Studiehandledning på modersmålet
En kvalitativ intervjustudie ur studiehandledares perspektiv
Nishtiman Istiphan
Rinan Al-Qass-Rufiel
Examensarbete 15 högskolepoäng Handledare:
Inom VAL Rebecka Florin Sädbom
Lärarutbildningen Examinator: MartinHugo Vårterminen 2020
HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCH Examensarbete 15 hp
KOMMUNIKATION (HLK) Inom VAL
Högskolan i Jönköping Lärarutbildningen Vårterminen 2020
SAMMANFATTNING
Nishtiman Istiphan & Rinan Al-Qass-Rufiel
Studiehandledning på modersmålet
En kvalitativ intervjustudie ur studiehandledares perspektiv
Antal sidor: 33
Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur studiehandledare erfar studiehandledning på modersmål. Studiens frågeställningar är följande:
· Vilken funktion har studiehandledning enligt studiehandledarna?
· Hur kan studiehandledning organiseras och genomföras enligt studiehandledare? · Vilka möjligheter och hinder kan upplevas vid studiehandledning?
För att besvara frågeställningarna användes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som redskap vid datainsamlingen. Ett bekvämlighetsurval har utförts med nio erfarna studiehandledare som arbetar på olika skolor. Studiens resultat visar att studiehandledning på modersmålet gynnar flerspråkiga elevers språk-, kunskaps och identitetsutveckling. Resultatet visar att studiehandledning på modersmålet är ett viktigt och kraftfullt verktyg för att erbjuda flerspråkiga elever en likvärdig utbildning. Men det finns utmaningar som påverkar arbetet med studiehandledning, exempelvis tidsbrist för samplanering mellan klasslärare och studiehandledare, men även tidsbrist för dialog mellan dem. Utifrån tidigare forskning och resultatet av vår studie konstateras att behovet av gemensam planeringstid är en grundläggande förutsättning för en väl fungerande studiehandledning.
Sökord: Studiehandledning, Studiehandledare, modersmål, nyanländ elev, andraspråk, kunskapsutveckling.
Postadress Gatuadress Telefon Fax Högskolan för Lärande Gjuterigatan 5 036101000 036162585 och Kommunikation (HLK)
Box 1026
Innehåll
1. Inledning ... 1
2. Bakgrund ... 2
2.1 Begreppsdefinitioner ... 2
2.2 Tidigare forskning ... 3
2.2.1 Modersmålets betydelse för elevens kunskapsutveckling... 3
2.2.2 Möjligheter och hinder med studiehandledning ... 4
2.3 Studiehandledning i styrdokumenten... 6
2.4 Teoretisk ansats ... 8
3. Syfte och Frågeställningar ... 10
4. Metod ... 11
4.1 Metodval... 11
4.2 Urval... 11
4.3 Datainsamling och genomförande ... 12
4.4 Etiska överväganden ... 13
5. Resultat... 14
5.1 Studiehandlednings funktion enligt studiehandledarna ... 14
5.2 Studiehandledningens organisering och genomförande enligt studiehandledare ... 16
5.3 Möjligheter och hinder vid studiehandledning samt framgångsfaktorer ... 17
5.3.1 Möjligheter ... 17 5.3.2 Hinder ... 18 5.3.3 Framgångsfaktorer ... 20 5.4 Resultatsammanfattning ... 21 6. Diskussion ... 23 6.1 Metoddiskussion ... 23 6.2 Resultatdiskussion ... 24
6.3 Slutsats och vidare forskning ... 30
Referenser ... 31 Bilaga 1 ...
1
1. Inledning
Andelen flerspråkiga elever i den svenska skolan ökar. I grundskolan finns många elever som har grundläggande kunskaper i ett annat språk än svenska (Skolverket, 2019a). Enligt Skolverkets statistik ökar antalet nyanlända elever ständigt i den svenska grundskolan. Statistik visar att läsåret 2017/2018 var antalet nyanlända elever som störst. Det var en ökning med cirka 20 procent från läsåret 2014/2015. Läsåret 2018/2019 var antalet nyanlända elever ungefär 81 000 elever (Skolverket, 2019a). Som en åtgärd för att stötta de nyanlända flerspråkiga eleverna, både språkligt och ämnesmässigt, erbjuder det svenska skolsystemet studiehandledning på modersmålet. Detta för att de nyanlända eleverna ska kunna lära sig det svenska språket och ämneskunskaperna för att hinna ikapp sina jämnåriga klasskamrater. Statistiken visar också att flerspråkiga elever, mest nyanlända elever eller de elever med språksvårigheter, ej klarar skolans krav i samma grad eller nivå som andra jämnåriga elever (Skolverket, 2019a).
På Skolverket (2015a) står det att skolan ska främja undervisningen, lärandet och kunskapsutvecklingen genom att utgå från elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper. Enligt Språklagen ska alla elever som bor i Sverige få möjlighet att utveckla och använda det svenska språket och sitt modersmål (SFS 2009:600, 14 §). Studiehandledning på modersmålet är en viktig stödinsats för elever som är i behov av det och skolan har ansvar för att tillhandhålla det (Skolverket, 2015b). Skolan strävar efter att ge lämpliga anpassningar, förutsättningar och behov för sådana elever. Detta för att främja deras fortsatta lärande och kunskapsutveckling. Gibbons (2016) hävdar att modersmålet behövs för att eleven ska utveckla språk- och ämneskunskaperna i andraspråket och nå framgång i skolan.
Vi är två lärare från två olika verksamheter. Båda arbetar med studiehandledning på modersmål i grundskolan. Efter en genomförd studie om studiehandledning på modersmålet ur klasslärarens perspektiv har vi fått ökat intresse att utforska mer om studiehandledningen utifrån studiehandledares perspektiv. Avsikten är att denna studie ska redogöra för studiehandledarnas syn på betydelsen av att ha studiehandledning på modersmål. Vi vill få en bild av studiehandledningens funktion, hur den organiseras samt möjligheter och utmaningar som kan upplevas med detta.
2
2. Bakgrund
Detta kapitel kommer innehålla följande avsnitt: Definitioner av relevanta begrepp; studiehandledning, studiehandledare, modersmål och nyanländ elev. Här kommer också ges en historisk tillbakablick kring modersmålets betydelse samt styrdokumentens syn på studiehandledning på modersmål och tidigare forskning om att ha studiehandledning på modersmål.
2.1 Begreppsdefinitioner
Studiehandledning: Studiehandledning på modersmålet innebär en handledning i
skolämnena på elevens modersmål. Det är ett stöd för eleven att tillägna sig den svenska ämnesterminologin eller att ge eleven bättre möjligheter att förstå innehållet i undervisningen på sitt modersmål – eller både och (Skolinspektion, 2017). Ett sätt att stötta nyanlända elever eller elever med språksvårigheter som inte behärskar det svenska språket, både ämnes- och kunskapsmässigt, är att ge studiehandledning på modersmål. Detta för att utveckla elevens kunskaper i alla ämnen samt att lära sig det svenska språket (Bunar, 2010). Studiehandledningens syfte är att ge eleven förutsättningar att nå kunskapskraven. Det innebär att studiehandledningen bör utgå från elevens kunskapsnivå och att undervisningen planeras utifrån kursplanen och kunskapskraven i det aktuella ämnet (SOU, 2019: 18).
Studiehandledare: Enligt Skolverket (2015b) är en studiehandledare den som ger
handledning på modersmål, som oftast är modersmålslärare. De har i uppdrag att stötta de elever som är berättigade till denna hjälp. Studiehandledare stöder nyanlända elever eller de elever som har språksvårigheter i andra ämnen än ämnet modersmål. Studiehandledare ska känna till flera aspekter av språkliga medvetenhet mellan svenska och modersmålet. En studiehandledare bör fastställa i vilken omfattning modersmålet ska användas i handledningen och hur ämnesspråket ska bearbetas (Skolverket 2015b).
Modersmål: Elevens förstaspråk kallas för modersmål. Ett barn kan ha flera modersmål om
föräldrarna talar varsitt språk med barnet (Skolförordningen, 2010:800). Enligt Nationalencyklopedin (u.å.) definieras begreppet modersmål som det språk som ett barn lär sig att tala först. Modersmålet är ett redskap som kan användas för att såväl kunna interagera, samtala med andra och för att kunna använda begrepp och tolka sin omvärld. Medan
3
Språkens hus (u.å) påpekar att det inte finns någon enhetlig definition på vad ett modersmål är, utan det som finns är baserade på fyra olika utgångspunkter. De fyra utgångspunkterna är ursprung, behärskning, funktion och attityd. Ursprungskriteriet anger att modersmålet är det språk man lärt sig först. Kompetenskriteriet innebär att det språk som behärskas bäst är modersmålet. Funktionskriteriet säger att modersmålet är det språk som en person använder mest. Attitydkriteriet handlar om identitet och att modersmålet definieras som det språk man identifierar sig med.
Nyanländ elev: Begreppet beskrivs som följande: " Enligt definitionen avses med nyanländ
den som har varit bosatt utomlands, nu är bosatt i landet och har påbörjat sin utbildning här senare än höstterminens start det kalenderår då han eller hon fyller sju år" (SOU, 2016:12, s. 31). En elev som har invandrat till Sverige oavsett skäl till invandring kallas för nyanländ elev (Skollagen, 2010:800, 3 kap. 12 a§). En elev ska inte längre anses vara nyanländ efter fyra års skolgång här i landet (Skolverket, 2015a).
2.2 Tidigare forskning
Nedan presenteras tidigare forskning kring modersmålets betydelse för elevens kunskapsutveckling samt möjligheter och hinder med studiehandledning.
2.2.1 Modersmålets betydelse för elevens kunskapsutveckling
Tidigare forskning har påvisat modersmålets betydelse för flerspråkiga elevers skolframgång. Flera studier framhåller det positiva med att utveckla både modersmål och andraspråk parallellt. Resultatet av den studie som Cummins (2017) lyfter fram, visar på modersmålets betydelse för flerspråkiga elevers skolframgång. Studien visar att om undervisning utgår från elevernas kunskaper och de undervisas och utmanas kognitivt, både på modersmål och andraspråk, gynnas deras skolresultat. Utvecklingen av andraspråket påverkas av hur mycket kognitiv och ämnesmässig kunskap som eleven har på modersmålet.
Enligt Cummins (2017) är det viktigt att flerspråkiga elever har tillgång både till sitt
modersmål och sitt andraspråk. Cummins menar att undervisningsspråk och kunskapsutveckling sker på båda språken i en sociokulturellt stödjande miljö, där alla kulturer och språk uppmärksammas och behandlas lika.
Cummins (2017) framhåller att när eleven använder de tidigare kunskaper som hen har med sig vid inlärning, hjälper det eleven att uppnå kunskapsmålen i andraspråket. Cummins
4
påpekar att de elever med utländsk bakgrund som använder sitt förstaspråk vid inlärning, fortare kan uppnå en lika bra språk- och kunskapsnivå som de elever med majoritetsspråket som modersmål. Dessa elever uppnår bättre studieresultat än de flerspråkiga elever som inte använder modersmålet i undervisningen och lärandet. Cummins uttrycker det som att det blir en positiv språkutvecklande spiral hos eleven, där språken berikar varandra. Behärskar man olika ord och begrepps innebörd på ett språk, i detta fall sitt modersmål, har man en förförståelse som kan översättas till det nya språket (Cummins, 2017).
Enligt Gibbons (2016) visar forskning att det är viktigt att flerspråkiga elevers kunskapsmässiga utveckling ska användas för inlärning av andraspråket i skolan. Om eleven ska utveckla sin inlärning av språk och ämneskunskaper, behövs både modersmålet och andraspråket.
I en studie av Bunar (2010) står det att studiehandledning ger eleven möjlighet att uttrycka sina kunskaper utan att vara hämmade av språket. Han påpekar att studiehandledning har stor betydelse för att öka elevernas studiemotivation och självförtroendet. Bunar betonar vikten av samarbetet mellan klasslärare och studiehandledare för att utveckla de nyanlända elevernas ämneskunskaper. Vidare lyfter Bunar fram att elever som har goda kunskaper i sitt modersmål tillägnar sig svenska språket lättare och att studiehandledning på elevens modersmål är en av de viktigaste insatserna som skolan erbjuder till flerspråkiga elever. Avery (2017) lyfter fram att studiehandledning på modersmål gynnar nyanlända elevers kunskapsutveckling. Studiehandledning på modersmål utifrån elevernas villkor gör lärande och kunskapsutveckling möjlig, oavsett i vilket skolstadium de befinner sig i. Att ha studiehandledning så snart som möjligt efter ankomst ger förutsättningar för goda studieresultat och stärker elevens självförtroende och elevidentitet (Avery, 2017).
2.2.2 Möjligheter och hinder med studiehandledning
Att erbjuda studiehandledning på modersmålet är ett sätt att stötta nyanlända elever, både ämnes- och kunskapsmässigt. Skolan har ett uppdrag att hitta vägar för att inkludera de nyanlända eleverna för såväl social som pedagogisk inlärning i skolan (Bunar, 2010).
Studiehandledning på modersmål är inte enbart ett verktyg för språkförståelse, utan även för förståelse av olika skolsystem, där studiehandledaren blir den som kan ge
5
eleverna en förståelse för det svenska skolsystemet och den värdegrund det vilar på. (SOU, 2019, s.82).
Forskaren Nihad Bunar (2010) lyfter fram att studiehandledarens roll är oerhört viktigt i utvecklandet av tvåspråkigheten och inlärningen av svenska hos eleven. Han menar att studiehandledarens uppgift som att översätta ord och begrepp gör att eleven får ett ordförråd inom det berörda ämnet. På det sättet hjälper studiehandledaren eleven att befästa begreppen på båda språken, andraspråket och modersmålet (Bunar, 2010).
Morgan (2014) påpekar att studiehandledningen är en viktig resurs för eleven under skolgången tills elevens andraspråk utvecklas så att det blir nästan lika starkt som modersmålet. Enligt Lahdenperä (2018) borde studiehandledning tillvaratas som en värdefull interkulturell resurs och länk mellan skolan och hemmet vid olika sammanhang. Lahdenperä betonar att studiehandledare har en viktig roll inte enbart för elevers kunskaps- och språkutveckling utan även för att kunna vara kulturtolkare som bidrar till utökning av personalens kulturella horisont. Lahdenperä (2018) beskriver studiehandledare som ett stöd för att tolka och lösa olika konflikter och dilemman.
För en interkulturell verksamhetsutveckling behövs det personal med utländsk bakgrund och ett arbetsklimat som tillåter olika synsätt och tolkningar för att skapa en gemenskap och förutsättningar för en mer interkulturell utveckling. (Lahdenperä, 2018, s.7)
Avery (2017) lyfter fram att studiehandledning på modersmålet har funnits i Sverige sedan 1980. Utmaningen är att stödja undervisningen i olika ämnen och stimulera utvecklingen av modersmålet. Syftet med studiehandledning är att hjälpa eleverna att utnyttja de tidigare kunskaper och kompetenser de har på sitt modersmål. Därefter använder de det i den nya anpassningen. Men Avery (2017) framhåller att det finns vissa oenigheter mellan klasslärare och studiehandledare angående studiehandledningens syfte och vad den borde innehålla. Klasslärarna betonade, i Averys studie, att det till stor del att studiehandledning handlar om översättning till och från modersmålet, mer än att det ska handla om att förtydliga centrala begrepp, medan studiehandledarna uppfattade sitt uppdrag som mycket mer omfattande.
6
2.3 Studiehandledning i styrdokumenten
Enligt Statens Offentliga Utredningar SOU (2019:18) har studiehandledning på modersmålet funnits sedan 1960-talet. Enligt Invandrarutredningen från 1974 hade statsbidrag till stödundervisningen för invandrade elever reglerats i juni 1966. Stödundervisningen, som den kallades då, innehöll två delar. Dels undervisningen i svenska som främmande språk, dels studiehandledningen på elevens förstaspråk/ modersmål. Detta innebär att i praktiken och under de senaste 50 åren har studiehandledningen på modersmål inte bara behållit sin benämning och position i skolan som en stödåtgärd, utan även sin huvudsakliga målsättning. Med detta menas bland annat att ge eleven grundläggande information om skolan och samhället under intensivundervisningsperioden (exempelvis i förberedelseklassen). Det innebär också att möjliggöra elevens fortsatta studier i viktiga ämnen och kursmoment under den tid då bristande kunskaper i svenska är som ett hinder för aktivt deltagande i klassens arbete. Med hjälp av modersmålet förklaras svårare begrepp och termer som eleverna möts av i olika skolämnen (SOU, 2019:18).
Enligt Skolverket (2019b) är språket ett redskap för lärandet och genom språket utvecklas individens identitet samt förmågan att uttrycka sina känslor och tankar. Det är betydelsefullt att ha ett rikt och varierat språk för att kunna samverka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts. Enligt SOU (2019: 18) visar forskning vilken roll modersmålet har för elevers skolresultat. Det framkom att de elever som deltog i modersmålsundervisningen i grundskolan fick högre betygsgenomsnitt i slutet av årskurs 9, jämfört med elever som inte deltog i denna undervisning. Det framkom också att elevernas betyg stärktes med antalet år som de deltog i undervisningen. Rapporter och undersökningar har visat att det fanns positiva samband mellan skolframgång och deltagande i modersmålsundervisning (SOU, 2019:18).
Enligt Skolverket (2015b) är de elever med ett annat förstaspråk än svenska, som ej uppnår kunskapskraven i ett eller flera ämnen och som inte klarar att följa undervisningen på svenska, berättigade att ha studiehandledning på modersmålet. ”Studiehandledning på modersmålet kan stödja elevernas kunskapsutveckling i olika ämnen och hjälpa eleverna utvecklas så långt som möjligt mot utbildningens mål.” (Skolverket, 2015b, s. 5). Studiehandledning på modersmålet ges antingen genom extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen eller i form av särskilt stöd. Att ha studiehandledning för elever, som har ett annat modersmål än svenska, har stor betydelse för att hjälpa eleverna individuellt i skolämnen och framförallt i NO, SO och matematik (Skolverket, 2015b). På Skolinspektion
7
(2017) står det att studiehandledarens närvaro i klassrummet och samarbetet med klasslärare eller ämneslärare är avgörande för många elevers möjligheter att följa undervisningen och nå kunskapskraven. Skolverket (2018) framhåller att studiehandledning på modersmålet kan vara av avgörande betydelse för flerspråkiga elevers möjlighet att fortsätta sin kunskapsutveckling i olika ämnen och uppnå den kunskapsnivå som de har potential till. Med studiehandledning blir det ett sätt att underlätta för eleven att använda alla sina språkliga resurser i lärandet:
Studiehandledning kan därigenom förstås som en fråga om likvärdighet, men också som en del av skolans kompensatoriska uppdrag, där skolan ska ge förutsättningar för alla elever oavsett bakgrund, att utveckla kunskaper i skolans alla ämnen. (Skolverket, 2018, s. 118).
I Skollagen står det att inom skolan och utbildningen ska man ta hänsyn till elevers olika behov. Elever ska erbjudas stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. Stödet ska motsvara skillnader i elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen (SFS, 2010:800, 2 kap. 14 §). Forskningsunderlaget enligt (SOU, 2019:18) poängterar att såväl elever som lärare uppfattar studiehandledningen som positiv och anser att den underlättar elevernas kunskapsinhämtning, trots att det finns många som är missnöjda med dess organisation och omfattning. I Skolförordning står det om studiehandledningen att:
En elev ska få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det. En elev som ska erbjudas modersmålsundervisning och som före sin ankomst till Sverige har undervisats på ett annat språk än modersmålet får ges studiehandledning på det språket i stället för på modersmålet, om det finns särskilda skäl. (SFS 2011:185, 5 kap, 4 §)
Skolverket (2019b) betonar vikten med att ha ett språk som redskap för inlärning och att språket är det centrala i studiehandledning, oavsett vilket ämne. " Språket är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha tillgång till sitt modersmål underlättar också språkutveckling och lärande inom olika områden "(Skolverket, 2019b, s.87). Studiehandlednings uppdrag är komplex att fullgöra, eftersom studiehandledning på modersmål är en tillfällig stödinsats (SOU, 2019:18). Det blir därför svårt att organisera denna insats. Anledningen kan bland annat vara att språk där det finns behov av studiehandledning varierar från år till år, vilket kan vara svåra att förutse. Därför råder svårigheter för huvudmän att erbjuda studiehandledning i den utsträckning som det finns
8
behov. I vissa kommuner råder en brist på studiehandledare på modersmålet. Att anordna studiehandledning på modersmål innebär en utmaning, dels att organisera undervisningen över många skolenheter, dels att inte ha kontroll över vilka lärare som undervisar på skolan och inte heller kunna styra fullt ut över studiehandledningens schemaläggning (SOU, 2019:18).
2.4 Teoretisk ansats
Den här studien tar sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin eftersom kommunikation och språk spelar en central roll i det sociokulturella perspektivet (Nilholm, 2016). Studiehandledning på modersmålet är tänkt att handla om kommunikation och ett samspel mellan lärare, studiehandledare och elev där elevens kunskaper och förståelse av sin omvärld kan skapas i interaktion med andra. Teorin grundar sig i tankar av Lev Vygotskij i gällande utveckling, språk och lärande (Nilholm, 2016). Den handlar om att människan lär sig genom att delta i praktiska och kommunikativa samspel med sin omvärld, där språket ses som en förutsättning för lärande i samspel med andra människor (Säljö, 2000). Samspel, interaktion och samarbete mellan flerspråkiga elever och lärare är de viktigaste faktorerna som avgör om eleven ska lyckas eller misslyckas i skolan (Cummins, 2017).
Ett grundläggande begrepp inom det sociokulturella perspektivet när det gäller lärande är mediering (förmedling) som ett redskap (Säljö, 2017). Redskap är en resurs, såväl språkliga som fysiska. Människan använder de redskapen för att förstå omvärlden och agera i den (Säljö, 2000). Studiehandledning i undervisningen kan ses som redskap som kan främja elevernas lärande med lärarens stöd. Den byggs både på språkliga och fysiska redskap. Studiehandledare använder språket för att förmedla innebörden av ord och begrepp till eleven på sitt modersmål. Språket, i detta fallet modersmålet, ska fungera som det huvudsakliga medierande redskapet i handledningen. Genom dessa redskap kan eleven vidare utveckla sin förståelse för sin omvärld, klassrumsmiljö och kommunikation. Ett annat begrepp inom det sociokulturella perspektivet är den proximala utvecklingszonen. Enligt Vygotskij gynnas elevens lärande av att få utmaningar som ligger lite över elevens aktuella kunskapsnivå (Säljö, 2017). Säljö förklarar att i den proximala utvecklingszonen anses lärandet som en ständigt pågående process. Han menar att lärare kan vägleda en lärande in i hur man använder ett kulturellt redskap, med stöd från en mer kompetent person, för att leda den lärande vidare (Säljö, 2017). En nyanländ elev som inte kan klara av en färdighet kan med hjälp av en studiehandledare få hjälp att klara av färdigheten. Eleven kan efteråt genomföra arbetet vidare på egen hand. Kommunikation med andra människor formar vårt
9
tänkande (Säljö 2017). Säljö menar att lärandet sker i interaktion mellan individer, och det är det som händer med studiehandledning.
Ett annat nyckelbegrepp inom teorin är stöttning, på engelskans scaffolding (Säljö 2017). Studiehandledare har en betydelsefull roll i detta stöd genom att ge möjlighet för eleven att utveckla nya begrepp, kunskaper och färdigheter. Enligt Cummins (2017) kan stöttning innebära användning av elevens modersmål. Stöttningen behövs för att stödja elevernas användning av språk i skrift och tal. Genom att utnyttja de medierade redskapen kan studiehandledare ge eleven stöttning i sitt lärande för att komma vidare och utvecklas i olika skolämnen. Genom studiehandledning i skolan är det tänkt att eleven kan få handledning, alltså stöttning och utmaning genom användning av elevens modersmål. I detta fall blir eleven mer delaktig i sitt lärande. Därför finner vi att den socialkulturella teorin är den mest lämpade teorin att använda i vårt arbete.
10
3. Syfte och Frågeställningar
Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur studiehandledare erfar studiehandledning på modersmål. Studiens frågeställningar är följande:
· Vilken funktion har studiehandledning enligt studiehandledarna?
· Hur kan studiehandledning organiseras och genomföras enligt studiehandledare? · Vilka möjligheter och hinder kan upplevas vid studiehandledning?
11
4. Metod
I detta kapitel kommer val av metod och urval presenteras, hur urvalet av informanterna för studies intervju gått till. Därefter kommer förklaring av genomförandet av data. Slutligen kommer vi att beskriva hur de etiska aspekterna beaktades i studien enligt Vetenskapsrådet.
4.1 Metodval
Studiens syfte och frågeställningar avgör vilken undersökningsmetod som passar bäst (Bryman, 2011). Studiens syfte är att bidra med kunskap om betydelse och funktionen med att ha studiehandledning på modersmål samt att få en förståelse om hur studiehandledarna upplever möjligheter och utmaningar med detta. För att nå syftets mål anses att den mest lämpliga metoden för undersökningen är en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. ”En kvalitativ intervju liknar till formen ett vanligt samtal, men skiljer sig från det vardagliga samtalet genom att den har ett bestämt fokus” (Dimenäs, 2007, s. 48). Syftet med att använda denna metod i studien är att få en förklaring och förståelse till vad studiehandledning kan ha för funktion och betydelse ur studiehandledares och modersmålslärares perspektiv som stöd till de elever som har behov av det för att nå kunskapskraven i olika skolämnen. Backman (2008) hävdar att samhällsvetenskapliga undersökningar är kvalitativa, som är övervägande induktiv och som är deduktiva snarare än traditionella. Därför anses att en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer lämpar sig bäst i det fallet. Semistrukturerade intervjuer ger möjligheter till öppna svar från informanterna. Informanterna ges även en möjlighet att berätta om sina egna upplevelser, tankar och känslor med hjälp av följdfrågor (Dimenäs, 2007).
4.2 Urval
Utifrån studiens syfte och frågeställningar har urvalsgruppen bestått av nio studiehandledare som arbetarmed olika årskurser och på olika skolor. Informanterna har olika språk bland annat albaniska, arabiska, bosniska, dari, kurdiska, persiska och serbiska. Vi tycker att den här gruppen har den erfarenhet av studiehandledning som krävs för att besvara forskningsfrågorna. Urvalet i studien grundar sig i ett bekvämlighetsurval (Bryman, 2011). Det innebär att vi valde informanter som vi kände genom vårt arbete. Tillämpningen av urvalet utifrån de grupperna är relevanta i relation till studiens syfte (Bryman, 2011). Alla informanterna är modersmålslärare som har studiehandledningen i sin tjänst. Studiehandledarna utför studiehandledningsuppdraget för elever i olika åldrar, olika ämnen och olika språk. Respondenterna är av blandade kön och varierade ålder. För att säkerställa
12
konfidentialitetskravet benämns informanterna i studien med fingerade namn och siffror. Nedan kommer tabellen som presenterar våra informanters utbildning, antal skolor de är involverade i som studiehandledare och antal år de har arbetat som studiehandledare. Tabell 1: Studiehandledarnas benämning och deras yrkeserfarenhet.
Respondent Utbildning Antal
skolor
Antal år som STHL*
Lärare 1 Legitimerad lärare i två ämnen F-9, gymnasiet och Komvux.
2 14
Lärare 2 Grundskolelärare 1–6 7 12
Lärare 3 Lärarexamen i två ämnen på gymnasienivå. 8 7
Lärare 4 Lärarutbildning 1-6 2 15
Lärare 5 Lärarutbildning 1-6 3 22
Lärare 6 Lärarexamen 1–7 lärare, Magisterexamen i lärande, svenska som andra språk.
1 34
Lärare 7 Gymnasiet lärarutbildning från hemlandet, svenska som andra språk från Sverige.
2 31
Lärare 8 Lärarutbildning i musik och språk åk 4–9 från hemlandet.
3 24
Lärare 9 Lärarutbildning 1-9 och gymnasiet 2 10
*STHL står för studiehandledare.
4.3 Datainsamling och genomförande
Under datainsamling och analys av resultat inriktades studien på att belysa den frågeställning som identifierats vid undersökningens start (Bryman, 2011). Syftet med intervjun är att få omfattande upplevelser från respondenterna på ett effektivt sätt. Intervjuer med studiehandledare gjordes för att få ett empiriskt underlag. ’’Intervju är sannolikt den mest använda metoden i kvalitativ forskning’’ (Bryman,2011, s.412). Studiehandledare kontaktades av oss via mail. Intervjuerna med studiehandledare gjordes vid separata tillfällen, det vill säga en och en vid olika tider och på deras arbetsplats. Genom intervjun fick studiehandledarna berätta om sina upplevelser kring studiehandling på modersmålet och hur den fungerar. Att använda intervjuer som ett redskap, lämpar bäst sig för att ta reda på vad en grupp av människor tänker kring vissa frågor (Dimenäs, 2007). Respondenterna fick välja plats och tid, detta för att de skulle känna sig trygga under intervjun. Dimenäs (2007) nämner att det
13
är viktigt att genomföra intervjun på en lugn plats utan att störa den intervjuade. Intervjuerna spelades in med ett digitalt verktyg (mobiltelefon) i syfte att få med allt som informanterna berättade. Inspelning av intervjun förbättrar studiens reliabilitet (Dimenäs, 2007). Varje intervju varade mellan 20 till 30 minuter. Alla intervjuer transkriberades därefter och all data sparades på datorn. För ett gemensamt ramverk inrättades, utifrån uppsatta frågor, en intervjuguide (bilaga 1) som vi förhåll oss till som utgångspunkt under intervjun.
4.4 Etiska överväganden
Enligt Bryman (2011) ska etiska frågor grunda sig på frivillighet, integritet, konfidentialitet och anonymitet. När en studie utförs bör man ta hänsyn till några forskningsetiska principer för en god forskningsetik. Dimenäs (2007) refererar till Vetenskapsrådet (2002) och därmed nämner fyra krav och de är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Vår undersökning utgick ifrån de fyra kraven för en god forskningsetik. Vi informerade respondenterna om syftet med studien och att deltagandet är frivilligt. Samtycket har beviljats direkt från respondenterna, eftersom samtliga respondenter är vuxna. Vi upplyste våra informanter att intervjun skulle spelas in på mobiltelefonen och att de kan avbryta sitt deltagande om de önskar. Respondenterna informerades om att de ska vara konfidentiella under hela processen i undersökningen (för läsaren), vilket är nödvändigt för att konfidentialitetskravet ska uppfyllas. Alla datainsamlingar och respondenternas svar kommer att användas enbart för studiens syfte. Alla intervjuinspelningarna kommer raderas efter studiens examination.
14
5. Resultat
Genom kvalitativa intervjuer med nio studiehandledare på modersmål har vi fått svar på våra frågeställningar. I följande kapitel redovisas resultatet som framkommit utifrån informanternas svar i de nio genomförda intervjuerna. Redovisningen av resultatet är uppbyggd utifrån våra tre frågeställningar. Resultatet har sammanställts, analyserats och redovisas här i tre delar, vilka presenteras för respektive frågeställning.
5.1 Studiehandlednings funktion enligt studiehandledarna
Samtliga studiehandledarna har på olika sätt uttryckt sina positiva upplevelser att arbeta med flerspråkiga elever. De tycker att det har varit en glädje att få jobba med flerspråkiga elever och följa deras utveckling i den svenska skolan. De anger att det är en glädje och intressant att jobba växelvis mellan modersmål och svenska, då utvecklas eleven på båda språken. Lärare 2 säger:
Att jobba med flerspråkiga elever som har studiehandledning på modersmålet är alltid varit glädje. Att se och följa deras utveckling i svenska skolan skapar positiv känsla hos mig. Framförallt det är väldigt berikande eftersom eleven utvecklar verktyg för sitt eget lärande. (Lärare 2)
Samtliga informanterna anser att studiehandledning är ett viktigt verktyg för elevens språk- och kunskapsutveckling. Genom det stödet som eleven får både på modersmål och svenska, utvecklar eleven sin förståelse för ämnena. Några lärare framhåller att studiehandledningen hjälper eleven att förena sin kunskap från hemlandet med de nya kunskaperna i det nya landet. De menar att eleven får stor förståelse för hur svenska skolan fungerar jämfört med skolan i hemlandet. Lärare 6 tycker att studiehandledning är en bra hjälp för att kunna kartlägga den nyanlända elevens kunskapsnivå, hen beskriver att:
Studiehandledning är ett avgörande stöd både för eleverna och klasslärare. Eleven utvecklas inte bara på svenska utan i de andra ämnen och därmed sitt modersmål. Ett stort stöd för klasslärare är att med studiehandledares hjälp kan kartlägga elevens kunskapsnivå. (Lärare 6)
Vidare påpekar samtliga lärarna att genom studiehandledning får nyanlända elever eller de eleverna med språksvårighet känna sig trygga i sitt lärande. Lärarna menar att eleven känner
15
sig hörd och sedd i klassen, speciellt i början när det är svårt för eleven att kunna uttrycka sig med det nya språket. Eleven får ett ökat självförtroende. Lärare 7 menar att:
Genom studiehandledning får eleven med hjälp av studiehandledare ord översatta på det som eleven behöver för att kunna utvecklas kunskapsmässigt. När eleven förstår undervisningsinnehållet, blir eleven mer delaktig, aktiv och trygg i klassen. Det är en trygghet för eleverna att de får träffa en person i skolan som talar samma deras språk, förstår dem och känner till deras hemland. Vår gemensamma kultur och hemland ger eleven trygghet. (Lärare 7)
Lärare 2, 4, 6 och 8 anger att genom studiehandledning får flerspråkiga elever möjligheten att förbättra sin förståelse för saker som klasslärare går igenom i klassen. De tillägger att detta gör att eleven når ämnenas mål och även hjälper flerspråkiga elever att utveckla sina kunskaper på modersmålet. Lärare 6 uppger att:
Det gör att eleverna får visa sina kunskaper i skolämnen även om deras kunskaper i svenska språket inte är tillräckliga. För elevens del stärker det deras självkänsla att kunna visa kunskaper även om inte svenska språket är tillräckligt. På så sätt kan elevens kunskaper visas via olika språkliga kanaler. (Lärare 6)
Samtliga lärare lyfter fram att studiehandledare underlättar för eleverna att skapa bra relation med klasslärare och klasskamrater. Samtidigt förmedlar studiehandledare informationen från eleven till lärare och tvärtom. Informanterna beskriver hur viktigt det är med sin roll som en länk i det sociala samspelet mellan klasslärare och eleven. De beskriver sin roll som en tolkande brygga och översättare av ord och begrepp för att utveckla elevens ämneskunskaper. Lärare 6 uttrycker att:
Studiehandledare är en viktig länk mellan lärare, elev och hem, vilket ökar möjlighet till egen inlärning och trygghet. Ibland är det svårt för att vissa elever inte vågar prata i klassen och rädda att säga fel så jag hjälper till så det inte blir missuppfattning. Jag hjälper att eleverna skapar bra relation med lärare och andra kompisar i klassen. Jag hjälper att framföra elevens frågor, tankar och funderingar till omgivningen […] när jag översätter ord och begrepp så får eleven möjlighet att öka sitt ordförråd inom ämnet. (Lärare 6)
Respondenterna är eniga om att deras roll som studiehandledare är viktigt för elevens lärande, trygghet och identitetsutveckling.
16
5.2 Studiehandledningens organisering och genomförande enligt
studiehandledare
I intervjuerna framkom det att vissa studiehandledare är osäkra på vem som styr de praktiska momenten när det gäller organisationen för studiehandledning. Men med relativt hög sannolikhet anser informanterna att det är rektorer och huvudmän som håller ordning på och bestämmer vilken elev som är i behov av studiehandledning. Lärare 5 tar upp att rektorerna på skolan utgår ifrån en kombination mellan antalet år som eleven har bott i Sverige och ämneslärarens bedömning kring elevens förutsättningar. Flertal lärare anger att det är klasslärare eller ämneslärare som identifierar och inser om behovet finns för studiehandledning för vissa elever. De kontaktar då sina rektorer, då det slutligen är rektor som avgör om eleven får studiehandledning eller inte. Lärare 3 anger att:
Det är ämneslärare som kan bedöma om eleven har behov av studiehandledning och det diskuteras ibland med specialpedagog också. Men det är rektor som ska godkänna det. Att erbjuda studiehandledning är ofta ett ekonomiskt beslut så rektor ska godkänna detta. (Lärare 3)
Lärare 6 lyfter fram att när det handlar om en nyanländ elev, så finns det en mottagningskola för sådana elever, och nu finns vissa skolor som anordnar själva studiehandledning och tar emot nyanlända elever. Då kan skolorna beställa studiehandledning från Modersmålsenheten. Skolan önskar antal timmar och vilken elev som behöver de timmarna. Samtliga lärare uppger att denna åtgärd också gäller för elever med språksvårigheter och för elever som har svårt med skolämnena. Lärare 1 beskriver att:
Vissa elever har två timmar i veckan och andra har en timme i veckan. Men antal elever under studiehandledningstid kan också variera från elev till elev och från skola till den andra […] det varierar till att en elev kan ha studiehandledning i två timmar till att ha två elever på en timme. Det beror också på behovet, dvs elevernas kunskap och kartläggningsbehov som styr timmarna, men generellt inte mer än två timmar per vecka. (Lärare 1)
Informanterna tar upp vilka former för den ordinarie undervisningen studiehandledningen kan ha. De uttrycker att studiehandledningen kan ske före, under eller efter lektionen. Formerna för studiehandledning varierar i olika skolor och kommuner. Men all studiehandledning sker under skoltiden. Lärare 3 säger att:
17
En generell studiehandledning kan ske före lektion, efter lektion och under lektionen då sitter studiehandledare i klassrummet och deltar med eleven i undervisningen och hjälper eleven samtidigt som klasslärare har sin genomgång. Alla tre sätt är bra beror på elevens förmågor, behov, förutsättningar och önskemål. (Lärare 3)
Informanterna lyfter upp att alla tre studiehandledningsformer är effektiva, men elevens förmåga och behov avgör vilken form som är relevant just för hen.
5.3 Möjligheter och hinder vid studiehandledning samt
framgångsfaktorer
Informanterna beskrev de möjligheterna och svårigheterna som kan upplevas med studiehandledning. De lyfte fram de framgångsfaktorerna som finns för en väl fungerande studiehandledning.
5.3.1 Möjligheter
Samtliga informanter är överens om att det är väldigt berikande för både elever och klasslärare att eleverna har studiehandledning på modersmålet, om det användas effektivt. De menar att när eleven parallellt får olika termer och begreppsförklaringar på båda språken, medför det en positiv inverkan då studiehandledning underlättar för kunskapen att befästas. Eleverna får likvärdig möjlighet att nå målen i olika ämnen. Informanterna nämner hur studiehandledning utvecklar elevens identitet och självförtroende. Lärare 4 säger:
Personligen kan jag bidra till att eleven bekantar sig med skolsystemet, läromedel, studieteknik, kunskapskrav i ämnen mm […] detta är ytterst viktigt för en att stärka sin framtidstro och att förstärka sin självkänsla som är lika viktigt för identitetsutveckling. På grund av min förståelse för elevernas kultur jag kan förklara till skolan och förklara till eleven och sina föräldrar hur systemet går till, till exempel i skolan eller i samhället. (Lärare 4)
Lärare 1 uttrycker att studiehandledning underlättar inlärningen så att eleverna kan prestera bättre i skolan. Detta sker genom att kunna använda olika språkkanaler till lärande, både till att förmedla vad eleven kan och genom att kunna lära in via olika språk. Även genom att kunna kombinera och pendla mellan sina språk, stimuleras elevens kunskapsutveckling och elevens kunskap identifieras. Lärare 9 anger att:
18
Med hjälp av studiehandledning behövs inte elevens lärande fördröja tills hen har lärt sig mycket svenska, utan den ger flerspråkiga elever möjlighet att fortsätta lära trotts språkbarriären. (Lärare 9)
Samtliga lärare uppger att när det gäller den möjligheten som finns för olika studiehandledningsformer, det vill säga före, efter eller under lektionen ger eleven förutsättningar att tillägna sig kunskapen på tre olika sätt. Lärare 5 säger att:
För nyanlända elever eller de eleverna med språksvårighet är det viktigt att jag jobbar med förförståelse, därför är det bra att eleverna får möjlighet för hjälp före lektionen. Men möjligheten finns också när jag jobbar med begreppsförklaring efter eller under lektionen. (Lärare 5)
Samtliga informanter uttrycker att de upplever att eleverna genom studiehandledning utvecklar sitt andraspråk, svenska. Lärare 8 förklarar att eleven ibland har kunskap om vissa ord eller begrepp på sitt modersmål, men inte på svenska. Men med hjälp av studiehandledares förklaringar på båda språken blir eleven stark på sitt modersmål och lär sig svenska samtidigt. På så sätt utvecklar eleven båda språken. Lärare 4 uttrycket att:
Vi hjälper elever och leder dem till att använda sitt modersmål som medel för sin kunskapsutveckling och tillägna sig ordförråd och begreppsförråd inom olika områden både på modersmål och svenska. (Lärare 4)
Studiehandledning, enligt informanterna, gör att flerspråkiga elever får möjlighet att kunna klara kunskapskraven och inte halka efter, vilket i sin tur kan leda till ett långsiktigt problem då risken finns att eleverna inte når målen i olika skolämnen.
5.3.2 Hinder
Samtliga informanter lyfter fram att tiden är en utmaning när det kommer till att arbeta mer sammanhållet. De upplever att detta är som ett hinder i att kunna arbeta mer genomtänkt. Samtliga lärare uttrycker att elever ofta inte får tillräckligt med timmar för hjälp på modersmål, exempelvis att eleven får bara en timme i veckan som ska räcka till tre olika ämnen (oftast högstadieelever). Lärarna tycker att det krävs en intensiv studiehandledning i början av elevens ankomst, i alla teoretiska ämnen och fler timmar i veckan under elevens två första år i Sverige. Lärare 8 yttrar:
19
Jag har haft nyinflyttade elever för två år sedan som hade stort behov av studiehjälp båda terminer men också elever som klarade sig på några veckor eller månader. Numera blir det tidsbegränsat och ännu mindre timmar per veckan. Man hinner inte hjälpa till i de olika ämnen på bara en timme. (Lärare 8)
Samtliga informanterna uppger att det finns många svårigheter som hindrar de från att lyckas med uppdraget de ska utföra. Bland det viktigaste är brist på tiden för kommunikation, samarbete och tydlig planering med klasslärare/ämneslärare. Lärare 3 framför att:
Jag får inte alltid i tid lärarens planering och material, då hinner jag inte förbereda mig tillräckligt. Jag blir förvirrad när jag är i klassen. Brist på kommunikation mellan ämneslärare och mig är på grund av tidsbrist. Jag är involverad i 8 skolor, så jag måste springa till nästa skola. Då hinner jag inte ha en dialog med ämneslärare. (Lärare 3)
Informanterna påpekar att samarbetet med klassläraren är grundläggande för att kunna välja vad som ska tas upp och arbetas med under den begränsade tiden till förfogande. De menar att samarbetet mellan klasslärare och studiehandledaren måste utvecklas för att det ska gynna flerspråkiga elevers kunskapsinhämtning.
Att uppdatera synen på vad en studiehandledare har för roll och uppdrag, är viktigt för hela uppdraget. Informanterna önskar att de ska betraktas som en kunskapsbro för att överbrygga språkbarriären, inte bara som översättare, snarare förklarare av begreppens innebörd. De önskar att utöka skolpersonalens medvetenhet om att studiehandledning är ett komplement till arbetet i klassen och inte ett substitut. Lärare 4 säger:
Skolor behöver öka sina kunskaper och rutiner när det gäller att skapa en medvetenhet angående vikten av studiehandledning samt skapa rutiner och struktur för att använda studiehandledning på bästa sätt. Studiehandledare ska inte vara en tolk. (Lärare 4)
Lärare 7 har samma åsikt:
Det kan förekomma på vissa skolor att jag inte används för rätt åtgärd. Jag anser att detta är oacceptabelt. I våra arbetsuppgifter ingår inte tolkarbete, socialarbete samt konfliktlösare om man inte direkt blir indragen i viss situation […] t.ex. kontakten med elevens vårdnadshavare, tolk, följa med eleven till matsalen. Ibland klasslärarna misstolkar mitt uppdrag som tolk eller elevassistent. Vi finns främst för att hjälpa
20
flerspråkiga elever att klara kunskapsmålen och förbättra skolresultat. Jag vill ha respekt för min tid och mitt jobb. (Lärare 7)
Ytterligare hinder, enligt respondenterna, är brist på kunskapen bland vissa klasslärare om hur studiehandledning kan användas på rätt sätt för att stärka elevens lärande. Den kunskapen behöver förstärkas eftersom flerspråkiga elever är en grupp som ständigt ökar och som är i behov av stöd. Flera respondenter lyfter fram att klasslärare ändrar på sin planering utan att meddela dem. Så att när de är på skolan för att handleda en elev, till exempel i SO, NO eller matematik, då blir det utflykt eller titta på en film.
Samtliga informanterna har många gånger upplevt att klasslärare inte är förberedda och inte vet vilken funktion studiehandledare egentligen har. Många gånger har studiehandledarna inte blivit informerade om lektionsinnehållet. De upplever att det saknas idag en samplanering mellan klasslärare, ämneslärare och studiehandledare, genom tillexempel ett möte eller terminsplanering. Nästan allt samarbete idag sker genom att ha kontakt via sms eller mail och ibland ett snabbt ordbyte innan lektionen.
Fysiska träffar är bäst när det är möjligt annars får det funka med sms eller mejl. Jag tycker att lärare och studiehandledare behöver mer tid att sitta tillsammans och planera studiehandledning utifrån den enskilda elevens förutsättningar och behov. Det kan vara till exempel en terminsplanering. (Lärare 6)
Andra svårigheter är schemat som ofta är organiserat så att det bara finns några få timmar som passar till studiehandledare. Detta på grund av studiehandledarna åker runt på olika skolor, vilket gör att det är svårt för dem att få ihop ett fungerande schema som täcker upp elevernas behov i vissa ämnen.
5.3.3 Framgångsfaktorer
För en väl fungerande studiehandledning lyfter respondenterna fram olika framgångsfaktorer, såsom att studiehandledning ska vara systematiskt och väl planerat och att insatserna anpassas efter elevens förutsättningar och behov. Respondenterna förespråkar ett gott samarbete mellan dem och ämneslärare. Detta för att gynna elevernas språk- och kunskaps och identitetsutveckling. Lärare 7 uttrycker att ämnesläraren ska ha ansvar att förbereda studiehandledaren med tillräckligt material och instruktioner som skickas i god tid.
21
Lärare 4 anger att man som studiehandledare måste ansvara att läsa in sig på allt material och vara förbered inför sina lektioner.
Samtliga lärare betonade vikten med att studiehandledare måste ha goda ämneskunskaper. De menar att kunskaper i de aktuella ämnen som ska handledas i, behövs för att eleven ska nå bra skolresultat. Lärare 5 uttrycker:
Det kan var ett hinder istället för att vara en hjälp om studiehandledare undervisar i ett ämne som de inte har kompetens för. Studiehandledarens kompetens både i olika ämnen och i det svenska språket är mycket viktigt, planera, kontakt med ämneslärarna och att vara påläst är viktiga faktorer. Är man inte där då är det bara brister. (Lärare 5)
Lärare 8 lyfter fram att för en lyckad studiehandledning krävs det regelbunden återkoppling både till ämnes och klasslärare för att stämma av, kartlägga och se hur det har gått för eleven. Tillsammans ska studiehandledare och klasslärare avgöra vilken modell/form för studiehandledning som passar den specifika eleven för att förbättra måluppfyllelsen.
Samtliga lärare tycker att en väl fungerande studiehandledning förutsätter ett bra samarbete med pedagogerna i skolan, professionell relation, respektfull dialog gentemot dem, involverade klasslärare samt gott klimat både på lektioner och i skolan. Lärare 7 uttrycker:
Det skadar inte om man visar att just du som studiehandledare är lika viktigt och har kunskap, man blir glad av lite beröm. (Lärare 7)
Informanterna vill bli betraktade som skolpersonal, en pedagog eller arbetskamrat som har samma kompetens som klasslärare och som kan användas som resurs för att stärka elevens möjlighet till lärande.
5.4 Resultatsammanfattning
I undersökningen framkom det att studiehandledningen ger möjlighet för eleven att få förståelse samt ge eleverna trygghet och självförtroende. Att ha studiehandledning är bra och det är positivt, eftersom det hjälper eleverna att skapa bra relationer med lärare och andra klasskamrater. Studiehandledare är en viktig länk mellan skolan och hemmet. De förmedlar informationen från eleven till lärare, från lärare till hem och tvärtom. Informanterna tycker
22
att en väl fungerande studiehandledning uppnås genom att sprida kunskapen om vad studiehandledning har för funktion och att utveckla den kunskapen hos skolpersonal. Informanterna upplever att syftet med studiehandledning är otydligt. Brist i kommunikation mellan studiehandledare och ämneslärare, fel användning av studiehandledning och tidsbrist gällande planering, är några brister som hindrar att studiehandledning ska fungera som det ska.
För att kunna ge eleverna stöd i att åstadkomma ett bra skolresultat ska studiehandledare ha ett gott samarbete med klasslärare/ämneslärare kring flerspråkiga elever. Studiehandledning bör planeras, precis som annan undervisning.
En väl fungerande studiehandledning, enligt respondenterna, förutsätter avsatt tid för samtal och planering där både studiehandledare och klasslärare/ämneslärare samverkar.
De menar att studiehandledning kan förbättras när den organiseras på bättre sätt av skolans huvudman.
Samtliga informanter önskar sig att skolpersonal får tydlig information om studiehandledarens uppgifter och uppdrag samt att de ska användas på rätt sätt och inte som tolk eller konfliktlösare. De vill ha ytterligare tid för att planera, samtala och samarbeta med klasslärare/ämneslärare samt att de får material i god tid för att läsa in sig ämnet och vara förberedda.
23
6. Diskussion
Under detta kapitel analyseras resultatet utifrån studiens syfte, tidigare forskning och studiens teoretiska ansats. Kapitlet innehåller tre huvuddelar: metoddiskussion, resultatdiskussion samt avslutningsvis slutsats ochförslag till vidare forskning.
6.1 Metoddiskussion
Studiens mål har varit att bidra med kunskap om hur studiehandledare upplever studiehandledning på modersmål, hur studiehandledning organiseras samt vilka möjligheter och hinder som kan upplevas med detta. För att uppnå studiens syfte valdes en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Detta för att ta del av studiehandledarnas egna upplevelser och erfarenheter i att ha studiehandledning på modersmålet. Vi valde att använda oss av semistrukturerade intervjuer då ville vi ha mer djupare svar av våra informanter och eventuellt kunna ställa följdfrågor vid behov. Öppna frågor gav oss mer detaljerade svar. Semistrukturerad intervju är en typ av intervju som ger möjligheter till att ställa följdfrågor (Dimenäs, 2007). Det ansågs att den metoden passade studiens syfte vilket innebär att kvalitativa metoder är positiva då de kan anpassas efter situationen. Enligt Bryman (2011) ger forskaren möjlighet att bygga upp en förståelse och att fördjupa sig mer i, varför de sker och drar sammanhang genom respondenternas ögon. Vi tror inte att vi hade fått ut tillräckligt med information om vi hade använt oss av en enkät för att svara på vår undersökning. Vi hade haft svårt att ställa följdfrågor på saker som kommer upp.
Den kvalitativa intervjun underlättade för oss att få mer kunskap, förklaring och förståelse till vad studiehandledning kan ha för funktion och betydelse ur studiehandledares perspektiv. Enligt Dimenäs (2007) är den metoden inte inriktad på att pröva om informationen har generell giltighet, utan huvudsaken är istället att forskaren får en djupare förståelse för problemet som undersöks. Därför är den här studien för liten att dra några generella slutsatser. En sak som vi upplevde var mindre bra med metoden är att själva metoden är tidskrävande. Eftersom det kräver lång tid att förbereda material, genomföra intervjuerna, transkribera dem och analysera resultatet. Även tolkningen av resultatet kan påverkas av våran egen erfarenhet.
Alla våra informanter var samarbetsvilliga och intresserade av att delta i studien. Enligt Dimenäs (2007) är det viktigt att genomföra en intervju på en lugn plats utan att någonting kan störa under intervjutillfället, detta för att de skulle känna sig trygga under intervjun. Därför fick informanterna välja plats och tid för intervjuerna.
24
Vi hade planerat att intervjua flera informanter, mer än nio studiehandledare, vilket vi tror hade resulterat i ett mer omfattande underlag. Avsikten var att studien skulle få högre kvalitet och tillförlitlighet. Då några studiehandledare valde att avstå från medverkan i studien, begränsades undersökningen till det tillgängliga antalet.
6.2 Resultatdiskussion
Nedan diskuteras resultatet av intervjuerna och delas upp i sju teman, med utgångspunkt i studiens syfte och frågeställningar.
Studiehandlednings funktion
Resultatet visar att samtliga studiehandledare i undersökningen upplever att studiehandledning gynnar flerspråkiga elevers språk-, kunskaps- och identitetsutveckling, vilket även Bunar (2010) och Morgan (2014) beskriver. Våra informanter menar att modersmålet spelar en viktig roll för elevens utveckling. Med koppling till den sociokulturella teorin som studien analyseras utifrån och utifrån teorins nyckelbegrepp mediering som redskap, kan det därmed tolkas att modersmålet och själva studiehandledningen i sig kan ses som betydelsefulla, medierande redskap.
Informanterna uttrycker att studiehandledaren fungerar som ett medierande stöd. Detta för att studiehandledning bygger på språklig interaktion mellan elever, studiehandledare och lärare. I det sociokulturella perspektivet betraktas språket som ett betydelsefull, medierande redskap (Säljö 2017). Genom att eleven får skolspråket förklarat på sitt modersmål är det, enligt informanterna, en viktig del i studiehandledningen utifrån elevens kunskapsutveckling. Med andra ord kan studiehandledning tolkas som att det har en betydelsefull roll i elevernas behärskning av ny kunskap i skolan.
Flera informanter i studien tar upp deras förmedlande och stöttande funktion genom att hjälpa klasslärare att få en ökad förståelse för elevens behov och kultur samt förklara det svenska samhället och kultur för eleverna. De förmedlar hur det svenska skolsystemet fungerar. Detta kan relateras till det Lahdenperä (2018, s.6) beskriver att studiehandledningen på modersmål är en utmärkt interkulturell resurs i skolan, eftersom studiehandledare kan förmedla mellan det svenska och elevens bakgrundskultur. Detta överensstämmer även med det som står i Statens offentliga utredningar SOU att studiehandledning på modersmål inte enbart är ett verktyg för språkförståelse, utan även för förståelse av olika skolsystem. Studiehandledaren blir den som kan ge eleverna en uppfattning för det svenska skolsystemet och den värdegrund det vilar på (SOU, 2019:18).
25
Samtliga informanter framhåller att nyanlända elever genom studiehandledningen får hjälp med att skapa bra relation med klasslärare och kompisar i klassen. Att studiehandledning fungerar som en länk i det sociala samspelet mellan klasslärare och eleven. Det vill säga att studiehandledning kan beskrivas som en tolkande brygga, vilket enligt Avery (2017) är utöver studiehandledarens uppgift. Genom att studiehandledare ger stöd via direkt interaktion med eleverna, fungerar de också som en länk att hjälpa klasslärare/ämneslärare att ha förståelse för elevernas behov bättre.
Modersmålet som stöd för inlärning
Resultatet visar att det inte är en nackdel när inlärning av ett nytt språk sker med hjälp av sitt modersmål, det är absolut en fördel. ’’Användning av minoritetsspråk i skolan är inte negativt för barnens kunskapsrelaterade språkutveckling’’ (Cummins, 2017, s.152).
Flera informanter i studien menar att det är viktigt att de flerspråkiga eleverna inte behöver vänta med sin kunskapsmässiga utveckling för att först få möjlighet att lära sig andraspråket. De understryker att eleverna ska ges möjlighet att utveckla sin språkförmåga parallellt med sina ämneskunskaper och därmed sitt modersmål. Detta är i enlighet med vad Gibbons (2016) och Cummins (2017) uttrycker.
Studiehandledarna i studien uppger att studiehandledning på modersmål stöttar eleverna på olika vis. Dessa tankar kan relateras till det som i det sociokulturella perspektivet benämns som stöttning. Stöttning är ett nyckelbegrepp inom teorin. Den innebär enligt Nilholm (2016) ett tillfälligt stöd av en vuxen eller mer kunnig kamrat som kan ge möjligheter för eleven att utveckla nya begrepp, kunskaper och färdigheter. Även Avery (2017) beskriver att studiehandledare är värdefulla resurser i arbetet med språk och begrepp. Några av informanterna samtalar kring att elevens svenskinlärning underlättas om eleven har utvecklat sitt ordförråd och begrepp förråd på modersmålet. Detta kopplar vi till Cummins (2017) tankar att begreppslig utveckling på förstaspråket lägger grunden för en begreppslig utveckling på andraspråket, vilket även Morgan (2014) resonerar om.
Flera informanter uttrycker i likhet med Bunar (2010) och Lahdenperä (2018) hur studiehandledaren kan fungera som en bro mellan läraren och eleven, men även mellan skola och föräldrar. Detta för att studiehandledare har språkliga kunskaper både på svenska och på modersmålet samt kunskaper om de båda kulturerna. Detta i sin tur skapar en trygghet hos eleverna, något som informanterna tar upp.
26
Organisering och genomförande av studiehandledning
Våra informanter berättar hur de deltar i undervisningen tillsammans med klasslärare/ämneslärare. Något som Skolverket (2018) tar upp i sin forskning kring framgångsfaktorer, att studiehandledaren blir som ett kompensatoriskt verktyg, speciellt när skolan använder studiehandledning på rätt sätt.
Informanterna i studien förklarar att studiehandledning kan ske före, under eller efter lektionen beroende på elevens förmåga, behov och förutsättningar. Formerna betraktas som en möjlighet för eleven att kunna utvecklas framåt. Skolverket (2015b) beskriver att studiehandledning på modersmålet (för, under eller efter lektion) hjälper eleverna att bli skickligare och mer delaktiga på lektionerna.
En framgångsfaktor för en fungerande studiehandledning som tas upp av några informanter i studien är att studiehandledaren ska ha bra språk och ämneskunskaper. Utifrån ämneskunskaper menar informanterna i linje med Cummins (2017) och Morgans (2014) tankar att studiehandledaren behöver ha kunskaper i det aktuella ämnet för att handledningen ska ge bättre resultat och gynna elevens lärande. Detta överensstämmer även med det Avery (2017) betonar att studiehandledare behöver ha kompetens inom de ämnen som de förväntas att handleda i, vilket informanterna själva nämner till stor del i studien.
Elevens trygghet och identitetsutveckling
Samtliga informanter i studien påpekar att modersmålet inte bara är viktigt för elevens förståelse och lärande utan även för identitetsutveckling. Detta är något som även Cummins (2017) och Morgan (2014) beskriver. Författarna menar att elevernas identitet stärkas om de får höra och använda sitt modersmål i skolan.En informant anser att genom att ge eleven möjlighet att få uttrycka sig på sitt eget språk, också underlättar för eleven att kunna uttrycka sina känslor. Detta i sin turbidrar till att ge eleven både självkänsla och självförtroende så att eleven kan förmedla sina kunskaper. Eleven får även en ökad tillhörighet i gruppen och höjer sin status hos klasskamraterna. Kunskap på sitt modersmål gör att eleven utvecklas och får bra självkänsla, vilket leder till att eleven slipper känna sig svag och hopplös. Detta i sin tur får eleven att uppleva tillfredsställelse och vara nöjd med sig själv. Vilket leder till att eleven kommer ha tillit till sin egen förmåga och därmed få ökad självkänsla. En bra självkänsla ger bra inlärningsresultat hos eleven (Cummins, 2017).
Därmed bekräftar informanterna det Cummins (2017), Morgan (2014) och Avery (2017) menar angående modersmålets betydelse för flerspråkiga elevers skolframgång.
27
Informanterna framhåller hur studiehandledning på modersmålet kan möjliggöra för eleven att förknippa tidigare kunskaper och erfarenheter med de nya. Den ger eleverna möjlighet att uttrycka sig på skolspråk, vilket är betydelsefull för elevens självförtroende.
Brist på planering och samarbete
En faktor som beskrivs av informanterna och som påverkar hur studiehandledningen kan organiseras och genomföras, är bristen på samarbete mellan dem och klasslärare/ämneslärare. Brist ses enligt informanterna som ett stort hinder. Informanterna i studien upplever att klasslärares och studiehandledares gemensamma kunskap kan stärka möjligheterna för att de flerspråkiga elevernas lärande ska gynnas av studiehandledning. Samarbetet mellan klasslärare och studiehandledare kan stötta eleven genom att utveckla sitt språk och sina ämneskunskaper. Detta stämmer överens med tankar av Vygotskij (Säljö, 2000) om att samarbete mellan lärare har stor betydelse för elevens inlärning.
En ytterligare utmaning som identifieras i samband med brist på samarbetet är att studiehandledarna av tidsmässiga och organisatoriska skäl inte får material och planering i tid av lärarna så att de kan förbereda sig, sätta sig in i ämnet och läsa in sig lektionsinnehållet. Förberedelse beskrivs som en viktig sak av informanterna för att studiehandledning ska bli fördelaktig för eleverna. Samtliga informanter efterlyser en gemensam schemalagd planeringstid i form av tillexempel terminplanering. Vikten av den avsatta tiden är något som även Skolverket (2015b) och Morgan (2014) lyfter fram, att det är skolans rektorer som ansvarar för möjligheten att samarbeta.
Informanternas beskrivningar i studien stämmer inte överens med det som Skolverket (2015b) framhåller, att studiehandledning ska planeras precis som annan undervisning. En av informanterna påpekar att hen känner sig bortkommen när hen inte har fått ta del av den planering kring lektionen som klassläraren gjort. Detta kan leda till att studiehandledaren upplever osäkerhet kring sin roll som studiehandledare. Därmed blir det inget bra tillfälle för eleven att utveckla sina kunskaper. Det som Morgan (2014) framhåller är att om det inte sker någon gemensam planering, utan undervisningen följer klasslärarens upplägg och utan att studiehandledare är förberedd, blir det heller inga pedagogiska vinster, varken för klasslärare eller för eleven. Om samplanering sker, kan detta, enligt Avery (2017), bidra tillatt klasslärare har mer tid för att skapa ett mer positivt relationsskapande förhållningssätt gentemot eleven och kan därmed även leda till att eleven blir mer delaktig och inkluderad i klassrummet.
28
Enligt informanterna, ligger det en stor utmaning i att få en fungerande överlämning av material, planering och information från klasslärare till dem. Upplevelsen överensstämmer med Avery (2017) och Bunar (2010) resonemang kring att det överlag finns en brist i överlämning av information och material mellan klasslärare och studiehandledare. Samtidigt menar några av informanterna att utan förberedelse finns en risk för att studiehandledningen enbart består av översättning av enstaka begrepp utan sammanhang, vilket överensstämmer med Morgans (2014) tankar. En informant beskriver att det hänt flera gånger att hen inte blivit meddelad när lektioner har blivit inställda. Morgan (2014) tar upp vikten av att studiehandledare blir meddelad om planering för att studiehandledning inte ska konkurrerar med andra aktiviteter som är uppskattade av eleverna, till exempel när klassen tittar på en film.
Informanterna upplever en annan utmaning som är att skapa ett välfungerande schema över studiehandledningen som passar för eleverna. Detta överensstämmer med det Avery (2017) belyser att schemaläggning ses som stor utmaning hos studiehandledare.
En missuppfattning kring studiehandledarens roll
I stort sett samtliga informanter i studien beskriver vikten av att skolpersonal ska förstå studiehandledarens roll och uppdrag. Informanterna upplever att personalens erfarenhet och kunskaper om studiehandlednings roll är otillräckligt. Detta är något som även Avery (2017) och Skolverket (2015b) bekräftar. Studien visar att studiehandledare ibland möter en ifrågasättande attityd till sitt arbete och oenighet med klasslärare som inte har tillräckliga kunskaper om studiehandledarens uppdrag. Detta gör att studiehandledaren får en känsla av otydlighet i sin roll. Avery (2017) menar att det finns vissa oenigheter mellan klasslärare och studiehandledare angående studiehandledningens syfte och vad den bör innehålla.
Om skolpersonalen och studiehandledaren lär känna varandra så kan en god relation skapas, vilket kan leda till att studiehandledarens status kan höjas. Några av informanterna i studien upplever att de används på fel sätt. Detta kan relateras till Bunars (2010) resonemang kring vikten av att studiehandledare är delaktiga i skolans verksamhet och upplever tillhörighet. Bunar (2010) menar att de inte ska ses som en separat grupp på skolorna och bör integreras i en gemensam planering av verksamheten. Vidare menar Bunar (2010) att om studiehandledare inte används på rätt sätt, kan detta försvaga elevers möjligheter att utvecklas och bli bättre. Detta relaterar vi till det som informanterna framförde i studien, att de används för andra åtgärder som inte ingår i deras arbetsuppgifter, såsom att hantera konflikter, tolka samtal och översätta information. Studiehandledarna anser att sådana uppgifter inte ingår i
