ANALYS AV FLERBOSTADSHUS
Med inriktning på ytfördelningen över tiden
ANALYSIS OF APARTMENT HOUSES
With a focus on the distribution over time
Josefin Lindvall
Maryam Shojai
EXAMENSARBETE 2014
Byggnadsteknik
Postadress: Besöksadress: Telefon:
Box 1026 Gjuterigatan 5 036-10 10 00 (vx)
Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom ämnesområdet Byggnadsteknik. Arbetet är ett led i den treåriga
högskoleingenjörsutbildningen. Författarna svarar själva för framförda åsikter, slutsatser och resultat.
Examinator: Kaj Granath Handledare: Sverker Björklund
Abstract
Abstract
Currently, there are no clear statistics on how the floor plan and room size in apartment buildings has changed over time since the postwar period. The statistics available is average area per apartment which can be found on Statistics Sweden's website. This report has the aim to increase knowledge about how the Swedish home have changed over time.
The questions that the report will answer are:
1) For apartment buildings, how has the living area been distributed since the postwar period?
2) Why has the area distribution changed over time?
A survey of the houses built during 1950-2014 was made before questions could be answered. A case study was also made which a total of 90 apartments were analyzed and divided into three eras, the people´s home, the million programme and the neomodernism. The study is based on the analysis of the surface distribution in the size 3 room apartments. The rooms selected for analysis were: hallway, kitchen, living room, bedroom and the bathroom.
The result of the study is presented in tables, where the average size of each room and the total apartment area of each epoch have been calculated. In order to view the surface distribution over time, bar graphs were made, where the calculated average values are compared. A percentage comparison of the surface distribution of each epoch is reported in three pie charts.
The average size of the total area of the apartments has increased since the postwar period. From the people´s home to the million programme the total surface increased from 75.4 to 75.9 sqm. Then the surface area increased to 79.7 sqm from the million programme to the neomodernism. The result of the cut surface of the apartments in the people's home, the neomodernism and the million programme is as follows: hallway 10.4 / 10.3 / 11.0 sqm, kitchen 12.7 / 13.4 / 14.6 sqm, living room 22.7 / 21.0 / 22.3 sqm, bedroom 25.2 / 24.2 / 22.7 sqm and bathrooms 3.4 / 4.5 / 6.5 sqm. A factor that had an impact on the change of surface distribution over time, is the demand on the open floor plan, where people´s social life has had a significant role in the design of the living area. Other factors such as availability, quality and higher standards have shaped residential development.
The conclusions that can be drawn are that the majority of the rooms have increased in size since the postwar period, however the size of each room has not increased significantly. One explanation for these small changes in size, may be that several of the apartments that have been studied are from Jonkoping and close to each other in time, but belong to different eras. It may be reasonable to assume that the differences will be small if the same developer and architect planned several apartments.
Sammanfattning
Sammanfattning
För närvarande finns det ingen tydlig statistik över hur bostadsytan har delats upp i lägenheterna eller hur stor yta som lagts på respektive rum, sedan efterkrigstiden. Den statistik som finns tillgänglig är genomsnittlig yta per lägenhet som går att hitta på Statistiska centralbyråns hemsida. Det här examensarbetet har syftet till att öka kunskapen om hur den svenska bostaden har förändrats över tiden.
De frågeställningar som rapporten besvarar är:
1) Hur har ytfördelningen, för lägenheter i flerbostadshus, delats upp under efterkrigstiden?
2) Varför har ytfördelningen av lägenheter förändrats med tiden?
Innan frågeställningarna kunde besvaras genomfördes en kartläggning av lägenheter byggda under 1950-2014. En fallstudie utfördes också där totalt 90 stycken
lägenheter analyserades och delades upp i tre epoker, Folkhemmet,
Miljonprogrammet och Nymodernismen. Analysarbetet grundar sig på att analysera ytfördelningen, för lägenheter i flerbostadshus på storleken 3 RoK. De utvalda rummen som analyserades var hall, kök, vardagsrum, sovrum och badrum.
Resultaten redovisades i tabeller, där medelvärdet av respektive rum och totalytan för respektive epok räknades ut. För att kunna se ytfördelningen över tiden gjordes ett stapeldiagram där de uträknade medelvärdena jämfördes. En procentuell jämförelse av ytfördelningen, för respektive epok, redovisades i tre cirkeldiagram.
Medelvärdet för totalytan av lägenheterna har ökat under efterkrigstiden. Från folkhemmet till miljonprogrammet ökade totalytan från 75,4 – 75,9 kvm, därefter ökade ytan till 79,7 kvm från miljonprogrammet till nymodernismen. Resultaten av snittytan för lägenheterna under folkhemmet, miljonprogrammet och
nymodernismen var enligt följande: hall 10,4 / 10,3 / 11,0 kvm, kök 12,7 / 13,4 / 14,6 kvm, vardagsrum 22,7 / 21,0 / 22,3 kvm, sovrum 25,2 / 24,2 / 22,7 kvm och badrum 3,4 / 4,5 / 6,5 kvm.
En faktor som har haft påverkan på förändringen, av ytfördelningen över tiden, är efterfrågan på den öppna planlösningen, där umgänget har haft en betydande roll för utformningen av bostaden. Andra faktorer som tillgänglighet, kvalitét och högre standard har format bostadsutvecklingen.
Nyckelord och beteckningar
Nyckelord
Planlösning, Svensk bostad, Folkhemmet, Miljonprogrammet, Nymodernismen, flerbostadshus, lägenheter, 3 RoK.
Beteckningar
3 RoK – 3 rum och kök
BBR – Boverkets byggregler, regelsamling för byggande Kvm – Kvadratmeter
SS – Svensk Standard
Typologi – Olika lägenhetstyper
Förord
Förord
Det här examensarbetet är den avslutande delen i högskoleutbildningen, Byggteknik med inriktningen ”Byggnadsutformning med arkitektur”, på Tekniska Högskolan i Jönköping. Arbetet har genomförts under vårterminen 2014, där vi har studerat hur bostadsytan har förändrats i svenska lägenheter, samt förklarat vad som har varit avgörande för förändringen.
Examensarbetet har varit både intressant och lärorikt att arbeta med. Vi vill tacka alla personer som bidrog med kunskap och material under arbetets gång. Ett stort tack riktas till Stadsbyggnadskontoret i Jönköping som bidrog med material till vårt analysarbete. Vi vill även tacka:
Anki Eriksson, arkivassistent på Stadsbyggnadskontoret i Jönköping
Sverker Björklund, arkitekt och handledare i byggnadsteknik vid Tekniska Högskolan i Jönköping
Jönköping, december 2014
Josefin Lindvall Maryam Shojai Josefin Lindvall Maryam Shojai
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning
1
Inledning ... 7
1.1 PROBLEMBESKRIVNING ... 7 1.1.1 Bakgrund ... 7 1.1.2 Referensarbete ... 71.2 SYFTE MÅL OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 8
1.2.1 Syfte ... 8
1.2.2 Mål ... 8
1.2.3 Frågeställningar ... 8
1.3 METOD ... 9
1.3.1 Hur har ytfördelningen, för lägenheter i flerbostadshus, delats upp under efterkrigstiden? ... 9
1.3.2 Varför har ytfördelningen av lägenheter förändrats med tiden? ... 9
1.4 AVGRÄNSNINGAR ... 9
1.5 DISPOSITION ... 10
2
Bakgrund och förutsättningar ... 11
2.1 FOLKHEMMET ... 11
2.2 MILJONPROGRAMMET ... 11
2.3 NYMODERNISMEN ... 12
2.4 TILLGÄNGLIG STATISTIK AV LÄGENHETERS GENOMSNITTSYTOR ... 13
3
Genomförande ... 14
3.1 LITTERATURSTUDIE ... 14
3.1.1 Historiska förändringar ... 14
3.1.2 Bostadens tillgänglighet och funktioner ... 14
3.1.3 Samhälle och arkitektur i samverkan ... 15
3.1.4 Många utmärkta lägenheter... 16
3.1.5 Bostadens typologi ... 16
3.1.6 Den öppna planlösningen ... 17
3.2 FALLSTUDIE – MÄTNINGAR AV PLANLÖSNINGAR ... 18
3.3 SAMMANSTÄLLNING ... 20
4
Resultat och analys ... 23
4.1 FRÅGESTÄLLNING 1 ... 23 4.1.1 Folkhemmet ... 24 4.1.2 Miljonprogrammet ... 24 4.1.3 Nymodernismen ... 24 4.1.4 Hall ... 24 4.1.5 Kök ... 25 4.1.6 Vardagsrum ... 25 4.1.7 Sovrum ... 25 4.1.8 Badrum ... 25 4.1.9 Typologi ... 25
4.1.10 Små och stora lägenheter ...... 25
4.2 FRÅGESTÄLLNING 2 ... 26
4.2.1 Den öppna planlösningen i kombination med umgänge ... 26
4.2.2 Tillgänglighet, kvalitéer och standarder ... 26
5
Diskussion ... 27
5.1 RESULTATDISKUSSION ... 27
5.2 FRÅGESTÄLLNING 1 ... 27
5.3 FRÅGESTÄLLNING 2 ... 28
Innehållsförteckning
5.4 METODDISKUSSION ... 28
6
Slutsatser och rekommendationer ... 30
7
Referenser ... 31
7.1 LITTERATURREFERENSER ... 31
7.2 INTERNETREFERENSER ... 31
7.3 LAGAR OCH NORMER ... 32
7.4 BILDER ... 32
Inledning
1 Inledning
Denna rapport är ett examensarbete inom Byggnadsteknik, på Tekniska Högskolan i Jönköping. Arbetet innehåller analyser av planlösningar för bostadslägenheter och statistik över hur bostadsytan har delats upp. Examensarbetet omfattar 15
högskolepoäng, är på C-nivå och har genomförts under vårterminen 2014.
1.1 Problembeskrivning
1.1.1 Bakgrund
I dagsläget finns ingen direkt statistik över hur bostadsytan har delats upp i
lägenheterna och hur stor yta som har lagts på respektive rum. Den statistik som finns registrerad och som går att hitta på Statistiska centralbyrån, SCB, är en genomsnittlig yta för respektive lägenhetsstorlek i Sverige.1
Lägenhetsytorna har blivit allt större i flerbostadshusen idag än vad de var för 70 år sedan. Många aspekter ligger till grund för denna förändring. I dagens samhälle används bostaden på ett annat sätt än vad den användes till i mitten av 1900-talet. Idag används fler funktioner i bostaden som tidigare bara fanns i det offentliga rummet, utanför bostaden.2
Även tillgänglighetskraven har haft en stor inverkan på nya planlösningar. Den öppna planlösningen har blivit alltmer vanligare och mer attraktivt inom bostadsplaneringen. Nya förutsättningar för umgängesvanor samt nya möjligheter för att kunna möblera, har skapats i bostaden.3
1.1.2 Referensarbete
Det finns tidigare projekt som är inriktade på att analysera planlösningar, men de flesta har riktat in sig på småhus, vilket skiljer sig från den här rapporten då den inriktar sig på lägenheter. Ett examensarbete som har studerats är ”Prefabricerade småhus planlösningar – En jämförelse mellan tillverkare och kund”, skriven av Stina Agnesson och Josefina Bagger-Sjöbäck, där tyngdpunkten låg i att analysera
planlösningar för prefabricerade småhus samt att ta reda på kundens prioriteringar vid utformningen av planlösningen. I rapporten kan man även läsa om hur respektive rum i bostaden har analyserats, vilket är relevant för det här arbetet.4
Svensk Bostad 1850-2000, är en bok skriven av Ola Nylander där han beskriver den svenska bostadens historia där Sverige har varit ett av de sämre länderna i Europa
1 Scb.se, Sveriges officiella statistik - Hyror i bostadslägenheter 2012, s.26
http://www.scb.se/Statistik/BO/BO0406/2012A01/BO0406_2012A01_SM_BO39SM1301.pdf, (Hämtad: 2014-08-02)
2 Nylander, Ola, Bostaden och kunskapen, Arkus, 2007
3 Willén, Maja, Berättelser om den öppna planlösningens arkitektur, Sekel Bokförlag, Lund, 2012 4 Agnesson, S & J Bagger-Sjöbäck, Prefabricerade småhus planlösningar – En jämförelse mellan
tillverkare och kund, Tekniska Högskolan, Jönköping, 2012
Inledning
inom bostadsbyggandet, till att vara en av de bättre med hög standard inom bostadsutvecklingen.5
I boken Bostaden och kunskapen – Bostadens typologi, beskriver Ola Nylander bostädernas utformning samt bostadsarkitektens utveckling sedan 1930-talet. Här får läsaren beskrivningar om standardmått som har använts i de svenska lägenheterna under 1900-talet, men även vad de olika formerna av planlösningar kallas.6
I boken Berättelser om den öppna planlösningens arkitektur undersöker Maja Willén berättelser om den öppna planlösningens arkitektur och hur bostaden speglar ett samhälle i förändring. Berättelserna grundar sig i intervjuer som hon har gjort med arkitekter och byggherrar, men även de boende i stadsdelen Hammarby Sjöstad, i Stockholm.7
Rapporten innehåller inte nya idéer eller bättre planlösningar, utan inriktas på att studera och analysera utvecklingen av befintliga lägenheter. Resultatet kan användas i undervisningssyfte, där den historiska förändringen har redovisats i siffror. Tanken var att ta fram en snittyta för varje enskilt rum. Det kan även vara till nytta för utformningen av lägenhetsplaner.
1.2 Syfte mål och frågeställningar
1.2.1 Syfte
Syftet med arbetet är att öka kunskapen om hur den svenska bostaden har förändrats över tiden.
1.2.2 Mål
Målet med arbetet är att göra en kartläggning av hur bostadsytan har förändrats i svenska lägenheter, samt att förklara vad som har varit avgörande för förändringen.
1.2.3 Frågeställningar
• Hur har ytfördelningen, för lägenheter i flerbostadshus, delats upp under efterkrigstiden?
Inledning
1.3 Metod
1.3.1 Hur har ytfördelningen, för lägenheter i flerbostadshus, delats upp under efterkrigstiden?
Frågeställningen är besvarad med hjälp av en fallstudie och en kartläggning, där ett antal planlösningar från de utvalda epokerna har studerats med inriktning på
bostadsytan. När utredningen av fallstudien startade, analyserades ungefär 30 planlösningar för varje epok. Ett stort antal planlösningar analyserades för att en relevant bedömning skulle kunna göras av bostadsytan.
Arbetet är inte inriktat på lägenheter, i flerbostadshus, i storleken 3 RoK. Det som studerades i den här typen av lägenheter är fördelningen av totalytan samt hur ytan har förändrats över tiden. De olika rummen i en lägenhet beskrivs med de terminologier och funktioner som förklaras i BBR, samt jämförs och redovisas för varje epok.8 Resultatet redovisas i ett stapeldiagram för varje rumskategori samt att en snittyta för varje rum har räknats ut.
1.3.2 Varför har ytfördelningen av lägenheter förändrats med tiden?
Frågeställningen har besvarats till största del av en litteraturstudie, men även dokumentanalyser. Litteraturstudie har valts för att undersöka epokernas utveckling och arkitekters syn på utformningen av planlösningar. Därefter gjordes en
dokumentanalys, där den insamlade informationen analyseras och diskuteras.
1.4 Avgränsningar
Examensarbetet omfattar inte bostäder eller småhus i form av radhus, kedjehus, villor, parhus eller lägenheter i mer än ett plan. Den här avgränsningen har valts på grund av att de nämnda bostäderna oftast består av flera våningar. Lägenheter som är större och mindre än 3 RoK, ingår inte i det här arbetet. En annan aspekt som inte är relevant för ämnet är byggnadens yttre miljö, där byggnadens fasad inte har någon betydande roll för planlösningen. Det finns även olika upplåtelseformer för bostäder i flerbostadshus, där en relevant jämförelse mellan olika lägenheter troligen går att genomföra. Dock har upplåtelseformer valts att inte studeras.
Ekonomin har en stor betydelse vid utformning av bostäder, men med tanke på att det är ett för omfattande ämne samt att utbildningen inte bygger på ekonomifrågor, har ämnet ekonomi valts att avgränsats från arbetet.
Det valda ämnet för examensarbetet kan behandlas ur ett större perspektiv, det vill säga att jämförelser mellan andra länders bostadsutformning är relevant och går att genomföra. Under den begränsade tid som är satt för examensarbetet, har
avgränsningen dragits vid Sveriges gränser.
8 Boverket.se, 1:6 Terminologi, 2012,
http://www.boverket.se/Global/Webbokhandel/Dokument/2011/Regelsamling-for-byggande-BBR.pdf, (Hämtad: 2014-02-17)
Inledning
1.5 Disposition
Rapporten inleds med en problembeskrivning där en teoretisk bakgrund till ämnet beskrivs. Vidare redogörs de utvalda referenserna som används i arbetet. Därefter förklaras syftet och målet med arbetet samt de frågeställningar som besvarats. Slutligen behandlas metoderna som används för genomförandet av examensarbetet och avgränsningar som beskriver vad som inte berör arbetet.
I kapitel 2, Bakgrund och förutsättningar, förklaras teorin bakom arbetet samt en beskrivning om de respektive epokerna.
I kapitel 3, Genomförande, är metoderna litteraturstudie och fallstudie beskrivna samt en redovisning av resultatet.
I kapitel 4, Resultat och analys, redovisas svaren till de utvalda frågeställningarna. I kapitel 5, Diskussion, diskuteras analysarbetet och resultatet som följs av slutsatser och rekommendationer.
Bakgrund och förutsättningar
2 Bakgrund och förutsättningar
Analysarbetet i den här rapporten startar år 1950 och sträcker sig fram till idag, år 2014. Arbetet utgår från att analysera planlösningar från epokerna Folkhemmet, Miljonprogrammet och Nymodernismen. De här tre epokerna utmärker sig på olika sätt inom den svenska bostadsutvecklingen, vilket gjorde valet av epoker relativt enkelt. En tanke var att om epokerna var olika, skulle man se skillnaderna i analysarbetet tydligare.
Folkhemmet valdes dels på grund av att arbetet behövde begränsas till en viss tid tillbaka i tiden och dels för att bostadsstandarden var mitt inne i en förändring under den här perioden. En bidragande faktor till att miljonprogrammet valdes var för att det var den perioden som bostadsproduktionen stod som högst i Sverige. Ungefär 35 % av bostadsbeståndet i Sverige är byggt under miljonprogrammet, vilket gör det relevant att ha med den här epoken i projektet. När nymodernismen inleddes avtog
byggproduktionen och man satsade mer på kvalité och tillgänglighet. Efterfrågan på stora lägenheter ökade och lägenheters utformning ändrades.
2.1 Folkhemmet
Folkhemmet kännetecknar det välfärdssamhälle där nya idéer om en bättre bostad väcktes. Standarden inom den svenska bostaden var en av de sämsta i Europa, där trångboddheten och den dåliga standarden var ett problem för de boende. År 1930 väcktes idén om att klasslös komfort skulle gälla för boendet, men utvecklades inte förrän några år senare. Bostadens uppgifter, under den här epoken, beskrivs som samling, arbete och vila, men bostaden skulle nu även beskrivas som god, rymlig och bekväm. Figur 1 visar hur en lägenhet på 3 RoK kan se ut för folkhemmet.9,10
Bostadsproduktionen avstannade under andra världskriget, samtidigt som det var stor brist på bostäder. Under 40- och 50-talet, efter krigsslutet, förverkligades många av idéerna som väcktes på 30-talet angående folkhemmet. Storleken på lägenheterna expanderade och utrustningen för dem olika funktionerna standardiserades.11
2.2 Miljonprogrammet
År 1945 fanns en målsättning att bygga bort bostadsbristen i Sverige fram till 1960, men i slutet av 1950-talet stod det klart att målsättningen inte skulle kunna uppfyllas. Under hela 1960-talet var efterfrågan på bostäder mycket stor. Bostadsbristen var ett faktum och blev en viktig politisk fråga under 1950- och 1960-talet då alla politiska partier ville bygga mer. Utredningar om bostäder visade att många bodde mycket trångt. Även om 3 RoK var i majoritet i nyproduktionen för HSB 1958, var det ändå 2 RoK som var standardbostaden för hälften av befolkningen 1960.12
9 Nylander, Ola, Bostaden som arkitektur, Svensk Byggtjänst, 1999 10 Nylander, Ola, Svensk Bostad 1850-2000, Studentlitteratur, 2013 11 Ibid
12 Ibid
Figur 1. Utmärkande planlösning för folkhemmet, 74 kvm.
Bakgrund och förutsättningar
Riksdagen tog år 1964 ett beslut om att öka bostadsbyggandet med en målsättning att bygga 100 000 bostäder om året under en tioårsperiod. För att kunna genomföra det bostadspolitiska programmet bidrog staten med medel till kommunerna. 13 Under perioden 1946-1960 hade nästan 800 000 bostäder redan färdigställts och bostadsbyggandet ökade kraftigt. När
miljonprogrammet inleddes 1965 var alltså byggtakten redan hög. Det byggdes för första gången fler än 100 000 bostäder 1967 och in på 1970-talet byggdes det rekordmånga, närmare bestämt 109 843 bostäder. Ungefär 35 % av bostadsbeståndet i Sverige är byggt under år 1961-1970. Figur 2 beskriver hur en typisk lägenhet på 3 RoK kan se ut för miljonprogrammet.14 I slutet av 1960-talet hade Sverige den största
bostadsproduktionen per invånare i världen. År 1967 hade även kraven för utrymmesstandard höjts. Kök, vardagsrum och ett rum, var kraven för en bostad för två personer. HSB var fortfarande den ledande bostadsbyggaren under denna tid och försåg lägenheter över 3 RoK med ett extra badrum från år 1960. Lägenheterna blev allt större och bättre utrustade.15
2.3 Nymodernismen
I början av 1990-talet infördes en del förutsättningar som helt förändrade bostadsbyggandet i Sverige. Detta på grund av de förändringar som påbörjades i slutet av 1980-talet, bland annat blev det en kraftfull ökning av byggmomsen, från 4 % till 25 %. På grund av de förändringarna, drabbades Sverige av en
lågkonjunktur år 1992. Fastighetsmarknaden föll ihop vilket ledde till en bankkris som senare ledde till att arbetslösheten steg och antalet lediga lägenheter ökade kraftigt. Bostadsbristen var inte längre ett faktum och det fanns inte längre någon anledning till att bygga nya hyreslägenheter.16
Att bygga på ett attraktivt område var en kvalificerad egenskap för nyproduktion. Samtidigt var det stor efterfrågan på större
lägenheter. Många av de stora byggföretagen satsade på att bygga bostadsrätter med större lägenheter. Planlösningars utformning ändrades till det bättre med en ökad rumsyta, öppen planlösning
Figur 2. Utmärkande planlösning för miljonprogrammet, 86 kvm.
Bakgrund och förutsättningar
2.4 Tillgänglig statistik av lägenheters genomsnittsytor
Den statistik som finns registrerad över lägenhetsytor i Sverige går att hitta på Statistiska centralbyrån, SCB. Den senaste statistiken utfördes år 2012, där en genomsnittlig yta per lägenhet är redovisad för riket. Statistiken från SCB är baserad på lägenheter i form av hyresrätter, oavsett ägarkategori. Undersökningen har uteslutit studentbostäder och bostäder för äldre eller rörelsehindrade.18
Statistiken för genomsnittlig yta per lägenhet är redovisad i en tabell där ytan indelas efter lägenhetstyp och årsintervall. Statistiken är baserat på det värdeår där byggnaden färdigställdes eller togs i bruk. Värdeåret är detsamma som färdigställandeåret, då huset är nybyggt. I tabellen redovisas lägenheter från år 1940-2012. Den
genomsnittliga lägenhetsytan är uppdelad efter lägenheter med antal rum och kök.19 Eftersom att det finns ett visst mått på osäkerhet vid beräkningar av statistiken har ett konfidensintervall redovisats med beräkningarna. Det innebär att det sannolika medelvärdet hamnar inom konfidensintervallet i 95 % av fallen.20
Figur 4, visar tabellen för genomsnittlig yta per lägenhet, där 3 RoK är markerat i grönt.
18 Scb.se, Sveriges officiella statistik, Hyror i bostadslägenheter 2012, s.26
http://www.scb.se/Statistik/BO/BO0406/2012A01/BO0406_2012A01_SM_BO39SM1301.pdf, (Hämtad: 2014-08-02)
19 Ibid 20 Ibid
Figur 4. Statistik över genomsnittlig yta per lägenhet år 2012
Genomförande
3
Genomförande
3.1 Litteraturstudie
Litteraturen som har använts är vetenskapliga böcker, bland annat i form av
doktorsavhandlingar inom ämnet bostäder. Två av böckerna är baserade på analyser av bostäder, en bok bygger på regler om kvalitét för flerbostadshus, en är historiskt grundad och ytterligare en är inriktad på intervjuer med bland annat de boende. Material från en föreläsning, med en av författaren till en av böckerna, har även använts i rapporten.
3.1.1 Historiska förändringar
Den moderna och den klassiska arkitekturen går tydligt att urskilja utifrån den öppna och den slutna planlösningen. Den klassiska planlösningen kännetecknar rumsenheter, medan den moderna planlösningen står för öppenhet och tillgänglighet. I den
klassiska planlösningen går det enkelt att dela upp rummen på grund av den tydliga rumsbildningen där innerväggarnas placering är avgörande för rummets funktion, medan det i den moderna arkitekturen anses svårare att dela upp funktionerna för respektive rum.21
Under Stockholmsutställningen år 1930 väcktes idén om den öppna planlösningen, men i Sverige var de slutna rummen fortfarande vad som eftertraktades och det är vad som kännetecknar folkhemmets bostadsbyggande.22
Det går att dela upp bostadens rum utifrån dess funktion. Badrum och sovrum beskrivs som de privata rummen, medan kök, vardagsrum och hall kan ses som de offentliga rummen. Under modernismens genombrott förändrades standardmåtten för bostadsrummen och dess funktioner. Denna förändring hade stor påverkan på
bostadsrummens utveckling och utformning, samtidigt som standardiseringen av bostäder ökade och skapade en bättre kvalitét för bostäderna.23
3.1.2 Bostadens tillgänglighet och funktioner
Tillgängligheten i bostaden har förändrats till det bättre sedan efterkrigstiden. Det grundar sig på att alla, speciellt personer med funktionsnedsättning ska ha rätten till att kunna röra sig fritt i sin bostad utan att behöva anstränga sig.24 I Sverige arbetas det ständigt med att förbättra tillgänglighetskraven i bostäderna. I PBL, plan- och bygglagen, beskrivs dessa regler och krav på tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning.25
Genomförande
En barnfamilj behöver tillräckligt med yta och förvaring i bostadens samtliga rum. Människor med funktionsnedsättning behöver tillräckligt med yta för deras
hjälpmedel och assistenter. I de olika rummen så ska det finnas plats så att en rullator kan förflyttas utan svårigheter. Dessa grundläggande krav gäller även badrummen i bostaden.26
Några grundläggande bostadsfunktioner som en lägenhet för 3 RoK bör inkludera är badrum med tillräckligt utrymme för en normalstor tvättmaskin på 60x60 cm, rum för umgänge med plats för en soffgrupp med fem platser eller fyra platser plus en rullstol. Dessutom ska plats för en TV och tre bokhyllor räknas med. Lägenheten har två sovrum, ett större sovrum med plats för en dubbelsäng och ett mindre sovrum med plats för en enkelsäng. Det ska finnas ett utrymme i bostaden för måltider i eller med kort avstånd till köket, entréutrymmet ska ha plats för ytterkläder, kapphylla, byrå och helst vara stort nog för att en stol eller rullstol ska få plats.27
I en lägenhet på 3 RoK, som är mellan 65-69 kvm, är det vanligt att ett sovrum är mindre än det andra. Det mindre sovrummet är oftast utformat som ett smalt enpersonssovrum. I ett annat alternativ där storleken på lägenheten ligger mellan 68-72 kvm, har det mindre sovrummet en mer kvadratisk form. Det medför att sovrummet är bredare i jämförelse med den förstnämnda lägenhetens
enpersonssovrum. Sovrummet som är smalare anses inte ha samma kvalitéer som sovrummet med bred form, då det kan vara svårare att möblera eller klara
tillgänglighetskraven i det smalare sovrummet.28
3.1.3 Samhälle och arkitektur i samverkan
En föreläsning med arkitekten och författaren Ola Nylander genomfördes på
Högskolan i Jönköping, den 2 februari 2014. Föreläsningen grundade sig på hans bok, Svensk bostad 1850-2000, där ämnen som historiska förändringar och
bostadsutveckling behandlades.
Under 1940- och 50-talet var det en mycket låg standard i Sverige, när det gällde bostäderna. Då produktionskostnaden var relativt hög i Sverige var bostäderna ofta utformade som lamellhus utan balkonger, för att produktionen skulle vara så enkel och billig som möjligt.29
Idéer om en mer bekväm bostad väcktes även under denna tid. De nya idéerna
handlade om den inre utformningen, själva planlösningen, där tanken var att korta ner gångavståndet mellan de olika rummen. Funderingar kring användningen av sovrum och vardagsrum väcktes också. Hur skulle man kunna utveckla att använda rummen under hela dygnet, natt som dag? Sovrum och vardagsrum fick generösa rumsmått som var lätta att möblera, vilket ansågs som en kvalité för lägenheter under 50-talet, 26 Lidmar, Karin, Tillgänglighetens estetik Bostäder, s.10, Svensk Byggtjänst AB, 2002
27 Boverket, Bra bostadsutformning – Regler, kvalitet, kostnader och exempel för flerbostadshus,
Boverket, 2003
28 Ibid
29 Youtube.com, Nylander, Ola, Svensk bostad 1850-2000 – samhälle och arkitektur i samverkan,
föreläsning med författaren på HLK,
https://www.youtube.com/watch?v=obgLs46yurg&list=PLSeD7R4G7LelUlj2NpF_Q6sZrIVvxvtMb&i ndex=2 (Hämtad: 2014-02-13)
Genomförande
då rummen kunde användas fritt till antingen sömn eller umgänge. Under denna tid var det även vanligt att kunna nå köket direkt från ett av sovrummen, speciellt i en lägenhet med 3 RoK. De generösa rumsmåtten för vardagsrum och sovrum höll i sig in på 60- och 70-talet. Vanligt för en lägenhet på 3 RoK var att båda sovrummen rymde en dubbelsäng.30
I takt med att nya idéer väcktes förändrades bostaden. Arbetet och de vardagliga hushållssysslorna underlättades när regler om mått på köksbänkar blev en del av standarden i bostaden. Kökets utveckling ligger långt fram i svensk bostadsproduktion än idag.31
3.1.4 Många utmärkta lägenheter
Miljonprogrammets bostäder har kvaliteter i form av välplanerade, välutrustade och rymliga lägenheter. I flerbostadshusens 2-, 3- och 5-rumslägenheter är bostadsytan i genomsnitt några kvadratmeter större än i flerbostadshus som byggdes 10-15 år senare. Den hygieniska standarden anses även vara hög, då många lägenheter har separata bad- och toalettrum, ibland även ett så kallat ”grovkök” för tvättmöjligheter. Som regel är det vanligt att de större lägenheterna har balkonger eller uteplats på markplan.32
Naturligtvis finns det också lägenheter som blev mindre bra under Miljonprogrammet. Ofta byggdes breda hus vilket resulterade i smala djupa rum i lägenheterna. I en del lägenheter strävade man efter att skapa neutrala entréer till varje rum som skulle nås från hallen, vilket resulterade i att hallen kunde bli en lång korridor.33
En stor andel av lägenheterna är 2- och 3-rumslägenheter och tillsammans utgjorde de två tredjedelar av flerbostadshusens lägenheter. Även om många lägenheter
genomgått en ombyggnation är det fortfarande 3-rumslägenheterna som är flest till antalet. Idag ses en 3-rumslägenhet som mer lagom för enbarnsfamiljer och mindre hushåll, fast att de byggdes för dåtidens flerbarnsfamiljer. Många bostäder kan därför vara i behov av vissa förändringar för att ge plats för lite större barnfamiljer.34
3.1.5 Bostadens typologi
Bostadens utveckling grundar sig på kunskap om boendevanor och familjestrukturer, men även egenskaper som rumsstorlekar och rumsplacering är betydande för
utvecklingen.35
Genomförande
Under folkhemmet användes bostaden på andra sätt än vad den används till idag. Idag har lägenheterna fått allt fler användningsområden, vilket beror på att lägenheterna blivit större och mer välutrustade. Förändrade arbetsförhållanden har till exempel skapat nya behov och önskemål.36
Den genomsnittliga bostadsarean per individ ligger på ca 50 kvm, vilket kännetecknar ett bra välstånd för Sverige där Sverige ligger på andra plats i jämförelse med övriga länder i Europa. Enligt det gamla normbaserade bostadstänkandet skall vardagsrum vara omkring 20 kvm, när det gäller lägenheter i flerbostadshus. Standardmått som ofta är återkommande i rum är 3,5–3,7 m. Bostäder som har rum med längd och bredd runt 3,6 m rymmer många olika aktiviteter. Rummet kan fungera såväl som
vardagsrum och sovrum, men även som ett rymligt kök. Ett traditionellt sovrum ska ha som utgångspunkt att rymma två sängplatser, men även vara stort nog för att fungera som ett föräldrasovrum eller ett rum med en sängplats plus en arbetsplats.37 Under 1920-talet och fram till 30-talet utvecklades olika funktionalistiska
lägenhetstyper, som slog igenom under det stora bostadsbyggandet av folkhemmet och miljonprogrammet. En av de vanligaste plantyperna, under senare år, i svensk bostadsproduktion är ”centralrumsplanen”. Där är alla mindre rum placerade runt ett stort rum och nås från det stora rummet. Det är en lägenhetstyp som introducerades under 1920-talet. Centralrumsplanen är konstruerad av funktionsseparerande rum, där ett stort rum är till för de boendes umgänge och samling samt mindre, privata rum som är till för att sova i.38
En annan vanlig plantyp är ”den funktions- och teknikindelade planen” där avseendet till installationernas placering är avgörande för rumsplaceringen. I den här plantypen är kök och badrum ofta placerade nära varandra, vägg i vägg är ett vanligt fenomen. Plantypen ”den neutrala hallen” användes också ofta. Där sker all kommunikation till alla rum, från hallen – det neutrala utrymmet. Plantypen var vanlig med en hall placerad i den mörka mittdelen och återvändsrum på båda sidor. Kvalitéer, som möjligheter till genomsikt och rörelse, utnyttjas sällan i den här plantypen då korridoren i mitten ofta är mörk och har enkeldörrar in till respektive rum.39 Gemensamt för de olika plantyperna är att de utgår från den funktionalistiska
bostadsidén, med funktionsuppdelning och återvänsdsprincipen när det gäller rummen i bostaden. Den gjorda genomgången av aktuella bostadsplaner, främst från
flerbostadshus, visar att det i den stora produktionen idémässigt inte hänt så mycket med den svenska bostaden sedan 1930-talet.40
3.1.6 Den öppna planlösningen
Det som kännetecknar den öppna planlösningens bostad är att det saknas väggar mellan kök och vardagsrum, något som skapar en stor sammanhängande yta i
bostaden där det sociala umgänget samlas. En av de vanligaste idéerna om fördelarna 36 Berger, Tommy, Bostaden och lunskapen – Det svenska bostäderna och hushållen: igår och idag,
Arkus, 2007
37 Ibid
38 Nylander, Ola, Bostaden och kunskapen – Bostadens typologi, Arkus, 2007 39 Ibid
40 Ibid
Genomförande
med att bo i en bostad med öppen planlösning är att den öppna bostaden underlättar umgänget med familj och vänner.41 Givetvis finns det också nackdelar med den öppna planlösningen. Möblerbarheten blir mindre då det finns mindre väggyta att kunna utnyttja för möblering.42
Maja Willén utgår från olika intervjuer med de boende i Hammarby sjöstad i Stockholm, där hon beskriver deras sätt att se på den öppna planlösningens bostad. Enkelheten med en öppen planlösning betonas flera gånger av de boende. När det handlar om möjligheten till att umgås med vänner och familj är flertalet positivt inställda till en bostad med en öppen planlösning mellan kök och vardagsrum. Att ständigt kunna föra en konversation har betydelse för hur umgänget kan fungera. Willén intervjuade Frida som är 28 år och bor med sin sambo i en lägenhet på 2 RoK. Hon anser att den öppna ytan gör det lättare att umgås med sina gäster när man måste vara ensam värd:
”Det är jätteskönt när man har folk här, om jag har tjejkompisar, eller om Martin har killkompisar, och inte båda är här, så gör det inget om jag står i köket och liksom håller på med mat eller så, för jag kan fortfarande vara social mot mina gäster. Annars så lämnar man ju dem och går in i köket och fixar det man ska. Men nu kan man fortfarande vara med i konversationen fast än man inte sitter vid bordet.” 43
En gemensam tråd för den här typen av bostäder, är att ingen behöver vara ensam i en bostad med en öppen planlösning.44
3.2 Fallstudie – mätningar av planlösningar
Analysarbetet startade med att hitta lägenheter och planlösningar för epoken
nymodernismen. Det beror på att det var betydligt enklare att börja med att få tag på planlösningar, med angiven skala, för den här epoken.
Arbetet har utgått från att mäta cirka 90 stycken planlösningar från de utvalda
epokerna folkhemmet, miljonprogrammet och nymodernismen. Arbetet är inriktat på 3 RoK, där 30 stycken planlösningar kommer att analyseras för respektive epok. För att få ett tydligt resultat i analysarbetet valdes de här epokerna, just för att de utmärker sig när det gäller svensk bostadsutveckling.
Det materialet som har samlats in för att utföra arbetet, har tagits fram från både böcker, hemsidor samt artiklar som är relevanta för studien. Ett flertal planlösningar har även valts ut från Stadsbyggnadskontoret i Jönköping. Majoriteten av alla planlösningar är redan måttsatta, men för ett noggrannare analysarbete har det gjorts nya mätningar för samtliga planlösningar.
Genomförande
I analysarbetet kommer dock bara hall, kök, vardagsrum, sovrum och badrum att studeras. I vissa planlösningar har balkongytan räknats in i boarean, men i
analysarbetet har balkongens yta valts att räknas bort, då det är lägenhetens inre som studeras. För att få fram arean för respektive rum, har mätningarna gjorts från insidan av en yttervägg till mitten av en innervägg. Schakten har räknats bort som golvyta. Den här mätningsprocessen har hämtats från Svensk Standard, SS 21054:2009, Area och volym för husbyggnader – Terminologi och mätregler, som beskriver hur mätningar av planlösningar går till.45
I figur 5 kan man se hur uppdelningen av de olika rummen har gjorts. Lägenheten är från år 2014 med en öppen planlösning som tydligt visas på bilden, där kök och vardagsrum delar på en gemensam yta. De övriga rummen är redan tydligt uppdelade med innerväggar. Den färgade ytan markerar hallen och hur mätningen av ytan har gjorts. Hallen har uppdelats på det här viset då det är en passage/korridor, vilket anses vara en omöblerbar yta. Enligt planlösningen så kan man placera en vägg mellan kök och vardagsrum för att dela upp dessa ytor. Hjälplinjen har använts för att ta fram arean för respektive rum.
Figur 6 visar ett annat exempel på en ritning med öppen planlösning. I den ursprungliga ritningen har hallens storlek tydligt markerats med hjälp av det
rutmönster som visas i bilden. I analysarbetet har det valts att lägga till ytterligare en yta som sträcker sig ända till kök och vardagsrum, då även den här ytan används som passage och räknas ihop till hall.
45 Svensk Standard, SS, 21054:2009
Figur 5. Lägenhet på 3 RoK, 77 kvm, Stockholm 2014
Genomförande
3.3 Sammanställning
Resultatet av alla mätningar som har genomförts, har redovisats i en tabell för respektive epok. Information som ort, året som bostaden byggdes, totalytan på lägenheterna och storleken på hall, kök, vardagsrum, sovrum och badrum har redovisats.
Eftersom att alla lägenheter består av två sovrum, har ytorna summerats för att få en totalyta på sovrummen. Det här gäller även för lägenheter med två badrum. Om man istället skulle ta medelvärdet på de här ytorna, innebär det i stort sätt att ett sovrum försvinner. Det leder automatiskt till att man analyserar en lägenhet på 2 RoK, istället för 3 RoK. I det här analysarbetet fungerar inte det, då rapporten bygger på att
analysera lägenheter med 3 RoK. Därför summeras sovrums- och badrumsytorna och blir en yta för respektive rum. För att ta fram storleken på hallen, har entrén samt korridorer som finns med i lägenheten redovisats som hall.
Genomförande
epok. Under miljonprogrammet ökade totalytan med mindre än 1 kvm, därefter ökade den under nymodernismen med nästan 4 kvm.
Figur 7. Sammanställning av ytor under folkhemmet.
Genomförande
Resultat och analys
Figur 9. Redovisar medelvärdet för respektive rum och epok.
4 Resultat och analys
4.1 Frågeställning 1
Hur har ytfördelningen, för lägenheter i flerbostadshus, delats upp under efterkrigstiden?
Storleksmässigt har totalytan för 3 RoK ökat under efterkrigstiden. Analysarbetets trovärdighet förstärks då statistiken från SCB stämmer överens med de uträknade medelvärdena. Enligt resultatet som visas i figur 9 ligger medelvärdet av totalytan på 79,7 kvm under nymodernismen, vilket är en ökning på 3,8 kvm sedan
miljonprogrammet. Från folkhemmet till miljonprogrammet ökade totalytan med 0,5 kvm.
I cirkeldiagrammen redovisas den genomsnittliga ytan för varje rum i lägenheten, för respektive epok. Resultaten har redovisats i procent.
Resultat och analys
4.1.1 Folkhemmet
Under folkhemmet var det sovrummet som hade störst andel av den totala
lägenhetsytan med 34 %. Vardagsrummet tog upp 30 %, köket 17 %, hallen 14 % och till sist badrummet som tog upp 5 % av totalytan.
4.1.2 Miljonprogrammet
Under miljonprogrammet ökade badrumsytan från 5 % till 6 %. Hallens storlek blev oförändrad enligt diagrammet. Köksytan har ökat till 18 % och både sovrum och vardagsrum har minskat till 33 % respektive 29 %.
4.1.3 Nymodernismen
Andelen sovrums- och vardagsrumsyta under nymodernismen, ligger båda på samma nivå med 29 % av totalytan. 19 % av ytan består av kök och 14 % står hallen för. Enligt förväntningarna tar badrumsytan den minsta platsen av totalytan av lägenheten med 9 %, vilket har varit en ökning med cirka 3 procentenheter sedan
miljonprogrammet. 3 procentenheter motsvarar en storleksökning på cirka 50 % sedan folkhemmet.
Figur 10. Procentuell redovisning för folkhemmet.
Figur 11. Procentuell redovisning för miljonprogrammet.
Figur 12. Procentuell redovisning för nymodernismen.
Resultat och analys
4.1.5 Kök
Genomsnittsytan av köket har ökat minimalt sedan folkhemmet. Medelvärdet av köksytan låg då på 12,7 kvm och under miljonprogrammet inträffade inga stora förändringar då genomsnittsytan endast ökat till 13,4 kvm. Under nymodernismen ökade kökets genomsnittsyta till 14,6 kvm. Detta har medfört en ökning på ungefär 2 kvm sedan folkhemmet.
4.1.6 Vardagsrum
När det gäller vardagsrummet har storleksförändringen även här varit väldigt liten. Utifrån resultatet som har redovisats ligger den genomsnittliga storleken för
folkhemmet på 22,7 kvm, vilket är den största ytan för vardagsrummet i jämförelse med miljonprogrammet som ligger på 21,0 kvm och nymodernismen på 22,3 kvm. Det handlar alltså om en förändring på knappt 1-2 kvm.
4.1.7 Sovrum
Medelvärdet av sovrummet för folkhemmet hamnade på 25,2 kvm, för
miljonprogrammet ligger det på 24,2 kvm och för nymodernismen är medelvärdet 22,7 kvm. Här är det alltså medelvärdet för den totala sovrumsytan för respektive lägenhet som har redovisats, då alla lägenheter har två sovrum.
4.1.8 Badrum
En förväntad ökning är storleken på badrummen, som har ökat med tiden. Majoriteten av nymodernismens planlösningar har oftast haft ett badrum plus en liten toalett. Det har medfört en större totalyta på badrummen i jämförelse med de andra epokerna. Utifrån de medelvärden som har räknats ut ligger genomsnittsytan för badrummen för nymodernismen på 6,5 kvm, för miljonprogrammet på 4,5 kvm och för folkhemmet på 3,4 kvm.
4.1.9 Typologi
Under fallstudiens genomförande har de olika typologierna för respektive lägenhet studerats. De slutsatser som man kan dra, är att folkhemmets lägenheter och
miljonprogrammets lägenheter har likvärdiga typologier för sina planlösningar. Det kan bero på att båda epokernas lägenheter har slutna planlösningar. Den största skillnaden mellan epokerna är att nymodernismen urskiljer sig med sina öppna planlösningar. Det förekommer i flertalet av alla planlösningar som har studerats.
4.1.10 Små och stora lägenheter
Andelen små lägenheter, som är under 70 kvm, är större under folkhemmet än miljonprogrammet. Däremot har nymodernismen flest lägenheter som är under 70 kvm. Enligt stapeldiagrammet går det även att se att nymodernismen har det största medelvärdet på totalytan. Det beror på att andelen riktigt stora lägenheter återfinns under nymodernismen. De slutsatser som går att dra är att små lägenheter under folkhemmet och nymodernismen är jämt fördelade. De har nästan lika många små
Resultat och analys
lägenheter som är under 70 kvm, till skillnad från miljonprogrammet som har betydligt fler medelstora lägenheter.
4.2 Frågeställning 2
Varför har ytfördelningen av lägenheter förändrats med tiden?
Det finns många olika faktorer som kan ha haft påverkan på planlösningarnas förändring. Nedan beskrivs de förändringar som anses ha haft betydande roll för utvecklingen av lägenheternas ytfördelning.
4.2.1 Den öppna planlösningen i kombination med umgänge
Idag används de offentliga rummen på ett annat sätt än vad de användes till under folkhemmet och miljonprogrammet. Köket som ansågs vara en yta för hushållsarbete då, används idag som både arbetsplats och som en yta för umgänge. I nybyggda bostadslägenheter placeras ofta vardagsrum och kök intill varandra, då de anses vara en social umgängesplats i bostaden. Samtidigt som sovrum och badrum anses vara de privata rummen. Placeringen av de offentliga rummen kan ha underlättat
utformningen av bostaden, då två rum har blivit ett stort socialt rum för både arbete och umgänge.
En öppen planlösning anses vara en kvalité i bostadsutformningen och har blivit en mer eftertraktad planlösning på marknaden. En öppen planlösning kan betraktas som något positivt, då umgänget i bostaden underlättas. En negativ faktor med den öppna planlösningen kan vara att möblerbarheten påverkas då det finns mindre väggyta att utnyttja för möbler.
4.2.2 Tillgänglighet, kvalitéer och standarder
Idén om den bekväma bostaden har länge varit en grundtanke i utvecklingen av nya bostäder. Utformningen av bostäder uppdateras ständigt, då nya regler och standarder tillkommer med tiden. Kraven för tillgänglighet i bostaden har medfört att nästan alla rum i lägenheten har fått en större yta. Grundtanken bakom utformningen av bostaden är att personer med funktionsnedsättning ska kunna röra sig fritt och obehindrat i lägenheten. Standardmåtten som används idag är baserade på denna grundtanke och används som riktlinjer vid utformning av nya bostäder. Standarder och regler har haft stor betydelse för bostadsutvecklingen.
Tillgängligheten i lägenheten skapar större ytor, vilket medför bättre kvalitéer i bostaden. Kvalitéer för bostaden behöver inte enbart innebära tillgänglighet och större ytor. Möjligheten till olika rörelsemönster i bostaden, där en person kan välja olika
Diskussion
5 Diskussion
5.1 Resultatdiskussion
Målet med arbetet har uppnåtts då en kartläggning av hur bostadsytan har förändrats i svenska lägenheter har redovisats i tabeller och stapeldiagram. Medelvärdet för respektive rum och epok har även redovisats procentuellt i tre cirkeldiagram. En förklaring till de förändringar som har haft betydande roll för utvecklingen har även beskrivits.
5.2 Frågeställning 1
Hur har ytfördelningen, för lägenheter i flerbostadshus, delats upp under efterkrigstiden?
Resultatet från fallstudien går att jämföra med SCB:s statistik över genomsnittlig yta per lägenhet. Enligt SCB:s statistik ökar lägenhetsytan med åren, vilket stämmer överens med resultatet av fallstudien, som går att läsa av i stapeldiagrammet. På så sätt förstärks trovärdigheten av analysarbetet. Den statistik som finns tillgänglig på SCB är gjord för att studera hyresnivåer och baseras på fastighetsdeklarationer. En statistik som istället hade baserats på lägenheters egenskaper, hade varit mer korrekt för arbetet. Trots det att SCB:s statistik är gjord för att studera hyresnivåer, är den relevant för arbetet då den visar förändringen av genomsnittsytan per lägenhet över tiden.
En hypotes under genomförandet var att nymodernismens lägenheter och rum skulle visa större rumsytor, än de tidigare epokerna. Hypotesen stämde nästan överens med resultatet, förutom när det gällde sovrummet. Den totala sovrumsytan för
nymodernismen är lägre än miljonprogrammet och folkhemmet. En tanke bakom det resultatet kan vara att när en lägenhet har två sovrum, så betyder det oftast att det ena sovrummet är ett sovrum för två personer och det andra är ett sovrum för en person, vilket gör att ett sovrum blir mindre. Under folkhemmet och miljonprogrammet, hade större delen av båda sovrummen nästan samma storlek och det höjde resultatet jämfört med nymodernismen.
När planlösningarna studerades blev vi förvånade över hur lika folkhemmets- och miljonprogrammet planlösningar var. En tanke hade varit att eftersom epokerna är så olika historiemässigt, så skulle även planlösningarna vara det. Den största skillnaden kan man se på nymodernismens planlösningar, i jämförelse med de andra epokerna. Likheten mellan folkhemmets- och miljonprogrammets planlösningar kan bero på att många av lägenheterna som analyserades var från Jönköping. Många av dessa
lägenheter ligger nära varandra i tid men tillhör olika epoker. Det kan vara rimligt att anta att samma byggherres standard och kanske till och med samma arkitekt kan göra att skillnaderna blir små. Det kan ha medfört ett missvisande resultat.
Miljonprogrammet har lägenheter med hög kvalitét i form av välplanerade och rymliga lägenheter, men det finns naturligtvis också lägenheter som blev mindre bra utformade. En lägenhet på 3 RoK från miljonprogrammet ansågs vara normalstor för dåtidens flerbarnsfamiljer, men idag anses den som lagom för enbarnsfamiljer och
Diskussion
mindre hushåll. De 3-rumslägenheter som byggs idag är storleksmässigt större än miljonprogrammets lägenheter, vilket vi kan se både på SCB:s statistik och vårt resultat av analysarbetet.
5.3 Frågeställning 2
Varför har ytfördelningen av lägenheter förändrats med tiden?
Tillgänglighet, standarder och förändrade levnadsförhållanden har medfört en stor utveckling för bostaden. Framförallt när det gäller badrummets storlek. Det är inte konstigt att badrummets storlek har blivit större med tiden, då det gjorts plats för bland annat tvättmöjligheter inne i bostaden som tidigare inte fanns där. Antalet badrum för en lägenhet på 3 RoK har också blivit fler, vilket gör att det blir större rumsyta för nymodernismens badrum än för de övriga epokerna. I det här fallet skulle man kanske ha kunnat räkna bort ett badrum och bara analyserat storleken för det ena badrummet, men det kändes inte rätt att ta bort en yta då det är så utvecklingen har gått till.
Kökets storlek har också ökat med tiden, vilket kan bero på den sociala faktorn där det har blivit allt mer vanligt att man umgås med vänner och familj lika mycket i köket som i vardagsrummet. Man skulle kunna tro att köket och vardagsrummet har utvecklats mest, ytmässigt, tack vare den öppna planlösningen. Riktigt så är det inte. Visserligen har båda rummen ökat med tiden, men det är inte med så många
kvadratmeter. Däremot kan en öppen planlösning kännas större på grund av att den ger mer genomsikt och känns luftigare än en sluten planlösning.
5.4 Metoddiskussion
Analysarbetet har baserats på mätningar som är gjorda för hand. Fallstudien grundade sig på material i form av planlösningar med skala. Alla planlösningar som har
studeras har dock inte haft samma skala. Skalor som har använts när fallstudien genomfördes är mellan 1:100–1:200, vilket kan ha medfört att resultatet av mätningarna inte blivit så exakta som man hoppats på. Om mätningarna av
planlösningarna gjorts med tekniskt stöd hade resultatet antagligen blivit mer exakt. Det svåraste med examensarbetet har varit att hitta material till analysarbetet. Främst när det gäller planlösningar för epokerna folkhemmet och miljonprogrammet. Ett annat hinder har varit att en hel del planlösningar, som har letats fram, har saknat angiven skala. Dock har inga planlösningar utan angiven skala använts i arbetet. Den ursprungliga tanken bakom fallstudien, var att det skulle finnas en bra spridning på lägenheternas placering över hela Sverige. I och med att Stadsbyggnadskontoret i Jönköping bidrog med planlösningar för analysarbetet, ledde det till att ett stort antal av lägenheterna som har analyserats är från Jönköping. Lägenheternas placering blev
Diskussion
Vid en öppen planlösning har kök- och vardagsrumsytan delats upp beroende på var matbordet har placerats i lägenheten. Exempelvis om matbordet är placerat nära vardagsrummet, har det påverkat var gränsen mellan kök och vardagsrum bör gå. I en sluten planlösning har inte det här problemet uppstått, då rummen från början har varit uppdelade med innerväggar. Hallen har bedömts på samma sätt i en öppen
planlösning som i en sluten planlösning. All korridorsyta och alla passager som finns i lägenheten har räknats ihop till en hallyta, då dessa ytor anses vara omöblerbara. Badrumsytorna summerades ihop för att vissa lägenheter saknade två badrum. Om vi hade haft två staplar, en för det stora badrummet och en för det mindre, hade
folkhemmets stapel för det lilla badrummet försvunnit helt. Detta på grund av att samtliga lägenheter under folkhemmet endast hade ett badrum.
Om en stapel för det lilla badrummet, under miljonprogrammet, hade redovisats så skulle medelvärdet vara väldigt lågt då majoriteten av alla lägenheter endast hade ett badrum. Däremot hade det varit intressant att se vart utvecklingen för en gästtoalett påbörjats och hur utvecklingen fortsatt in på nymodernismen.
Ett mer korrekt sätt att redovisa stapeldiagrammet hade varit om sovrummen och badrummen hade fått två staplar vardera. Vi tyckte att stapeldiagrammet blev tydligare genom att lägga ihop rumsytorna till en yta och se utvecklingen över tiden istället för varje enskilt rum. Då det blev en stapel för badrummet, tyckte vi att det blev smidigt att ha en stapel för sovrummen också.
Slutsatser och rekommendationer
6 Slutsatser och rekommendationer
Examensarbetet har baserats på att analysera den historiska förändringen av
lägenheter, i flerbostadshus, sedan efterkrigstiden samt att undersöka de faktorer som har påverkat förändringen av planlösningar.
Om man tittar tillbaka på hur bostäderna i Sverige såg ut under folkhemmet, går det att se en utveckling på planlösningars utformning. De slutsatser som går att dra från resultatet är att storleksmässigt har det skett små förändringar sedan efterkrigstiden, när det gäller planlösningar för lägenheter med 3 RoK. Den genomsnittliga totalytan för lägenheterna har ökat med tiden, medan storleksförändringen för respektive rum varierar något.
Regler och normer har haft stor inverkan för bostadsutvecklingen i Sverige. Sverige är ett av länderna som ligger långt fram i utvecklingen av nya bostäder, speciellt när det gäller kvalitét och hög standard i bostäderna. Badrummet, är det rummet som har haft den största utvecklingen genom tiden. Det kan ha att göra med att nya funktioner, som exempelvis tvättmaskinen, har tillkommit i bostaden.
De rekommendationer som kan ges är att utveckla rapporten, där våra olika avgränsningar skulle kunna inkluderas i ett nytt arbete. Då skulle exempelvis en analys över ytfördelningen för några upplåtelseformer kunna göras. Analysarbetet kan bygga på andra typer av bostäder än lägenheter i flerbostadshus, exempelvis småhus eller lägenheter i fler än ett plan.
Referenser
7 Referenser
7.1 Litteraturreferenser
Agnesson, S & J Bagger-Sjöbäck, Prefabricerade småhus planlösningar – En jämförelse mellan tillverkare och kund, Tekniska Högskolan, Jönköping, 2012
Berger, Tommy, Bostaden och kunskapen – Det svenska bostäderna och hushållen: igår och idag, Arkus, 2007
Lidmar, Karin, Tillgänglighetens estetik Bostäder, Svensk Byggtjänst AB, 2002 Nylander, Ola, Bostaden och kunskapen, Arkus, 2007
Nylander, Ola, Bostaden som arkitektur, Svensk Byggtjänst, 1999
Nylander, Ola, Svensk Bostad 1850-2000, Studentlitteratur AB, Lund, 2013
Vidén, Sonja, En miljon bostäder – Många utmärkta lägenheter, s.61-63, Ljunglöfs Offset AB, 1996
Willén, Maja, Berättelser om den öppna planlösningens arkitektur, Sekel Bokförlag, Lund, 2012
7.2 Internetreferenser
Boverket.se, 1:6 Terminologi, 2012,
http://www.boverket.se/Global/Webbokhandel/Dokument/2011/Regelsamling-for-byggande-BBR.pdf, (Hämtad: 2014-02-17)
Boverket.se, Tillgänglighet, http://www.boverket.se/Bygga--forvalta/Bygga-andra-och-underhalla/Tillganglighet-/, (Hämtad: 2014-05-15)
Boverket.se, Tillgänglighet, http://www.boverket.se/Tillganglighet/, (Hämtad: 2014-05-15)
Scb.se, Sveriges officiella statistik, Hyror i bostadslägenheter 2012, s.26
http://www.scb.se/Statistik/BO/BO0406/2012A01/BO0406_2012A01_SM_BO39SM1301.pd f, (Hämtad: 2014-08-02)
Youtube.com, Nylander, Ola, Svensk bostad 1850-2000 – samhälle och arkitektur i samverkan, föreläsning med författaren på HLK,
https://www.youtube.com/watch?v=obgLs46yurg&list=PLSeD7R4G7LelUlj2NpF_Q6sZrIVv xvtMb&index=2, (Hämtad: 2014-02-13)
Referenser
7.3 Lagar och normer
Boverket, Bra bostadsutformning – Regler, kvalitet, kostnader och exempel för flerbostadshus, Boverket, 2003
Svensk Standard SS 21054:2009
7.4 Bilder
Figur 1. Utmärkande planlösning för folkhemmet, 74 kvm, Stadsbyggnadskontoret i Jönköping.
Figur 2. Utmärkande planlösning för miljonprogrammet, 86 kvm, Stadsbyggnadskontoret i Jönköping.
Figur 3. Utmärkande planlösning för nymodernismen, 73 kvm,
http://www.jm.se/Global/jmse/Bostader/Stockholm/Stockholm/Telefonplan/Monoliten/pdf/J M_Monoliten_BF_2013_fakta.pdf, (Hämtad: 2014-03-13).
Figur 4. Statistik över genomsnittlig yta per lägenhet år 2012, s.26
http://www.scb.se/Statistik/BO/BO0406/2012A01/BO0406_2012A01_SM_BO39SM1301.pd f, (Hämtad: 2014-08-02).
Figur 5. Lägenhet på 3 RoK, 77 kvm, Stockholm 2014, s.26
http://www.scb.se/Statistik/BO/BO0406/2012A01/BO0406_2012A01_SM_BO39SM1301.pd f, Redigerad: färgad, (Hämtad: 2014-08-02).
Figur 6. Lägenhet med 3 RoK på 93 kvm, Uppsala 2013.
http://bostad.skanska.se/Services/FileStoreProxy/GetFile.ashx?id=c7be8884-cc36-42cc-97fe-56829adb9c3c, (Hämtad: 2014-03-12)
Bilagor
8 Bilagor
Bilaga 1 Karlstad år 1950, 85,5 kvm Bilaga 2 Jönköping år 1950, 73,8 kvm Bilaga 3 Jönköping år 1950, 70,1 kvm Bilaga 4 Jönköping år 1950, 76,8 kvm Bilaga 5 Lund år 1951, 63,4 kvm Bilaga 6 Jönköping år 1951, 71,1 kvm Bilaga 7 Jönköping år 1952, 65,0 kvm Bilaga 8 Jönköping år 1952, 69,0 kvm Bilaga 9 Jönköping år 1952, 65,5 kvm Bilaga 10 Jönköping år 1952, 72,4 kvm Bilaga 11 Jönköping år 1952, 74,6 kvm Bilaga 12 Jönköping år 1952, 70,7 kvm Bilaga 13 Jönköping år 1953, 70,1 kvm Bilaga 14 Jönköping år 1953, 69,8 kvm Bilaga 15 Jönköping år 1953, 74,3 kvm Bilaga 16 Luleå år 1953, 78,1 kvm Bilaga 17 Jönköping år 1954, 76,3 kvm Bilaga 18 Jönköping år 1955, 76,0 kvm Bilaga 19 Jönköping år 1956, 69,8 kvm Bilaga 20 Jönköping år 1956, 68,1 kvm Bilaga 21 Malmö år 1956, 94,2 kvm Bilaga 22 Vilhelmina år 1956, 66,0 kvm Bilaga 23 Kalmar år 1956, 99,3 kvm Bilaga 24 Trollhättan år 1957, 88,0 kvm Bilaga 25 Linköping år 1957, 65,6 kvm Bilaga 26 Norrköping år 1957, 86,0 kvm Bilaga 27 Jönköping år 1958, 76,0 kvm Bilaga 28 Norrköping år 1959, 91,0 kvm Bilaga 29 Karlstad år 1959, 76,2 kvm Bilaga 30 Malmö år 1959, 79,0 kvm Bilaga 31 Sundsvall år 1960, 70,7 kvm Bilaga 32 Jönköping år 1961, 64,0 kvm Bilaga 33 Jönköping år 1961, 59,8 kvm Bilaga 34 Jönköping år 1961, 74,0 kvm Bilaga 35 Jönköping år 1961, 76,0 kvm Bilaga 36 Jönköping år 1961, 68,6 kvm Bilaga 37 Västerås år 1962, 71,2 kvm Bilaga 38 Jönköping år 1963, 78,0 kvm Bilaga 39 Malmö år 1963, 72,4 kvm Bilaga 40 Västerås år 1963, 70,4 kvm Bilaga 41 Malmö år 1963, 70,2 kvm Bilaga 42 Trollhättan år 1965, 70,5 kvm Bilaga 43 Vilhelmina år 1966, 65,0 kvm Bilaga 44 Vilhelmina år 1966, 70,9 kvm Bilaga 45 Gävle år 1966, 64,8 kvm Bilaga 46 Malmö år 1967, 80,4 kvm Bilaga 47 Jönköping år 1967, 89,3 kvm Bilaga 48 Jönköping år 1967, 83,5 kvm 33Bilagor Bilaga 49 Jönköping år 1967, 85,9 kvm Bilaga 50 Västerås år 1967, 74,8 kvm Bilaga 51 Skellefteå år 1969, 81,7 kvm Bilaga 52 Malmö år 1971, 82,8 kvm Bilaga 53 Stockholm år 1971, 70,0 kvm Bilaga 54 Vilhelmina år 1972, 70,5 kvm Bilaga 55 Vilhelmina år 1973, 87,3 kvm Bilaga 56 Malmö år 1973, 78,3 kvm Bilaga 57 Lysekil år 1975, 73,3 kvm Bilaga 58 Jönköping år 1978, 86,0 kvm Bilaga 59 Jönköping år 1978, 88,2 kvm Bilaga 60 Jönköping år 1978, 89,2 kvm Bilaga 61 Vilhelmina år 1993, 76,2 kvm Bilaga 62 Vilhelmina år 1993, 66,0 kvm Bilaga 63 Stockholm år 1996, 77,5 kvm Bilaga 64 Göteborg år 1997, 65,5 kvm Bilaga 65 Stockholm år 1999, 81,7 kvm Bilaga 66 Vellinge år 1999, 68,3 kvm Bilaga 67 Göteborg år 2001, 73,0 kvm Bilaga 68 Malmö år 2001, 127,8 kvm Bilaga 69 Malmö år 2001, 128,4 kvm Bilaga 70 Malmö år 2004, 80,0 kvm Bilaga 71 Bollnäs år 2008, 66,6 kvm Bilaga 72 Gävle år 2011, 68,6 kvm Bilaga 73 Gävle år 2011, 73,7 kvm Bilaga 74 Gävle år 2011, 74,6 kvm Bilaga 75 Gävle år 2011, 72,6 kvm Bilaga 76 Borås år 2011, 79,1 kvm Bilaga 77 Borlänge år 2012, 81,4 kvm Bilaga 78 Umeå år 2013, 67,8 kvm Bilaga 79 Umeå år 2013, 62,5 kvm Bilaga 80 Stockholm år 2013, 79,4 kvm Bilaga 81 Jönköping år 2013, 80,5 kvm Bilaga 82 Uppsala år 2013, 92,6 kvm Bilaga 83 Uppsala år 2013, 88,9 kvm Bilaga 84 Uppsala år 2013, 89,6 kvm Bilaga 85 Linköping år 2013, 91,7 kvm Bilaga 86 Linköping år 2014, 105,2 kvm Bilaga 87 Stockholm år 2014, 66,1 kvm Bilaga 88 Stockholm år 2014, 76,6 kvm Bilaga 89 Stockholm år 2014, 63,1 kvm Bilaga 90 Stockholm år 2014, 65,9 kvm
Bilagor
Bilagor Bilaga 1
Bilagor Bilaga 2
Bilagor Bilaga 3
Bilagor Bilaga 4
Bilagor Bilaga 5
Bilagor Bilaga 6
Bilagor Bilaga 7
Bilagor Bilaga 8
Bilagor Bilaga 9
Bilagor Bilaga 10
Bilagor Bilaga 11
Bilagor Bilaga 12
Bilagor Bilaga 13
Bilagor Bilaga 14
Bilagor Bilaga 15
Bilagor bilaga 16
Bilagor Bilaga 17
Bilagor Bilaga 18
Bilagor Bilaga 19
Bilagor Bilaga 20
Bilagor Bilaga 21
Page 1 of 1 Lägenhet - MKB Fastighets AB (publ) N
Bilagor Bilaga 22
Fransk balkong
Sovrum
Kök
Rum
Kapprum
Bad
Vardagsrum
Posten, 3 rum med kök - 73 m²
Bilagor Bilaga 23
Bilagor Bilaga 24
Bilagor Bilaga 25
Bilagor Bilaga 26
Bilagor Bilaga 27
Bilagor Bilaga 28
Bilagor Bilaga 29
Bilagor Bilaga 30
Bilagor
Miljonprogrammet
Bilagor Bilaga 32
Bilagor Bilaga 33
Bilagor
Bilaga 34
Bilagor
Bilaga 35
Bilagor Bilaga 36
Bilagor Bilaga 37
Bilagor Bilaga 38
Page 1 of 1
Lägenhet - MKB Fastighets AB (publ) N
Bilagor Bilaga 39
Bilagor Bilaga 40
Page 1 of 1 Lägenhet - MKB Fastighets AB (publ) N
Bilagor Bilaga 41
Bilagor Bilaga 43
Bilagor Bilaga 44
