BARN–UNGA–SAMHÄLLE
Examensarbete i fördjupningsämnet
Barndom och lärande
15 högskolepoäng, grundnivå
Vi får bli inne idag!
Fem förskollärares berättelser om att arbeta med
undervisningsstunder i utemiljö
We get to stay inside today !
The Stories of five preschool teachers talking about how it is to work in a
outdoor inviroment
Edona Morina
Förskollärarexamen, 210hp Slutseminarium: 2019-09-06
Examinator: Andra Wiszmeg Handledare: Camilla Safrankova
Abstrakt
Denna studie utforskar förskollärares berättelser om att arbeta med planerade och spontana undervisningsstunder i utemiljön i svenska förskolor. Syftet är att utforska mål och ideal om att vistas i utemiljön och de hinder som uppstår i förskolans organisatoriska förutsättningar som kan påverka möjligheterna.
I den kvalitativa studien intervjuades fem förskollärare på två förskolor och narrativ ansats användes för att tolka deras berättelser om ideal och förutsättningar om planerade och spontana undervisningsstunder i utemiljöer. Förutom narrativ ansats används även begreppen hälsa och kroppsliga förmågor. I varje tema i analysen har citat använts från förskollärarnas berättelser som uttrycker tankar och erfarenheter om planerade undervisningsstunder i utemiljön. De ideal om undervisningsstunder i utemiljöer som framkommer i berättelserna från förskollärarna visar att utevistelsen har en stor betydelse för hälsan. De motoriska förmågorna hos barnen utvecklas vid utevistelse samt att färre sjukdomar uppkommer. Dessutom framkommer att ljudnivån är ett mindre problem i utemiljöer. Men trots dessa ideal förhindras planerade undervisningsstunder utomhus regelbundet i vissa förskolor på grund av ekonomiska förutsättningar.
Nyckelord: Förskollärare, spontana undervisningsstunder, planerade undervisningsstunder, utemiljön.
Innehållsförteckning
1. Inledning 4 1.1 Problemformulering 5 1.2 Syfte 6 1.3 Frågeställningar 6 2. Bakgrund 72.1 Begreppet hälsa i förskolans värld 7
2.2 Kroppsliga förmågor 7
2.3 Ekonomiska-organisatoriska förutsättningar 8
2. Teoretiska perspektiv 9
2.1 Narrativ Ansats 9
3. Tidigare forskning 11
3.1 Lärande och undervisning utomhus 11
3.2 Utevistelsen internationellt-exempel från USA, Sydkorea och England 12
4. Metod 15 4.1 Metodval 15 4.2 Urval 15 4.3 Semistrukturerad intervju 16 4.4 Genomförande 17 4.5 Analysmetod 18 4.6 Etiska principer 18 5. Analys 20
5.1 Hälsa är att uppleva saker runt omkring sig 20
5.2 Vikten av kroppsrörelse 24
5.3 Organisatoriska och ekonomiska förutsättningar 27
6. Resultat / Diskussion 31 6.1 Resultat 31 6.2 Diskussion 32 6.2 Metoddiskussion 34 6.3 Vidare forskning 35 2
7. Referenser 36
Bilaga 1 39
Bilaga 2 41
Bilaga 3 44
1. Inledning
Inom förskolan planeras och används utevistelsen på olika sätt. Det finns uteförskolor som använder utemiljön hela dagen för planerade och spontana undervisningsstunder och den fria leken. I inneförskolor däremot sker undervisning främst inomhus, och utemiljön används för frisk luft eller till att barnen får springa och bli av med överskottsenergi.
I denna uppsats utforskar jag premisserna för både planerade och spontana undervisningsstunder i olika typer av förskolor. Det finns många aktörer som talar om utemiljöer, till exempel myndigheten Boverket vars uppdrag bland annat är att bygga utemiljöer som bidrar till att barn utvecklas i hälsosamma och inspirerande utemiljöer. Det gäller både i förskolansgård men också i den närmiljön där barn vistas i övrigt. 1 Förskolan är en central plats där barn utvecklar sig och landets kommuner satsar på utemiljöer som ses som attraktiva för barnen samt hjälpmedel till att barn får möjlighet att utforska sin omvärld (Boverket 2015, s,10). I Läroplanen för förskolan (98/18) står det att utevistelsen bör ge möjlighet till lek och andra aktiviteter. Det ligger på förskolans ansvar hur man ska använda utevistelsen samt stimulera och utmana barnen till lärande.
Barnens utveckling och lärande sker hela tiden, men barnen behöver också varierade lärsituationer för ha lättare att förstå det som händer i deras omvärld. I läroplanen för förskolan ses utevistelsen som någonting gott och viktigt för barnen. Det finns också mycket forskning som stödjer detta, exempelvis Ericsson (2009) menar att möjligheten att få uppleva utemiljön är grunden till kunskap och lärande men vuxna bör stimulera barn till att upptäcka och lära nya saker. Vidare menar författaren att barn utomhus kan använda sin fulla potential till att utveckla motoriken, samspela med andra och utveckla sin koncentrationsförmåga. Som pedagog har man stor frihet hur och var man vill utföra sina planerade undervisningsstunder med barnen och utomhus ska inte vara ett hinder för aktiviteter och lärandesituationer. Brugge & Szczepanski (2011) menar att som ledare ska man planera undervisningstillfällen med hjälp av didaktiska frågor och att förskollärare måste variera
1Förskolegården, lekplatser, närmiljön,ute i naturen och andra platser alla dessa inkluderar alla utevistelser.
lärandesituationen både inomhus som utomhus. Att vistas ute och utforska naturen med alla sinnen blir ett komplement till lärande av det man har lärt inne i förskolans lokaler. Utomhuspedagogiken är inte den enda vägen som barn ökar sina kunskaper menar författarna utan just en komplettering av det som lärs inomhus. Men ibland finns det hinder att utföra undervinsningsstunder i utemiljön av olika skäl. Inomhus har personalen hela barngruppen framför sig under en begränsad yta medans utomhus kan det vara att det behövs tid att planera undervisningsstunder eftersom det är svårare att hålla koll på barnen. Hänsyn till hur barn beter sig i utemiljön och inomhus måste tas då det är inte är samma sak.
Undervisningsstunder kan planeras och utföras på många olika sätt men det begränsas av olika faktorer. I läroplanen står det att förskolan ska skapa förutsättningar där barn ska få möjlighet att delta i fysiska aktiviteter där de får tillfällen att utveckla olika rörelseförmågor och vistas i olika utemiljöer (Lpfö98/18). Vidare står det att undervisningsstunder ska planeras och utföras på ett sätt som främjar barns utveckling, hälsa och välbefinnande. Men i praktiken kan det uppstå olika hinder med materiella och organisatoriska faktorer som hindrar förskollärarna från att utföra planerade undervisningsstunder i utemiljön. Trots dessa begränsningar är det viktigt att påpeka att det är förskolans ansvar att använda just utevistelsen för att stimulera och utmana lärande hos barnen.
1.1 Problemformulering
Problemet som denna uppsats undersöker är krocken mellan förskollärarnas uppdrag att uppnå läroplanens mål med förskolans organisatoriska förutsättningar. Denna krock kan påverka möjligheterna för förskollärarna att arbeta med planerade undervisningsstunder i utemiljön. För att utforska denna krock analyseras fem förskollärares berättelser om ideal om att vistas i utemiljön och de hinder som uppstår parallellt med planerade och spontana undervisningsstunder i utemiljön.
Jag har valt att fördjupa mig i frågorna om spontana och planerade undervisningsstunder i utemiljön på förskolor eftersom mina erfarenheter både innan jag började min utbildning och under utbildningens gång har varit på många förskolor. På vissa förskolor har personalen varit ute med barnen men inte styrt eller planerat en undervisningsstund medan i andra förskolor har förskollärarna utfört undervisningsstunder med barnen där förskollärarna har varit medupptäckare tillsammans med barnen. Dessa erfarenheter gjorde mig nyfiken på vad det är som gör att vissa förskolor använder utemiljön till planerade och spontana undervisningsstunder medan andra inte. Därför är mitt analytiska fokus riktat mot ideal och förutsättningar i informanternas berättelser.
1.2 Syfte
Syftet med denna studie är att utforska fem förskollärares berättelser om ideal och förutsättningar med planerade och spontana undervisningsstunder i utemiljöer i Sverige idag.
1.3 Frågeställningar
● Vilka ideal om undervisningsstunder i utemiljöer framkommer i berättelserna från de fem förskollärare?
● Hur beskriver de fem förskollärare förutsättningarna för att planera undervisningsstunder i utemiljöer?
2. Bakgrund
Jag kommer att problematisera de teman som strukturerar analysen och dessa är hälsa, kroppsliga förmågor samt materiella förutsättningar. Dessa begrepp behövs för att förstå uppsatsen men jag ska inte analysera berättelserna genom dessa.
2.1 Begreppet hälsa i förskolans värld
Begreppet hälsa är problematiskt menar Brügge, Glantz och Sandell (2011 s. 204) där hälsa har många dimensioner beroende på vad människor anser och hur de definierar hälsobegreppet. Ur friluftslivsperspektivet innebär hälsa att fysiska, psykiska och sociala faktorer i samspel med något positivt står i centrum. Författarna anser att hälsan är starkt förknippad med utevistelsen och menar att barn mår bra att vistas ute.
Många av förskolorna består av stora barngrupper och trånga lokaler som kan påverka barns hälsa negativt. I rapporten Barn miljö och hälsa (2013) påpekar författarna problemet med höga ljudnivåer inomhus och att det är bättre utomhus . Enligt rapporten upplevdes2 3 ljudnivåer utomhus inte så höga av barn däremot upplevdes ljuden höga inomhus i förskolans lokaler.
2.2 Kroppsliga förmågor
Kroppsliga rörelser anses viktiga för barns utveckling. Lpfö (98/16) skriver att stimulera barn till kroppsliga rörelser är förskollärarens ansvar och det står tydligt i läroplanens mål. Grindberg & Jagtoøien (2000) definierar begreppet fysisk fostran att inkludera alla kroppsövningar och rörelser och anser att det är viktigt att vi (vuxna) ser till att barn får rörelseerfarenheter för deras utveckling.
2 stora barngrupper, bord stolar och andra möbler som låter där barns och personalen upplever som problem
(Rapporten: barn miljö och hälsa, 2015, s.39)
3 det vanligaste buller beskriver rapporten är trafik, ( Rapporten: barn miljö och hälsa, 2015)
Sigmundsson & Pedersen (2004) menar att motoriskt lärande är detsamma som motorisk utveckling samt att motorisk utveckling är en lång process där barn måste stimuleras, utmanas att träna dessa rörelser. Vidare poängterar författarna att miljön är en viktig utgångspunkt för att barn ska få erfara rörelser som utvecklar deras motoriska förmågor. Författarna menar också att genom att stimulera barn till fysiska aktiviteter förebygger man hälsoproblem hos barnen och de anser att man bör involvera alla barn för att prova olika rörelseaktiviteter.
Fokus på barns kroppsliga utveckling hänger alltså ihop med idéer om hälsa. Osnes, Skaug & Eid Kaarby, (2012) håller med om att rörelseaktiviteter är viktiga för barns utveckling och självuppfattning där de lär sig att känna sin kropp och behärska den genom fysiska aktiviteter.
2.3 Ekonomiska-organisatoriska förutsättningar
Förskollärarens uppdrag har ändrats över tid från det att ge barnen omsorg
till att ge nya kunskaper genom planerade och spontana undervisningsstunder i förskolan. Carlgren hävdar att för varje reviderad läroplan ställs nya krav på förskollärarna och mer ansvar för undervisning (Carlgren, 2005). Vidare menar författaren att förskolechefer och förskollärare har ansvar att organisera verksamheten men ekonomiska förutsättningar påverkar deras arbete.Carlgren påpekar att brist på resurser och stora barngrupper ställer stora krav på förskollärare och har negativ påverkan på hur förskollärarna använder undervisning i praktiken. På grund av ekonomiska begränsningar, personalbrist, brist på tid att uppfylla alla arbetsuppgifter upplever personalen frustration för i att kunna uppfylla kravet att planera undervisning (Eckerholm, 2018).
2. Teoretiska perspektiv
I detta avsnitt kommer jag att redogöra om teorin narrativ ansats som är grunden till analyserna och resultaten i denna uppsats.
2.1 Narrativ Ansats
Begreppet narrativ teori ger förståelse och utgångspunkt till kunskap om den sociala verkligheten (Johansson, 2005). Den narrativa studien har blivit allt vanligare förekommande under 1980-talet och teorin använts inom samhällsvetenskapen och innan dess har den används för historiker och litteraturvetare (Johansson, 2005).
Johansson påpekar “...narrativ teori är teorier om berättelsen och berättandet kan narrativ metod sägas vara de metoder som används för att samla in och analysera muntliga eller skriftliga berättelser.” (Johansson, 2005, s.21). Med narrativ ansats kan jag analysera intervjumaterialet och tolka förskollärarnas berättelser om deras professionella erfarenheter och upplevelser av planerandet av utevistelsen. Genom den narrativa ansatsen kan vi förstå socialt handlande och dess struktur (Johansson, 2005) vilket i denna uppsats innebär att berättelsen kan belysa handlande och struktur på ett nytt sätt.
Med narrativ ansats så analyseras berättelser av erfarenheter och upplevelser. Perspektivet kan betraktas både från berättandets synvinkel och från synvinkel hos den som analyserar. (Lilja, Larsson & Sjöblom 2008, s. 73). Att använda andra människors berättelser om deras erfarenheter och upplevelser är en startpunkt i denna uppsats.
Det innebär att berättelsens betydelse är att man inte söker en enda sanning i tolkningen utan en mängd berättelser som står öppna för många tolkningar. Den kunskap vi har och producerar om världen är inte en objektiv eller generell sanning utan ses som en av många versioner av sanning (Johansson, 2005, s 26).
Jag använder narrativ ansats för att tolka förskollärarnas berättelser om planerade och spontana undervisningsstunder. På ett konkret sätt analyserar jag teman i hur de resonerar i sina berättelser från deras professionella livsvärld. I analysen kommer jag att följa de mönster som jag ser i berättelserna.
3. Tidigare forskning
3.1 Lärande och undervisning utomhus
Artikeln av Szczepanski & Dahlgren (2011) är gjord i en svensk kontext och författarnas fokus är att belysa lärares uppfattning av lärande och undervisning utomhus samt att kategorisera hur svenska lärare har svarat gällande utomhuspedagogikens betydelse.Artikeln belyser lärarnas uppfattning av undervisningsstunder i utemiljö, vilket är relevant för min uppsats trots att lärarna pratar om äldre barns undervisningsstunder utomhus anser jag att det kan inkludera även yngre barn i förskolan.
I Sverige är både förskolan och relationen till naturen nationellt unikt. Szczepanski och 4 Dahlgren (2011) betonar att utomhuspedagogiken påverkar barn positivt och ger naturkänsla genom att kombinera det teoretiska (det som står i boken) med praktiken (av det man ser, hör och känner och rör ute i naturen). Forskarna har tolkat lärarnas uppfattning av utomhuspedagogik som en komplettering av det man läser i böckerna. Många lärare ser att utevistelsen ger en verklighetskänsla där barnen ser saker som gör att de till exempel har lättare att förstå ämnet matematik.
Genom att stimulera alla sinnena och jobba med hela kroppen sker inlärningen lättare hos barn och genom att utforska och observera utemiljön förstår barnen också ämnet biologi på ett enklare sätt. Författarna menar att utomhuspedagogiken främjar barns hälsa det vill säga att barnen har mer utrymme att röra på sig och utveckla motoriken men också att barnen får friskt luft gör det positivt att undervisa barn i utemiljön.
4naturen används i denna uppsats om som är utomhus, skog, lekparker med träd runt om osv. Allt detta definieras som natur
i denna uppsats
3.2 Utevistelsen internationellt-exempel från USA, Sydkorea
och England
Ett forskningsprojekt som äger rum i två olika länder- England och Sydkorea- är intressant för denna studie (Kwi-Ok Nah & Tim Waller (2015). Författarna har använt den polyvokala 5 metoden “många röster”. Studien problematiserar de olika uppfattningar i Sydkorea respektive England om hur man använder sig av utevistelsen.
Till skillnad från Szczepanski och Lars Owe Dahlgren har Kwi-Ok Nah & Tim Waller fokuserat på att visa videofilmer för personalen i förskolan i England och Sydkorea. Pedagogerna har reflekterat och tolkat metoderna de använder i sin egen verksamhet genom att se filmer från det andra landet i studien. Trots att i Sydkoreas läroplan står att utevistelsen ska ske varje dag utnyttjar pedagogerna utevistelsen bara när det är “fint väder” det vill säga soligt och varmt. Regnet ansågs som ett hinder att utföra aktiviteter i utemiljön. I England används utevistelsen året om och barnen har kontinuerlig tillgång till grovmotoriska lekar utomhus.
Pedagogerna i båda förskolorna föredrog barnens säkerhet inomhus under dåligt väder. Men uppfattningen om vad dåligt väder är skiljde sig åt mellan pedagogerna i Sydkorea och England. I Sydkorea ansågs att regnet var ett hinder för aktiviteter utomhus medan i England används aktiviteter utomhus året om. Studiens resultat visade att föräldrarna i England anpassade sina tankar om barnens utomhus aktiviteter till vad pedagogerna ansåg bäst. Pedagoger i Sydkorea däremot hade mindre makt att påverka föräldrarna och där det istället blev så att pedagogerna rättade sig efter föräldrarnas åsikter. Det fanns inte tillräckligt med personal för att gå ut och att när föräldrar ansåg att vädret var dåligt gick inte pedagogerna i Sydkorea ut med barnen (Kwi-Ok & Waller, 2015).
5 Polyvokal metod innebär att dela med sig och reflektera olika visuella data som forskarna har samlat in som bilder videor
och så vidare. Denna metod är en inspiration av Tobin,Wu och Davidson (1989) som forskarna har använd i sin studie Kwi-Ok Nah & Tim Waller (2015).
Den tredje studien är av McClintic & Petty (2015) som har fokuserat på förskollärarnas minnen i barndomen och hur de förhåller sig till vikten att barn vistas i utemiljön. Denna studie är relevant att använda i min uppsats eftersom förskollärarnas ideal om att utveckla kreativiteten i utemiljön krockar med ekonomiska förutsättningar att vistas barnen i utemiljön. McClintic & Petty presenterar förskollärarnas minnen och erfarenheter från deras egen barndom och lyfter fram de friheterna de har haft som barn där de har använt kreativiteten och utforskandet på egen hand.
Denna studie som är gjord i USA visar på förskollärarna motsättning när de pratar om barns utevistelse idag jämfört med hur det var när de själva växte upp. Förskollärarna var kritiska när det pratades om utemiljön i förskolegården som trång, lång och smal som begränsade barn möjlighet till fysisk aktivitet men också planeringen av aktiviteter (McClintic & Petty, 2015, s.32). Förskollärarnas primära uppgift vid utevistelse var barnens säkerhet. Trots att de visade förståelse för fördelarna med utevistelsen var de skeptiska till att göra utomhusmiljöer till en plats för lärande eftersom platsen var ett så begränsat utrymme. Således kan säkerhetstänkande bli ett hinder för den planerade utevistelsen.
Studierna av McClintic & Petty och Szczepanski & Dahlgren visar på olika ideal och organisatoriska aspekter som kringskär planeringen av utevistelsen i olika nationella kontexter. McClintic & Petty kom fram till att pedagogerna som hade uppgift att övervaka barnen på förskolegården var kritiska när det gällde utomhusmiljö. Däremot visar Szczepanski & Dahlgrens studies resultat att lärarna hade en positiv tro till att göra aktiviteter utomhus som inte bara var begränsat till förskolegården. Lärarna besökte olika utemiljöer som ansågs som plats för lärande, sätt att lära, objekt för lärande och former av kroppsligt lärande.
McClintic & Petty (2015) resultat i sin studie var att förskolegården var ett hinder för att göra aktiviteter utomhus pedagogerna upplevde utemiljön som trång jämfört med utemiljön och upplevelser av utemiljön de växte upp i.
Min studie kommer att skilja sig från forskarnas jag här har presenterat genom att jag fokuserar på hur förskollärarna jobbar med planerade och spontana undervisningsstunder i utemiljön genom narrativ analys med fokus på berättelser om ideal och organisatoriska-ekonomiska förutsättningar.
Likheter mellan min studie och forskarnas är att alla har fokus på att belysa utomhuspedagogikens betydelse och lärarnas uppfattning om utevistelsen.
4. Metod
I första delen av detta kapitel kommer det redogöras för metodval och sedan urval, därefter kommer en redogörelse av analysmetod och etiska principer som är centrala i att utföra studien. Sista delen av kapitlet kommer att beskriva genomförandet.
4.1 Metodval
Jag valde den kvalitativa metoden och genom att intervjua fem förskollärares försöka utifrån deras berättelser få fram ideal och förutsättningar för planerade och spontana undervisningsstunder i utemiljöer. Kvale (2014) beskriver kvalitativa intervjuer som
forskningsverktyg där intervjupersonens erfarenheter kommer till uttryck. Alvehus (2013)
menar att kvalitativ metod används av forskare som engagerar sig i intervjupersonens erfarenheter för att få fram relevansen för studien. Jag kommer tolka intervjumaterialet med fokus på ideal om utevistelsen och organisatoriska och ekonomiska förutsättningar. Genom dessa berättelser kommer jag få djupare förståelse för vad som kringskär användandet av planerade och spontana undervisningsstunder i utemiljön.
4.2 Urval
I studien intervjuade jag fem förskollärare på två olika förskolor i Sverige, den ena var en kommunal förskola medan den andra var en utomhusförskola.
På en privat förskola som har fokus utomhusverksamhet valde jag därför att jag blev rekommenderad av andra personer när jag pratade om att jag kommer skriva om undervisning i utemiljö. Där fick jag positivt svar till intervju av två förskollärare som jobbar på olika avdelningar. Den ena förskolläraren arbetar med yngre barn 1-3 år, medan den andra förskolläraren arbetar med äldre barn 4-5 år gamla.
Den andra förskolan som valdes ut slumpmässigt var en traditionell kommunal förskola som inte har fokus utomhusverksamhet där tre förskollärare intervjuades. Två förskollärare jobbar
med yngre barn 1-4 åringar men på olika avdelningar, och den tredje jobbar med 5 åringar. För att få en professionell kvalitet i studien har jag valt att intervjua enbart utbildade förskollärare. Förskollärarna som visade intresse av att bli intervjuade var mellan 27-64 år gamla och hade mellan 5-25 års erfarenhet i sina yrken.
För att skydda deltagarnas identitet och göra de anonyma i denna studie bestämde jag mig för att benämna de som jobbar på en kommunal inneförskola som F1, F2 och F3. Medan F4 och F5 jobbar på en privat förskola med utomhusverksamhet. Anledningen till att jag har valt att intervjua bara förskollärare är att förskolläraren har ansvar i all pedagogisk verksamhet. I läroplanen står det att förskolläraren har ansvar för att undervisningen bedrivs i enlighet med målen i läroplanen och arbetslagets uppdrag är att främja barns utveckling och lärande (Lpfö 98/18).
Denna studie är inte en jämförande studie mellan utomhus- och inomhusförskola. Ändå är det viktigt att veta vilka förskollärare som jobbar på utomhus- och inneförskola, för att kunna förstå informanternas tankar om ideal och föruttsättningar om planerade och spontana undervisningsstunder i utemiljön.
4.3 Semistrukturerad intervju
Alvehus (2013) påpekar att en semistrukturerad intervju innebär att forskaren formar och försöker förstå ett problem genom att ställa öppna frågor till deltagarna. I denna studie valde jag att använda mig av semistrukturerad intervju och frågorna (se bilaga 2) till deltagarna gjordes medvetet så öppna att man får ett djupare svar som också kan leda till följdfrågor om man inte fick ett relevant svar av deltagaren.
Diktafon (ljudinspelningen) var ett viktigt verktyg för att transkribera och analysera intervjuerna eller citera en mening som är relevant att använda i analysen. Att spela in samtalet har också varit ett viktigt verktyg för att fokusera och ha ögonkontakt med intervjupersonen. En viktig detalj som intervjuaren måste känna till är vikten av att lyssna
aktivt på den man ställer frågan till för att aktivt kunna lyssna på svaren och att ställa följdfrågor för att kunna skapa ett djupare förståelse av det man vill undersöka (a.a).
4.4 Genomförande
Jag intervjuade alltså totalt fem förskollärare - två som jobbar med utomhuspedagogik och tre som jobbar på en traditionell förskola. Jag besökte först förskolan som hade utomhuspedagogik (barn och pedagoger var ute) jag gick fram och presenterade kort för dem att jag var student på Malmö universitet, vad jag kommer skriva om i mitt examensarbete och frågade om de var intresserade av att bli intervjuade. Två förskollärare visade intresse och samtyckesblankett lämnades till de där det stod mer grundlig information (se bilaga 1 och 2).
Samma procedur gjordes på den andra förskolan (barn och pedagoger var inne). Vi kom överens med deltagarna att efter att de har pratat med förskolechefen och läst samtyckesblanketten skulle de höra av sig till mig och bestämma tid för intervju när det passar dem bäst. Jag lämnade frågorna tillsammans med samtyckesblankett till deltagarna.
“ Intervjuaren befinner sig i en maktposition och bestämmer ämnet för meningsutbytet ” (Kvale 2014, s 19). Med det menar Kvale att forskaren kan styra samtalet genom att ställa följdfrågor om intervjupersonen har sagt något viktigt om ett tema och forskaren vill att hen ska fördjupa och förklara. Dessutom innebär också att man som intervjuare i maktposition styr vad som är intressant, hur det tolkas och även presenteras.
Tre deltagare i denna studie blev intervjuade samma vecka som samtyckesblanketten delades ut medan två av deltagarna intervjuades två veckor efter. Mellan intervjuer som Alvesson (2011) beskrev var det en fördel att kunna skapa mer fokus i de teman som förskollärarna i tidigare intervjuer har svarat på men inte med djupgående förklaring.
Jag fokuserar mer på hur deltagarna svarade och följde deras svar med att ställa följdfrågor. Alvehus (2013) påpekar att det är viktig att forskaren är förberedd på vilken typ av undersökning man vill göra och presentera frågorna på ett sådant sätt att intervjupersonen
begriper och redogör till den omfattningen att svaret ger en produktion av kunskap. Jag började med öppna generella frågor och fortsatte till mer specifika frågor. Kvale (2014) menar att en lyckad intervju börjar som ett naturligt samtal där intervjuaren visar respekt för intervjupersonen genom att lyssna noggrant skaffar man sig mer kunskaper. Efter alla intervjuer som jag har spelat in, har jag transkriberat allt intervjupersonerna sa.
4.5 Analysmetod
För att göra det enklare att analysera intervjuerna skrev jag ut dem i pappersformat för att kunna markera teman om ideal och förutsättningar som upprepas vid flera tillfällen och för att kunna se olika mönster. Den successiva arbetsprocessen gjorde det enklare att kategorisera de teman som jag ansåg vara betydelsefulla att använda i uppsatsens analys och resultat genom att läsa materialet utefter de frågorna intervjupersonerna gav svar på.
“Genom flitigt sorterings- och kategoriseringsarbete får man överblick över och ordning på materialet och god hjälp med att finna mönster och komma fram till resultat” (Alvesson, 2011, s.68). Analysprocessen gick vidare genom att jag först tittade på teman sedan, sammanställde jag från alla dem fem förskollärares citat på dessa teman och fortsatte leta mönster. Efter det började jag skriva på analysen och arbetade successivt med den. Dessa teman mynnade sedan ut i de tre teman som analysen är strukturerad utefter.
4.6 Etiska principer
För att göra ett arbete av god kvalitet har etiska principer varit en central del i studien. Enligt vetenskapsrådet (2019) har forskaren skyldighet att följa de fyra etiska principer som nämns här nedan.
Informationskravet innebär att det finns krav på forskaren att ge information till deltagarna vad studien har för syfte till den aktuella forskningen. Jag som forskare har informerat deltagarna genom att besöka deltagarna på arbetsplatsen och presentera mig och ge kort
information att syftet med studien är att utforska hur förskollärare arbetar med planerade undervisningsstunder i utemiljön. Papper har lämnats med tydlig information till respondenter där det stod att deltagarna är frivilliga att delta i studien och att studien inte kommer användas i andra sammanhang utom i den aktuella studien samt att deltagarna kommer avidentifieras i det färdiga arbetet.
Forskaren måste ha samtycke från deltagaren och att de har rätt att avbryta medverkan utan negativa konsekvenser om de vill. Om man vill avbryta sin medverkan betyder detta att allt material som har samlats in från den deltagaren som inte längre vill inte delta förstörs. Samtycket är frivilligt och deltagarna skriver på när hen fått all information om studiens syfte och vem som har tillgång till det insamlade materialet. Jag som forskare har lämnat papper till deltagarna gällande samtyckesblankett
Konfidentialitetskravet innebär att personuppgifterna kommer skyddas och att obehöriga inte har tillgång till insamlat material. Som forskare har jag tydlig gett skriftlig information till deltagarna att bara jag, min handledare och kursansvarig har tillgång till personuppgifterna. Innan deltagarna skrivit på samtyckesblankett har de också fått skriftlig information att deltagarna kommer att avidentifieras i det färdiga arbetet.
Nyttjandekravet beskrivs i vetenskapsrådet (2019) som att forskaren får inte nyttja insamlat material till något annat än det syftet eller studien deltagarna har samtyckt till. Det innebar att jag som forskare har skyldighet att informera deltagarna att allt material kommer användas bara i det syftet som beskrivs i samtyckesblanketten. Forskaren har ansvar att inte nyttja material i andra syften än det beskrevs i pappret deltagarna har skrivit på.
5. Analys
I detta kapitel kommer jag att presentera fram dem teman och ideal som förskollärarna berättat utifrån deras yrkeserfarenheter. Jag har tittat på hur pedagogerna har berättat om teman och ideal som var mest frekvent återkommande i berättelserna om de planerade och spontana undervisningsstunderna i utemiljön. Dessutom behandlar jag också de förutsättningar som kommer upp i berättelserna och som påverkar utevistelsen.
Analysen är uppdelat i tre delar, hälsa, kroppsliga förmågor och materiella förutsättningar. De tre analysteman går med nödvändighet ihop med varandra men jag kommer i varje analysdel att ha fokus på ett tema i taget. Varje analysdel kommer att innehålla citat från intervjuade förskollärare där jag tolkar deras berättelser utifrån narrativ analys.
5.1 Hälsa är att uppleva saker runt omkring sig
Hälsa som tema inom analysen synliggör förskollärarnas berättelser om vikten av att vistas i utemiljön. Analysen kommer också att visa hur förskollärarna berättar om planering av barnens vistelse i utemiljön.
Förskollärarnas planerade och oplanerade undervisningsstunder i förskolan utgår ifrån i déer om barns hälsa
F2.…..”hela arbetslaget ...vår nye chef har sagt att barnen ska vara ute en timme varje dag..Ibland planera vi 6 spontant.. Jag tror att barnen idag sitter mycket med digitala verktyg och pratar om dem dagligen
Jag tolkar att F2 refererar till sin chef när hen berättar att barnen skall vara ute varje dag. Detta kan tolkas som att organisationen anser att utevistelse är positiv och därmed har en viktig faktor för att uppnå en god hälsa hos barnen. Jag tolkar F2 citatet som att stillasittandet innebär ohälsa och därmed blir utevistelsen ofta förknippad till hälsa. Förskollärarens ideal ligger bakom det som F2 svarar om att främja barns hälsa genom att vistas i utemiljön. Det är även skrivet i läroplanen att förskollärarens uppdrag är att genomföra planerade
6F2 syftar på hela arbetslaget
undervisningsstunder där barns hälsa och välbefinnande främjs (lpfö 98/18). Därmed framkommer hälsotemat som en central del i förskolans värld.
Förskolläraren säger att de pratas mycket om att barn sitter för mycket stilla och att planerade aktiviteter utomhus beskrivs som en nödvändig åtgärd för att förebygga ohälsa hos barnen. F2 nämner i citatet ovan “tror”, detta tolkas som att hen har fått information om att barn sitter hemma vilket bekräftas av att barnen pratar om digitala verktyg dagligen. Intervjupersonens berättelser kan också tolkas som att förskollärarna ser på digitala verktyg som ett hot mot barns hälsa.
F4. ...att uppleva allting med sina sinnen lukta, känna och se...vad händer i den fria leken och använda någonting av det...prata om sinnen...….blir friskare, ljudnivån sänks ju jätte markant när man är ute…Men allt som man kan göra inomhus i den traditionella förskolan anser vi att man kan göra utomhus.
F2... barnen får frisk luft...ser allt omkring sig...väldigt nyfikna på saker i naturen... nackdelarna med utemiljön är att man inte hittar någonstans där man är lite undanskymt för att det händer mycket..barnen tappar fokus utomhus eftersom det händer mycket runt omkring en.
Som jag tolkade börjar F4 med att berätta att bara känslan att få komma ut gör att barnen får möjlighet att stimulera sina sinnen och prata om sina känslor. Man skulle kunna tolka förskollärarens beskrivning som att när hen pratar om sinnen som att känna, lukta, och se. Detta menar hen att barn inte kan ha samma upplevelser vid en undervisningstund inomhus. F4 berättar om att pedagogerna utnyttjar barns fria lek och uttrycker att hen observerar barnen för att fånga barns ögonblick till att ge undervisning. Detta skulle man kunna tolka som att F4 ger barnen spontana undervisningsstunder.
Till skillnad från F4 beskriver F2 att barnen tappar fokus när förskollärarna ger planerade undervisningsstunder utomhus. Detta skulle jag kunna tolka som att F2 väljer speciella platser för undervisningsstunder utomhus, där det inte finns så många andra intryck som distraherar barnen. Både F2 och F4 har samma uppfattning om vikten av underviningsstunder i utemiljön men F2 föredrar spontana undervisningsstunder medan F4 föredrar planerade undervisningsstunder utomhus.
F4 upplever att utemiljön ger tillfällen att utforska och bejaka barns upplevelser och ger inte intryck att det skulle kunna finnas några hinder för undervisning i utemiljön oavsett vilken miljö man befinner sig i. Utevistelsen anses som en metod att uppnå hälsa, det vill säga att ha ett syfte att uppnå bestämda mål (Brügge, Glantz & Sandell 2011).
Trots att F2 har samma tankar som F4 att barn har möjlighet att utforska och uppleva saker i utemiljön. F2 berättar att barn i vissa situationer förlorar fokus och instämmer i att den spontana undervisningsstunden ibland fungerar bättre och talar till barnens känslor och upplevelser. Enligt Granberg, 2000) stimuleras flera sinnen av utevistelsen och detta leder till i sin tur till nya upptäckter och lusten att vilja utforska saker i detaljer (Granberg, 2000).
F5..Det är mycket infektioner, sjukdomar då är det jättebra att kunna gå ute i den friska luften….det sker spontana aktiviteter….Skrika få de göra utan att någon får ont i öronen... inomhus vill man dämpa ljudvolymen så att det blir för högt och för jobbigt för öronen….
F1 En gång per dag minst 30 minuter går vi ut...för att alla barn de behöver komma ut ...Barnen blir allt friskare och gladare….inne så går det ju inte... inne man kan inte vara högljudda..
F5 berättar om att de vistas ute för att förebygga sjukdomar och även lyfter fram vikten att kunna vistas i utemiljön som man skulle kunna tolka sker det färre infektioner. Även F1 anser att utevistelsen är en viktig faktor i ett barns hälsa. F1:s citat menar att de vistas ute i en bestämd tid på dagen och upplever detta som något positivt för barnens hälsa. Detta skiljer sig från F5s berättelse som inte pratar om tid.
F1 och F5 tolkas båda som att de har samma tanke om att utevistelsen spelar roll för barns hälsa och det berättas att barnen håller sig friskare vid utomhusvistelsen och att även ljudvolymen utomhus dämps jämfört med inomhus.
Båda förskollärarna instämmer att det förekommer färre sjukdomar när man vistas ute. Smittsjukdomar och infektioner sker vanligast i närmare kontakt med andra som befinner sig i inom samma rum (Goebel & Glöckler 2012). Man skulle kunna tolka det som att förskollärare beskriver att nära kontakt och trånga utrymme gör att det uppstår sjukdomar bland barnen. I
rapporten Barn miljö och hälsa (2013) anser författarna problem med höga ljudnivåer både inomhus och utomhus (trafik) är något som kan tolkas som att varken förskollärare eller barn upplever ljudnivån som hög utomhus. F1 och F5 har samma uppfattning när det pratas om höga ljudvolymer inomhus som störande i jämfört med utomhus. Det kan explicit kopplas till hälsa och ideal.
F3…lugnar barnen...jätteglada....mår bra att vistas ute...delas i grupper...en gång i veckan är vi utanför förskolans gård....
F3 berättar om sina erfarenheter och lyfter fram barns upplevelser och uttrycker det som att barnen upplever lugnet när de har vistats i utemiljön. Det kan tolkas som att F3 planerar undervisningsstunder för att barnen ska få kunna uppleva lugnet och känslorna anses som betydelsebärande för förskollärarna. Vid ett annat tillfälle tar informanten upp det med att arbetslaget planerar och utför undervisningsstunder utanför förskolansgård. Något som enligt min uppfattning av det som berättas, betyder att arbetslaget anser att barn behöver besöka olika utemiljöer för att uppleva och skaffa sig fler erfarenheter.
Summering
I den här delen av analysen har jag diskuterat berättelser på temat hälsa som ur förskollärarnas ideal är att utföra undervisningsstunder i utemiljön för att främja barns hälsa genom att barnen får springa och göra av med överskottsenergin. Vidare i analysdelen berättar förskollärarna om att barn ska få uppleva saker konkret samt utforska med sina sinnen och känslor för att de ska må bra. Idealen som visar sig i förskollärarnas berättelser är att den friska luften ger barnen hälsa genom att vistas i utemiljön. Vidare i materialet visar tecken på idealen som att ljudvolymen sänks i utemiljön.
En förutsättning att vistas i utemiljön kopplas till hälsan där förskollärarnas ideal att förebygga infektioner och andra sjukdomar visar sig att utemiljön blir en förutsättning för barns hälsa och välbefinnande. Idealen till en hälsosammare kropp finns också genom att
vistas ute, ljudnivån sänks och barnen och förskolepersonalen störs inte på samma sätt som de gör inomhus. Hälsan anses var en central del i förskollärarnas tankar om hur de sedan utifrån deras erfarenheter utnyttjar olika situationer som glädjer barnen. De intervjuade förskollärarna nämner vid flera tillfällen att barns upplevelser och glädje hänger ihop med hälsan.
5.2 Vikten av kroppsrörelse
F1. Barnen är fysiskt aktiva för genom det utvecklar de sig grovmotorik, det finns forskning som visar stt utevistelsen har positiv påverkan i barns kroppsliga utveckling ….när man är inne med 2-3 barn det går att utföra aktiviteter som utvecklar barns kroppsliga förmåga...vi har 27 barn på vår avdelning, för att utmana barnen med grovmotoriken går vi ut.
I F1:s berättelse verkar det som om barns kroppsliga utveckling är viktig för det pedagogiska uppdraget. Vidare i berättelsen nämner hen forskning, något som kan tolkas som att berättaren vill markera vikten av att få göra aktiviteter med barnen som utvecklar barns kroppsliga förmågor. Senare beskriver F1 en möjlighet till att göra planerade aktiviteter utomhus på grund av mer utrymme. Beskrivningen stärker berättarens erfarenheter genom att tala om att de har stora barngrupper och förklarar att det inte är möjligt att göra sådana aktiviteter inomhus med en stor barngrupp. F2 beskriver andra möjliga åtgärder att utföra aktiviteter utomhus genom att ta utrustning inne från förskolan och genomföra i utemiljön där barn har mer utrymme att röra på sig.
F3 Inomhus är en mer begränsad plats medans ute har man mer utrymme….lekar som till exempel “kom alla mina kycklingar” 7
Citatet från F3 ger ett tydligt exempel på aktiviteter som är anpassade till att utföra utomhus genom förskollärarnas planerade undervisningsstunder. F3:s berättelse kan tolkas som att barns kroppsliga förmåga utvecklas utifrån de aktiviteter de utför i utemiljön. Vidare i berättelsen uppfattar jag att F3 problematiserar aktiviteter och sorterar det som tillämpande aktiviteter som kan göras ute men inte inne på grund av begränsat utrymme. Den leken “kom
7 “
Kom alla mina kycklingar” är en aktivitet som man leker med barnen där en pedagog eller ett barn är kycklingmamman på en sida och andra sidan är kycklingarna. Kycklingmamman ropar på sina kycklingar och då frågar de hur ska de göra? Kycklingmamman bestämmer en rörelse som säger till de att de ska komma. ex på rörelse är: hoppa på ett ben, kom baklänges.
alla mina kycklingar” som F3 beskriver tolkas som att berättaren utför sådana aktiviteter med barnen där barnen enligt F3 tränar olika rörelsemönster. Det vill även säg att sådana lekar kan bara utföras ute och inte inne.
F5. Sen är det också så att vi inte har stora salar i vår verksamhet och hela förskolan planerar undervisningstunder i utemiljön
F5...Men också att de rör sig och få träna sina motoriska rörelser, koordination, barnen övar sådana motoriska rörelser ute eftersom inne förhindrar det dem att utföra olika rörelser pga bergränsad yta..vi tar med oss rörelsekort , en tärning , boll . 8 9 10
F5 beskriver att de aktiviteter som hen nämner endast kan göras i utemiljön. Även om hen beskriver att barn tränar sin motorik i utemiljön berättar hen att de gör och utför planerade undervisningstunder. Som jag tolkar så menar F5 att hen utmanar barnen genom detta för att utveckla kroppsliga förmågor. Berättaren lyfter fram de lekar/spel som hen utför med barnen och uttrycker att genom att göra sådana aktiviteter tränar man upp och utvecklar barnens koordination. I dessa berättelser om att utföra undervisningsstunder i utemiljön, både spontana och planerade, framgår tydliga ideal om barns motoriska utveckling.
Informanten berättar om att hen använder mycket av sin rörelsekort utomhus när hen utför planerade aktiviteter med barnen och på kortet ger det informanten en bild att inkludera många rörelseövningar så att barnen utmanas. F5 berättar i början om att sådana aktiviteter är inte möjliga att göra inomhus. Här skulle man återigen kunna tolka att möjligheter att utföra undervisningsstunder/aktiviteter inomhus blir ett hinder som berättaren uttrycker i citatet ovan. Här ger F5 exempel på ideala sätt att arbeta med barnen utifrån olika aktiviteter som utvecklar kroppsliga förmågor genom olika rörelseövningar.
F4. Vi är mycket ute….fånga ögonblicket... det finns ju pinnar stenar de kan balansera, klättra, hoppa, vi har rockringar... barn behöver vägledning….
8 Rörelsekort, förklarar F5 att man kan göra med en grupp upp till 6 barn och man vänder kortet då visar man vilken rörelse ska barnet göra,
som exempel stå på ett ben, eller spring ett varv runt gården.Pedagogen ska vägleda och utmana barnen.
9
Leken med tärning: förklarar F5 att någon av barnen kastar en tärning och om tärningen t.ex visar 5 prickar ska det barnet bestämma vilken rörelse ska man göra som till exempel hoppa 5 gånger så högt man kan ( man kan göra med hela barngruppen)
10
spelar fotboll
F4 berättar om aktiviteter som enligt hen utvecklar barns grovmotoriska utveckling. Sedan fortsätter hen att berätta om hur hen jobbar med barnen för att träna balansen. Genom en vägledning utvecklar barn sin förmåga att förstå och att tillämpa ledarens handlingar. F4 förklarar ytterligare att hen har utfört en spontan undervisningstund exempelvis, balanserat på en sten vilket har medföljt till att barnen har gjort samma sak. Med det som berättaren vill lyfta fram tolkar jag som att hens ledarroll är viktig och betydelsefull för att utföra sådana aktiviteter/undervisningsstunder i utemiljön. Berättaren nämner olika aktiviteter som hen har varit med om och gör med barnen som jag tolkar som att det ingår i förskollärarnas uppdrag och anses som viktiga att få träna med barnen.
Alla de fem intervjupersoner tolkas som att de har samma uppfattning när de beskriver utevistelsen som positivt att planera och utföra undervisningsstunder/aktiviteter som främjar barn kroppsliga förmågor. Till exempel Grindberg & Jagtøien (2015) pekar också på att utemiljön är mer inspirerande än innemiljön för barnen att utöva grovmotoriska rörelse.
F4 beskriver att aktiviteter som utförs utomhus sker mer spontant utan att planera i förväg något som även forskning pekar på. Mellenberg (2000) anser att utemiljön inspirerar barn och berikar deras rörelse erfarenheter och stimulans för grovmotoriska övningar med stora ytor, något som hon hävdar att man inte kan hitta inomhus. Grindberg & Jagtøien (2015) betonar personalens roll att hjälpa barnen i situationer där barnen behöver vägledning i att utmana den motoriska utveckling. Här tolkar jag det som att både förskollärare som jobbar i utomhusförskola och de som jobbar på en inneförskola talar om samma tankar om att barnen utvecklar kroppsliga förmågor utomhus.
I praktiken tolkar jag det som att kanske barnen inte har samma förutsättningar på inneförskolor eftersom F1, F2 och F3 berättar om att de utför aktiviteter med barnen som ger möjlighet att utveckla kroppsliga förmågor men de talar inte om hur ofta. Planerade aktiviteter är viktiga i arbetslaget för att nå läroplanens mål (Grindberg & Jagtøien, 2015). Medan F4, och F5 som jobbar på uteverksamhet berättar om att de är ute mycket och jag
tolkar det som att dessa ideal om kroppsliga förmågor gör att de tar tillvara spontana aktiviteter också som inte är knutna så mycket till planerade.
Summering
I det här kapitlet har vi diskuterat förskollärarnas ideal och förutsättningar om undervisningsstunder i utemiljön som sägs att barns kroppsliga förmågor utvecklas genom att förskollärare utför undervisningsstunder i utemiljön. Förskollärarnas berättelser visar på ideal om att barnen utvecklar grovmotoriken och koordinationen och andra kroppsrörelser genom olika kroppsövningar i utemiljön. Förskollärarna berättar att de fångar barnen i olika ögonblick för att utföra spontana undervisningsstunder i utemiljön.
Dessa berättelser bygger på att antagande om att just utemiljön är en förutsättning för barn som behöver mer utrymme, att utveckla motoriska rörelser. I nästa analysdel kommer jag diskutera om ekonomiska förutsättningar och förskollärarnas ideal om att använda utemiljön som en förutsättning för undervisningsstunder.
5.3 Organisatoriska och ekonomiska förutsättningar
I denna delen av analysen lyfter jag fram förskollärarnas syn på de hinder som uppstår när de planerar undervisningsstunder i utevistelsen.
F1 Ett hinder ja….om man är många barn och få pedagoger kan det vara svårt att vara ute med stor barngrupp…. stort utrymme att röra på sig och vara i olika platser. Helt annorlunda när man är ute, det är svårare att få ihop alla barnen. samla de är annorlunda när man är inne och i avdelningen eftersom där sitter de i ett rum och du ser alla, du har koll på alla barnen och vet vart dem tar vägen..
F1 berättelse om att utföra undervisningsstunder i utemiljön tolkas som att personalen i förskolan har svårigheter att utföra planerade undervisningstunder i utemiljön med barn. Min tolkning av citatet ovan är att F1 upplever att hens avdelning består av en stor barngrupp och personalens osäkerhet kan tolkas som att inte våga ta ut barnen i utemiljön när de hamnar i situationer med färre personal.
F2. Ett hinder är att på vintern äter vi tidigare i förskolan...det är nya regler ….vi kan inte gå iväg utan det får bli ute på gården. Man vill ha en aktivitet och sen barnen ska ha också möjlighet att få leka fritt i den platsen vi går när är utanför förskolan. Vi blir störda på
förskolegården när vi utför undervisningsstunder pga att andra barn från andra avdelningar kommer och vill vara med. Det blir lite svårt att skärma av för att alla är ute just då.
F2 berättar om dilemmat som uppstår i planerade undervisningsstunder i utemiljön som en brist på tid att kunna gå på utflykter, det vill säga att utföra undervisning i andra utemiljöer än på förskolegården. Hen uttrycker också som att i de olika utemiljöerna skulle barnen få möjlighet att utnyttja den fria leken i större grad. Å andra sidan resonerar berättaren om sina erfarenheter och de hinder personalen i vissa situationer möter.
En förklaring som man skulle kunna tolka är att dels så har organisationen bestämt att hela förskolan ska äta lunch en viss specifik tid och alla måste vara på plats då. Men å andra sidan har personalen också svårigheter att utföra undervisning just med den gruppen i förskolans gård på grund av att barn från andra avdelningar kommer. Man skulle kunna tolka berättarens citat att just med undervisningsstund i utemiljön på förskolegården uppkommer det en sorts dilemma eftersom man inte kan ta en plats och hindra andra barn från andra avdelningar att komma fram och delta i undervisningen.
F3 Vi går utanför förskolan en gång i veckan... exempel imorgon har vi planerat att gå till biblioteket och lämna tillbaka böcker, sen skulle vi till en lekplats...kollegan blev sjuk och vi inställde…..Vi försöker hjälpas åt i verksamheten också, hjälpa andra avdelningar, med inskolning och vi ordinarie måste vara i avdelningen så att barnen ska kunna känna sig trygga.
F3 berättar om dilemmat om ekonomiska förutsättningar som förskollärarna upplever som ett hinder att utföra planerade aktiviteter utomhus. I detta sammanhang kan man tolka förskolläraren som ibland hamnar i ett pressat läge där å ena sidan de vill göra saker som utvecklar barns lärande till exempel besöka olika utemiljöer. Men å andra sidan stöter pedagogerna på hinder som gör att de är tvungna att ställa in planerade aktiviteter utomhus. Vidare berättar F4 att de skall hjälpas åt på andra avdelningar något som man kan tolka som ett sätt att spara på pengar inom verksamheten. F3 berättar om att ibland är de tvungna att
ställa in planerade besök utanför förskolans gård på grund av personalbrist och sjukdom som gör att de blir kvar inne i förskolan.
F5 Sen är det också så att vi har inte stora salar i vårt verksamhet och hela förskolan planerar undervisningstunder i utemiljön.
F4 Nackdelen kan vara om det blir extremt kallt väder, då kan det bli jobbigt för barnen när vi tar in 23 barn i en lokal, eftersom barnen är vana att vara ute...
F5 berättar om materiella förutsättningar något som kan tolkas som att verksamheten har trånga utrymme inomhus och deras förutsättningar för att arbeta med barnen och utföra undervisningsstunder i innemiljön är begränsad. I detta citat som F5 uttrycker sig skulle man kunna tolka som att pedagogerna tillbringar mycket tid utomhus, där hen valde att berätta om verksamhetens trånga salar.
F4 berättar om att de har väldigt begränsat med lokaler i verksamheten och berättar att det blir en utmaning för personalen när det blir extremt väder utomhus. Både F4 och F5 som jobbar på en utomhusverksamhet kan tolkas som att de har mycket begränsat utrymme i verksamheten när de måste vara inomhus och när det blir extremt väder stöter de på utmaningar som de är tvugna att ta itu med.
Förskollärarna F1, F3 tolkas som att de har samma tankar om de hinder som det uppstår när de planerar aktiviteter utomhus och uttrycker att det saknas personal. F3 uttrycker att även om de har möjlighet att utföra undervisningsstunder utomhus är de skyldiga att hjälpa andra avdelningar i verksamheten om någon är frånvarande. Ekerholm (2018) påpekar att brist på resurser påverkar personalens önskan att genomföra undervisningsstunder i utemiljön. Medan F2 uttrycker det på ett annat sätt som att organisationen har bestämt att äta i en viss tid som hindrar besök på olika platser i utemiljön. Den närmaste utevistelsen (förskolans gård) blir också ett hinder att planera undervisning stund för en viss grupp barn med anledning att de blir störda av andra barn på förskolegården. Alla dessa berättelser pekar på ekonomiska
resurser som ett hinder för att arbeta med både planerade och spontana undervisningsstunder i utemiljön.
Summering
För att sammanfatta den sista delen av analysen har förskollärarna beskrivit genom sina berättelser att ekonomiska förutsättningar hindrar de från att utföra undervisningsstunder i utemiljön. F1, F2 och F3 som jobbar på inneförskola berättar också att brist på personal gör att de ställer in utomhusaktiviteter eftersom de berättar att barngruppen är stor och att de inte har tillräckligt med personal att vistas ute. Vidare i analysdelen framkommer det i förskollärarnas berättelser att personalen i hela verksamheten hjälps åt när det uppstår sjukdom hos personalen det vill säga att de hjälper andra avdelningar. I analysdelen framkommer även att organisationens regler om att tex hela verksamheten äter måltider under en viss specifik tid vilket förhindrar barn att vistas ute. Även när tex ett arbetslag planerar en undervisningsstund ute finns inte alltid möjlighet att besöka uteplatser utanför förskolans gård.
Ekonomiska förutsättningar på förskollärarnas berättelser F4 och F5 som jobbar på uteverksamheten visar sig att de har begränsningar med lokaler för vistelse inomhus och anser att fördelen är stor med att ha hela verksamheten i utemiljön och all undervisningsstunder utförs ute. I F4 och F5:s berättelser framkommer gynnande möjligheter som gör att man tar tillvara spontana undervisningsstunder ute.
6. Resultat / Diskussion
I detta kapitel kommer jag att diskutera resultatet av analysen genom att ta in tidigare forskning.
6.1 Resultat
Denna analys har rört sig kring temat hälsa, kroppsliga förmågor och ekonomiska förutsättningar utifrån de fem förskollärarnas berättelser. Alla de fem förskollärarnas berättelser om planerade och spontana undervisningsstunder i utemiljö var präglade av positiva ideal om utevistelsens betydelse. På den första frågeställningen om vilka ideal om undervisningsstunder i utemiljöer framkommer i berättelserna visade det sig att idealen om att hälsa och kroppsliga förmågor utvecklar barnens kroppar samt ett ideal om att vistas i utemiljön uppstår det färre sjukdomar i förskolan.
Analysen visade att förskollärarnas ideal för en hälsosammare kropp hos barnen finns när de vistas ute, ljudnivån sänks och barnen samt förskolepersonalen störs inte på samma sätt som de gör inomhus. I den andra delen av analysen besvaras den första frågeställningen om förskollärarnas ideal som ligger bakom deras tankar att barnen utvecklar grovmotoriken, koordinationen och andra kroppsrörelser genom olika kroppsövningar i utemiljön. Förskollärarna säger att de fångar barnen i olika ögonblick för att utföra spontana undervisningsstunder i utemiljön.
Den andra analysdelen som handlade om barns kroppsliga förmåga besvarade delvis den andra frågeställningen där förskollärarna svarade att just utemiljön är en förutsättning för barn som behöver mer utrymme att utveckla motoriska rörelser. Den andra frågeställningen besvaras i analysdel tre som handlar om organisatoriska och ekonomiska förutsättningar. Det visade sig att förskollärarna som jobbar på inneförskola hindras från att utföra undervisningsstunder i utemiljön genom personalbrist, sjukdom och organisationens regler som till exempel schemalagda måltider som gör att de blir kvar inne i förskolan och inte
utförs undervisningsstunder i utemiljön eller utanför förskolansgård. Medan förskollärarna som arbetade på uteförskola visade inga tecken på problem kopplade till ekonomiska föruttsättningar när det berättades om att planera undervisningsstunder i utemiljön. Det visade sig att förskollärarna som jobbade på uteförskolor hade andra ekonomiska begränsningar som till exempel trånga lokaler när det var extremt kallt väder.
Fördelen för förskollärarna som jobbade på utomhusverkamheten visade sig att personalen hade goda förutsättningar att alla undervisningsstunder faktiskt utfördes utomhus. Olikheterna mellan inneförskola och uteförskola visade sig tydligt utifrån förskollärarnas beskrivningar. Ekonomiska föruttsättningar att planera undervisningstunder i utemijön visade sig att förskollärarna som jobbar på inneförskolor hindrades att planera undervisningsstunder i utemiljön. Medan förskollärarna som jobbade på uteförskolor var ute hela dagen och alla undervisningsstunder utfördes ute. En olikhet som gynnar den ena parten och missgynnar det andra.
6.2 Diskussion
Syftet med min studie var att utforska fem förskollärarnas berättelser om ideal och förutsättningar runt planerade och spontana undervisningsstunder i utemiljön genom den narrativa analysen. Analysen visade förskollärarnas ideal genom att planera och ta tillvara spontana undervisninsstunder i utemiljön vilket ger barnen möjlighet till stimulans av alla sina sinnen genom att utforska utemiljön. Även Szczepanskis och Dahlgrens (2011) studie visade att lärarnas uppfattningar om undervisning i utemiljön ger barn möjlighet att lättare förstå saker, genom att stimulera alla sina sinnen och uppleva saker. Detta framkommer konkret även hos de förskollärarna jag intervjuade i min studie. Dock inser jag att just den narrativa analysen som jag använder mig av även kan ge upphov till andra och annorlunda tolkningar av förskollärarnas berättelser.
Idealen i förskollärarnas berättelser var att barn som vistas i utemiljö blir friskare och gladare, där några av förskollärarna upplevde att det uppstod färre sjukdomar och att vistelse utomhus också ledde till en minskad ljudnivå jämfört med vistelse inomhus.
Denna studie resultat går även den i linje med Szczepanski och Dahlgren, (2011) som också pekar på att mer utrymme att röra på sig samt frisk luft främjer barns hälsa. Jag kan inte avgöra om det beror på att både Szczepanski & Dahlgren och min studie är gjord i Sverige och att olika länder kan ha olika uppfattningar om utevistelser. Till exempel Kwi-Ok Nah & Tim Waller (2015) studie visar dem olika syn på utevistelsen där pedagoger i Sydkorea utnyttjar utevistelsen endast när det är fint väder medan pedagoger i England utnyttjade utomhusvistelse året om för att utveckla barnens grovmotorik. Forskarna kom fram till att utevistelser i Sydkorea inte användes i samma utsträckning för att utveckla barns motorik på grund av såväl dåligt väder som ger ut en bild till föräldrarna för pressad personalsituation.
I mitt studieresultat beskrev förskollärarna som jobbade på inneförskola förutsättningarna för att planera undervisningsstunder i utemiljöer ibland som svåra att genomföra trots att de har planerat vad som skall utföras i utemiljön. Det berodde på ekonomiska förutsättningar där förskollärarna hävdade att de var tvungna att hjälpa andra avdelningar i verksamheten och att organisationens regler om till exempel, alla barn skall äta lunch en bestämd tid krockade med deras planerade aktiviteter.
I den andra frågan om hur förskollärarna beskrev de förutsättningar de hade för att planera undervisningsstunder i utemiljön visade resultaten olika beroende på vilken typ av förskola man arbetade på. Berättelser från förskollärarna som jobbade på uteförskola stod i motsats till berättelser från förskollärarna som jobbade på inneförskola. Förutsättningarna för att utföra spontana och planerade undervisningsstunder utomhus ledde ofta till att de var tvungna att ställa in planerade utflykter på grund av olika slags hinder som uppstod.
I den tredje temat i analysen förekom ekonomiska förutsättningar som hinder för pedagogerna att utföra undervisningsstunder i utemiljön. Detta går även i linje med McClintic & Petty
(2015) studie där ekonomiska förutsättningar gjorde att pedagogerna var skeptiska att utföra aktiviteter utomhus. Medan i Szczepanskis & Dahlgren (2011) studie visade motsatsen på ekonomiska förutsättningar när det gällde undervisningsstunder i utemiljön. I min studie uttryckte förskollärarna som jobbade på inneförskola sitt missnöje med planerade och spontana undervisningstunder som det ibland blivit tvungna att ställa in på grund av ekonomiska skäl. På liknande sätt visade McClintic & Petty (2015) resultat att pedagogerna var missnöjda med utrymme på förskolegården vilket också kan ses som en ekonomisk begränsning som påverkar undervisningsstunderna utomhus.
En ideal som uppfylldes mer hos uteförskolans förskollärare då dem är mer fokuserade på utevistelsen än vad inneförskolan är. Dem skiljer sig åt då dem inte har exakt samma utgångspunkt. Förutsättningarna är inte detsamma och man är inriktad på att utföra olika handlingar som gynnar barnen på bästa sätt. Jag kan inte fastställa om det beror på att uteförskolan är mer insatt i att vistas ute med barnen då dem har som fokus att utveckla dem genom motoriska rörelser. Medan inneförskolans utgångspunkt tror jag är mer att utveckla dem dels genom utevistelse men också genom att utmana dem i olika ämne exempelvis som man utför inne och inte ute. Idealen är lättare att uppnå hos en uteförskola och svårare hos en inneförskola då fokusen inte är detsamma trots att synen på utevistelsen är likadan.
6.2 Metoddiskussion
Denna studie är gjord genom kvalitativ metod och jag ansåg att denna metod var bäst anpassad för studiens syfte och frågeställningarna. Eftersom studien syftade till att förskollärarna skulle kunna ge svar om idealen och förutsättningar med att utföra planerade och spontana undervisningsstunder i utemiljöer fungerade metoden mycket bra.
Jag lämnade samtyckesblankett och intervjufrågorna samma dag som jag besökte förskolorna. Intervjufrågorna hade jag bestämt att lämna till intervjupersonerna i förväg för att de skulle få tid och fundera på hur de kunde ge svar till mig om ideal och förutsättningar för deras
planerade och spontana undervisningsstunder i utemiljön. Förmodligen hade studiens resultat sett annorlunda ut om intervjupersoner hade inte fått frågorna i förväg.
Som jag beskrev i kapitel 4.3 om semistrukturerade intervjuer har detta varit en utmärkt metod för min studie där jag med hjälp av diktafonen kunde komma in i efterhand, lyssna, bearbeta materialet och transkribera för att kunna kategorisera uppsatsen genom de tre teman som framkom i intervjuerna.
En viktig del av metodens process är att jag har spelat in alla intervjuer och transkriberat för att kunna analysera materialen på bästa möjliga sätt. Detta har gjort att jag har kunnat ge citat från intervjupersonerna. Trots att metoden har varit tidskrävande har det gett goda resultat i min studie.
6.3 Vidare forskning
Denna studie har gett intressant resultat och jag skulle se mer forskning inom ämnesområdet i framtiden. För en vidare forskning i ämnet kan man föra in barnen i forskning till exempel genom att intervjua både förskollärare men också barnen själva så att man som forskare har möjlighet att komma närmre barnens perspektiv. På detta sätt kunde man få in också barns tankar och funderingar kring undervisningsstunder i utemiljön. Även forskarens närvaro genom konkreta observationer hade varit viktig för vidare forskning.
7. Referenser
Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber
Alvesson, Mats (2011). Intervjuer: genomförande, tolkning och reflexivitet. 1. uppl. Malmö: Liber
Carlgren, I. (2005). Vad har hänt med läraryrket? I A. Forsell (Red.), Boken om pedagogerna (s. 258–285). Stockholm: Liber
Ericsson, Gunilla (2009). Lära ute: upplevelser och lärande i naturen : Friluftsfrämjandets
handledning om upplevelser och lärande i naturen för barn. Rev. uppl. Hägersten:
Friluftsfrämjandet
Grindberg, Tora & Jagtøien, Greta Langlo (2000). Barn i rörelse fysisk aktivitet och lek i
förskola och skola. Johanneshov: MTM
Johansson, Anna (2005). Narrativ teori och metod: med livsberättelsen i fokus. Lund: Studentlitteratur
Lilja John, Larsson, Sam & Sjöblom, Yvonne (red.) (2008). Narrativa metoder i socialt
arbete. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Johanneshov: MTM
Mellberg, Britt-Marie (2000[1993]). Rörelselek: en metod att stimulera barns utveckling. 1. uppl. Stockholm: Liber
Osnes, Heid, Skaug, Hilde Nancy & Eid Kaarby, Karen Marie (2012). Kropp, rörelse och
hälsa i förskolan. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Sigmundsson, Hermundur & Pedersen, Arve Vorland (2004). Motorisk utveckling: nyare
perspektiv på barns motorik. Lund: Studentlitteratur
Socialstyrelsen (2008). Västra Aros Edita, Juni 2008 :Buller Höga ljudnivåer och buller
inomhus
Utomhuspedagogik i förskola och förskoleklass. (2005). Stockholm: Lärarförbundets förlag
Elektroniska källor
Boverket (2015). Boverkets allmänna råd (2015:1) om friyta för lek och utevistelse vid
fritidshem, förskolor, skolor eller liknande verksamhet.
https://www.boverket.se/sv/lag--ratt/forfattningssamling/gallande/fri---bfs-20151/( Hämtad:10 april 2019).
Eckerholm, Lena (2018) Lärarperspektiv på läsförståelse En intervjustudie om undervisning i årskurs 4–6 https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/55589/1/gupea_2077_55589_1.pdf
Läroplan för förskolan: Lpfö 18. (2018). Stockholm: Skolverket Tillgänglig på Internet:
http://www.skolverket.se/publikationer?id=4001
McClintic, S. och Petty, K. (2015) "Att utforska barns lärares tro och praxis om förskolebarns utomhusspel: En kvalitativ studie", Journal of Early Childhood Teacher Education , 36 (1), s. 24-43. Finns på:
https://search-ebscohost-com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=eric&AN=EJ1051340 &site=ehost-live (Åtkomst: 2 maj 2019).
Nah, K.-O. och Waller, T. (2015) "Utomhusspel i förskolor i England och Sydkorea: Lärande av polyvokala metoder", tidig utveckling och vård av barn , 185 (11), sid. 2010-2025. Finns på:https://search-ebscohost-com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=eric&AN=EJ1082 506&site=ehost-live (Åtkomst: 8 april 2019).
Szczepanski, Anders och Dahlgren, Lars Owe (2011) “Lärares uppfattningar av lärande och
undervisning utomhus” Didaktisk Tidskrift. Finns på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-20489
