Den svenska gymnasieskolans övergång till distans-
och fjärrundervisning under
covid-19-pandemin
Lärares uppfattningar om förändringar i skolans likvärdighet
Elise Andersson Pousár
Jennifer Lundvall
Samhällskunskap för ämneslärare 61-90 hp Institutionen för individ och samhälle
Arbetets art: Examensarbete 15 hp, Lärarprogrammet
Titel: Den svenska gymnasieskolans övergång till distans- och fjärrundervisning under covid-19-pandemin - lärares uppfattningar om förändringar i skolans likvärdighet
Engelsk titel: The Swedish Upper Secondary Schools’ transition to web-based educaiton during the covid-19-pandemic – teachers' experiences in changes in the school’s equality Sidantal: 37
Författare: Elise Andersson Pousár och Jennifer Lundvall Examinator: Pär Engström
Datum: November 2020
Sammanfattning
Bakgrund: I efterdyningarna av den hastiga övergång till distans- och fjärrstudier som genomfördes i de svenska gymnasieskolorna under våren 2020 kvarstod en stor mängd frågor som obesvarade. Tidigare studier fanns som visade att en planerad övergång kunde ha bra effekter på likvärdigheten, samtidigt som studier redan hade visat att den svenska skolan under detta synnerligen annorlunda tillfälle upplevt ett flertal problem. Vilken bild kan lärare bidra med? Vad för olikheter kunde kompenseras för på distans och vad önskar lärare att de hade möjlighet att göra med en mer långsiktig planering?
Syfte: Följande studie undersöker den övergång till distans- och fjärrundervisning de svenska gymnasieskolorna genomgått under våren år 2020, som följd av covid-19-pandemin. Studiens syfte är att undersöka lärares resonemang och föreställningar i relation till de effekter den hastiga övergången haft på utbildningens likvärdighet.
Metod: Då studien är menad att söka föreställningar och resonemang har samtalsintervjuer valts som metod, detta är en kvalitativ ansats som införlivades genom samtal med åtta lärare från olika kommuner, skolor och ämnesområden. De samtalsintervjuer som hölls var öppna och de gemensamma upplever som förekom kunde delas in i olika teman. Efterdsom det är lärarnas olika föreställningar som står i fokus har teorierna Bourdieus kapitalteori och ramfaktorteorin valts, dessa teorier bidrar med förklaringsmodeller som hjälper föreställningarna att kopplas till likvärdigheten på ett teoretiskt plan.
Resultat: Studien speglar en skola som på distans kräver en utförlig planering och budget för att bibehålla likvärdigheten. Trots att detta inte kunde ske under våren var det något som lärare beskrev som utmanande, men inte omöjligt att hantera. Deras upplevelser skildrade en skola där klassmarkörer synliggjordes mer än innan, där elevers förutsättningar att studera både förbättrades och försvårades beroende på tidigare förutsättningar och att den ”fysiska” närvaron var bättre trots att lärare såg svårigheter i att avgöra om eleverna var aktiva och mentalt närvarande. Det var även tydligt genom de resonemang som fördes att lärare aktivt sökte lösningar på de problem som uppenbarades, något som visar en stor vilja att minska skillnaderna i förutsättningar för att öka likvärdigheten.
Nyckelord: Distans- och fjärrundervisning, likvärdighet, covid-19, Bourdieus kapitalteori, Ramfaktorteorin
___________________________________________________________________________ Vi vill tacka alla fantastiska lärare som deltagit i denna studie! Tack för att ni valt att ställa upp, berätta och beskriva hur våren 2020 upplevdes av just er. Utan er hade denna studie inte varit möjlig. Vi vill även rikta ett stort tack till vår fantastiska handledare Kurt Wicke, som med stort engagemang och hängivenhet guidat oss i denna process.
Innehållsförteckning
Inledning ………... s. 1 Bakgrund……….………s.2 Definition av distans- och fjärrundervisning………...…….. s. 2 Definition av likvärdighetsbegreppet …...s. 2 Skolans riktlinjer gällande likvärdighet ……….……….………….. s. 3 Forskningsöversikt ……….……. s. 4 Beprövade distans- och fjärrundervisningstillfällen …... s. 4 Distans- och fjärrundervisning i samband med covid-19 …... s. 6 Syfte ………... s. 8 Teoretiska utgångspunkter ... s. 9 Bourdieus kapitalteori …... s. 9 Ramfaktorteorin …... s. 10 Metod ……….…………. s. 11 Datainsamlingsmetod …... s. 11 Undersökningsdeltagare (urval) …... s. 11 Etiska överväganden ... s. 12 Analysmetod ... s. 13 Tabell 1 ……….. s. 14 Resultat ……….….… s. 14 Tabell 2 …... s. 15 Tema 1 – Distans- och fjärr undervisning som klassmarkör ………..….……... s. 16 Tema 2 – Elevers olika förmågor i relation till egenansvar …... s. 18 Tema 3 – Närvaro i det digitala klassrummet …... s. 19 Tema 4 – Problemlösning som likvärdighetsstrategi …... s. 21 Diskussion ……….………..…... s. 24 Referenslista ……….……….. s. 32 Bilagor ..……….……….. s. 35 Bilaga 1 – Missivbrev ……….……… s. 35 Bilaga 2 – Intervjuguide ……….. s. 36
1
Inledning
Våren år 2020 blev inte som någon hade tänkt sig. Istället för den vanliga nalkande våren fylld med utomhusvistelser, den första grönskan och en tidig vårsol ställdes samhällets tillvaro på sin spets. Covid-19-viruset bröt ut och klassades snart som en global pandemi. Roos (2020) skriver att covid-19-virusets konsekvenser har varit enorma och påverkat sektorer som exempelvis världsekonomi, demokratiska fri- och rättigheter och sociala riktlinjer. I många fall tvingades samhällen göra avvägningar mellan en gemensam samhällsnytta och risken att bidra till ökad smittspridning.
En av dessa avvägningar som gjordes för att minska risken för ökad smittspridning var att de svenska gymnasieskolorna gick över till distans- och fjärrundervisning. Detta innebär att undervisningen övergår från fysiska träffar i skollokaler, till att ske via digitala kanaler och att lärare och elever numera bör bedriva undervisning hemifrån (UR, 2020). Den 17:e mars år 2020 gick svenska Folkhälsomyndigheten ut med rekommendationen att gymnasieskolorna – ihop med högre lärosäten, yrkeshögskolor och komvux – bör övergå till distans- och fjärrundervisning. Beslutet grundas enligt myndigheten på att bromsa smittspridningen i samhället, avlasta sjukvården och skydda de äldre (Folkhälsomyndigheten, mars 2020).
Under början av krisen ligger fokus på att vara handlingskraftig och hitta lösningar till akut problematik. Det finns vid den här tidpunkten hög acceptans för förändring av rutiner och vardag. Dock kommer svårigheter visa sig när det gäller att upprätthålla kvaliteten i undervisningen (Roos, 2020). Robert Olofsson, undervisningsråd på Skolverket, menar att skolan kan behöva stå ut med att utbildningsnivån inte uppnår samma kvalité som tidigare (UR, 2020). Att utbildningsnivån inte når upp till samma kvalitet kan ses som ett område för problematisering. Vad innebär en eventuell kvalitetsbrist för eleverna? Påverkas elever på olika sätt? Och hur arbetar lärarna med anpassningar? Denna problematisering ses som kärnan i denna uppsats.
Författarna till denna uppsats är två högskolestudenter. Under våren år 2020 övergick även våra studier till distans- och fjärrundervisning, vilket haft stora konsekvenser på faktorer så som studiemotivation, examinationsformer och krav på ny studiemiljö. Då vi själva studerar till ämneslärare på gymnasienivå finner vi här ett stort intresse mellan den distans- och fjärrundervisning vi själva tagit del av, och det yrke vi utbildar oss till. En nyfikenhet har väckts kring att undersöka hur lärare på gymnasienivå hanterat övergången, med fokus på likvärdighetsfrågan. Mot denna bakgrund har följande studie växt fram.
2
Bakgrund
Under följande rubrik presenteras två centrala begrepp samt skolans riktlinjer. Dessa aspekter är viktiga grundpelare för uppsatsens bakgrund och förklarar de delar som kommer att nämnas i diskussionen.
Definition av distans- och fjärrundervisning
Begreppen distans- och fjärrundervisning kan tyckas vara utbytbara – båda begreppen innebär att undervisning sker via digitala medel istället för i det fysiska klassrummet. Dock finns det vissa skillnader mellan de två. Genom distansundervisning är lärare och elev ofta åtskilda i både rum och tid, så kallad asynkron undervisning. Undervisningsformen utgår från att en uppgift ska göras på valfri tid för att sedan rapporteras in. Detta till skillnad från fjärrundervisning, där undervisningen och inlärandet sker samtidigt i realtid, så kallad synkron undervisning. Här är lärare och elev åtskilda i rum, men inte i tid. Den sistnämnda är alltså en mer interaktiv process än den förstnämnda (Skolverket, 2020). I Folkhälsomyndighetens rekommendation kan både distans- och/eller fjärrundervisning användas som metoder i det digitala klassrummet (Folkhälsomyndigheten, mars 2020).
Vid en övergång till distans- och/eller fjärrundervisning finns det en rad faktorer att ta hänsyn till, vilka tagits fram genom utvärdering av projekt där distansundervisning testats. Pettersson (2019) menar att en första faktor är en välfungerande skolorganisation som ger organisatoriskt stöd till den enskilde läraren. Högre nivåer så som rektorer och huvudmän, ihop med ett utökat kollegial, behöver samarbeta för att övergången ska fungera. En andra viktig faktor är att det krävs tydliga mål och strategier över vad som ska göras. Här krävs det att både tid och resurser avsätts för ändamålet. Författaren menar även att aktuell forskning visar att fjärrundervisning ofta kräver mer tid än vid fysisk undervisning i form av planering, samt för- och efterarbete. En tredje faktor som spelar roll för lyckad digital undervisning är tekniken. Det behöver finnas tillgång till både fungerande hårdvaror och mjukvaror. En sista faktor som krävs är en välplanerad budget. Både skolan och kommunen måste planera in ekonomiska förutsättningar för att undervisning via digitalisering ska fungera.
Definition av likvärdighetsbegreppet
Gymnasieskolans läroplan definierar en likvärdig utbildning som anpassningar som görs till elevers olika förutsättningar (Skolverket, 2011). Genom Skollagens definition handlar det om att alla elever ska ha lika tillgång till utbildning, lika kvalitet på utbildningen och att utbildningen ska kompensera för elevers olika behov och förutsättningar. Med detta menas att elevernas hemförhållanden inte ska påverka tillgången till utbildning, att läraren ska vara utbildad och ge en kvalitativ utbildning, och sist att det kompensatoriska uppdraget finns för att alla elever ska få likvärdiga möjligheter att nå sina mål oavsett utgångspunkt (SFS 2010:800). Likvärdighet i en utbildningssituation syftar till elevernas utgångspunkt och vägen som leder till det utfall som utbildningen strävar efter att ge. Skolans uppdrag är att agera kompensatoriskt och se till så eleverna har samma möjligheter att studera vidare för att utvecklas till den nivå
3
som erbjuds. Likvärdigheten är svårare att mäta och analysera i gymnasieskolan, som är en frivillig skolform. Att elever får välja program skapar en tillgänglighet, det som istället påverkar likvärdigheten handlar om betygskraven som programmen har och elevernas förutsättningar att uppnå dessa (SOU 2019:40).
Ett begrepp som ingår i likvärdighet är jämlikhet. Tre sätt att definiera jämlikhet är genom
jämlikhetstanken, jämlikhetsprincipen och genom jämlik fördelning. Jämlikhetstanken är svår
att manövrera, då den ofta tolkas som att människor har lika värde, vilket ofta är subjektivt. Den uppfattningen kräver en likabehandling som bortser från allas olika förutsättningar och fastslår att alla människor är av samma behov och värde oavsett perspektiv. Var elev har samma värde och kan därmed inte behandlas på olika sätt. Jämlikhetsprincipen ställer istället krav på att alla som är lika ska behandlas lika, hänsyn ska därmed tas till alla som är olika och lika, men i relation till andra med samma förutsättningar. I en princip lik denna saknas gränser och innebörden i en skolmiljö kan skapa problem där allas intressen ska ha lika värde oavsett om de krockar med varandra. Jämlik fördelning handlar om att ge samma resurser till alla i en situation där en person behöver behandling, något som skapar en jämlikhet i behandling, men kan påverka utfall negativt (Beckman, 2016).
I en studie som Skolverket (2018) har publicerat framhävs faktorer som påverkar utbildningens likvärdighet, vilket har jämförts mot elevers betyg. Studien baseras på resultat i skolan mellan åren 2000–2015 och som sammanfattats år 2018. Elevernas förutsättningar påverkas enligt rapporten av flertalet faktorer som är en del av den socioekonomiska bakgrunden. Effekter som nämns är socioekonomiska grundförutsättningar, skolsegregation, mellanskolvariation och skolnivåeffekter. Med detta menas att både förutsättningar från hemmet, elevsammansättning, skolans resultat i relation till andra skolor och betydelsen av dessa faktorer tillsammans när de jämförs på olika nivåer, är högst relevant i frågan om hur skolans kompensatoriska nivå är. Studien visar att socioekonomisk bakgrund, enligt de mått som används, påverkar elevernas betyg. Dessa grunder är en stor del av bakgrundsfaktorer som påverkar elever i en stor förändring, som exempelvis vårens övergång till distansundervisning.
Skolans riktlinjer gällande likvärdighet
För att få en inblick i arbetet de svenska gymnasieskolorna strävar efter gällande en likvärdig utbildning, så finns det riktlinjer kring hur skolor bör agera i den nuvarande läroplanen för gymnasieskolan, LGY11. Under avsnittet “En likvärdig utbildning” går det att läsa att undervisningen ska anpassas till varje elevs individuella förutsättningar och behov. Den beskriver att utbildningen ska vara likvärdig för alla, vilket inte kan göras genom att utforma undervisning på samma sätt till alla elever, utan en individuell anpassning krävs. Dessutom ska särskild uppmärksamhet ägnas åt elever med olika svårigheter (Skolverket, 2011).
Här poängteras viktiga faktorer, så som att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och att undervisningen aldrig kan utformas lika för alla. Detta är riktlinjer varje gymnasieskola alltid ska sträva mot (Skolverket, 2011). Det handlar alltså om en kompensatorisk pedagogik, där de elever som är i störst behov av anpassning också ska få detta (Lundgren et al., 2014). Genom att undersöka vilken roll detta kompensatoriska uppdrag
4
spelade i den oväntade och oplanerade digitala övergång under våren år 2020, så kan det undersökas vilka av skolans aspekter som prioriteras i verksamheten.
Även i Skollagen finns riktlinjer kring den likvärdighet alla skolor ska förmedla, där det skrivs att alla elever ska ha tillgång till lika utbildning oberoende av sociokulturella bakgrunder, så som exempelvis geografiska, sociala och ekonomiska förhållanden. Det skrivs även att varje skola samt skolform måste bedriva likvärdig utbildning oavsett skolans geografiska utgångspunkt (Regeringskansliet, 2010).
En aspekt att ta med i beräkningen när likvärdighet och skola diskuteras ihop är det välanvända uttrycket “en skola för alla”. Vid tidpunkten för den gamla folkskolan var synen elitistisk och enbart elever med rätt förutsättningar kunde gå i skolan. Därefter övergick skolan till en mer allmän skola, där även elever med olika bakgrund kunde närvara. Här fick även elever i behov av specialundervisning plats och synen på utbildning som “en skola för alla” slog igenom. Skolan bör vara inkluderande och se till varje individs egna förutsättningar och eventuell problematik, för att kunna erbjuda alla elever en likvärdig utbildning i “en skola för alla” (Lundgren et al., 2014).
Forskningsöversikt
Under detta avsnitt presenteras tidigare forsknings inom arbetsområdet, rubrikerna hänvisar till studier som har genomförts innan covid-19 och under covid-19. Detta avslutas med en sammanfattning och presentation av forskningsluckan.
Beprövade distans- och fjärrundervisningstillfällen
Redan före gymnasieskolornas övergång till distans- och fjärrundervisning under våren 2020 bedrevs många utbildningar på distans och denna typ av undervisning är inget nytt fenomen. Distansundervisningen öppnar möjligheter för en mer flexibel skolgång, tar bort hinder av geografiskt skilda platser samt ger fler elever tillgång till särskilda kompetenser hos lärare. Syftet är mot denna bakgrund att skolan ska kunna erbjuda utbildning av högre kvalitet (Skolverket, 2008).
Både Pettersson (2019) och From (2019) menar att fjärrundervisning har testats som ett alternativ till det fysiska klassrummet som ett sätt att sträva mot ökad likvärdighet i utbildningen. From (2019) beskriver en studie som gjorts där fjärrundervisning har testats och utvärderats, där 13–14 lärare som undervisade på grund- och gymnasienivå fick testa att undervisa genom fjärrundervisning under ett läsår. Projektet genomfördes utifrån grundtanken om att likvärdighet i skolan bör vara ett självklart uppdrag. Trots att likvärdighet är något alla gymnasieutbildningar ska sträva mot enligt de riktlinjer som presenterats i styrdokumenten ovan, så har brister identifierats. Fysiska undervisningsformer kan stöta på problematik gällande att erbjuda en likvärdig utbildning, så som brist på legitimerade lärare eller olika demografiska förutsättningar hos olika elever.
5
I projektet var det till en början de tekniska förutsättningarna som sågs som ett av de största hindren för att få en smidig övergång. Under projektets gång minskades dock fokus på tekniken och övergick till reflektioner kring pedagogiska aspekter, så som bekräftelse av alla elever samt procedurer kring att se till så att alla elever fick säga sitt vid exempelvis gruppdiskussioner. Fjärrundervisningen var tydligt ett helt nytt sätt att bedriva undervisning som krävde ett annorlunda förhållningssätt präglat av struktur, samarbete mellan kollegor samt ett strategiskt ledarskap uppifrån. Resultatet av projektet blev i många avseenden positiva. Lärarna såg potential för pedagogisk utveckling, inte bara i det digitala rummet utan även senare i det fysiska rummet. Lärarna menade även att deras undervisningssituationer blev mer flexibla och uppgifterna mer varierade för eleverna, samt att fjärrundervisning under ett strategiskt ledarskap kan bidra till hela skolans utveckling (From, 2019). Resultatet indikerar alltså att planerad och beforskad digitalisering har potential för ökad likvärdighet i undervisningen.
I en annan rapport från Skolverket (2018) rapporteras resultat från ett regeringsuppdrag där förekomsten av fjärrundervisning undersöktes i landet. De främsta utgångspunkterna i rapporten är omfattningen, erfarenheterna och kvaliteten av fjärrundervisningen. I kartläggningen användes både enkäter och intervjuer med rektorer och lärare. Endast nio procent av gymnasieskolorna som deltog i undersökningen beskrev att de hade elever som deltog i fjärrundervisning. Den fjärrundervisning som faktiskt bedrevs riktades främst mot modersmålsundervisning, som exempelvis samiska. Den form av undervisning som beskrevs skiljer sig till största del från distansundervisning på det sätt att eleverna som omtalas befinner sig i samma sal på gymnasiet. Där befinner sig även en handledare som har uppgifter som exempelvis berör teknikens funktion. Vårens övergång år 2020 är en annorlunda situation där eleverna föredragsvis inte skulle befinna sig i skolans lokaler eller behöva nyttja kollektivtrafiken i samma utsträckning som innan, med detta finns troligtvis större skillnader i utfall och utgångspunkter.
För att lyfta blicken från svensk distansundervisning finns även projekt som gjorts utomlands som bidragit med viktiga insikter. Ett exempel på en sådan studie gjordes i Turkiet vid fyra olika högre utbildningsinstitut. Syftet var att nå högre framgång och kvalitet i undervisningen. Vid den teoretiska genomgången skrivs att en av de största utmaningarna är bristen på mänsklig interaktion ansikte mot ansikte. Resultatet av projektet visar på liknande upptäckter. Viktigt vid starten av distansundervisningen var en tydlig planering, där kursmaterial, upplärande hos personal och studentstöd är viktiga pelare. En viktig upptäckt är även att administrativ support är nödvändigt för både föreläsare och studenter. Utan ett fungerande stöd visade projektet att elever valde att avsluta utbildningen innan avsatt examensdatum (Bilgic & Tuzun, 2019). Viktigt är att poängtera är att resultat av studier av distans- och fjärrundervisning som gjorts på högre utbildningsnivåer eller i andra länder inte går att direkt översätta till konsekvenser som kan inträffa på en svensk gymnasienivå. Däremot ger det en teoretisk översikt av ämnet.
6
Distans- och fjärrundervisning i samband med covid-19
Även i samband med den aktuella covid-19-pandemin har det sammanställts rapporter kring de konsekvenser gymnasieskolornas digitala vår fått. Under den distans- och fjärrundervisning som genomfördes enligt restriktionerna under pandemins framfart inledde Skolinspektionen ett arbete med en rapport med syfte att skapa konkret uppföljning på övergångens effekter. Genom intervjuer och samtal har rapporten kunnat ge svar på hur distansundervisningen har genomförts och vilka variabler som har förändrats i det nya arbetssättet (Skolinspektionen, 2020).
Rapporten grundas huvudsakligen på intervjuer med cirka 260 rektorer och berör exempelvis hur olika elevgrupper påverkas av distans- och fjärrundervisning. Inledningsvis beskrivs undervisningen har fortgått enligt ordinarie schema och att detta har fungerat väl på grund av anpassningar av praktiska moment. De digitala verktyg som använts under perioden har gett positiv respons från elever med behov av repetition, men att elever med behov av en mer nära kontakt med lärare och skolmiljön har haft en mer negativ respons. Det har även framkommit brister i avräkningen av undervisningstid, då vissa elever inte har haft lika tillgång till internet, datorer, den digitala plattformen eller att problematiska hemförhållanden upplevs som ett hinder. Detta problematiseras i rapporten där skolans kompensatoriska uppdrag försvårats under distansundervisningens gång. Dessa aspekter har enligt rapporten lett till ett förändringsarbete som syftar att utveckla metoderna för distansundervisningen, inte enbart för liknande tillfällen, utan även som möjligt alternativ för elever med sjukdomar eller stödbehov (Skolinspektionen, 2020).
I relation till digitala studier blir elevers socioekonomiska faktorer viktiga att diskutera. I en avhandling av Samuelsson (2014) beskrivs en digital klyfta bland eleverna, där det framförallt handlar om olika grader av tillgänglighet av digitala verktyg, inte enbart som något eleverna har eller ej. Problemet grundas enligt författaren i att tillgången till teknik ofta beskrivs som att vara uppkopplad eller inte. De digitala klyftorna beskrivs i det politiska perspektivet som ett ekonomiskt utvecklingsproblem, dock menar författaren även att det bygger på politiska och sociala problem, något ekonomin inte kan lösa på egen hand. På grund av dessa problematiska otydligheter är digital ojämlikhet ett mer passande begrepp, eftersom det påverkar skolans likvärdighet. I avhandlingen kopplas detta till socioekonomisk bakgrund och de variationer som redan finns i sådana faktorer. Elever med högutbildade föräldrar har enligt Samuelsson fördelar när det kommer till teknik och internetvanor, exempelvis har de tidigare tillgång till teknik. Föräldrarnas inkomst påverkar dock inte äldre barn på samma sätt, istället är det föräldrarnas internetvanor och användningsmönster som speglas.
Elevers olika socioekonomiska förutsättningar att klara sig på distans och fjärr syns även i en nyligen publicerad rapport som Sveriges Elevkårer framställt med hjälp av Skolverket (Fjellsson Draoui, 2020). Undersökningen fokuserar på distansutbildningens utformning och kvalitet. En oundviklig del inom distans- och fjärrundervisning är att studiemiljön nu sker på en annan plats än i skolan, ofta hemifrån. De flesta elever menar att denna arbetsmiljö fungerat bra, men drygt en av fem elever upplever att hemmet fungerat dåligt som arbetsmiljö. Även olika tillgång till internetuppkoppling hos eleverna speglar socioekonomiska förutsättningar,
7
där en av tio elever menar att internetuppkopplingen varit bristfällig. Ebba Kock, ordförande på Sveriges Elevkårer, menar att:
Det är positivt att den fysiska arbetsmiljön generellt har varit bra. Men att den samtidigt varierar visar att elever har olika förutsättningar att studera hemifrån, och att det i vissa fall beror på sådant som gymnasieelever inte själva kan styra över. Att 1 av 10 inte får samma chans att lära sig på grund av dåligt internet är ett problem. Det gör att det i dagsläget är svårt att garantera en jämlik utbildning för alla när den sker på distans (Ebba Kock i Fjellsson Draoui, 2020, s.2).
Från elevernas sida beskrivs hur ett försämrat generellt välbefinnande, ökad stress samt svårt att hålla fokus och motivation varit vanliga förekomster (Fjellsson Draoui, 2020).
Trots att följande uppsats behandlar de svenska gymnasieskolornas övergång till distans- och fjärrundervisning så finns det anledning för en kort global översikt. I covid-19-utbrottets centrum i Kina beskrivs hur undervisning online får konsekvenser av att elever med låg självkontroll får sämre utvecklingskurvor, vilket gör att gapet mellan dessa elever och elever med hög självkontroll kommer öka (Xiao & Li, 2020). I Nordamerika beskriver USA de största utmaningarna vara den fysiska separationen från lärare och andra elever, samt att koncentrationsförmågan minskat. 44 % av föräldrar till studenter beskriver att ungdomar tappat både koncentrationsförmåga och motivation (Jones Jeffery, 2020). I Europa vittnar Italien om problematik gällande tillgång till teknologisk utrustning för både lärare och elever. Även faktorer så som elevers frånvaro och skolavhopp har visats öka (Marcello et al., 2020). Återigen påpekas vetskapen om att resultat av studier av distans- och fjärrundervisning i andra länder eller nivåer inte går att direkt översätta till konsekvenser av den svenska gymnasieskolans övergång. Däremot ger det en teoretisk översikt av ämnet.
Fenomenet med distans- och/eller fjärrundervisning är inget nytt påfund. Det finns exempel på både högre utbildningar och gymnasieskolor som innan covid-19-pandemin erbjuder utbildning via distans eller fjärr, vilka ett par exempel presenteras i forskningsöversikten nedan. Det finns dock en väsentlig skillnad mellan dessa digitala utbildningar och den som skett i samband med covid-19-pandemin, och det är att det vid de beskrivna utbildningarna alltid funnits en planering för att utföra just denna utbildning genom det digitala rummet. Här finns utrymme för planering, struktur, förberedelser, revidering och ekonomisk budgetering. Vid den mycket snabba och plötsliga övergången till distans- och fjärrundervisning i samband med covid-19 fanns dock inte denna tid för planering och organisering. Istället kännetecknas övergången av brist på planering, framförhållning och målbeslut. Utan planering eller budget kan det frågas om utkomsten av distans- och fjärrundervisningen fick andra effekter än vid de planerade tillfällena. Denna forskningsbakgrund visar hur distans- och fjärrundervisning har forskats kring och applicerats på skolan både innan och under covid-19-pandemin. Den undervisning som planerades och genomfördes innan covid-19 hade positiv inverkan på likvärdigheten medan de rapporter som undersökt undervisningen under pandemins tid visar på aspekter som visat sig påverkats mer negativt än innan. Forskningsöversikten visar även hur denna typ av
8
undervisning har förekommit i andra delar av världen, detta för att skapa en bild av hur det har sett ut tidigare och för att visa de aspekter som har fungerat eller ej i tidigare skeden.
Här har alltså en forskningslucka identifierats: det finns studier som utvärderat distans- och fjärrundervisning, men då utifrån förutsättningar med tid och planering i ryggen. Däremot finns få studier gjorda kring lärares uppfattningar av utbildningens likvärdighet i samband med den snabba övergång som skett genom covid-19. Vilken typ av betydelse har denna typ av övergång haft på likvärdigheten?
Syfte
Denna studie syftar till att undersöka lärares resonemang och föreställningar om de effekter den svenska gymnasieskolans övergång till distans- och fjärrundervisning haft på utbildningens likvärdighet. Studien syftar till att undersöka lärares förhållningssätt av tillgången på likvärdig utbildning under covid-19-pandemin. Även åtgärder lärare vidtagit för att arbeta för en likvärdig utbildning för alla elever med olika förutsättningar står i centrum.
De frågeställningar studien avser besvara lyder:
• Hur har gymnasielärare resonerat kring hur övergången till distans- och/eller fjärrundervisning har påverkat elevernas förutsättningar?
• Hur hanterar lärare likvärdighetsfrågan i samband med den distans- och/eller fjärrundervisning som skett under covid-19-pandemin?
För att förtydliga den andra frågeställningen förklaras att under covid-19-pandemin avser tiden då gymnasieskolorna gick över till distans- och/eller fjärrundervisning och undervisningen bedrevs digitalt. Detta skedde alltså från den 18:e mars 2020 fram till vårterminens slut i början av juni 2020 (Roos, 2020).
9
Teoretiska utgångspunkter
Följande studie behandlar lärares uppfattningar och föreställningar av hur övergången till distans- och fjärrundervisning påverkat utbildningens likvärdighet. Som diskuterats ovan finns inom den svenska skolan ett normativt uppdrag som involverar riktlinjer kring likvärdighet. Detta tänk grundas på “en skola för alla”. Men vad händer när skolan inte längre är den mötesplats där denna likvärdighet kan utspela sig? Plötsligt är det elevernas hemmiljö som agerar studieplats, något skolan kan påverka i mindre utsträckning. Elevernas olika bakgrunder och förutsättningar får plötsligt en tyngre inverkan och klasskillnader blir synligare. När verksamheten ställs på sin spets finns risk att vissa aspekter måste prioriteras över andra. Dessa faktorer spelar här en stor roll, liksom lärares sätt att hantera undervisningens uppbyggnad. Två teorier som förklarar dessa faktorer är Bourdieus kapitalteori samt ramfaktorsteorin, vilka är de teorier studien grundas på och som presenteras nedan.
Bourdieus kapitalteori används i huvudsak för att förklara och diskutera hur lärares förklaringsmodeller och utsagor kan skapa en bild av hur elever har påverkats olika av denna förändring. Genom lärarnas utsagor kan elevers olika kapital exempelvis visa sig förändras eller ej i relation till de ovan nämnda förändringarna. Ramfaktorteorin skapar istället en grundförståelse för hur lärare agerar i olika situationer, vilket således skapar ett ramverk av förhållningssätt och agerande.
Bourdieus kapitalteori
Bourdieus kapitalteori grundas i tanken om att olika klasser i samhället kan kopplas till en individs identitet. Teorin utgår från att det finns olika fält i samhället där det råder konkurrens om att uppnå ett uttalat mål. Dessa fält kan exempelvis vara politik, kultur, religion eller rätten. Inom de olika fälten vill Bourdieu undersöka de maktförhållanden som råder och förklara hur ojämlikhet och dominans uppstår och reproduceras (Engdahl & Larsson, 2011).
För att undersöka maktförhållandena i de olika fälten utgår Bourdieu från tre olika huvudbegrepp: fält, kapital och habitus. Med fält menas olika områden i samhället där det råder konkurrens om att uppnå ett uttalat mål, som förklarades ovan. För att få vara med och agera i de olika fälten krävs att en individ har kapital. Det mest självklara av kapital är det ekonomiska, men kan även vara sådant som socialt – kontakter, familjeband, grupptillhörighet – eller symboliskt – utbildningsbevis, osynliga resurser så som hantering av sociala eller kulturella kompetenser – kapital. Till sist beskrivs habitus, som syftar på resurser en individ fått genom att över tid formats och agerat på ett visst sätt - en individs livsstil. Detta inkluderar både fysiska och mentala förmågor, exempelvis en individs sätt att föra sig, tala, tänka och känna. Genom att ha ett visst habitus blir det lättare eller svårare för en individ att positionera sig i olika samhälleliga fält. Den individ som sedan barnsben vistas i en viss miljö har med andra ord lättare att orientera sig i den än en individ som är obekant i miljön (Engdahl & Larsson, 2011). I de olika fälten finns en maktspänning. I analyser framkommer att individer med stort kapitalinnehav skiljer sig från de med mindre kapitalinnehav. Här hittas de kapitalstarka övre
10
klasserna som framträdande i maktfälten, följda av medelklassen och arbetarklassen. Detta utgör en samhällselit som gynnas bäst av den miljö de lever i. Individer med stort kapital i ett visst fält tenderar att stänga ute individer med mindre kapital i samma fält (Engdahl & Larsson, 2011).
Ramfaktorteorin
För att utöka förståelsen i relation till lärarnas förhållningssätt nyttjas även ramfaktorteorin. Ramfaktorteorin grundas på att hitta förklaringar till varför olika saker sker i ett klassrum. Det finns olika faktorer som påverkar vad som sker, så kallade ramfaktorer. Dessa faktorer är de villkor på vilka undervisningen sker och kan exempelvis vara elevers förkunskaper, elevsammansättningar, tid som finns till förfogande, storlek på elevgrupper och krav på bedömning. Ramfaktorerna lägger i sin tur grund för lärarens val av undervisningsupplägg. Hur ramfaktorerna är sammansatta i en klass påverkar lärarens sätt att se på och lägga upp undervisningen, och olika undervisningsmönster formas därefter. I grunden handlar det med andra ord om hur olika resurser fördelas och används. Enligt teorin tenderar en lärare att designa undervisningen utifrån dessa ramar, snarare än vad som skulle vara att föredra “i den bästa av världar”, eller till och med vad som står i läroplanen. Det kan analyseras hur det därför kan finnas ett glapp mellan en lärares intentioner med undervisningen och det som faktiskt sker i klassrummet (Lundgren et al., 2014).
Effekter som de olika ramfaktorerna kan ha på undervisningen är exempelvis hur ordet fördelas mellan eleverna i klassrummet. De kan även påverka hur läraren uppfattar olika elevgrupper i klassrummet, exempelvis genom att ge en elevgrupp svårare och mer utmanande frågor än andra elever. Forskning visar att lärare tenderar vända sig till den elevgrupp som får svårare frågor i mindre utsträckning och oftare när tiden är knapp och rätt svar behövs för att komma vidare (Lundgren et al., 2014).
Utvärderingar av ramfaktorteorin belyser i slutändan hur politik och politisk fördelning av resurser i skolan bedrivs. Den politiska styrningen visar vad som är möjligt att genomföra, exempelvis genom reglering av resurser och läroplaner. Detta påverkar även de begränsningar som sätts in och vad dessa kan få för konsekvenser till eleverna. De olika politiska besluten – och därmed resursfördelning och mål - leder till olika undervisningsprocesser hos läraren och resultat hos eleverna (Lundgren et al., 2014).
11
Metod
Datainsamlingsmetod
Följande studie är en kvalitativ studie, där samtalsintervjuer använts som datainsamlingsmetod. Esaiasson et al. (2012) skriver att denna metod grundar sig i ett interaktivt samtal mellan forskare och informant. Inom metoden utgår forskaren från en intervjuguide (se bilaga 2), där frågorna som ställs är öppna och utan förväntade svar. På så sätt öppnar samtalsintervjuer upp för djupare samtal där forskaren får möjlighet att komma informanterna på djupet av deras upplevelser. Informanterna får här möjlighet att med egna ord berätta kring det upplevda fenomenet. Detta ses även som det främsta syftet med samtalsintervjuer som datainsamlingsmetod – att undersöka människors uppfattningar om det efterfrågade området. Fördelarna med samtalsintervjuer är att metoden möjliggör en dialog mellan forskare och informant. Denna dialog gör att frågorna i en sedan tidigare planerad intervjuguide kan få olika ordningsföljder, formuleringar eller kompletteras med olika följdfrågor, beroende på hur samtalet fortlöper. På så vis har metoden fördelar genom att vara flexibel och anpassningsbar (Esaiasson et al., 2012). Att ha en flexibel utgångspunkt vid intervjuerna kallar Szklarski (2019) för att använda sig av semistrukturerade intervjuer. Vid dessa intervjuer har forskaren en färdigformulerad intervjuguide där frågorna som ställs täcker det syfte som studien avser besvara. Frågorna är flexibla och uppmuntrar till spontana svar hos informanten, samt lämnar plats till följdfrågor som blir relevanta under intervjuns gång – principer vilket denna studie utgått ifrån. Andra fördelar med samtalsintervjuer är enligt Szklarski att forskaren kan komma åt subjektiva beskrivningar på ett fenomen, vilket gör att avstånd tas från mer generella och objektiva perspektiv på vetenskapen. Istället är det här de enskilda individernas upplever som är i centrum. Författaren beskriver även nackdelar med samtalsintervjuer som datainsamlingsmetod. Dessa kan vara att den personliga kontakt som kan anses vara positiv, även kan få negativa konsekvenser på forskningen. Detta eftersom forskaren fungerar som en mellanhand mellan informantens beskrivningar och det färdiga forskningsresultatet – något som ställer stora krav på forskarens objektivitet. Om forskaren inte kan återge verkligheten så som den beskrivs av informanten finns risk att forskarens egna subjektiva tankar blandas in i det färdiga resultatet.
Följande studie använder sig av samtalsintervjuer som datainsamlingsmetod till grund av de fördelar som beskrevs ovan. Studien undersöker lärares resonemang och föreställningar på de effekter den svenska gymnasieskolans övergång till distans- och fjärrundervisning haft på utbildningens likvärdighet - ett ämnesområde som bäst undersöks genom samtalsintervjuer.
Undersökningsdeltagare (urval)
De undersökningsdeltagare som utgör informanter till denna studie är åtta gymnasielärare som i olika städer i Sverige undervisat ungdomar digitalt under våren år 2020. Informanterna har kontaktats på två olika sätt. Under första skedet i uppsatsarbetet var tanken att jämföra lärares upplevelser mellan ett högskoleförberedande program och ett yrkesinriktat program i samma stad. Utifrån detta urval är en liten del av informanterna framtagna genom en kontakt på denna
12
skola. Då det dock visade sig vara svårt att få tag på informanter utifrån denna urvalsprocess kontaktades övriga informanter via en grupp på FaceBook inriktad till undervisande lärare i samhällskunskap och SO-ämnen. Med denna ändrade urvalsprocess i åtanke bör det nämnas att resultatet möjligtvis hade varit annorlunda om jämförelsen mellan två olika program var aktuell. Eventuellt hade den inledande planen kunnat visa på skillnader i elevers bakgrund och framtidsmöjligheter på ett tydligare sätt.
Urvalet av informanter till denna studie grundas på ett par inklusionskriterier. Det första kriteriet är att lärarna som intervjuats ska vara legitimerade lärare som undervisar på gymnasienivå. Det andra inklusionskriteriet är att lärarna ska ha undervisat på gymnasienivå under våren år 2020 och då bedrivit digital undervisning i samråd med Folkhälsomyndighetens rekommendationer. Kriterier som inte ansetts vara relevanta för denna studie är lärarnas kön, ålder, bosättningsområde, undervisande ämnen, tid inom yrket eller andra personliga aspekter. Ett inklusionskriterie som inte valdes att ha med är att lärarna skulle undervisat en elevgrupp under en viss förbestämd tid, exempelvis i minst tre år eller liknande. Detta utgör en problematisering i att lärarna som intervjuats kunnat haft olika relationer till sina elever beroende på hur länge de arbetat ihop, vilket kan generera olika utsagor i resultatet. Exempelvis kan en lärare precis ha börjat undervisa en klass för att få delta i denna studie, men har då inte en relation till sina elever. Detta kan givetvis påverka det resultat som studien bygger på. Samtliga informanter fick ta del av ett missivbrev (se bilaga 1), där syfte med studien presenteras samt hur intervjuerna kommer gå till beskrivs. I och med att informanterna bestämde tid för intervju godkände de att delta i studien. I och med den rådande covid-19-pandemin och Folkhälsomyndighetens rekommendation att hålla avstånd (Folkhälsomyndigheten, april 2020), så togs beslutet att genomföra intervjuerna via videolänk. Tid för intervjuerna anpassades till informanternas tid och schema och varade cirka 30 minuter. Inför varje intervju påmindes informanterna om att deras deltagande är helt anonymt och att de när som helst kunde avbryta sin medverkan utan att ange orsak. De blev även tillfrågade om det var tillåtet att intervjuerna spelades in. Efter medgivande på detta spelades intervjuerna in för att sedan transkriberas och analyseras av författarna.
Etiska överväganden
Inför, under och efter samtalsintervjuerna och forskningsprocessen har etiska överväganden tagits i åtanke. Vetenskapsrådet (2017) menar att etiska överväganden innebär att det ställs krav på forskaren samt forskningens inriktning och genomförande. Dessa krav kan vara många och av olika karaktär. Krav som ställs i samband med intervjuer är exempelvis skydd av informanternas integritet, samt att de inte utsätts för kränkningar, det så kallade
individskyddskravet. Hänsyn ska tas till informanternas privatliv och personliga information.
För att uppfylla detta krav har etiska överväganden gjorts genom att överväga informanternas personliga faktorer. Sådant som informanternas namn, ålder eller andra personliga igenkännanden har därför valts att inte presenteras i studien. Dessa förhållanden har bytts ut eller inte presenterats, exempelvis har informanterna valts att döpas om till Informant 1, Informant 2 och så vidare, för att skydda den personliga integriteten.
13
I samband med informantkontakt ställs även krav på öppenhet och transparens med forskningens syfte och informanternas deltagande. Informanterna ska ha givit ett tydligt informerat samtycke att deltaga (Vetenskapsrådet, 2017). Dessa krav har arbetats mot genom att ett missivbrev skickades ut innan intervjuerna ägde rum (se bilaga 1). Missivbrevet visar på öppenhet genom att förklara studiens syfte, samt informerar om att informanternas deltagande är helt frivilligt och att de när som helst har rätt att avbryta sin medverkan utan att ange orsak. Öppenhet visas även genom att informera om att intervjuerna kommer spelas in i forskningssyfte, för att sedan raderas. Före intervjutillfällena var forskarna även noga med att upprepa denna information till den enskilde informanten.
En viktig del att ta med i beräkning är den speciella situation samhället befinner sig i vid sammanställandet av denna uppsats - covid-19-pandemin. Denna situation har gjort att intervjuerna skett via videolänk, vilket kan påverka de etiska aspekterna. Situationen ställer extra höga krav på forskaren att vara lyhörd och observant på informantens uttryck. Faktorer som ofta spelar viktiga roller inom samtalsintervjuer, så som exempelvis kroppsspråk och personlig kontakt, kan komma att påverkas då intervjun inte sker öga mot öga. Att anordna intervjuer över video är en problematisk process på det sätt att intervjuerna måste planeras för tillgången till en privat plats med internet. På grund av detta kan vissa intervjupersoner tacka nej och i övriga fall måste planeringen göras i god tid.
Analysmetod
Den analysmetod som har använts vid sammanställning av denna studies resultat är ett hermeneutiskt inspirerat förhållningssätt, vilket är en form av textförståelse som baseras på tolkning från detaljnivå till helhet, samt tolkning genom läsarens förförståelse. Tanken är att läsaren medvetet strävar efter förståelse utifrån materialet (René Kieffer, u.å). Resultatet som följer nedan är en produkt av närläsning, vilket syftar till att båda uppsatsförfattarna har läst materialet på varsitt håll, för att sedan jämföra anteckningar, tankegångar och infallsvinklar. Genom denna metod kunde nyckelområden identifieras, som sedan nyttjas för att strukturera resonemangen i olika teman. Denna analysmetod kategoriseras av ett öppet förhållningssätt, vilket minskar riskerna att begränsas till ett förbestämt område.
För att tydligare visa hur tolkningen av informanternas utsagor har gått till visas nedan en tabell som relaterar citat till olika ämnesområden som analyseras senare i studien. De citat som används har tillsammans med andra informanters utsagor skapat en helhetlig bild som genererat de teman som utgjort grunden för både resultatet och diskussionens struktur. Återigen påpekas att detta är författarnas tolkningar av informanternas reflektioner från samtalsintervjuerna.
14
Tabell 1
Analysförfarande från citat till tema.
Citat från empirin Kodord Tema
“Jag tror distansundervisningen ger större utslag på de skillnader som finns. Sen är ju inte förutsättningarna
lika för eleverna från början heller, men det är lättare att kompensera när
man ser dem.” (Informant 2, 5 oktober 2020). Skillnader, olika förutsättningar, möjlighet till kompensering Distans- och fjärrundervisning som klassmarkör
“Därför på ett sätt blev det så att en del elever som vi inte kanske fått kontakt med tidigare, som inte var så
studiestarka i klassrummet blev lite mer studiestarka hemma.” (Informant
7, 14 oktober 2020).
Studiestarka elever, skillnad mellan det
digitala/fysiska klassrummet
Elevers olika förmågor i relation till egenansvar
Med hjälp av forskningsbakgrunden och den teoretiska inramningen finns en mall för analys som det insamlade materialet går att ställa i relation till. Det är således möjligt att finna sammanhang mellan de erfarenheter som har delgetts i datainsamlingen och den forskning som ligger till grund för frågeställningarna. Resultatet kommer därför i diskussionsavsnittet att diskuteras i relation både till de teoretiska ramverk och den forskningsbakgrund som presenterats ovan. Detta genom att diskutera de teman som presenteras i resultatet nedan och sedan dra paralleller i form av exempelvis likheter, skillnader och tendenser.
Resultat
För att på bästa sätt nå lärares olika resonemang av övergången till distans- och fjärrundervisning hölls samtalsintervjuer, vilka tillät informanterna att skildra sin bild av våren år 2020 med egna ord. Genom samtalsintervjuerna och efterföljande analysarbete har fyra teman identifierats, vilka är författarnas tolkning efter genomgående analys av intervjupersonernas resonemang. Dessa teman grundas i de problem och möjligheter som informanterna vid upprepade skildringar har gemensamt i sina berättelser. Informanterna skildrar en vår där en hastig förändring har tvingat fram förändring, men även på kort tid framhävt många grunder till varför skolan idag är just en institution dit unga går för en likvärdig utbildning. Informanterna beskriver hur en del elever saknar de grundpelare som krävs för att skolan som institution ska kunna förmedla likvärdiga förutsättningar i det digitala klassrummet. Å andra sidan beskrivs att den digitala studieformen har upplevts skapa möjligheter för lärare att nå ut till elever som annars saknar motivation eller förmåga att prestera i den elevtäta miljön.
15
I det första temat analyseras distans- och fjärrundervisningen som en klassmarkör, där informanterna berättar hur elevers olika förutsättningar har synliggjorts för dem och vad det har inneburit. I det andra temat har informanternas upplevelser av de olika förmågorna i egenansvar hos eleverna skapat en bild av vilka elever som redan innan våren hade förutsättningar att klara de höga kraven, och vilka som istället gav upp. Det tredje temat fortsätter på det föregående genom att beskriva upplevelserna av närvaron i det digitala klassrummet, där både möjligheter och svårigheter uppdagades. Det fjärde och sista temat behandlar de lösningar på problem som informanterna återgett, samt vilka metoder de nyttjat för att nå likvärdighet i den oförberedda situationen. De olika temana presenteras i tabellen nedan och följs av djupare analys.
Tabell 2
Överblick av övergripande teman med dess betydelse
Distans- och fjärrundervisning som klassmarkör Elevers olika förmågor i relation till egenansvar Närvaro i det digitala klassrummet Problemlösning som likvärdighetsstrategi
Under distans- och fjärrundervisningen beskrivs de sedan tidigare uppmärksammade socioekonomiska faktorerna än tydligare.
Faktorer som kan kompenseras för i det
fysiska klassrummet blir enligt lärarna svårare att hantera
digitalt. Elevers olika förutsättningar beskrivs bli än tydligare i det digitala
klassrummet. Studiestarke elever
beskrivs klara den digitala
undervisningen lättare, medan studiesvaga elever hamnar mellan
stolarna. I det digitala klassrummet beskrivs skillnader i elevers närvaro jämfört med det fysiska klassrummet. Under detta tema
skildras de möjligheter och svårigheter som lärare
beskriver gällande både elevers mentala
närvaro och tidigare frånvaro.
Inför beskrivna problem som kan uppstå gentemot
elevernas likvärdighet under fjärr- och distansundervisning, är ett genomgående tema att
lärarna upplevs mycket engagerade till att hitta
problemlösningar. Lärarna beskriver hur de
tacklat olika typer av problem, som utan lösning kunnat påverka
elevernas likvärdighet negativt.
16
Tema 1 – Distans- och fjärrundervisning som klassmarkör
Det första tema som - efter närläsning i analysarbetet – identifieras är återkommande tankegångar i lärarnas resonemang, där elevernas förutsättningar har tagits upp i samband med att undervisningen hastigt förändrats. Flertalet intervjupersoner beskrev i samtalen hur olika klassmarkörer och socioekonomiska faktorer - som i det fysiska klassrummet är mindre påtagliga - istället påverkar eleverna till hög grad under den distansbaserade studieformen. Informanterna beskriver en verklighet där det kompensatoriska uppdraget inte var lika lätt att manövrera i det digitala klassrummet: “Jag tror distansundervisningen ger större utslag på de skillnader som finns. Sen är ju inte förutsättningarna lika för eleverna från början heller, men det är lättare att kompensera när man ser dem.” (Informant 2, 5 oktober 2020).
De intervjupersoner som berättat sina upplevelser inom temat skildrar en frustration över att inte kunna kompensera för de aspekter som saknats. Ett återkommande ämne är elevers olika förutsättningar i relation till en lugn studiemiljö, där det i många fall handlar om stora familjer, att inte ha ett rum att studera i och svårigheter att delta på grund av bristfällig internetuppkoppling:
I många fall var det elever som ofta bodde i rätt så stora familjer, hade elever med upp till fem syskon. Och då något trångbodda och kanske en dålig uppkoppling, så att där kunde det vara lite si och så ibland med tekniska problem och lokalmässiga problem. (Informant 1, 29 september 2020).
I relation till detta talade flertalet informanter om en upplevd ovilja hos eleverna att delta via kamera eller mikrofon. Detta var något som enligt vissa informanter berodde på att eleverna använde denna funktion för att undvika att delta, men den mest frekventa förklaringen relaterade till en ovilja att visa upp sitt hem. Informant 3 menade att det var många aspekter som tillsammans kunde utgöra grunden till detta:
Jag tror det var nog, det var säkert flera som tyckte det var jobbigt. Jag har ju barn och unga, barn och ungdomar från, inte alla, men ibland socialt utsatta områden. Som är trångbodda och... Men jag tror det, det är inte mig de inte vill visa för utan det är ju för sina kamrater då. Men det var ju framförallt några få som inte hade möjlighet att stänga in sig utan att det hördes ljud runtom (Informant 3, 7 oktober 2020).
Dessa problem som nämns är en gemensam faktor som genomsyrar många av informanternas berättelser. Andra gemensamma drag som lärarna vittnar om är att det i början av övergången fanns många elever som saknade den uppkopplingen som krävdes för studierna. Denna klassmarkör kunde dock kompenseras för, exempelvis genom internetpuckar:
Men vi prioriterade att de elever som behövde extra hjälp skulle få det, och att också se till så att likvärdigheten i tillgång till internet skulle vara bra. Alla har ju en dator, men sen är det ju uppkopplingen då som
17
kan se olika ut, så alla som behövde fick en internetpuck av skolan. (Informant 5, 13 oktober 2020).
Detta var dock enligt informant 3 (7 oktober, 2020) inte en lösning som fungerade felfritt, då det i enstaka fall var elever som av okänd anledning aldrig fick en puck. Det blev tydligt genom analys av intervjuerna att förutsättningarna för studier inte enbart hämmades, genom exempelvis internet och familjekonstellationer. Informanterna beskrev den inledande tiden som hastig men kompenserbar, där internetuppkoppling och liknande problem gick att reda ut. Informanterna beskrev elever som i den fysiska undervisningen kunde få hjälp med strukturering och språksvårigheter. Det nämndes som en stark fördel att den digitala utrustningen är något som skolan erbjuder som stöd i utbildningen, men trots detta beskrevs svårigheter kvarstå:
Vi är som land starkt rustade i... Det är att vi har ju datorer som man får låna, alltså datoraspekten är inte ett problem. Det är ingen klassmarkör. Däremot kanske det är just trångboddheten och att kunna sitta i lugn och ro och få göra sina arbetsuppgifter. En del av mina elever löste det med att man kunde smyga iväg och sätta sig på ett bibliotek och sådär. Eller bara gå ut. Men då är det snarare med wi-fi och att ha internet för att kunna vara med som blir utmaningen (Informant 7, 14 oktober 2020).
Informanten beskriver i ett senare skede att det även blev tydligt att skolans kompensatoriska uppdrag har kompenserat för ojämlikheter även utanför utbildningen:
Många elever upplevde jag ju att de fick mat i skolan. Jag förstod att dem. Det fanns liksom inte mat hemma. Så där började man också distribuera matlådor till hemmet. Just det här med covid som en klassmarkör. Våra elever som var i vår skola de bodde liksom i utsatta områden här i (stad), (område) och där covid spreds som mest på grund av trångboddhet och sådär. Och det var ju också en del av det sociala problemet att de inte kan plugga hemma på grund av att de var för trångbodda hemma. Det fanns ingen studiero. De problemen, det blev ju mer, man förstod ju själv i själva tanken, varför vi har öppet idag. För de sociala problem som det innebär att stänga skolor kan... det slår så oerhört orättvist mot vissa klasser, mot vissa elever (Informant 7, 14 oktober 2020).
Dessa klassmarkörer är sådant som representerar många av de aspekter som informanterna lyft fram i sina upplevelser, detta i samband med en vilja att finna lösningar för alla elever som upplevt att de inte kunnat nå sina mål på grund av sina olika förutsättningar.
18
Tema 2 - Elevers olika förmågor i relation till egenansvar
I tema två beskrivs aspekter där informanterna resonerar kring en upplevd ökning av egenansvar bland eleverna, något som beskrevs påverka deras resultat på olika vis. Intervjuguiden refererade inte specifikt gentemot detta tema (se bilaga 2), ändå återberättades liknande företeelser i samtliga intervjuer. Att studera på egen hand utan stöd från lärare eller liknande innebar enligt informanterna att elever förlorade motivationen och den disciplin som krävdes för en aktiv studiegång. Informant 3 beskriver elever som påverkades negativt av ensamstudierna: “Jag har ju en klass med ganska struliga killar, och där var det ju två som fick F, och då tror jag de hade inte fått F om de hade gått i skolan. För de hade jättesvårt att disciplinera sig och vara uthålliga och göra sina uppgifter hemma.” (Informant 3, 7 oktober 2020).
Informant 1 menar att eleverna som var aktiva i det fysiska klassrummet upplevdes arbeta som vanligt i det digitala klassrummet: “De eleverna som var aktiva var ju väldigt aktiva och väldigt lätta att ha kontakt med, så de elever som hade egen motor, där fungerade det ju jättebra.” (Informant 1, 29 september 2020). Något som sedan problematiserades av samma informant var att den studietekniken inte var lika vanlig bland alla elever: “Så för elever med egen motor fungerade det alldeles utmärkt skulle jag säga att ... men väldigt många elever hade ju inte den egna motorn.” (Informant 1, 29 september 2020). Här beskrivs alltså en skillnad mellan hur olika elevers disciplin ger dem olika förutsättningar att lyckas i det digitala klassrummet. Mycket av de disciplinära svårigheterna återges som baserade på en grundläggande koncentrationsproblematik, och i andra fall beskrivs det även att elevernas motivation sjönk med tiden. Det skildras i många intervjuer att informanterna upplevde tiden framför skärmen som utmattande och att vissa elever till slut blev psykiskt påverkade av detta:
Jag tror ju att, man kämpar ju på så gott man kan, men det var nog en del som kom till någon gräns där de gav upp, man orkar inte. De loggade in och slog på datorn men sen är de ju inte med (Informant 4, 13 oktober 2020).
Det blir således tydligt att elevernas förmåga att studera under egenansvar var en aspekt som informanterna upplevde som komplex. Informant 8 problematiserar elevernas förmågor i relation till de krav som ställdes under våren och menar att:
Det går nog att dra flera lärdomar, tror jag. En sån lärdom är ju att titta på elever, så är det ju det att elever som har svårt med självdisciplin har också svårt med studier på distans. Att ta eget ansvar. Och det visar ju också forskning att egenansvar i studier på gymnasienivå, det ska egentligen öka med åldern. Och det fungerar till en viss gräns, det gör det. Men helt ansvar på en elev som ännu inte riktigt har nått 20 år, det är ganska mycket begärt. Det är inte alla som klarar det. Och det blev ganska tydligt i våras, just den delen (Informant 8, 16 oktober 2020).
19
Liknande iakttagelser finns hos resterande informanter, som i många fall talar om elever som faller mellan stolarna och i vissa fall inte avslutar kurser, för att istället fortsätta med dessa till hösten. I relation till ämnet vänder informanterna sina tankar gentemot det egna arbetet och hur det fysiska klassrummet är ett verktyg för att fånga upp dessa elever. Informant 5 berättar:
Och de här som inte ber om hjälp, utan som behöver att man fångar upp dem i klassrummet och ser dem och kollar av precis vad de förstår, där är det ju – de elever som har störst behov är också dem som är svårast att hjälpa på distans (Informant 5, 13 oktober 2020).
Att elevernas förmågor upplevs som olika blir även tydligt genom de berättelser där informanterna hade kontakt med elever som upplevde distansstudierna som underlättande. Exempelvis informant 7 positiva upplevelser av vårens studier: “Därför på ett sätt blev det så att en del elever som vi inte kanske fått kontakt med tidigare, som inte var så studiestarka i klassrummet blev lite mer studiestarka hemma.” (Informant 7, 14 oktober 2020). Detta fenomen återkommer i många intervjuer och utgör därför ett eget tema (3) - elever som tidigare inte har deltagit i den fysiska undervisningen har upplevts visa ökad ambition och kunnat bevisa sina kunskaper till större del under den digitala undervisningen.
Tema 3 - Närvaro i det digitala klassrummet
Det tredje temat som presenteras är hur elevers närvaro upplevts ha förändrats i det digitala klassrummet, i jämförelse med det fysiska klassrummet. Temat hänger ihop med föregående tema kring elevers disciplinära förmågor. Nästan samtliga informanter (7/8) tog upp området trots att det inte var något som efterfrågades i intervjuerna. Det indikerar att lärarna tyckte att elevernas närvaro var av stor vikt och något som påverkats av den distans- och fjärrundervisning eleverna tagit del av.
Lärarna vittnar om både positiva och negativa förändringar i elevernas närvaro. De positiva förändringarna handlar till stor del om att många elever som hade hög frånvaro i det fysiska klassrummet upplevdes bli mer aktiva i det digitala klassrummet. Informant 6 beskriver detta fenomen på följande sätt: “Jag kan säga så här, det positiva med det här var att vi fick med de eleverna som inte alls, som är skoltrötta hela terminerna.” (Informant 6, 14 oktober 2020). Informanten fortsätter på samma spår och menar att:
Man kan ju få med elever som inte ens kommit på lektionstid. Det har vi ju märkt. Om vi gör en utredning kanske om vi ska, de elever som haft problem och inte alls kommit till skolan innan pandemin, som bara vill vara hemma och jobba. De som har sociofobi och så. Och då sa vi ju att det här är ju ett bra sätt för att få med de eleverna, som har social fobi, att de kan få vara med. (Informant 6, 14 oktober 2020).
Informanten resonerar att vanligtvis skoltrötta elever nu klarar av att vara med när undervisningen sker i det digitala klassrummet. Dessutom beskrivs hur olika typer av elever upplevs få andra förutsättningar att delta i undervisningen när det sker i en annan form än den
20
ordinarie. Informant 6 använder elever med social fobi som exempel på detta. Elever som av en eller annan orsak inte kunnat eller velat delta i den ordinarie undervisningen får nu chans att kunna delta på andra sätt - sätt som enligt citatet ovan kan öka närvaron hos dessa elever. Andra lärare beskriver den positiva ökade närvaron i klassrummet genom följande citat:
Utav av de elever som jag hade förra terminen så var det bara två som hade svårt att sköta sin närvaro i det digitala. Och då var det ändå så att de ökade sin närvaro i digitalt, sånna som inte orkade gå upp och komma till skolan på morgonen, de kom ju, alltid. (Informant 3, 7 oktober 2020).
Även här beskrivs upplevelsen av att elever som hade svårt att sköta närvaron i det digitala klassrummet var relativt få, och att dessa elever till och med ökade sin närvaro då lektionerna inte längre skedde i det fysiska klassrummet. I det digitala klassrummet krävdes inte längre den långa förberedelsetid för eleverna att ta sig upp på morgnarna och ta sig till skolan, som informant 3 indikerar i citatet ovan. Att ha undervisning via distans och fjärr kan alltså enligt informanten ha haft positiva effekter på elevers närvaro.
Däremot finns det inom detta tema skillnader mellan de olika informanternas upplevelser av hur elevernas närvaro påverkats under distans- och fjärrundervisning. Som beskrevs ovan har intervjupersonerna resonerat kring positiva effekter på elevers närvaro, men det finns också negativa aspekter som beskrivs. Dessa aspekter handlar till stor del om elevernas mentala närvaro. Lärarna menar att trots att närvaron stigit för många elever, så är det svårt att veta hur mycket eleverna faktiskt är mentalt närvarande under lektionstid. Detta fenomen beskrivs av informant 4:
Och jag tror att även om man kan säga att närvaron var ganska bra, för man såg många namn på eleverna, men närvaron där alla satt vid datorn och lyssnade, den tror jag gick ned. Man frågade någon elev och fick inget svar, då är det ju ”ja den eleven är ju inte vid datorn” liksom. (Informant 4, 13 oktober 2020).
Informanten beskriver att eleverna kan vara närvarande genom att logga in på datorn och visa sig under lektionstid, så att säga vara “fysiskt” närvarande, men att det var svårt att avgöra hur mycket eleverna faktiskt lyssnade på lektionen. Informant 1 håller med om detta och lägger till aspekten med avstängda kameror hos många elever - något som upplevdes göra det än svårare för den undervisande läraren att veta om eleverna hade en mental närvaro eller ej.
Det gjorde att väldigt många elever var väldigt anonyma, de vare sig syntes eller hördes och man kunde ju anropa dem när man tyckte att ”nu får ni vakna”, och det var ju tungrott. Så hur många elever som egentligen aktivt lyssnade på lektionerna och hur många som startade sin Google Meet och sen mer eller mindre sov under lektionerna – om
21
man överdrev lite grann –, det är svårt att säga. (Informant 1, 29 september 2020).
Samma informant fortsätter beskriva att:
Och en hel del... eller en hel del ska jag väl inte säga, men några av dem försvann rätt så mycket från lektionstillfällena. Men totalt sett var närvaron bättre, så att det var… man slapp ju komma till skolan och det var tråkigt att sitta hemma och inte göra någonting. Men totalt sett god, men 3-4 elever bland 26 i klassen försvann helt. (Informant 1, 29 september 2020).
Utifrån citaten ovan beskriver informanterna att det var svårt för dem att dels avgöra vilka som var närvarande eller inte, samt att det var svårt att hantera de elever som enbart satte på sin skärm och sedan gick därifrån. Att närvaron ökade och att fler antal elever deltog i undervisningen via skärmen behöver med andra ord inte betyda att den mentala närvaron präglades av samma mönster. En annan informant kopplar problematiken av elevers frånvaro till den pedagogiska aspekten i läraruppdraget - en aspekt som många är överens förändrats mycket under distans- och fjärrundervisningen. Läraren beskriver att: “Så det var svårt att ha koll på om jag hade med eleverna. Det var det som var det pedagogiskt svåra, när väl tekniken då funkade.” (Informant 2, 5 oktober 2020). Detta citat indikerar även att tekniken hade första prioritet att fungera. När den väl fungerade, då prioriterades de pedagogiska aspekterna, där elevers närvaro är en sådan.
Tema 4 - Problemlösning som likvärdighetsstrategi
Det fjärde och sista temat som presenteras kan även vara det tydligaste bland lärarnas resonemang. Detta då samtliga informanter beskriver många situationer som kopplas till ett tema kring problemlösning. De tre teman som tidigare presenterats har haft både positiva och negativa inslag, men kanske framförallt negativa konsekvenser som lärare iakttagit påverkat eleverna under distans- och fjärrundervisningen. Inom detta tema upplevs dock andan som mer positiv och här presentar lärarna olika strategier de använt sig av för att lösa problem som uppstått i samband med övergången till distans- och fjärrundervisningen. Häpnadsväckande är att lärarna andas problemlösning, och att de flesta är överens om att trots att övergången varit snabb och fört med sig problem, så har fokus legat på att se det positiva och hitta arbetssätt för att ta sig runt problematik (exempelvis Informant 3, Informant 5 och Informant 7). I och med denna problemlösande inställning kan många problem – som kan innebära en negativ likvärdighet för eleverna – motarbetas.
Informanterna beskriver olika typer av problemlösning, som kan delas in i olika kategorier. En första kategori är hur lärarna beskriver sig ha arbetat för att komma runt hinder som uppstått i sitt specifika ämne. I ämnet kemi beskrivs problem med att genomföra planerade laborationer i elevernas nya studiemiljö. Detta är dock ett problem som kan arbetas runt. Informant 2 beskriver att:
