provning i laboratorium, fältmätningar och tredjepartskontroll. Tredjepartskon-troll gäller framförallt fasadsystem.
Av exempelvis en fasad krävs många egenskaper/funktioner (till exempel stop-pa nederbörd, tillåta uttorkning om fukt oavsiktligt skulle komma in, inte orsaka brandspridning, klara vindlaster, vara be-ständig och motståndskraftig över tiden med avseende på fukt, värme, kyla, UV-ljus och mikrobiell påväxt) för att kunna skydda bakomvarande vägg.
Reglerna omfattar både produkten (byggsystemet) och utförandet (platsbyg-gande). P-märkning av den färdiga fasa-den eller konstruktionen kräver att arbetet utförs av certifierad entreprenör. Behovet av detta är tydligt med komplexa eller känsliga konstruktioner medan det är mindre nödvändigt i andra fall.
Erfarenheter
Här följer några erfarenheter av aktuella exempel. Tanken med dessa bilder är att ge en liten inblick i att konstruktio-ner/skikt behöver funktionsverifieras för avsedd användning, alltså som ett system, för att kunna ge svar på om tänkt funktion uppnås.
Fasad. Vanliga detaljanslutningar i yt-terväggar, se bild 1, är:
●Takfot
●Rörelsefog och fasadskarv ●Friskluftsventil ●Fönster ●Skärmtak ●Fäste för markis/solavskärmning ●Elrörsgenomföring ●Balkong ●Grundmur.
Flera av dessa detaljer är genomgående i väggen och berör inte bara fasaden utan även vindskydd och den invändiga luft-och ångspärren.
Att det läcker in vatten vid fönsteran-slutningar, även i fönsterkarmen, har tyd-ligt framkommit i Putsade regelväggar SP-Rapport 2009:16. För att förhindra in-läckage vid anslutningar mellan fönster och vägg och karmhörn har särskilda lösningar i form av sekundärtätning/vatten -utledare, se bild 2, visat kunna fungera. Dessa lösningar redovisas, i ett sidopro-jekt till Putsade regelväggar, i Fönster-montage SBUF 12135.
Beroende av väggens uppbyggnad kan olika tryckförhållande uppträda över väg-gens olika skikt. Här redovisas generella erfarenheter vid provningar av väggar vid SP, se bilderna 3 till 5 på nästa sida. Fi-gurerna visar andelen av tryckfallet och hur variationen ser ut i olika ytterväggar. I enstegstätade väggar, se bild 5, sker det största tryckfallet över fasaden, upp till 80 till 100 procent av den totala tryck-skillnaden, medan tryckfallet fördelas längre in i väggkonstruktionen i dräne-rande och ventiledräne-rande konstruktioner. Principiellt kan sägas att ju lufttätare insi-dan är gentemot utsiinsi-dan desto mindre tryckfall över utsidan, alltså risken för in-läckage av regnvatten på utsidan minskar. Risken för inläckage är stor genom ett skikt (otätheter kan uppkomma framför-33
Bygg & teknik 8/09
För att kunna avgöra ett byggsys-tems prestanda (inklusive anslut-ningsdetaljer) så behöver provning och utvärdering ske. De flesta vari-anter av ytterväggar, fasader och skikt i väggen kan kvalitetssäkras genom P-märkning enligt Certifie-ringsregel 021.
Genom att lå0ta P-märka ett byggsystem erhålls ett svenskt godkännande som minst uppfyller kraven i Boverkets bygg -regler (BBR) och Byggnadsverkslagen (BVL). Dessutom ska P-märkt byggsys-tem säkerställa förväntad funktion och förebygga att problem och reklamationer uppkommer. Vidare kan projektering, montage, marknadsföring och myndig-hetskontakter underlättas.
Varför P-märkning?
Efter att fuktproblem i enstegstätade puts-fasader med träregelstomme (se SP Rap-port 2007:36 och 2009:36) uppdagades efterfrågade flera parter i branschen kvali-tetssäkring i form av P-märkningsregler för putsfasader/ytterväggar. Därför har SP tagit fram P-märkningsregler.
Om alla i byggprocessen tar ansvar, om byggherrar ställer krav, projektörer uppfyller krav och förväntad funktion, materialleverantörer garanterar redovi-sade materialegenskaper och entreprenö-rer säkerställer korrekt utförande utifrån projekteringshandlingar, så är det ändå inte självklart att slutresultatet blir bra så länge inte konstruktionen/systemet har den rätta förutsättningen, alltså har pro-vats och utvärderats. Nästan varje nytt byggprojekt är unikt, inte bara konstruk-tions och materialmässigt, men också med nya aktörer, vilket gör att ”barnsjuk-domar” kan förväntas. Ett sätt att minime-ra detta i byggprojekt är att använda sig av kvalitetssäkrat byggsystem som samtliga aktörer kan luta sig mot för att åstadkom-ma förväntat resultat.
Vad innefattas i märkningen? Reglerna bygger på ett helhetstänkande, vilket innebär att när material/ produkter sätts samman till ett komplett system så ska även systemet fungera fullgott obero-ende av om det finns skarvar, fogar, an-slutningar med mera. Ingående produkter/material ska vara kompatibla med var -andra och egenskapsverifierade.
Reglerna omfattar bland annat gransk-ning av systemhandlingar, beräkgransk-ningar,
P-märkning av byggsystem
för ytterväggar och fasader
Artikelförfattare är Lars Olsson, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Borås.
Bild 1: Pågående provning av regntäthet hos putsat fasadsystem med genomföringar och anslutningsdetaljer.
Bild 2: Fönstermontage med särskild sekundär tätning/vattenutledning.
allt vid anslutningar) om det finns en tryckskillnad över skiktet samtidigt som det utsätts för vatten, se bilderna 4 och 5. Därför finns det ett krav i P-märk-ningsreglerna som säger att om fasaden är regntät, men saknar dränerande funktion så ska det finnas ett andra hinder för vatten att ta sig in till fuktkänsliga delar. Om vi utgår från de vindtryck som rådde under stormen Gudrun så skulle det ge cirka 500 Pa tryckskillnad över en en -stegs tätad fasad, enligt diagram i bild 5. Om det regnar samtidigt så kan detta
lik-ställas med 50 mm vattenpelare som fasa-den/putsen ska klara.
Luft- och ångspärr. Oklämd plastfolie-skarv, se bild 6, kommer att bli utsatt för rörelse när det blåser ute. Anledningen är att det tätaste skiktet får ta det största tryckfallet, och utsätts för de största tryck- och dragkrafterna när det blåser, se bild/diagram 3. Hur detta fungerar i prak-tiken och över tiden (material kan utmat-tas) behöver verifieras. Detta är särskilt viktigt i lågenergihus som inte klarar upp-värmningsbehovet om det uppstår direkta luftotätheter. Verifierade produktlösning-ar för hur olika typer av genomföringproduktlösning-ar bör tätas och användas torde välkomnas i
branschen så länge det ser ut som på bil-den 7.
Vindskydd. Ett vindskydd som i bild 8 är sannolikt inte regntätt (skivskarvar och
34 Bygg & teknik 8/09
Bild 3: Tvåstegstätad (dränerande och ventilerande).
Bild 4: Tvåstegstätad (dränerande).
Bild 5: Enstegstätad (odränerande).
Bild 6: Oklämd plastfolieskarv med tejpad skarv.
Bild 7: Uppskuren plastfolie för
anslutningar är inte täta), vilket innebär att bakomvarande ytterväggsstomme kan bli blöt. Vilka egenskaper har själva ski-van när det gäller vattentäthet/ vat ten -avvisning och kritiskt fukttillstånd samt beständighet över tiden? Detta är förstås produktspecifika uppgifter som respekti-ve tillrespekti-verkare/lerespekti-verantör ska kunna uppvi-sa.
Slutsats
Genom att låta P-märka byggsystem och certifiera fasadentreprenörer kan problem och reklamationer förebyggas samt ge förutsättningar för att uppnå förväntat re-sultat. Detta är ett sätt att säkra kvaliteten
på konstruktioner och påvisa att Bover-kets byggregler uppfylls.
P-märket är SP Sitac:s och SP:s eget certifieringsmärke. P-märkningen grundar sig på marknadens behov, och innefattar även myndighetskrav. Utveckling av certi-fieringsregler sker av SP och remiss går till intressenter i berörd bransch. ■
Litteratur
P-märkning av byggprodukter – Certi-fieringsregel 021 – Byggsystem för ytter-väggar och fasader.
Samuelson, I., Jansson, A. Putsade re-gelväggar, SP rapport 2009:16.
Samuelson, I., Jansson, A., Mjörnell, K., Fuktskador i putsade, odränerande trä-regelväggar – lägesrapport oktober 2007, SP rapport 2007:36.
Gustavsson, B., Fönstermontage (SBUF 12135).
www.sp.se.
35
