte är schema lagt utan innefattar ett arbete hela skoldagen och är integrerat i alla skolämnen.

1:1 Syfte

Vårt syfte är att ge en bild av hur elever och lärare på 3 skolor samt 4 klasser i grundskolan uppfattar ämnet social emotionell träning (SET). Vi har i denna undersökning intervjuat elever samt lärare och gjort klassrumsobservationer för att på detta sätt få en uppfattning om elevernas tolkning av SET. Under observationerna fick vi också se om lärarna hade det förhållningssätt som SET står för. Vidare var syftet med denna studie att öka vår förståelse för hur elevernas vardag såg ut.

2 Kunskapsbakgrund

2:1 Tanken med SET

Livskunskap innebär Social och Emotionell Träning (SET). För att utveckla barns och ungdomars sociala och emotionella kompetens, i skolan och förskolan så gör man det genom olika övningar och det är genom metodiken i SET- programmet och läromedlet Livsviktigt. För varje årskurs finns det olika böcker. Enligt Kimber (2004) så måste vi hjälpa barn och ungdomar att utveckla sin sociala och emotionella förmåga. Många skolor har stora problem, barn och ungdomar slåss, mobbar, skolkar, vandaliserar, missbrukar droger och alkohol, den psykiska ohälsan ökar. För att ge barn och ungdomarna en bra start i livet så måste man bryta den negativa trenden och minska de negativa faktorerna. Tanken är att stärka barns och ungdomars sociala och emotionella förmåga.

SET kommer ursprungligen från USA där det går under namnet Social Emotionel Learning (SEL). Kimber startade denna metodik i Botkyrka 1999. Social Emotionel Learning är en paraplybeteckning på ett flertal pedagogiska program där man tränar social emotional learning, i Sverige kallar vi det social emotionell träning (SET).

Tanken med programmet är att barn och ungdomar utvecklar känslomässiga och social mönster. För önskad effekt krävs det att de som arbetar med SET ska veta tankarna bakom programmets uppbyggnad. Lärarna ska tycka det är meningsfullt och givande med SET annars blir inte arbetet bra enligt Kimber. Lärarna ska arbeta med programmet regelbundet (en till två gånger i veckan) och det ska vara schemalagt. För att eleverna ska förstå vad de håller på med måste lärarna vara tydliga med att förklara varför man arbetar med SET. Metoden utgår ifrån att skapa möjligheter för eleverna att vara aktiva och engagerade under lektionen. Det är viktigt att all undervisning präglas av det sociala och emotionella lärandet. På så sätt möter eleverna detta förhållningssätt under hela skoldagen. Det skapar en trygg och emotionell anda i både klassrummet och skolan där ansvar och viljan att lära blomstrar (Kimber, 2004).

De teorier som kommer att tas upp i detta arbete har två gemensamma nämnare. Den ena är hur de personer som befinner sig i elevens liv påverkar dess utveckling. Den andra gemensamma nämnaren är hur de miljöer som eleverna befinner sig i påverkar elevens utveckling. SET metodiken bygger mycket på att man ska se till barnens tidigare erfarenheter samt vilken/vilka miljöer eleverna kommer ifrån. Kimber (2004) påpekar att det finns ett antal riskfaktorer som kan utveckla psykisk ohälsa hos våra elever på olika nivåer.

2:2 Risk och skyddsfaktorer

Den teoretiska bakgrunden till SET är sociala inlärningsteorier. Modellering, positiv förstärkning samt praktiska övningar av färdigheter i och utanför klassrummet är centrala komponenter (www.oru.se).

Enligt Kimber (2004) påverkas barn och ungdomars utveckling och psykiska hälsa av många olika risk- och skyddsfaktorer. De riskfaktorer som Kimber tar upp, är på olika nivåer, som kan göra att barnen inte utvecklas på ett positivt sätt. De utvecklar psykisk ohälsa eller problembeteenden som asocialitet, kriminalitet och missbruk. Vi kan se ett mönster med Kimbers, Bronnfenbrennsers och Ogdens teorier, där barnens närmiljöer har den primära funktionen i deras liv.

• På individnivå kan det uppdagas genom bråkighet, koncentrationssvårigheter, tidig drogdebut m.m • På familjenivå kan det grunda sig på att det är inkonsekvens i uppfostran, psykisk sjukdom, att

föräldrarna visar lite intresse för sina barn och har en tillåtande attityd till ungdomars användning av droger m.m.

• På kamratnivå kan det vara pga. umgänge i asociala kretsar, kamratproblematik mm.

• På skolnivå kan det bero på otrivsel, låg kunskapsnivå, låga förväntningar på eleverna från skolpersonalens sida.

• På samhällsnivå kan nämnas tillgänglighet till droger, fattigdom, ett bostadsområde som präglas av stor arbetslöshet, segregation. (Kimber, 2004)

Om bara en riskfaktor förekommer är risken inte så stor att det ska gå fel men om två riskfaktorer finns ökar risken med fyra gånger och vid tre tio gånger (Kimber, 2004)

Det finns dock skyddsfaktorer som kan stödja eleverna i deras psykiska hälsa och med detta stödja dem till en sund psykisk hälsa istället för en psykisk ohälsa. Dessa skyddsfaktorer finns som på riskfaktorer på olika nivåer. Om vi ser på individnivå så är en skyddsfaktor ett starkt KASAM1.

Aaron Antonovsky (1991) var professor i medicinsk sociologi vid Ben Gurion Universitetet i Israel. Antonovsky hade ett salutogent synsätt vilket innebär, att istället för att fokusera på vad det är som gör en människa sjuk, såg han till vad som gör att en människa inte blir sjuk och behöll sin hälsa. Han utvecklade begreppet KASAM (känsla av sammanhang) vilket har tre huvudbegrepp som gör att man skall kunna förstå hur människor kan hantera med/motgångar i livet bättre än andra. Antonosky inriktar sig övervägande på personal som arbetar inom vården, medan vi anser, med tanke på den psykiska ohälsa som man idag varnar för bland våra barn, att man bör se hans teori utifrån eleverna i skolan och stötta dem i deras utveckling i deras KASAM.

De tre huvudbegrepp man ska se till för att förstå KASAM är:

Begriplighet: I vilken utsträckning man upplever inre/yttre händelser och påverkningar som

förnuftsmässiga och gripbara.

Hanterbarhet: Hur man upplever att resurser står till ens förfogande, som ex. kollegor,

vänner, fru/make och hur dessa resurser stöttar, vid de krav av händelser och påverkningar som man bombarderas av.

Meningsfullhet: Att åtminstone delar av de problem och krav man ställs inför i livet är värda att lägga ner energi på och är värda engagemang och hängivelse. Kan man se meningsfullheten i negativa/jobbiga händelser i livet, som man möter, känner man sig inte som ett offer utan försöker söka meningen med händelsen, kravet eller problemet. Man har ett starkt KASAM på detta plan. Antonovsky (1991) anser att människor med ett starkt Kasam har bättre resurser för att hantera svårigheter och lättare att klara stressade situationer. Kimber (2004) anser att när man stödjer eleverna så utvecklas ett starkt KASAM och det innebär att deras möjligheter för ett hälsosamt liv ökar.

2:3 Olika synsätt på barns sociala och emotionella utveckling

Goleman är doktor i psykologi och vetenskaplig journalist på New York Times (www.bokus.com). Enligt Goleman (1997) är det emotionella en förmåga, att avläsa andras känslor. Om vi inte uppfattar en människas behov eller desperation känner vi ingen medkänsla. Vidare lägger (a.a) stor vikt vid föräldrarnas uppfostran av sina barn, samt deras interaktion med barnen till hur barnen utvecklas emotionellt. Ovanstående författare tar upp ett flertal exempel på hur föräldrarnas attityd avspeglar sig på barnen och hur de agerar gentemot jämnåriga kamrater. Vidare menar Goleman att den vardagliga interaktions nivåer mellan barn och föräldrar har en emotionell innebörd och är av stor vikt för att lägga grunden till barnets känslomässiga livshållning och kompetens för framtiden.

Goleman (1997) lägger stor tyngd vid hur vi utvecklas socialt och emotionellt. Primärt utifrån vår interaktion med föräldrarna, vilket vi tar med oss vidare i livet och har betydelse för hur vi agerar gentemot andra människor socialt och emotionellt. Antonovsky (1991) lägger stor vikt vid, hur vi hanterar olika möten och problem i vårt liv, beroende på hur vi från tidig ålder fått lära oss att hantera denna interaktion med andra människor. Goleman (1997) menar att vi alla vet om våra dåliga sidor men sällan om våra positiva sidor. Genom att se ur Antonovskys salutogena synsätt och hans tre huvudbegrepp i KASAM, att se alla barn ut ett friskt och positivt perspektiv och sedan förmedla detta till barnen, så att de verkligen kan känna, att de är något värda. Om barnen får veta, vad de är bra på, så har vi nått en bra bit på vägen till det som Social och Emotionell Träning (SET) syftar till. Syftet med SET är alltså att utveckla barnen socialt och emotionellt och få dem socialiserade i framtiden. Tabellen på nästa sida visar hur stabiliteten på en persons KASAM är beroende på om begripligheten, hanterbarheten och meningsfullheten är hög eller låg. Beroende på detta så handskas vi människor med problem vi möter i våra liv på olika sätt.

Antonovsky anser att meningsfullhet är det viktigaste av ovanstående begrepp. Detta för att om man kan se det meningsfulla i det som sker eller ser resurserna som finns ökar engagemanget till att finna förståelse till problemet man stött på. Dock anser Antonovsky att begripligheten är av stor vikt också och detta grundar han på att, för att kunna handskas med problem, måste man ha förståelse för problemet. Hanterbarheten är absolut inte oviktig eftersom om människan inte tror att det finns resurser till ens förfogande avtar det meningsfulla och strävan att hantera situationen blir svagare. Så sammanfattat anser Antonovsky att dessa tre begrepp måste vara sammanflätade.

KOMPONENT

Typ Begriplighet Hanterbarhet Meningsfullhet Prediktion

1 Hög Hög Hög Stabil 2 Låg Hög Hög Ovanlig 3 Hög Låg Hög Press uppåt 4 Låg Låg Hög Press uppåt 5 Låg Hög Låg Press nedåt 6 Hög Låg Låg Press nedåt 7 Låg Hög Låg Ovanligt 8 Låg Låg Låg Stabil

• Typ 1 och 8 som ligger högt eller lågt på alla tre komponenter skapar inga problem. De ser antingen en hög eller låg grad av sammanhang i världen och deras mönster kan förväntas ganska stabil. Man kan jämföra det som att se livet svart eller vitt.

• Typ 2 dessa förstår inte problemet dock kan de handskas med de problem som de inte förstår vidare kan de se de meningsfulla i problemet.

• Typ 3 förstår problemet men de kan inte hantera detta eller se några resurser dock ser de det meningsfulla i problemet.

• Typ 4 dessa förstår inte problemet de kan inte heller hantera problemen eller se några resurser. Dock kan de se en meningsfullhet i det.

• Typ 5 dessa förstår inte problemet men de kan hantera det och se resurserna vidare ser de ingen meningsfullhet.

• Typ 6 förstår problemet men de kan inte hantera det eller ser någon meningsfullhet i problemet.

• Typ 7 dessa förestår inte problemet men de kan handskas med problemet, men ser inget meningsfullt i det.

För att försöka göra detta begripligt tar vi typ 4 som exempel. Sätt er in i situationen att ni ser det meningsfulla i ett problem som ni inte förstår och som ni dessutom inte vet hur ni ska handskas med och ni ser heller inte att ni har några resurser för att lösa det problem som ni

inte förstår. Hur tror ni att ni hade känt er i en sådan här situation som får er att känna denna splittring?

Terje Ogden, (2003) professor i pedagogisk psykologi och forskningschef vid Oslo universitet anser att skolan är en central arena för elevers möjligheter att utveckla och praktisera social kompetens. Om skolan inte ger möjligheter att skapa kamratrelationer och uppleva gemenskap, innebär det också att eleverna kan känna sig avvisande och ensamma. Ogden (2003) skriver att barn och unga interagerar med sin uppväxtmiljö och att eventuella beteendeproblem uppstår, som ett resultat av svårigheter i detta samspel. För att förstå Ogdens mening med detta valde vi att ta Bronfenbrennsers utvecklingsekologiska modell, som vi anser visar ett tydligt sätt, hur de olika miljöerna påverkar barnens utveckling och hur obalans i denna modell påverkar barnet.

Bronfenbrennser är en amerikansk psykolog som är upphovsmannen bakom den utvecklingsekologiska modellen. Enligt Andersson (1986) delar Bronfenbrenner in miljöerna i fyra system mikro, meso, exo och makrosystem (figur 1). I dessa system kommer vi att förklara vad vi anser är av vikt. Framför allt mikro och mesosystemet, vilket är i barnets direkta närmiljö. I Mikrosystemet ingår de människor och miljöer som barnet direkt har kontakt med. För att barnet ska utvecklas sunt måste interaktionen mellan miljön/människorna och barnet i detta system vara positiv för barnets välbefinnande. De miljöer vi syftar på i detta fall är familj, kamrater och skola. Mesosystemet innebär interaktionen mellan två närmiljöer som barnet befinner sig i, som exempelvis samarbetet mellan familj och skola. Brister det i detta system, kan det ha inverkan på barnets utveckling. Exempelvis genom att familj och skola inte samarbetar eller kan samarbeta, gör att barnet kan känna sig splittrat. Föräldrarna kanske lär barnet att agera gentemot sina kamrater på ett sätt, medan skolan kanske försöker fostra barnet på ett helt annat sätt. Denna skillnad på uppfostran kan ha betydelse för barnets utveckling.

Figur 1

De paralleller vi ser mellan Ogden och Bronfenbrenner är att miljön spelar stor roll i elevens liv. I Bronfenbrenners utvecklingsmodell är meso och makrosystemet de elementära i individens välmående.

Ogden (2003) anser att ett effektivt förebyggande arbete måste bygga på kunskap om vad som är en god uppväxtmiljö för barn och unga, men också på förståelse för vad individen behöver för att klara av viktiga utvecklingsuppgifter. Dessa problemförebyggande uppväxtmiljöer är förutsägbar miljö, påverkbar miljö och emotionell bekräftande och intellektuellt stimulerade miljö. Genom att bemöta barnet på ett salutogent sätt och stärka deras positiva och starka sidor, kan de få känna sig lika mycket värda som alla andra, även om de har någon form av problem. Vi får då också barn som troligen inte behöver hävda sig på något negativt sätt för att bli sedda hörda och känna att de är speciella.

Vi har tidigare skrivit om hur viktig närmiljön är för barnens utveckling men det primära är den sociala och emotionella intelligensen som behövs för att barnet ska klara sig i samhället. Genom att lära känna våra elever och få veta deras tidigare erfarenheter samt hur deras närmiljö ser ut, kan vi stötta dem vidare i deras sociala och emotionella utveckling. Stödjandet

Makro

Meso

i den sociala och emotionella utvecklingen sker genom Antonovskys salutogena synsätt, där vi tar fram det positiva hos eleverna. Det optimala är, om vi kan få ett positivt samarbete med föräldrarna angående deras barn, vilket Goleman (1997) antyder, eftersom föräldrarna alltid kommer vara de primära i barnens liv.

2:4 Ett förändrat samhälle i förhållande till värdegrunden i skolan

Vi har i vår uppsats bl.a. ifrågasatt hur det kommer sig att skolan har tagit in metoder som SET som ett specifikt ämne. Vi som skriver denna uppsats visste sedan tidigare att läroplanen anger utbildningens värdegrund och dess mål – den bildning och utbildning som samhället skall svara för. En läroplan är därmed det viktigaste kulturdokument i samhället. Skolan har bland annat som uppgift att förmedla och förankra hos eleverna de grundläggande värden som vårt samhälle vilar på, vilket innebär demokratiska normer och värderingar. SOU 1992:94 anser i sitt betänkande att skolans roll och uppgifter hela tiden måste prövas i relation till de samhällsförändringar som sker. Vidare menar (a.a.) att barn och ungdomars livsvärldar påverkas av hur strukturen hos och rollfördelningen mellan familj, skola och samhället är i övrigt.

I kursplanen uttrycks vilka värden, kunskaper och färdigheter som skall överföras från den vuxna generationen till barn och ungdomar. ”Skolan ska fostra. Det innebär att skolan aktivt och medvetet skall påverka och stimulera barn och ungdomar att vilja omfatta våra demokratiska grundläggande värderingar och låta detta komma till uttryck i praktiska vardagliga handlingar.”

Frågor om etik och moral hör hemma i skolans vardagsarbete. Det är sådana frågor som ska tas upp i naturliga sammanhang i alla de situationer som uppstår i skolans vardag. Målet blir då att utveckla elevernas förmåga att göra etiska övervägande som har sin grund både i kunskaper och värderingar.

Som vi skriver i denna uppsats anser också SOU 1992:94 att bland annat familjestrukturen har fått en annan karaktär i detta postindustriella samhälle än tidigare. Enligt (a.a.) så har familjerna blivit mindre, ensamstående föräldrar är vanligare. Kvinnor förvärvsarbetar idag utanför hemmet i samma utsträckning som männen. Familjen som det primära för barnens uppväxt och fostran har kompletterats och delvis ersatts av professionella och samhälliga

institutioner som skola och daghem. En annan sak som har förändrats är att barn idag är mer medvetna om det globala problemen som finns och betydligt bättre orienterade om vad som händer i världen. Detta har i barn idag mer kunskap om pga. den massmedia som finns idag samt den invandring som är i skolan och blir där informerade av sina klasskamrater. Detta leder vidare till att skolan är mer mångkulturellt idag än vad det har varit tidigare.

Vidare skriver SOU i sitt betänkande 1992:94 att skolan måste erbjuda socialt sammanhang så elevernas kunskapsutveckling blir meningsfullt. SOU 1992:94 anser dock att skolan bör ta in massmedian samt datorn till skolan för att eleverna ska kunna få utvecklas med den internationalisering som sker men också för att massmedia och it är något som eleverna kommer att behöva i sitt vuxna liv i framtiden.

Om vi ser till den utveckling som vi tagit upp från SOU´s betänkande 1994:92 samt skolans värdegrund och uppdrag så är det kanske inte konstigt att vi behöver ta in program med social och emotionell träning. Utifrån vår tolkning av detta består skolans uppdrag mycket av att familjen skall fostra barnen för deras framtid. Vi vill dock ha osagt att det behövs specifika program för detta. Kanske är det som SOU skriver i sitt betänkande att frågor om etik och moral går in i alla ämnen. Detta skulle innebära att det inte behövs specifika program för social och emotionell träning.

2:5 Centrala begrepp

SET = Social Emotionell träning. Detta är en pedagogisk undervisningsmetod med fokus på

elevernas utveckling. SET går ut på att arbeta förebyggande mot våld, droger, mobbing depressivitet etc. Detta pedagogiska program tränar elevernas sociala och emotionella förmåga.

Livsviktigt = Materialet som används heter ”Livsviktigt” och för varje årskurs eleverna går i finns det olika böcker och svårighetsgrader. SET programmet är uppbyggt så att följande moment tränas regelbundet och med stigande svårighetsgrad. Det moment som tränas regelbundet är att hantera sina känslor, självkännedom, motivation, empati och social

3 Problemformulering

Vårt syfte är att ge en bild av hur elever och lärare på tre skolor samt fyra klasser på grundskolan uppfattar programmet SET. Vi har i denna undersökning intervjuat elever och lärare samt gjort klassrumsobservationer för att på detta sätt synliggöra hur eleverna uppfattar SET. Genom intervjuerna med lärarna och genom observationerna under lektionerna kunde vi se lärarnas och elevernas förhållningssätt till SET. Våra problemformuleringar började som Reinecker (2004) rekommenderar att vi satte oss in i ämnesområdet och hade fått fram relevant litteratur för vår undersökning. utifrån detta gjorde vi en problemformuleringen som var relevanta för det vi ville undersöka. Reinecker (2004) skriver att problemformuleringen kan ändras löpande under arbetets gång. på detta sätt fick även vi fram slutgiltiga frågeställningar men de har ändrats flera gånger under arbetets gång.

3:1 Huvudfråga

• Vad föranleder att SET ibland förekommer som en del av undervisningen i dagens grundskola?

• Bör man ha SET i grundskolan som ett eget ämne eller ska det genomsyra hela skolarbetet?

3:2 Underfrågor

• Vad är syftet med att införa Social och Emotionell Träning (SET) i skolan? • Hur ser elever och lärare på Social och Emotionell Träning (SET) i skolan?

4 Metod

4:1 Metodval

Vi använde oss av två olika metoder, vilket var kvalitativa intervjuer och klassrumsobservationer. Eftersom vi valde att göra intervjuerna med barn, bestämde vi oss för att samtala med läraren för att få stöd för vilka barn som passade att intervjua. När detta var gjort, kontaktade vi föräldrarna genom brev för att få deras godkännande samt informerade föräldrarna om att deras barn kommer vara helt anonyma, samt att den intervjuinspelning som skulle ske ämnades förstöras så fort det var nedskrivet på datorn. På detta sätt hade vi visat den respekt som Patel & Davidson (2003) skriver att man ska visa de berörda vid intervjuer. Vi är och var själva av den åsikten, att detta är en självklarhet. Den kvalitativa intervjun användes för att fånga barnens syn på hur det är att arbeta med SET. Intervjumetoden användes även för att pedagogerna skulle ge så uttömmande svar som möjligt, på vad de anser om SET som arbetsmetod. Ytterligare en anledning till detta val var, att vi hade valt att arbeta med en så bred åldersgrupp som 6-11 år. Detta gör att de är på olika nivå i språkutvecklingen och vi ansåg inte att vi kunde ställa samma frågor till en 6 åring som en 11 åring.

Vidare valde vi att arbeta med klassrumsobservationer, och förde löpande protokoll. Vi medverkade under tre SET lektioner. Anledningen till att vi valde detta grundar sig på, att vi skulle observera och se hur barn samt lärare agerade under de särskilda SET lektionerna. Genom detta kunde vi se hur elever och pedagoger uttrycker sig under lektionerna. Vi fick också möjligheten att se hur pedagogernas förhållningssätt under dessa lektioner påverkar elevernas engagemang på SET lektionerna. Att arbeta med kvalitativa intervjuer kompletterande med observationer rekommenderar Johansson & Svedener (2004). Genom att få veta vad lärarna anser om SET genom intervjuer och sedan observera hur lärarna agerar under SET lektionerna. Detta eftersom vi anser att det är lätt att säga positiva saker om något och inte mena det. Men enligt oss är det svårare att agera positivt till något man är negativ till.

Med vårt arbete ville vi veta vad eleverna och lärarna själva ansåg om SET med deras egna ord. Sedan kan vi med den kvalitativa intervjun ställa följdfrågor för att nå vårt syfte.

4:2 Urval

Lärarna som intervjuades var inte slumpmässigt utvalda, utan det var lärare som vi tidigare har haft äran att samarbeta med under utbildningen och som arbetar med SET. Vi intervjuade tio elever, som blev utvalda av sin lärare. Att vi valde att läraren skulle välja ut eleverna, grundar vi på att lärarna känner sina elever bäst och vet vilka som klarade av den situation som en intervju innebär med två okända vuxna människor. De som ingick i intervjudelen av vår undersökning var:

• Fritidspedagog 1: kvinna som har arbetat inom skolan i 15 år med vissa avbrott pga mammaledighet. Arbetar idag som fritidspedagog i en skola utanför Malmö. Hon har arbetat med SET i två terminer och är nöjd med SET programmet.

• Fritidspedagog 2: Kvinna som har arbetat inom skolan i 20 år, men varit mamma ledig vid ett par tillfällen. Hon arbetar i en förskoleklass i en skola i Malmö. SET har hon arbetat med sedan 1999 och om inte med just SET, så har hon arbetat med liknande program, eftersom hela skolarbetet ska genomsyras av det synsätt som SET har.

• Lärare: Kvinna som har arbetat som lärare i 8 år, arbetar i en skola utanför Malmö. Hon är handledare för SET i den skola hon arbetar i och har jobbat med SET i tre år. Anser att detta är ett fantastiskt program att jobba efter och med.

• Författare och upphovskvinna till SET i Sverige Birgitta Kimber: • 10 elever i åldersgruppen 6-11 år (fem pojkar och fem flickor)

Vi ville veta hur lärarna använder SET från förskoleklassen till årskurs fem. Vi intervjuade lärare och elever på tre olika skolor fördelade på fyra klasser för att få en uppfattning om vad lärare och elever anser om SET. Vi ville också försöka få en uppfattning om lärarna anser om att SET är schemalagt som ett ämne under skoldagen. Dessutom försökte vi få intervjuer med pedagoger som arbetat med SET sedan 1999, då SET infördes i Sverige. Vi har även intervjuat författaren till läromedlet livsviktigt, Birgitta Kimber.

4:3 Genomförande

Vi använde oss av diktafon (bandspelare) för att intervjua elever och lärare. Vi observerade även lektionerna för att se vad som hände i klassrummet, när lärarna och eleverna använde SET. Vi satt båda med under intervjuerna med diktafon och intervjuerna fördes sedan över till datorn. Detta för att vi skulle analysera och tolka elevernas och lärarnas reaktioner under intervjuerna. Inspelningarna gjorde vi för att helt kunna fokusera på eleverna och lärarna och inte missa någon viktig detalj i deras muntliga svar och i deras kroppsspråk. Våra intervjuer genomfördes under en vecka. Intervjuerna pågick ungefär 30-35 minuter/person. Observationerna under SET lektionen varade i 40-60 minuter beroende på hur länge klassen vi observerade hade SET lektion.

4:4 Analysbeskrivning

Enligt Kvale (1997) ska forskaren läsa igenom intervjuerna och få fram ett allmänt intryck för att sedan gå tillbaka och göra djupare tolkningar av speciella yttranden och på så sätt få ett rättvisande resultat. När vi gick igenom och sammanställde intervjusvaren, tittade vi på likheter samt olikheter i intervjusvaren. Vi granskade materialet noga för att se om vi fått några oväntade svar, som vi kunde använda.

Vidare valde vi att arbeta med klassrumsobservationer som genomfördes med löpande protokoll. Anledningen till att vi valde detta grundar sig på, att vi ville observera och se hur elever samt lärare agerade under de specifika SET lektionerna. Genom observationerna hade vi möjlighet att se om lärarens förhållningssätt och engagemang under dessa lektioner påverkade elevernas engagemang under SET lektionerna. Att arbeta med kvalitativa intervjuer kompletterande med kvalitativa observationer rekommenderar Johansson & Svedener (2004). Vi anser också att detta är de sätt som kunnat ge oss det bästa resultatet utifrån vårt syfte.

I vår analys har vi gått igenom intervjumaterialet som vi har samlat in under vår studie. Det väsentliga för oss har varit, att vi utgått ifrån studiens syfte och att analysera materialet utifrån detta.

Under sammanställningen av intervjuerna har vi utgått från de tio elevintervjuerna samt de tre lärarintervjuerna. Vi kommer att lyfta fram citat, som vi anser är relevanta utifrån studiens syfte.

Anledningen till att vi använder citat i vårt arbete är att det blir mer intressant för läsaren, det ger även läsaren en möjlighet att försöka förstå vår tolkning av materialet.

Vi författade ett brev till föräldrarna (bilaga 1) där vi skrev att vi är två studenter som skriver ett examens arbete och att vi behöver deras tillåtelse att intervjua deras barn, samt att vi kommer att vara med under lektionerna. Vid några observationer delades klassen vilket ledde till att vi tog en grupp var, annars gjorde vi dem tillsammans. Vi förde löpande protokoll och skrev vi ner allt som var relevant för oss. Som avslutning av observationerna satte vi oss ner och läste igenom våra anteckningar för att slutligen göra en sammanställning av just den klass vi observerat.

4:5 Forskningsetiska övervägande

Vi har samtalat med intervjupersonerna personligen och frågat om de ville ställa upp för intervju med oss. Eftersom vi även valde att intervjua barn så skickade vi ut ett brev till föräldrarna för deras godkännande om deras barn fick intervjuas. I brevet (bilaga 1) informerades föräldrarna om intervjuns syfte samt hur intervjumaterialet skulle användas. Enligt Johansson och Svedner (2004) ska målsman informeras och tillfrågas om barnet som inte är myndigt får medverka. Vidare informerades samtliga berörda om att allt material kommer att vara anonymt. Detta genom att varken skolans eller intervjupersonens namn kommer att skrivas ner. Inga namn sägs under inspelningen av intervjun (Johansson och Svedner, 2004).

5 Resultat

Vår studie grundar sig på tre klassrumsobservationer samt 14 intervjuer bestående av tre lärare och tio elever mellan 6 – 11 år. Vi intervjuade även författaren Birgitta Kimber. Efter sammanställning av våra intervjuer och observationer, organiserades materialet under rubrikerna Elevernas tankar om vad SET är. Metodens effektivitet och avslutningsvis Tar

skolan hand om media utbudet? Vid sammanställningen av det material som vi samlat ihop

under denna studie jämförde vi lärarnas intervjuer med deras agerande under klassrumsobservationerna. Vad det sedan anbelangar sammanställningen av elevernas intervjuer jämfördes dessa sinsemellan. Vi jämförde vad de olika eleverna svarade på frågorna och tittade sedan på likheter samt olikheter mellan deras svar.

5:1 Elevernas tankar om vad SET är

Under intervjun tillfrågade vi eleverna om de visste vad SET är, svaren vi fick var olika. Eleverna visste vad SET var, dock så uttryckte de deras syn på SET på olika sätt. Eleverna har haft SET lektioner ett antal gånger. Vad tänker de på under lektionen eller är det läraren som inte är tydlig nog? Det var likväl ingen av dessa elever som tänkte på vad man hade pratat om under SET lektionen när den var slut. När vi frågade eleverna vad SET är för något fick vi svar som dessa:

”ähh hur man beter sig, att man ska vara snäll, ja.

”Jag vet inte riktigt. Tystnad. Jag har för mig att läraren sa så här till mig. Det är något livsviktigt eller nått sånt”.

”Jag vet inte riktigt, men det beror ju på vad det handlar om och sånt. Om man har haft det en gång så vet man ju vad det är och sånt. Har man haft det en gång SET så vet man ju vad det är och då tänker jag på hur man ska uppföra sig mot sin kompis. Det är det jag tänker på”.

Vi har gått igenom alla tio elevintervjuerna och de svar som upprepades var hur man beter

sig, bra kompis och livsviktigt. Kan det vara så att eleverna vet men inte kan utrycka sig bättre? För att SET som arbetsmetod ska lyckas bör eleverna veta vad de håller på med och se det meningsfulla i det. Lärarna måste vara mer tydliga och upprepa innebörden av SET. Vi tror att det därför det inte har fungerat i alla klasser samt att lärarna ska tro på arbetsmetoden och vara positivt inställda till den.

Analys: Enligt Andersson (1986) som använder Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell anser att interaktionen i mikrosystemet är av stor vikt för elevers välbefinnande och utveckling. En av tankarna med SET är enligt Kimber (2004) att barn och ungdomar ska fungera bättre tillsammans vilket de lär sig i interaktion med varandra och lärarna. Om man sammanfattar de teorier med varandra samt de svar som eleverna har gett oss så är enligt oss elevernas syn på SET hur man bör vara gentemot andra medmänniskor.

5:2 Metodens effektivitet enligt lärarna

Eleverna tillfrågades om de tänkte på SET efter att de haft en SET lektion. Eleverna svarade att de inte tänkte på SET efter lektionstid utan att tankarna var på annat håll, att de glömt vad de pratat om när de lämnade rummet och tänkte inte så mycket på SET. En elev sa följande när vi frågade om hon tänkte på SET efter lektionen:

Nej jag har glömt det när jag går ut från det här rummet. Jag tänker inte så mycket när jag går ut här utan då tänker jag på något annat”.

När vi utvärderat intervjuerna från lärarna anser de att arbetssättet var bra och att eleverna blir mer uppmärksammade på sitt handlande. Vidare berättade lärarna att de tyckte att eleverna hade blivit bättre på att berätta hur de känner, att eleverna kan sätta ord på sina känslor samt hur en bra kompis ska vara. Lärarna ansåg också att eleverna tänker ett steg längre nu än tidigare efter att de har arbetat med SET ett tag.

Av de tre lärare som intervjuats, hade alla arbetat med SET i minst ett år. Alla var överens om att SET är ett bra pedagogiskt program samt att det var positivt att ha det under lektionstid. Vad vi fick reda på under en intervju var att alla lärare inte är lika engagerade i SET. Vi ställer oss då frågan hur arbetet blir bra om inte läraren är positiv till arbetsmetoden. Svaret vi

fick var att många lärare tror att bara för att man jobbar utifrån böckerna så kommer allt bli bra. En lärare som vi intervjuade sa så här om litteraturen som användas under SET lektionerna.

Det är inte böckerna det handlar om utan det är du som pedagog, ditt förhållningssätt gentemot barnen som är det viktigaste. Det är ett pågående arbete under sex timmar per dag som ger någonting. Läraren kan arbeta med SET varje dag med sina elever genom att vara positiv och berömma eleverna….jag skulle kunna strunta i böckerna, men det är vissa lärare som inte förstår det utan de tror att det är böckerna och själva metoden som ger någonting. Böckerna är bara ett komplement för de lärare som inte förstår att det är det positiva som ska genomsyra hela arbetet. (Lärare)

Under en klassrumsobservation som gjordes delades pojkar och flickor åt. Pojkarna fick sitta ute i korridoren vid ett ovalt bord och flickorna på golvet i ett klassrum bredvid. Det kunde uppfattas som lite jobbigt, då folk gick omkring i korridoren. Ingen tog hänsyn till att eleverna satt där och pratade. De blev störda varje gång någon gick förbi. Det var mer intressant att titta på dem som gick förbi, än att lyssna till vad läraren sade. Eleverna började med att berätta vilka regler som SET har. Läraren frågade hur det hade gått med läxan. Det visade sig att åtta av 14 hade glömt att göra den. De fick bakläxa. En elev smällde med pennan och störde de andra eleverna. Läraren sa ifrån ”tyst du stör de andra, har du glömt reglerna”.

De fick en uppgift att skriva ner hur de känner sig när de är orättvist behandlade. Vissa elever började direkt medan andra tog lite tid på sig. Läraren gav beröm och kritik om vart annat ”vad fint ni sitter, tyst och stilla men det händer inte ofta”. Något hände lite längre bort och då säger hon ”ni där, tysta med er”. Läraren tjatade ”sitt ordentligt, ni är okoncentrerade” och slutade med att säga ”stäng boken”. Det kändes inte bra att sitta där och lyssna på eleverna och läraren eftersom vi som observatörer ansåg att det inte gick rätt till när de hade SET lektionen, det var för mycket ilska ingen var nöjd allra minst läraren. En elev sa det är inte lönt jag får ändå hela skulden på vad som försiggår här och hemma.

Analys: Det vi avläste utifrån intervjuerna samt observationerna är att lärarna anser att SET är ett bra arbetsprogram. Detta är inget som vi ifrågasätter. Det som vi dock ifrågasatte efter vår analys är om metoden verkligen är så effektiv eftersom eleverna inte tänker på vad som sagts eller gjorts under lektionen. Har lärarna misslyckats att förmedla vad SET går ut på eller är

eleverna bara allmänt oengagerade i just det ämnet som läraren tar upp. Ogden (2003) anser att skolan är en central arena för elevers möjligheter att utveckla social kompetens. De lektioner vi observerade innebar att läraren samtalade med eleverna och att inte eleverna som samtalade med varandra. Under de SET lektioner vi observerade fick eleverna en uppgift som kunde innebära att rita eller skriva något, även detta skulle göras individuellt. Läraren har heller inte gett eleverna en fördjupad kunskap med tanke på att de aldrig reflekterar över vad de samtalat om under SET lektionerna. Detta är ju enbart vad vi har kunnat avläsa utifrån de intervjuer samt observationer vi gjort under denna studie. Huruvida resultatet hade blivit detsamma, om det hade gjorts en djupare och längre undersökning, kan vi inte svara på.

5:3 Orsaken till varför SET används

Vi ställde oss frågan vad det kan vara som gör att vi har tagit SET in i skolan som ett eget ämne? Detta ledde till att vi frågade lärarna vad de trodde var orsaken till att vissa skolor i Sverige har tagit in SET som ett eget ämne. Vi frågade även Birgitta Kimber under intervjun vi hade med henne. Det som alla lärare samt Kimber sa var att anledningen till att man behövt ta in SET som ett ämne i skolan idag beror på att barnen påverkas mera av media och att föräldrarna inte har lika mycket tid för sina barn som tidigare. En lärare sa under intervju:

IT utvecklingen tror jag är en del i det hela att för många gånger så är du ensam när du tittar på TV, du är ensam när du spelar spel eller så är man kanske två eller tre eller vad man nu är och tittar på detta. Men det är ju inte direkt något samspel man lär sig, inte gruppens samspel, hur man ska uppföra sig mot varandra och hur man ska vara i vardagen och så. Så det är väl det som vi missat på något sätt

Vidare sa författaren Birgitta Kimber under intervjun:

Jättesvårt att säga vad det beror på. Det kan bero på många olika orsaker, mindre resurser i barnomsorg och skola, föräldrar jobbar mer, tror jag och man kan säga media påverkan är större idag. Den generation som växer upp nu är den första generation som växer upp med ett mediabruk där vuxna inte kan kontrollera. Och TV där hela världen exponeras som aldrig förr.(Kimber intervju 08-11-06)

Dessa intervjuer ledde till att vi började fundera på om eleverna använde media och datorer så mycket som vi fått antydan om i intervjuerna med lärarna. Därför ställde vi frågan till

eleverna hur en dag såg ut för dem från det att de gick upp till att de gick och la sig. Anledningen att vi ställde frågan berodde på att vi inte ville att eleverna skulle direkt tala om deras media användning, det skulle komma spontant från eleverna när de berättade om sin dag.

De elever som intervjuades använde media eller datorn på olika sätt, några av flickorna berättade att de tittade på tv innan de gick till skolan, direkt när de kom hem från skolan sedan gjorde de läxorna och fortsatte sedan titta på tv. Till skillnad från flickorna som intervjuades berättade pojkarna att de ofta träffade någon kompis och spelade tv-spel eller x-box. Det var nästan ingen av eleverna som intervjuades som träffade kompisar och hittade på saker utomhus och träffade man kompisar var det sällan fler än tre åt gången. En gemensam nämnare för eleverna som intervjuades var att föräldrarna kom sällan och hämtade dem från fritids tidigare än klockan fyra. När det gällde de elever som gick i årskurs fyra och fem som intervjuades så var de oftast hemma ensamma till klockan fem eller sex.

Analys: Media och datorn tar upp mycket av elevernas fritid precis som lärarna sa under intervjuerna. Birgitta Kimber nämnde något i intervjun och det är att hela världen exponeras som aldrig förr i tv samt att vuxna inte har någon kontroll på vad deras barn tittar på, på tv eller vad de gör vid datorn. Enligt Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell (Andersson, 1986) anser han att barn utvecklas med den närmiljö de befinner sig och den primära miljön är den som barnen har en direkt kontakt med vilket innebär exempelvis familj, vänner, skola media, datorer och ev. idrottsklubb. Antonovsky (1991) anser att ett starkt KASAM är av oerhört stor vikt för oss människor för att vi ska förstå vår omvärld. Barnen ser på tv ensamma vilket kan innebär att de ser ex. ihjälskjutna människor från något krigsdrabbat land på nyheterna eller de kanske tittar på pornografi som innehåller detaljerade bilder. Hur ska våra barn veta vad som är rätt och fel om det inte finns någon vuxen i deras närhet som pratar med dem om vad de sett, hjälper baren att ge dem svar på frågorna som exempelvis vad de sett på nyheterna?

5:4 Sammanfattning av intervjuer och observationer

De tre lärare som intervjuades var alla överens om att SET är ett bra pedagogiskt program och att lärarna tyckte det var positivt att ha SET under lektionstid. Materialet som används är positivt och att eleverna utvecklas. Man har dock inte gett dem en fördjupad kunskap med tanke på att de aldrig reflekterat över vad de samtalat om under SET lektionerna. Efter lektionen var det nästan inga elever som tänkte på vad man hade pratat om under SET lektionen, förutom vid enstaka tillfälle.

En lärare påpekade att det viktigaste med SET var, att ha ett positivt synsätt och att det är pedagogen i sig som måste rannsaka sig själv och vara positiv då blir arbetet ännu bättre. Eleverna hade alla sin egen tolkning till vad SET var men det som eleverna hade gemensamt var att de aldrig funderar på SET efter lektionstid. Kanske det inte är metoden och kunskapen om denna som skapar en utveckling bland eleverna, utan själva processen att få brottas med etiska och moraliska frågor som påverkar eleverna positivt.

Svaren vi fick av lärarna var inte oväntade. Vi ska inte generalisera, men nästan allt beror på att föräldrarnas roll idag har blivit allt svagare och att media, TV och data har en stor påverkan på dagens barn och unga. Vidare frågade vi eleverna, som intervjuades, hur deras vardag ser ut. Mycket riktigt stämde det överens med lärarnas svar. De flesta av de elever som vi intervjuade berättade, att de spenderade mycket tid på fritids men också att de tittade mycket på TV och spelade dataspel, vilket överensstämmer med lärarnas svar.

Det vi kan avläsa genom våra intervjuer och observationer är att lärarna tycker att arbetsprogrammet SET är positivt och att de kan se en utveckling hos eleverna på ett sådant sätt att eleverna diskuterar mera med varandra vid dispyter. Dock har barnen ingen större förståelse för vad SET innebär men ser fram emot att få rita och skriva.

Enligt läraren som vi intervjuade samt elevernas yttrande om att de positiva med SET är att de får rita och skriva så anser vi att SET bör vara integrerad i alla skolämnen. Om man granskar läroplanen så kan man se att det SET syftar till, är vad som genomsyrar hela värdegrunden i Lpo 94.

För att man ska utvecklas socialt och emotionellt är det som Goleman (1997) säger att denna utveckling sker i interaktion med andra och att hela skolan borde genomsyras av social och emotionell träning. Goleman skriver också att alla vet vi om det vi är dåliga på och inte det vi är bra på och därför bör vi som lärare förstärka de starka sidorna eleverna har, så att de får lära sig vad de är duktiga på. Detta innebär att man måste vara positivt inställd till eleverna och berätta för dem hur duktiga de är istället för att berätta hur dåliga de är på vissa saker. Detta ställer krav på oss som lärare att kunna se positivt på alla barnen och också visa dem ett positivt synsätt och vända ryggen till det negativa. Löfquist (1999) skriver att skolan ofta ser att barn som går utanför skolans ”normala” ramar har problem utanför skolan och är ett problem på grund av detta. Vidare anser han att det kanske är så att vi lärare inte borde se eleverna som ett problem utan se att det kan vara vi som lärare som är problemet och borde rannsaka oss själva.

6 Diskussion

När vi bestämde oss för att skriva om Social och Emotionell Träning, var vi båda mycket positiva till detta program, men under resans gång började vi tvivla. Behöver man verkligen ha SET som ett eget ämne i grundskolan? Eller skulle man kanske integrera SET i alla ämnen så att hela skoldagen genomsyrades av social och emotionell träning?

Vårt arbete har som tidigare skrivits genomförts med kvalitativa intervjuer samt kvalitativa observationer. Intervjuerna har enligt oss varit ett bra arbetssätt för att samla in ett empiriskt material utifrån vårt syfte. Dock kan vi känna att det är svårt att intervjua yngre barn som exempelvis de 6-åringar vi har mött. Vi har också märkt att det är av oerhört stor vikt att vi som intervjuare har ett språkbruk på elevens nivå. Den språkliga nivån har varit mycket varierande hos alla de elever vi intervjuat. Detta har gjort att vi har fått tänka till ordentligt hur vi ska formulera frågorna. Vi anser att man aldrig kan ha frågorna helt klara före intervjuerna. Detta för att de behöver ändras från intervju till intervju. Dock anser vi att det har varit en mycket bra metod att använda sig av för att nå fram till vårt resultat och det har utvecklat oss att försöka tolka saker ur barns perspektiv. Vi har också lärt oss att svaren inte alltid blir vad man förväntar sig från början, med detta anser vi att när man arbetar med intervjuer bör man inte ha svaren själv eftersom det är den intervjuade som har svaren. Observationerna har varit givande eftersom det lärarna sa under intervjuerna inte alltid överensstämde med hur de agerade under SET lektionerna. Dock kunde vi se att det eleverna sa överensstämde med hur de agerade under dessa lektioner. Eleverna visade ett stort intresse för att få rita och skriva under dessa timmar precis som de sa under intervjuerna.

Vi hade inte velat göra vår undersökning på något annat sätt än på det vi har gjort under detta arbete. Det vi dock hade velat göra är, att göra undersökningen lite större med fler intervjuer för att få en bredare syn på vad elever och lärare har för tolkning av SET:s syfte. Resultatet grundar sig på de intervjuer och observationer som vi har genomfört vilket vi anser är för få, för att få ett bredare resultat.

Under våra intervjuer med lärarna och eleverna ändrades vårt tankesätt om själva SET -programmet. Från början tog vi för givet att SET var en bra arbetsmetod och att den bör var lektionslagd. Under intervjuerna insåg vi att eleverna inte tänkte på SET efter det att lektionen

var slut utan att de hade viktigare saker att tänka på. Detta gjorde att vi blev tveksamma till metoden och dess effekt på eleverna. Vad är orsaken till att eleverna inte tänker på SET? Problemet anser vi ligger mycket hos lärarna eftersom alla lärare inte är lika engagerade i SET. En lärare som intervjuades sa att förhållningssättet till eleverna är A och O.

Läraren bör enligt oss se ur Bronnfenbrenners modell (Andersson, 1986) och vad eleverna har för erfarenheter och kunskaper från andra närmiljöer samt hur samarbetet är mellan dessa närmiljöer. Vi anser precis som Ogden att ett förebyggande arbete måste bygga på kunskap om vad eleverna behöver för att klara vardagen. Anledningen till att vi anser detta är för att läraren ska få en uppfattning om eleverna och kunna bemöta dem på deras kunskaps- och erfarenhetsnivå. För att skolan ska kunna stötta eleverna i deras utveckling i de tre huvudbegrepp som Antonovsky (1991) menar ingår i en människas KASAM krävs att skolan har en insikt i elevernas tidigare erfarenheter samt vilken syn eleverna har på sig själva. Genom att ha en insyn i elevers erfarenheter från personer i barnens närmiljö kan vi också få en förståelse för elevernas syn på sig själva. Detta leder oss till Antonovskys salutogena synsätt eftersom vi genom att veta elevernas starka sidor kan förstärka dem i allt det positiva de har.

Under en observation som gjordes i en klass mötte vi en lärare, som hade ett negativt agerande mot klassen. Vi anser att hon tjatade på ett negativt sätt som smittades av sig på elevernas agerande. Därför anser vi att det är lärarnas handlande och syn som måste förändras gentemot eleverna, för att arbetet ska bli positivt. I teoridelen skrev vi att Goleman (1997) anser att det är av oerhörd vikt att vara positiv gentemot eleverna eftersom de oftast vet sina brister men inte är medvetna om sina positiva sidor.

Vi ställde oss frågan vad är elevernas verklighet? Om vi tolkar utifrån det resultat vi har fått så består elevernas verklighet av data och media. Den viktigaste sociala arena eleverna har är skolan där de kan kommunicera i interaktion med varandra och bearbeta det de har sett på TV, exempelvis nyheterna. Hur stor påverkan har media till att SET har blivit ett ämne för sig i vissa grundskolor? Ska vi lägga hela skulden på media och samhället för att det ser ut som det gör idag? Föräldrarna måste jobba mer och tillfredställa sina barn genom att köpa presenter. Juul och Jensen (2003) anser att föräldrar idag försöker ge sina barn det de själva inte fick som barn, detta sker utan at reflektera över om de ger sina barn den barndom de önskar dem. Exempelvis så de föräldrar som har varit tvungna att lyda och inte har haft något inflytande i

hemmet, låter nu sina egna barns lust mer eller mindre styra hela familjens privatliv. Resultatet till detta ger oss frustrerande, krävande och socialt dåligt fungerande barn.

Kimber anser att en av orsakerna är mindre resurser i skolan och att föräldrarna arbetar mer. Är data så negativt? Var man än kommer idag så måste man kunna data, hur många vuxna spelar dataspel eller använder sig av Internet? Vi anser att eleverna kanske skulle visa mer engagemang vid diskussioner om känslor, empati och problem om man talade utifrån deras verklighet vilket vi anser ligger mycket på vad eleverna tittar på för program på TV och datorn.

Genom att utgå från barnens tidigare erfarenheter från deras närmiljöer kan vi arbeta på ett salutogent synsätt och på detta vis utveckla dem i deras svagheter genom positiv förstärkning samt styrka dem mer på deras starka/positiva sidor. På detta sätt får vi barn som har större tro på sig själva. Detta i sin tur innebär att de inte behöver hävda sig på ett negativt sätt gentemot sina medmänniskor både idag och i framtiden.

Våra slutsatser överensstämmer med det som Kimber skriver (2004) om elevers utveckling beror på olika risk och skyddsfaktorer på olika nivåer (s.13) som finns i deras liv. Det primära i elevernas liv är deras närmiljö. Alla elever växer inte upp med en silversked i munnen, verkligheten ser annorlunda ut beroende på vilken socioekonomisk status man har i dagens samhälle.

Vi anser att SET inte behövs som ett eget ämne i skolan utan med rätt attityd från läraren samt att social och emotionell träning ska integreras i alla skolämnen anser vi att eleverna kommer att bli positiva Detta påstående grundar vi också på efter de intervjuer vi haft med pedagogerna. Det som dock ligger oss närmast hjärtat är att vi en dag gör en stor undersökning på social och emotionell träning fast då inte som ett schemalagt ämne. Det hade varit intressant att se hur eleverna hade utvecklats socialt och emotionellt men också hur klimatet i skolan hade blivit om vi hade använt oss enbart av det salutogena synsättet. Att integrera det salutogena synsättet med social och emotionell träning i alla ämnen för att se hur dessa elever utvecklades. För vad vi har förstått, så ska man ha det positiva tänkandet hela tiden. Vår tolkning av läroplanen är att det positiva tänkandet ska genomsyra hela skolan.

Vidare anser vi att det salutogena bör genomsyra hela skolan. På detta sätt får eleverna känna sig mer delaktiga i sin undervisning när de berättar om sina intressen. I det stora hela är det

läraren som ska vara trygg i sig och kunna förmedla de viktiga budskapen till eleverna att alla är värda lika mycket och att det finns något fint i alla.

Källförteckning

Andersson, B E. (1986) Utvecklingsekologi. Lund: Studentlitteratur.

Antonovsky, Aaron. (1991) Hälsans Mysterium. Köping Natur och kultur.

Goleman, Daniel. (1997) Känslans Intelligens. Finland: Wahlström och Widestrand.

Johansson, Bo och Svedner, Per Olov. (2001). Examensarbete i lärarutbildningen

Undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: kunskapsförlaget. Lund:

Studentlitteratur.

Juul, Jesper och Jensen, Helle (2003) Relationskompetens i pedagogernas värld. Stockholm: Runa

Kimber, Birgitta. (2004), Att främja barns och ungdomars utveckling av social och emotionell

kompetens. Ekelunds förlag.

Kvale, Steinar. (1997), Den kvalitativa forsknings intervjun. Lund: Studentlitteratur.

Lärarförbundet, (2002). Lärarenshandbok. Skollag, läroplaner, Yrkesetiska principer. Solna: Tryckindustri Information.

Löfquist, Staffan (1999). Den bångstyriga verkligheten: Har det svenska systemskiftet haft

någon betydelse för arbetet med elever i behov av stöd? Avhandling, Statsvetenskapliga

Institutionen, Umeå: Umeå Universitet.

Ogden, Terje. (2001), Social kompetens och problembeteende i skolan kompetensutvecklande

och problemlösande arbete. Liber.

Patel, Rauna och Davidson, Bo. (2003) Forskningsmetodikensgrunder. Lund: Studentlitteratur SOU 1992;94. Skola för bildning, huvudbetänkande av läroplanskommittén. Stockholm allmänna förlag.

SOU 1997:57. Socialdepartementet, Att växa bland betong och kojor. Stockholm: Fritzes.

Zackari, G & Modig, F (2000) Värdegrundsboken: om samtal för demokrati i skolan. Stockholm: regeringskansliet, utbildningsdepartementet.

Elektroniska referenser

http://www.bokus.com/b/9146173226.html uppdaterad 061215 http://www.oru.se/templates/oruExtNormal____29576.aspx

Bilaga 1

Hej föräldrar!

Vi är två lärarstuderande som just nu arbetar med vårt examensarbete som ska

handla om Social och Emotionell Träning.

Vi kommer att genomföra 4-6 elevintervjuer per klass i 3 olika skolor. För att få

information för vårt arbete behöver vi ställa några frågor om SET till ert barn.

Vi ber därför om ert godkännande att få göra dessa intervjuer. Vi vill också med

detta brev informera om hur intervjun kommer att gå till och hur materialet

kommer att användas.

• Vi kommer att intervjua och spela in intervjun med ert barn på en

bandspelare.

• Inspelningen kommer inte att innehålla barnets namn eller skolans namn

utan enbart barnets ålder. På detta sätt kan inte erat barns identitet

avslöjas på något.

• När detta examensarbete sedan är klart och vår examinator har godkänt

oss kommer även dessa inspelade band att förstöras.

Intervjun kommer att hållas ________________ den____________

Vi skulle bli mycket tacksamma för svar snarast och vi hoppas att ert barn kan

medverka.

Med vänlig hälsning Angelica Bystedt och Blerime Hisa

Härmed tillåter jag att mitt barn ____________________________ deltar i

intervjun för examensarbetet om SET där jag lovats att varken mitt barns eller

skolans namn kommer att vara med.

Förälderns namnteckning____________________________________

Datum________________________

Bilaga 2

Intervjufrågor till eleverna

• Om jag säger Social och Emotionell Träning (SET) vad tänker du på då? • Kan du berätta om hur en SET lektion går till.

• Kan du berätta om hur du använder det du lär dig på SET utanför de direkta SET lektionerna.

• Hur ser en dag ut för dig från det att du vaknar till det att du går och lägger dig.

Följd frågor har uppkommit i varierande form detta eftersom vi har arbetat med kvalitativ intervju.

Bilaga 3

Intervju frågor till pedagogerna

• Hur länge har du arbetat med SET? • På vilket sätt har du sätt resultat?

• Hur kom ni i kontakt med denna metod?

• Anser du att alla dina kolleger lika engagerade?

• Vad har du för åsikt om att SET ligger under lektionstid? • På vilket sätt ser du att barnen utvecklas socialt?

• På vilket sätt ser du att barnen utvecklas emotionellt?