Känner du fjärilar i hagen?
Hur visuella rumsliga element kan signalera ett berättande kring ämnet biologisk mångfald situerat i en botanisk trädgård.
Malin Källström
För avläggande av filosofie kandidatexamen i Informationsdesign med
inriktning Rumslig gestaltning
Ett examensarbete på grundnivå, 15 hp Examinator Yvonne Eriksson
Handledare Mia Sas
Akademin för Innovation, design och teknik Mälardalens högskola
1
Abstract
Goal number 15 in United Nations Sustainable developtment Goals, is to halt the
degradation of the ecosystems and increase the biodiversity (United Nations, 2015). This work explores the possibility of communicating the subject of biodiversity in a botanical garden. Based on theories of landscape architecture, didactics and storytelling techniques, a user's interpretations of designs are examined.
The goal of the work is to facilitate a narrative around a complex topic using spatial elements. The work investigates which forms of visual elements signal the topic of biodiversity.
Keywords: spatsial design, communication design, storytelling, spatsial narrative, semioticts, human centered design, biodiversity, agenda 2030, botanical garden
2
Sammanfattning
Delmål 15 i FN:s Agenda 2030 är att främja den biologiska mångfalden (FN, 2015). Detta arbete har som uppgift att ta reda på hur ett berättande kring ämnet ’Biologisk mångfald’ kan kommuniceras till en bred allmänhet situerat i en botanisk trädgård. Och mer konkret vilka visuella rumsliga element och symboler som kan signalera ämnet biologisk mångfald. Designförslaget är en prototyp eller modell för hur en kommunikation kring ämnet skulle kunna se ut, med grund i teorier som informationsdesign, didaktik, spatiala förhållanden och berättarteknik. Utifrån dessa teorier har sedan prototyper utformats och testats mot en tänkt målgrupp.
Syftet med arbetet är att undersöka hur olika rumsliga element eller symboler kan signalera ett givet ämne, som i detta fall innebär biologisk mångfald.
Målgruppen för själva designförslaget är invånare i Västerås stad som dagligdags passerar den botaniska trädgården. En tänkt målgrupp för rapporten är dock människor med undervisande uppdrag inom fältet hållbara ekosystem och biologisk mångfald i en rumslig kontext.
Grunden för arbetet är en obsersation där ett fiktivt designförslag presenterats för respondenter som passerat botaniska trädgården. Men hjälp av illustrerade rumsliga element innefattande symboler, växter med mera, fick respondenterna möjlighet att berätta vilka kontotationer de upplevde.
Då detta är en arbete med en inriktning mot rumslig kommnuikation är det just dom rumsliga elementen som undersöks. Detta för att skapa en förståelse för elementens betydelse, gentemot andra områden inom informationsdesign. För att vidare kunna utnyttja värdena som en förstärkning och samklang till resurser såsom text och illustration.
Nyckelord: informationsdesign, storytellning, rumslig gestaltning, berättarteknik, semiotik, didaktisk design, kommunikation, utställning, inkluderande design, human centred design
3
Förord
Att känna ett ansvar för sin miljö eller för en framtid kan kännas abstrakt för de flesta. Men om man ger människor rätt förutsättningar och skapar en förankring som hamnar i en individuell kontext så tror jag att världen kan förändras till en ännu bättre plats.
Att kunskap och medvetande är nyckeln till förändring är det få som argumenterar emot, men komplexiteten ligger ofta i hur mottagliga vi är för den information vi får. Min erfarenhet säger mig att det handlar om att se och respektera mottagaren. Att inte fokusera på information utan snarare kommunikation och interaktion för att vidare skapa nya beteendemönster.
Detta är ett arbete som fokuserar på ämnet ”biologisk mångfald” som ett manus och platsen ”botaniska trädgården i Västerås” som en scen.
Om man fortsätter att använda sig av begreppet ”film” som metafor så ser vi ganska ofta hur information kring ämnet botanik, miljö, ekosystem etc. gestaltas utifrån genren dokumentärfilm. Vad händer om vi utvecklar genren och gör den till ett actiondrama baserat på verkliga händelser, istället?
En av slutsatserna i arbetet är att vårt engagemang hänger på vilken relation vi har till naturen. Naturligt, eller hur? Då kan vi väl skapa en relation? Det är min förhoppning att väl planerade urbana gröna miljöer kan bli en inkörsport till en fortsatt djupare relation med naturen.
Jag vill passa på att tacka samtliga lärare som undervisat under min studietid på
programmet Informationsdesign, Rumslig gestaltning. Ni har alla stöttat, sporrat, inspirerat och bidragit till kunskap som resulterat i denna rapport. Jag vill också tacka alla mina studiekamrater som under utbildningen bidragit med olika perspektiv och erfarenheter. Ett speciellt riktat tack till min handledare som haft tålamod, sett mig, utvecklat mig och fått mig att skratta. Tack, Mia!
Tack också till Sigvard som stått ut med sena arbetskvällar, postit-lappar på frukostbordet, märkpennor i sängen och att vardagsrummet blivit ett iscensatt museum. Du har varit en klippa, min son!
4
Innehållsförteckning
Abstract ... 1 Sammanfattning ... 2 Förord ... 3 1. Inledning ... 6–14 1.1 Bakgrund, syfte och problemformulering ... 7–8 1.2 Avgränsning ... 81.3 Centrala teorier och begrepp ... 9
1.3.1 Aktiviteter i ett stadsrum ... 9
1.3.2 De primära elementen ... 10
1.3.3 Storytelling ... 11–12 1.3.4 Didaktisk design ... 13–14 1.4 Nycklar teorier ... 14
2. Metoder ... 15–35 2.1 Val och etiska överväganden ... 16
2.1.1 Platsanalys ... 16
2.1.2 Intervjuer spetskompetens ... 16
2.1.3 Omvärldsanalys ... 17
2.1.4 Utprovning ... 17
2.2 Utfall metoder ... 18
2.2.1 Platsanalys med sammanfattning och analys ...18-21 2.2.2 Intervjuer med sammanfattning analys ...22-23 2.2.3 Omvärldsanalys med sammanfattning och analys ...23-28 2.2.4 Utprovning botaniska trädgården Västerås ... 28–35 2.3 Nycklar metoder ... 35
3. Designförslag ... 36–47 3.1 Processen ... 37
3.2 Storyn... 38
5
3.4 Form och anslag ... 39–41 3.5 Akter och element ... 42–46 3.6 Designdiskurs ... 47
4. Summering och slutsats ... 49–51 Källförteckning ... 52–54 Bilagor ... 55–96
6
1. Inledning
Den biologiska mångfalden är livsnödvändig för ett liv på jorden. Vi människor är en del av orsaken men också en del av lösningen.
7
1.1 Bakgrund, syfte och problemformulering
Alla vet vi vikten av den biologiska mångfalden, eller?
Biologisk mångfald är en utav grundstenarna i ett hållbart ekosystem och därmed också förutsättningen för liv på jorden. Ett av FN:s globala mål Agenda 2030, mål nummer 15, innebär bland annat att hejda förlusten av den biologiska mångfalden (FN, 2015). Stora kommersialiserade jordbruk och växande städer bidrar till att artrikedomen blir allt mindre. Samtidigt tenderar vi stadsinvånare få ett allt mer distansierat förhållande till naturen.Vi människor står som orsak men också som en del i en lösning (Sandahl, 2019). Vi människor, kan med hjälp av små medel, påverka i en ny positiv riktning. Men för att kunna göra detta, krävs mer medvetenhet och kunskap. Valet av den botaniska trädgården som ”scen” för detta berättande är grundat i akrediteringsföreskrifterna för att ingå i BGCI (Botanic Garden Conservation International) där en utav uppgifterna är just att informera om ekosystem och biologisk mångfald (BGCI, 2021). Västerås botaniska trädgård är dock inte ackrediterad eller medlem i dagsläget i BGCI.
Men hur informeras medborgare kring ämnet ’biologisk mångfald’ och vad man som individ kan göra för att påverka utvecklingen i en positiv riktning? En start kan vara att uppmärksamma och skapa ett intresse via lust och upplevelser.
Som en del av detta arbete, har två oberoende spetskompetenser intervjuats. En forskare inom ekosystem och tillika miljöforskningsinformatör, Jenny Klingberg samt en
utställningsproducent med erfarenheter av att skapa berättande utomhusmiljöer, Eva Canebro. Båda anger de ordet ”lust” som en nyckel till att nå fram med information. Som ett verktyg att nå ut med berättandet har begreppet didaktisk design undersökts. Det är något som används i allt fler lärmiljöer och bygger på hur individen via rätt förutsättningar, kan återskapa informationen som ges och utforma ett individuellt meningsskapande
(Selander & Kress, 2017, p. 24). Med detta begrepp som grund vill denna rapport undersöka hur detta meningsskapande kan ske via rumsliga resurser.
Syftet med detta arbete är att undersöka hur visuella rumsliga element och resurser kan signalera ett berättande kring ämnet biologisk mångfald, situerat i en botanisk trädgård. Mottagaren och målgruppen för designförslaget är de invånare som dagligdags passerar den bostaniska trädgården i Västerås. Det innebär ett fokus främst på vuxna och ungdomar som rör sig i områdena City, Kyrkbacken, Östermalm. Målgruppen för rapporten, är dock de människor som arbetar med att kommunicera ämnet biologisk mångfald mot en allmänhet, i en rumslig kontext.
Vilka typer av rumsliga visuella element kan signalera ett berättande
kring ämnet biologisk mångfald situerat i en botanisk trädgård?
8
Några ord om den valda platsen och dess historia:
Botaniska trädgården i Västerås är en centralt belägen plats, situerat mellan Västerås domkyrka, Stadsbiblioteket ochRudbeckianska gymnasiet. Platsen har anor som gymnasieträdgård tillbaka till 1700-talet då den anlades av Carl von Linnés lärjungar på uppdrag av Olof Rudbeckius. Trädgården har omarbetats under 1900-talet och har sin nuvarande form utifrån botanikern och arkeologen Rutger Sernander (1866–1944) planering (Västerås stad, 2021).
1.2 Avgränsning
Avgränsningen i detta arbete handlar främst om vad olika rumsliga visuella element i den givna kontexten (botaniska trädgården i Västerås) signalerar. De rumsliga elementen som utforskas är rummets fysiska form, gestaltat av tak, väggar och golv. Några av de fysiska element som undersöks är växter, markytskikt, naturliga ljusinsläpp med mera. Teorierna som följer berör grunder inom visualsering/gestaltning och hur de kan gestaltas via storytelling samt vilken följd detta berättande kan få ur ett didaktiskt perspektiv. En stor del av detta arbete grundar sig i er i samband med en uppskissade vyer, vilket skulle kunnat ge utrymme för att undersöka områden som kognition. vilket inte är utforskat i någon större utsträckning i just detta arbete.
Arbetet fokuserar specifikt på att undersöka den botaniska trädgården som kontext/scen för berättandet och har valt att undersöka dels den faktiska botaniska trädgården i Västerås men också i de botaniska trädgårdarna i Göteborg och Uppsala. Ett ytterligare grepp skulle kunnat vara att utforska andra kontexter/scener som innefattar ett berättande lärmiljöer, såsom museum/utställningar, vilket detta arbete inte har gjort.
Målgruppen som valts för designförslaget innefattar en relativt generaliserad grupp människor och även om avväganden har gjorts (se designdiskurs sid. 47) så finns det ytterligare utrymme för att titta på grupper som eventuellt kan exkluderas på grund av eventuella funktionsvariationer. Designförslaget innefattar inte heller det textuella
materialet, som tillsammans med de rumsliga resurserna skulle vara en del av ett slutgiltigt desigförslag. Fokuset har legat på de symboliska resurserna i fråga om semiotik samt tittat på hur utformningen av platsen kan påverka upplevelsen, interaktionen och därmed också öka förståelsen kring berättandet.
9
1.3 Centrala teorier och begrepp
Val av plats/rum, metoder, prototyper, analyser och slutligt designförslag har sin grund i bland annat didaktik, spatsiala förhållanden, landskapsarkitekur och rumslig berättarteknik. De mest centrala teorierna för detta arbete och för arbetet relevanta begrepp, beskrivs här i korthet. Teoribildningarna tagna utifrån en rad olika fält och perspektiv, skapar en grund för representaionen i designförslaget. Målet med teoribildandet var att skapa en bas för hur rumsliga element kan signalera och skapa/förstärka ett narrativ. Teorierna som nämns är utvalda utifrån flera olika områden/kompetenser där en röd tråd har undersökts,
berättandet av ett ämne via rumsliga visuella element.
1.3.1 Aktiviteter i ett stadsrum
Arkitekten Jan Gehl delar in ytor i termernanödvändiga, valbara och sociala. Han klassar en sämre planerad yta som en enbart nödvändig medan
välplanerade ytor kan innebära en kombination av sociala, valbara och nödvändiga (Gehl, 2011. s.11). Enligt Gehl så innebär de sociala ytorna inte enbart en fysisk kontakt eller interaktion, utan innefattar alla ytor där flera människor är på samma plats samtidigt och antingen kan se, höra eller känna varandra. Därefter klassar han in kontakterna i en intensitetsklassning mellan låg och högintentiva kontakter (Gehl, 2011, s. 15). Hans teori grundar sig i att möten mellan
människor, även lågintensiva, passiva kontakter är en grogrund för nya perspektiv och erfarenheter och menar vidare att spatsiala miljöer kan främja dessa möten via en genomtänkt utformning (Gehl, 2011, s. 62) se fig. 1
Ifråga om spatsial uppfattning av en plats, är det framförallt syn och hörsel som är mest dominant vilket har stor betydelse för en rumslig utformning. Mer specifikt är seendet mer rakt och horisontellt fokuserat än vertikalt (Gehl, 2011, s. 63). Men för att känna en trygghet till en plats krävs också ett visst avstånd till andra beroende på vilken relation vi har till kontakten. Enligt Gehls teorier vill vi ha ett avstånd på ca 1-3 meter för lite mer ytligt bekanta och mer än 3 meter till personer som vi inte har en tidigare relation till (Gehl, 2011, s. 69). Utifrån dessa teorier är det dels intressant att undersöka om kontexten (Botaniska trädgården i Västerås) kan klassas som nödvändig, valbara eller social, men också vad målet med det tänkta desigförslaget ska signalera och fungera som. Teorierna kring hur en social kontakt är en grogrund (även de av lågintensiv art) och tillför nya perspektiv hos människan (Gehl, 2011, s.62) är intressant för denna typ av arbete, då designförslaget syftar till att reflektera kring ett berättat ämne.
Figur 1.Hämmande resp. främjande rumslig utformning. ill. Malin Källström med inspiration av Jan Gehl
10
1.3.2 De primära elementen
Punkt, linje, plan och volym är inte bara begrepp inomgeometri utan grunden för gestaltandet av rum och rumsliga element (Ching, 2007, s.3-47). För att sätta begreppen i en kontext som berörs av detta arbete skulle punkten stå för själva siktlinjen och positionen av
gestaltandet. Linjen för riktningen av gestaltandet och plan själva formen, ytan och även orienteringen.Volymen ger en helhet åt dimensionernas längd, bredd och djup. Simpla begrepp kan tyckas, men faktum är att dessa faktorer utgör grunden för andra begrepp som tex skala, symmetri, hirarki och rytm som i sin tur påverkar ett rum eller artefakts upplevda egenskaper (Ching, 2007).
Ett exempel är hur rummets dimensioner påverkas utfrån den mänskliga skalan. En höjd på ett rum/rumsligt element har en större inverkan på oss än ett rum/elements bredd eller längd. Att tex utöka ett rums takhöjd påverkar användarens upplevda rymd mer än att utöka samma mått på bredden. Den upplevda rymden i ett rum påverkas också av vilken skala omkringliggande element är (Ching, 2007, s.333). Känner vi oss stora eller känner vi oss små i rummet?
Vill vi ha en verklighetsförankring kanske en mänsklig skala 1:1, är att föredra medan om vi vill skapa en illusion i en berättande miljö kanske en ”felaktig” skala skulle bidra till att bli en del av berättandet?
Ett rum eller ett element i ett rum tolkas, indentifieras och kategoriseras sedan utifrån dess form, storlek, färg, struktur, placering och vinkel (Ching, 2007, s.35). Det är alltså avgörande inte bara hur rummet i sig är utformat utan även dess element och hur de samverkar med varandra. Harmoniserar de med varandra kanske vi kan uppleva något tryggt och välbekant medan om de står i kontrast till vad vi normalt brukar stöta på kanske en uppmärksamhet kan skapas i berättandet?
Figur 2. De fyra elementen, punkten, linjen, planet och volymen. ill. Malin Källström med inspiration av Francis D.Ching
Figur 3. Omgivande element påverkar vår upplevda skala. ill. Sir John Tenniel "Alice In Wounderland”
11
1.3.3 Storytelling, historier som kommunicerar
Lena Mossberg professor i marknadsföring, menar att kommunikation via etthistorieberättande, begreppet storytelling, skapar en förankring hos mottagaren och kan forma en helhetsbild av ett komplext ämne (Mossberg & Nissen Johansen , 2006, s.24). Vi människor tenderar att skapa ett eget narrativ kring visuella upplevelser och vill instinktivt veta vad som förekom det vi såg och vad som kan komma att hända i framtiden (Abbot, 2008). Ett vanligt sätt att skapa en inramning till ett berättande är att använda sig av begreppen tema och motiv (eng. theme och motif).
Där temat står för det abstrakta berättandet och motivet för det mer konkreta genom tex
symboler (Abbot, 2008, s.95). Som ett exempel skulle ett motiv för denna kontext kunna gestaltas av en humla eller ett bi.
Inom upplevelseindustrin där även museum ingår, pratar man om att besökaren ska uppleva en form av transformering och förflyttning till ett annat tid och rum (Mossberg & Nissen
Johansen , 2006, s.139). Ett sätt att förstärka den här upplevelsen kan vara att jobba med rummets tematik och förstärka det genom ljud, dofter, färger, taktila ytor, rekvistita och inbjuda till interaktivitet. Ett verktyg kopplat till detta är multisensorisk design (eng. multisensory design) vars idé är att skapa en kroppslig upplevelse som berör flera sinnen (Lupton, 2017.s.143). Den multisensoriska designen kan inte bara förstärka ett berättande utan också skapa en större inkludering för människor med olika variationer av
nedsättningar. Lupton poängterar dock att vad som blir en förstärkning för en individ kan bli ett hinder för en annan. Hon tar upp exemplet dofter, som i starka former kan skapa en tydlighet hos vissa individer med demens men som kan skapa en överstimuli hos andra individer inom autismspektrat (Lupton, 2017. s. 144). Med det sagt, är multisensorisk design ett kraftigt verktyg i att förstärka en känsla och underbygga ett berättande. Dock bör alla val i fråga om taktilitet, doft, ljud, ljus och så vidare ska vara väl avvägda val gentemot en målgrupp. Vilka inkluderas och vilka kan komma att exkluderas?
Teorin kring den narrativa kurvan indelat i tre akter som en grund för ett berättande. Akt 1 bestående i begreppet action, och som i korta drag redogör för handlingen och skapar anslaget. Akt 2. Den centrala konflikten som står för känslorna och skapar en förankring och association hos mottagaren och slutligen Akt 3. Höjdpunkten och upplösningen (Lupton, 2017). Denna typ av aktindelning kan även appliceras i den så kallade narrativa kurvan där akt 1 ska presentera huvudpersonerna och skapa en förakring hos mottagaren. Berättandet redogör för huvudpersonernas roll i historien. I akt 2 avslöjas intrigen eller konflikten. Det är här berättandets antagonist presenteras. Akt 3 innefattar slutet och ska sammanfatta och få besökaren att reflektera över vad denne just tagit del av.
”People don’t see the world
before their eyes until it´s
put in a narrative mode”
-Brian de Palma-
12
1.3.4 Didaktisk design, en meningsskapande kunskap
Teorin bygger på ett lärande med indviduella meningsskapande processer utifrånindividens förusättningar (Selander & Kress, 2017, s.24). Främst förekommer termen inom lärandemiljöer med digitala plattformar men sker likväl i fysiska rum utanför klassiska undervisningsmiljöer som t.e.x museum. Förenklat sker lärandet enligt denna teori, genom en represenatation. Det avsändaren vill förmedla sammanfattas via olika former av resurser till en representation, mottagaren tolkar/transkiberar detta och utformar sedan ett
meningsskapande.
Det begrepp som är mest intressant att undersöka utfrån ett gestaltande perspektiv är begreppet representationen. Representationen står som symbol och bärare av berättandet och ska sammfatta budskapet i en visuell form (Selander & Kress, 2017, s.25).
Representation
Transkibering
Meningsskapande
13 Inom didaktik och didaktisk design
igår även begreppen inramning (eng. framing) och iscensättning. Enligt teorin startar lärprocessen just när vi påbörjar våra interaktioner (Selander & Kress, 2017, s.108). Målet med
iscensättningen är att uppmuntra till interaktioner. Detta kan vara intressant ur ett gestaltande perspektiv ifråga om tillgängliga resurser och vilket
symbolvärde resurserna har. Inom museivärlden handlar interaktionen ofta om artefakter som uppmar till samspel och aktivitet.
Forskningen inom museiinnehåll och dess berättande är utbredd framförallt på ett teoretiskt plan. Eva Insulander påpekar i en avhandling från 2010 att det finns luckor kring besökarens upplevelse och dess meningsskapande i en museimiljö (Insulander, 2010). Det finns en rad studier inom så kallad visitors studies vilket syftar till att undersöka vad en besökare tar med sig
från ett museibesök, men enligt Insulander saknas ofta kvalitativa nyanser ifråga om mottagarens lärande, i dessa studier. Detta just för att lärandet innehar en komplexitet. Hon påpekar bland annat att formen för berättandet måste passa formen även i fysisk
bemärkelse. Det är dock drygt 10 år sedan avhandlingen skrevs och lärmiljöer liksom museum är i ständig förändring.
Figur 5. Representation. Ett skrivbord och en docka som representation för en fabriksarbetares vardag på Frövifors pappersmuseum. Just denna representation inbjuder i detta fall även till någon form av
14
Hur mottagaren förstår och tolkar t.ex. en utställning handlar dels om hur
utställningen/berättandet är uppbyggt men också mottagarens förväntningar på miljön enligt Insulander. (Insulander,
2010, s.40). Vad mottagaren tror att denne ska uppleva, har betydelse för hur miljön och budskapet sedan tolkas.
1.4 Nycklar teorier
Vilka nycklar eller mönster blir viktiga att plocka med sig i en vidare process, utifrån ovan nämnda teorier? Syftet med designförslaget är att skapa ett narrativ som kommunikation kring ämnet biologisk mångfald. Utifrån ovan nämnda teorier plockar jag med mig ett par nyckelord som kommer vara en grund för metoder och designförslag. Dessa nycklar innefattar hur en miljö kan främja ett lärande via en social utformning (Gehl, 2011, s.62). Attdidaktisk design skapas via en representation som
transkriberas (Selander & Kress, 2017, s.25). Hur de primära elementen kan skapa en
upplevelse och en riktning (Ching, 2007, s.3–47) och vidare påverka ett rumsligt
berättande. Samt hur ett ämne kan berättas via storytellning och ett narrativ (Mossberg & Nissen Johansen , 2006, s.24).
Figur 6. Interaktion i lärmiljöer. Besökarna inbjuds till en fördjupad förståelse kring tryckteknik på Frövifors pappersmuseum. Foto: Malin Källström Främjande miljöer för lärande Utforming av element för en upplevelse Representation som meningsskapare Kommunikation via narrativ
15
2. Metoder
Detta kapitel redogör för metoderna och valet av de samma utifrån tillhörande
teoribildningar. Valet av de olika metoderna är tänkt att kunna ge olika perspektiv på det utvalda området kring visuella rumsliga element. Metoderna och dess funktion presenteras i korthet (2.1), därefter presenteras utfall av respektive metod tillsammans med en analys och metodkritik (2.2). En sammanfattad analys görs i den avslutande delen av detta kapitel.
16
2.1 Val av metoder och etiska överväganden
De empiriska studierna har förhållit sig till och eftersträvat en så god forskningsetik som möjligt, med människans integritet i fokus. Samtliga respondenter i intervjuer och utprovningar har fått lämna ett samtycke till sitt deltagande. Intervjuer har godkänts och justerats utifrån respondentens önskemål. Vid observationer har inga identiteter avslöjats eller noterats. Vid utprovning har respondenter valfritt fått lämna uppgifter om
könsidentitet samt ålder. Författaren har tagit ett personligt ansvar för att all data lagras på ett säkert sätt.
2.1.1 Platsanalys
Platsanalysen är utförd för att få en bild av den yttre och inre kontexten kring den fysiska platsen, Västerås Botaniska trädgård. Dels för att fysiskt få en inblick i de faktiska
förutsättningarna i fråga om yta, skala, ljus men också för att få en förståelse för kontexten i den botaniska trädgården och dess struktur (Bella & Hanington , 2012, s. 120-121). Utöver detta har fokus legat på att studera platsens flöden och interaktion, både i själva parken men också närliggande gångstråk som gränsar till parken. Syftet var att få en uppfattning om intensitet, interaktion och varaktighet (Denscombe, 2019, s. 300). Rapportens inriktning är att undersöka informationsdesign via rumsliga element och hur dessa signalerar ett berättande. För att mäta flödena och interaktioner har verktyg som notationssystem används (Lynch, 1964, s.18-23). Enligt landskapsarkitekten James Corner så är notationssystemet även en källa för att dektektera upplevelsen av ett landskap genom flera lager där rörelsen och tiden tillhör två av lagren (Corner, 1992, s.152). En rumslig analys har även utförts i fråga om läsbarheten och orienterbarheten i miljön (Lynch, 1964, s.12-13).
Det kändes viktigt att inte störa det befintliga berättandet som idag sker i trädgården i fråga om hortokulturell information utan skapa ett paralellt berättande som kan samverka med den befintliga kontexten. De fysiska förutsättningarna var en grund för att kunna skapa ett nytt berättande. Syftet med analysen var att ta reda på om det fanns befintliga element som skulle kunna vara en del av berättandet i designförslaget eller på annat sätt behövdes ta hänsyn till.
2.1.2 Intervjuer med spetskompetenser
Två semitrukturella djupintervjuer (Denscombe, 2019, s. 270) gjordes med två olika spetskomtetenser för att få en fördjupad inblick i dels ämnet ’biologisk mångfald’ men också i verktyget berättarteknik. En miljöinformatör tillika forskare inomekosystemtjänster intervjuades samt en utställningsproducent med erfarenhet av utställningar i parkmiljö. Detta för att få en djupare insyn i eventulla utmaningar och potantial med kommunikation och berättande i utomhusmiljö. Båda respondenterna fick utrymme att berätta fritt om deras erfarenheter. Som intervjuare ville jag hitta en mönster och gemensamma nämnare som skulle kunna användas i ett rumsligt gestaltande.
17
2.1.3 Omvärldsanalys
Syftet med omvärldsanalysen var att undersöka om och hur andra botaniska trädgårdarkommnunicerade ämnet ’biologisk mångfald’ och ’hållbara ekosystem’. En
enkätundersökning (se bilaga 2) skickades ut till samtliga botaniska trädgårdar i Sverige, där de fick svara på hur (om de gjorde det) de kommunicerade ämnet.Därefter besöktes två utvalda respondenter utifrån de inkomna enkätsvaren för observation, i syfte att mäta i vilken utstäckning informationen nåddes av besökarna (Denscombe, 2019, s. 297-299). Observationen ville också undersöka vilka typer av rumsliga artefakter eller annan form av informationsdesign som besökarna interagerade med.
2.1.4 Utprovning
Den centrala metoden för denna rapport grundar sig i en metodkombination med inslag avartifaktanalys, utforskande design/exploratory design, prototyping och intervju (Bella & Hanington , 2012, s. 14, 84, 102, 138). I praktiken innebar det att en vy där det tilltänkta designförslaget skulle situeras, skissades upp. Vidare utvecklades samma vy med tillkommande rumsliga element i totalt 7 olika skisser. Protypen som skissades fram grundade sig i teorier från landskapsarkitektur, arkitektonisk retorik, storytelling och semiotiska symboler. Respondenter var förbipasserade av den botaniska trädgården i Västerås, vilka fick bild för bild svara på vilket ämne eller budskap man uppfattade i vyn. De fick via formulär fylla i vilka kontotationer och assosiationer som gjordes. Kopplat till detta formulär uppstod även längre
och kortare dialoger där respondenten motvierade och berättade varför man gjorde de assosiationer/kontotationer, man gjorde. Målet var att få en djupare förståelse för den tilltänkta målgruppen och dennes kontotationer kring ämnet biologisk mångfald och/eller hållbara ekosystem för att därefter använda det som en grund för gestaltande element i ett berättandet. Utprovningen
koncentrerade sig på att prova vilka former av symboler eller element som respondenten som utgjorde ett meningsskapande.
Figur 7. Utprovning vyer, botaniska trädgården Västerås. foto: Malin Källström
18
Figur 8. Notationskarta Botaniska trädgården Västerås utförd 21-04-26, ill. Malin Källström
2.2 Utfall metoder
Här redovisas utfallet av respektive metoder med eventuella delmetoder. Efter redovisat utfall följer även en analys och metodkritik. En sammanfattning med s.k ”nycklar” redovisas i kap. 2.6
2.2.1 Platsanalys med sammanfattning och analys
En topografisk analys utifrån Kevin Lynch notationssystem tydliggör platsens
aktivitetsområden och kartlägger flöden (Lynch, 1964, s.18-23). Illustrationen (fig. 8.) redogör synliga barriärer (eng. edge) av olika karaktärer, såsom högre tegelmur mot Vasagatan, en lägre mur mot Rubeckianska gymnasiet och ett gjutjärnsstaket mot domkyrkan. Parallellt med trädgården går två stråk (eng. path) på parallella sidor om trädgården. Gränsande till trädgården finns ett stort landmärke (eng. landmark) som utgörs av Västerås domkyrka. Så kallade knytpunkter (eng. nodes) finns dels utanför
stadsbibliotekets entré, i korsningen mellan domkyrkan och biblioteket samt vid sittbänkar inuti den botaniska trädgården mot barriär som vetter mot skolan (se fig.8).
Notationssystemen tydliggör de aktiva punkterna samt synliggör potential och utmaningar för placering av ett tänkt designförslag. Barriären mellan Vasagatan och trädgården innebär ingen siktlinje och har inga naturliga interaktiva platser ifråga om knytpunkter. Parkentrén vid Stadsbiblioteket ligger nära både en knytpunkt och ett tydligt landmärke. Dessutom är barriären låg, luftig och skapar en tydlig överblick kring platsen. Skulle ett designförslag placeras på stråket i den botaniska trädgården precis innanför entrén, skulle den hamna mellan två knytpunkter och därmed utgöra en brygga mellan två aktiva platser.
Rudbeckianska Rudbeckianska Bibliotek Domkyrka Lågfrekvent stråk Högfrekvent stråk I I I I I I I I I I IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII Större barriär Mindre barriär Knytpunkt Mindre landmärke Större landmärke Observationsplats
19
En flödesmätning utfördes för att skapa en uppfattning om riktningar samt mängd av trafik och interaktion på platsen, ett så kallat ’spacesyntax’ (Bodin, et al., 2018, s.162 ).
Den större flödet skedde utanför trädgården i riktning domkyrkan och biblioteket samt domkyrka och gymnasiet. Det mest aktiva flödet i trädgården utgjordes av stråk 1 och 2, se fig. 9. Stråk 1 och 2, var trots största antal passerande, det minst interaktiva, det vill säga minst antal stopp. Störst interaktivitet skedde bland de besökare som valde stråk mellan entré A och entré B.
En trolig analys utifrån aktivitetsnivå, interaktion i form av läsande av skyltar, tittande på växter etc. var att passerande på stråk mellan entré A och entré B hade ett syfte med sitt besök medan det uppmätta flödet på stråket som utgjordes av öppning C och entré B innebar en genomfartspassage för studenter till och från skolan. Flödet uppmättes en vardag mellan klockan 11–14 vilket innebar lunchtid för flertalet studenter på gymnasiet. Platsanalysen gjordes under april månad vilket innebär en ganska låg aktivitet gällande den botaniska grönskan och i sin tur innebar ett förmodat lägre flöde än om mätningen skulle skett under juli månad. Dock ska tilläggas att den tänkta målgruppen främst riktar sig till passerande utanför trädgården, de som kan se/ana trägråden och ett tänkt designförslag men som inte normalt sett besöker trädgården.
En förbättring av flödesmätningen skulle ha varit ytterligare ett par mätningar men under en annan veckodag och under en annan tid på dygnet för att skapa en större helhetsbild av läget.
Figur nummer 9, nedan redovisar flödet och antal passerande. Inga aktiviteter eller stopp finns noterade i antal i denna analys.
Figur 9 Flödesmätning Botaniska trädgården Västerås utförd 21-04-26. ill. Malin Källström
20
Trädgården utgörs av knappt 3000 kvm yta och har en botanisk tematisk layout där växterna delas in i grupperingar utifrån art och/eller geografi. Ytan utgörs av en flack terräng där växterna står för höjdskillnader och former. Trädgården har tydliga siktlinjer vilket ger en god överblick och skapar en naturlig läsbarhet (eng. legibility) för en besökare (Lynch, 1964, s.2–3). Läsbarheten förstärks via ett strukturerat mönster av växternas placering och stråkens utformning (se fig.8). Denna typ av läsbarhet ger även en god orienterbarhet och enligt stadsbyggnadsteoretikern Kevin Lynch, därmed en ökad trygghet (Lynch, 1964, s.12-13). Rudbeckianska gymnasiets hallbyggnad samt
stadsbibliotekets flera våningar höga byggnad skapar en viss skuggbildning under dagen. Med utgång från Kevin Lynch teorier kring läsbarhet och orienterbarhet kopplat till
landskapets struktur och tidigare nämnda notationer, ges en tydlighet men också mindre utrymme för nyanser. Ett meningsskapande på individnivå kan skilja sig åt och uppfattning kring olika grader av orienterbarhet kan skilja sig från individ till individ. Andra konkreta verktyg i fråga om att analysera och inventera platsen användes de riktlinjer som finns beskrivna i
’Arkitektens handbok’ (Bodin, et al., 2018, s. 158-161) gällande omgivande bebyggelsearkitektur, reella mått/avstånd samt tidigare nämnda notationer och aktiviteter. Samtliga visualiserade kartor är uppritade i skala 1:100 av författaren men som
visualiserade i rapporten inte blir skalenliga.
Figur 10.Vyer mellan entré B och C, foto: Malin Källström
21
Sammanfattningsvis kan de respektive undermetoderna/verktygen för platsanalysen konstatera att det finns en god läsbarhet av platsen ifråga om terräng, siktlinjer och struktur (kap 2.1.3) Det som eventuellt kan tilläggas vid utforskande av platsens kontext och den rumsliga analysen var att trädgårdens identitet inte var synbar för mig som betraktare. Den visuella resursen som kommunicerade att det rörde sig om en botanisk trädgård
signalerades i form av en svart informationstavla strax till höger om entré B (se fig. 11). De semiotiska resurser som användes för att kommunicera platsen, var främst textuella. Flödet i närheten av trädgården var relativt högt, medan det var låg frekvens på besökare i själva trädgården. Som analysen antyder under (kap. 2.2.2.) så är flödet säsongsbundet och att trädgården inte befanns sig i högsäsong under
undersökningstillfället. Det ska dock understrykas att det mest relevanta flödesmätningarna gällde stråk 1 och 2, då
målgruppen var invånare som normalt sätt inte besöker botaniska trädgården, utan rör sig i omkringliggande områden med visuell sikt mot trädgården. Notationer och flöden var viktiga ur bemärkelsen att hitta en
placering av designförslaget som kunde signalera ett budskap även utanför trädgården. Syftet med analyserna var att hitta en plats med närhet till knytpunkter, relativt höga flöden, ytor som skulle kunna betraktas som både sociala och valbara, samt gav fysiska förutsättningar för en god läsbarhet och orienterbarhet. Att hitta en plats i närheten av både en knytpunkt och ett landmärke innebär ett så kallat ’interaction of pairs’ som innebär att de både elementen samverkar och förstärker varandra (Lynch, 1964, s.83) vilket kan ge ytterligare en effekt för en placering i närheten av dessa.
Figur 11. Den inringade orienteringskartan är den identifikation som signalerar platsens kontext. Foto: Malin Källström
22
2.2.2 Intervjuer med sammanfattning och analys
För att skapa en fördjupad förståelse för designproblemet, hur man kommunicerar ämnet biologisk mångfald med hjälp av visuella rumsliga element, ville jag kontakta oberoende källor som kunde ge mig olika perspektiv kring problematiken och potentialen. För att öka trovärdigheten i respondenternas utsagor var det viktigt att kontakta respondenter som var framstående och erkända inom sina respektive fält.
Målet var att få olika perspektiv men också analysera eventuella likheter i respondenternas svar och utsagor, för att skapa ett mönster, som en del i en omvärldsanalys (Genf & Laurent, 2014, s.163). Spetskompetenserna nåddes via två semistrukturella intervjuer (Denscombe, 2019, s.269), den ena via en digital plattform och den andra via telefon. Respondenterna fick på förhand se de övergripande frågorna på förhand för att sedan fritt vid intervjun berätta om deras erfarenheter. Båda intervjuerna transkriberades i en sammanställd form och sändes till respondenterna för godkännande och med justeringar i formuleringar och nytillkomna tillägg.
En sammanfattning av intervjuerna och frågor finns att läsa i bilaga 1.
Forskarperspektiv, Jenny Klingberg:
Doktor inom biologi och miljövetenskap, Jenny Klingberg står för spetskompetensen inom området som ska kommuniceras, hållbara ekosystem och biologisk mångfald. Hon har specialiserat sig på värdering i hållbara ekosystem i gröna urbana miljöer och är
miljöforskningsinformatör på botaniska trädgården i Göteborg. Något som Klingberg lyfte är hur en mental bild av en fakta kan etsa sig fast. Hennes egna uppskattning var också att vi människor (och då framförallt Svenska invånare i urbana miljöer) har en allt mer avlägsen relation till naturen och menade att det är svårt att skapa ett engagemang kring ett ämne man saknar relation eller förankring i. En nyckel skulle kunna vara att skapa en brygga mellan människan och naturen via gröna urbana miljöer.
Gestaltningsperspektiv, Eva Canebro:
Eva Canebro har en mångårig erfarenhet av att arbeta med gestaltningar i form av berättande offentliga miljöer. Hon har en unik kompetens kring berättandet i just utomhusmiljöer och parker då hon producerat utställningar för bland annat Norrvikens trädgårdar i Båstad. Canebro pratade om vikten av att använda sig av stora penseldrag, titta på skala och gruppera för att skapa en effekt i ett berättande situerat i en park men också ta hänsyn till den berättelse som redan pågår i parken och skapa en samklang och harmoni.
2.3.1 Sammanfattning, analys och metodkritik
Trots två helt olika kompetenser inom två helt olika intresseområden så fanns det påfallande många likheter i respondenternas svar. De fick bland annat öppet besvara en fråga kring hur man skapar en nyfikenhet eller engagemang kring ett ämne. Oberoende av varandra lyfte båda respondenterna upp vikten att alltid låta människan vara i centrum. Att utgå från dennes perspektiv och förutsättningar. Båda respondenter talade om vikten av att synliggöra människan och visa en respekt för densamma. Jenny Klingberg menade också
23
att en av de vinnande faktorerna med att nå ut med ett budskap inom miljöforskning var det mänskliga mötet. Hennes erfarenhet av att arbeta som miljöforskningsinformatör sa att det ofta var det mänskliga mötet som ofta skapade ett ökat intresse.
Respondenternas oberoende svar replikerar väl till teoretikern Donald Norman som förespråkar att alltid utgå från människan i en design och skapa sig en bild av problemet snarare än symtomen (Norman, 2018) Samtidigt betonar han missbruket av begreppet HCD inom vissa kretsar och menar att det inte ska vara ett ihåligt begrepp utan ett syfte måste finnas i utforskandet av människan/användaren (Norman, 2005) och lyfter ett annat begrepp, aktivitetscentrerad design (eng. activity centered design, ACD) som inte enbart ser människan utan skapar en fördjupad dimension kopplad till människans aktiviteter.
2.2.3 Omvärldsanalys med sammanfattning och analys
Syftet med omvärldsanalysen var att skapa en bild över hur ämnet ’biologisk mångfald’ kommuniceras i andra svenska botaniska trädgårdar samt undersöka hur denna
kommunikation mötte en målgrupp. Ett verktyg för denna analys var 5 olika steg som innefattade: 1. Avgränsning och syfte, 2. Kartläggning 3. Bevakning och insamling. 4 Analys av data och slutligen 5. Slutsatser (Genf & Laurent, 2014, s. 59). Syftet var som nämnts att undersöka hur andra botaniska trädgårdar kommnunicerade budskapet
’biologisk mångfald’. Kartläggningen innebar att ta reda på vilka botniska trädgårdar som fanns i Sverige. Bevakningen och insamlingen innebar en enkätundersökning (se bilaga 2) som redovisas upplägg och utfall nedan. Vidare redovisas även en slutsats via en analys. Vad jag inte hade vetskap om vid utskick av enkätundersökningen var att för att få akreditera sig som en botanisk trädgård via BGCI (Botanical Garden Conservation International) ska information kring biologisk mångfald och hållbara ekossystem
kommuniceras (www.bgci.org) men självklart på ett valfritt sätt. Och som visas i diagram och analys senare, fanns en rad olika sätt att kommunicera detta. Det ska då nämnas att utav de 11 trädgårdar som själva benämner sig som botanisk trädgård är fyra stycken medlemar i det svenska nätverket SNBG (Svenska nätverket för botaniska trädgårdar) och akrediterade via BGCI (www.botaniska.se) vilka är Göteborgs botaniska trädgård,
24
En enkät (se bilaga 2) skickades ut till samtliga botaniska trädgårdar i Sverige. Utav 11 utskickade enkäter inkom 4 stycken svar: Jokkmokk fjällbotaniska, Uppsala Linnéska trädgårdar, Lunds botaniska trädgård samt Göteborgs botaniska trädgård.
Enkäten ställde frågorna om trädgårdarna ansåg att det var viktigt att kommunicera ämnet biologisk mångfald, om de själva var aktiva med att kommunicera ämnet samt hur kommunikationen av uppfattades av besökaren. Samtliga fyra trädgårdar ansåg att biologisk mångfald var ett viktigt budskap att kommunicera och samtliga responderande trädgårdar ansåg sig själva vara aktiva kring att föra budskapet vidare till besökaren. Svaren visade på en mycket stor bredd gällande kommunikation kring ämnet biologisk mångfald och dessutom med en relativt jämn spridning. Något som dominerade svaren var guidade visningar, som samtliga trädgårdar använde sig av. En analys utifrån detta skulle kunna vara att det blir en direkt dialog med mottagaren/besökaren och möjligheten att kunna besvara en del komplexa frågor. En annan slutsats skulle kunna vara, just det mänskliga berättandet som en stor bärare av ämnet.
Enligt utfallet arbetade samtliga trädgårdar aktivt med det personliga mötet. En av de trädgårdar som utmärkte sig i fråga om metoder var Lunds botaniska som var aktiva inom forskningsprojekt, undervisade i skolor och arrangerade kunskapstävlingar (se bilaga 2). Dock ska tilläggas, att detta även kan även ha förekommit på Göteborg och Uppsalas botaniska trädgårdar då även dessa är anknutna till universitet samt ackrediterade via BGCI. På frågan hur kommunikationen fungerade, varierade svaren då flera angav att det inga mätningar eller direkta uppföljningar på kommunikationen gjorts, utan den respons man fick, var den som skedde via det personliga mötet (se bilaga 2).
Urvalet respondenter/svarande kan uppfattas som lågt (27% deltagande) men tonvikten låg på att deltagandet skulle kännas valfritt och inte tvingande. Svarsutfallet gav ändå en fingervisning kring bredden på kommunikationskanaler.
Se samtliga frågor och svar i bilaga 2.
3 2 3 1 1 1 2 3
KOMMUNIKATION KRING ÄMNET
'BIOLOGISK MÅNGFALD' SITUERAT I SVENSKA BOTANISKA TRÄDGÅRDAR
Planscher Folder/Broschyrer Guidningar Workshops Föreläsningar Utställningar Digitala webmedier Övrigt
25
För att följa upp aktiviteten kring kommunikationen i de respektive trädgårdarna
undersöktes besökarnas interaktivitet med de kommunikativa resurserna. Under rapportens utformande rådde en global pandemi vilket hade till följd att alla interaktiva fysiska möten såsom guidningar med mera var inställda. Fokus hamnade därför på att undersöka hur besökare i de respektive trädgårdarna, interagerade med skyltmaterial och andra gestaltande element. En observation på Uppsala botaniska trädgård (Linnéska
trädgårdarna) och en på Botaniska trädgården i Göteborg (bilaga 4) gav en inblick i hur besökarna interagerade med skyltar som kommunikativa resurser.
Uppsala: I fig. 12 redovisas utfallet gällande flöden och interaktion i en observation utförd på Uppsala Botaniska trädgård (se även bilaga 4).
Trots att studierna utfördes tidigt på säsongen och under regnväder hade Uppsala botaniska ändå ett till de rådande omständigheterna med låg botanisk aktivitet, högt besöksantal. Som illustrationen (fig. 12) visar var interaktionen hög gällande att läsa på skyltar. Det var främst de små botaniska skyltarna som angav växtens namn som lästes av besökarna. En analys utifrån detta skulle kunna vara att besökare som väljer att besöka en botanisk trädgård så tidigt på säsongen (26:e april) har ett botaniskt intresse från start och är målmedveten med sitt informationsuppsökande.
Göteborg: i fig. 13 redovisas en flödes och aktivitetsmätning i Göteborgs botaniska trädgård utförd 14:e maj. Det utvalda området innefattar ”Europa” och delar av ”Sibirien” samt stråk mellan ”Skandinavien” och ”Europa”. Jämfört med Uppsala befann sig
Figur 12. Observation Uppsala botaniska 2021-04-26, klockan 12.30-13.20. ill. Malin Källström Stopp som inneburit interaktion
26
Figur 13. Observation Göteborgs botaniska. ill. Malin Källström
trädgården mer i säsong (än observationen i Uppsala) och skapade ett större underlag för en analys. Som fig. 13 visar har även en notering gjorts kring vilka former av interaktioner som skett till skillnad från mätningen i Uppsala (fig. 12). Dels gav säsongen fler
möjligheter i denna mätning då flödet var större och det fanns mer att interagera med. Men analysen utifrån första mätningen i Uppsala gav gällande att det mest intressanta för detta arbete var hur besökarna interagerade med omgivningen och vilka visuella element som gav upphov till en interaktion. Den främsta formen av interaktion var att fotografera. Den näst vanligaste formen av interaktion var att känna och lukta. Den tredje vanligaste var att läsa på skyltar och den fjärde vanligaste var att sätta sig ner.
Element som man valde att fotografera var främst växter och gärna växter tillsammans med sig själv eller växter tillsammans med någon i sitt sällskap. De växter som utgjorde störst attraktionskraft i fråga om fotograferande var främst blommor i starka kulörer alternativt större form av blommor (såsom magnolia, rhododendron). De växter man valde att stanna och känna på, var växter som hade en tydlig struktur eller som signalerade någon form av taktilitet (såsom till exempel mosippa med ludna blad). De skyltar som skapade störst uppmärksamhet var de större skyltarna som berättade övergripande om den geografiska platsen. Även de mindre skyltarna med de botaniska namnen utgjorde
interaktivitet. På de platser där det fanns möjlighet att sitta satte man sig om det var ledigt. Samtliga bänkar/sittytor användes någon eller flera gånger under den givna
Göteborg botaniska trädgård, 14/5-21, kl. 16.30-17.30 Antal passerande: 186 st = anger antal =anger interaktion ”5” = anger antal interagerande Vanligaste interaktioner 1. Fota 2. Lukta/känna 3. Läsa skyltar 4. Sitta
27
observationstiden. Även ytor som inte var just bänkar (så som större stenar) blev föremål för sittyta. På platsen fanns även en damm med koifiskar som drog till sig stor
uppmärksamhet. Likaså de gånger gräsänder eller ekorrar dök upp, stannade många upp för att titta eller fotografera.
Flödesmätningen som utfördes på Uppsala botaniska skedde väldigt tidigt på säsongen och även under regnväder. Trots valet av datum var utfallet ändå intressant då det motbevisade min egna förutfattade mening om att besökare inte läser på de små botaniska skyltarna. Interaktiviteten och läsande av skyltar visade sig vara stor i såväl Uppsala som Göteborgs botaniska trädgård.
Båda flödesmätningarna skedde inuti den botaniska trädgården vilket innebar att mätresultaten utföll på förmodat redan botaniskt intresserade. En tänkt målgrupp för designförslaget i detta arbete, var de som inte redan hade förkunskaper kring biologisk mångfald. Däremot var det av stort intresse att följa ett beteendemönster och se i vilken utsträckning och vilka element som attraherade besökarna. Då inga intervjuer utfördes i samband med flödesmätningarna kan flera av besökarna mycket väl vara
förstagångsbesökare alternativt besökare som har liten eller ingen kunskap kring ämnet biologisk mångfald.
Utifrån enkätsvaren fanns en vilja ett nå ut med information kring ämnet biologisk mångfald och en rad olika kanaler och verktyg som användes i syftet. Hur en eventuell
28
förståelse finns hos mottagaren är en mer komplex fråga utifrån dessa studier. Enkäter och observationer gör tydligt vilka resurser som används i en kommunikation kring ämnet men hur meningsskapandet ser ut är inte undersökt i samma utsträckning. Vad observationerna gör gällande är att besökare i stor utsträckning interagerar med textuell information i form av skyltar och att det finns ett stort intresse av besökarna att ta del av ett berättande. Vad som skulle ha stärkt dessa metoder är att föra en dialog med besökarna för att ta reda på hur de uppfattade informationen och hur informationen utgjorde ett meningsskapande hos individen.
2.2.4 Utprovning på botaniska trädgården Västerås
Metoden ville vidare utforska en mottagares upplevelse kring ett narrativ om biologisk mångfald. Genom en prototyp av ett designförslag, var målet att undersöka vilka signaler som designförslaget skickade. Uppfattade man ett budskap eller ett signalerat ämne utan andra förklarande resurser såsom text eller illustrationer fanns med? Detta för att se de rumsliga visuella elementens roll i ett berättande. Ett fiktivt berättande via uppskissade vyer utformades. Berättandet skulle uttryckas via rumsliga element, som i sin tur, skulle signalera något till mottagaren som i sin tur skulle återskapa informationen och tolka den (Selander & Kress, 2017, s.24-25).
Vyer skissades upp utifrån en utvald plats i botaniska trädgården i Västerås. Platsen som valdes motiveras senare i det slutliga designförslaget utifrån platsanalys och
landskapsarkitektsteorier. Vidare utfördes 7 olika skisser med exakt samma vy. På de olika skisserna tillkom för varje ny skiss, ett nytt ”lager” med information, i form av olika semiotiska resurser, såsom symboler, former och ljus visualiserat utifrån ett rumsligt perspektiv. På ett par av skisserna förekom vissa budskap textuellt men då i subtil form (se bilaga 5).
29 Syftet med utprovningen var att undersöka om
målgruppen uppfattade ämnet eller budskapet enbart via rumsliga element, för att i en slutdesign ha det som en förstärkning till ett berättande även i textform.
Innan själva utprovningen gjordes avvägda val i form av rumsliga element utifrån kärnan: fakta som skulle förmedlas. Där bistod spetskompetensen (se. 2.3) för en kunskapsbank och kunde förmedla en vetenskaplig bas. Då detta är ett arbete som fokuserar på hur fakta transkriberas till en representation i form av rumsliga element hänvisas vidare läsning kring ämnet ’biologisk mångfald’
till
www.worldlife.org
,
www.naturskyddsforeningen.se
samt
www.naturvardsverket.se
Valet att skapa ett berättande och en kommunikation snarare än en statisk information grundar sig i teorin kring
hur ett berättande kan stanna länge i ett medvetande och bilda en större helhetsbild av ett komplext problem. Och genom att använda ett berättande då föra informationen vidare till andra. (Mossberg & Nissen Johansen , 2006, s. 22).
Berättandet skulle utgöras av en klassisk aktindelning (se. 1.3.3) där akt 1 stod för anslaget och även summeringen, metaforiskt själva ”trailern”. Vidare skulle akt 2 stå för
komplikationen och akt 3 för lösningen. Detta kommunicerades inte i utprovningen verbalt till informanten, utan var en grund för utformningen av artefakter/element/symboler i skisserna.
Målet var att nå precis rätt målgrupp, invånare i Västerås som passerar eller besöker botaniska trädgården. Därför var det av yttersta vikt att stå precis på samma ställe där vyerna på skisserna utspelade sig och där den tänkta målgruppen passerade.
Metodens utfall skulle sedan kunna ge en fingervisning kring vilka typer av element som var avgörande för berättandet.
Utprovningens frågor löd: På vilken bild framgår budskapet/ämnet enligt dig? Vilket ämne/budskap uppfattar du att platsen handlar om? Vad i bilderna fick dig att uppfatta det ämnet? Respondenterna fick sedan ställa sig på en
anvisad position (för att få samma vy visuellt som på bilderna) och sedan svara i ett formulär (se bilaga 5). Samtidigt skedde en muntlig dialog med testledaren där respondenterna motiverade och förklarade vad de såg och vilka er de gjorde i samband med skisserna. Inga färdiga
svarsalternativ fanns.
20 respondenter deltog i utprovningen varav 10 kvinnor och 10 män i åldrarna 17–63 år. Samtliga var förbipasserande på stråk 1 och stråk 2 (se. flödesmätning fig. 9).
Figur 15. Utprovning på botaniska trädgården Västerås 30/4–21 0 5 10 15 Män Kvinnor
Ålder och könsfördelning,
utprovning botaniska
trädgården Västerås
30 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Skiss 1 Skiss 2 Skiss 3 Skiss 4 Skiss 5 Skiss 6 Skiss 7
Fråga: "På vilken bild framgår budskapet/ämnet enligt
dig?" Män vs. kvinnor
31 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9
Skiss 1 Skiss 2 Skiss 3 Skiss 4 Skiss 5 Skiss 6 Skiss 7
Fråga; "På vilken bild framgår budskapet/ämnet enligt
dig?" Åldersfördelning
32
Vytestets utfall gav gällande att tolkningar av ett upplevt ämne eller berättande startade vid vy 3 som tidigast och vy 6 som senast.
Den sammantagna bilden av associationerna när respondenten tagit del av samtliga skisser visar att inte alla gjort samma tolkningar kring vad som kommunicerats. Nedan är en sammanfattning av vilket ämne respondenten uppfattade i bilderna
.
Redan vid första utprovningen med
respondent 1, ställdes en spontan fråga från testledaren efter avslutat test, vilken association informanten gjorde kopplat till ordet ’biologisk mångfald’ och svaret blev att respondenten inte alls kände till ämnet eller hade hört talas om det tidigare. Inte heller begreppet ’ekosystem’ skapade en association hos respondenten. Vidare lades därför frågan ’Vad tänker du på när du hör ordet biologisk mångfald?’ till muntligt och antecknades på respektive respondents svarsformulär (se bilaga 5). Något som kan vara intressant att notera är att samtliga respondenter som upplevde att de inte kände till ämnet biologisk mångfald var män mellan 16–35 år. 5 4 2 2 3 4
Fråga: "Vilket ämne/budskap uppfattar du att platsen handlar om?"
Biologisk mångfald Miljö Insekter Sex Inkludering och rasism Övrigt
5
12 3
4
Assosiation kopplat till ordet
biologisk mångfald
Känner inte till ämnet Bin och humlor Insektshotell Ängar och skogsmark
33
Syftet med utprovningen var att kunna fokusera på vilka typer av element som skulle kunna vara en del av och stärka ett berättande kring det givna ämnet. Det som framkom var dock att 25% av de tillfrågande, oberoende av varandra, uppgav att de inte kände till begreppet ’biologisk mångfald’. Hur skapar man då en association, till något man inte känner till eller har hört talas om? Min analys kring hur en gestaltande representation skulle kunna ske för att skapa ett berättande har två olika vägar att gå: antingen att lägga till föremål/element för att förstärka berättande eller att skala av och försöka signalera ett ämne genom att förstärka vissa av symbolerna som har en närliggande betydelse.
25% gjorde en ’biologisk mångfald’ kopplat till skisserna. Medan 30% gjorde en tolkning kring berättande om miljöfrågor eller ett berättande om insekter. Pollinerande insekter såsom humlor och bin, bidrar till några av världens mest viktiga ekosystemtjänster (Lagache, 2019) och därför kanske just den tolkningen inte är helt fel? Förutsatt att man inte vet vad begreppet biologisk mångfald eller hållbara ekosystem är, så kan en ”insekter” eller ”miljö” ändå vara en byggsten att bygga vidare på.
Analysen kring de som tog del av samtliga skisser men ändå gjorde en tolkning att ämnet antingen handlade om sex, inkluderande, rasism eller något helt annat är intressant. 45% av respondenterna gjorde en tolkning av ett helt annat ämne än miljöfrågor eller botanik, trots den givna kontexten på botaniska trädgården och trots textuella skyltar med rubriker som ”Källan till liv”, ”Bi-dra” med mera (se. fig. 16) och trots att det inte gavs några svarsalternativ.
Figur 16. Skissvy 7. ill. Malin Källström
25% sa sig vara omedvetna om ämnet biologisk mångfald men ändå svarade 45% att de gjorde en annan association/tolkning av skisserna. Av de som angav ämnet ”rasism och inkludering” skapades tolkningen i samband med texten ”alla behövs” (se fig.6 och bilaga 5) men även till fotspåren (se fig. 8 och bilaga 5). De som valde att tolka ämnet sex gjorde associationen redan vid bild 3 och stannade kvar vid den tolkningen. De som angav ”övrigt” som tolkning, pratade om allt ifrån rymdvarelser till fantasiland. En statistik som inte finns redovisad i denna rapport men däremot finns med som svar i bilaga 6, är att alla
34
som angav ämnet ”sex”, samtliga var män och samtliga som angav något helt annat (”sci-fiäventyr”, ”fantasiland”, ”livet”) var kvinnor.
Är målet att skapa en korrekt beskrivning av ett ämne eller att skapa en upptäckarlust hos en mottagare? En designprodukt kan vara en igångsättare (eng. prompt) för ett vidare lärande (Selander & Kress, 2017, p. s. 39) och är något denna rapport och vidare designförslag vill utforska.
0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 Biologisk mångfald Miljöfrågor generellt
Insekter Rasism och inkludering
Sex Övriga ämnen
Vilket ämne/budskap tror du att platsen handlar om?
(efter fått ha tagit del av samtliga skisser)
35 Utprovningen skedde på ett urval av 20 stycken deltagande respondenter. Lika många män som kvinnor med en relativt stor åldersspridning. Ytterligare en utprovning med lika många deltagare hade gett en ännu mer fördjupad förståelse och validering till utfallet.
Valet att prova ut fiktiva vyer på rumsliga element i skissform kan ha påverkat utfallet då illustrationerna inte utförts av en
professionell illustratör. Kanske skulle utfallet sett annorlunda ut om
visualiseringarna varit i 3D och/eller med fotomontage? Likaså hade det varit
intressant att kunnat få prova ut med fysiska element på plats och låta respondenter interagera med dessa element.
2.3 Nycklar metoder
Sammanfattningsvis bar utfallet av metoderna med sig en del nycklar för ett vidare
designförslag. Utifrån observationerna som gjordes fanns det en vilja interagera med miljön man befann sig i. Det fanns även en stor benägenhet att läsa på skyltar.
Uppfattningen utifrån mig som observatör, var att besökare interagerade aktivt med en rad olika element (se kap. 2.4.2). En av nycklarna jag tar med mig från observationen i
Göteborg är hur människor använde flera sinnen för att uppleva sin miljö, utifrån taktitlitet, doft, syn och hörsel. När utprovningen i Västerås gjordes (kap.2.4) tydliggjordes även en del av syftet, vikten av att förmedla fakta kring biologisk mångfald, då av de informanter som frågades, fanns en del osäkerhet kring ämnets innebörd. Utprovningen gav också uttryck för bredd på fantasi och inlevelseförmåga då de uppfattade ämnena var spridda. Denna bredd innebär också en viss komplexitet utifrån ett designperspektiv. Nyckeln att ta med sig utifrån denna metod, är förmågan att skapa en rad olika er men också
svårigheterna att en och samma gestaltning kan uppfattas på en rad olika sätt. Ytterligare en nyckel som är en fortsatt del i ett designförslag, är den befintliga kontexten. Att samspela och skapa en berättelse parallellt med den befintliga berättelsen.
Figur 17. Utprovning Botaniska trädgården i Västerås 2021-04-30
Interaktioner Uppleva genom
flera sinnen
Fysiska Kontexten
36
3. Designförslag
Detta kapitel redovisar ett designförslag baserat på nycklarna från teoriavsnitt och metodavsnittet.
37 er Fysiska Kontexten Uppleva genom flera sinnen Främjande miljöer för lärande Representation som meningsskapare Kommunikation via narrativ Utformning av element för upplevelse Designförslag Teoristruten Metodstruten
3.1 Processen
Designförslaget är baserat på de nycklar som presenterats i kap. 1.4 samt 2.6. Med hjälp av teorier hur ett gestaltande kan påverka människors riktning och upplevda skala (Ching, 2007, s. 3-47) har formen för själva förslaget tagits fram. Teorin kring hur rumsliga element som kan främja en social miljö och därmed ett lärande (Gehl, 2011, s.62) har legat till grund för hur olika element har placerats inom formen för designförslaget. Valet av att arbeta med ett gestaltande utifrån ett narrativ har undersökts i teori (Lupton, 2017, s.19–25) och vidare
prototypats. Därefter har prototypen försetts med representationer utifrån fakta (Lagache, 2019) och vidare undersöks via en utprovning (se kap. 2.4) för att ta reda på hur teorin kring representation som meningsskapare skulle kunna fungera (Selander & Kress, 2017, s. 25). Observationer har gjorts i liknande kontexter för att undersöka hur besökare interagerar med element i liknande miljöer, var vid en bekräftelse på att besökare gärna interagerar med sin miljö med hjälp av en rad olika sinnen. Med denna interaktionsobservation (läs flödes och aktivitetsmätning läs kap. 2.4.2) som grund
skapades ett designförslag som skulle kunna stärka en upplevelse för flera sinnen (läs mer om
multisensorisk design kap.1.3.3). Designförslaget har också tagit fasta på vilka er som gjorts vid utprovningen och använt sig av de typer av symboler och resurser som signalerat ämnet ’biologisk mångfald’ enligt respondenterna. Det är vidare just dessa resurser som legat till grund för att kunna svara på frågan vad, som ur ett rumsligt och visuellt perspektiv signalerar ämnet biologisk mångfald.
38
3.2 Storyn
Innan de fysiska gestaltningarna och alla dess element redovisas behöver vi påminna oss om själva storyn. Vad är berättelsen i stora drag? Allt liv på jorden grundar sig i en rad olika ekosystem. Ekosystem för ängar, skogar, våtmarker och hav. Alla systemen är beroende av en artvariation gällande organismer som tex växter och djur för att fungera. Men i och med att markerna exploateras i form av den moderna skogs och
jordbruksindustrin så försvinner också dessa arters möjligheter att överleva. Den största delen av de hotade arterna i Sverige är kopplat
till jordbruksindustrin då forna ängsmarker ger plats för storskaliga monokroma och ensidiga odlingar. Ytterligare ett hot än den fysiska kemikaliehanteringen i odlingarna som
påverkar bland annat insekter. (Lagache, 2019). Men vems ansvar är detta och vem är det som är hjälten som kan rädda världen? Svaret är: alla kan bli en hjälte! Alla vi en del av
problemet, men det är också vi som är hjältarna som har möjlighet att påverka utvecklingen i rätt riktning (Naturvårdsverket 2021). Genom en kunskap och en medvetenhet till hur systemen fungerar kan vi också göra medvetna val. Vi kan ändra våra konsumtionsmönster och kan också med olika åtgärder på vår egna
balkong, uteplats eller trädgård gynna den biologiska mångfalden (Lagache, 2019). Förutom att vi själva har kunskapen har vi även makten att kunna förmedla vad vi kan, till andra!
Liv
EkosystemBiologisk mångfald
”Det är som man plötsligt skulle
ta bort alla vägar, mataffärer,
förlossningsavdelningar,
vårdcentraler, förskolor och 95%
av lägenheterna i ett samhälle
med löftet om att bygga ett
miljonprogram – om ca tjugo
år.”
39
3.3 Placering av designförslag
Utifrån platsanalys (2.1) med tillhörande notationer valdes placeringen enligt fig. 18. Platsen hamnar i närheten av två aktiva stråk och ett landmärke. Barriärerna mellan stråk och designförslag är låga (ca 700 mm) och luftiga vilket ger en siktlinje från flera vinklar mot
designförslaget (se fig.11). Placeringen innebär att tidigare planteringar på vänster sida nu blir förflyttade till höger sida längre fram i stråk B-C för att synas. Målet med placeringen är att skapa en mindre form av landmärke som blir synligt där stråk 1 och 2 korsas och en valbar plats som utstrålar aktivitet. Med Gehls teoretiska grund (se
kap.14.1) om att aktivitet föder ny aktivitet är placeringen och vidare anslaget av designförslaget grunden för att locka nya besökare till trädgården.
3.4 Form och anslag
För att återkoppla till grundprinciperna kring visualisering/gestaltande av föremål eller en plats kap. 1.4.2 kommer här punkten som grund. Här är punkten siktlinjen genom tunneln. Tillsammans med de vertikala planen (tunnelns väggar) skapas en färdriktning för
besökaren (Ching, 2007, sid. 341) vilket ger möjlighet att skapa ett berättande i en kronologisk ordning. Designförslaget är en bågformad tunnel med ett yttermått som fyller hela stråk BC i bredd och sträcker sig ca 9000 mm i längd och ca 3200 mm i höjd (centrum tunnel). Valet av form på designförslaget grundar sig i att skapa ett parallellt berättande till trädgården som harmonierar med rådande kontext och omgivningar. Då tunneln är bred och relativt hög bibehålls en siktlinje längs med stråk B. Siktlinje mellan entré B och A bibehålls likaså då den utgörs av en flack terräng. Utformningen med tunnel skapar en möjlighet att använda sig av golv, tak och väggar i ett berättande. Här kan planerade ljusinsläpp skapas samt mörkare och ljusare partier med hjälp av vegetation för att
förstärka berättandets tre akter (se kap 1.3.3). Tunneln skapar i sig, även en typ av metafor
Figur 18. Placering av designförslaget botaniska trädgården Västerås. ill. Malin Källström
1 2 BC A B C
