ÖREBRO UNIVERSITET
Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socialt arbete
Examensarbete
Kandidatnivå, 15 högskolepoäng HT 2020
Det är nya tider nu-
skolkuratorers reflektioner gällande coronapandemin
och deras arbetssätt
Författare: Kristina Bornedal och Alma Mattsson Handledare: Anna-Karin Larsson
DET ÄR NYA TIDER NU- SKOLKURATORERS REFLEKTIONER GÄLLANDE CORONAPANDEMIN OCH DERAS ARBETSSÄTT
Kristina Bornedal & Alma Mattsson Örebro universitet
Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socialt arbete
Examensarbete på kandidatnivå, 15 högskolepoäng HT 2020
Sammanfattning
Syftet med studien är att undersöka hur skolkuratorer på gymnasienivå upplever att deras arbetssätt har påverkats till följd av coronapandemin samt hur detta har påverkat relationerna till eleverna. Den vetenskapsteoretiska ansatsen som tillämpats utgörs av hermeneutiken, där författarna till studien har tolkat forskningsdeltagarnas uppfattning om sin verklighet. Studien är baserad på en kvalitativ metod där empirin innefattas av sex semistrukturerade intervjuer med skolkuratorer som arbetar på gymnasienivå. Resultatet har sedan analyserats med hjälp av tematisk analys. För att nå en djupare förståelse för resultatet har detta därefter analyserats med hjälp av begreppen profession, handlingsutrymme och relationsskapande. Slutsatserna i studien visar att skolkuratorernas uppfattning är att coronapandemin har förändrat deras arbetssätt till både det positiva och negativa, samtidigt som de även anser att relationerna till eleverna ur olika aspekter har förändrats under denna period. Ytterligare en slutsats i studien är att skolkuratorerna anser att elevernas psykiska hälsa har påverkats negativt av
coronapandemin, där orsaker såsom oro, stress inför framtiden och isolering anses vara de primära faktorerna.
Nyckelord: skolkuratorer, arbetssätt, coronapandemin, profession, handlingsutrymme, relationsskapande
THERE´S NEW TIMES NOW- SCHOOL COUNSELORS´ REFLECTIONS REGARDING THE CORONA PANDEMIC AND THEIR WORKING METHODS
Kristina Bornedal & Alma Mattsson Örebro University
School of Law, Psychology and Social Work Social Work
Undergraduate Essay 15 credits Autumn 2020
Abstract
The purpose of this study was to investigate how school counselors at upper secondary school level experience that their working methods have been affected as a result of the corona pandemic and how this has affected relationships with students. Hermeneutics has been used as a theoretical approach which means that the authors of this study have interpreted the participants perception of their own reality. The study is based on a qualitative method where the empirics includes six semi-structured interviews with school counselors who work at upper secondary school level. The results have been analyzed using thematic analysis. In order to create a greater understanding of the result, this has been analyzed with the help of the concepts of profession, room for maneuver and relationship building. The conclusions of the study shows that the school counselors' view is that the corona pandemic has changed their ways of working from both positive and negative perspectives and that they also believe that their relationships with students from different aspects have changed during this period. Another conclusion in the study is that school counselors believe that students' mental health has been negatively affected by the corona pandemic, where causes such as anxiety, stress about the future and isolation are considered to be the primary factors.
Keywords: school counselors, working methods, corona pandemic, profession, room for maneuver, relationship building
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1 Syfte ... 2
1.2 Frågeställningar ... 2
2. Tidigare forskning ... 2
2.1 Skolan som en socialiserande arena ... 2
2.2 Skolkuratorernas betydelse i skolan ... 3
2.3 Skolkuratorernas utmaningar gällande elevernas mående ... 3
2.4 Sammanfattning tidigare forskning ... 4
3. Bakgrund ... 4
3.1 Skollagen och ansvarsområden gällande elever ... 4
3.2 Skolkuratorns arbetsuppgifter ... 4 4. Teoretiskt ramverk ... 5 4.1 Vetenskapsteoretisk ansats ... 5 4.2 Teoretiska begrepp ... 6 4.2.1 Profession ... 6 4.2.2 Handlingsutrymme ... 6 4.2.3 Relationsskapande ... 7 5. Metod ... 7 5.1 Litteraturanskaffning ... 7 5.2 Urvalsmetod ... 8 5.3 Datainsamlingsmetod ... 8 5.4 Analysmetod ... 9 5.5 Studiens tillförlitlighet ... 10 6. Etiska överväganden ... 10
7. Resultat och analys ... 11
7.1 Coronapandemins effekt på skolkuratorernas arbetssätt ... 12
7.1.1 Förändrad arbetsbelastning och åtgärdande arbetssätt ... 12
7.1.2 Digitaliseringens fördelar – ett framtida arbetssätt ... 13
7.1.3 Analys ... 14
7.2 Relationen mellan skolkurator och elever ... 15
7.2.1 Relationer digitalt och att skapa nya relationer ... 15
7.2.2 Synlighet och tillgänglighet ... 16
7.2.3 Analys ... 16
7.3.1 Ökad psykisk ohälsa bland eleverna ... 17
7.3.2 Begränsningar av det sociala livet ... 18
7.3.3 Hemmiljö och skolmiljö ... 18
7.3.4 Analys ... 19
8. Slutsats och diskussion ... 20
8.1 Slutsatser och resultatdiskussion ... 20
8.1.1 Hur resonerar skolkuratorer kring sitt arbetssätt, däribland handlingsutrymme och profession, under pågående coronapandemi? ... 21
8.1.2 Hur beskriver skolkuratorerna att coronapandemin har påverkat relationsskapandet och tillgängligheten för eleverna? ... 21
8.1.3 Hur upplever skolkuratorerna elevernas mående till följd av coronapandemin? ... 22
8.2 Metoddiskussion ... 23
8.3 Avslutande diskussion och förslag till vidare forskning ... 24
1
1. Inledning
Alarmerande siffror visar på att sju av tio skolkuratorer har så pass hög arbetsbelastning att de inte hinner med, eller knappt hinner med sina arbetsuppgifter (Sandberg, 2019). Detta
förklaras med att det uppges vara fler barn och ungdomar än tidigare som behöver stöd i dagens skolor. I skollagen står det att elevhälsan på skolorna främst ska arbeta förebyggande men ändå uppger nio av tio skolkuratorer att arbetet som de utför är av akutinriktad karaktär. Hela 67 % uppger att det inte finns tillräckligt mycket tid för det förebyggande arbetet, vilket då resulterar i ett åtgärdande arbete, istället för ett förebyggande och hälsofrämjande arbetssätt (a.a.). Om detta är elever och skolkuratorers vardag, hur ser det då ut när något oväntat som påverkar hela skolsystemet inklusive elever, skolkuratorer och deras arbetssätt samt
arbetsmiljö inträffar?
I slutet av år 2019 upptäcktes det nya coronaviruset hos människor i Kina och
coronapandemin slog därefter till med full kraft över hela världen (Eriksson, Falkirk, Kudo, Majlard, Widell & Övermyr, 2020). Inom kort drabbades svenska befolkningen och världen i övrigt i allt större utsträckning. Så småningom utformades restriktioner över hur den svenska befolkningen fick socialisera för att minska smittspridningen. Under perioden 200318-200613 förelåg ett reseförbud där Folkhälsomyndigheten avrådde befolkningen från att resa inom Sverige (a.a.). Den 18 mars 2020 infördes även distansstudier för gymnasieskolor, högskolor och universitet (Frejdeman & Majlard, 2020). Detta trots att Folkhälsomyndigheten (2020) menar att barn och ungdomar drabbas i relativt liten utsträckning av covid-19, vilket är sjukdomen som kommer från coronaviruset. Enligt Folkhälsomyndigheten (a.a.) anses inte heller skolor vara en arena som är drivande i smittspridning och inte heller personal på skolor har diagnostiserats med covid-19 i högre utsträckning än andra yrkesgrupper. Enligt
Folkhälsomyndigheten (a.a.) finns det studier som visar på att skolnedstängningar under pågående coronapandemi inte spelar någon avgörande roll i kontrollering av smittspridning. Exempelvis förklarar Viner, Russell, Croker, Packer, Ward, Stansfield, Mytton, Bonell och Booy (2020) att många skolor i Kina och på fastlandet i Hongkong stängdes på grund av pandemin men att det inte finns några uppgifter som styrker att detta har haft en inverkan på att minska smittspridningen. Data visar snarare att skolnedstängningar inte bidragit till en kontroll av pandemin. Även Munro och Faust (2020) beskriver hur ungdomar i dagsläget inte kan anses vara superspridare och att myndigheter världen över bör låta barn och ungdomar få vistas i skolan som vanligt. Folkhälsomyndigheten (2020) menar vidare att nedstängda skolor däremot kan få andra negativa konsekvenser för barn och unga.
Tidigare forskning visar på att skolkuratorer är viktiga i flera olika avseenden för barn och ungdomar i skolan. Isaksson och Larsson (2017) belyser exempelvis hur skolkuratorer kan spela en avgörande roll när olika typer av kriser inträffar eller när en elev uppvisar ett
psykiskt dåligt mående. Vidare beskriver Roberto, Abreu, Black, Mosley och Fedewa (2016) hur skolkuratorer är en viktig del för ungdomar i deras skolmiljö på grund av att de har en viktig roll när det kommer till att skapa en trygg och säker miljö för eleverna. Författarna trycker på att detta stöd bör vara ett fysiskt synligt stöd för eleverna i deras egen skolmiljö. Vidare förklarar även Carlson och Kees (2012) skolkuratorernas vikt när det kommer till elevers skolmiljö. Medan psykisk ohälsa växer sig allt större, minskar de arenor i samhället där ungdomar kan få hjälp gällande detta. Det gör att skolan blir en viktig arena för att uppmärksamma skolungdomars psykiska ohälsa. Forskning tyder på att ungdomar som behöver hjälp med sin psykiska ohälsa mer sannolikt får tillgång till hjälp med detta via skolan än ute i samhället i övrigt. Skolkuratorerna blir här viktiga nyckelpersoner som kan
2
identifiera de elever som är i behov av stöd och hjälp för att sedan slussa dem vidare till rätt instans där de kan få utökad professionell hjälp (a.a.).
Ovanstående forskning visar alltså att personal och framförallt skolkuratorer är en viktig del av ungdomars skolgång och att deras stöd gärna får vara i fysisk form och synligt på skolan. Vad händer då när skolkuratorernas möjlighet till att vara fysiskt synliga försvinner på grund av nedstängning av skolor, såsom en följd av coronapandemin? Hur har detta påverkat skolkuratorers arbetssätt och elevernas mående? Här finns det en kunskapslucka i den
befintliga forskningen gällande skolkuratorer, deras arbetssätt samt relation och tillgänglighet för skolans elever. Denna forskning kan anses vara relevant på grund av att ämnet är
högaktuellt samt på grund av att det med anledning av att ämnet är nytt saknas forskning kring ämnet. Forskning kring ämnet kan förhoppningsvis bidra till en inblick i vad som händer med det sociala arbetet vid oförutsägbara händelser såsom coronapandemin och hur det kan tänkas påverka de inblandade som exempelvis lärare och elever samt hur det skulle kunna hanteras.
1.1 Syfte
Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur skolkuratorer på gymnasienivå upplever att deras arbetssätt har påverkats till följd av coronapandemin samt hur detta har påverkat relationerna till eleverna.
1.2 Frågeställningar
Följande frågeställningar kommer att besvaras under studiens gång:
• Hur resonerar skolkuratorer kring sitt arbetssätt, däribland handlingsutrymme och profession, under coronapandemin?
• Hur beskriver skolkuratorer att coronapandemin har påverkat relationsskapandet och tillgängligheten till eleverna?
• Hur upplever skolkuratorerna elevernas mående till följd av coronapandemin?
2. Tidigare forskning
Nedan presenteras tidigare forskning utifrån både ett internationellt och nationellt perspektiv. Inledningsvis förklaras hur betydande skolan som en socialiserande arena är för ungdomar och sedan följer en redogörelse för skolkuratorers betydelse samt det faktum att psykisk ohälsa bland elever är ett stort orosmoment i skolor världen över. Avsnittet avslutas med en sammanfattning och en redogörelse för den kunskapslucka som identifieras.
2.1 Skolan som en socialiserande arena
Lawy (2014) belyser hur skolor kan tänkas ha en skyldighet att lära dagens ungdomar en känsla av ansvar och hur de ska agera och bete sig inom ramen för ett demokratiskt samhälle. Skolmiljön är också en unik arena där ungdomar får möjlighet att öva detta beteende
gentemot varandra. Ungdomar har ett behov av att få förbereda sig för sina liv som
fullvärdiga medborgare i samhället. Vidare beskriver författarna (a.a.) hur familjen och andra signifikanta vuxna kan betraktas som den primära socialiserande arenan för ungdomar men skolan anses inte vara långt bakom. Skolan kan ses som en arena där handlingar och
beteenden kan påverkas och ändras. Skolan är dock inte enbart till för att skapa ett önskvärt beteende hos ungdomen, utan skolan kan även ses som en plats som tillhandahåller ett klimat som möjliggör att ungdomen själv får tolka och utvärdera sina egna erfarenheter och
3
förståelser. Fokus ligger på att skapa förhållanden som möjliggör att ungdomarna kan bli samhälleliga medborgare.
2.2 Skolkuratorernas betydelse i skolan
Utöver att skolan är en viktig arena för ungdomars utveckling i dagens samhälle visar även tidigare forskning på vikten av skolpersonal specifikt och framförallt skolkuratorer. Roberto et al. (2016) beskriver hur skolkuratorer har en viktig roll för ungdomar i skolan när det kommer till stöd samt när det kommer till att skapa ett tryggt och säkert skolklimat för elever i skolan. Ett synligt socialt stöd av en fysisk person i skolan är enligt författarna (a.a) av
yttersta vikt. Om personal såsom skolkuratorer uppfattas som stödjande och ungdomarna kan identifiera sig med dessa kan det leda till positiva hälsoeffekter för ungdomen. Även
ungdomens skolresultat kan påverkas i positiv riktning utifrån att ungdomen känner av att denne befinner sig i en trygg och stödjande miljö. Även Brown (2020) beskriver hur
skolkuratorer kan spela en stor roll för socialt utsatta barn och ungdomar. Socialt utsatta barn får även ofta problem med skolprestationer och skolnärvaro och även här kan en skolkurator ha en betydelsefull roll.
Även Isaksson och Larsson (2017) belyser i sin studie att skolkuratorer är viktiga i flera avseenden, exempelvis då olika kriser uppstår och/eller när elever uppvisar ett psykiskt dåligt mående. Ett flertal av de lärare som deltog i studien poängterar att deras uppfattning är att skolkuratorer både ska ge lärarna praktiskt stöd - i syfte att läraren ska kunna fokusera på att lära ut - och emotionellt - i de fall läraren är orolig över en elevs mående. Vidare framkommer det att lärare uppger att de kontaktar skolkuratorn vid tillfällen då en elev uppvisar ett psykiskt dåligt mående, såväl som när en elev har svårt att ta till sig kunskap på grund av att eleven har problem som är kopplat till dennes omgivning (a.a.). Huruvida skolkuratorer som yrke behövs eller inte i skolan anser de flesta lärare att de är väldigt viktiga. Både skolkuratorer och lärare poängterar att skolkuratorer är viktiga i skolan på grund av att en skolkurator är någon som eleverna kan prata med eller få råd och stöd av. Det påpekas dessutom hur viktigt det är att skolkuratorn är en “neutral zon” för eleverna samt att det inte är en person som eleven är beroende av till skillnad från exempelvis lärare som både kan förknippas med makt och auktoritet bland eleverna.
2.3 Skolkuratorernas utmaningar gällande elevernas mående
Gällande ungdomar och deras välbefinnande beskriver Wilder (2018) hur skolkuratorer i dagens samhälle har en hel myriad av sociala svårigheter att arbeta med i skolorna när det kommer till ungdomar. Inte nog med att ungdomar kämpar med missbruk, psykisk ohälsa och familje- och skolrelaterat våld - det finns även faktorer så som gängkriminalitet, självmord, skilsmässor, graviditet, fattigdom och hemlöshet som påverkar eleverna i deras liv och i deras skolgång. Även här spelar skolkuratorer en stor och vägledande roll i elevernas liv. Även Dekruyf, Auger och Trice-Black (2013) poängterar att skolkuratorer gör skillnad i elevernas liv i form av att de kan stötta eleverna och ge dem råd angående studierna såväl som råd som avser det personliga planet. Vidare framhålls det att skolkuratorer som har kontakt med färre elever har en ökad förmåga att möta eleverna i enlighet med deras behov, till skillnad från skolkuratorer som har kontakt med en större mängd elever samtidigt.
Även Carlson och Kees (2012) beskriver hur psykisk ohälsa bland unga ökar medan arenorna ute i samhället där ungdomar kan få hjälp med psykisk ohälsa minskar på grund av
exempelvis budgetnedskärningar. Detta gör i sin tur att skolorna och särskilt skolkuratorer får en ökad press på sig att tillmötesgå och stötta dessa elever i enlighet med deras behov (a.a.). Ungdomar som behöver tillgång till hjälp med psykisk ohälsa får mer sannolik detta i en skolmiljö än ute i samhället. Detta blir särskilt tydligt när det kommer till elever som lever i
4
fattigdom eller de elever som tillhör någon form av minoritet. Skolkuratorer finns då i första ledet för att kunna tillhandahålla någon form av service inom psykisk ohälsa. Detta blir oftast i form av preventiva åtgärder och kortsiktiga interventioner. Vidare gör även skolkuratorer ett stort jobb gällande att identifiera studenter med behov inom psykisk ohälsa och se till så att dessa elever blir slussade till rätt instans där de kan få professionell hjälp (a.a.).
2.4 Sammanfattning tidigare forskning
Sammanfattningsvis visar tidigare forskning på att skolan är en viktig arena för ungdomar då detta bland annat är en plats för dem där de får möjlighet att utvecklas som personer och utforma en egen personlighet tillsammans med jämnåriga. Forskningen visar även på att skolan är en plats där ungdomar kan få möjlighet till stöd via ett tryggt skolklimat och att skolkuratorer är en viktig del i detta. Detta stöd tas emot av eleverna på allra bästa sätt om det är fysiskt och synligt för dem. Vidare visar forskningen på att ungdomar i dagens samhälle utsätts för många prövningar vilka kan leda till psykisk ohälsa och att skolan är en viktig arena där ungdomarna kan få möjlighet att få hjälp med sitt mående. I den tidigare
forskningen nämns även att skolkuratorer fyller en betydande funktion för dessa ungdomar vid kriser. Dock saknas det, så som författarna till denna studie ser det, forskning kring vad som händer när ungdomarnas dagliga arena - skolan - rycks undan och livet runt omkring inte blir som vanligt. I den tidigare forskningen diskuteras det som tidigare nämnt även att
skolkuratorer har en viktig roll vid en eventuell kris, såsom coronapandemin skulle kunna uppfattas, men vad händer för både elever och skolkuratorer när denna eventuella kris inträffar? Kunskapsluckan i detta ämne är således vad som händer i interaktionen mellan skolkuratorer och elever när deras dagliga arena omstruktureras till något som de inte är vana vid.
3. Bakgrund
Detta avsnitt kommer att behandla bakgrundsinformation gällande de lagar som skolkuratorer har att förhålla sig till i sitt arbete samt de arbetsuppgifter som de har. Syftet med avsnittet är att skapa en större förståelse för ämnet som avhandlas i studien.
3.1 Skollagen och ansvarsområden gällande elever
I enlighet med skollagen (SFS 2010:800) [SkolL] 14 kap 2§ framgår det att skolhälsovård ska finnas tillgängligt för alla elever i skolan. Skolhälsovården tar utgångspunkt i att följa
elevernas utveckling, såväl som att bevara och att förbättra deras själsliga och kroppsliga hälsa och att samtidigt verka för sunda levnadsvillkor hos dem. Elevhälsan ska innefatta medicinska, psykologiska, psykosociala såväl som specialpedagogiska insatser (Skolverket, 2020). Enligt skollagen (SFS 2010:800) 2 kap 25§ måste även alla skolor tillhandahålla en kurator som en del av elevhälsan.
De elever som på något vis far illa alternativt har ett dåligt mående, kan ha behov av att få särskilt stöd (Socialstyrelsen, 2016). För att de elever som är i behov av stöd ska kunna erbjudas det, är det väsentligt att det finns en tydlig arbetsprocess avseende detta. Det är respektive skolas rektor som har det yttersta ansvaret över att det vid behov omgående identifieras vilket behov av stöd som kan vara aktuellt för eleven i fråga (a.a.).
3.2 Skolkuratorns arbetsuppgifter
En skolkurator kan ses som skolans psykosociala expert och är den profession inom skolan som har kompetens att se eleverna ur ett helhetsperspektiv (Akademikerförbundet SSR, 2015). Att se en elev i hela sitt sammanhang innebär ofta att ta reda på och få förståelse för
5
hur eleven har det på sin fritid, i sin familj och i klassrummet. Skolkuratorer har många arbetsuppgifter varav en del är att arbeta hälsofrämjande och förebyggande för psykisk hälsa, mobbning, kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Skolkuratorn ska även sträva efter att upptäcka elever som far illa eller som befinner sig i utsatta situationer, samt elever som uppvisar tecken för psykisk ohälsa (a.a.). Mer konkret kan en skolkurators arbetsuppgifter innehålla allt ifrån skolsocial kartläggning av enskild elev, flerpartssamtal med elev, föräldrar, lärare och nätverk till stöd-och behandlingssamtal med enskild elev, arbete med elever i grupper och klasser, handledning och konsultation till skolpersonal, organisatoriskt/strukturellt arbete, värdegrundsarbete samt krishantering (Wester, 2009). Skolkuratorn ska dessutom samverka kring insatser för enskilda elever samt se till så att elever med särskilt stöd får sina behov kartlagda och bedömda (Akademikerförbundet SSR, 2015). Skolkuratorn ska även medverka till att skolan har en aktiv kris-och
katastrofberedskap. Skolkuratorns arbete bygger på respekt för människors självbestämmande och integritet samt utgår från en helhetssyn (a.a.) Arbetssättet som skolkuratorn har grundar sig i kommunikation, bemötande och relationer. Arbetssättet bygger även på samverkan med elevens nätverk och en helhetssyn när det kommer till sammanhanget som eleven ingår i. Alla de som arbetar inom skolan och med ungdomar verkar gemensamt för att eleverna når
kunskapsmålen och utvecklas i en social och emotionell miljö som främjar lärandet. Genom god samverkan mellan skolkuratorer och övrig personal på skolan kan skolan förhoppningsvis erbjuda en god miljö för lärande samt förebygga psykisk ohälsa, mobbning, kränkande
behandling, diskriminering och trakasserier.
4. Teoretiskt ramverk
Under detta avsnitt presenteras studiens vetenskapsteoretiska ansats samt de tre begrepp som används för att analysera studiens resultat. Begreppen är profession, handlingsutrymme och relationsskapande.
4.1 Vetenskapsteoretisk ansats
Med anledning av att den föreliggande studien syftar till att undersöka hur skolkuratorer på gymnasieskolor upplever att deras arbetssätt har påverkats till följd av coronapandemin samt hur detta har påverkat relationerna till eleverna, kommer hermeneutiken att användas som en vetenskapsteoretisk ansats. Hermeneutiken handlar nämligen enligt Andersson (2014) huvudsakligen om att försöka förstå, tolka och att förmedla individens upplevelser av olika fenomen. Hermeneutiken tar utgångspunkt i det faktum att individen äger sin egen tolkning av verkligheten. Grundantagandet i hermeneutiken är baserat på att det är människor som givit handlingar och fenomen en mening. Det ontologiska antagandet i hermeneutiken utgörs av att verkligheten är subjektiv och unik och att ingenting är möjligt att generalisera. Det
epistemologiska antagandet utgörs av att kunskapen är subjektiv och föränderlig och att sättet vi ser på verkligheten, är beroende av vår kunskap om den (a.a.). Utifrån att denna studie har hermeneutiken som vetenskapsteoretisk ansats görs antagandet att forskningsdeltagarna i denna studie bär med sig en subjektiv kunskap som är baserad på deras egen unika och subjektiva verklighet. Utifrån detta antagande innebär det att resultatet i denna studie inte går att generalisera. En hermeneutisk grund anses vara bäst lämpad för denna studie med
anledning av att datamaterialet består av omfattande intervjuer av kvalitativ karaktär, vilket innefattar forskningsdeltagarnas syn och tolkning på deras egen verklighet.
6
4.2 Teoretiska begrepp
Nedan följer en förklaring till de tre begrepp som används för att tolka studiens resultat. De teoretiska begreppen har valts med utgångspunkt i det empiriska materialet.
4.2.1 Profession
Svensson, Johansson och Laanemets (2008) beskriver hur en profession kan kännetecknas av fem kriterier. Det första kriteriet innefattar att den professionella ska vara känslomässigt neutral och inte låta sig styras av sina känslor. Det andra kriteriet är att det ska råda en universalism där alla ska behandlas lika. Det tredje kriteriet handlar om att arbetet ska avse sakfrågan. Den professionelle ska även ha genomgått en utbildning och fått en specifik kompetens, vilket är det fjärde kriteriet. Det femte kriteriet innefattar att den professionelle ska vara kollektivt orienterad och arbeta för det gemensamma och samhälleliga bästa. Vidare brukar även vissa typer av karaktäristika användas för att känneteckna professioner;
vetenskaplig auktoritet/professionell expertis, allmänhetens förtroende, autonomi, egna yrkesorganisationer och en speciell professionell etik (a.a.). Professioner brukar även förklaras genom att kompetens och kunskap betonas (Brante, Johansson, Olofsson & Svensson, 2015). Kunskap kan delas in i två kategorier, explicit kunskap och implicit
kunskap. Den explicita kunskapen omfattar teoretisk kunskap och fakta och kan förklaras som “att veta vad”. Denna kunskap erhålls genom utbildning. Den implicita kunskapen grundar sig på praktisk kunskap och kan förklaras som “att veta hur”. Denna kunskap erhålls genom erfarenhet. En profession kan alltså ses balansera mellan vetenskap och beprövad erfarenhet där bägge delarna behövs för att kunna upprätthålla professionen (a.a.).
När det kommer till dagens socionomprofession och dess verksamhetsfält kan det beskrivas som komplext utifrån det faktum att det sociala arbetet kan utföras på många olika arenor och rikta sig mot många olika typer av individer (Flygare, 2018). Detta kräver att socionomer som professionsutövare har en bred kompetens med olika kunskaper. Förutom de ämnesspecifika kunskaperna behövs också teorier från närbesläktade discipliner såsom psykologi, pedagogik, sociologi och juridik. Socionomyrket är i grunden ett relationsarbete som inriktar sig på att lösa andra medborgares eller gruppers problem. Detta förväntas göras med ett vetenskapligt förhållningssätt där socialarbetaren tar hjälp av teorier och vetenskaplig evidens.
4.2.2 Handlingsutrymme
Handlingsutrymme kan enligt Svensson et al. (2008) beskrivas som det spelrum
socialarbetaren har att förhålla sig till i sitt arbete, vilket styrs av organisationens normer och regler såväl som lagstiftningen. En organisation kan bedrivas i offentlig, privat eller ideell regi. För att socialarbetaren ska kunna bedöma vad hen har att förhålla sig till i sitt arbete är det av yttersta vikt att socialarbetaren även innehar professionell kunskap och kompetens inom sin profession. Vidare poängterar författarna att faktorer hos socialarbetaren och klienten såväl som interaktionen mellan dessa också har en påverkan på handlingsutrymmet. En klient som har mer kunskap om sin situation och om socialarbetarens roll har möjlighet att ha större inflytande över sin situation än en klient som inte har det. Även aspekter i form av normativa och moraliska sådana kan påverka handlingsutrymmet på olika sätt.
Handlingsutrymmet skapas alltså genom en kombination av många olika faktorer i
kombination med varandra. Ett mindre handlingsutrymme innebär att socialarbetaren i större utsträckning är styrd av organisationen, vilket lämnar mindre utrymme för socialarbetaren att agera efter sin profession (a.a.). Ett större handlingsutrymme innebär istället att
socialarbetaren i lägre utsträckning styrs av organisationen och därmed har större möjlighet att använda sig av sin profession och erfarenhet i sitt arbete med klienter.
7
4.2.3 Relationsskapande
Det sociala arbetet kan ses som en relationsskapande praktik utifrån det faktum att det utförs av professionella tillsammans med de individer som berörs av det aktuella problemet
(Aronsson, 2018). Relationen mellan individen och den professionella kan tänkas utgöra kärnan i det sociala arbetet. Detta genom att dessa individer tillsammans agerar i ett
mellanmänskligt möte för att kunna ta itu med problematiska situationer. För att det sociala arbetet mellan individerna ska bli framgångsrikt krävs det att en dialog skapas samt att en bärande relation vidmakthålls. Detta handlar inte om att den enskilda professionella socionomen har en generell förmåga att skapa goda relationer, utan snarare om en
professionell förmåga gällande relationsskapande kompetens. Framförallt handlar det om en socioemotionell kompetens, vilket kan förklaras som en förmåga att anpassa sig och finna gemenskap i sociala sammanhang samtidigt som det är en förmåga att känna igen, hantera och reglera känslor. Den socioemotionella förmågan innebär därmed att kunna hantera olika sociala och relationella situationer och att även kunna hantera de egna och andras känslor, som situationen framkallar (a.a.). För en socialarbetare handlar det om att kunna skapa relationer med andra individer samt förmågan att samverka och att föra samtal på både individnivå och gruppnivå. Det krävs också en förmåga att kunna lösa konflikter samt att kunna knyta sociala kontakter i syfte att uppnå både gemensamma som individuella syften och mål. Avslutningsvis bör en socialarbetare ha en rad olika kompetenser för att kunna vara framgångsrik inom yrket, men den grundläggande kompetensen är relationskompetensen. Detta på grund av att den behövs för att skapa ett förtroende hos den andre individen samt för att kunna samtala med enskilda personer och grupper (a.a.).
5. Metod
I följande avsnitt presenteras studiens metod med litteraturanskaffning, datainsamlingsmetod, urvalsmetod samt studiens tillförlitlighet och den tematiska analys som använts.
5.1 Litteraturanskaffning
Vid inläsning av ämnet och för att söka efter tidigare forskning kring detta har ett antal litteratursökningar genomförts. I och med att ämnet som valts till denna studie är ett
högaktuellt, nytt och pågående ämne finns det inte, så vitt författarna till denna studie hittar, någon tidigare forskning kring just skolkuratorers arbetssätt under coronapandemin. Utöver de sökorden som redogörs för nedan har även sökorden ”crises” och ”pandemic” samt ”corona” och ”covid-19” används i olika konstellationer tillsammans med nedanstående sökord. Dock hittades inte tidigare forskning gällande kriser eller pandemier i relation till just skolkuratorer och därav valdes inte artiklar ur dessa sökningar. Litteratursökningarna har därav istället syftat till att finna bakgrundsinformation kring skolkuratorer, deras ordinarie arbetssätt och elevernas mående i skolan på en generell nivå. För att hitta vetenskapliga forskningsartiklar har databaserna Social Service Abstract, Google schoolar, Academic Search Elite samt Örebro Universitets databas Primo använts. Vid sökning i Social Service Abstract användes sökorden ”school counselor*” AND ”mental health*” AND ”youth*”. I databasen Primo lades även sökordet ”job description*” till. Vid sökning i Academic Search Elite användes sökorden “youth*” AND “school*” AND “socialisation*”. I databasen Google Schoolar användes sökorden ”school counselor*” AND “mental health*”. Vidare har sökningarna innehållit inkluderings- och exkluderingskriterier där kriterierna inneburit att artiklarna skulle vara vetenskapligt granskade och att artiklarna skulle finnas i fulltext. Vidare filtrerades även sökningen på årtal där årtalen 2000-2020 valdes, detta för att författarna ansåg att artiklar som är mer än 20 år gamla inte är aktuella i relation till pågående coronapandemi. Vad gäller språk
8
begränsades sökningen till att enbart innefatta artiklar som var skrivna på svenska och engelska, detta eftersom det är de språk som författarna behärskar i tal och skrift. 5.2 Urvalsmetod
Urvalsprocessen till denna studie baseras på en blandning av det ändamålsenliga urvalet och ett bekvämlighetsurval. Bekvämlighetsurvalet består av att forskaren väljer det urval som är närmast till hands och det som är passande för studien (Bryman, 2011). Utifrån detta urval har forskningsdeltagarna valts på grund av deras arbetsplats geografiska läge. Detta på grund av författarnas egen geografiska utgångspunkt, då det skulle vara enkelt att arrangera ett fysiskt möte om möjligt. Det ändamålsenliga urvalet grundar sig i att forskaren väljer
forskningsdeltagare utifrån deras kunskap eller erfarenhet (a.a.). I denna studie har forskningsdeltagarna valts utifrån deras erfarenhet som skolkuratorer samt kunskap inom ämnet. De inkluderingskrav som använts i urvalsprocessen innefattas av att
forskningsdeltagarna arbetar som skolkurator och har gjort det på den aktuella arbetsplatsen i minst ett år samt att de har en socionomexamen eller annan likvärdig utbildning. Vidare har ingen vikt lagts vid forskningsdeltagarnas ålder eller kön då detta inte anses ha någon
betydelse för studien eller för studiens syfte. Forskningsdeltagarna har därmed haft olika kön och varit i olika åldrar. Forskningsdeltagarna kontaktades via mail utifrån information som hittats på valda gymnasieskolors hemsidor. Under urvalsprocessen kontaktades och
tillfrågades 15 potentiella forskningsdeltagare om att delta i studien och av dessa var det sex skolkuratorer som deltog i studien. Samtliga skolkuratorer arbetar på gymnasieskolor och har en blandad arbetslivserfarenhet. Tre av skolkuratorerna arbetar i en stor stad i mellansverige, medan två av skolkuratorerna arbetar i en medelstor stad i mellansverige och en skolkurator arbetar i en mindre stad i mellansverige. Samtliga skolor har varierande antal elever och olika profiler. Forskningsdeltagarna gavs information om studiens syfte under första mailkontakten och när de slutgiltiga sex personerna bekräftat sitt deltagande fick de en informationsblankett samt samtyckesblankett skickat till sig (se bilaga 3).
5.3 Datainsamlingsmetod
Syftet med denna studie är att undersöka skolkuratorers upplevelse kring huruvida deras arbetssätt har förändrats till följd av coronapandemin samt hur detta har påverkat relationerna till eleverna. För att undersöka detta har som tidigare nämnt sex kvalitativa intervjuer använts som datainsamlingsmetod, vilket anses vara ett lämpligt antal intervjupersoner sett till
studiens omfattning. Den insamlade data tar utgångspunkt i studiens syfte och de tre forskningsfrågorna. Enligt Kvale och Brinkmann (2014) syftar kvalitativa
forskningsintervjuer till att försöka förstå världen ur forskningsdeltagarnas synvinkel.
Fördelar med kvalitativa intervjuer är att de ger ett djup och detaljer som lättare kan bidra till en helhetsbild av en situation eller ett ämne och därmed också en djupare förståelse (a.a.). Kvalitativa intervjuer tenderar även att ha en hög svarsfrekvens, och den personliga kontakten som uppstår med forskningsdeltagaren underlättar oftast för både den som intervjuar och den som blir intervjuad. Nackdelar skulle kunna vara att studien inte går att generalisera på grund av dess mindre urval samt risken för att författaren skulle kunna påverka forskningsdeltagaren i det personliga mötet (a.a.). Intervjuerna till denna studie har spelats in för att underlätta sammanställningen av materialet vid senare tillfälle. Inför intervjuerna utformades en semistrukturerad intervjuguide (se bilaga 1). Syftet med det är att intervjupersonerna själva ska ges utrymme att prata fritt. En semistrukturerad intervjuguide kan beskrivas som en översikt av de ämnen som författaren avser att diskutera och möjliga frågor till dessa ämnen (a.a.).
9
Vidare ger semistrukturerade intervjuer möjlighet till uppföljningsfrågor, beroende på vad intervjupersonen berättar (Bryman, 2011). Möjligheten att ställa uppföljningsfrågor är något som anses vara nödvändigt utifrån att författarna till denna studie är ute efter
forskningsdeltagarnas syn på och upplevelse av verkligheten. Det är därför av vikt att kunna ställa följdfrågor utefter vad forskningsdeltagarna svarar, vilket kan tänkas inte hade varit möjligt på samma sätt med en helstrukturerad intervjuguide. Intervjuguiden har innan genomförandet av intervjuerna testats genom två pilotstudier där författarna till studien har fått möjlighet att få feedback på intervjufrågorna för att se huruvida dessa uppfattas på det sätt som det var tänkt. Pilotstudierna har inte inkluderats i det empiriska materialet. Efter att pilotstudierna hade genomförts samt att författarna hade fått feedback tillkom en fråga. Pilotstudierna gav även författarna möjlighet att se hur lång tid intervjuerna tog samt vilka följdfrågor som det skulle kunna finnas behov av att ställa under intervjuerna.
På grund av rådande coronapandemi kunde inte intervjuerna genomföras via ett fysiskt möte så som författarna till denna studie hade önskat. Intervjuerna genomfördes istället via den digitala plattformen Zoom. Intervjuerna genomfördes med både ljud och bild men spelades endast in med ljud, vilket forskningsdeltagarna fick information om innan intervjuerna. Inspelningen skedde med hjälp av ljudutrustning som Örebro Universitet tillhandahöll. Anledningen till att intervjuerna genomfördes med hjälp av bild var på grund av möjligheten att se forskningsdeltagarnas ansiktsuttryck och kroppsspråk samt deras respons på de frågor som ställdes, vilket i sin tur skulle kunna leda till en ökad förståelse för deras svar. Båda författarna till studien närvarade vid samtliga sex intervjuer och var och en av författarna ansvarade för de tre intervjuerna som genomfördes med de tre forskningsdeltagare som de själva kontaktat. En författare åt gången genomförde alltså intervjun, medan den andra författaren fanns med i bakgrunden och mestadels intog en lyssnande position i syfte att kunna ställa eventuella kompletterande frågor under slutet av intervjun, samt för att finnas till hands ifall teknikstrul eller dylikt skulle ske.
5.4 Analysmetod
Den analysmetod som kommer att användas är tematisk analys. Enligt Bryman (2011) är tematisk analys en av de vanligast förekommande metoderna avseende analys av kvalitativt datamaterial. Tematisk analys kan beskrivas som en del av den narrativa analysen där fokus läggs på vad som sägs istället för hur det sägs. Tematisk analys tar utgångspunkt i att
organisera data, vilket görs genom att centrala ämnen respektive subteman identifieras genom att aktuella data kategoriseras i centrala teman. På så vis bildas en struktur avseende
identifierade teman (a.a.). Med grund i att den föreliggande studien har en hermeneutisk ansats, där fokus ligger på hur skolkuratorer upplever sitt arbetssätt, anses den tematiska analysen vara den mest relevanta metoden. Detta utifrån att den tematiska analysen, som tidigare nämnt, fokuserar på vad som sägs i en intervju.
Som ett första led i analysen har det insamlade materialet sparats ner på en ljudfil på författarnas lösenordsskyddade datorer som förvaras i hemmet. Därefter har texterna transkriberats. De sex transkriberingarna har sedan lästs igenom av båda författarna
upprepade gånger. Detta för att den tematiska analysen handlar om att identifiera teman och subteman. När teman och subteman har hittats i texten har dessa markerats med
överstrykningspenna i olika färger samt att stödord har skrivits ner gällande de större fynden i texten. När detta var avklarat valde författarna att diskutera varje transkriberad text för sig i syfte att se om liknande teman upptäckts, vilket det i de flesta fallen gjort. Detta resulterade först i fyra huvudteman med cirka sex till elva subteman som skrevs in i en matris. Efter vidare analys och diskussion sågs de ursprungliga frågeställningarna över och gjordes om i
10
enlighet med de tre huvudteman som framkommit genom den tematiska analysen. Tillhörande till de tre huvudtemana framkom även sex till tio subteman (se bilaga 2). Dessa huvudteman presenteras som huvudrubriken i resultatet nedan och de subteman som har analyserats fram har istället parats ihop och resulterat i två till tre underrubriker som då består av ett eller flera subteman.
5.5 Studiens tillförlitlighet
För att beskriva i vilken utsträckning en studie faktiskt undersöker det som den avser att undersöka används begreppet validitet (Bryman, 2011). Även begreppet reliabilitet är av vikt för att kunna bedöma en studie och detta begrepp syftar till huruvida studien blir densamma om den genomförs på nytt, eller om den påverkats av slumpmässiga företeelser. Bryman (2011) beskriver dock hur forskare ställer sig kritiska gentemot just begreppet validitet och reliabilitet i relation till kvalitativa studier och att de istället använder sig av begreppet
tillförlitlighet. Tillförlitlighet är i sin tur indelad i följande fyra kategorier: trovärdighet,
överförbarhet, pålitlighet och en möjlighet att styrka och konfirmera. Trovärdigheten i en studie handlar om intern validitet, vilket handlar om att forskaren rapporterar det resultatet till forskningsdeltagarna så att de kan få bekräfta att forskaren uppfattat dem på ett korrekt sätt. Överförbarheten kan beskrivas som den externa validiteten och handlar om att beskriva studien så utförligt som möjligt för att andra forskare själva får göra bedömningen gällande huruvida studiens resultat är överförbara till andra miljöer eller inte. Pålitligheten kan liknas vid reliabilitet och innefattar då att studien uppvisar en fullständig redogörelse för alla faser av forskningsprocessen. Möjlighet att styrka och konfirmera kan liknas vid objektivitet och handlar om att forskaren inte medvetet har låtit personliga värderingar eller liknande påverka slutsatserna i undersökningen (a.a.).
För att uppnå trovärdighet i studien har studiens resultat skickats till samtliga
forskningsdeltagare i slutet av sammanställandet av studien för att stämma av att författarna till studien har uppfattat dem korrekt. Likaså kommer studien att vara tillgänglig för samtliga forskningsdeltagare efter publiceringen. Gällande överförbarheten och pålitligheten har författarna till denna studie försökt att beskriva och presentera varje steg i
forskningsprocessen för att på så sätt kunna vara transparenta och ärliga i sin forskning. Ytterligare försök till att öka överförbarheten och pålitligheten är att resultatet har presenterats med hjälp av citat från forskningsdeltagarna och inte enbart författarnas egenformulerade meningar. För att öka objektiviteten i studien har författarna försökt ha en medvetenhet gällande risken att låta egna värderingar påverka resultatet. Författarna är medvetna gällande det faktum att ämnet har valts utifrån eget intresse samt det faktum att den tematiska analysen som genomförts ger stort utrymme för egna tolkningar.
6. Etiska överväganden
Vetenskapsrådet (2002) beskriver hur forskning är både nödvändigt och viktigt för såväl individens som för samhällets utveckling. Samhället och dess invånare kan därmed också ställa krav på den forskning som bedrivs; forskningskravet, vilket innebär att forskningen som bedrivs är av hög kvalitet och inriktar sig på väsentliga frågor. Vidare har även samhällets invånare ett ytterligare berättigat krav, individskyddskravet. Detta handlar om att individer bör skyddas mot otillbörlig insyn i deras livsförhållanden, att de ej får utsättas för psykisk eller fysiska skada, förödmjukelse eller kränkning. Individskyddskravet och forskningskravet behöver alltid vägas mot varandra och forskaren bör alltid försöka ställa riskerna mot nyttan med studien (a.a.).
11
I denna studie ser författarna hur nyttan med studien överstiger riskerna med studien samtidigt som det tas hänsyn till både forskningskravet och individskyddskravet. Gällande
forskningskravet anses denna studie hålla en god kvalitet samt att den inriktar sig på en väsentlig och aktuell fråga inom det sociala arbetet. Gällande individskyddskravet kommer forskningsdeltagarnas fysiska hälsa eller säkerhet inte att riskeras då studiens syfte inte relaterar till detta. Det skulle dock kunna tänkas att deltagarnas integritet skulle kunna
påverkas under studiens gång så till vida att de frågor som ställs under intervjun skulle kunna missuppfattas eller tolkas på fel sätt i relation till avsikten, alternativt att forskningsdeltagaren av någon anledning skulle kunna känna sig ifrågasatt i sin profession. Detta skulle kunna utgöra en risk för att forskningsdeltagaren tar illa upp och antingen väljer att inte fullfölja sin medverkan alternativt att denne fortsätter sin medverkan men då med risk för skadad
integritet. Vidare skulle det även kunna tänkas att forskningsdeltagarens yrkesliv skulle kunna påverkas efter att studien publicerats om det visar sig att det som deltagaren ger uttryck för inte delas av majoriteten av yrkeskåren. Detta skulle kunna leda till att deltagaren känner osäkerhet inför sin yrkesroll. För att dessa risker ska förminskas kommer flera pilotintervjuer att genomföras i syfte att undersöka huruvida intervjufrågorna kan uppfattas stötande eller misstolkas. Vidare kan det tänkas att den nytta som studien kan bidra med till både samhälle och enskilda individer överstiger de risker som finns med den. Dels kommer
forskningsdeltagarna att få möjlighet att reflektera över sitt arbetssätt på ett sätt som det troligtvis inte finns tid till i den vanliga yrkesvardagen. Dels kommer forskningsdeltagarna och övriga individer som tar del av studien att få en inblick i hur skolkuratorer har arbetat och arbetar under coronapandemin. Detta skulle kunna ge inspiration till andra kuratorer och övrig personal inom exempelvis socialt arbete i deras yrkesvardag. Det kan även tänkas att studien kan bidra till en ökad förståelse för hur coronapandemin och den digitala undervisningen har påverkat eleverna och deras psykiska mående. Detta är något som kan användas för att skapa riktlinjer för ett agerande vid en eventuellt kommande skolnedstängning och hur den kan utformas på bästa sätt.
I övrigt brukar individskyddskravet konkretiseras ner i fyra allmänna huvudkrav, vilka är som följer: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002). Informationskravet innebär att forskningsdeltagaren ska informeras om syftet med studien. Samtyckeskravet handlar om att forskningsdeltagaren själv bestämmer över sin rätt att medverka i studien. Konfidentialitetskravet redogör för att
forskningsdeltagarna ska ges största möjliga konfidentialitet och att deras personuppgifter ska förvaras på ett sådant sätt att utomstående ej kan ta del av dem. Avslutningsvis handlar nyttjandekravet om hur informationen som getts av forskningsdeltagarna endast får användas för forskningsändamålet. De två första kraven anses vara uppfyllda då forskningsdeltagarna i början av sin medverkan gavs information om studiens syfte via en informationsblankett. De fick även skriva under en samtyckesblankett där de fick information om att de har rätt att avbryta sin medverkan när som helst. Konfidentialitetskravet anses vara uppfyllt då personuppgifter har förvarats på författarnas datorer i det egna hemmet där utomstående ej kan ta del av dem och samtliga uppgifterna kommer att raderas så snart som studien är godkänd och publicerad. Även nyttjandekravet har uppfyllts då informationen i form av de inspelade intervjuerna och transkriberingarna endast har använts till studien.
7. Resultat och analys
Nedan redovisas det resultat som framkommit av de genomförda intervjuerna med de sex skolkuratorerna. Skolkuratorerna kommer utan inbördes ordning att refereras till som
skolkurator 1-6. Resultaten kommer att redovisas i enlighet med studiens frågeställningar och
12
Coronapandemins effekter på arbetssättet, Relationen mellan skolkuratorerna och eleverna
samt Coronapandemins effekter på elevernas psykiska mående. I anslutning till respektive resultatdel redovisas även en analys kopplad till det teoretiska ramverket i form av de tre tidigare presenterade begreppen.
7.1 Coronapandemins effekt på skolkuratorernas arbetssätt
Samtliga skolkuratorer var överens om att coronapandemin har påverkat deras arbetssätt på ett eller annat sätt och att förändringarna är av både positivt och negativt slag. Från och med den 18 mars 2020 och fram till och med skolavslutningen i juni studerade samtliga elever på gymnasieskolor i hela Sverige på distans, vilket var ett nationellt beslut som
Folkhälsomyndigheten tog. Distansundervisningen innebar att skolkuratorerna genast
behövde tänka om och anpassa sitt arbete efter de nya direktiven och restriktionerna. Flera av respondenterna berättade hur det var en prövning att byta rutiner och att ställa om till ett mer digitaliserat arbetssätt och hur detta krävde en hel del tålamod. Andra beskrev det som en mindre övergång som inte påverkat dem avsevärt. Vidare framhöll skolkuratorerna att
skolorna till viss del har fortsatt med distansundervisning under höstterminen och att eleverna ibland har turats om att befinna sig på skolan i syfte att inte för många elever ska befinna sig i skolan samtidigt. Vissa skolor har jobbat med rullande schema där eleverna i de olika
årskurserna inte har befunnit sig på skolan samtidigt och andra har haft några dagar i veckan då vissa av årskurserna haft distansundervisning. Några av skolkuratorerna beskrev även hur det har funnits elever som av olika orsaker inte har kunnat genomföra distansundervisningen, vilket lett till att de då har fått befinna sig på skolan för att kunna ta del av undervisningen på plats istället.
7.1.1 Förändrad arbetsbelastning och åtgärdande arbetssätt
Även om skolkuratorerna var överens om att arbetssättet hade påverkats utifrån att de numera bedrev större delen av sitt arbete via digitala plattformar var de ändå oeniga gällande hur deras arbetsbelastning har förändrats på grund av coronapandemin. Någon menade att arbetsbelastningen var densamma som tidigare medan en annan skolkurator menade att arbetsbelastningen minskade i början för att sedan öka när både skolkuratorer och elever hade vant sig vid de nya arbetssätten. De andra kuratorerna uppgav att arbetsbelastningen minskade till följd av att elevernas undervisning bedrevs på distans. Det var även många av
skolkuratorerna som påpekade att de hanterar färre konflikter och kränkningsärenden utifrån att det helt enkelt inte har funnits elever på plats på skolorna. Detta har gjort att deras
arbetsbelastning har minskat utifrån det hänseendet.
Ja, till en början i våras när vi stängde då visste vi inte hur det skulle bli överhuvudtaget och… det enda man gjorde var att prata om det här liksom. Då gick ju arbetsbelastningen ner jättemycket. Vi hade inga elever här..(...) Vi jobbar ju liksom också med konflikter och kränkningar och sånt och det.. har inte varit särskilt mycket via nätet. Men det var ju mycket mer när de träffades fysiskt. Inga sådana grejer har vi jobbat med. Det har inte varit några konflikter på skolan. Så under hela våren har arbetsbelastningen varit mycket mindre för oss kuratorer. - Skolkurator 1
Näe, jag tycker att jag hade fullt upp och jag har fullt upp. Så jag tycker inte att det har förändrats faktiskt. -
Skolkurator 6
Vidare uppgav fyra av sex skolkuratorer att de kände någon form av osäkerhet eller oro inför att något inte skulle fungera som det var tänkt i början av deras förändrade arbetssätt, och hur detta påverkade deras arbetssätt negativt. Det som nämndes var tekniska missöden när
skolorna införde det digitaliserade arbetssättet så som att de digitala samtalen med eleverna bröts, eller att kollegor sinsemellan hade svårt att veta hur de olika digitala verktygen fungerade. En annan skolkurator nämnde att hen upplevde det svårt att arbeta hemifrån utan
13
de hjälpmedel som denne är van vid att använda, såsom skrivare. Vidare är det några av kuratorerna som diskuterade osäkerheten gällande sekretessen gentemot eleverna som nu blev annorlunda på grund av att de arbetade via ett digitalt forum.
(...) Det är inte alltid som tekniken fungerar heller, och det kan jag tycka är superfrustrerande. Jag hade ett samtal med en elev igår och jag hann inte mer än att säga hej och så dog mitt internet och så får man liksom försöka lösa det. Och så man vill ju samtidigt ha den där relationen med dem så de ska kunna känna sig trygga. Men du vet, det blir inte alltså så när skärmen fryser sig eller de hör inte vad jag säger. Alltså det blir ju en svårighet i det. - Skolkurator 2
Men vi var inte så bra på Teams i våras, tycker jag, eller tycker väl alla. Det var mycket mera ostrukturerat och vi visste inte riktigt hur vi skulle göra. Och det var skitmycket juridiska frågor. Får vi ens använda Teams? (...) Jätterörigt, för det handlar inte bara om, jag trycker på den här knappen och så fungerar samtalet. Vi behöver ju prata med jurister. Vad har jag som kurator rätt att säga för att jag har sekretess. Nu behöver jag inte bara tänka på min vanliga sekretess utan även sekretessen över Teams. Det är ju lite rörigt. - Skolkurator 2 Några av skolkuratorerna poängterade även att de inte har haft möjlighet att gå ut och
presentera sig i de nya klasserna denna hösttermin och att de inte heller har kunnat bedriva de föreläsningar som de ibland erbjuder om exempelvis stress och psykisk ohälsa. Även detta är en faktor som minskat deras arbetsbelastning. En av skolkuratorerna nämnde även att hen finner det svårt att arbeta förebyggande och främjande till följd av coronapandemin. Hen har istället enbart arbetat åtgärdande. Hen beskrev hur hen gärna fortsätter med ett digitalt arbetssätt till viss del, men att hen vill återgå till att arbeta främjande. Hen nämnde hur de på skolan exempelvis har något som heter meditativt måleri, vilket handlar om att skapa en lugn miljö för eleverna med teer och lugn musik dit de får komma för att måla och slappna av. På grund av coronapandemin är denna aktivitet inte tillgänglig för närvarande. Detta är något som även en av de andra skolkuratorerna diskuterade på ett liknande sätt fastän hen inte nämnde just begreppet förebyggande och främjande. Hen reflekterade över att de har varit tvungna att ställa in en dansklass som denne har ansvarat över utanför lektionstid och beskrev lite skämtsamt hur detta är den största förändringen som coronapandemin har medfört.
Ytterligare en kurator tryckte på att skolan är en hälsofrämjande och förebyggande miljö och att detta till stor del beror på att eleverna får möjlighet att träffa många vuxna som kan agera förebilder samt att eleverna får befinna sig i en stimulerande och lärande miljö. Detta har ryckts undan på grund av coronapandemin och skolkuratorn menade att denna miljö inte kan ersättas av den digitala miljön som skolkuratorerna och eleverna befinner sig i nu.
7.1.2 Digitaliseringens fördelar – ett framtida arbetssätt
Alla sex skolkuratorer var eniga om att det digitala arbetssättet har effektiviserat arbetet, i synnerhet vad gäller arbetsmöten med kollegorna. Många av kuratorerna betonade att det finns fler vinster med att ha digitala möten med arbetskollegor, Socialtjänst, andra
myndigheter och så vidare, än vad det finns nackdelar. Fler av skolkuratorerna uttryckte även att de digitala samtalen med eleverna tenderade att bli kortare än de fysiska samtalen, vilket lett till att skolkuratorerna getts möjlighet att genomföra fler samtal per dag. Detta uppfattades också som en positiv effektivisering av deras arbetssätt. Några av skolkuratorerna beskrev också hur en annan fördel med digitala möten är att dessa kan genomföras även om en elev, skolkurator eller övrig medarbetare är sjuk eller är i behov av att vara hemma på grund av exempelvis vård av barn. Samtalet behöver då inte skjutas upp tills dess att personen i fråga är frisk eller tillbaka på jobbet eller i skolan. En av skolkuratorerna uttryckte följande gällande effektiviteten med digitala möten:
Det är ju ganska effektivt också med digitala möten (…) Till exempel åka på något BUP-möte i XX. Det är ju liksom en halv dag som går för att man ska ta sig dit, infinnas där och sedan åka hem. Det är inte särskilt
14 effektivt och det är inte heller särskilt bra för miljön. Sen kan jag ju aldrig tycka att ett digitalt möte ersätter ett fysiskt möte men ändå så tycker jag att man ibland skulle kunna byta ut en del fysiska möten. - Skolkurator 1
Vidare är skolkuratorerna eniga om att det digitala arbetssättet med samtal online eller via telefon med både elever och kollegor är något som de ser som ett framtida arbetssätt till viss del och något som de kommer att bära med sig från coronapandemin. Skolkuratorerna är dock noga med att understryka att ett digitalt samtal aldrig kan ersätta ett fysiskt stödsamtal och att detta oftast är bäst för både elev och skolkurator.
Så att det tyckte jag var bra, men jag måste säga att. Absolut att alternera med telefonsamtal eller sådär, men IRL-mötet är jättejätteviktigt. - Skolkurator 6
7.1.3 Analys
Sammanfattningsvis gällande coronapandemins effekt på skolkuratorernas arbetssätt framgår det att skolkuratorerna själva huvudsakligen la vikt vid två punkter. De pratade om ett
förändrat arbetssätt och resultatet visar att vissa av dem upplevde distansundervisningen och de nya rutinerna lite mer utmanande än vad andra skolkuratorer gjorde. Skolkuratorerna pratade även om hur distansundervisningen och det digitaliserade arbetssättet har fört med sig fördelar som skolkuratorerna tror sig kunna använda sig av i sitt framtida arbetssätt.
Gällande det förändrade arbetssättet och att ta sig an nya arbetsuppgifter skulle detta kunna förstås med hjälp av begreppet profession. Profession kan tänkas bestå av en blandning av explicit och implicit kunskap, det vill säga vetenskap och beprövad erfarenhet (Brante et al., 2015). I och med det nya arbetssättet som följt av distansundervisningen, kan det tänkas att skolkuratorerna inte längre hade den implicita kunskapen som grundar sig i praktisk kunskap och beprövad erfarenhet. I deras ordinarie arbetssätt hade de en beprövad erfarenhet utifrån att de var vana vid just det arbetssättet och arbetat så under en längre tid. Detta kan ses som att de hade en implicit kunskap inom området. Nu ställdes de istället inför nya problem som de inte tidigare varit vana vid så som hur de skulle lösa juridiska frågor som sekretess via digitala plattformar. Det skulle då kunna tänkas att de inte längre kunde använda sig utav sin implicita kunskap utan nu befann sig på okänd mark. Detta kan tänkas ha påverkat deras profession under den kortare perioden som det krävs för att det nya arbetssättet ska omvandlas till implicit och explicit kunskap. Även de fördelarna som skolkuratorerna upplevde med digitaliseringen skulle kunna förklaras genom professionens beprövade erfarenhet/implicita kunskap. Det skulle kunna tänkas att ett digitaliserat arbetssätt var något som skolkuratorerna inte tidigare reflekterat över med anledning av att de tidigare inte använt sig av det. Efter att skolkuratorerna nu har använt sig av det digitala arbetssättet under en längre period, skulle detta arbetssätt kunna anses vara beprövat och klassas som en del av deras implicita kunskap. Det skulle till och med kunna vara så att de kan tänka sig att detta arbetssätt nu till viss del kan ingå i deras ordinarie arbetssätt.
Vidare poängterade många av skolkuratorerna att deras arbetssätt har förändrats då de tidigare varit vana vid att få möjlighet att presentera sig själva för de nya eleverna på skolan och hur det kändes konstigt att inte göra det. Skolkuratorerna beskrev att en konsekvens av detta är att de inte lärt känna dessa elever i samma utsträckning som de normalt sett brukar göra. Detta skulle kunna ses i relation till hur Flygare (2018) beskriver att det sociala arbetet till stor del är en relationsskapande profession som inriktar sig på att lösa andra individers problem. En del av skolkuratorernas många arbetsuppgifter skulle alltså, utifrån ett relationsskapande perspektiv kunna tänkas inrikta sig på att finnas till hands för eleverna och erbjuda stöd och guidning i syfte att lösa några av deras problem. Många av skolkuratorerna beskriver själva hur relationsskapande har varit svårt utifrån det faktum att de inte träffar eleverna fysiskt.
15
Detta skulle alltså kunna tänkas påverka kuratorernas möjlighet till att skapa de band som krävs för att kunna gå in i en hjälpande roll och eventuellt kunna bistå med lösningar till elevernas problem. Detta påverkar då skolkuratorernas arbetssätt på ett negativt sätt.
Även begreppet handlingsutrymme skulle kunna användas för att förklara skolkuratorernas förändrade arbetssätt. Handlingsutrymme innefattar det spelrum socialarbetaren har att förhålla sig till i sitt arbete, vilket styrs av organisationens normer och regler såväl som lagstiftningen (Svensson et al, 2008). Det skulle kunna tänkas att skolkuratorernas
handlingsutrymme begränsades när distansundervisningen trädde i kraft med anledning av att skolkuratorerna då inte var medvetna om hur de digitala samtalen påverkades av exempelvis lagstiftningen. Några av skolkuratorerna påpekade hur de kände en osäkerhet inför de juridiska frågorna avseende vad som var tillåtet att samtala om i de digitala samtalen med eleverna. En annan aspekt som skulle kunnat påverka skolkuratorernas handlingsutrymme har att göra med skolkuratorernas begränsade erfarenhet avseende hur de digitala medlen skulle användas för att genomföra elevsamtal. Svensson et al. (2008) benämner att ett mindre handlingsutrymme innebär att socialarbetaren i större utsträckning är styrd av organisationen. Det skulle kunna uppfattas som att den första perioden under distansundervisningen ledde till att skolkuratorerna hade ett litet handlingsutrymme med anledning av att skolkuratorerna i stor utsträckning var styrd av skolan som organisation. Detta utifrån att det nya arbetssättet inte var utarbetat och valt av skolkuratorerna själva.
7.2 Relationen mellan skolkurator och elever
Gemensamt för samtliga skolkuratorer var att de ansåg att coronapandemin påverkat
relationen mellan dem och skolans elever. Enligt skolkuratorerna har relationen påverkats till följd av olika aspekter såsom exempelvis digitaliseringen och distansundervisningen, deras tillgänglighet till eleverna, det nya arbetssättet och deras brist på synlighet för
eleverna. Något som flera av skolkuratorerna framställde som positivt i relationerna, är den ökade effektiviteten med anledning av att de digitala samtalen ofta genomförs snabbare än de fysiska.
7.2.1 Relationer digitalt och att skapa nya relationer
Den övervägande delen av skolkuratorerna uppgav att det var relationen till de nya eleverna på skolan, det vill säga de elever som började årskurs ett på gymnasiet under hösten 2020, som påverkats mest av det förändrade arbetssättet. Den främsta anledningen till det uppgavs bero på att elevhälsoteamet inte hade presenterat sig för respektive klass i årskurs ett under höstterminen, vilket medförde att skolkuratorerna varken kände till eller hade skapat en relation till de flesta av de nya eleverna. Orsaken till att elevhälsoteamet inte hade presenterat sig för de nya klasserna hade att göra med coronapandemin och de medföljande
restriktionerna. Vidare beskrev en av skolkuratorerna hur även redan etablerade relationer till eleverna påverkats av det digitala och det faktum att en stor del av ett samtal inte finns i det som sägs, utan att det återfinns i kroppsspråk och mimik. Skolkuratorn poängterade att hen i ett digitalt samtal går miste om de nyanser som hen vanligtvis skulle ha lagt märke till i ett fysiskt samtal. Vidare reflekterade skolkuratorn kring att mimik och kroppsspråk i synnerhet är viktigt när det är elever hen känner, detta då dessa faktorer leder till att hen under samtalet kan läsa av eleven. En annan skolkurator påpekade att det är en stor nackdel att skolkuratorn och eleven inte får direktkontakt vid det första samtalet och att detta kan påverka hela relationen. Ytterligare en skolkurator beskrev hur denne nästan känner sig stympad i sitt arbetssätt utifrån att denne har valt ett yrke som handlar om att träffa människor fysiskt när dessa är i behov av stöd. Hen hänvisade till att ett samtal är så mycket mer än enbart det som sägs med ord.
16 Jag kan ju se om jag ställer en fråga och att eleven blir obekväm, och flyttar på sig eller gör nån kroppsrörelse eller mimik eller ah… Man missar, jag upplever att jag missar nyanser. (....) mimiken är ju jätteviktig. Och framförallt när man känner eleven lite bättre så är det ju lätt att läsa av. - Skolkurator 6
7.2.2 Synlighet och tillgänglighet
Ett flertal av skolkuratorerna resonerade kring det faktum att distansundervisningen orsakat en informationsbrist, både vad gäller elevernas information om skolkuratorn och även vice versa. Informationsbristen grundar sig i att skolkuratorn inte längre är synlig på samma sätt som tidigare då skolkuratorn inte längre träffar eleverna spontant, så som i korridoren eller i matsalen, utan enbart under samtalen via Zoom, Teams eller per telefon.
Så när jag inte träffar elever, då försöker jag vara ute i korridorerna, (....) Eller jag sitter i matsalen och sådär ‘att jag ser dig, det här peppande genom en blick liksom härligt, jag ser att ni två hänger, kul’- Skolkurator 5 En skolkurator uppgav att hen är mer synlig för eleverna i årskurs ett än eleverna i årskurs två och tre med anledning av att eleverna i årskurs ett enbart undervisas i skolan och därmed befinner sig i skolan i större utsträckning än vad årskurs två och tre gör. I synnerhet tre av skolkuratorerna pratade om vikten av att vara synlig och att det är en medveten metod i deras ordinarie arbetssätt. Syftet med det är att eleverna ska veta vem eller vilka skolkuratorn eller skolkuratorerna är och att eleverna ska veta att det finns trygga vuxna som är närvarande och tillgängliga i skolmiljön. Vidare nämnde ett flertal av skolkuratorerna att relationen till eleverna ur ett annat perspektiv påverkats positivt på grund av att de upplevde att tillgängligheten ökat. Den ökade tillgängligheten grundar sig i att de digitala samtalen genomförs snabbare än de fysiska, vilket bidragit till en ökad effektivitet, då skolkuratorerna har möjlighet att genomföra flera samtal per dag än tidigare. De uttryckte även hur de blev mer tillgängliga utifrån att de på ett mer effektivt sätt kunde ta ett snabbt samtal när en elev hörde av sig istället för att boka in ett fysiskt möte längre fram.
7.2.3 Analys
Gällande relationen mellan skolkurator och elev läggs tonvikten främst på två punkter: svårigheten att skapa nya relationer digitalt samt skolkuratorernas tillgänglighet och synlighet för eleverna. Gällande att skapa nya relationer digitalt beskrev skolkuratorerna hur detta är problematiskt då det uppstår informationsbrist som grundar sig i att samtalen sker digitalt och att de involverade inte kan se varandras fulla kroppsspråk och mimik. Den digitala
interaktionen kan alltså betraktas påverka relationen mellan skolkurator och elev. I relation till detta beskriver Aronsson (2018) hur relationen mellan individen och den professionella kan tänkas utgöra själva kärnan i det sociala arbetet. Det skulle då kunna tänkas att det sociala arbetet blir mindre effektivt av det faktum att relationen mellan elev och skolkurator påverkas av det digitala samtalet. Med andra ord skulle det eventuellt kunna finnas risk för att det sociala arbetet inte kan utföras på ett förmånligt sätt på grund av att relationen inte skapas på ett framgångsrikt sätt på grund av digitaliseringen. Utifrån Aronssons (2018) ovanstående resonemang kan det alltså tänkas att själva grunden i det sociala arbetet, det vill säga, relationen mellan elev och skolkurator, inte har utvecklats på samma sätt som vid ett fysiskt möte. En följd av detta skulle därmed kunna tänkas vara att skolkuratorn utifrån
informationsbristen i det digitala samtalet inte har samma möjlighet att utföra det arbete som hen önskar göra, vilket såklart även påverkar eleven. Vidare beskriver Aronsson (a.a.) hur relationsskapande till stor del handlar om socioemotionell kompetens, vilket innebär en förmåga att anpassa sig i sociala sammanhang samtidigt som det är en förmåga att känna igen, hantera och att reglera känslor. Utifrån att det digitaliserade arbetssättet är nytt för
