Vad påverkar sjuksköterskors kunskaper och erfarenheter av diabetesrelaterade fotsår?

(1)

Vad påverkar sjuksköterskors kunskaper och

erfarenheter av diabetesrelaterade fotsår?

What affects the nurses´ knowledge and

experience of diabetic foot ulcer?

Författare: Ebba Larsson och Maria Jakobsson

VT 2018

Examensarbete: Kandidat, 15 hp

Huvudområde: Sjuksköterskeprogrammet, Omvårdnadsvetenskap Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet.

Handledare: Christina Karlsson, Universitetslektor, Örebro universitet Examinator: Annica Kihlgren, Professor, Örebro universitet

(2)

Sammanfattning

Bakgrund: Diabetes mellitus är en vanlig sjukdom som ökar allt mer i omfattning.

Sjukdomen bidrar till ett flertal komplikationer varav en kan vara fotsår, behandlingarna av det kunde bidra till ett flertal sjukhusvistelser. Det är sjuksköterskors ansvar att hålla sina kunskaper uppdaterade för att upprätthålla bra vård. Sjuksköterskor ansåg att deras bristande erfarenhet i ämnet påverkade deras möjlighet till att kunna ge bra vård. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskors kunskaper och erfarenheter påverkas i vården av diabetesrelaterade fotsår. Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design utfördes med systematisk sökning i

databaserna MEDLINE och Cinahl Plus with Full Text. Integrerad analys användes för att identifiera kategorier. Resultat: Sjuksköterskors kunskap och erfarenhet kunde påverka deras utförande av undersökningar och informationsdelning till patienter med diabetesrelaterade fotsår. Sjuksköterskor visade intresse för utökad utbildning inom vården av fotsår. Ökad interaktion och kunskapsutbyte sjuksköterskor emellan hade ett stort värde för utvecklingen av kunskap. Slutsats: Sjuksköterskor kunde vara i behov av utökade erfarenheter av

diabetesrelaterade fotsår. Utökning av kunskaper kunde ske med olika metoder. Intresse för utbildning inom diabetesrelaterade fotsår fanns hos sjuksköterskor. Onödiga sjukhusvistelser kunde minska med erfarna sjuksköterskors ökade interaktion med sjuksköterskor med mindre erfarenheter.

(3)

Innehållsförteckning

Bakgrund ... 1

Diabetes mellitus ... 1

Diabetesrelaterade fotsår ... 1

Begreppet erfarenhet ... 1

Sjuksköterskors ansvar och roll ... 1

Teoretiskt begrepp ... 2 Problemformulering ... 2 Syfte ... 2 Metod ... 3 Design ... 3 Sökstrategi ... 3 Urval ... 3 Granskning ... 3

Bearbetning och analys ... 4

Forskningsetiska överväganden ... 4

Resultat ... 4

Kunskapens och erfarenhetens relevans för utövande ... 4

Utveckling av kunskap ... 5

Interaktionens påverkan på kunskap och erfarenhet ... 6

Resultatsammanfattning ... 7 Diskussion ... 8 Metoddiskussion ... 8 Resultatdiskussion ... 9 Slutsats ... 11 Kliniska implikationer ... 11 Referenslista ... 13 Bilaga 1 – Sökmatris Bilaga 2 - Artikelmatris

(4)

1

Bakgrund

Diabetes mellitus

Diabetes mellitus är en sjukdom då det uppstår förhöjd plasmaglukoskoncentration i blodet, med andra ord kronisk hyperglykemi. Det är en kronisk metabolisk sjukdom vars orsak är relaterat till nedsatt insulinproduktion och/eller nedsatt insulineffekt (Dammen Mosand & Stubberud, 2011). År 2014 beräknades 422 miljoner individer ha diabetes mellitus globalt med en ökning av prevalens (World Health Organization, 2017). Det finns fyra olika typer. Det är typ 1 diabetes, typ 2 diabetes, graviditetsdiabetes samt andra specifika typer av

diabetes. Diabetes mellitus kan orsaka många komplikationer som försämrar personens hälsa, varav en av dem är fotsår (Dammen Mosand & Stubberud, 2011).

Diabetesrelaterade fotsår

Neuropati, med andra ord känselbortfall, och/eller perifer kärlsjukdom, är komplikationer som kan uppstå vid diabetes mellitus. Vilket är huvudorsakerna till varför diabetesrelaterade fotsår utvecklas. Såren kan uppkomma vid tryck, skav eller punktion av huden. När sårutveckling skett har personer med diabetes mellitus, som en del av sjukdomen, en försämrad

sårläkningsprocess (Lindholm, 2012).

Diabetesrelaterade fotsår var den vanligaste orsaken till sjukhusvistelser för patienter med diabetes mellitus (Aalaa, Malazy, Sanjari, Peimani & Mohajeri-Tehrani, 2012; Rossaneis, Haddad, Manovani, Marcon & Pissinati, 2017). Diabetesrelaterade fotsår drabbade i majoritet äldre män med diabetes mellitus typ 2 (Dória et al., 2016; Rossaneis et al., 2017). Personer med diabetes mellitus hade 15 % ökad risk för att utveckla fotsår under sin livstid (Meaney, 2012; Rossaneis et al., 2017). Komplikationerna kunde vara allvarliga så som kallbrand, infektioner, amputationer och om inte tillräcklig vård ges kunde komplikationerna leda till döden (Aalaa et al., 2012). Amputationer relaterat till diabetes mellitus var den vanligaste orsaken till icke-traumatiska amputationer samt som omvårdnaden av fotsår var både tid och resurskrävande (Aalaa et al., 2012; Guest, Fuller & Vowden, 2017). Risken att dö inom fem år kunde öka med 40 % om en individ drabbades av diabetesrelaterade fotsår (Meaney, 2012; Rossaneis et al., 2017).

Begreppet erfarenhet

Ordet erfarenhet kan ha många innebörder. I vardagen beskrivs erfarenhet oftast som något som förvärvas från färdighet och kunskap. Det kan också beskrivas som underlaget för den kunskap personen bär om vetenskapliga teorier. Med den definitionen kan kunskap anses vara basen för utvecklingen av erfarenhet (Nationalencyklopedin, u.å.; Svenska Akademiens Ordböcker, 2015). Litteraturstudien innefattar begreppet erfarenhet och det är den här

beskrivningen av ordet som kommer innefatta definitionen fortsatt i den här litteraturstudien, samt som ordet kunskap kommer sättas i förhållande med begreppet erfarenhet.

Sjuksköterskors ansvar och roll

Det är sjuksköterskors ansvar att hålla sina kunskaper uppdaterade för att upprätthålla bra erfarenhetsutövande i vården. Omvårdnaden skall därmed vara evidensbaserad, vilket innebär

(5)

2

att med evidensbaserad omvårdnad skall sjuksköterskor grunda omvårdnaden på de bästa erfarenheterna som baseras på forskning (Johansson, Fogelberg-Dahm, & Wadensten, 2010). Det var sjuksköterskors ansvar att utföra undersökningar, ta beslut om alternativ

såromläggning samt informera patienter och anhöriga om nödvändig vård och hur fotsåret kommer följas upp. Omvårdnaden för diabetesrelaterade fotsår kunde variera, därmed var det viktigt att sjuksköterskor bar på kunskaper och var erfarna inom området diabetesrelaterade fotsår för att kunna vidta korrekta åtgärder (Aalaa et al., 2012).

Det var sjuksköterskors uppgift att förebygga eller upptäcka diabetesrelaterade fotsår. När brist på kunskap och erfarenhet rådde kände sjuksköterskor sig obekväma med utförandet av undersökningar av fötter på patienter med diabetes mellitus. På grund av kunskapsbristen ansåg sjuksköterskor att de inte kunde fullända sin roll som sjuksköterska. Därmed fanns det ett stort intresse av utökad utbildning inom diabetesrelaterade fotsår, för att utöka sina kunskaper inom ämnet samt kunna öka möjligheten att ge patienter med diabetes mellitus betydelsefull information (Mackie, 2006). Erfarenheten av praktiskt utövande kunde bidra till större självsäkerhet och därmed även ökad självständighet. Då diabetes mellitus var ett globalt växande problem så kunde det antas att även diabetesrelaterade fotsår kunde öka i framtiden. Det kunde då uppstå ett större behov för att utveckla kunskaper samt erfarenheter inom diabetesrelaterade fotsår (Aalaa et al., 2012).

Teoretiskt begrepp

Begreppet lidande innebär individens helhetsupplevelse av att möta obehag med lidandets synliga, dolda eller oändliga orsaker. Lidanden är en del av att vara människa och därmed definieras lidande som helt naturligt. Med människans lidande blir det en del av

sjuksköterskors uppgift att lindra det mänskliga lidandet. Sjuksköterskors ansvar att lindra lidande involverar att hålla sig uppdaterad samt vara uppmärksam över sina kunskaper om individers lidanden samt hur lindring av lidande kan uppnås. För att det ska vara möjligt att möta patienten i sitt lidande behövs kunskapsökning om medlidande och det naturliga lidandet (Arman, 2012).

Problemformulering

Diabetes mellitus är ett globalt växande problem som kan medföra komplikationer i form av diabetesrelaterade fotsår. Med fotsår kan det uppkomma allvarliga komplikationer som både är resurs och tidskrävande. Därmed kan patienter vara beroende av sjuksköterskors kunskap och erfarenhet av diabetesrelaterade fotsår. Sjuksköterskor som kommer i kontakt med patienter med diabetes mellitus behöver ta ansvar för sina egna kunskaper för sjukdomen, samt komplikationerna som fotsår orsakar för att minska onödigt lidande. Erfarenheter är något som förvärvas från kunskap. Därmed kan det finnas behov av eftersträvan av kunskap innan utvecklingen av erfarenhet kan ske. Med ökningen av diabetes mellitus och sjukdomens komplikationer kan det finnas behov av att utbilda sjuksköterskor vidare inom området.

Syfte

Att beskriva hur sjuksköterskors kunskaper och erfarenheter påverkas i vården av diabetesrelaterade fotsår.

(6)

3

Metod

Design

En litteraturstudie med deskriptiv design genomfördes. Inom det valda ämnesområdet söktes vetenskaplig litteratur systematiskt i vetenskapliga databaser. Litteraturen granskades och sammanställdes. Vid sammanställningen av resultatet användes en integrerad analys (Kristensson, 2014).

Sökstrategi

Sökningar utfördes i databaserna Cinahl Plus with Full Text och MEDLINE. De svenska sökorden sjuksköterska, diabetes mellitus och sår översattes via svensk MeSH.

Översättningarna var nurses, diabetes mellitus och ulcer. Ämnesord (Suggest subject terms) användes på sökordet diabetes mellitus, där också diabetes mellitus typ 1 och 2 användes. För att utöka sökningen diskuterades det mellan författarna eventuella synonymer till orden diabetes mellitus och ulcer.Synonymerna översattes via svensk MeSH. Till sökordet diabetes mellitus valdes synonymerna diabetic och diabetes och till ulcer valdes synonymen wound. Sökordet experience avråddes att användas efter att ha varit i kontakt med Örebro

universitetsbibliotek. Trunkering (*) användes på sökorden nurse, ulcer och wound. Sökorden kombinerades med de booleska operatorerna AND och OR och alla ord söktes med antingen ämnesord eller fritext. Kombinationen till båda databaserna var MH (medical subject

headings) diabetes mellitus OR MH diabetes mellitus typ 1 OR MH diabetes mellitus typ 2 OR diabetes OR diabetic AND ulcer* OR wound* AND nurse*. Begränsningar i databasen Cinahl Plus with Full Text var engelskt språk, peer reviewed och år 2000 - 2018. I databasen MEDLINE var begränsningarna engelskt språk och år 2000 - 2018 (Bilaga 1).

Urval

Inklusionskriterier var studier som innefattade sjuksköterskors erfarenheter av

diabetesrelaterade fotsår. Exklusionskriterier var artiklar som involverade kostnader och effekter av omläggningar, trycksår eller kroniska sår samt artiklar som inte involverade sjuksköterskors erfarenhet av diabetesrelaterade fotsår.

Urvalet gjordes på tre nivåer. I det första urvalet lästes 546 titlar. 128 titlar bedömdes vara väsentliga för syftet och sparades till det andra urvalet. I det andra urvalet lästes abstrakten på de artiklar som valts ut från första urvalet. Abstrakten lästes först individuellt och därefter gemensamt av författarna sedan sammanställdes författarnas åsikter för bedömning om relevans. Sammanlagt lästes 128 abstrakt. I det tredje urvalet lästes 46 sparade artiklar från urval två i fulltext, varav 15 valdes ut för granskning (Bilaga 1).

Granskning

De 15 artiklar som valdes ut från sökningarna i databaserna MEDLINE och Cinahl Plus with Full Text granskades utifrån Kristenssons (2014) mallar för tvärsnittsstudier och kvalitativa studier. Granskningen av artiklarna innefattade kontroll av tydlig syftesformulering samt metodbeskrivning. Innehållet kontrollerades på struktur samt om insamlade data speglade resultatet.

Av de 15 artiklar som granskades exkluderades fem artiklar. Tre artiklar exkluderades då det inte besvarade litteraturstudiens syfte. En artikel exkluderades på grund av dubblett. En artikel

(7)

4 Kunskapens och erfarenhetens

relevans för utövande Utveckling av kunskap

Interaktionens påverkanpå kunskap och erfarenhet

exkluderades då artikeln höll låg kvalitet. Tio artiklar var av god kvalitet och inkluderades i litteraturstudien.

Bearbetning och analys

För att analysera de inkluderade artiklarnas resultat användes en integrerad analys

(Kristenssons, 2014). Integrerad analys utfördes i tre steg. I det första steget lästes artiklarnas resultat för att identifiera likheter och skillnader i texten. I det andra steget organiserades sedan texten i kategorier utefter deras likheter och skillnader. I det tredje steget

sammanställdes de olika kategorierna. Ur analysen identifierades tre kategorier (Tabell 1).

Forskningsetiska överväganden

När en studie utförs skall den alltid vara godkänd av etiska överväganden. Villkoren är att studiens frågor skall vara väsentliga, studien skall ha god kvalitet och vara genomförd på ett etiskt korrekt sätt. Studien skall ha informerat samtycke från deltagarna samt inte innebära någon psykisk och/eller fysisk fara för deltagarna (Sandman & Kjellström, 2015).

Alla inkluderade artiklar innehöll godkännande från en etisk kommitté. Resultatet av artiklarna sammanfattades på ett objektivt och systematiskt sätt. Därmed redovisas allt innehåll som besvarar syftet i artiklarnas resultatdel oberoende på författarnas egna åsikter. Författarna har till bästa förmåga inte låtit sin förförståelse påverkat litteraturstudiens resultat och läst artiklarna så objektivt som möjligt.

Resultat

Resultatet baseras på tio artiklar. Studierna utfördes i Australien, Danmark, Iran, Kanada, Norge, Nya Zeeland, Sri Lanka, Skottland och Sverige. Sammanlagt var deltagarna från studierna 539 stycken sjuksköterskor från olika utbildningsbakgrunder, länder och avdelningar. I de artiklar där könstillhörighet kunde identifieras bestod deltagarna av 479 kvinnor samt 12 män. Resultatet presenteras i tre kategorier som beskriver hur

sjuksköterskors erfarenheter påverkas i vården av diabetesrelaterade fotsår.

(Tabell 1).

Tabell 1

Tabell 1. Översikt av resultatets kategorier.

Kunskapens och erfarenhetens relevans för utövande

Sjuksköterskor som hade goda kunskaper och erfarenheter gällande undersökningar av diabetesrelaterade fotsår ansåg att deras kunskaper och erfarenheter bidrog till att

bedömningen av patienters fotsår uppmärksammades. Sjuksköterskor delade med sig av sina erfarenheter och drog nytta av varandras kunskaper (Crawford, Bekker, Young & Sheikh,

(8)

5

2010; Daly et al., 2014; Schaarup et al., 2017). Sjuksköterskor som hade breda erfarenheter av att vårda fotsår ansåg det var viktigt att undersöka fötterna hos patienter med diabetes

mellitus, även om det inte påvisades några sår skulle fötterna undersökas regelbundet

(Annersten Gershater, Pilhammar & Alm Roijer, 2012; Crawford et al., 2010; Schaarup et al., 2017). Sjuksköterskor med bredare erfarenhet värnade också över utförandet av att dela kunskap. De ansåg att det var viktigt att dela med sig av sina erfarenheter till patienter och anhöriga. De spenderade mycket tid till att utbilda, ge råd och informera om

diabetesrelaterade fotsår till dem som löpte risk att utveckla fotsår. De ansåg att det var deras ansvar att utbilda samt ge råd om skyddande åtgärder till patienter för att minska eventuell sårbildning och därmed onödigt lidande (Annersten et al., 2012; Daly et al., 2014;

Kumarasinghe, Hettiarachchi & Wasalatanthri, 2017).

Det fanns sjuksköterskor som inte visade intresse för att vårda diabetesrelaterade fotsår. Sjuksköterskor som inte genomförde undersökningar av fötterna på patienter regelbundet påvisades ha lite erfarenhet och bristande kunskaper inom diabetesrelaterade fotsår (Ritchie & Prentice, 2009; Varaei, Salsali & Cheraghi, 2013). Sjuksköterskor beskrev att de inte undersökte fötterna om patienter inte öppet klagade över besvären. De med

bristande erfarenheter och kunskaper genomgick en utbildning för att förbättra utvärderingen och hanteringen av fotsår. Efter utbildningen ansåg sjuksköterskor att de hade bredare

kunskap om fotsår och att de var mer benägna att undersöka patienters fötter och därmed utöka sina erfarenheter. Vidare kände de ett större behov än tidigare av att uppdatera sig av patienters fotstatus (Ritchie & Prentice, 2009).

Sjuksköterskor uttryckte att de saknade utbildning om fotsår vid diabetes mellitus (Ritchie & Prentice, 2009; Varaei et al., 2013). Det förekom sjuksköterskor som inte hade blivit

utbildade inom utförandet av uppföljning av diabetesrelaterade fotsår. Därmed saknade de kunskaper samt erfarenheter inom området av uppföljning. En sjuksköterska uttryckte förvirring och ifrågasatte om och när uppföljning skulle vara nödvändig. En annan

sjuksköterska beskrev sin förvirring angående patienter med fotsår som inte hade kontakt med en fotspecialist enligt gällande rekommendationer. Sjuksköterskan visste däremot inte hur situationen skulle hanteras eller hur fotspecialist skulle kontaktas. Med sjuksköterskors bristfälliga utbildning saknade de erfarenhet och kunskap och därmed uteblev utförandet av uppföljningar av fotsår (Ritchie & Prentice, 2009). Sjuksköterskor betonade vikten av att utöka sina erfarenheter och främja kunskaper för att förbättra sitt utövande i klinisk praktik. En sjuksköterska ansåg att det var viktigt att ha goda kunskaper för att utöka sina erfarenheter att självständigt kunna fatta beslut över vården och uppföljningar av fotsår (Varaei et al., 2013). En stor andel sjuksköterskor visade intresse för diabetesrelaterade fotsår och önskade få en utökad utbildning inom sårvård (Kumarasinghe et al., 2017; Ritchie et al., 2009; Varaei et al., 2013). Engagemang för att utbilda sig vidare inom diabetesrelaterade fotsår hade en koppling mellan sjuksköterskors kunskap och förhållningssätt, de som hade bra kunskap och positivt förhållningssätt visade mer intresse för att uppdatera sina erfarenheter och träna sina kunskaper inom omvårdnaden av fotsår (Kumarasinghe et al., 2017).

Utveckling av kunskap

Det framkom sjuksköterskor som inte hade tillräcklig kunskap eller erfarenhet av

diabetesrelaterade fotsår (Clemensen, Larsen, Kirkevold & Ejskjaer, 2008; Rasmussens et al., 2015). Det påvisades finnas stor variation i sjuksköterskors kunskap och erfarenhet

(Annersten Gershater et al., 2012; Schaarup et al., 2017). Utvecklingen av sjuksköterskors kunskaper av diabetesrelaterade fotsår visades vara relaterat till stödet från arbetsplatsen samt erfarenhet av sårvård (Kumarasinghe et al., 2017; Schaarup et al., 2017). När det kom till

(9)

6

sjuksköterskors utveckling av kunskaper påvisades det ingen koppling mellan ålder,

professionell kvalificering, kön eller medverkan i utbildning för sårvård (Kumarasinghe et al., 2017). Det framkom en stor andel sjuksköterskor som skattade sina kunskaper om

diabetesrelaterade fotsår som tillfredsställande (Crawford et al., 2010; Kumarasinghe et al., 2017). Däremot var det vissa sjuksköterskor som aldrig hade träffat patienter med ett fotsår. De menade att utvecklingen av kunskaper inom området upprätthölls utan utvecklingen av praktisk erfarenhet (Crawford et al., 2010).

Vissa sjuksköterskor påpekade att det var viktigt att lära sig söka efter artiklar i databaser för att uppdatera och utveckla sina kunskaper och erfarenheter av diabetesrelaterade fotsår (Varaei et al., 2013; Schaarup et al., 2017). Sjuksköterskor hade sina egna sätt att hålla sig uppdaterade och samla ny information om evidensbaserad omvårdnad. Sökandet av kunskap kunde ske på olika sätt. Vissa utvecklades genom att läsa böcker, vetenskapliga skrifter och söka information på pålitliga webbplatser (Annersten Gershater et al., 2012; Kumarasinghe et al., 2017; Schaarup., 2017). Andra sjuksköterskor uttryckte att det var när de agerade

handledare för sjuksköterskestudenter som tillfälle gavs att utveckla sina kunskaper (Schaarup et al., 2017). Majoriteten av sjuksköterskor förlitade sig däremot till störst del på

utbildningsaktiviteter samt kunskapsdelning mellan kollegor för att utöka sina kunskaper om diabetesrelaterade fotsår (Kumarasinghe et al., 2017; Schaarup et al., 2017). Sjuksköterskor beskrev att det vore mer fördelaktigt att använda sig av vetenskapliga databaser och pålitliga webbplatser än att endast förlita sig på sina kollegor för utveckling av kunskap och erfarenhet. Däremot framkom det att sjuksköterskor saknade kunskap gällande sökning av vetenskaplig litteratur via databaser. De som saknade kunskap ansåg att det då var mer effektivt att rådfråga specialister inom diabetesrelaterade fotsår om möjligheten fanns (Schaarup et al., 2017).

Andra sjuksköterskor uttryckte att böcker om sårvård var värdelösa för kunskapsutveckling. De beskrev att böckerna endast innehöll generell sårvård och att omvårdnaden av

diabetesrelaterade fotsår oftast inte framkom. De ansåg att det bidrog till att sjuksköterskors kunskapsutveckling av diabetesrelaterade fotsår var beroende av praktisk erfarenhet i stället för inlärning via litteratur eller övrig information. Sjuksköterskor ansåg att det då var viktigare att bedöma patienters fotsår än att lägga tid på vetenskaplig litteratur (Schaarup et al., 2017; Varaei et al., 2013). Sjuksköterskor förklarade att de använde sina erfarenheter från tidigare patientbemötanden när de mötte nya patienter. Då det ofta använde samma

omvårdnadsåtgärder på olika patienter kunde de dra kopplingar till tidigare erfarenheter. De beskrev att deras utveckling av kunskap var relaterad till antalet besök med patienter som hade fotsår. En sjuksköterska antydde att den bästa utvecklingen skedde via utförande, lära av att göra. De ansåg att självständig omvårdnad av diabetesrelaterade fotsår skulle vara omöjligt om tidigare erfarenhet saknats (Crawford et al., 2010; Schaarup et al., 2017).

Interaktionens påverkan på kunskap och erfarenhet

Ökad interaktion mellan sjuksköterskor kunde ske genom en förenklad kommunikationsväg. Med implementeringen av telemedicin kunde sjuksköterskor, med fördjupade erfarenheter inom diabetesrelaterade fotsår, utföra sin bedömning på distans i samråd med sjuksköterskor som inte hade samma erfarenhet. När fotsår upptäcktes hos patienter med diabetes mellitus kunde det finnas behov av bedömning av omvårdnad samt uppföljning från mer erfarna sjuksköterskor inom diabetesrelaterade fotsår. De flesta sjuksköterskor som hade mer erfarenhet hade en specialiserad utbildning inom diabetes mellitus samt sjukdomens

komplikationer. Telemedicin var en metod som använde sig av mobilens funktioner som att ta bilder, föra videokonsultationer eller samtal på distans. Telemedicin kunde öka interaktionen

(10)

7

mellan sjuksköterskor med mindre erfarenhet och sjuksköterskor med bredare erfarenhet, genom en förenklad kommunikationsväg. Interaktionen mellan sjuksköterskor skedde via en ökad kontakt med mobilens funktioner för att förenkla kommunikationen på distans. Det kunde underlätta för de sjuksköterskor som kände att de hade bristande erfarenheter för bedömningen, undersökningen och omvårdnaden av diabetesrelaterade fotsår. Den ökade interaktionen via telemedicin visades förenkla bedömningen av fotsår samt eventuellt minska onödigt lidande för patienter med fotsår. Telemedicin kunde också bidra till bättre

dokumentationsmetoder som kunde möjliggöra en bättre uppföljning. Dessutom bidrog

dokumentationens bilder till ökad möjlighet till inlärning för sjuksköterskor som inte hade sett diabetesrelaterade fotsår tidigare. Ett större intresse uppkom med fler reflektioner och

diskussioner om dokumentationens bilder och information, vilket ytterligare förstärkte lärandet (Clemensen,et al., 2008; Kolltveit et al., 2016).

Med den förenklade kommunikationsvägen mellan sjuksköterskor via telemedicin kunde patienter vårdas i hemmet istället för på sjukhuset, där sjuksköterskor kom på besök för att undersöka fötterna. När sjuksköterskor ansåg att deras erfarenheter var bristfälliga

underlättade telemedicin genom att enklare kunna kontakta mer erfarna sjuksköterskor inom diabetesrelaterade fotsår. Innan användningen av telemedicin fanns det en större risk att sjuksköterskor skickade in patienter till sjukhuset, eftersom de tvekade på sin egen erfarenhet av bedömningen av fotsåret. Med telemedicin fick sjuksköterskor som bemötte patienter i hemmet alltid en möjlighet att kontakta mer erfarna sjuksköterskor för återkoppling. Därmed minskade inskickningar till sjukhuset relaterat till sjuksköterskors bristande kunskap och erfarenhet. Erfarna sjuksköterskor och sjuksköterskor med mindre erfarenhet upplevde att den ökade interaktionen mellan sjuksköterskor gjorde att de kände sig tryggare i sin profession. Sjuksköterskor som hade mindre erfarenhet ansåg att deras färdigheter för vård av fotsår ökade i relation med att de kände sig tryggare. Sjuksköterskor kände att deras erfarenhet gällande sårvård förbättrades när de använde telemedicin i sina uppföljningar av patienter med diabetesrelaterade fotsår. Sjuksköterskor nämnde att telemedicinen har gjort så att professionerna emellan diskuterar och reflekterar mer över fotsår. De kände också en ökad förståelse och kunskap inom området av diabetesrelaterade fotsår. Det utfördes genom att erfarna sjuksköterskor instruerade hur behandlingarna utfördes via videokonsultationer till sjuksköterskor med mindre erfarenhet (Clemensen et al., 2008; Kolltveit et al., 2016; Rasmussen et al., 2015).

Ett antal sjuksköterskor i två olika studier höll däremot sig kritiska till telemedicinens och därmed interaktionens signifikans på utvecklingen av kunskap och erfarenhet (Kolltveit et al., 2016; Rasmussen et al., 2015). Vissa sjuksköterskor hade precis genomfört en utbildning inom avancerad sårbehandling. De beskrev att det är lika troligt att deras ökade kunskap kunde vara relaterad till implementeringen av telemedicin så som deras utbildning (Kolltveit et al., 2016). En sjuksköterska antydde att erfarna sjuksköterskor kunde förlora sin erfarenhet med implementeringen av telemedicin. Då det inte var sjuksköterskor med bredare erfarenhet som träffade patienter längre, utan det var sjuksköterskor med mindre erfarenhet som oftast utförde hembesöken (Rasmussen et al., 2015).

Resultatsammanfattning

Sjuksköterskor med högre kunskap och mer erfarenhet utförde mer frekventa undersökningar av diabetesrelaterade fotsår. Bland sjuksköterskor med bristande kunskap och erfarenhet utfördes inte undersökningar i samma utsträckning. Sjuksköterskor med bredare kunskaper och erfarenheter var även mer noggranna med att ge en utförlig delning av sina erfarenheter till patienter och anhöriga. Sjuksköterskor visade intresse för utökad utbildning i vården av

(11)

8

fotsår. Erhållandet av ny kunskap såg olika ut. Där vissa tog till sig nya kunskaper genom att läsa vetenskaplig litteratur, rådfråga kollegor eller genom praktiskt utövande. Ökad

interaktion genom en förenklad kommunikationsväg mellan sjuksköterskor kunde eventuellt minska onödigt lidande för patienter med diabetesrelaterade fotsår. Interaktionen bidrog också till ökad kunskap och erfarenhet av fotsår.

Diskussion

Metoddiskussion

Databaserna Cinahl Plus with Full Text och MEDLINE användes då databaserna innehåller vetenskaplig litteratur om omvårdnadsvetenskap (Willman, Bahtsevani & Sandström, 2016). Det utfördes sökningar i andra databaser, däremot påvisades inga relevanta resultat. I

databaserna fanns inte alla ord indexerade och därför genomfördes fritextsökningar i varje databas på de orden för att inte missa några relevanta artiklar. I litteratursökningen användes de booleska sökoperatorerna AND och OR för att kombinera sökorden för att få en ökad sensitivitet på sökresultaten. Sökordet experience användes inte då Örebro

universitetsbibliotek avrådde att använda det sökordet eftersom det bidrog till ett för begränsat sökresultat. Valet av att undvika användningen av experience kunde eventuellt minska

litteraturstudiens tillförlitlighet då det var ett sådant centralt ord i syftet. Det var viktigt att använda tidsbegränsning för att få fram aktuella studier (Kristensson, 2014). Det gjordes ett medveten val att begränsa utifrån utgivet år i respektive databas till mer än 10 år då det framgick problematik med att hitta relevanta artiklar. Vilket kan minska litteraturstudiens trovärdighet. Utökningen av år utfördes även för att försäkra att relevanta artiklar inte

missades. Begränsningen peer-reviewed användes i databasen Cinahl Plus with Full Text för att försäkra att artiklarna var vetenskapligt bedömda vilket stärker litteraturstudiens

trovärdighet (Henricsson, 2017).

Abstract och artiklar i fulltext lästes enskilt av författarna. Efter att abstract och artiklarna blivit lästa diskuterade författarna sina åsikter om artiklarna och kom fram till ett gemensamt beslut om vilka artiklar som skulle granskas. Tillvägagångssättet för att välja ut artiklarna till granskning gjordes för att författarna inte skulle påverka varandras åsikter angående abstract och artiklarna i fulltext. Granskningarna av artiklarna gjordes enligt Kristensson (2014) frågeställningar för kvalitativa studier och tvärsnittsstudier. Författarna använde sig av frågeställningarna för att kunna bedöma artiklarnas kvalité. Granskningen gjordes även enskilt för att inte påverka varandras uppfattningar för att sedan jämföra och diskutera vilka artiklar som skulle inkluderas, vilket kan stärka reliabiliteten i litteraturstudien (Henricson, 2017). Efter granskningen inkluderades tio artiklar vilket författarna ansåg vara ett tillräckligt urval. Inga fler studier hittades för att utöka urvalet. Manuella sökningar utfördes, de artiklar som hittades var redan inkluderade i litteraturstudien. Enligt Kristensson (2014) finns det inget bestämt antal artiklar som bör vara med i en litteraturstudie. Det uppstod en stor spridning av härkomst i urvalet. Trots den globala spridningen hade studierna liknande beskrivningar och besvarade syftet. Det förekom också att kvinnor var överrepresenterade i studiernas urval. Sannolikheten att överrepresentationen kunde ha påverkat resultatet borde vara liten då det var erfarenheter som efterfrågades i litteraturstudien.

Inklusionskriterier i litteraturstudien var studier som innefattade hur sjuksköterskors

erfarenheter påverkas av att vårda diabetesrelaterade fotsår. Både artiklar med kvalitativ och kvantitativ design inkluderades. Valet att inkludera alla artiklar oavsett deras metod gjordes för att inte exkludera något som svarade på syftet. Om kvantitativa studier exkluderades skulle nödvändig information och därmed validitet förloras. Exklusionskriterier utformades

(12)

9

genom att författarna enbart ville ha studier som svarade på syftet. De artiklar som inkluderades i litteraturstudien var åtta kvalitativa studier och två tvärsnittsstudier.

Analys och bearbetning av artiklarna gjordes enligt Kristensson (2014) integrerade analys. Anledningen till att en integrerad analys användes var för att kunna presentera resultatet på ett överskådligt sätt med kategorier och därmed få en tydlig struktur på arbetet. Det lades en stor vikt vid att alla artiklar som inkluderades skulle ha godkännande från en etisk kommitté. Det ansågs som en viktig del i litteraturstudien att veta att det har varit informerat samtycke från deltagarna och att deltagarna inte tagit någon skada (Sandman & Kjellström, 2015).

Författarna läste artiklarnas resultat så objektivt som möjligt och åsidosatte egna åsikter för att förförståelsen inte skulle påverka litteraturstudiens resultat.

Artiklarna inkluderades i litteraturstudien då de svarade på syftet samt att de påvisade god kvalité från granskningen. Ett återkommande problem i artiklarna var att det inte tydligt redovisades några exklusionskriterier. Det kan eventuellt finnas ett mörkertal involverande bortfall då det inte redovisades i majoriteten av artiklarna. Det kan anses vara en svaghet.

Istället för litteraturstudie som vald design kunde en empirisk studiedesign i form av intervjuer utförts för att besvara syftet. Däremot ansågs det inte vara korrekt på grund av författarnas begränsade kunskap inom området. Det kunde även ha utförts en litteraturstudie för att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av diabetesrelaterade fotsår inom exempelvis Sverige. Med fokus på samma land kunde det blivit lättare att diskutera faktorer som kultur och nationella riktlinjer. Däremot fanns det ett stort intresse för att undersöka problemet globalt då det är en global utmaning samt som det uppstod ett begränsat antal artiklar som besvarade syftet.

Resultatdiskussion

Litteraturstudiens urval hade stor spridning gällande härkomst. Det kunde finnas olika styrkor och svagheter gällande den stora globala utsträckningen. Problem kunde finnas med skilda kulturella åskådningar som kolliderade i uppfattningen av kunskap och erfarenhet. Däremot från ett mångkulturellt perspektiv kunde det anses vara positivt med spridning. Författarna ansåg inte att de kulturella skillnaderna på studierna var problematiskt. Det kunde vara relaterat till att Sverige är ett land med blandad kultur samt som författarna själva inte förhåller sig till specifik kulturell åskådning. Kvinnor var överrepresenterade i

litteraturstudiens urval. I ett fåtal studier redovisades inte könstillhörigheter i urvalet. Det kunde diskuteras om mäns kunskap och erfarenhet inte blivit representerat i litteraturstudien. Däremot redovisades det i en studie (Kumarasinghe et al., 2017) att kön inte hade någon signifikans gällande erfarenhet eller kunskap involverande diabetesrelaterade fotsår.

En stor andel sjuksköterskor värnade om det teoretiska lärandet. När sjuksköterskor upplevde att de behövde utveckla sin egen kunskap eller erfarenhet så visades det att många sökte sig till vetenskaplig litteratur för svar (Annersten Gershater et al., 2012; Kumarasinghe et al., 2017; Schaarup., 2017; Varaei et al., 2013). Det kunde förekomma variation globalt i användningen av sökandet i vetenskapliga databaser. I en studie om evidensbaserad omvårdnad beskrevs komplikationen mellan språkbarriärer och användningen av evidens i omvårdnaden. Då vetenskapliga texter oftast publiceras på engelska blev det svårt för

sjuksköterskor i ett inte engelsktalande land att förstå texterna. Det här hindrade vissa länders utveckling av kunskap och därmed erfarenhet inom olika omvårdnadsproblem (Wallin & Ehrenberg, 2004). I Sverige anses det kanske vara en självklarhet att arbeta baserat på evidens. Sjuksköterskor skall kunna koppla alla sina omvårdnadsåtgärder till de bästa

(13)

10

erfarenheterna baserad på den nyaste forskningen (Johansson et al., 2010). Författarna hade uppfattningen om att majoriteten av befolkningen i Sverige inte hade svårigheter med förståelsen av engelska texter. Språkbarriären var då inte lika befintliga och därmed kan det ha medverkat till varför Sverige har så strikta rutiner att arbeta med evidensbaserad

omvårdnad. Författarna anser att det var viktigt att arbeta baserat på evidens i vårdandet av diabetesrelaterade fotsår samt att uppdatera sina kunskaper med vetenskaplig litteratur. Författarnas egna åsikter gällande teoretiskt lärande var att det kunde vara en bra bas för praktiskt lärande. Däremot anses framkomsten av erfarenhet bli svår med endast teoretisk kunskap.

En stor andel sjuksköterskor önskade utökad utbildning inom diabetesrelaterade fotsår (Kumarasinghe et al., 2017; Mackie, 2006; Ritchie et al., 2009; Varaei et al., 2013).

Förekomsten av sjuksköterskors upplevelse av otillräcklig utbildning gällande fotsår förklaras i en annan studie. Där det framkom att mer än en tredjedel upplevde att de hade bristande kunskaper gällande diabetes mellitus och sjukdomens komplikationer, varav 11 % var direkt kopplad till sjuksköterskors bristande kunskaper om fotvård hos patienter med diabetes mellitus. Mer än hälften av sjuksköterskor som deltog i studien upplevde att de var i behov av en bredare utbildning inom sårvård av patienter med diabetes mellitus (Uğur, Demir & Akbal, 2015). Författarnas egen upplevda kunskap och erfarenhet om diabetesrelaterade fotsår anses vara bristande. Kunskaperna som upplevs finnas inom området anses vara relaterat till praktiskt utförande och inte genom utbildning. Det kan vara möjligt att

sjuksköterskeutbildningen är bristfällig inom ämnet diabetesrelaterade fotsår. Anledningen till att utbildningen inte går igenom specifika omvårdnadsåtgärder som exempelvis

diabetesrelaterade fotsår kan vara för att ge studenterna en mer övergripande kunskap. Därmed ställs det högre krav på studenters och sjuksköterskors egna initiativ till inlärning. Det kan anses vara oetisk att inte ansvara för eget lärande inom professionen som

sjuksköterska. Svensk sjuksköterskeförening (2014) beskriver i sin etiska kod att det är sjuksköterskor som ansvarar för deras kontinuerliga lärande och upprätthållande av yrkeskompetens. Därmed anser författarna att problematiken med bristfällig kunskap inte endast är korrelerat med bristfällig utbildning.

Sjuksköterskor med goda kunskaper och breda erfarenheter hade rutiner för

informationsdelning till både patienter och anhöriga. Informationen involverade råd om skyddande åtgärder för att minska risk för fotsår eller förvärring av tillståndet (Annersten Gershater et al, 2012; Daly et al., 2014; Kumarasinghe et al., 2017). Det förklarades vidare om patienters förståelse av sitt egna tillstånd i korrelation med uppkomsten av fotsår relaterat till diabetes. Med bristande information var patienter inte lika medvetna över allvarliga komplikationer. Det resulterade i att patienters egenvård påverkades negativt och därmed ökade risken för att utveckla fotsår. Det visades sig att komplikationen med fotsår minskade med att patienter fick mer förståelse och kunskap gällande sin sjukdom genom information från sjuksköterskor (Alisgharpour & Nayeri, 2012). Författarna ansåg att det var viktigt med undervisning om komplikationer som fotsår till patienter med diabetes mellitus trots att patienter inte lider stor risk att utveckla fotsår. Informationen kunde verka som en

förebyggande åtgärd som gav patienter en större chans att ta eget ansvar över sig själv och sin sjukdom. Med ökad spridning av sjuksköterskors kunskap och erfarenhet kunde eventuellt lidande minska och ge en ökad delaktighet till patienter. Information om komplikationer av en sjukdom kunde uppfattas och upplevas av patienter på olika sätt. Det var viktigt att förhålla sig etiskt så att inte patienter kränks samt att informationen skall förstås. Enligt Svensk sjuksköterskeförening (2014) ansvarar sjuksköterskan för att informationen är anpassad till

(14)

11

patienter de talar med. Anpassningen skall ske så att informationen blir tillräcklig, korrekt och lämplig samt som den skall vara anpassad till patienters kulturella åskådning.

Med hänsyn till litteraturstudiens teoretiska begrepp lidande är det av stor vikt att

sjuksköterskor är medveten om sin egen kunskap av lidande för att lindra patienters lidanden. Lidande är naturligt och är en stor del av att vara människa, lidandets orsaker hos patienter kan vara synliga, dolda eller oändliga (Arman, 2012). Författarna anser att fotsår kan bidra till stort lidande hos patienter med diabetes mellitus, som sjuksköterskor eventuellt kan förebygga eller lindra med sina kunskaper. Därmed kan fotsår bli onödigt lidande om sjuksköterskor inte har tillräckliga kunskaper eller erfarenheter. Diabetes mellitus kan anses vara ett dolt samt ett oändligt lidande eftersom det oftast inte är synligt på utsidan och i många fall är kroniskt. Med ökad medvetenhet av patienters möjliga komplikationer från sjukdomen diabetes mellitus kan sjuksköterskor påverka med förebyggande åtgärder som eventuellt kan lindra onödigt lidande, som fotsår. Det synliga lidandet kan anses vara ett utvecklat fotsår, eftersom såret är synligt ökar det vikten för kontroller och undersökningar av patienters fötter för att sedan kunna lindra besvären. Processen av omvårdnad anser författarna börjar med att sjuksköterskor skapar medvetenhet om ett omvårdnadsproblem, som diabetes mellitus. Medvetenheten av omvårdnadsproblemet kan ge sjuksköterskor kännedom om möjliga

komplikationer som sjukdomen kan medföra, som fotsår. Däremot kan den här processen vara beroende av sjuksköterskors kunskap och erfarenhet av omvårdnadsproblemet, för att vara medveten om eventuella komplikationer som kan uppstå. Med det här vill författarna lyfta fram att sjuksköterskors kunskap och erfarenhet är viktig för att lindra patienters lidanden.

Slutsats

Sjuksköterskor kunde vara i behov av utökade erfarenheter i vården av diabetesrelaterade fotsår. Erfarenhet uppstod genom utövande. Erfarna sjuksköterskor utförde genomgående undersökning och uppföljning av patienters fötter samt gav mer information. Däremot utfördes inte omvårdnaden när brist av kunskap rådde. Utökning av kunskaper kunde ske via sökning av vetenskaplig litteratur, rådfrågande mellan kollegor eller praktiskt utövande. Behov och intresse för utbildning inom diabetesrelaterade fotsår fanns hos många

sjuksköterskor. Onödigt lidande med fotsår kunde minska med erfarna sjuksköterskors ökade interaktion med sjuksköterskor med mindre erfarenhet från stödet av telemedicin.

Interaktionen via telemedicin ökade också erfarna sjuksköterskors engagemang av att dela sina kunskaper med mindre erfarna sjuksköterskor. Vilket medförde en ökad kunskap hos sjuksköterskor med mindre erfarenhet inom diabetesrelaterade fotsår.

Kliniska implikationer

I litteraturstudien framkom det att sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med diabetesrelaterade fotsår varierade. Diabetes mellitus är ett globalt växande problem vilket innefattar ökning av diabetesrelaterade fotsår. Då ställs det krav på sjuksköterskors kunskap och erfarenhet för att lindra eventuellt lidande med fotsår. Det litteraturstudien ville belysa med sitt resultat var att sjuksköterskor kunde bli mer medvetna över betydelsen av att uppdatera sina kunskaper och söka ny information. Utifrån litteraturstudien kunde

sjuksköterskor uppmärksamma vikten med informationsdelning till patienter med diabetes mellitus, anhöriga och till kollegor som inte bär på samma erfarenheter. Det kunde bidra till en ökad förståelse och ökat intresse för omvårdnaden av diabetesrelaterade fotsår.

(15)

12

Författarna upplevde att det fanns mycket forskning gällande diabetesrelaterade fotsår. Däremot inte lika mycket som belyser sjuksköterskors erfarenhet eller kunskap gällande området. Därmed kan det vara ett utvecklingsområde för fortsatt forskning. Författarna anser att om området belyses mer inom forskning skulle sjuksköterskor kanske tänka mer på vad de erhåller för kunskaper och erfarenheter om specifika omvårdnadsproblem. Författarna ser stor meningsfullhet i den gedigna generella utbildning som sjuksköterskor erhåller, men hoppas med den här litteraturstudien ha lyft intresset för att även studera sjukdomars komplikationer på en mer detaljerad nivå.

(16)

13

Referenslista

Aalaa, M., Malazy, O-T., Sanjari, M., Peimani, M., & Mohajeri-Tehrani, M. (2012). Nurses´ role in diabetic foot prevention and care; a review. Journal of Diabetes & Metabolic

Disorders, 11(1), 1-6. doi:10.1186/2251-6581-11-24

Alisgharpour, M., & Nayeri, ND. (2012). The care process of diabetic foot ulcer patients: a qualitative study in Iran. Journal of Diabetes & Metabolic Disorders, 11(1), 1-9. doi: 10.1186/2251-6581-11-27

Annersten Gersharer, M., Pilhammar, E., & Alm Roijer, C. (2012). Prevention of foot ulcers in patients with diabetes in home nursing: a qualitative interview study. European Diabetes

Nursing, 10(2), 52-57. doi: 10.1002/edn.227

Arman, M. (2012). Lidande. I L. Wiklund Gustin & I. Bergbom (Red.), Vårdvetenskapliga

begrepp i teori och praktik (1:6.uppl., s. 186–197). Lund: Studentlitteratur.

Clemensen, J., Larsen, SB., Kirkevold, M., & Ejskjaer, N. (2008). Trearment of diabetic foot ulcers in the home: Video consulation as an alternative to outpatient hospitale

care. International Journal of Telemedicine and Applications, 2008, 1-6. doi: 10.1155/2008/132890

Crawford, F., Bekker, HL., Young, M., & Sheikh, A. (2010). General practitioners' and nurses' experiences of using computerised decision support in screening for diabetic foot disease: implementing Scottish Clinical Information - Diabetes Care in routine clinical practice. Informatics in Primary Care, 18(4), 259-268.

Daly, B., Arrol, B., Sheridan, N., Kenealy, T., Syewart, A., & Scragg, R. (2014). Foot examinations of diabetes patients by primary health care nurses in Auckland, New Zealand.

Primary Care Diabetes, 8(2), 139-146. doi: 10.1016/j.pcd.2013.10.002

Dammen Mosand, R., & Stubberud, D-G. (2011). Omvårdnaden vid diabetes mellitus. I Grønseth, R. (Red.), Klinisk omvårdnad 1 ( 2. uppl., s. 499–528). Stockholm: Liber.

Dória, M., Rosado, V., Pacheco, LR., Hernández, M., Betriu, Á., Valls, J., Franch-Nadal, J., Fernádez, E., & Mauritius, D. (2016). Prevalence of diabetic foot disease in patients with diabetes mellitus under renal replacement therapy in Lleida, Spain. BioMed Research, 2016, 1-8. doi: 10.1155/2016/7217586

Guest, J-F., & Fuller, G-W., & Vowden, P. (2017). Diabetoc foot ulcer management in clinical practice in the UK: costs and outcomes. International Wound Journal, 15(1), 43–52. doi: 10.1111/iwj.12816

Haglund, D. (u.å). Erfarenhet. Hämtad 16 maj, 2018, från Nationalencyklopedin, https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/erfarenhet

Henricson, M. (2017). Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod - från

(17)

14

Johansson, B., Fogelberg-Dahm, M., & Wadensten, B. (2010) Evidence-based practice: the importance of education and leadership. Journal Of Nursing Management, 18(1), 70-77. doi:10.1111/j.1365-2834.2009.01060.x

Kolltveit, B-C., Gjengedal, E., Graue, M., Iversen, M., Thorne, S., & Kirkevold, M. (2016). Telemedicine in diabetes foot care delivery: Health care professionals´ experience. BMC

Health Services Recearch, 16(134), 1-8. doi:10.1186/s12913-016-1377-7

Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivandet och forskningsmetodik för studenter

inom hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur och kultur.

Kumarasinghe, SA., Hettiarachchi, P., & Wasalatanthri, S. (2017). Nurses´ knowledge on diabetic foot ulcer diaease and their attitudes towards patients affected: A cross-sectional institution-based study. Journal of Clinical Nursing, 27(1–2), 203–212. doi:

10.1111/jocn.13917

Lindholm, C. (2012) Sår. Lund: Studentlitteratur.

Mackie, S. (2006). Developing an education package on diabetic foot disease. British Journal

of Community of Nursing, 11(12), 6-10.

Meaney, B. (2012). Diabetic foot care: Prevention is better than cure. Journal of Renal Care.

38 (1), 90-98.

Rasmussen, BS., Jensen, LK., Froekjaer, J., Kidholm, K., Kensing, F., & Yderstraede, KB. (2015). A qualitative study of the key factors in implementing telemedical monitoring of diabetic foot ulcer patients. International Journal of Medical Infromatics, 84(10), 799-807. doi: 10.1016/j.ijmedinf.2015.05.012

Ritchie, L., & Prentice, D. (2009). An exploration of nurses´ perceptions regarding the implementation of a best practice guideline on the assessment and management of foot ulcers for people with diabetes. Applied Nursing Reseatch, 24(2), 88-93. doi:

10.1016/j.apnr.2009.04.005

Rossaneis, M-A., Haddad, M-D., Manovani, M-F., Marcon, S-S., & Pissinati, P-S. (2017). Foot ulceration in patients with diabetes: a risk analysis. British Journal of Nursing, 26(6), 6-14. doi: 10.12968/bjon.2017.26.6.S6

Sandman, L., & Kjellström, S. (2015). Etikboken: Etik för vårdande yrken. Lund: Studentlitteratur.

Schaarup, C., Pape-Haugaard, L., Jensen, MH., Laursen, AC., Bermark, S., & Hejlsen, OK. (2017). Probing community nurses’ professional basis: a situational case study in diabetic foot ulcer treatment. British Journal of Community Nursing, 22(3), 46-52. doi:

10.12968/bjcn.2017.22.Sup3.S46

Erfarenhet*. (2015). I Svenska Akademiens Ordböcker. Hämtad 5 juli, 2018, från https://svenska.se/tre/?sok=erfarenhet&pz=1

Svensk sjuksköterskeförening. (2014). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor [Broschyr]. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Från

(18)

15

Uğur, E., Demir, H., & Akbal, E. (2015). Postgraduate education needs of nurses´ who are caregivers for patients with diabetes. Pakistan Journal of Medical Sciences, 31(3), 637-642. doi:10.12669/pjms.313.6732

Varaei, S., Salsali, M., & Cheraghi, MA. (2013). Implementation of evidence based nursing practice for diabetic patients: An Iranian experience. International Journal of Nursing

Practice, 19(3), 73-80. doi: 10.1111/ijn.12170

Wallin, L., & Ehrenberg. (2004). Evidence-based nursing: views from the Swedish horizon.

Worldviews on Evidence-Based Nursing, 1(3), 158-161.

Willman, A., Bahtsevani, R. & Sandström, B. (2016). Evidensbaserad omvårdnad: En bro

mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.

World Health Organization. (2017). Diabetes. Hämtad 9 april, 2018, från World Health Organization, http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs312/en/

(19)

Bilaga 1

Sökmatris

Databas Sökning Sökord och kombinationer Begränsningar Antal träffar Lästa titlar Lästa abstract Lästa artiklar Utvalda artiklar MEDLINE 2018-04-20 Kl. 10:30 S1 (MH "Diabetes Mellitus") OR (MH "Diabetes Mellitus, Type 2") OR (MH "Diabetes Mellitus, Type 1") 270,297 S2 Diabetic 234,683 S3 Diabetes 579,971 S4 Ulcer* 240,931 S5 Wound* 350,239 S6 Nurse* 337,194 S7 S1 OR S2 OR S3 639,673 S8 S4 OR S5 572,177 S9 S6 AND S7 AND S8 389 S10 S6 AND S7 AND S8 English Language 2000-2018 283 283 46 15 5 CINAHL Plus With Full Text 2018-04-20 Kl. 10:30 S1 (MH "Diabetes Mellitus") OR (MH "Diabetes Mellitus, Type 2") OR (MH "Diabetes Mellitus, Type 1") 424,813 S2 Diabetic 108,926

(20)

S3 Diabetes 54,364 S4 Ulcer* 159,205 S5 Wound* 39,015 S6 Nurse* 84,192 S7 S1 OR S2 OR S3 175,596 S8 S4 OR S5 112,843 S9 S6 AND S7 AND S8 359 S10 S6 AND S7 AND S8 English Language 2000-2018 Peer review 263 263 82 31 5

(21)

Artikelmatris

Bilaga 2

Sid. 1(10)

Författare Syfte Metod och design Värdering Resultat

Annersten Gersharer, M., Pilhammar, E., & Alm Roijer, C. (2012). Prevention of foot ulcers in patients with diabetes in home nursing: a qualitative interview study. European

Diabetes Nursing, 10 (2), 52-57.

doi: 10.1002/edn.227

Sverige.

Att beskriva legitimerade sjuksköterskors

professionella arbete med prevention av fotsår i hemtjänsten för patienten med diabetes mellitus.

Kvalitativ studie. Inklusionskriterier: Sjuksköterskor från kommunen Exklusionskriterier: Framgår ej Urvalsförfarande:

Informationsblad via e-mejl. Urval:

15 sjuksköterskor. Datainsamlingsmetod:

Kvalitativ intervju med öppna frågor. Analysmetod:

Innehållsanalys.

Styrkor:

Tydlig syfteformulering. Tydliga citat från både författare och deltagare.

Svagheter:

Exklusionskriterier framgår ej. Framgår ej hur de tillfrågade deltagarna valdes ut.

Sjuksköterskor som hade erfarenheter av att undersöka diabetesrelaterade fotsår ansåg det var viktigt.

Sjuksköterskor värnade om att dela med sig av sina erfarenheter genom att utbilda patienter med diabetes mellitus.

Utvecklingen av erfarenhet varierade mellan sjuksköterskor.

Sjuksköterskor använde sig av olika metoder för att söka ny information och uppdatera sina kunskaper.

(22)

Sid. 2(10)

Clemensen, J., Larsen, SB., Kirkevold, M., & Ejskjaer, N. (2008). Treatment of diabetic foot ulcers in the home: Video consultations as an alternative to outpatient hospital care.

International Journal of Telemedicine and Applications, 2008 ,1-6. doi:

10.1155/2008/132890

Danmark.

Att undersöka om videokonsultationer i hemmet kan väga som alternativ till besöket på sjukhusets öppenvårdsklinik för patienter med diabetesrelaterade fotsår. Kvalitativ studie Inklusionskriterier:

Sjuksköterskor och läkare från sjukhus. Sjuksköterskor från hemtjänsten. Patienter med diabetesrelaterat fotsår. Exklusionskriterier:

Framgår ej. Urvalsförfarande: Framgår ej. Urval:

En läkare, sju sjuksköterskor och fem patienter. Datainsamlingsmetod:

Individuell semistrukturerad intervju. Analysmetod:

Temaanalys

Styrkor:

Semistrukturerad intervju som tillåter deltagarna att prata fritt.

Tydlig syftesformulering.

Svagheter:

Exklusionskriterier framgår ej.

Urvalsförfarande framgår ej.

Sjuksköterskor upplevde ökad kunskap med telemedicin

Med en lättare kommunikationsväg mellan sjuksköterskor med varierande erfarenheter kunde en mer utförlig bedömning ske. Med telemedicin kunde interaktionen mellan sjuksköterskor att öka vilket gjorde det lättare för sjuksköterskor med bredare erfarenheter att dela med sig av sina kunskaper.

(23)

Sid. 3(10)

Crawford, F., Bekker, HL., Young, M., & Sheikh, A. (2010). General practitioners' and nurses' experiences of using

computerised decision support in screening for diabetic foot disease: implementing Scottish Clinical Information - Diabetes Care in routine clinical practice.

Informatics in Primary Care. 18

(4), 259-268. Skottland. Att förstå vårdpersonal i primärvårdens syn på undersökningar av diabetesrelaterade fotsår och deras erfarenheter av SCI-DC systemet (The Scottish Care Information – Diabetes Collaboration).

Kvalitativ studie.

Inklusionskriterier:

Patienter med diabetes mellitus som vårdas av läkare och sjuksköterskor.

Exklusionskriterier: Framgår ej

Urvalsförfarande:

Enhetschef identifierade vårdpersonal för diabetes mellitus, ett informationsbrev skickades ut.

Urval:

Sex allmänläkare och sju sjuksköterskor från tolv olika enheter.

Datainsamlingsmetod: Semistrukturerad intervju. Analysmetod: Tematisk innehållsanalys. Styrkor: Semistrukturerad intervju som tillåter deltagarna att prata fritt.

Tydlig syftesformulering, metodbeskrivning och citat från deltagare.

Svagheter:

Sjuksköterskor var erfarna och medvetna över komplikationer av diabetes mellitus som diabetesrelaterade fotsår.

Sjuksköterskor känner sig bekväma med att utföra undersökningar och ansåg att det bidrog positivt till bedömningen av diabetesrelaterade fotsår.

Sjuksköterskor som hade erfarenhet av

diabetesrelaterade fotsår ansåg att det var viktigt att utföra undersökningar.

Sjuksköterskor skattade sina kunskaper om fotsår som tillfredställande fastän många utav dem aldrig hade träffat patienter med fotsår. De menade att kunskap inom området kunde existera utan praktiskt utövande.

(24)

Sid. 4(10)

Daly, B., Arrol, B., Sheridan, N., Kenealy, T., Syewart, A., & Scragg, R. (2014). Foot examinations of diabetes patients by primary health care nurses in Auckland, New Zealand. Primary Care

Diabetes, 8 (2), 139-146. doi:

10.1016/j.pcd.2013.10.002

Nya Zeeland.

Att identifiera faktorer associerade med att patienter får fotundersökningar av sjuksköterskor i primärvården. Tvärsnittsstudie Inklusionskriterier:

Sjuksköterskor inom primärvården. Exklusionskriterier: Framgår ej Urvalsförfarande: Stratifierat urval Urval: 287 sjuksköterskor. Datainsamlingsmetod:

Självadministrerat frågeformulär med inkluderande telefonintervju. Analysmetod: Chi-2-test. Styrkor: Använt frågeformulär från tidigare pilotstudie. Tydlig syfteformulering och metodbeskrivning.

Svagheter:

Vissa sjuksköterskor tog rutiner mer på allvar än andra och såg till att undersöka fötterna och ge råd om skyddande åtgärder.

Majoriteten av sjuksköterskor var noga med att ge individuell information till patienter och familj.

(25)

Sid. 5(10)

Kolltveit, B-C., Gjengedal, E., Graue, M., Iversen, M., Thorne, S., & Kirkevold, M. (2016). Telemedicine in diabetes foot care delivery: Health care

professionals´ experience. BMC

Health Services Recearch. 16

(134), 1-8. doi:10.1186/s12913-016-1377-7 Norge. Att utforska vårdpersonals erfarenheter med introduceringen av telemedicinens teknologi i omvårdnaden av personer med diabetesrelaterade fotsår. Kvalitativ studie. Inklusionskriterier:

Sjuksköterskor från primärvård, hemsjukvård och sjukhus. Exklusionskriterier: Framgår ej. Urvalsförfarande: Klusterurval. Urval:

Tjugonio sjuksköterskor, två läkare och två fotvårdsspecialister.

Datainsamlingsmetod:

Tio fokusgrupper med semistrukturerade intervjuer. Analysmetod:

Temaanalys.

Styrkor:

Semistrukturerad intervju som tillåter deltagarna att prata fritt. Tydlig syftesformulering, metodbeskrivning och citat från deltagare.

Svagheter: Inga framträdande exklusionskriterier.

Framkom ytterst lite kritiskt förhållningssätt emot egen studie.

Sjuksköterskors sårvård förbättrades genom telemedicin.

Telemedicin har gjort så att professioner emellan diskuterar och reflekterar över sårbehandling mer.

Vissa sjuksköterskor höll sig kritiska mot telemedicin då de precis gått en avancerad utbildning för sårbehandling.

Interaktionen mellan sjuksköterskor underlättade vården av fotsår.

Bilder i kombination med text bidrog till ökat intresse och kunskap.

(26)

Sid. 6(10)

Kumarasinghe, SA., Hettiarachchi, P., & Wasalatanthri, S. (2017). Nurses´ knowledge on diabetic foot ulcer diaease and their attitudes towards patients affected: A cross-sectional institution-based study.

Journal of Clinical Nursing. 27 (1-2), 203-212. doi: 10.1111/jocn.13917 Sri Lanka. Att bedöma sjuksköterskors kunskaper om diabetesrelaterade fotsår och deras attityder mot patienters lidande och identifiera faktorer som påverkar.

Deskriptiv tvärsnittsstudie.

Sjuksköterskor som har varit involverade i omvårdnaden av diabetesrelaterade fotsår över ett år.

Exklusionskriterier: Framgår ej.

Frågeformulär levererades personligen samtidigt som godkännande från deltagare togs emot.

Urval:

147 sjuksköterskor inom primärvård och kirurgiska avdelningar. Datainsamlingsmetod: Självadministrerat frågeformulär. Analysmetod: Statistiska analyser. Styrkor: Tydlig beskrivning av syfteformulering och studieinstrument. Tydligt beskrivet urval

Svagheter:

Ingen tydlig förklaring över urvalsförförande.

Sjuksköterskor visade intresse för att utbilda sig vidare om sårvård.

Sjuksköterskor ansåg att det var deras ansvar att utbilda patienter i minskning av sårbildning.

Utvecklingen av kunskaper ansågs komma ifrån stöd från arbetsplatsen och erfarenhet av sårvård.

Sjuksköterskor skattade sina kunskaper om diabetesrelaterade fotsår som

(27)

Sid. 7(10)

Rasmussen, BS., Jensen, LK., Froekjaer, J., Kidholm, K., Kensing, F., & Yderstraede, KB. (2015). A qualitative study of the key factors in implementing telemedical monitoring of diabetic foot ulcer patients.

International Journal of Medical Infromatics, 84 (10), 799-807. doi: 10.1016/j.ijmedinf.2015.05.012 Danmark. Att undersöka organisatoriska förändringar genom vårdpersonals uppfattningar av implementation av telemedicin som intervention. Kvalitativ studie. Inklusionskriterier:

Vårdpersonal med kunskap inom processen av implementationen av telemedicin.

Exklusionskriterier: Framgår ej.

Randomiserat kontrollerat urval. Urval:

Tio sjuksköterskor från primärvården och hemtjänst och två läkare.

Datainsamlingsmetod:

Fokusgrupp och individuella semistrukturella intervjuer.

Analysmetod:

Fenomenologisk analys.

Styrkor:

Semistrukturerad intervju som tillåter deltagarna att prata fritt. Tydlig syftesformulering och metodbeskrivning. Randomiserat urval. Svagheter: Exklusionskriterier framgår ej.

Vissa sjuksköterskor höll sig kritiska till telemedicin.

Sjuksköterskor ansåg att deras erfarenhet och kunskaper av vården av

diabetesrelaterade fotsår förbättrades med förenklad kommunikationsväg.

Sjuksköterskor uppfyllde inte tillräcklig kunskap gällande sårvård innan implementeringen av telemedicin.

(28)

Sid. 8(10)

Ritchie, L., & Prentice, D. (2009). An exploration of nurses´ perceptions regarding the implementation of a best practice guideline on the assessment and management of foot ulcers for people with diabetes.

Applied Nursing Reseatch, 24 (2),

88-93. doi: 10.1016/j.apnr.2009.04.005 Kanada. Att undersöka sjuksköterskors uppfattningar om implementationen av best practice guidline (BPG) för

utvärderingen och hanteringen av fotsår hos personer med diabetes mellitus.

Kvalitativ studie

Sjuksköterskor från hemodialys avdelning Exklusionskriterier:

Framgår ej. Urvalsförfarande:

E-mejl skickades ut och bjöd in alla sjuksköterskor på en hemodialys avdelning. Information om studien lades ut på deras hemsida.

Urval:

Fjorton sjuksköterskor. Datainsamlingsmetod:

Fokusgrupp med semistrukturella intervjuer. Analysmetod:

Temaanalys.

Styrkor:

Semistrukturerad intervju som tillåter deltagarna att prata fritt.

Tydlig syftesformulering.

Svagheter:

Exklusionskriterier framgår ej.

Utbildning av utvärderingen och hanteringen av fotsår hade en positiv inverkan på sjuksköterskors rutiner av att undersöka patienters fötter.

Utökad utbildning påverkade utvecklingen av kunskaper gällande diabetesrelaterade fotsår hos sjuksköterskor.

Det framkom att vissa sjuksköterskor inte undersökte patienter med diabetes mellitus fötter relaterat till bristande kunskaper och erfarenheter.

(29)

Sid. 9(10)

Schaarup, C., Pape-Haugaard, L., Jensen, MH., Laursen, AC., Bermark, S., & Hejlsen OK. (2017). Probing community nurses’ professional basis: a situational case study in diabetic foot ulcer treatment. British

Journal of Community Nursing, 22

(3), 46-52. doi: 10.12968/bjcn.2017.22.Sup3.S46 Danmark. Att klargöra kommunala sjuksköterskors yrkesmässiga grund för behandlingen av diabetesrelaterade fotsår. Kvalitativ fallstudie. Inklusionskriterier: Sjuksköterskor från kommunen. Exklusionskriterier: Framgår ej. Urvalsförfarande:

Författarna kontaktade ett distrikt och bad dem välja ut så många kommunala sjuksköterskor som möjligt. Urval: Fyra sjuksköterskor Datainsamlingsmetod: Semistrukturerad intervju Analysmetod: Temaanalys. Styrkor:

Semistrukturerad intervju som tillåter deltagarna att prata fritt. Tydlig syftesformulering. Tydliga citat med både översatta och icke översatta antaganden från deltagarna.

Svagheter:

Exklusionskriterier framgår ej. Författarna beskriver att de inte uppnådde mättnad.

Sjuksköterskor hade goda kunskaper gällande diabetesrelaterade fotsår.

Förutom att söka på vetenskapliga databaser förlitade sig sjuksköterskor som mest på sina kollegor när de själva inte hade tillräckligt med kunskap.

Sjuksköterskor ansåg att böcker om sårvård var värdelösa då de endast innehöll generell information om sårvård.

(30)

Sid. 10(10)

Varaei, S., Salsali, M., & Cheraghi, MA. (2013).

Implementation of evidence based nursing practice for diabetic patients: An Iranian experience.

International Journal of Nursing Practice, 19 (3), 73-80. doi: 10.1111/ijn.12170 Iran. Att undersöka sjuksköterskors erfarenheter och uppfattningar om evidensbaserad omvårdnad i vården för patienter med diabetesrelaterade fotsår. Kvalitativ studie. Inklusionskriterier: Sjuksköterskor från en endokrinologiavdelning. Exklusionskriterier: Framgår ej. Urvalsförfarande: Subjektivt urval Urval: Nitton sjuksköterskor. Datainsamlingsmetod: Semistrukturerade intervjuer. Analysmetod: Innehållsanalys. Styrkor:

Semistrukturerad intervju som tillåter deltagarna att prata fritt. Tydlig syftesformulering. Tydligt beskrivna citat från deltagarna.

Svagheter:

Sjuksköterskor ansåg att deras utbildning var bristfällig.

Goda kunskaper för ökad självständighet var en viktig faktor för att uppnå bra vård.

Sjuksköterskor ansåg att kunskapen att söka artiklar i databaser behövde utvecklas för att uppdatera sig i sårvård.