Malmö högskola
Lärarutbildningen
Individ och Samhälle
Examensarbete
15 högskolepoäng
Sverigedemokraterna – en textanalys
-
en granskande analys av ett partis politiska texter
”Sweden democrats” – a textual analysis
- a critical study of political texts
Erik Persson
Lärarexamen: 270p
Samhällsvetenskap och lärande Slutseminarium: 2008-06-04
Examinator: Lars Pålsson Syll Handledare: Jan-Anders Andersson
Abstract
The purpose of this dissertation is to examine and present six different texts produced by the Sweden democrats. This examination focuses its attention on the content and the technique of the arguments present in the texts. In addition, the results will be put in relation to the steering documents for the Swedish school system. The aim is to observe common features regarding content and technique present in the texts. More specifi-cally, I will examine how the texts produced by the Sweden democrats pose a problem to the Swedish school system. In this particular study, data were collected through a selection which resulted in six different texts representative for the Sweden democrats. In addition, to display a broader picture of the party, the texts are written by different writers.
Having carried out this particular study, certain conclusions can be drawn. To begin with, the texts are comprehensive and treat similar issues, namely anti-multiculturalism and condescension against the establishment. Secondly, there is a difference regarding content depending on the receiver of the text. Finally, there is a discrepancy between the content of the arguments in the analysed texts and the steering documents of the Swed-ish school system. This is particularly noticeable when it comes to multiculturalism and the treatment of foreign people. However, the results also show that there are some similarities regarding maintenance of the Swedish culture.
Keywords: anti-establishment anti-multiculturalism, nationalism, steering documents
Sweden democrats, textual analysis.
Innehållsförteckning
1. Inledning... 4
1.1 Syfte och frågeställningar... 5
1.2 Metod... 5
1.3 Material... 6
1.3.1 Primärmaterial...6
1.3.2 Sekundärmaterial ...6
1.4 Avgränsningar och urval ... 7
2. Teori och begrepp... 9
2.1 Invandringen... 9
2.2 Utanförskapsteorin ... 9
2.3 Den klassiska retoriken... 10
2.4 Ideologikritik ... 11
3. Bakgrund - En beskrivning av Sverigedemokraterna ... 13
4. Resultat - Sverigedemokraternas texter ... 16
4.1 Text 1 – Islamiseringen av Sverige ... 16
4.1.1 Innehåll – ”Islamiseringen av Sverige”...16
4.1.2 Den klassiska retoriken ...17
4.2 Text 2 – ”Odemokratisk behandling av SD?” ... 18
4.2.1 Innehåll – ”Odemokratisk behandling av SD?” ...18
4.2.2 Den klassiska retoriken ...19
4.3 Text 3 – ”Ni dumförklarar väljarna” ... 20
4.3.1 Innehåll - ”Ni dumförklarar väljarna”...20
4.3.2 Den klassiska retoriken ...21
4.4 Text 4 – ”Ska Sverige vara svenskt?” ... 22
4.4.1 Innehåll – Ska Sverige vara svenskt?...22
4.4.2 Den klassiska retoriken ...23
4.5 Text 5 - ”Den nya våldtäktsvågen”... 24
4.5.1 Innehåll - ”Den nya våldtäktsvågen” ...24
4.5.2 Den klassiska retoriken ...25
4.6 Text 6 – ”Självföraktet är det värsta” ... 27
4.6.1 Innehåll – ”Självföraktet är det värsta”...27
4.6.2 Den klassiska retoriken ...28
5. Resultat - Sverigedemokraterna och skolan ... 30
5.1 Skolan ... 30
5.1 Sverigedemokraternas skolpolitik ... 31
6. Slutsats och diskussion ... 33
6.1 Texternas innehåll... 33
6.2 Sverigedemokraterna och skolan... 36
6.3 Metod- och materialkritisk diskussion ... 38
7. Referenser... 40 Bilaga 1 – De analyserade texterna
1. Inledning
Den svenska politiken på nationell nivå har under det senaste seklet bestått av 7-8 eta-blerade riksdagspartier. Mellan dessa partier har de svenska riksdagsmandaten fördelats mellan varje riksdagsval. (www.val.se, 080410). Med undantag från valet 1991, då Ny demokrati fick 6,7 % i riksdagsvalet, har denna politiska struktur varit konsekvent inom det politiska klimatet i Sverige (www.scb.se, 080525). I valet 2002 började den politis-ka skådeplatsen få ta del av en ny debatt. Efter Ny demokratis främlingsfientliga politik i början av 90-talet har de etablerade partierna fått arbetsro gällande bemötandet av främlingsfientliga åsikter. På den politiska arenan återfanns efter valet 2002 ett parti med som synes främlingsfientliga åsikter; Sverigedemokraterna, vilket utgör det största partiet utanför riksdagen.
Sverigedemokraternas framsteg kan i framtiden också påverka skolan och dess vär-degrund. Jag anser att det därför är intressant att genomföra en granskning av Sverige-demokraterna, där deras åsikter hamnar i fokus. Det är viktigt för alla lärare att ifråga-sätta partier som har åsikter som inte stämmer överens med skolans värdegrund. Lärare i den svenska skolan har en mycket viktig uppgift då det kommer till att bemöta främ-lingsfientliga åsikter. När ett nytt parti som beskrivs som främlingsfientligt befinner sig på den politiska arenan är det viktigt att skolan är konsekvent gällande hanteringen av ett sådant parti. Läroplanen tar fasta på de grundläggande värden som skolan har som uppgift att förmedla till eleverna, värden som skolan ska stå upp för. I min kommande lärargärning ser jag det som viktigt att ge elever kunskaper i att objektivt kunna granska politiska partier och deras texter.
I den här uppsatsen är det min tanke att belysa och lyfta fram de argument och det innehåll som Sverigedemokraterna framhäver i sina texter. Det vill säga det material som gjort att det finns väljare som numera ser Sverigedemokraterna som ett politiskt alternativ till riksdagen, landstingen och kommunfullmäktige. Det är också min mening att föra samman framförallt innehållet i Sverigedemokraternas argument och att pro-blematisera situationen i förhållande till den svenska skolan. Undersökningen är en
in-nehållsanalys där Sverigedemokraternas åsikter kommer att framhävas och resultatet jämförs sedan med styrdokumenten som representerar skolans värdegrund.
1.1 Syfte och frågeställningar
Eftersom Sverigedemokraterna har gått ifrån att vara ett parti med högerextrema åsikter till ett, i alla fall enligt dem själva, ”vanligt” parti kan det vara intressant att studera de-ras argumentation och texter. Uppsatsens syfte blir således att studera och presentera Sverigedemokraternas innehåll, argumentationsteknik och i ett vidare perspektiv jämfö-ra resultatet med skolans värdegrund. Mina frågeställningar i denna uppsats blir följan-de:
• Vilka gemensamma textanalytiska delar återfinns i Sverigedemokraternas tex-ter?
• Hur använder Sverigedemokraterna texters innehåll och texters utformning för att nå fram med sitt budskap?
• På vilket sätt utgör Sverigedemokraternas texters innehåll ett problem i jämfö-relse med skolans värdegrundsdokument?
1.2 Metod
För att försöka uppnå syftet med denna uppsats krävs det att flera olika moment genom-förs. Uppsatsens metod är därför att genomföra innehållsanalyser av sex artiklar utgivna av Sverigedemokraterna. För att kunna besvara frågeställningen kring den textanalytiska teknik som partiet använder kommer också en analys utifrån den klassiska retoriken att genomföras utifrån varje text. Gemensamt för innehållsanalysen och den klassiska reto-riken är att uppsatsen kommer att fokusera på de textpassager som anses vara de mest adekvata.
Inledningsvis kommer textens tes att presenteras och definieras enligt nedan beskri-ven teori. Där texten inte har en klar tes kommer en subjektiv bedömning att definiera tesen. Därefter är det min mening att lyfta fram textens viktigaste delar. Med hjälp av den klassiska retorikens begreppsapparat kommer texterna delas in i 4-5 olika delar be-roende på textens struktur och längd. Varje textdels huvudsakliga egenskaper kommer
sedan att identifieras. Vidare kommer även texternas argumentation och vissa utvalda ord att analyseras. Detta för att ytterliggare precisera den möjliga teknik som Sverige-demokraterna använder sig av.
1.3 Material
Primärmaterialet till denna uppsats består av texter publicerade av eller med någon di-rekt anknytning till Sverigedemokraterna. Det är min mening att texterna ska vara av stor variation, detta för att täcka upp så många delar av Sverigedemokraternas publika-tioner så att det ger en tillräcklig bild av partiets textutgivelser. Exempel på en sådan variation är att texter hämtats från både regional nivå och från riksnivån. Detta val kommer sig av att partier och framförallt Sverigedemokraterna ibland skiljer sig åt i åsikter beroende på om man studerar den regionala nivå eller den mer rikstäckande ni-vån.
1.3.1 Primärmaterial
Sverigedemokraternas publikation utgörs dels av ett rikligt material på Internet där fler-talet artiklar publiceras. En stor del av publikationen utgörs också av artiklar i partiets egen tidning SD-kuriren. Tidningen har en historia lika lång som partiet men tidigare under namnet Sverige - kuriren. 1999 fick nuvarande ansvarig utgivare Richard Jom-shof ansvaret för publikationerna i tidningen. Efter år 2000 behövde man inte längre prenumerera på tidningen, då den gjordes tillgänglig på Internet. (www.sdkuriren.se/tidning, 080509). Richard Jomshof är själv en vanligt förekomman-de skribent i tidningen och artiklarna bygger till största förekomman-del på inskickaförekomman-de idéer och tan-kar från partivänner eller andra sympatisörer (red. Slätt, 2004: 117 ). I uppsatsen är SD-kuriren en viktig primärkälla eftersom tidningen utgör en så stor del av utgivandet och kontakten med väljarna.
1.3.2 Sekundärmaterial
I denna uppsats används den demokratiska tidningen Expo som en källa. Tidningen Expo är en del av stiftelsen med samma namn och har som uppgift att ”studera och
kart-(http://expo.se/omexpo-verksamhet, 080407). Stiftelsens studerande av högerextrema organisationer är dock inte problemfri. Tidningen har flera gånger anklagats för att ägna sig åt offentlig smutskastning. Detta skapar vissa problem för användandet av deras material i en vetenskaplig uppsats. Tidningen är dock en mycket intressant källa, med mycket information som är svår att återfinna i annan text. Därför har tidningens material använts för uppsatsen, dock i begränsad mängd. En viktig källkritisk avgränsning görs gällande källmaterialet, då det måste verka trovärdigt och bygga på konkreta fakta och därför har antaganden och misstankar utelämnats. Framförallt består materialet av två böcker, dels Stieg Larssons och Mikael Ekmans Sverigedemokraterna – Den nationella rörelsen (2001) som under flera år kartlagt partiet och där författarna också påpekar noggrannhet gällande källmaterial. Dessutom används boken Sverigedemokraterna från insidan (red. Slätt 2004), som behandlar Sverigedemokraterna utifrån intervjuer och material från före detta partimedlemmen Tommy Funebo.
1.4 Avgränsningar och urval
I valet 2006 fick Sverigedemokraterna 162 463 röster eller 2,93 % av den totala röst-mängden (www.val.se, 080405). Jag har ovan redan konstaterat att Sverigedemokrater-na efter valet 2002 var Sveriges största parti utanför riksdagen. Det är dock efter valet 2006 som Sverigedemokraterna på allvar kan få beteckningen ”riksdagskandidat”. Detta faktum ligger också till grund för en av uppsatsens materiella avgränsningar, denna uppsats innehåller endast analyser av material efter valet 2006.
Sverigedemokraterna har tillgång till textpublicering i sin egen tidning SD-kuriren. Denna tidning har fått agera källa till de artiklar som analyseras i uppsatsen. Eftersom Sverigedemokraterna är ett parti utanför riksdagen, och dessutom har av samhället upp-fattade tveksamma åsikter, är publicering i övrig dagspress fåtalig. Det har varit svårt att hitta texter där Sverigedemokraterna själva har fått uttala sig i rikstäckande press. Det har också varit min mening att i denna uppsats analysera de texter som inte endast kan ses som debattartiklar. Sverigedemokraterna presenterar på sin hemsida flertalet blog-gar, där partiföreträdare uttalar sig på ett mer lättsamt vis. Därför är det min åsikt att även den typen av texter är viktiga att analysera under samma metodförutsättningar som en debattartikel. Valet att även analysera texter som utgörs av bloggar kommer till på
grund av att det är den typen av texter som den politiska konsumenten först kommer i kontakt med, exempelvis på Sverigedemokraternas hemsida.
Gällande avgränsningar har även viss selektion fått göras när det kommer till vad artikeln handlar om. I Sverigedemokraterna den nationella rörelsen skriver författarna om att Sverigedemokraternas politiska budskap huvudsakligen innehåller följande: Kampen mot EU, Invandrarpolitik [rasism] och politikerförakt, d.v.s. att partiet ser sig själva som det enda demokratiska alternativet (Larsson, Ekman, 2005: 213-215). Även om författaren i ordalag uttrycker sig negativt om partiets insatser gällande de olika de-larna som Sverigedemokraterna lyfter fram, kvarstår faktum att det är dessa frågor som partiet fokuserar mest på. Studerar man nummer av SD-kuriren finner man också gans-ka snabbt att dessa teman dominerar tidningen. Eftersom denna uppsats har som fråge-ställning att jämföra innehållet i Sverigedemokraternas argument i förhållande till sko-lans värdegrund, kommer ytterliggare en avgränsning att göras utifrån de tre ovan be-skrivna ämneskategorierna. Det är min mening att endast fokusera på de artiklar som gör Sverigedemokraterna unika i förhållande till övriga politiska partier. Därför analyse-ras i denna uppsats artiklar som berör Sverigedemokraternas invandringspolitik. Dock återfinns det två artiklar som handlar om förakt mot etablerade politiker, men ofta bott-nar detta förakt ifrån att partiet känner sig utanför, just på grund av sin invandringspoli-tik.
Vidare har ett urval gjorts kring vem eller vilka som har författat artikeln. För att belysa Sverigedemokraternas åsikter används skribenter som har en betydande roll i partiet gällande inflytande, men också textutgivning. Därför återfinns exempelvis parti-ordförande Jimmie Åkesson som författare av två artiklar samt medförfattare till ytter-liggare en. Likaledes har Sd-kurirens chefredaktör Richard Jomshof fått representera partiet med två artiklar.
2. Teori och begrepp
Denna uppsats är inte, vilket också redogjorts för i den inledande delen, en konsekvent analys av Sverigedemokraternas retorik. Uppsatsen tyngdpunkt vilar lika mycket på innehållet i argumenten. I detta avsnitt ska jag presentera de teoretiska begrepp som ligger till grund för uppsatsen.
2.1 Invandringen
Den största delen av artiklarna som Sverigedemokraterna publicerar behandlar mång-kulturen. Det är uteslutande negativa erfarenheter och berättelser som läsaren får ta del av gällande mångkulturen. Stiftelsen Expo gjorde i januari 2004 en undersökning kring innehållet i SD-kuriren. Resultat visade att 34 procent av artiklarna handlade om in-vandrare och brott, 11 procent av artiklarna behandlade invandringspolitik, och slutligen handlande 9 procent om användandet av slöjan i det offentliga rummet (red. Slätt, 2004: 115-116). Detta är statistik som förstärks av det allmänna intrycket av SD-kuriren, där flertalet artiklar behandlar just invandringen och dess problem. Sverigedemokraterna kan därför kategoriseras som ett parti som bygger sin politik på ett missnöje mot in-vandrare, därav begreppets frekvens i denna uppsats.
2.2 Utanförskapsteorin
En uttalad strategi från Sverigedemokraternas sida handlar om den så kallade utanför-skapsteorin. I Vi synar Sverigedemokraterna som är utgiven i samarbete med ABF pe-kar författarna på Sverigedemokraternas teknik, vilken går ut på ”att kasta skulden på andra (red. Slätt, 2004: 17). Allt som oftast handlar det då uteslutande om ett missnöje mot etablerade politiker eller journalister. Tidigare studier har också visat att det finns en uttalad strategi från Sverigedemokraterna, där partiet försökt att vinna sympatier ge-nom att smutskasta andra politiker. Strategin, som är kopierad från det franska
nationa-listiska partiet Front national, går ut på att läsaren såväl som lyssnaren ska se Sverige-demokraterna som ett offer för en systematisk beskyllning från etablerade partier (red. Slätt, 2004: 16). Sverigedemokraterna från insidan visar också på att Sverigedemokra-terna har en uttalad strategi gällande andra partier. SverigedemokraSverigedemokra-terna beskriver att man ofta är ”offer för det liberalmarxistiska etablissemangets konspiration. Denna teori får effekten att läsaren ser Sverigedemokraterna som det enda demokratiska partiet” (red. Slätt, 2004: .27).
2.3 Den klassiska retoriken
Det är svårt att helt bortse från den klassiska retoriska begreppsapparaten då det gäller textanalyser. Kristina Boréus och Göran Borgström skriver om att den klassiska retori-ken har ett centralt inslag i form av att övertyga i antingen text eller tal. Att värdera ar-gumentation ligger, enligt författarna, sedan till grund för att man skall kunna studera politisk text ideologikritiskt. (Boréus, Borgström, 2005: 89). Den klassiska retoriska analysen innehåller olika faser som används för att studera ett tals eller en texts retoriska kvalitéer. Dispositio studerar textens form och försöker finna textens struktur. Intellec-tio beskriver textens syfte från sändaren till mottagaren och till vilken grad syftet är an-passat till kontexten, i vilken talet eller texten återfinns. Vidare studeras och värderas även talets argument i inventatio. Slutligen kan också texten eller talets språkval analy-seras, i det så kallade elocutio (Sigrell, 1999: 245-246). Inom dispositio analyseras klas-siska retoriska begrepp såsom ethos, den karaktär hos talaren som kan övertyga, eller logos, där logiken och mottagarens förnuft och kunskap efterlyses för att övertyga (Bo-réus, Borgström, 2005: 90). I denna uppsats kommer fokus att ligga på dispositio. Dis-postios underliggande delar fungerar som uppsatsens ramverk gällande den klassiska retoriken. Inledningsvis återfinns exordium som är ett tals eller en texts inledning och som ska utreda ämnets innehåll. Vidare följer narratio, där en kort bakgrundsbeskriv-ning återfinns. Efter textens eller talets inledande delar identifieras argumentatio som i denna uppsats utgör en viktig del. Argumentatio ska innehålla bevis för textens tes. Av-slutningsvis följer talets slutparti som benämns som perorátio. Denna del ska samman-fatta texten eller talets viktigaste punkter samt ge en känslomässig avslutning inne-hållandes exempelvis en vädjan om förändring (Johannesson, 1996: 224 ff.).
Argumentationsanalysen har enligt Boréus och Borgström tre huvudsakliga syften. Det första syftet är enligt författarna deskriptivt, det vill säga att argumentationen ska ses som en beskrivande del och ses ur det sociala sammanhang som argumentationen uppstått i. Detta syfte kopplas ofta samman med den i denna text senare beskrivna ideo-logikritiska analysen. Analysens andra syfte är att argumentationen är preskriptiv, det vill säga föreskrivande gällande normuppfyllelse. Det tredje och sista syftet är att värde-ra argumentationens beviskvärde-raft. Denna del är beroende av att en deskriptiv analys ge-nomförts (Boréus, Borgström, 2005: 91). Gällande det sista syftet kräver en sådan ana-lys en ingående undersökning av Sverigedemokraternas argument samt att motargument bör presenteras. Eftersom uppsatsens huvudsakliga syften inte är att överbevis Sverige-demokraterna, kommer analysen att hålla sig till det första syftet. Då en av uppsatsen huvudsakliga frågeställningar är hur Sverigedemokraterna använder sig av texters ut-formning är det intressant att se hur deras texter är strukturerade. Den deskriptiva argu-mentationsanalysen inleds med att tesen identifieras; vad är det författaren argumenterar för? (Boréus, Borgström, 2005: 95) Identifikationen av tesen är en central del i denna uppsats, då den ofta sammanfattar skribentens och textens budskap. Tesen kan enligt författarna vara normativ, det vill säga hävda en värdering exempelvis: ”ökad invand-ring leder till enorma sociala, ekonomiska och kulturella problem i vårt land” (Pamflett, Sverigedemokraterna, 2008: 3). Alternativt kan tesen också vara formad preskriptiv: ”Förbjud långa och plågsamma djurtransporter” (Pamflett, Sverigedemokraterna, 2008: 4). Tesen kan också vara faktuell det vill säga fri från värderingar exempelvis: ”Den svenska vården lider idag av stora ekonomiska och strukturella problem” (Pamflett, Sverigedemokraterna, 2008: 4).
2.4 Ideologikritik
Argumentationsanalysen kan enligt Boréus och Borgström sedan vara ett inslag i en ideologikritisk analys, där den utgör ett steg i den fullständiga analysen. Ideologkritisk analys handlar om att man ”i texten relatera[r] till en omgivande social praktik […]” (Boréus, Borgström, 2005: 166). Det vill säga texten skall sättas in i sitt sociala sam-manhang. Gällande ideologi, menar författarna att analysen kan göras i tre steg där just argumentationsanalysen är det första steget. Det andra steget handlar om att synliggöra den del som enligt författarna återfinns i texten som latent, det vill säga det som inte
syns på ytan. Det tredje och sista steget utgör en förklarande del där texten sätts in i den verkliga kontexten. ”En ideologi får ingen innebörd om den inte relateras till bl.a. sam-hälleliga grupperingar och institutioner” (Boréus, Borgström, 2005: 95).
3. Bakgrund - En beskrivning av
Sveri-gedemokraterna
För att ge en så bra bild som möjligt av Sverigedemokraterna och dess argumenterande är det viktigt att ge en bakgrund till deras framgångar. För att förstå vad Sverigedemo-kraterna är för slags parti är det viktigt att studera dess historia. Att studera ett parti hi-storiskt görs inte utan att stöta på problem. Partier vill i sin egen framställning ofta ge en positiv bild av sig själva. Detta gäller inte bara Sverigedemokraterna utan också andra mer etablerade partier. För att belysa det kan man ge som exempel hur Sveriges två största partier, Socialdemokraterna och Moderaterna, skildrar 1990-talets krisår då Sve-rige styrdes av Carl Bildts borgerliga regering. På Moderaternas hemsida publiceras följande beskrivning av tidpunkten:
Socialdemokraterna hade lämnat efter sig en ekonomi i fritt fall och en dramatiskt ökande arbets-löshet. Genom avregleringar och sänkta skatter skapades bättre villkor för näringslivet och därmed lyckades man vända utvecklingen (http://www.moderat.se/artikel, 080405).
Socialdemokraterna väljer däremot att beskriva samma händelse med följande passage:
Den borgerliga regeringen lämnade efter sig en ekonomi i fritt fall och ett årligt underskott i statens budget på 200 miljarder kronor (http://www.socialdemokraterna.se/, 080405).
De här två ovan nämnda exemplen belyser problemet med att finna en objektiv historisk beskrivning av något parti. För att försöka ge en mer objektiv bild av Sverigedemokra-terna så har material lyfts fram från texter med olika utgångspunkter och mål. Sverige-demokraternas egna historiska beskrivningar har inte utelämnats, stiftelsen Expos be-skrivningar får också ligga till grund för beskrivningen. Mellan de två ytterligheterna kommer också Nationalencyklopedin att få representera den mest objektiva källan.
I boken Sverigedemokraterna från insidan hävdar författarna att Sverigedemokra-terna har sitt ursprung i den ”nationella rörelsen”. Detta är en rörelse med anor bak till 1920-talets nationalistiska grupperingar (red. Slätt, 2004: 20). Denna tolkning bakåt i tiden lyfts inte fram av Sverigedemokraterna i något vidare perspektiv. Detta är
natur-ligtvis förståeligt då kopplingar till antidemokratiska partier från 1920-talet är något man vill undvika. Partiet väljer istället att flytta fram fokus och inleder sin beskrivning av partiet vid 1988, då Sverigedemokraterna officiellt blir Sverigedemokraterna. (http://sverigedemokraterna.se, 080406). Faktum att partiet bildas 1988 kan egentligen ingen ifrågasätta. Nationalencyklopedin fastslår, genom sin artikel om partiet, att en gränsdragning för det enskilda partiet skall göras vid år 1988, men vidhåller att partiet är ett parti med ”en aggressiv hållning mot invandrare” (www.ne.se, 080406) vilket i sin tur också kännetecknade den nationella rörelsen på 1920-talet (red. Slätt, 2004: 21). Det författarna i Sverigedemokraterna från insidan problematiserar, är vad personerna bak-om partiet har för historia, och bak-om de i sin tur har kopplingar till den nationella rörelsen och främlingsfientliga parti. I Sverigedemokraterna från insidan hävdar också författar-na att Sverigedemokraterförfattar-nas bildades som en gren av den högerextrema rörelsen BSS – Bevara Sverige Svenskt. Detta är något som Sverigedemokraterna själva inte lyfter fram (red. Slätt, 2004: 24).
1991 får Sverigedemokraterna sina första mandat i kommunfullmäktige. Vid tid-punkten för de första mandaten i småkommunerna Höör, Dals Ed och Ekerö har fortfa-rande 55 procent av styrelseledamöterna i partiet kopplingar till nynazistiska grupper. Det är först under Mikael Janssons partiledarskap i slutet på 1990- talet som ”det krimi-nella och nazistiska inslaget efterhand börjar sjunka” (red. Slätt, 2004: 26). Sverigede-mokraterna väljer att på ett liknade, om än på ett mer dämpat sätt, beskriva vad som hände vid Mikael Jansson övertagande:
Engelbrektsmarschen detta år blev Mikael Janssons första som partiledare men också partiets sista [..] Denna demonstration har blivit symbolisk på så sätt att det var första gången som partiet på allvar ställde krav på deltagarnas uppförande och klädsel. Nu skulle ett konventionellt och folkligt parti byggas (http://www.sverigedemokraterna.se/, 080407).
Att Sverigedemokraterna har eller hade problem med nazistiska och kriminella ström-ningar är ett faktum. Den uppstädning av partiet som inleddes 1995 med Mikael Jans-sons partiledarskap har fortsatt in på 2000-talet med den nuvarande partiledaren Jimmie Åkesson i spetsen. I och med Sverigedemokraternas framsteg de senaste åren har det lett till att partiets möjligheter har förändrats. I valet 2002 röstade 76 300 människor på Sve-rigedemokraterna på riksnivå, vilket kan jämföras med SPI- Sveriges Pensionärers Intresseparti som fick 37 573 röster och var det näst största partiet utanför riksdagen
(www.val.se, 080405). I Demoskops senaste väljarbarometer får Sverigedemokraterna 4,2 procent av väljarnas röster. Partiet kan därför inte längre ses som ett ofarligt höger-populistiskt parti med enbart fientliga åsikter om invandrare. (www.demoskop.se, 080610)
4. Resultat - Sverigedemokraternas
tex-ter
I följande avsnitt kommer jag att redogöra för mitt resultat av granskningen av de utval-da texterna. Varje text kommer att presenteras enskilt, och därefter följer en övergripan-de sammanfattning. Inledningsvis belyses texternas innehåll där textens tes, övergripan-det vill säga tanken med texten, presenteras. Därefter studeras innehållet och uppbyggnaden i texter-nas argumentation. Totalt sett analyseras sex texter, där de huvudsakliga ämnena är in-vandringspolitik, och utanförskapsteorin. Texterna har också en spridning gällande re-gional eller nationell nivå.
4.1 Text 1 – Islamiseringen av Sverige
Den första texten som analyseras finns publicerad i Sverigedemokraternas tidning SD-kuriren nr 74. Texten Islamiseringen av Sverige är skriven av Richard Jomshof som är chefredaktör och ansvarig utgivare för tidningen.
4.1.1 Innehåll – ”Islamiseringen av Sverige”
Artikeln handlar om, vilket rubriken gör gällande, Sverigedemokraternas oro för att Sverige håller på att islamiseras. Textens tes blir därmed, Stoppa den muslimska in-vandringen till Sverige, då artikeln uteslutande presenterar argument och fakta som en-bart kretsar kring islamiseringen av Sverige. Eftersom tesen är en direkt uppmaning ska den benämnas som preskriptiv. Jomshof använder sig uteslutande i texten av ett stort antal undersökningar, där han söker stöd för sina argument. Med dessa argument och undersökningar vill Jomshof ge läsaren uppfattningen att muslimer under den senaste tiden har blivit mer radikala. Detta stöder han med argument som: ”Vi har i årtal matats med bilder på muslimska fundamentalister som utan pardon mördar kvinnor och barn,
halalslaktar hjälparbetare […] Sådana dåd visar hur farlig Islam som religion är.” (r.29-30). Författaren till artikeln väljer också att peka på det förhållande som muslimer har till den svenska staten, som i detta fall representeras av Socialdemokraterna.
4.1.2 Den klassiska retoriken
Texten har en ingress som får agera som ett exordium och ett narratio, där Jomshof på ett tydligt sätt redogör för bakgrunden till varför Sverige har genomgått förändringar gällande islamiseringen. I ingressen, det vill säga narratio, återfinns statistik gällande den utökade islamiseringen vilket gör att argumenten får en tydlig logoskaraktär: ”Svensk invandringspolitik är unik. Från en muslimsk population på ett par tusen indi-vider […] har vi idag 470 000 muslimer i Sverige”. Jomshof presenterar sedan sin tes som är latent i texten och kan tydas med hjälp av följande argument ”den muslimska populationen växer allt snabbare, inte bara genom massinvandring utan även genom en hög nativitet”.
I argumentatio, där författaren ska försvara sin tes lutar sig åter Jomshof på logos-begreppet. Som jag ovan beskrev innehåller texten en rad olika undersökningar där för-fattaren finner stöd för sin tes. Artikelförför-fattaren använder sig av sju olika undersök-ningar, vilka påpekar och förtydligar det som Jomshof vill få ut av sin artikel. Exempel på denna argumentationsteknik kan se ut enligt följande: ”Säpo avslöjande 2001 att ett tiotal islamistiska terrororganisationer etablerat sig i Sverige […]” och ”The Times av-slöjade den 31 augusti 2002 att den brittiska säkerhetstjänsten anser att Skandinavien […] är rena himmelriket för radikala muslimer”. Därefter presenterar Jomshof sitt ar-gument: ”Antalet fundamentalistiska muslimer i Sverige ökar kraftigt beroende på lan-dets liberala asylregler”. Det ovan givna exemplet är en viktig och bra beskrivning över grunddispositionen i Richard Jomshofs artikel, där långa svepande fakta och undersök-ningsredogörelser inleder ett stycke för att sedan avslutas med styckets huvudargument.
Textens perorátio är förhållandevis kort men kärnfullt. Kurt Johannesson skriver i sin bok Retorik eller konsten att övertyga om att perorátio dels ska vara en avslutande sammanfattande del men också innehålla en känslomässig vädjan. (Johannesson, 1996: 215). Jomshof sammanfattar inte sin text i perorátio, dock har han en vädjan till läsa-ren. I den vill Jomshof att ”på samma sätt som den demokratiska världen tog kampen mot nazismen […], måste vi idag ta kampen mot islam och islamisterna”. Jomshof
väl-jer att vädja till läsarens historiska kunskaper och han drar sig heller inte för att sätta likhetstecken mellan nazismen och islam.
4.2 Text 2 – ”Odemokratisk behandling av SD?”
Text 2, Odemokratisk behandling av SD? är skriven av Sverigedemokraternas ordföran-de Jimmie Åkesson och är publicerad på ordföran-dennes blogg ordföran-den 28/6-06. Blogginlägget till-hör den kategori av texter som i denna uppsats placeras som en del av utanförskapsteo-rin, det vill säga där Sverigedemokraterna ser sig själva som det enda alternativet till ett demokratiskt parti.
4.2.1 Innehåll – ”Odemokratisk behandling av SD?”
Åkessons text diskuterar problemet med Sverigedemokraternas utanförskap i de kom-muner där partiet har vunnit mandat. Textens tes kan således tolkas att vara: ”Sverige-demokraterna marginaliseras och hålls utanför allt inflytande i de svenska kommuner-na”. Tesen, som får kategoriseras som normativ, uttrycks inte på ett klargörande sätt. Författaren vill också utreda huruvida behandlingen av Sverigedemokraterna i kommu-nerna är odemokratisk. Visserligen är Åkesson osäker på om behandlingen är odemo-kratisk, men redogör likväl för en rad, i hans ögon, odemokratiska förändringar i olika kommuner: ”I Helsingborg är vi enligt gällande regler berättigade till en kommunal-rådspost, men det ser ut som att reglerna ändras så att vi blir utan”.
I texten återfinns flera exempel där författaren tillämpar politikerföraktet och ser Sveri-gedemokraterna som den enda demokratiska kraften i Sverige. Åkesson skriver: ”När borgare och socialister samregerar finns det bara en opposition dit missnöjda väljare kan vända sig nästa gång.”. Åkesson menar också att detta eviga uteslutande beror på ”en slags allmän ovilja” snarare än ett självändamål från ett partis sida. För att ytterligare beskriva distansen mellan Sverigedemokraterna och de övriga mer etablerade partierna så använder sig författaren av en terminologi som markerar skillnader mellan Sverige-demokraterna och de andra partierna, exempelvis: ”majoritetspartierna […] trixade” eller ”slipade kommunpampar”. Effekten av dessa uttryck blir därmed att läsaren tydligt kan se att Sverigedemokraterna inte är ett parti som fuskar och inte innehåller gamla ärrade politiker som korrigerar ”spelreglerna” för det politiska spelet.
4.2.2 Den klassiska retoriken
Argumentationen i denna text är utarbetad. Ovan har det beskrivits hur Åkesson förlitar sin argumentation på återgivning av händelser ute i de svenska kommunerna.
I textens exordium, där Åkesson skriver om Sverigedemokraternas valresultat vid valet den 17 september 2006, vill han vinna läsarens intresse och välvilja genom att beskriva hur de sju övriga riksdagspartierna fryser ut Sverigedemokraterna. Åkesson försöker sedan få läsaren att förstå vilken utsatt situation som dennes parti befinner sig i. För att belysa sitt exordium återger Åkesson kortare berättelser i sitt narratio, där parti-ets situation illustreras med exempelvis följande passager: ”I Karlskrona står det klart att vi får en vågmästarroll sedan den borgliga regeringen bestämt sig för att bilda mino-ritetsregering.”. Åkesson konstaterar dock snabbt att, situationer som den i Karlskrona ”rör sig om undantag”. Åkesson väljer, som illustrerats i exemplen, att i sitt narratio i detalj återge ett positivt framsteg samtidigt som han konstaterar att partiet fortfarande stängs ute från en rad kommuner. Författaren gör två vinster med att presentera situatio-nen på detta sätt. Dels får han utrymme att beskriva det faktum att partiet lyckats nå en viktig plats i Karlskrona, samtidigt som han understyrker det förakt som partiet har mot andra politiker.
Textens argumentatio är tydligt, då denna del inleds med ett bekräftande argument där Åkesson konstaterar att han inte vill kalla utfrysningen för odemokratisk. Med detta argument konstaterar Åkesson att han har förståelse för demokratin och dess svårighe-ter. Återigen lutar sig Åkesson på politikerföraktet och utfrysningen av partiet, då denne konstaterar att det är en samhällelig överenskommelse att partiet blir utfryst. Åkesson menar, i och med sin argumentation, att Sverigedemokraterna är det enda demokratiska partiet. Författaren fortsätter att använda sig av upplevelser och verkliga händelser. Ar-gument av logoskaraktär används för att få läsaren att inse den politiska situationen för Sverigedemokraterna ute i olika kommuner.
Avslutningsvis påminner Åkesson läsaren om att Sverigedemokraterna inte har det värst och skriver att ”när det belgiska partiet Vlaams blok blev störst i landet såg man till att kriminalisera […] det.”. Med detta varnar Åkesson för vad som kan hända när de demokratiska krafterna sätts ur spel. Att tala i termer av att ett parti blir kriminellt på grund av dess åsikter i samma text som man debatterar om ett partis utanförskap kan upplevas som att författaren indirekt varnar för framtiden. Denna sista del får ses som
textens perorátio där författaren, något ironiskt, presenterar faran med den politiska mobbningen.
4.3 Text 3 – ”Ni dumförklarar väljarna”
Den tredje texten handlar åter om Sverigedemokraternas frustration mot de etablerade partierna samt den politiska skådeplatsen. Vad som skiljer denna text från tidigare ana-lyserade texter är att ”Ni dumförklarar väljarna” är publicerad på Aftonbladets debattsi-da den 23/8-07. Texten eller debattartikeln är skriven av Jimmie Åkesson och Björn Söder. Åkesson och Söder tillhör Sverigedemokraternas toppskikt med titlar som parti-ledare respektive partisekreterare. Att Sverigedemokrater får uttala sig eller debattera i svensk dagspress tillhör ovanligheterna. Därav kan just det begränsade utrymmet i massmedia också ses som en del i utanförskapsteorin. I texten debatteras dock bara för-aktet mot andra kommunpolitiker.
4.3.1 Innehåll - ”Ni dumförklarar väljarna”
Debattinläggets rubrik ”Ni dumförklarar väljarna” kan också kopplas till det som är textens tes, vilken presenteras i ett inledande sammanfattande stycke: ”Förslaget är ett hot mot demokratin och ett dumförklarande av väljarkåren” (http://www.aftonbladet.se, 080521). Tesen, som får kategoriseras som normativ, bör dock omformuleras till: ”Kommunernas nyvalskampanjer är ett hot mot demokratin och dumförklarar väljarna”. Bakgrunden till Åkessons och Söders artikel har sitt ursprung från valet 2003, då Orsa kommun anordnade nyval när Sverigedemokraterna nått kommunfullmäktige. Texten har tydliga drag av politikerförakt då de båda författarna i inledningen konstaterar att ”allianspartier har lyft fram frågan om att möjliggöra för kommuner och landsting att utlysa nyval”. Debattörerna fortsätter sedan med att måla ut Socialdemokraterna som likställda alliansen, då ”även socialdemokrater har uttalat stöd för en sådan lagändring”. Debattörerna menar att agerandet från de etablerande partierna dumförklarar Sverige-demokraternas väljarkår. För att understyrka sina argument använder författarna en un-dersökning från SVT, som konstaterar att Sverigedemokraternas väljare ofta är insatta i partiets politik. Åkesson och Söder påpekar att detta inte bara berör Sverigedemokrater-na utan att det är ett demokratiskt problem som drabbar alla ”mindre partier”.
4.3.2 Den klassiska retoriken
Den inledande delen av Jimmie Åkessons och Björn Söders text bygger på ett konstate-rande att etablerade partier motverkar ”mindre partiers” möjligheter att nå en viktig po-sition i exempelvis en kommun eller ett landsting. Exordium, som tillsammans med skribentens ethos ska försöka vinna åhörarens intresse för den fortsatta texten, bygger i detta fall på partiets utanförskap. Textens exordium skulle kunna preciseras som: ”De etablerade partierna försöker lagstifta bort oss från makten”. Skribenterna vill att läsa-ren skall få sympatier för partiet. Eftersom denna text dessutom är publicerad i ett rikstäckande medium, är det viktigt att vinna alla typer av läsares intresse. Genom att illustrera Sverigedemokraternas problem som ett problem för den svenska demokratin kan skribenterna fånga läsare som inte endast hör till partiets krets. I textens narratio beskriver skribenterna den situation som skulle kunna uppstå vid ett eventuellt omval, då partiets väljare skulle dumförklaras. Åkesson och Söder framstår, genom ett starkt ethosrelaterat exordium och narratio, som demokratins företrädare.
I textens argumentatio använder Åkesson och Söder bland annat andra, mer etable-rade personers negativa uttalande om nyvalskampanjerna. Mikael Giljam, som är pro-fessor vid universitetet i Göteborg, används som en källa då denne uttrycker skepsis mot alliansens förslag om nyval. Likaså den etablerade politikern Per Unckels uttalande om att processen medför demokratiska problem används. I och med att skribenterna använ-der sig av ovan nämnda källor stärks använ-deras argument. Åkessons och Söanvän-ders egna argu-ment kan av läsaren uppfattas som partiska med ett starkt pathos, där man endast vill ”brösta upp sig” mot de etablerade partierna. Användandet av utomstående källor, dess-utom från motståndarsidan (Per Unckel, moderat) ger argumenten en större tyngd och en mer logosartad karaktär.
Åter i en text av Sverigedemokrater är artikelns perorátio kort och kärnfullt: ”För demokratins skull måste en kursändring av Sveriges demokratiska utveckling komma till stånd”. Textens avslutning innehåller ett krav på en drastisk förändring i Sverige, där skribenterna fortsätter att måla ut sig som de största företrädarna för denna förändring.
Eftersom artikeln är publicerad i ett rikstäckande medium förs en vårdad debatt. Ar-tikeln innehåller inte någon terminologi som sticker ut såsom tidigare resultat visat. Den enda term som sticker ut från de i övrigt stilrena termerna är ”dumförklarar”, som är ett återkommande ord i artikeln. Författarna använder ordet för att visa att de står på väljar-nas sida mot den stora politiska apparaten.
4.4 Text 4 – ”Ska Sverige vara svenskt?”
Den fjärde texten, ”Ska Sverige vara svenskt”, behandlar den svenska kulturen under förutsättningarna att den är hotad av invandringen till Sverige. Skribenten, Erik Alm-qvist, uppmanar läsaren att ta ställning till huruvida man vill bevara svenskheten i Sve-rige. Texten är publicerad i SD- kuriren nr 70 som utgavs av Sverigedemokraterna i december 2006. Erik Almqvist verkar i partiet som ungdomsförbundsordförande samti-digt som han innehar posten som gruppledare för Sverigedemokraterna i Lund. Det är noterbart att detta nummer av tidningen är det första efter valframgångarna i september 2006.
4.4.1 Innehåll – Ska Sverige vara svenskt?
Det kan vara problematiskt att finna Erik Almqvists tes i texten, då redan rubriken gör gällande att denne avser ställa en fråga med sin artikel; ”Ska Sverige vara svenskt, eller inte?”. Dock presenterar Almqvist omgående sin egen ståndpunkt gällande bevarandet av svenskheten då han definierar svenskheten som: ”Svenskt som i landet lagom, röda stugor, välfärd, vackra kvinnor, skidor-på-vintern, och charter-på- sommar, lantställe, ställa sig i kö, Volvo, fika, midsommar och så vidare […]”. Därav kan textens tes, som får kategoriseras som normativ, utläsas till ”Den svenska kulturen och identiteten håller på att förändras på grund av en massivinvandring”. Almqvist vill med sin text belysa det faktum att en röst på Sverigedemokraterna i ett val ofta kategoriseras av ”det politiska etablissemanget” som en missnöjesröst och att de Sverigedemokratiska väljarna faktiskt är ”stormförtjusta i mångkultur”. Almqvist vill istället påpeka att denne tror att det sna-rare handlar om: ”att man röstar på Sverigedemokraterna för att man vill att Sverige ska vara svenskt”. Textens innehåll kan kategoriseras som både en del av det förakt mot etablissemanget som karaktäriserar Sverigedemokraternas texter, men också som en del i kampanjen mot invandringen till Sverige. Almqvist målar ut politikerna från både vänster- och högersidan som partiets gemensamma fiende, då han konstaterar att ”ingen [politiker från vänster- och högerblocket] någonsin i sina strategier för att motarbeta segregationen, kommit på tanken att en ytterliggare invandring av cirka 60 000 personer årligen knappast underlättar”. Sammankopplingen mellan politikerföraktet och frustra-tionen över invandringen till Sverige belyses väl i ovan nämnda passage.
4.4.2 Den klassiska retoriken
I textens exordium söker Erik Almqvist efter läsarens eget ställningstagande. Den sam-me försöker få läsaren att inse att vi som svenska sam-medborgare måste bestämma vilken sida vi står på gällande det mångkulturella. Almqvist menar vidare i sitt exordium att det också är en fråga om svenskheten. Textens exordium gör klart för läsaren att man inte kan tycka om det mångkulturella samtidigt som man vill värna om svenska intres-sen. Almqvist vill förhållandevis objektivt förbereda läsaren på att inse att det finns en skillnad mellan att bevara det svenska och att berika det svenska med det mångkulturel-la.
Textens narratio, bakgrundsbeskrivning, utgörs främst av en definition av begrep-pet svenskhet, som ovan återgivits. Almqvist placerar svenskheten i ett motsatsförhål-lande till det mångkulturella, men väljer dock inte att på ett liknande sätt definiera det sistnämnda begreppet, vilket likt svenskhet kan antagas vara komplext. Narratio är starkt ethospräglat där författaren vädjar till läsaren genom att beskriva sitt eget val gällande svenskheten kontra det mångkulturella.
I textens argumentatio försöker Almqvist i ett inledande stadium klargöra att debat-ten egentligen inte borde vara svår då ”man kan tänka att det rimliga är att dess medbor-gare gör samma ställningstagande som jag, det vill säga att man värnar den nation man identifierar sig med”. I Almqvists inledande argument målar han upp bilden av sig själv som en exemplarisk medborgare som värnar om det svenska och att han gjort ett själv-klart val. Passagen får därmed ethoskaraktär, där författarens välvilja och förtroende genom sitt exemplariska val, ger tyngd åt argumentet. Almqvist utnyttjar sedan sin egen person i andra passager i artikeln, då denne påpekar sitt egna val och uppmanar läsaren att göra ett liknande:
Jag har hittills inte sett en enda analys av Sverigedemokraternas framgång i valet som ens laborerar med den förklaring som stämmer in på mig själv, det vill säga att man röstar på Sverigedemokra-terna för att man vill att Sverige ska vara svenskt.
I den avslutande delen av argumentatio menar Almqvist att alla riksdagspartier förmod-ligen haft tanken på att det finns svenskar som faktiskt ”vill att det ska finnas ett svenskt samhälle”, men han menar samtidigt att partierna är rädda för konsekvenserna av en sådan politik. Utifrån den vetskapen framför sedan Almqvist sin slutsats, i det som får benämnas som ett relativt kort perorátio, att Sverigedemokraterna skall utnyttja detta i
debatten, då han menar att ingen politiker vågar lyfta fram åsikten om att Sverige skall bevaras svenskt. I och med sitt perorátio väver författaren åter in distansen mellan Sve-rigedemokraterna och övriga riksdagspartier samt pekar på ett samhällsproblem som Sverigedemokraterna, enligt Almqvist, har en enkel lösning på.
Texten innehåller flertalet värdeladdade ord som kan sättas i förening med de sym-patier som den troliga läsaren av den här texten har. Författaren beskriver tidigt mång-kulturen som antingen ett hot mot vårt samhälle, eller en berikande kraft. Almqvist ger inte läsaren, i och med den begreppsapparaten, några möjligheter att gå en medelväg; det är antingen eller. Det är föga troligt att en person med enbart åsikten att mångkultur är berikande läser denna tidning, varvid Almqvists val av väg torde vara den segrande. Vidare i samma stycke diskuterar författaren vikten av att välja sida. Bruket av ordet ”sida” kan bara uppfattas som att det är två divergerande grupper som kämpar mot var-andra där samförstånd inte råder mellan dem. En bit in i artikeln diskuterar Almqvist visserligen något ironiskt huruvida Sverige skulle förhålla sig till att det svenska sam-hället upplöses. Artikelskribenten använder termen ”få folk att blandas lite mer”. Ter-men ”blandas” ger åter, om inte starkare, känslor av ett samhälle där man ska sorteras efter nationalitet eller ras.
4.5 Text 5 - ”Den nya våldtäktsvågen”
I den femte texten, ”Den nya våldtäktsvågen” skriver Richard Jomshof om kopplingar-na mellan våldtäkterkopplingar-na och den ökade invandringen till Sverige. Artikeln är publicerad i tidningen SD kuriren nummer 74. Detta oktobernummer bär dessutom det häpnads-väckande namnet ”invandringspecial”, vilket på ett tydligt sätt gör gällande vad de kommande artiklarna i tidningen kommer att handla om.
4.5.1 Innehåll - ”Den nya våldtäktsvågen”
I artikeln presenterar Richard Jomshof en rad argument och information, där denne för-söker sätta ett samband mellan en ny våldtäktsvåg och invandringen. Textens tes, som inte uttrycks fullständigt, kan ändå fastställas till ”Invandrare, främst muslimer, ligger bakom de flesta våldtäkter i Sverige på grund av kulturella förhållanden”. Tesen får kategoriseras som normativ. I den inledande delen av texten uttrycker Richard Jomshof
enkel - stoppa invandringen till landet så minskar antalet våldtäkter. Författaren slår omgående bort det vanliga argumentet kring de ökade våldtäkterna, att det skulle bero på en ökad vilja att anmäla brottet. Enligt Jomshof har antalet våldtäkter ökat för myck-et för att dmyck-et skulle kunna vara förklaringen: ”Att förklara bort dmyck-et hela med att ökning-en skulle bero på ökning-en ökad bökning-enägökning-enhet att anmäla brott av detta slag är således inte håll-bart”. Åter är artikeln informationstät där en stor del av den utgörs av undersökningar från olika tidningar, exempelvis:
Euardo Grutzky, chef för fryshusets socialprojekt [menar] att det svenska samhället alltför länge har blundat för att det finns en attityd bland män från vad han kallar hederskulturer, en attityd som inte är förenlig med det svenska samhällets syn på jämställdhet och mänskliga rättigheter.
Författaren försöker också att påverka läsaren ytterliggare genom att använda ovan nämnda uttalande från invandrare. Detta får en klar och tydlig effekt då det ger bilden av att ”även” invandrargrupper har förstått problemen med invandringen och våldtäk-terna. Texten innehåller dessutom ett häpnadsväckande uttalande från en undersökning från Rissne. Jomshof har valt att bryta ut detta citat till ett blockcitat för att göra texten mer effektfull, och för att läsaren utan vidare djupläsning ska komma till insikt med problemet. Denna teknik är dock inte en journalistisk revolution, då den används flitigt i facklitterär text, i samma syfte som Jomshofs.
4.5.2 Den klassiska retoriken
I texten ”Den nya våldtäktsvågen” utgör exordium och narratio samma textavsnitt. Av-snittet har tydliga drag av att vara en bakgrundsbeskrivning, vilket gör att man skulle kunna kategorisera avsnittet mer som narratio. Jomshof inleder hela sin artikel med att hänvisa till en text i Expressen. Han använder utdragen från tidningen för att skapa ett intresse för sin text. Läsaren ska bli intresserad av de fakta som presenteras.
Textens argumentatio inleds med ovan beskrivna argument där Jomshof anser att bortförklaringar inte är accepterade som lösningar på problemet med våldtäkterna och invandrarna. I inledningen av argumentatio vill Jomshof peka på det en gång fina landet Sverige som nu, enligt Jomshof, håller på att förstöras av den ökade invandringen: ”Vårt en gång trygga och harmoniska Sverige är på väg att förvandlas till något mycket mörkt och otäckt”. Användandet av ordet ”vårt” ger läsaren känslan av att Jomshof och
Sveri-gedemokraterna är räddarna av det Sverige som en gång varit. Jomshof menar också att ”brott som tidigare var okända i Sverige har nu blivit en del av den svenska vardagen” och detta på grund av den ökade invandringen. Eftersträvan för det genuina Sverige är något som ständigt är återkommande hos Sverigedemokraterna och i deras texter. I par-tiets principprogram talar man om att det inte får ske en kränkning av den nationalistis-ka principen, vilket betyder att det är just den princip som Jomshof vill bevara med sitt påstående (Sverigedemokraternas Principprogram, 2007). Den stränga nationalism som Sverigedemokraterna predikar om kan alltså även användas som argument när det gäller förklaringar till våldtäkter i Sverige. Passagen där Jomshof framstår som försvararen av det trygga samhället ger honom även ett starkare ethos.
Huvuddelen av argumenten är dock logosbaserade, där användandet av tunga fakta är tongivande för texten. Med hjälp av slutsatser ifrån dessa fakta formar Jomshof sina argument. Det verkar inte finnas några krav från författarens sida att dessa argumentbil-dande fakta ska vara dagsaktuella. Jomshof använder sig av undersökningar och rappor-ter som inte alltid är relevanta i förhållande till tiden. I ett och samma stycke använder sig författaren av två brottsstatistiker från två olika tider med en tidsdifferens på 15 år: ”Claes Nyström på spaningsroteln i Göteborg berättar i GT den 16 augusti 2005” och ”Om vi går tillbaka till 1997 förklarar professor Hans Klette […] att de män som är dömda för gruppvåldtäkt 1989-1991 var 21 utländska medborgare”. Med hjälp av denna information styrker Jomshof sitt argument där han konstaterar att ”när det gäller över-fallsvåldtäkter har förövarna i en klar majoritet av fallen invandrarbakgrund” 1.
Texten pekar till stor del ut invandrare som ansvariga för våldtäkterna. Jomshof an-vänder i tre fjärdedelar av sin text just termen ”invandrare”. I textens avslutande del inleder Jomshof en diskussion om att det egentligen är muslimerna som bär det största ansvaret, och åter lutar han sig på information från tidigare forskning: ”att förövarna ofta har muslimsk bakgrund när det gäller brott av detta slag, förklarar Jamie Glazov […] med att muslimskt våld mot vantrogna (ickemuslimer) bygger på den kvinnosyn, manssyn, sexualsyn och våldsyn som frodas i muslimska samhällen”.
Perorátio i denna text är starkt logosinspirerat. Genomgående i texten vill författa-ren att läsaförfatta-ren själv ska komma till slutsatsen att invandrare ligger bakom de flesta
1Det är viktigt att i sammanhanget påpeka att Jomshof kan ha rätt gällande sin statistik. Som tidigare
nämnts är det inte uppsatsens strävan att peka på eventuella fel i Sverigedemokraternas argumentation utan snarare att studera texternas uppbyggnad.
täkter i landet och att man därav måste begränsa invandringspolitiken. Textens perorátio fortsätter på samma dragna linje. Jomshof presenterar sex straffade våldtäktsmän till-sammans med deras etniska tillhörighet för att belysa och sammanfatta sin artikel om den ”nya våldtäktsvågen”. Med hjälp av återgivandet gör han en avslutande kommentar, då han menar att ”Våra sju riksdagspartier väljer dock att blunda och förneka, allt me-dan våra svenska flickor och kvinnor förnedras”. Åter använder sig Jomshof av ethosre-laterade påståenden, då han i sin avslutning uttrycker sig ”våra svenska flickor och kvinnor”. Passagen är också en del i den teori där partiet vill visa att de är det enda par-tiet som insett faran med invandringen, något som de etablerade partierna inte gjort. I och med textens avslutning binder Jomshof samman sin artikel med sin tes och visar på att invandare är ett direkt hot mot den svenska befolkningen.
4.6 Text 6 – ”Självföraktet är det värsta”
Den sjätte och avslutande artikeln är åter skriven av Sverigedemokraternas partiordfö-rande, Jimmie Åkesson. Artikeln är publicerad i Blekinge Läns tidning och är ett inne-håll i en debatt mellan artikelförfattaren och Blekinge Läns Tidnings politiska redaktör Inga-Lena Fischer. Texten blir därmed ett bra exempel på en debattartikel, där den loka-la politikern och partiledaren Jimmie Åkesson får utrymme i tidningen.
4.6.1 Innehåll – ”Självföraktet är det värsta”
Texten ”Självföraktet är det värsta” behandlar definitionen av svenskheten. Åkesson har blivit uppmanad av Inga-Lena Fischer att definiera ”vad som är specifikt svenskt”. Te-sen i texten är svårdefinierbar eftersom artikeln till stor del definierar svenskheten och sedan avslutas med en argumentation kring hotet mot svenskheten. Dock får tesen lyda ”den svenska kulturen, traditioner och seder är hotade av det svenska självföraktet och invandrarna”. Tesen, som är latent i texten, får kategoriseras som preskriptiv. Innehållet i debattinlägget är en del av Sverigedemokraternas rädsla för att det genuina svenska ska försvinna, framförallt på grund av invandringen. Åkesson försöker i den inledande delen att definiera vad denne tycker är svenskt. Han menar att ”för att något ska betrak-tas som specifikt svenskt ska det, enligt min uppfattning, vara något unikt för Sverige
[…]”. Det är detta som sedan Åkesson argumenterar för, då han tycker att den svenska kulturen har varit utsatt för påtryckningar av invandrare. I texten varnar Åkesson för vad som kan ske med det rika kulturarvet om inte massinvandringen stoppas. Åkesson målar ut sig själv som företrädaren och ledsagaren i strävan mot en tillbakagång till ett genuint Sverige.
4.6.2 Den klassiska retoriken
Texten inleds med en framställning om varför texten är skriven och till vem den fram-förallt är riktad till. Eftersom texten är ett av flera inlägg i en debatt återfinns inget ex-ordium i texten. Läsaren får istället känslan av att textens inledning tar vid där det förra debattinlägget slutade. Narratio inleds sedan med en förklaring, där Åkesson beskriver svårigheterna med en egen definition av svenskheten. Därmed garderar sig Åkesson emot eventuella motargument gällande definitionen av svenskheten, då han faktiskt skriver att ”Jag är i högsta grad medveten om att det finns olika uppfattningar om vad som är specifikt svenskt”. Argumentatio är tudelad då den egentligen innehåller två hu-vudsakliga teser. För det första vill Åkesson ändå ge sin definition av svenskheten som är fri från exempel och uttryck som skulle kunna bli kritiserade:
Den svenska kulturen är en produkt av allt det som skapats, förädlats och förmedlats i vårt land ge-nom århundradena. Den är ett sammanhang av sådant som grundläggande normer och värderingar, sociala koder, symboler, traditioner, seder och bruk, språket, konsten, musiken och litteraturen men också sådant som kollektiva minnen, beteenden och föreställningar.
Detta argument är svårt att debattera emot. Det är ett tydligt och förmodligen medvetet val av Åkesson att argumentet egentligen är en definition av kulturbegreppet, snarare än en definition vad som endast är svenskt. Därför är det svårt för en motdebattör att kriti-sera innehållet i argumentet. Efter att ha presenterat argument, som ger Åkesson ett starkt ethos och som läsaren kan sympatisera med, angriper Åkesson självföraktet av att inte se något som svenskt. I den andra delen av argumentatio vill Åkesson peka på fa-rorna med sveket mot kulturen. Åkesson använder termen ”vi” ett flertal gånger. ”Vi har ett oerhört rikt och spännande kulturarv att förvalta”, ”Vi behöver istället sprida ljus över såväl levande som utdöda seder och bruk” och ”vi behöver väcka nytt liv i våra traditioner”. Detta för att belysa att han personligen är företrädaren för bevarandet av
Istället för att sammanfatta artikeln så avslutar Åkesson genom att nå ett klimax i sitt argumenterande. Därför avslutas texten med ett perorátio som byggs upp genom en rad pathosrelaterade argument, där kraften av det ovan nämnda vi-begreppet används. I den avslutande passagen av perorátio ställer Åkesson ett ultimatum: att skyddandet av den svenska kulturen ”är en förutsättning för att vi ska kunna bibehålla och utveckla vår stabilitet och välfärd”.
5. Resultat - Sverigedemokraterna och
skolan
I följande avsnitt ska Sverigedemokraterna och skolan diskuteras i förhållande till de texter som analyserats ovan. Det är min mening att endast beröra de innehållsmässiga delar som presenterats i de första avsnitten till varje analyserad text. Dock kommer ar-gument även att hämtas ifrån delen som behandlar den klassiska retoriken. Avsnittet Sverigedemokraterna och skolan är en del i resultatredovisningen där innehållet i tex-terna jämförs mot de värdegrundsdokument som skolan arbetar efter. I resultatdelen gällande skolan och Sverigedemokraterna kommer utvalda argument ställas mot Läro-planen för grundskolan (Lpo94). Resultatet kommer sedan att diskuteras i ett särskilt avsnitt i den kommande diskussionen.
5.1 Skolan
Den svenska skolan vilar på en rad olika värdegrundsdokument som skolans personal förväntas upprätthålla och deklamera. I huvudsaklig grund styrs grundskolan av skolla-gen och läroplanen (Lpo 94), där det i den senare ritas upp både kunskapsmål samt medmänskliga mål. Skolan vilar visserligen på det kommunala styret, men ändå formas skolans riktlinjer på central nivå. I Svensk författningssamling återfinns grunddragen för den svenska skolan som är lagstadgad av den svenska riksdagen (www.riksdagen.se, 080407). Detta betyder att det finns möjligheter att påverka den svenska skolan, både på central nivå och på kommunal nivån. Sverigedemokraterna har inte i skrivandets stund något inflytande på skolan på riksnivå, på grund av sin frånvaro i riksdagen. Som be-skrivits ovan har Sverigedemokraterna gjort framsteg på regional nivå, där det finns och kommer att finnas möjligheter att påverka den kommunala skolpolitiken.
5.1 Sverigedemokraternas skolpolitik
Sverigedemokraterna presenterar på sin hemsida en rad åtgärder för skolan som partiet vill genomföra. Flertalet av dessa punkter stämmer överens med vad man i samhället uppfattar som sunda åsikter, då partiet exempelvis vill att: ”Skolan skall lära ut den verkliga innebörden av demokrati och respekt för andras åsikter” och ”Mobbning, sexu-ella trakasserier och utanförskap måste motverkas på samma sätt som på alla andra ar-betsplatser” (http://www.sverigedemokraterna.se/, 080506). Ovan givna exempel är ett utkast av påståenden där Sverigedemokraterna vill arbeta för en bättre skola med bättre ekonomiska förutsättningar. Det är alltså inte denna uppsats tanke att kritisera eller ar-gumentera för Sverigedemokraternas skolprogram, då det i många fall stämmer överens med de etablerade partiernas skolpolitik. Detta belyses också i och med uppsatsens tred-je frågeställning, där partiets textutgivning lyfts fram och jämförs.
I tabell 1 presenteras resultatet av jämförelsen mellan Sverigedemokraternas argu-ment och den svenska Läroplanen för grundskolan (Lpo 94). Sverigedemokraterna re-presenteras av partiets argumentering och teser från de analyserade texterna.
Tabell 1 – Jämförelse mellan Sverigedemokraternas argument och Lpo 94.
Utdrag ur Lpo 94 Sverigedemokraternas argument och teser
1. ”Medvetenhet om det egna och delaktighet i
det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla” (Lpo94, s.5)
”har en förtrogenhet med centrala delar av vårt svenska och nordiska, inklusive det sa-miska, samt västerländska kulturarvet” (Lpo 94, s.10)
Argument ”[Kulturen] är ett sammanhang
av sådant som grundläggande normer och värderingar, sociala koder, symboler, tradi-tioner, seder och bruk, språket, konsten, mu-siken och litteraturen men också sådant som kollektiva minnen, beteenden och föreställ-ningar”
2. ”Främlingsfientlighet måste bemötas med
kunskap, öppen diskussion och aktiva insat-ser.” (Lpo94, s.5)
Tes: Invandrare, främst muslimer, ligger
bakom, på grund av kulturella förhållanden, de flesta våldtäkter i Sverige”
3. Skolan skall sträva efter att varje elev:
• respekterar andra människors egenvär-de (Lpo94, s.12).
• tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverkar till att bistå andra människor (Lpo94, s.12).
Tes: ”Stoppa den muslimska invandringen
till Sverige.”
Tes: ”Invandrare, främst muslimer, ligger
bakom, på grund av kulturella förhållanden, de flesta våldtäkter i Sverige”
Argument: ”Aldrig har den svenska kulturen
varit så utsatt som den är idag genom massinvandring och globalisering. Det vi behöver är inte fler som försmädligt ifråga-sätter existensen av det svenska.”
4. Alla som arbetar i skolan skall:
• medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för andra människor också utanför den närmaste gruppen (Lpo94, s.13).
• aktivt motverka trakasserier och för-tryck av individer (Lpo94, s.13).
Argument: ”på samma sätt som den
demo-kratiska världen tog kampen mot nazismen […], måste vi idag ta kampen mot islam och islamisterna”
Argument: ”Vårt en gång trygga och
har-moniska Sverige är på väg att förvandlas till något mycket mörkt och otäckt”
5. Läraren skall:
• klargöra och med eleverna diskutera det svenska samhällets värdegrund och dess konsekvenser för det personliga handlandet (Lpo94, s.13).
• öppet redovisa och diskutera skiljakti-ga värderinskiljakti-gar, uppfattninskiljakti-gar och pro-blem (Lpo94, s.13).
Argument: ”Svensk invandringspolitik är
unik. Från en muslimsk population på ett par tusen individer […] har vi i dag 470 000 muslimer i Sverige”
Argument: ”Vi har i årtal matats med bilder
på muslimska fundamentalister som utan pardon mördar kvinnor och barn, halalslaktar hjälparbetare […] Sådana dåd visar hur farlig Islam som religion är.”
6. Slutsats och diskussion
I följande avsnitt kommer jag att dra slutsatser utifrån mina frågeställningar. Det ovan presenterade resultatet kommer att ligga till grund för en diskussion. I denna diskussion kommer jag till en början att beröra varje del av de textanalytiska avsnitten. Därefter följer en diskussion kring resultatet gällande skolan. Avslutningsvis följer en metod- och materialkritiks diskussion.
6.1 Texternas innehåll
Studerar man innehållet i Sverigedemokraternas texter kan man konstatera likt tidigare forskning att det allt som oftast kretsar kring invandringen och politikerföraktet. De undersökta artiklarna behandlar uteslutande just de två innehållsområdena, men det ena området behöver inte utesluta det andra, då dessa teman förs ihop i några av texterna. Jimmie Åkesson vidhåller att Sverigedemokraterna ofta kommer tillbaka till problemet med invandringen i all form av politisk debatt: ”Att vi gärna tar upp invandringen beror inte på att det är det enda som intresserar oss. Däremot har vi klart för oss att massin-vandringen, dess kostnader och konsekvenser inte kan isoleras från övrig politik” (http://www.sdkuriren.se/blog. 080512).
Sverigedemokraterna är produktiva gällande textutgivning. Eftersom partiet dispo-nerar en egen partitidning (SD-kuriren) är dessutom utrymmet för valda partimedlem-mar stort, när det kommer till att uttrycka egen text. Texterna Islamiseringen av Sverige, Ska Sverige vara svenskt? och Den nya våldtäktsvågen, som alla är publicerade i SD-kuriren, kännetecknas av att de är långa och informationstäta och att viss textteknik är likartad. Uteslutande är texterna från SD-kuriren uppbyggda kring att få läsaren att komma till egen insikt med det som Sverigedemokraterna ser som ett stort problem i Sverige, nämligen invandringen. Läsaren, beroende på dennes sympatier, får antingen sina antaganden bekräftade eller sina föreställningar upprivna av texterna. Långa
